Rapport egen regi - Enköping

Utbyggnad av Enköpings simhall
Teknikförvaltningen
2011-09-07

Lek
Kvalitet
Undervisning
Mötesplats
Till för alla
Modern
Evenemang
Enköpings
nya simhall
Handikappanpassad
Ansvar
Friskvård
Tillgänglig
Miljövänlig
Upplevelse
Trygghet

En simhall för framtiden
Enköpings kommun har tidigarebeslutat
att rusta upp och bygga
ut nuvarande simhall från 1975,
för att på så sätt få en modern och
ändamålsenlig bad- och friskvårdsanläggning.
Beslutet innebär en
om- och tillbyggnad av nuvarande
simhall, där befintligt bad ska torrläggas
och skapa möjligheter till
annan verksamhet inom friskvård.
Tillbyggnaden är till för att skapa
en ny simanläggningen med
familjedel i form av lekland och
en mindre äventyrsdel.
Simhallen har i dag en rad tekniska
brister med bland annat skador på
betongkonstruktioner i bassänger
och källarbjälklag på grund av
läckage och sättningar. Dessutom
finns det också tekniska brister i
vattenrening, ventilation och takkonstruktion.
Dessa skador är av
den karaktären att även om en nybyggnation
påbörjas snarast finns
det en risk för att simhallen måste
stängas på grund av skadorna, innan
den nya simhallen står klar.
En modern badanläggning kräver
bland annat ett bredare verksamhetsutbud.
Detta medför ett behov
av nya verksamhetslokaler både
när det gäller bassänger och badupplevelser.
Även nya och större
lokaler för friskvård är nödvändiga.
Ett utökat verksamhetsutbud innebär
med stor sannolikhet, minst
en fördubbling av dagens badbesök
(exkl. simförening och skolornas
simundervisning). Det i sin
tur kräver större omklädningsrum
och utökade entréutrymmen. Samtidigt
kan en högre badavgift tas
ut, vilket betyder en ordentlig intäktsökning.
Utredningar har gjorts i nära samarbete
med fritidsförvaltningen
i Enköping samt med de grupper
som nyttjar den nuvarande simhallen,
inklusive friskvårdsverksamheten.
Naturligtvis har även en rad tekniska
utredningar genomförts, bland
annat omfattande konditionsbesiktningar,
miljöinventering, vattenrening,
funktions- och underhållsstatus.
Arbetsgruppen har studerat flera
badanläggningar runt om i Sverige
och samtidigt träffat driftentreprenörer,
specialister och personal.
Träffar har också genomförts med
företrädare för Enköpings skolor,
Westerlundska gymnasiet, Simklubben
Ena, Korpen Enköping
och Dykarklubben Water Frogs.
Idag har fastighetsavdelningen en
organisation, kapacitet och kunskap
att bygga en simhall. Vi har
möjlighet att bygga en simhall
med den kontroll och ansvar som
är nödvändig för att säkerställa att
vi får den kvalitet vi vill ha. Men
även att säkerställa att vi får en bra
anläggning att driftsätta och underhålla,
både arbetsmiljömässigt
som ekonomiskt.
I dokumetet redovisar teknikförvaltningen
dels två olika kostnadsförslag,
dels en analys av de risker
som alltid medföljer vid en byggnation
av en simhall.
Vilhelm Backman
Fastighetschef
2

Innehåll
En simhall för framtiden 2
Innehåll 3
Projektorganisation 4
Riskanalys 5
Simhallsprocess 6
Långsiktigt ägande 8
Alternativ 1 10
Alternativ 2 14
3

Beställare
KSAU
Styrgrupp
utformning
Kent Gullberg (Ombud)
Teknisk chef
Synnöve Fridén
Kommundirektör
Per Malmquist
Ekonomichef
Vilhelm Backman
Fastighetschef
Joakim Lundin
Tf fritidschef
Berndt Forsberg
BOFsport
Joakim Lundin
Tf fritidschef
Arne Thorsén
Drifttekniker
Anna Larsson
Förvaltare
Magnus Mark
Projektledare
Arbetsgrupp
Projektgrupp
Magnus Mark
Projektledare
Fastighetsavdelningen
Torgny Nordblad
Installationsansvarig
Fastighetsavdelningen
Anna Larsson
Förvaltare
Fastighetsavdelningen
Michael Mårtenson
Säkerhetsansvarig
Fastighetsavdelningen
Cecilia Nilsen
Upphandlare
Teknikförvaltningen
Cecilia Toresäter
Kommunikationsansvarig
Teknikförvaltningen
Magnus Mark
Projektledare
Torgny Nordblad
Installationsansvarig
Extern projektledare
Extern installationssamordnare
Projektörer
- Arkitekt
- Konstruktör
- VVS
- EL
- Vattenrening
- Styr
- Brand
- Lås, larm, passage
4
Non utpatio nullutem essismod do dolenibh ea feumsan dreet,

Riskanalys för utbyggnad av
Enköpings simhall
En nödvändig upprustning samt en utbyggnad av
Enköpings simhall innebär att kommunen får ett
modernt bad med betydande värden för kommunens
invånare. Det innebär också en stor investering,
ökad driftskostnad och ett långsiktigt åtagande. En
riskanalys förbättrar möjligheterna att bygga ett
modernt bad utan stora överraskningar.
Sammanfattning av riskområden
• En byggnation av ett bad innebär ett mycket
svårberäknat och komplicerat byggprojekt.
Efarenheten från i stort sett femtio år av svenska
bad visar på en mycket ”tuff miljö” med hårt
slitage i grundkonstruktion, ytskikt, armaturer
och specialanordningar som exempelvis basturum,
vattenrutschbanor, äventyrsbassänger med
mera. Problematiken bygger mycket på att det är
stora mängder av vatten i rörelse, samt att det är
olika temperaturer i samma volym. Denna erfarenhet
ställer också mycket höga krav på projektering
och en hög byggkvalitet i alla delar.
• På grund av komplexiteten och de höga krav
på kvalitet så finns det idag få aktörer som vill
bygga bad. Detta innebär också en svagare
konkurrenssituation med risk för höjda byggpriser.
• I denna typ av byggnad finns många farhågor
som kan uppstå, därför är det viktigt att ha med
sig frågan om säkerhet i alla forum. Allt från
skadegörelse, brand, inbrott med mera vad gäller
kommunens egendom. Sedan är det även personsäkerheten
att ta hänsyn till, i allt från halkrisk
till drunkning. Även kvaliteten av badvatten ska
uppfyllas i alla avseenden.
• När det gäller ägandet av en badanläggning så
finns det stora svårigheter att överblicka den
långsiktiga kostnadsutvecklingen på grund av
det höga slitaget på anläggningen samt de ständiga
kraven på förnyelse med påföljande investeringar.
Dessutom kräver samtliga tekniska
system ständiga reparationer, upprustning och
förnyelse. I vissa fall har badanläggningar byggda
så sent som på 1970- och 80-talet tvingats
till nerläggning. För att motverka en upprepning
av tidigare misstag så krävs det i framtiden ett
betydligt högre engagemang i ägandet.
• När det gäller den löpande driften av badet så
ligger riskerna framförallt i två delar. Det ena är
högre personalkostnader och det andra är högre
energikostnader. Det beror på dålig disponering
av lokalerna och dåliga tekniska installationer.
• I det nya badet kommer intäkterna förmodligen
att öka från nuvarande 3,5 miljoner kronor till
runt 16-20 miljoner kronor. Samtidigt ställs
högre krav på marknadsföring, verksamhetsutbud,
försäljning, service och ledarskap än tidigare.
Dessa delar blir helt avgörande för vilka
intäktsnivåer som kan nås.
• Betydelsen av en väl genomarbetad planering,
projektering och byggfas är i alla delar
avgörande för resultatet inte bara för byggprojektet
utan minst lika mycket för kommande
drift av anläggningen samt de kommande intäktsmöjligheterna.
• De tusentals detaljer som ingår i ett större byggprojekt
måste följas upp, kontrolleras och dokumenteras.
Ansvar för avtal, beställningar och
överenskommelser måste skötas. Därför är det
mycket viktigt med kontinutet och att långsiktigt
ansvar tas av projektledning och organisation.
• Idag ställs det stora krav på att allt ska vara
tillgängligt för alla. I denna typ av verksamhet
är det svårt att lyckas gå i mål på alla punkter.
Det gäller att arbeta fram ett så bra och tydligt
förslag som kan passa så många som det bara är
möjligt.
5

Simhallsprocess
Projekt
Ett projekt kommer oftast till genom ett behov, en
idé eller en vilja av att spara pengar på driften inom
en snar framtid.Vilket projekt det än må vara så är
det av stor vikt att det följer en viss struktur för att
det ska bli ett lyckat projekt. Det är många frågor att
ta hänsyn till. Vad, hur, när, pengar, nyttjare, brukare,
målgrupp med mera? Det första som ska göras
är att sätta ihop en organisation som är lämplig för
det tänkta projektet. Det gäller att skapa en röd tråd
lite grovt så att alla inblandade vet hur de ska arbeta
och agera för att komma framåt. Det gäller också att
skapa flera delmål att jobba efter. Det är av största
vikt att komma rätt från början, annars kommer
problemen att komma ifatt. Ju senare ett problem
eller förändring uppstår desto jobbigare blir det att
hantera. Vilket medför större kostnader och tidsförlängningar.
6
Organisation
Som beställare är det viktigt att ha en egen organisation
som är professionell både för små och stora projekt.
Någon från beställaren måste bevaka och styra
den upphandlande organisationen. Lyckas beställaren
upphandla den bästa projektledaren som finns,
så kommer den personen inte att kunna lyckas med
sitt uppdrag om det inte finns någon hos beställaren
som kan bemöta de frågeställningar som projektledaren
behöver ventilera för att få svar eller stöd för
att fatta kloka beslut. Organisationsförändringar i ett
projekt kan vara förödande, därför är det viktigt att
sätta ihop en grupp med rätt kompetens och som kan
fungera som ett team.
Val av entreprenadform avgör vilken typ av organisation
som beställaren ska sätta ihop. Det som är
viktigt att komma ihåg är att även de stora entreprenörerna
måste köpa in sin organisation för stora
och annorlunda byggprojekt. Varken Peab, NCC
eller Skanska har en komplett organisation för att
projektera och utföra en entreprenad.
Så frågan blir, vem vill vi ska köpa in kunskapen
från ett flertal konsulter. Väljer beställaren att sköta
den upphandlingen så kommer kontrollen att finnas
kvar hos beställaren.

Förutsättningar
För att ett projekt ska kunna lyckas så måste rätt
förutsättningar skapas för alla parter. Politiken måste
ge tydliga direktiv till sin eventuella projektledare
och projektgrupp. Antingen talar man om vad man
vill ha, eller så talar man om vad det får kosta.
Det är stor risk för att det blir fel att ge båda dessa
villkor. Det är viktigt med ett samarbete mellan
politiken och projektledaren i ett tidigt stadie för
att tillsammans skapa den viktiga starten i ett projekt.
Det är i den processen som besluten angående
omfattningen av projektet, ägandeform, driftform,
upphandlingar och entreprenadform växer fram.
Därefter börjar ett mer självgående arbete för projektledaren.
När det är dags för att gå ut och fråga
marknaden är det viktigt att veta vilka villkor som
gäller samt att omfattningen framgår tydligt. För
mycket brister i det materialet kan få hela projektet
att fallera. Entreprenören måste även ge sina underentreprenörer
och egna hantverkare rätt förutsättningar
för att projektet ska kunna bli lyckat.
Budget
För att säkra att en mer korrekt budget tas fram i ett
tidigt skede bör resurser med rätt kompetens avsättas
för detta ändamål. En felaktig budget ger fel signaler
som på flera sätt kan påverka projektet negativt. En
tidig budget på väldigt lite fakta stämmer ofta inte
med utfallet. Desto mer fakta som framkommer
under resans gång, desto mer korrekt kommer gissningen
på projektets slutkostnad att bli. Det är först
när anbuden på förfrågan kommer in, som vi vet på
ett ungefär om vi varit rätt ute med våra kalkyler.
Genom åren har vi lärt oss att marknaden påverkas
av konjunkturen runt om i värden. Detta är något vi
inte kan styra över.
Slutsats
Det är många avgörande faktorer som måste tas hänsyn
till för att ett projekt ska kunna lyckas.
• En bra organisation som följer projektet.
• Rätt förutsättningar måste ges hela vägen.
• Ha fullständig kontroll så långt det är möjligt.
En entreprenad av denna omfattning och karaktär
bör projekteras och upphandlas som en utförandeentreprenad.
Det vill säga att allt väsentligt detaljstyrs
för att enklare se och kontrollera att utförandet blir
det avsedda. Beställarorganisationen behöver inte
till alla delar bestå av egen personal men bör ha
egen kompetens för att övergripande styra men även
att fånga upp och bevaka de behov och intressen
som finns från verksamheten och andra berörda.
Kommunen som beställare kommer alltid ha ett
stort ansvar. Det finns en trygghet i att äga kontrollen.
Kommunen har även ett stort ansvar för frågor
som gäller säkerhet, tillgänglighet, samt miljö- och
energifrågor.
7

Långsiktigt ägande
Erfarenheten visar att en badanläggning ställer höga
krav på ett långsiktigt och aktivt ägande för att hålla
anläggningen i gott skick och samtidigt möta ständiga
krav på förnyelse.
• Redan efter 5-7 år kan det krävas viss förnyelse
som kräver en insats av fastighetsägaren, exempelvis
nya attraktioner eller tekniska installationer
inom vattenrening eller ventilation. Efter cirka
10-15 år uppkommer det första upprustningsbehovet
i exempelvis duschutrymmen, omklädningsrum
eller i upplevelsedelen.
• Problemet för många kommuner har varit att
anläggningens investeringsbehov har vägts mot
andra behov inom skola, vård och omsorg. Badet
har då fått stå tillbaka med påföljande skador på
anläggningen. I vissa fall har det gått så långt
som till nerläggning av bad, byggda för bara
drygt 30 år sedan.
Det krävs en noggrann analys av vilka krav som ska
ställas på ägande av badanläggningen. En kravspecifikation
bör upprättas med bland annat en långsiktig
underhållsplan med tillhörande ekonomisk plan för
kommande investeringar.
Effektiv drift
Med en modernisering och utveckling av badets
utrymmen ökar möjligheten till att effektivisera
driften av badet, både verksamhetsmässigt som
ekonomiskt.
Som tidigare nämnts så är utformningen av lokalerna
av största vikt med tanke på en personaleffektivare
drift. Här finns en risk i att inte utnyttja
möjligheten till nya lösningar som gör att personalen
kan arbeta effektivt med olika sysslor eller verksamheter
samt även fungera i flera funktioner samtidigt,
exempelvis kassa – servering – badbevakning.
Idag finns också avancerad teknisk utrustning som
kan underlätta arbetet, exempelvis bottenbelysning/-
sensorer och kameraövervakning i och runt bassängerna,
avancerade kassa-/inpasserings-/statistiksystem.
Med nära kommunikation mellan olika centrala
delar av anläggningen, kan personalen på ett smidigt
sätt rotera samt ha god översyn. I denna planering
har arkitekten en nyckelroll att, tillsammans med
driftkunnig expertis och nuvarande personal, hitta en
maximal utformning utifrån befintliga lokaler och de
nytillkomna lokalerna.
Med helt nya tekniska system för bland annat vattenrening
och ventilation, samt upprustning av
befintliga system, ges möjlighet till att hitta kostnadseffektiva
lösningar. Inom detta område ligger
utvecklingen väl framme och svårigheten ligger
närmast i att förutse prisutvecklingen för el- och
fjärrvärme.
Intäktsmöjligheter med höga krav
Intäktsmöjligheterna för ett modernt bad i Enköping
är mycket stora. Kraven är dock mycket höga, dels
på utformningen av anläggningen och dels på utbudet
av verksamheter, service, bemötande, marknadsföring
och ett varierat prisutbud.
Till skillnad mot idag så blir badet än mer en samlingspunkt
och mötesplats för hela familjen, kompisarna
eller de anställda i ett företag.
8

• Driftorganisationen måste vara anpassad för att
möta de olika behov som finns samt de skiftningar
i antalet besök som uppstår. En liten fast
personalstyrka med en större grupp tillfälligt
anställda är nödvändig för att möta en skiftande
anstormning av besök och samtidigt hålla personalkostnaderna
nere.
• Med ett större verksamhetsutbud och bredare
lokalinnehåll ställs högre krav på personalens
kunskapsnivå. En hög utbildningsnivå är nödvändig
och till detta även ökad specialisering
inom bland annat friskvård, rehabilitering, administration
och marknadsföring.
• Utbud och verksamhetsinnehåll måste anpassas
till de kundkategorier som förväntas bli de
huvudsakliga besökarna i anläggningen. Det vill
säga barnfamiljer, ungdomar, kvinnor och äldre.
Vi kan också förvänta oss en ökning av företagskunder
och genom Korpens verksamheter.
• En risk finns också i att en bantning av verksamhetsutbudet
eller vissa lokalytor med stor
sannolikhet också påverkar intäktsmöjligheterna.
Framförallt gäller det upplevelsedelen, aktivitetsbassängen
och friskvårdsytorna.
• En viss framförhållning när det gäller kommande
behov av utbyggnad av vissa verksamhetsytor
bör beaktas, exempelvis när det gäller
friskvårdslokaler och upplevelsedelen.
• Sammantaget kan sägas att avgörande för intäktsnivån
är totalupplevelsen för besökaren
(kunden). Det ska vara smidig inpassering,
trevligt bemötande i kassan, rent, ingen trängsel,
avskildhet och lugn, upplevelser, möjligheter till
träning och motion samt om besöket är prisvärt
eller inte.
Samordning krävs i varje del av projektet
En risk finns i att projektet inte samordnas utifrån de
nuvarande behov som finns samt de nya behov och
krav som tillkommer. I alla delar bör byggprojekteringen
samordnas med frågor om lämplig ägarform,
verksamhetsutbud och intäktsmöjligheter för att på
så sätt få en optimal lösning.
För att få ett gynnsamt resultat krävs en samordning
av de olika delarna i projektet. Inte minst gäller det
samordningen med övriga idrottshusets verksamheter
samt de kommunalt stödda verksamheterna,
exempelvis skola, omsorg och föreningslivet.
Kommunen har här en nyckelroll att tillgodose alla
intressenters behov samt skapa en attraktiv anläggning
med väl anpassat verksamhetsutbud samt
humana priser.
9

Alternativ 1 - 170 miljoner
I första hand ska anläggningen vara till för de
boende i Enköpings kommun samt ha en tydlig
familjeprofil för att möta behovet av lek, vattenvana
och avkoppling. Simkunnigheten ska stå i centrum.
Med ett tillskott av en aktivitets- och undervisningsbassäng
kommer all simundervisning att underlättas.
Med utbyggnaden och större bassängutrymmen skapas
en tydligare föreningsprofil för både simklubbar
och övriga föreningar.
Den nya bad och friskvårdsanläggningen ska vara
ett väsentligt tillskott till området för ett samlat
”evenemangs-, idrotts- och friskvårdsområde” med
inriktning, inte bara mot allmänheten, skolan och
föreningslivet i Enköping, utan även för långväga
besök för bad, träningsläger eller evenemang.
Grundläggande krav
• Den tekniska utredningen visar att nuvarande
bassänger måste läggas ner och utrymmena får
då användas till andra ändamål, exempelvis
entré och kafé, omklädningsrum och friskvårdslokaler.
• De tekniska utrymmena under nuvarande
bassänger måste också läggas ner och kan då
användas som förrådsutrymmen eller till andra
lämpliga ändamål. Möjligtvis kan de nyttjas
till viss typ av teknik, exempelvis ventilationsutrymmen.
• Nya tekniska utrymmen bör förläggas till ett källarplan
under en ny anslutande byggnad med den
nya bassängdelen.
• Bassängerna ska ligga i nära anslutning till
övriga delar av anläggningen, som entré, kafé,
omklädningsrum och friskvårdslokaler.
• Badets entrédel ska bli större än i dag. Här finns
möjligheter att nyttja nuvarande entrédel eller att
bygga en ny entrédel i en annan del av badet.
• Sporthallarna ska kunna nås från huvudentrén.
• Alla delar av anläggningen ska kunna nås genom
entrédelen och från omklädningsrummen.
• Kommunikationen mellan den ”torra delen”
och den ”våta delen”, vilket också innebär två
olika klimatzoner, ska vara smidig i och med att
besökarna ska kunna delta i olika aktiviteter utan
att behöva byta skor eller ta på sig ytterkläder.
• Samtliga ytangivelser ska ses som lämpliga
förslag och vissa variationer är därför klart
möjliga om syftet är att förbättra utrymmets
funktion.
• Badet ska i alla delar vara anpassad för funktionshindrade.
• Speciell hänsyn ska tas till familjer och kvinnors
behov, då dessa är de mest frekventa besökarna i
en modern bad- och friskvårdsanläggning.
•
Den nya bassängdelen ska ligga i en ny byggnad
i direkt anslutning till nuvarande simhall.
10

Vad kan vi få för 170 miljoner?
Entrén som samlingspunkt.
Entrédelen ska vara välkomnande och fungera
som ett torg och mötesplats för besökarna med god
takhöjd och många sittplatser. Utgångsläget i planeringen
av badet är att en ny kafédel ska byggas i
nära anslutning till både servicedisken och den nya
baddelen. Det blir då gemensamma köksutrymmen
och serveringsdel för servering både på den ”våta”
som ”torra” sidan. Målsättningen är att genom en
gemensam lösning få en så personaleffektiv servicefunktion
som möjligt. Här finns information, kassa,
försäljning, servering och kök.
Omklädningsrum och bastudel.
Naturligtvis ska det finnas separata omklädningsrum
för damer och herrar. Vi vill ha en gemensamhetsbastu
för både damer och herrar i direkt anslutning
till respektive dam- och herromklädningsrummen
samt till de två gruppomklädningsrummen som ska
nyttjas vid bokning av bastudelen. Bastudelen ska
vara avskild på så sätt att den kan nyttjas enbart av
vuxna besökare eller bokas för gruppbesök.
Tre bastutyper ska finnas;
o kallbastu/varmrum ca 50°C
o ångbastu (romersk bastu)
o Torrbastu
Familjebad med simhall – ”våta delen”.
Hela den ”våta delen” ska vara lättillgänglig för alla
besökare oavsett vilken verksamhet som ska genomföras.
Vid vissa tider ska hela den ”våta delen”
kunna nyttjas av en och samma besökare. Därför ska
de olika delarna ligga i anslutning till varandra och
vara lätt-överskådliga även för mindre barn eller för
personer med funktionsnedsättning. I den övergripande
planeringen och placeringen av bassängdelen
ska särskild hänsyn tas till att det inom en snar framtid
kan behöva byggas ut ytterligare, exempelvis
med en utomhuspool.
Vattenleklandskap med kaféhörna.
Denna del ska ha en central funktion för barnfamiljer
och andra som besöker anläggningen för
rekreation, avkoppling och lek. Formgjutet vattenleklandskap
med lekattraktioner av typ djur, figurer,
vattenfall, vattenkvarn och liten vattenrutschbana.
Platsen ska vara tilltalande för barnfamiljen med de
minsta barnen 0-5 år som tillbringar tiden i badet i
stort sett på en och samma plats. Här blir det nära
till kafeet för en hungrig mamma eller törstig 10-
åring. Här ska också vara en lämplig plats för övriga
besökare som behöver ett lugnt ställe för en kopp
kaffe, en smörgås eller något att dricka. Då krävs en
viss avskildhet från vattenleken med något tydligt
formspråk.
Upplevelsedel för hela familjen.
Denna del ska ligga i direkt anslutning till vattenleklandskapet
för att besökarna på ett mycket smidigt
sätt ska ta sig emellan dessa två delar då de exempelvis
besöks av familjer med barn i olika åldrar och
med skiftande simförmåga. Denna del ska utformas
med huvudsaklig inriktning på familjer med simkunniga
barn 5-12 år med vattendjup på upp till
1,3 meter. Här ska leken kunna vara lite vildare
för alla besökare i badet. Men här ska även finnas
möjligheter för vila, som att sitta vid poolkanterna,
i avbalkningar och med utsikt över grönområdet
utanför.
Exempel på vad denna del bör innhålla:
• Sammanhängande bassängdel med flera pooler
med strömkanal, strömbassäng, forsar, vattenfall,
gejsrar, sittplatser i vattnet, grotta med
sittplatser, vattendjup mellan 0,7-1,3 meter.
• Gångvägar ska finnas runt och mellan de olika
delarna av upplevelsedelen.
• En längre vattenrutschbana så kallad Magic Eye,
där det går att åka flera åt gången.
Simhall, 25 m simbassäng.
Bassängmått 25x16 meter, med 8 banor á 2,0 meter
per bana. Djup 1,3 -2,0 meter.
Undervisningsbassäng
Bassängen ska ha en bred funktion och ska både
kunna bokas för olika gruppverksamheter alternativt
vara öppen för allmänheten. Lämplig vattentemperatur,
variabel 30-36°C. Lämpliga verksamheter är
simundervisning, babysim, plask och lek. Bassängmått
8x12 meter, djup 0,6-0,9 meter.
11

Exempel på vad vi skulle kunna få i alternativ 1

Hoppbassäng med klättervägg.
Bassängens huvudfunktion ska vara en plats för
äldre barn- och ungdomar samt vuxna med mycket
god simkunnighet, ålder 12 år och uppåt. Här ska
finnas tre hoppsviktar i varierande höjd. Dessutom
en klättervägg som ersätter nuvarande hopptorn på 5
meter. Här finns också plats för simhopp, fridykning,
simkunnighetsprov och simlärarutbildning.
Klätterväggen ska ligga utmed en kortsida och
anpassas för olika svårighetsgrader. Bassängen ska
också kunna nyttjas av dykklubben Water Frogs och
räddningstjänsten för träning och utbildning. Dessutom
är den lämplig för kanotträning med exempelvis
eskimåsväng. Bassängmått 10x12 meter. Djup 3,5
meter.
Kommunens och Riksidrottsförbundets regler och
rekommendationer för en drogfri miljö ska här synas
på ett tydligt sätt. I planeringen ska särskild hänsyn
tas till att friskvårdslokalerna inom en snar framtid
kan behöva utvecklas ytterligare med nya lokaler.
Brottningslokal.
Lokalen ska, i möjligaste mån, ligga i anslutning
till omklädningsrummen för idrott, vilken ligger i
anslutning till idrottshallarna
Friskvård, träning, möten – ”torra delen”.
Friskvårdslokalerna ska vara lättillgänglig för att
kunna nyttjas i samband med både träning och bad.
Omklädningsutrymmena som är gemensamma med
baddelen ska kunna nås på ett smidigt sätt.
Det ska finnas en mindre entréyta med separata toaletter
för friskvården. Lokalerna ska vara anpassade
för breda besöksgrupper, både äldre, yngre och
personer med funktionshandikapp. Miljön ska vara
totalt drogfri och med en tydlig hälsoprofil när det
gäller träningsmetoder, instruktion och information
kring hälsa, kost, motion och träning.
13

Alternativ 2 - 230 miljoner
I alternativ 2 har vi även tittat på sådant som kan vara lämpligt att utföra i samma entreprenad.
• Bygger till plan 2 för friskvård - en nybyggnation på 600 kvadratmeter över befintligt bad.
• Entrédelen med gemensamhetsytor ökar för att skapa känslan av mer rymd. Vid vissa tillfällen kan det
komma mycket folk samtidigt. Vid de tillfällena vill vi fortfarande att det ska kännas luftigt.
• Det finns utrymme för att titta på en helt ny restaurangdel.
• Vattenleklandskapet för barn 0-5 år ökas på i yta .
• Öka banbredden till 2,5 meter i 25 meter bassängen. Det ger Enköping möjligheten till internationella
tävlingar.
• Undervisningsbassäng 0,6 -0,9 meter djup ersätts med en höj- och sänkbar bassäng.
• Det ger oss möjlighet att titta på något större totala ytor som skapar mer frihet, att slippa känslan av att
gå på varandra.
• Med det nya flödet av besökare till nya badet så kommer vissa förändringar av logistiken på utsidan att
behöva justeras. Till exemplen parkeringsytor. Det vore lämpligt att få med det i denna entreprenad.
• Det kan finnas pengar att spara på att titta på möjligheten att driftanpassa simhallen med ishallen. Ett sätt
att spara pengar på är att driftanpassa simhallen med ishallen. Den möjligheten borde undersökas.
• Då övriga byggnaden kommer vara i behov av förnyelse av installationsanpassningar på grund av ombyggnad
av simhallen så finns det stora vinster med att ta med det i samma entreprenad.
14