Nr.3-2011 - Flottans män

Kvartersfuriren hette Abrahamsson och tillhörde skeppsfurirerna.
Han var också stationsfurir framme på backen.
Det var en lång och rättrådig artillerifurir, som ingav
respekt. Jag kom också att tillhöra hans backlag.
Med hjälp av skeppsnumret gick det på den anslagna
generalfördelningstablån att hitta alla de platser och uppgifter,
som varje man var tilldelad inom strids- och fartygstjänsten.
Historien om en bronstavla
På vägen ner till 2.kvarteret kunde jag inte undgå att se
den bronstavla, som fanns vid lejdaren ner till trossbotten.
Den vittnade nämligen om en unik händelse i svensk
försvarspolitik. De tre sista pansarskeppen, som byggdes
i landet, tillhörde Sverigeklassen, varav det första
blev Sverige.
Hon färdigställdes 1917 och byggdes under första
världskriget genom en insamling av svenska folket som
en gåva till fosterlandets försvar. Fartyget gick under
benämningen F-båten, som var en typbeteckning. Men vi
kallade henne för folkbåten.
Insamlade medel räckte dessutom till ett par bogserbåtar.
Året 1921 färdigställdes det andra skeppet, som
namngavs till Drottning Victoria, medan Gustav V blev
flottans sista och största pansarskepp 1922.
Upprustningen under andra världskriget blev den
största i landets historia. Den finansierades till stor del
genom fem försvarslån, som svenska folket välvilligt
satsade pengar till. Landet stod ju redan undergalgen, så
pengarna behövdes. Mervärdesskatt infördes i blygsam
form, också detta för att ge pengar till försvaret.
Slagflottan
Pansarskeppen var artillerifartyg och kan då jämföras
med segelflottans linjeskepp. De tre Sverigeskeppen räknades
till kärnan inom slagflottan. När de byggdes, var
deras svåra artilleri jämbördigt med stormakternas slagskepp
med en överlägsen bepansring och högre fart. Utvecklingen
gick snabbt. Ursprungligen fanns också två
45 cm torpedtuber. Fartygen utrustades med paravaner
som skydd mot förankrade minor och längs sidorna löpte
magnetskydd mot magnetiska bottenminor.
De yttre förbindelserna upprätthölls med signalflaggor,
radio-, optisk eller akustisk signalering. Vid morsering
sammanfattades de olika tecknen till or genom att lyssna
till dem eller se dem.
Till semaforering hörde 36 olika tecken, som visades
med två semaforflaggor. Signalgasten stod vid sådan
signalering väl synlig i en korg med armarna fria för de
olika flaggställningarna.
Med signalflaggshiss fanns 35 bokstavsflaggor, tio
siffervimplar och sex särskilda tecken, som sammansattes
till lämpliga ord.
Telegrafi- och radioutrustning utvecklades i allt snabbare
takt. Gnistmatroserna kom från och med 1922 att
kallas för radiomatroser. De inre förbindelserna upprätthölls
med talrör och telefoner. Även högtalare och hornsignaler
användes.
Fram till 1943 hade Sverigeskeppen genomgått omfattande
moderniseringar, främst inom artilleriet och eldledningen,
men framför allt inom luftvärnet, som nu fått
en ökande betydelse. Även hydrofon- och lyssnarutrustningen
moderniserades. Redan vid denna tid fanns en
fungerande svensk ekoradio. Efter kriget byttes den ut
mot radar. Principen byggde på ljudets hastighet om 340
m/s till skillnad från radarvågen om 300 000 km/s.
Alla skeppen var försedda med manuella reservanordningar,
om tekniken skulle klicka eller, om skador uppstod
under strid. HMS Gustav V hade genomgått pannreparation
efter pannexplosionen 1941, då tio man omkom
och HMS Sverige hade fått nya pannor.
Pansarskeppet Sverige
Alla pansarbåtar av 1.klass kallades fr.o.m. 1926 för
pansarskepp. HMS Sverige hade en längd på 119,7 meter,
en bredd på 18,6 meter samt ett djupgående på 6,3
meter. Deplacementet uppgick till 7185 ton. Sverige blev
en övergångstyp mellan de äldre pansarskeppen och sina
två yngre systrar. Även utseendemässigt var hon något
olik dessa, främst genom sin välvda back, s.k. Whaleback
och främre skorstenens sammandragning till dem
aktra, för att röken inte skulle störa centralsiktet.
Drottning Victoria avfyrar en salva med svåra artilleriet.
Här kan man verkligen tala om krutrök och dunder. Sverigeskeppen
var lätta att särskilja genom sina olika skorstenskonstruktioner.
Hon byggdes på Götaverken i Göteborg.
Pansarskeppet Gustav V, som var det sist byggda under
pansarskeppsepoken. Hon byggdes vid Kockums i Malmö.
Nr 3 2011
FLOTTANS MÄN
23