Allan Pettersson 100 år - Svensk Musik
Allan Pettersson 100 år - Svensk Musik
Allan Pettersson 100 år - Svensk Musik
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
M u s i k h ö g s k o l a n i M a l m ö u p p m ä r k s a m m a r<br />
<strong>Allan</strong> <strong>Pettersson</strong> <strong>100</strong> år<br />
”Jag är ingen tonsättare,<br />
jag är en ropandes röst i öknen (något som ej får glömmas),<br />
som hotar att dränkas i tidsbullret.”<br />
4–6 FEB 2011<br />
Producent & grafisk layout: Johan Jeppsson<br />
DUO GELLAND<br />
MUSIKHÖGSKOLANS SYMFONIORKESTER<br />
CHARLES HAZLEWOOD, dir<br />
MUSIKHÖGSKOLANS SÅNGKLASS<br />
CONNY ANTONOV, piano
<strong>Allan</strong> <strong>Pettersson</strong> <strong>100</strong> år<br />
FREDAG 4 FEBRUARI 12.15–13.15<br />
LILJEFORSSALEN, MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ<br />
Duo Gelland: Cecilia & Martin Gelland, violin<br />
• <strong>Allan</strong> <strong>Pettersson</strong>: Sonater för två violiner<br />
Fri entré<br />
LÖRDAG 5 FEBRUARI 15.00<br />
MALMÖ KONSERTHUS<br />
<strong>Musik</strong>högskolans symfoniorkester<br />
Solist: Emilia Wisniewska, violin<br />
Dirigent: Charles Hazlewood<br />
• Prokofjev: Kärleken till de tre apelsinerna, symfonisk svit<br />
• Tjajkovskij: Violinkonsert<br />
• <strong>Allan</strong> <strong>Pettersson</strong>: Symfoni nr 7<br />
Biljetter: Malmö konserthus, 040-34 35 00<br />
SÖNDAG 6 FEBRUARI 14.00<br />
SKOVGAARDSALEN, MALMÖ KONSTMUSEUM<br />
<strong>Musik</strong>högskolans sångklass<br />
Conny Antonov, piano<br />
• <strong>Allan</strong> <strong>Pettersson</strong>: Barfotasånger<br />
Entré till museet: 40 kr<br />
I<br />
år skulle tonsättaren <strong>Allan</strong> <strong>Pettersson</strong><br />
fyllt <strong>100</strong>. Förra året var det 30 år sedan<br />
han, vid midsommar 1980, gick bort.<br />
Det är alltså nu en synnerligen lämplig tidpunkt<br />
att uppmärksamma <strong>Pettersson</strong>, en av<br />
1900-talets mest särpräglade svenska tonsättare<br />
vars skapande har jämförts med August<br />
Strindbergs och Ingemar Bergmans i intensitet<br />
och betydelse.<br />
<strong>Pettersson</strong>s upplevelser under hans uppväxt<br />
i slummen på Södermalm i Stockholm<br />
kom att följa honom hela livet och var avgörande<br />
för hans konstnärliga skapande. Känslan<br />
av utanförskap och ensamhet men också<br />
av ständig kamp kom djupt att prägla hans<br />
musik.<br />
Men den begränsade syn på <strong>Pettersson</strong>s<br />
konst som en återspeglig av hans av hans liv,<br />
som en klingande självbiografi – en syn som<br />
kanske tonsättaren delvis själv bidrog till att<br />
skapa – har numera berikats och ersatts av en<br />
mer sammansatt bild.<br />
<strong>Pettersson</strong>s 16 symfonier utgör kärnan i<br />
hans produktion. Den var med den sjunde<br />
symfonin, som uruppfördes 1968, han fick<br />
sitt definitiva publika genombrott och verket<br />
är numera ett repertoarverk.<br />
De uttrycksladdade och ofta omfångsrika<br />
symfoniska skapelserna visar på ett starkt<br />
personligt förhållningssätt till symfoniskt<br />
tänkande, både material- och formmässigt.<br />
Varje symfoni blir precis som hos Mahler en<br />
egen värld. Man kan ana en utveckling från<br />
de tidiga symfoniernas sökande karaktär och<br />
inringning av det symfoniska fältet, fram till<br />
de mogna mittensymfoniernas (nr 6-9) konflikter<br />
mellan väldiga, kontrasterande formblock<br />
och vidare mot de sena symfoniernas<br />
förtätade polyfoni med flera parallella skikt<br />
och formförlopp pågående samtidigt.<br />
Utöver symfonierna skrev <strong>Pettersson</strong> också<br />
tidigt i karriären samlingen Barfotasånger<br />
(1943–45) till egna texter i Dan Anderssons<br />
och Nils Ferlins anda. Barfotasångerna kom<br />
att följa <strong>Pettersson</strong> genom hela livet och bidra<br />
med melodiskt material ända in i hans<br />
sista verk.<br />
Under tidigt 50-tal tillkom även de 7 sonaterna<br />
för två violiner. De visar på en mer experimentell<br />
och utforskande sida hos <strong>Pettersson</strong>.<br />
I dessa sonater möter man intryck av musiken<br />
i hans samtid och samtidigt ett sökande<br />
efter ett eget idiom. Bartóks och Wienskolans<br />
musik är med och berikar, men sången –<br />
visan är också här ständigt närvarande.<br />
Medan intresset för <strong>Pettersson</strong>s musik svalnade<br />
något i Sverige efter hans död och den<br />
intensiva uppmärksamheten på 70-talet, så<br />
har intresset för hans musik växt internationellt.<br />
Inte minst i Tyskland har stora <strong>Pettersson</strong>-satsningar<br />
gjorts och det tyska skivbolaget<br />
CPO har spelat in samtliga symfonier och<br />
ett stort antal av hans övriga verk.<br />
Kanske kan 2011 bli ett år av omprövning,<br />
omvärdering och nya perspektiv på <strong>Pettersson</strong>s<br />
märkliga musikaliska arv. Förhoppningsvis<br />
kan denna musikhelg bidra till<br />
denna process.<br />
Staffan Storm
Change language