Ãlmhults vattenfÃ¶rsÃ¶rjning idag och i framtiden - Ãlmhults kommun

Älmhults vattenförsörjning idag 

och i framtiden 

2010-04-30

Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden 

Nivå I 

I.1 Bakgrund 

I.2 Vattenförsörjningen idag 

I.3 Åtgärder för riskreduktion 

I.4 Vattenbehovsprognos 2050 

I.5 Framtida vattenförsörjning 

I.6 Kostnadsberäkningar 

WSP Environmental 

Box 574 

20125 Malmö 

Besök: Jungmansgatan 10 

Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 

WSP Sverige AB 

Org nr: 556057-4880 

Styrelsens säte: Stockholm 

www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10109863 


I.1 Bakgrund 

Malmö 2010-04-30 

1 (5) 

I.1 

Bakgrund 

L:\3157\Älmhult\10109863_Reservvattenförsörjning 

Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\I.1 Bakgrund 

2010-04-30_slutlig.doc 

Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0 

Läsanvisning 

Föreliggande rapport är ett resultat av ett omfattande utredningsarbete som pågått sedan 

2005. Utredningen har bedrivits i flera steg med ökande intensitet sedan starten och har 

inneburit både fältundersökningar och studier av ett omfattande underlagsmaterial. Allmänna 

källor, som SGU och Länsstyrelsen, samt tidigare utredningar av andra konsulter 

har sammanställts och intervjuer med personal från Älmhults kommun och övriga 

personer med kunskap om den studerade problematiken har genomförts. 

Utredningen syftar till att ge underlag för arbetet med att skapa en säker och långsiktigt 

hållbar vattenförsörjning för Älmhults tätort och ett antal mindre orter inom kommunen. 

Ursprungligen inriktades utredningsarbetet på att hitta en reservvattentäkt åt Älmhults 

tätort. Utredningen vidgades dock till att omfatta en bedömning av förslag för en 

ny ordinarie vattentäkt som ersättning för Möckeln. 

Utredningen initierades av den sedan länge kända hotbilden mot den ordinarie vattentäkten 

och infiltrationsområdena Älmekulla och Getryggen PM [II.2]. Älmhults tätort 

har idag sitt vattenverk i norra delen av tätorten. Råvattnet tas från sjön Möckeln. Efter 

förbehandling infiltreras vattnet i åsen (vid två infiltrationsområden) innan det åter 

pumpas upp och efterbehandlas i vattenverket för vidare distribution ut på ledningsnätet. 

Det finns ett antal verksamheter som riskerar att förorena grundvattnet i åsen och 

sjön Möckeln. Bland annat utgör Stena Metalls anläggning ett hot mot infiltrationsområdena 

och en olycka på järnvägen (som bitvis går på en banvall i sjön) ett hot mot 

Möckeln. Sjön har under de senaste åren fått ett allt brunare vatten PM [II.5] vilket inneburit 

problem vid rening av råvattnet. 

Syftet med detta dokument är att redogöra för de utredningar som WSP har genomfört, 

samt att visa på sambanden mellan utredningarna. 

Alla dokument samt PM och rapporter som utgjort underlag till utredningarna är samlade 

i föreliggande pärm. Pärmen är indelad i två huvudavdelningar I och II. Del I omfattar 

dokument I.1- I.6, och utgör sammanfattande dokument och allmänna förutsättningar 

för utredningen. Här presenteras även de slutsatser och rekommendationer som 

WSP ger kommunen som vägledning för att nå sitt mål med en trygg och säker vattenförsörjning. 

I del II finns de viktigaste utredningarna och PM som utgjort underlag för 

de resulterande dokumenten och rekommendationerna presenterade i del I. 


Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



I.1 Bakgrund 

Malmö 2010-04-30 

2 (5) 

Genomförda utredningar 

Prospektering efter reservvattentäkt i Älmhultsåsen 

De första utredningar WSP utförde 2005 avsåg att finna en reservvattentäkt till den ordinarie 

vattentäkten. Fokus låg på att hitta en lämplig lokalisering för grundvattenuttag 

ur Älmhultsåsen strax söder om samhället. Som ett första steg i lokaliseringen utfördes 

en riskinventering över potentiellt förorenande verksamheter längs åsen, mellan Möckeln 

och Loshult PM [II.14]. Därefter bestämdes att detaljerade undersökningar, inklusive 

provborrningar och geofysiska undersökningar, skulle genomföras i området mellan 

Älmhult och Loshult PM [II.2] och PM [II.13]. 

Dessvärre visade det sig att de utvinningsbara mängderna grundvatten var små inom 

den aktuella sträckan och vattenkvaliteten dessutom dålig, med bl a höga järnhalter PM 

[II.11]. 

Översiktlig utredning av nuvarande vattenförsörjning 

Efter det att den inledande prospekteringen efter en reservvattentäkt misslyckades, fick 

WSP i uppdrag att utföra en risk- och sårbarhetsbedömning av sjön Möckeln PM [II.9]. 

Syftet med utredningen vara att utreda hotbilden mot den befintliga vattentäkten. Man 

ansåg att om hotbilden inte är allt för stor kanske man kan hantera riskerna mot råvattentäkten 

genom att utföra lämpliga skyddsåtgärder och eventuellt anlägga ett nytt råvattenintag 

i den norra delen av sjön. Samtidigt gav kommunen Tyréns i uppdrag att se 

över skyddsområdet och föreskrifterna för infiltrationsanläggningarna i åsen PM [II.2]. 

Risk- och sårbarhetsbedömningen PM [II.9] var omfattande och visade på att riskerna 

mot sjön är stora. Riskerna bedömdes dock kunna reduceras (men inte elimineras), genom 

att anlägga ett sekundärt råvattenintag i en djuphåla i sjöns norra del. I två separata 

PM beskrev dels de tekniska PM [II.8], dels de juridiska förutsättningarna för att anlägga 

ett sekundärt råvattenintag PM [II.10]. 





Ett kvarstående problem med att fortsätta att använda sjön Möckeln som råvattentäkt är 

den kraftigt stigande trenden av ökat färgtal (orsakat av humusämnen) som uppmätts i 

sjön de senaste åren. Färgtalet har ökat till sådana nivåer att det befintliga vattenverket 

behöver byggas om för att klara av att behandla vattnet på ett tillfredsställande sätt. 

Ökande färgtal är ett generellt problem i södra Sverige och ökningen kopplas bland 

annat till klimatförändringar. WSP fick därför i uppdrag att utreda orsakerna till det 

ökande färgtalet och att ge en prognos för den framtida utvecklingen i sjön PM [II.5]. 

Den viktiga frågan var om halterna kan förväntas fortsätta stiga. Samtidigt fick konsultföretaget 

Pehrsco i Växjö i uppdrag att titta på de tekniska förutsättningarna för att 

bygga om vattenverket för att klara av att behandla ett vatten med högre färgtal i framtiden 

1 . 

WSPs utredning PM [II.5] visade att kunskapen om orsakerna till det ökande färgtalet i 

sydsvenska sjöar inte räcker till för att ge en säker prognos för framtiden. Nyligen har 

dock ett antal forskningsprojekt startats vid olika lärosäten, bland annat Lunds universitet, 

för att belysa frågan. Tidiga resultat av forskningen antyder att en oväntad, men 

trolig förklaring kan vara att ökningen vi nu ser är en återgång till normala förhållan- 

1 PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar kring konsekvenser av 

kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalitet i framtiden. PEHRSCO AB utan datum.



I.1 Bakgrund 

Malmö 2010-04-30 

3 (5) 

den. Detta skulle i så fall innebära att de låga färgtal vi vant oss vid har orsakats av sur 

nederbörd som bromsat den pH-beroende utlakningen av humusämnen från marken. 

Det är dock troligt att även klimateffekter och förändrad markanvändning inverkar på 

ökningen. 

Resultaten av den översiktliga utredningen visar att kommunen har följande huvudsakliga 

problem med sin nuvarande vattenförsörjning: 

 

 

 

 

 

 

Råvattentäkten Möckeln är sårbar för föroreningar från närliggande industrier 

och transportvägar för farligt gods. Skulle en olycka inträffa finns risk för att 

hela Älmhults tätort blir utan dricksvatten. 

Reservvattentäkt saknas. Behovet av en reservvattentäkt är akut. 

Möckeln har ett naturligt starkt färgat vatten och sommartid även hög temperatur. 

Detta försvårar behandling och produktion av dricksvatten med tillfredställande 

kvalitet. 

Vattenverket utnyttjar Älmhultsåsen för behandling och magasinering av vatten 

via infiltration. Infiltrationsområdena är sårbara och utsatta för ett flertal föroreningsrisker, 

bl.a. närliggande industrier. 

Infiltrationssteget uppfyller inte kravet på uppehållstid för att utgöra en mikrobiologisk 

barriär, enligt Livsmedelsverkets riktlinjer. 

Vattenverket är åldersstiget och har behov av investeringar för livstidsförlängning 

och ny utrustning, för kapacitetsökning och ökad beredskap att behandla 

ett råvatten med ökande färgtal. 

Därtill kommer att de vattentäkter och avloppsreningsverk som finns i kommunens 

mindre orter också har problem och skulle behöva mer eller mindre omfattande upprustningar. 





Utvidgad och fördjupad utredning för framtida vattenförsörjning 

För att ta ett helhetsgrepp om ovanstående frågeställningar gavs WSP i uppdrag att utreda 

möjligheterna att skapa en helt ny ordinarie vattentäkt och/eller en reservvattentäkt. 

Utredningen skulle omfatta samtliga tänkbara vattenresurser inom kommunen, 

men även anslutning till större täkter i angränsande kommuner skulle utredas. I det senare 

avsågs i första hand Osby och Växjö vattentäkter, samt Bolmentunneln, som drivs 

av Sydvatten AB. Resultatet av utredningen rapporterades till Älmhults kommun i konceptform 

2009-03-19 PM [II.4]. 

Utredningen syftade till att utvärdera de identifierade möjliga alternativen med avseende 

på tekniska, juridiska, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Den kanske viktigaste 

faktorn var dessutom att alternativen skulle utvärderas med avseende på risk- och 

sårbarhet och en separat analys gjordes med avseende på detta PM [II.6]. Risk- och sårbarhetsanalysen 

utfördes på ett urval av alternativ, och jämfördes sinsemellan. 

Efter att ha tagit del av utredningsmaterialet och rapporten PM [II.4] önskade kommunen 

att utredningen kompletterades med ytterligare ett antal möjliga vattentäkter samt 

med noggrannare kostnadsuppskattningar för vissa alternativ PM [II.3]. Även utredningar 

avseende hot och risker mot nuvarande vattenförsörjning, synergieffekter samt 

vattenbehov tillkom. Dessa ytterligare utredningar resulterade i den fördjupade utredning 

som redovisas i föreliggande pärm.



I.1 Bakgrund 

Malmö 2010-04-30 

4 (5) 

I två sammanfattande PM har WSP sammanställt de hot och risker som finns mot nuvarande 

vattenförsörjning. I PM [II.2] sammanfattas hoten och riskerna mot infiltrationsanläggningarna 

medan [I.3] redovisar en åtgärdsutredning med de mest prioriterade 

åtgärderna för att minska riskerna för förorening av råvattnet i Möckeln och infiltrationsanläggningarna. 

De redovisade åtgärderna bör vidtas oavsett om nuvarande vattentäkt 

i framtiden kommer att behållas som ordinarie vattentäkt, eller om den kommer 

utgöra reserv till en ny huvudvattentäkt. 

Utredningen av synergieffekter fokuserade på att utreda vinsterna med att samförlägga 

renvatten- och avloppsledningar till orterna Delary, Göteryd och Hallaryd. Dessa synergieffekter 

är möjliga i samband med en ledningsdragning till vattenförsörjningsalternativ 

väster om Älmhult (t ex infiltration av vatten från Trarydmagasinet i Lagan 

eller från Bolmentunneln). Utredningen redovisas i PM [II.1]. 

För att ge kommunen underlag för dimensionering av framtida anläggningar utfördes 

en vattenbehovsprognos [I.4]. Kommunen gav förutsättningen för vattenbehovsprognosen 

genom att ange tidshorisonten för den framtida vattenförsörjningen till 2050. Denna 

förutsättning innebär att anläggningar som krävs för att skapa en trygg vattenförsörjning 

för Älmhult bör dimensioneras för att klara en vattenförsörjningssituation på längre 

sikt, åtminstone livstiden för ledningarna. Tre olika scenario togs fram i vattenbehovsprognosen, 

vart och ett med en prognos för befolkningsutvecklingen och därmed 

för vattenförbrukningen. Kommunen valde därefter att dimensionera efter det scenario 

som gav den lägsta prognostiserade vattenförbrukningen. 

Utredningsarbetet har syftat till att visa på en långsiktigt hållbar och god vattenförsörjning 

för Älmhults kommun, och framförallt Älmhults tätort. 

Den utvidgade och fördjupade utredningen ger förslag till åtgärder för riskreduktion i 

nuvarande vattenförsörjning samt till framtida vattenförsörjning både avseende reservvatten 

och ordinarie vatten. 

Utredningsdokument 





Dokumentnamn 

Datum 

I.1 Bakgrund 2010-04-30 

I.2 Vattenförsörjningen idag 2010-04-30 

I.3 Åtgärder för riskreduktion 2010-04-30 

I.4 Vattenbehovsprognos 2050 2010-04-30 

I.5 Framtida vattenförsörjning 2010-04-30 

I.6 Kostnadsberäkningar 2010-04-30



I.1 Bakgrund 

Malmö 2010-04-30 

5 (5) 

Dokumentnamn 

Datum 

II.1 PM - Delary-Hallaryd-Göteryd 2009-09-23 

II.2 PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults 

vattenverk 

2009-09-03 

II.3 PM - Kostnadsuppskattning av nytt vattenverk i Delaryd 2009-10-21 

II.4 Rapport - Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning 

KONCEPT 2009-03-19 

2009-03-19 

II.5 PM - Möckeln, Trender i humushalter 2008-11-21 

II.6 Rapport - Övergripande Sårbarhetsanalys vattentäktsalternativ 

Älmhult 

II.7 Grundvattenflöde i isälvsavlagringen strax söder om 

Älmhult 

II.8 PM - Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen 

av Möckeln 

2008-10-22 

2008-07-11 

2008-02-16 

II.9 Rapport - Riskanalys av vattentäkt Möckeln 2008-02-15 

II.10 PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med 

sjöledning i Möckeln 

2008-01-31 





II.11 Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar 

vid Loshult. Lägesrapport 2007-06 

II.12 PM - Fältundersökningar, Geofysisk undersökning och 

provborrningar 

2007-06-15 

2005-12-14 

II.13 Rapport - Resistivitetsmätning för ev ny reservvattentäkt 2005-12-08 

II.14 Rapport förslag ny reservvattentäkt (Riskinventering) 

KONCEPT 

2005-09-23



I.2 Vattenförsörjning idag 

Malmö 2010-4-30 

1(5) 

I.2 

Vattenförsörjningen idag 

Innehållsförteckning 

VATTENVERKET I ÄLMHULTS TÄTORT...................................................................... 2 

SKYDD OCH SÅRBARHET ...................................................................................................... 3 

SKYDDSOMRÅDE ................................................................................................................. 4 

BEHOVSINVENTERING.......................................................................................................... 4 

KOMMUNENS MINDRE VATTENVERK......................................................................... 5 

SKYDD OCH SÅRBARHET ...................................................................................................... 5 

BEHOVSINVENTERING.......................................................................................................... 5 

Bilagor 

Behovsinventering av vattenverk i Älmhults kommun Bilaga 1 


Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\I.2 

Vattenförsörjningen idag 2010-04-30.doc 



Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2(5) 

Dricksvattenförsörjningen inom Älmhults tätort baseras på ett ytvattenuttag i sjön 

Möckeln. Inom övriga tätorter i kommunen utnyttjas naturligt grundvatten för vattenförsörjningen. 

Diö vattenverk levererar även vatten till Liatorps samhälle. Fanaholm 

har kommunens minsta vattenverk, med endast åtta hushåll anslutna. Totalt finns nio 

grundvattenverk och ett ytvattenverk (Älmhult) i kommunen, se figur 1. 

Kommunalt vattenverk 

Figur 1. Översikt över vattentäkter och skyddsområden i Älmhults kommun (Källa: ÖP 2006). 





Vattenverket i Älmhults tätort 

Vattenverket som försörjer Älmhults tätort utgör kommunens enda ytvattenverk. Behandlingen 

av råvattnet bygger på principen för konstgjord infiltration. Detta innebär 

att sjövattnet, efter grovsilning och filtrering genom kontinuerliga sandfilter, infiltreras 

i Älmhultsåsen. Efter upp till en veckas uppehållstid i rullstensåsen kan det infiltrerade 

vattnet pumpas upp till vattenverket för slutbehandling, innan det distribueras till abonnenterna. 

Råvatten till Älmhults vattenverk hämtas ur sjön Möckeln. Tillstånd för vattenuttaget 

erhölls (vattendom) 1979-02-28. Maximalt tillåtligt medeldygnsuttag är 4320 m 3 /dygn 

(50 l/s). 

Det nuvarande råvattenuttaget uppgår till ca 3 500 m 3 /dygn, varav ca 2 100 m 3 /dygn 

distribueras som färdigt dricksvatten. Ca 500 m 3 /dygn (14%) avgår som tvättvatten i de 

kontinuerliga sandfiltren. Ca 900 m 3 /dygn (25%) avgår i infiltrationssteget för att säkerställa 

grundvattenkvaliteten i vattentäkten och förhindra att förorenat vatten (från 

Stena mm) ska strömmar in mot uttagsbrunnarna. Det uttagna vattnet filtreras i snabbfilter 

innan det pumpas ut på nätet. I det sista steget avgår ca 35-40 m 3 /dygn (1-2%) i 

spolförluster. Sammantaget innebär detta att ca 40 % av det uttagna råvattnet avgår i 

förluster. 

Inom Möckelns tillrinningsområde finns mossar och myrmarker, och vattnet har därför 

ett starkt färgat vatten [200-400 mgPt/l]. Vattnet har även en oangenäm smak (humus




Malmö 2010-04-30 

3(5) 

kan ge en smak av förruttnelse och ibland svavelväte) och vattnet behandlas i vattenverket 

innan det distribueras till abonnenterna. 

Humushalterna i sjön Möckeln är mycket höga och har dessutom uppvisat en stigande 

trend under de senaste åren. WSP har genomfört en utredning för att prognostisera den 

framtida utvecklingen av färgtalet i sjön. Resultatet av utredningen redovisas i PM 

[II.5]. Förmodligen kommer klimateffekter och minskad försurning att medföra en ytterligare 

ökning av humushalterna. Humus kommer troligen att fortsätta stiga under en 

period framåt, för att därefter plana ut på en högre nivå än den vi ser idag. Osäkerheten 

i prognosen är dock stor. 





Skydd och sårbarhet 

Älmhults kommun är idag beroende av sjön Möckeln för sin dricksvattenförsörjning. 

Sjön utgör kommunens dominerande råvattenkälla och kommunens vattenförsörjning 

är därför sårbar för förorening. Om sjön skulle förorenas i den del där vattenverket har 

sitt råvattenintag kan detta, beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket 

måste stängas.Under denna tid kommer dricksvatten inte längre kunna levereras till 

kommunens invånare. Råvattenintaget ligger längst i söder i Möckeln. Södra delen av 

Möckeln utgör en separat del av sjön, som i stort sett saknar inflöde från norra delen av 

sjön. Tillflödet till den södra delen kommer i huvudsak från Häradsdiket (dagvatten 

från centrala Älmhult) och från Sånnaböke mosse (pågående torvbrytning). Detta innebär 

att ett utsläpp vid vattentäkten kommer att påverka råvattenkvaliteten under lång tid 

framöver och att utspädningsfaktorn blir begränsad. Infiltrationsområdena ligger inom 

tätbebyggt område och i närheten av flera miljöfarliga verksamheter, bland annat Stena 

Aluminium AB, som potentiellt hotar förorena dricksvattnet i infiltrationssteget. 

Konsekvenserna av ett olyckstillbud som förorenar sjön eller infiltrationsområdena kan 

bli mycket allvarliga. Kommunen har idag beredskap att ta endast begränsad mängd 

reservvatten från Kalvasjön genom att lägga ut temporära ledningar. Det distribuerade 

vattnet är då att betrakta som nödvatten, som bara kan försörja Älmhult under en begränsad 

tid. Om föroreningen når infiltrationssteget kan effekterna bli mycket långvariga. 

Därtill kan omfattade saneringar av ledningar i distributionsnätet bli nödvändiga 

innan normal drift åter kan upptas, om förorenat vatten leds ut på nätet. 

Bland hoten finns bland annat järnvägsolycka med farligt gods på södra stambanan, 

brand vid industrier, till exempel Möckelns sågverk eller Stena Aluminium AB, och 

risk för avloppsutsläpp via bräddning av avloppspumpstationer, eller läckage på sjöförlagda 

tryckavloppsledningar. 

WSP har i tidigare utredning genomfört en risk och sårbarhetsanalys av Möckeln som 

vattentäkt för Älmhults kommun, [II.9]. Rapporten fastslår att fortsatt vattenförsörjning 

enligt nuvarande utformning innebär en medelhög risk för att befintlig vattenförsörjning 

skall slås ut, åtminstone under kortare perioder till följd av till exempel avloppsutsläpp 

i sjön. Konsekvenserna kan också bli stora om en järnvägsolycka med farligt 

gods skulle inträffa vid sjön. Sannolikheten för att detta skall inträffa är dock relativt 

låg. 

Infiltrationsområdena är också utsatta för relativt stora risker, bland annat industrier 

(Stena Aluminium AB) och dagvattendiken mm. Dessa risker beskrivs närmare i en 

utredning av Tyréns utförd i samband med uppdatering av vattenskyddsområdet för




Malmö 2010-04-30 

4(5) 

infiltrationsområdena 1 , och sammanfattas i dokument [I.3]. Det finns dessutom grundvatten 

av dålig kvalitet i Älmhultsåsen i infiltrationsområdenas närhet. Dels är den naturliga 

vattenkvaliteten i Älmhultsåsen dålig, med höga halter järn, mangan och humus, 

dels är grundvattnet i närheten av Stena starkt förorenat av bland annat klorid. Vid 

normala förhållanden pressas detta vatten bort från infiltrationsområdena av det infiltrerade 

ytvattnet, men om infiltrationen skulle upphöra riskeras infiltrationsområdena förorenas 

av inträngande grundvatten relativt snabbt. Vid kontinuerligt uttag utan samtidig 

infiltration skulle vattnet påverkas negativt inom ca 1 veckas tid. 

Kommunen har under en längre tid undersökt alternativa vattentillgångar inom kommunen, 

men det har visat sig vara svårt att hitta en lämplig vattentäkt inom rimligt avstånd 

från Älmhults tätort. 

Skyddsområde 

För Möckeln inklusive Getryggen (infiltrationsområde invid vattenverket) finns 

skyddsområde upprättat med skyddsbestämmelser, daterat 1994. För infiltrationsområdet 

vid Älmekulla finns skyddsområde som är daterat 1957. Förslag till nytt uppdaterat 

skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del av 

Älmhultsåsen norr därom i Älmhults tätort nyligen inskickats till myndigheterna för 

fastställande. 

Kontrollen av skyddsbestämmelsernas efterlevnad svarar Miljö- och hälsoskyddskontoret 

för. 

Behovsinventering 

Älmhults vattenverk saknar reservvattentäkt och skyddet för den befintliga råvattentäkten 

Möckeln behöver uppdateras. En sammanställning och kostnadsuppskattning av de 

mest prioriterade åtgärderna för att säkerställa ett acceptabelt skydd av vattentäkten och 

infiltrationsområdena redovisas separat i [I.3]. 





Vattenverket har de senaste åren förlorat ca 15 % (7 l/s) av sin kapacitet att leverera 

dricksvatten till följd det ökande färgtalet i sjön Möckeln. Detta föranledde en utredning 

av investeringsbehoven för att klara dagens och framtidens produktionsbehov vid 

verket. Denna utfördes av konsultbolaget Pehrsco 2 . Pehrsco menar att Älmhults vattenverk 

kan fungera i ytterligare minst 20 år under förutsättning att den maskinella utrustningen 

underhålls / byts ut / byggs om kontinuerligt. Utökning av vattenproduktionen 

eller en försämring av råvattenkvaliteten i framtiden kan kräva en utbyggnad av filtersteget 

med fler kontinuerliga sandfilter eller komplettering med en förfällning. 

WSP har beräknat kostnaderna för att livstidsförlänga det befintliga vattenverket och 

öka dess beredningskapacitet till mellan 12-19 miljoner kronor, se [I.6]. 

1 ”Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del 

norr därom i Älmhults tätort 2008-06-13 Tyréns AB. 


kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalitet i framtiden, Pehrsco nr 08024, 2008-11-11.




Malmö 2010-04-30 

5(5) 

Kommunens mindre vattenverk 

Samtliga mindre vattenverk i kommunen får sitt vatten från grundvattenborror i berggrunden, 

med undantag av kommunens minsta vattenverk i Fanaholm som får vatten 

från en grävd brunn. Vattenkvaliteten i bergbrunnarna är likartad och samtliga har mer 

eller mindre omfattande, naturliga, problem med höga halter av järn och mangan. Detta 

innebär problem med igensättning av brunnar och återkommande behov att rensa och 

ersätta igensatta brunnar. 

Vid vattenverken behandlas råvattnet för att sänka eller ta bort halter av järn, mangan 

och kolsyra. Dessutom höjer man hårdheten hos vattnet och justerar pH-värdet. 

Vattentäkterna i Delary och Hallaryd har tidvis problem med höga halter bakterier. 

Höga bakteriehalter indikerar påverkan av förorenat vatten. 

Skydd och sårbarhet 

I kommunen finns skyddsområden för de flesta vattentäkter och arbete pågår eller planeras 

för att införa uppdaterat skydd för resterande vattentäkter. Kontrollen av skyddsbestämmelsernas 

efterlevnad svarar Miljö- och hälsoskyddskontoret för. 

De flesta mindre vattenverk har extra borror som vatten kan tas ur om den ordinarie 

borran skulle förorenas, eller sättas igen av t ex järnutfällningar. De extra borrorna 

finns inom samma akvifer (hydrauliskt kommunicerande sprickor i berggrunden) som 

de ordinarie borrorna, vilket ger att reservkapacitet saknas om hela akviferen skulle slås 

ut. 

Behovsinventering 

För att tillfredsställande klara dagens vattenförsörjningsbehov behöver de befintliga 

verken i de flesta fall omfattande investeringar. Investeringarna avser dels uppgradering 

av sliten maskinutrustning, men även investering i nya borror för att säkerställa 

kvalitet och tillgången på råvatten. Statusen för de befintliga vattenverken i kommunen 

har inventerats och resultaten sammanställs i tabell i Bilaga 1. 





Igensättning av brunnar och även ledningar innebär att ersättningsbrunnar behöver borras 

med 2-5 års intervaller. 

Vattenverken i Delary och Hallaryd är hårt slitna och behöver ny maskininstallation. 

Även avloppsreningsverken i Hallaryd och Delary är hart slitna och uppfyller inte dagens 

krav på rening. De behöver omgående ersättas med moderna anläggningar. Situationen 

i Delary, Hallaryd och Göteryd belyses i separat PM [II.1]. 


Jens Termén 

2010-04-30



1.2 Vattenförsörjningen idag - Bilaga 1 

Malmö 2010-04-30 

1(2) 

Bilaga 1 

Behovsinventering av vattenverk i Älmhults kommun 

Tabellen är sammanställd av personal från Tekniska förvaltningen Älmhults kommun. 

Vattenverk Älmhult Diö Delary Hallaryd Göteryd 

Täkt 

Råvatten ytvatten-Möckeln grundvatten-berg grundvatten-berg grundvatten-berg grundvatten-berg 

Reservtäkt Kalvasjön vid kris borra borra borra borra 

Skyddsomr. delvis 1994, rev pågår 1982 1969 (rev pågår) 1971 planeras 2010 

Produktion (2007-2008) 

Max kapacitet verk 125 m 3 /tim 25 m 3 /tim 3,1 m 3 /tim 3,2 m 3 /tim 3,2 m 3 /tim 

Normalproduktion 2072 m 3 /dygn 270 m 3 /dygn 50,5 m 3 /dygn 40,2 m 3 /dygn 10,5 m 3 /dygn 

Max dygnsproduktion 2700 m 3 522 m 3 96 m 3 66 m 3 24 m 3 

Behandling 

Konstgjord infiltration Älmekulla-Getryggen nej nej nej nej 

Sandfilter ja ja ja ja ja 

Kolfilter nej nej nej nej ja 

Klorering endast vid behov endast vid behov endast vid behov endast vid behov endast vid behov 

UV ja ja nej nej ja 

Status 

Problem / verk: igensättn. av igensättn. av igensättn. av igensättn. av 

borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. 

pga. järn pga. järn pga. järn pga. järn 

påverkan bakt påverkan bakt 

Investeringsbehov 1 (2) gammal dos.utr. (2) gammal elutr. (3) allt slitet (3) allt slitet (2) ny borra 

läcksökn.pump plåtfasad dålig 

ny borra getryggen 

översyn av snabbsandfilter 

rost på verkets tak 

1 

Relativ gradering av investeringsbehov där (1) = mycket angeläget, (3) = mindre angeläget 



Vattenförsörjningen idag 2010-04-30_Bilaga 1.doc 



Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



1.2 Vattenförsörjningen idag - Bilaga 1 

Malmö 2010-04-30 

2(2) 

Pjätteryd Eneryda Virestad Häradsbäck Fanaholm 

grundvatten-berg grundvatten-berg grundvatten-berg grundvatten-berg gundvatten-grävd 

borra borra borra borra tankbil 

2006 2006 arbete pågår saknas saknas 

2,6 m 3 /tim 5,4 m 3 /tim 2,4 m 3 /tim 1,8 m 3 /tim 1,8 m 3 /tim 

18 m 3 /dygn 78 m 3 /dygn 28 m 3 /dygn 21 m 3 /dygn 23,6 m 3 /dygn 

40 m 3 230 m 3 50 m 3 57 m 3 39 m 3 

nej nej nej nej nej 

ja ja ja ja ja 

nej nej nej nej nej 

endast vid behov endast vid behov endast vid behov endast vid behov endast vid behov 

nej nej ja nej nej 

igensättn. av igensättn. av igensättn. av igensättn. av igensättn. av 

borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. 

pga. järn pga. järn pga. järn pga. Järn. pga. järn 

klorfenol 

(3) elutrustning (1) gamla filter (3) elutrustning (3) sliten maskin- 

(1) gamla filter el-filterutr. + 

och hydrofor 

galleri 

1 

Relativ gradering av investeringsbehov där (1) = mycket angeläget, (3) = mindre angeläget 



Vattenförsörjningen idag 2010-04-30_Bilaga 1.doc 

Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0




Malmö 2010-04-30 

1 (7) 

PM 

I.3 

Åtgärder för riskreduktion 


RISKER, HOT OCH SÅRBARHET .................................................................................... 2 

RÅVATTENTÄKT MÖCKELN.................................................................................................. 2 

INFILTRATIONSANLÄGGNINGARNA VID ÄLMEKULLA OCH GETRYGGEN.................................. 4 

REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER FÖR RISKREDUKTION....................................... 5 

FÖRSLAG TILL HANDLINGSPLAN FÖR RISKREDUKTION ...................................... 6 


Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\I.3 Åtgärder för 

riskreduktion 2010-04-30.doc 



Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2 (7) 

Risker, hot och sårbarhet 

Nedan ges en kortfattad sammanfattning av de hot och risker som föreligger för Möckeln 

som råvattentäkt och infiltrationsanläggningarna i Getryggen och Älmekulla i Älmhultsåsen. 

Förslag på åtgärder för att minska riskerna ges sist i dokumentet, jämte en 

kostnadsuppskattning. 

Den nuvarande situationen beskrivs utförligare i underlagsrapporter till denna utredning, 

PM ”Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk” [II.3], 

som i sin tur baseras på rapporter från Tyréns AB 1 och Pehrsco 2 . WSP har tidigare även 

utfört en risk- och sårbarhetsutredning över råvattentäkten Möckeln som redovisas i 

Rapport ”Riskanalys av vattentäkt Möckeln” [ II.9]. 

De identifierade riskerna som innebär hot för Möckeln som råvattentäkt och 

infiltrationsanläggningarna vid Älmekulla och Getryggen, sammanfattas nedan; 





Råvattentäkt Möckeln 

I rapport [II.9] identifieras och bedöms de händelser som identifierats och bedömts utgöra 

ett hot mot vattenkvaliteten i sjön Möckeln. Riskbedömning av dessa händelser 

har bedömts utifrån en kvalitativ metod där riskbegreppet utgörs av en sammanvägning 

av sannolikheten för att riskhändelsen skall inträffa och konsekvensen för vattentäkten 

om händelsen inträffar. 

I figur 1 nedan redovisas den resultatet av denna sammanvägda bedömning. Risken har 

här bedömts från grönt till rött, där grönt är låg risk och rött är hög risk. 

De olika händelserna som identifierats har namngivits med en stor bokstav och delats 

upp i två typer av händelser genom tillägg av ett litet ”a” eller litet ”b”. Litet ”a” betecknar 

att händelsen har liten omfattning och litet ”b” avser stor omfattning. T ex händelsen 

”Olycka med farligt gods” (A-F) kan inträffa och innebär att en tankbil välter 

och tanken blir skadad på så sätt att ett litet hål uppkommer och en mindre mängd läcker 

ut. Detta är ett mindre tillbud, och betecknas ”a”. Ett stort tillbud ”b” skulle i detta 

sammanhang vara om tankbilen välter och hela tankens innehåll rinner ut i ett dike som 

leder rakt ner i Möckeln. 

STENA Aluminium hanterar stora mängder kemikalier, varav framför allt eldningsolja 

och drivmedel bedöms utgöra en risk. Salter förvaras i kristallin form, men kan vid 

brand lösas upp i släckvatten och transporteras till sjön. Dagvattnet leds via en damm 

och diken till Möckeln. Det finns därmed relativt sett större möjligheter att stoppa en 

förorening innan den når sjön vid brand i anläggningen jämfört med t ex Möckelns sågverk, 

som ligger alldeles intill sjön. För att kunna stoppa en föroreningsspridning till 

sjön vid ett tillbud krävs dock god beredskap för detta. 

1 ”Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del 

norr därom i Älmhults tätort 2008-06-13 Tyréns AB. 


kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalité i framtiden PHERSCO, Egenkontrollprogram 

Älmhultsvattenverk 2007-08-08




Malmö 2010-04-30 

3 (7) 

Händelse 

A Olycka farligt gods på järnväg 

B Olycka farligt gods på väg 23 

C Olycka farligt gods på väg 600 

D Olycka farligt gods på väg 124 

E Olycka farligt gods på väg 592 

F Olycka farligt gods på väg 598 

G 

Läckage sjöförlagd VA-ledning 

H bräddning pumpstation 

I 

J 

Brand Möckelns sågverk 

Brand Möckelns svenska AB 

K Brand Gemla fabrikers AB 

Där 

a, avser stort tillbud, 

b, avser mindre tillbud 

Figur 1 Riskmatris över olika riskhändelser för Möckeln, viktad bedömning av riskerna med 

avseende på sannolikhet och konsekvens [II.9]. 

Av figur 1 framgår att det finns ett flertal händelser som innebär en medelhög risk för 

vattentäkten. Inom gruppen (gul) har vissa händelser större sannolikhet att inträffa, men 

samtidigt relativt mindre konsekvenser än andra händelser som inträffar med lägre sannolikhat. 





De händelser som har störst sannolikhet att inträffa är bräddning av avlopp från pumpstationer, 

men konsekvenserna blir störst vid en olycka med farligt gods som innebär 

stort utläckage av det förorenande ämnet i sjön. De största hoten, dvs de händelser som 

innebär de allvarligaste konsekvenserna samt också inträffar med störst sannolikhet är: 

• Olycka med farligt gods på järnvägen (södra stambanan) (Aa, Ab) 

• Brand på Möckelns sågverk, (Ia) 

• Olycka med farligt gods på väg 23, 600 och 124 (Ba, Ca, Da) 

• Läckage från sjöförlagd VA-ledning (Ga) 

• Bräddning vid avloppspumpstationer (Ha) 

Av dessa risker äger kommunen huvudmannaskap för sjöförlagda avloppsledningar och 

avloppspumpstationer.




Malmö 2010-04-30 

4 (7) 

Infiltrationsanläggningarna vid Älmekulla och Getryggen 

Infiltrationsanläggningarna är belägna i utsvämmade åspartier från Älmhultsåsen vid 

Älmekulla och Getryggen. Åsens huvudfåra löper i nord-sydlig riktning genom Älmhult. 

Grundvattenmagasinet i de utsvämmade åspartierna utgör ett reningssteg och utjämningsmagasin 

av central betydelse för dricksvattenproduktionen vid Älmhults vattenverk. 

Förutom hot i form av sabotage och skadegörelse har en rad verksamheter identifierats 

som potentiella hot mot vattenkvaliteten i dricksvattenproduktionen, vilka redovisas i 

tabell 1. Inventeringen har utförts av Tyréns AB, och redovisas i Rapport ”Förslag till 

skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del norr 

därom i Älmhults tätort” (2008-06-13). 

Tabell 1 Föroreningsrisker för dricksvattenproduktionen vid Älmhults vattenverk 1 . 

Riskverksamheter 

Industriverksamhet 

Bilverkstad 

Väg 

Väg 

Kyrkogård 

Idrottsplats 

Infiltration från Häradsdiket 

Risk 

Stena Metall. Förorening från dagvatten och upplag, släckvatten 

vid brand, salter, oljetankar, befintliga mark- och grundvattenföroreningar. 

Läckage av olja och drivmedel från uppställda bilar, oljetankar. 

Trafikolycka med farligt gods 

Diffust utsläpp från vägdagvatten och farligt gods, vägsalt 

Läckage av olja, bekämpningsmedel och gödningsmedel, lik(lak) 

–vatten (BOD, Hg) 

Gödning av fotbollsplaner, läckage av drivmedel, bekämpningsmedel. 

Infiltration av föroreningar till grundvatten/mättad zon. (normalt 

hålls högre nivå i täkten än i diket för att tränga undan dikesvattnet, 

kan innebära problem om uttaget ökas, eller infiltrationen 

stoppas). 





Biltvätt privata tomter 

Blomsteraffär 

Energianläggningar 

Privata trädgårdar 

Äskyadeponin 

Småbåtar 

Pumpstationer, avlopp 

Föroreningsrisk i samband med biltvätt, eller egna arbeten (tensider, 

lösningsmedel, oljor, bensin, batterisyra etc). 

Läckage av besprutnings- och gödningsämnen, kompost (kväve). 

Föroreningar pga köldbärarsystem, eldningsoljor. 

Gödningsämnenm bekämpningsmedel, komposter (kväve), oljetankar. 

Lakvattenpåverkan på råvattentäkten 

Utsläpp från båtar (bensin/diesel/olja) 

Nödavlopp till Möckeln och Häradsdiket. 

De listade riskerna har identifierats av Tyréns AB 1 . Riskerna har inte rangordnats inbördes. 

Var och en av riskverksamheterna skulle teoretiskt ensamt kunna svara för allvarlig 

förorening av vattenkvaliteten i åsen. Kommunen utgör endast huvudman för 

idrottsplatsen och Häradsdiket. Förutom de identifierade riskerna skulle läckande avloppsledningar 

i mark kunna utgöra ytterligare potentiella föroreningskällor. 

Dessutom är det så att i de partier av åsen där infiltration och uttag sker, har det infiltrerade 

vattnet endast ett begränsat utbyte med det naturliga grundvattnet i Älmhultsåsens




Malmö 2010-04-30 

5 (7) 

centrala delar. Strömningen styrs lokalt av främst vattenverksamhetens infiltrationsoch 

uttagsvolymer. Detta innebär att så länge infiltrationen av ytvatten fortlöper, hindras 

större mängder av grundvatten från Älmhultsåsen att blandas upp med uttagsvattnet. 

Bryts däremot infiltrationen finns det risk för naturligt försämrad kvalitet på uttagsvattnet 

på grund av uppblandning med Älmhultsåsens grundvatten som innehåller höga 

halter av järn, och andra föroreningar (klorid mm) som finns i grundvatten invid Stenas 

Aluminiums industriområde. 

Rekommenderade åtgärder för riskreduktion 

Det finns många riskobjekt som hotar vattenkvaliteten på Älmhults dricksvatten. 

Kommunen kan och bör genomföra en rad åtgärder för att minska dessa risker. 

Kommunen bör själva vidta och bekosta skyddsåtgärder vid de riskobjekt som kommunen 

äger huvudmannaskap för. 

Genom konstruktiv dialog i syfte att huvudmän för övriga identifierade riskobjekt skall 

vidta skyddsåtgärder kan även dessa risker minskas. 

Det är mycket viktigt att fortsätta det arbete som påbörjats med att uppdatera och upprätta 

skyddsområden med adekvata skyddsföreskrifter för Möckeln och Älmhultsåsen. 

Skyddsföreskrifterna kan omfatta tillståndsplikt, samt i vissa fall även förbud, för hantering 

och användning av t ex skadliga ämnen, som petroleumprodukter och bekämpningsmedel. 

Det är Miljö- och hälsoskyddskontoret som ansvarar för att skyddsbestämmelserna 

efterlev och en dialog mellan tekniska förvaltningen och MHK angående 

detta är därför mycket viktig. 

I dialog med Vägverket och Banverket kan skyddsåtgärder vidtas för att minska risken 

för allvarliga konsekvenser vid olyckstillbud. 





Genom ett aktivt och väl fungerande samarbete med räddningstjänsten i kommunen 

och uppdaterade beredskapsplaner, kan konsekvenserna vid brand och olyckor minskas. 

Risk- och säkerhetsmedvetandet och beredskapen kan höjas genom ett systematiskt 

arbete baserat på HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point – Faroanalys och 

Kritiska Styrpunkter). Vilket är ett system som identifierar, bedömer och kontrollerar 

risker som är av betydelse för livsmedelsäkerhet. Verksamhetsutövaren ska enligt förordning 

(EG) nr 852/2004 inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta 

förfaranden, grundade på HACCP-principerna. Mycket av det arbete som redan utförs 

inom området drickvattenförsörjning baseras intuitivt på HACCP, men utförs inte alltid 

på ett systematiskt sätt. Dricksvattenföreskrifternas krav på säkerhetsbarriärer och larm 

kan betraktas som en precisering av de grundläggande kraven på ett riskbaserat förebyggande 

arbete 3 . 

Verksamhetsutövares och allmänhetens medvetande om vikten av skydd och omsorg 

om vattenförsörjningen kan ökas genom ökad tillsyn och informationskampanjer. 

3 Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten




Malmö 2010-04-30 

6 (7) 

Förslag till handlingsplan för riskreduktion 

Nedan ges ett förslag på prioriteringsordning för de åtgärder kommunen bör vidta för 

att minska risken för förorening av kommunens dricksvatten, jämte en grov uppskattning 

av kostnader. 

Åtgärderna delas upp i två delar, dels administrativa åtgärder, se tabell 2, som innebär 

arbetsprocesser som löper över flera år i syfte att höja medvetenheten om riskerna för 

och värdet av vattentäkterna i kommunen, dels fysiska åtgärder, se tabell 3. Till de administrativa 

åtgärderna räknas även åtgärder som kommunen kan vidta för att förmå 

Vägverket, respektive Banverket att i sin tur vidta och bekosta skyddsåtgärder. Till de 

fysiska åtgärderna räknas åtgärder som kommunen kan vidta vid de anläggningar de 

har huvudmannaskapet för och kan bekosta inom VA-budgeten. 

Tabell 2 Förslag till handlingsplan för riskreduktion, Administrativa åtgärder. 

Prioritet Åtgärd Uppskattad kostnad 

1 

2 

3 

4 

5 

Upprätta skyddsområden, inkl föreskrifter, 

för Möckeln respektive 

Älmhultsåsen. 

Aktiv tillsyn av skyddsföreskrifter 

enligt de upprättade skyddsföreskrifterna. 

Genomföra upplysningskampanj om 

vikten av vatten och vattenskydd för 

allmänhet och verksamhetsutövare 

(och båtägare). 

Uppdatera beredskapsplaner och 

fortsätta pågående riskdialog med 

räddningstjänsten och andra berörda 

förvaltningar och myndigheter. 

Införa HACCP på ett systematiskt 

sätt 

0,5 Mkr 

0,5 Mkr/år 

0,5 Mkr vart 5:e år 

0,5 Mkr år 1 

0,5 Mkr år 1, därefter ca 0,1 Mkr/år 





6 

7 

Starta dialog med Vägverket angående 

hastighetsbegränsning och 

fysiska skyddsåtgärder vid vägar, 

samt montering av upplysningsskyltar. 

Förmå Banverket att sänka hastigheten 

och vidta förebyggande 

skyddsåtgärder längs stambanan. 

0,2 Mkr år 1 

0,2 Mkr år 1 

Den sammanlagda kostnaden för de administrativa åtgärderna uppskattas till ca 2-3 

miljoner kr per år.




Malmö 2010-04-30 

7 (7) 

Tabell 3 Förslag till handlingsplan för riskreduktion, Fysiska åtgärder 

Prioritet Åtgärd Uppskattad kostnad 

1 

2 

3 

Bygg utjämningsmagasin för minskning/eliminering 

av bräddning vid 

avloppspumpstationer vid Möckeln. 

Omläggning av tryckavlopp genom 

södra Möckeln. 

Omläggning av tryckavlopp i Möckeln, 

vid Stenbrohult. 

1-2 Mkr 

5 Mkr 

5 Mkr 

WSP Environmental, 2010-04-30 

Jens Termén 







I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun 

Malmö 2010-04-30 

1 (8) 

I.4 

Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults 

kommun 

Innehåll 

VATTENBEHOVSPROGNOS 2050 FÖR ÄLMHULTS KOMMUN ................................. 1 

INNEHÅLL............................................................................................................................ 1 

SYFTE................................................................................................................................... 2 

BAKGRUND......................................................................................................................... 2 

NUVARANDE FÖRBRUKNING OCH PRODUKTIONSKAPACITET............................ 3 

VATTENBEHOVSPROGNOS............................................................................................. 4 

FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................................. 4 

DATAUNDERLAG ................................................................................................................. 4 

SCENARION ......................................................................................................................... 5 

PROGNOS FÖR ÄLMHULTS TÄTORT ....................................................................................... 6 

PROGNOS FÖR ÄLMHULTS KOMMUN, EXKLUSIVE TÄTORTEN.................................................. 7 

Hallaryd, Delary och Göteryd......................................................................................... 7 

BEDÖMNING AV VATTENBEHOV FÖR ÄLMHULTS KOMMUN, EXKLUSIVE TÄTORTEN................. 8 

KOMMENTAR....................................................................................................................... 8 



Vattenbehovsprognos 2050_2010-04-30.doc 



Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2 (8) 

Syfte 

Syftet med vattenbehovsprognosen har varit att ligga till grund för det beslut som tekniska 

förvaltningen vid Älmhults kommun tagit avseende dimensioneringskriterier för 

Älmhults framtida vattenverk och överföringsledningar. 

Bakgrund 

Tekniska kontoret Älmhults kommun har sedan tidigare haft ambitionen att leta efter en 

reservvattentäkt till centralorten med en minsta kapacitet på 25 l/s (normalförbrukning 

2008). En sådan reservvattentäkt skulle klara försörja Älmhults tätort under en normal 

driftsituation i ett kortare perspektiv. Under denna tid kommer restriktioner i hur vattnet 

får användas förmodlige att behöva införas. För att täcka en större del av det verkliga 

behovet vid bortfall av ordinarie vattenproduktion i ett längre perspektiv har man 

ansett att en reservvattentäkt bör ha en minsta kapacitet på ca 35 - 40 l/s. Med dessa 

kriterier som utgångspunkt har kommunen sökt efter potentiella reservvattentäkter i 

närheten av Älmhults tätort. Någon djupare analys av kommunens framtida vattenbehov 

i större perspektiv har inte tidigare genomförts. 

De dimensioneringskriterier som väljs för en alternativ framtida vattentäkt har avgörande 

betydelse för mer än valet av etableringsplats. Täkten måste ha tillräcklig kapacitet 

för att möta det prognostiserade behovet, samtidigt som överföringsledningar ska 

dimensioneras för att klara överföra tillräcklig mängd vatten. Kostnaderna för anläggandet 

av överföringsledningar är i princip proportionell mot överföringskapaciteten. 

Dimensioneringskriterierna styr kostnaderna för att förverkliga projektet. Dessutom 

medför för oväntat låg vattenförbrukning risk för sämre vattenkvalitet, eftersom vatten 

då riskerar att bli stillastående i överdimensionerade ledningar. 





Om en överkapacitet för vattenproduktion byggs i systemet leder detta även till ekonomiska 

problem, eftersom produktionen och distributionen av vattenvolymen i stor utsträckning 

möjliggörs med fasta anläggningar vilket i sin tur medför en hög andel fasta 

kapitalkostnader. Utnyttjas inte kapaciteten fullt ut kvarstår de fasta kostnaderna och 

VA-avgifterna måste därmed höjas, alternativt måsta VA-verksamheten hitta alternativa 

intäkter eller minska de kostnader som är påverkbara för att finansiera kostnaderna 

för anläggningarna. Byggs däremot en för låg kapacitet krävs eventuellt återkommande 

stora nyinvesteringar. Avskrivningstiden på vattenöverföringsledningar sätts normalt 

till ca 50 år. 

Det är således mycket viktigt att vattenbehovsprognosen stämmer väl med framtidens 

verklighet. Emellertid är detta något som historiskt visat sig vara mycket svårt att 

åstadkomma. Talande för detta är en sammanställning av historiska prognoser för framtida 

vattenförsörjningsbehov i Malmö kommun, se figur 1.




Malmö 2010-04-30 

3 (8) 

Figur 1. Vattenbehovsprognoser för Malmö, utdrag från ”Se bakåt på framtiden”, Eber Ohlsson 

2006-02-21 1 . 





Nuvarande förbrukning och produktionskapacitet 

I tabell 1 sammanfattas den förbrukning och produktionskapacitet som idag finns i 

Älmhult 

Tabell 1. Älmhults nutida vattenförsörjning i siffror. 

Förbrukningsparameter 

Förbrukning i l/s 

Normalförbrukning 2008 25 

Toppförbrukning 2008 35 

Dimensionering av nuvarande vattenverk 42 (35)* 

Tillåtligt uttag ur Möckeln 50 

1 1. Ohlsson, E., Se bakåt på framtiden, 2006-02-21, 

http://www.eber.se/bland/prognoser.htm (2009-08-26)




Malmö 2010-04-30 

4 (8) 

* På grund av ökat färgtal i Möckeln har produktionskapaciteten den senaste tiden minskat till 

ca 35 l/s. 

Vattenbehovsprognos 

Förutsättningar 

Normal vattenförbrukning per person brukar i Sverige anses vara ca 180 l per dygn. 

Den faktiska förbrukningen utslaget per invånare ligger dock högre i de allra flesta 

kommuner. I Älmhults tätort ligger den nuvarande förbrukningen på ca 250 l/person 

och dygn. Detta beror på att industrier och andra verksamheter förbrukar en hel del vatten 

samt i viss mån även på läckage och renspolning av ledningar. 

Det finns också stora individuella skillnader mellan kommunerna med avseende på 

normal- eller medeldygnsförbrukning och den dimensionerande topp- eller maxdygnsförbrukningen. 

Toppförbrukningen ligger i större vattenförsörjningssystem vanligtvis 

ca 1,4 gånger högre än medeldygnsförbrukningen och inträffar oftast sommartid, då 

gräsmattor bevattnas och pooler fylls på mm. Exempel finns dock på kommuner som 

har betydligt större skillnader mellan normal och toppförbrukning än så, ofta i kommuner 

med stort antal sommargäster, t ex Båstads kommun. 

Generellt i Sverige har en sjunkande trend avseende vattenförbrukningen per capita 

observerats de senaste åren. I t ex Malmö var förbrukningen per capita år 1972 ca 280 

l/p och d och år 2000 nere på 262 l/p och d. Vattenförbrukningen är beroende av en hel 

del yttre påverkan som väder, läckor, konsumtionsmönster hos invånarna mm. Det innebär 

att någon direkt orsak till den minskade vattenförbrukningen är svår att fastställa. 

Den förbrukade volymen påverkas av de nya utrustningar i hem och industri som konstruerats 

för lägre vattenförbrukning. Det är också troligt att effektivare läcksökningsmetoder 

påverkar omfattningen av vattenminskningen, samt hushållens ambition att 

spara energi då ca 50 % av det vatten som hushållen använder värms upp. 

Dataunderlag 





Som grund för vattenbehovsprognosen för Älmhults kommun har följande underlag 

använts. 

• Producerade vattenmängder 2008, se tabell 1. 

• Befolkningsprognos enligt Översiktsplanen 2006, och kommunens Vision 

2020. 

• Resonemang om utveckling av vattenförbrukning per capita och tidigare drifterfarenheter. 

Älmhults kommun har idag 15 500 invånare varav 8 500 bor i tätorten Älmhult, 2 700 i 

övriga orter och ca 4 300 på landsbygden. 

Kommunen har en vision om att vara ca 20 020 invånare år 2020, varav ca 11 000 i 

Älmhults tätort. Kommunens hittills största folkmängd räknades år 1991 och uppgick 

då till 16 049. Kommunens folkmängd uppgick 2006-12-31 till 15 368, se figur 2.




Malmö 2010-04-30 

5 (8) 

Figur 2. Befolkningsutveckling i Älmhults kommun från 1970-talet och framåt 2 . 

Scenarion 

För att beräkna vattenbehovet i Älmhults tätort i framtiden har tre olika scenarion studerats: 

1. Kommunens vision om befolkningsökning infrias och samma befolkningsökningstakt 

(+377 personer per år) håller i sig fram till 2050. Befolkningen år 

2050 uppgår då till 31 300 i kommunen varav 17 250 inom Älmhults tätort. 

Förbrukningen per capita kommer att fortsatt ligga på 250 l/d. 





2. Kommunens vision om befolkningsökning infrias till 80 % och denna befolkningsökningstakt 

(+301 personer per år) håller i sig fram till 2050. Befolkningen 

år 2050 uppgår då till 28 150 i kommunen varav 15 500 inom Älmhults tätort. 

Förbrukningen per capita kommer att fortsatt ligga på 250 l/d. 

3. Kommunens vision om befolkningsökning infrias till 60 % och denna befolkningsökningstakt 

(+226 personer per år) håller i sig fram till 2050. Befolkningen 

år 2050 uppgår då till 25 000 i kommunen varav 13 750 inom Älmhults tätort. 

Förbrukningen per capita bedöms vara 250 l/d fram till 2020 för att därefter 

minska med 10 % till 225 l/d. 

2 Uppgifter från www.ekonomifakta.se.




Malmö 2010-04-30 

6 (8) 

Prognos för Älmhults tätort 

Resultatet av de tre prognosscenariona redovisas i figur 3. 

Vattenbehovsprognos 2050 

Normalförbrukning Älmhults tätort 

60 

normalförbrukning (l/s) 

50 

40 

30 

20 

10 

Scenario 1: Befolkningsökning enligt 

Vision 2020 

Scenario 2: Befolkningsökning till 80% 

av Vision 2020 

Scenario 3: Befolkningsökning till 60% 

av Vision 2020, 10% minskning av per 

capita förbrukning till 2050 

0 

2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 

Figur 3. Prognos av vattenförbrukning för Älmhults tätort 2008-2050, uttryckt som normal medelförbrukning. 

Toppförbrukningen under ett maxdygn beräknas vara ca 1,4 gånger högre. 

Prognosen visar att vattenbehovet i Älmhults tätort år 2020 inte bedöms överstiga ca 32 

l/s i normalförbrukning. Maxdygnsförbrukningen bedöms uppgå till 45 l/s. 

Prognosen på längre sikt är betydligt mer osäker. Fram till år 2050 bedöms normalförbrukningen 

maximalt uppgå till ca 50 l/s, för scenario 1, och till ca 36 l/s för scenario 3. 

Maxdygnsförbrukningen 2050 bedöms uppgå till mellan 70 och 50 l/s, beroende på 

scenario, se även tabell 2. 





Tabell 2. Vattenbehovsprognos för Älmhults tätort. 

Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 

Normalförbrukning 2020 32 30 29 

Toppförbrukning 2020 45 43 41 

Normalförbrukning 2050 50 45 36 

Toppförbrukning 2050 70 63 50




Malmö 2010-04-30 

7 (8) 

Prognos för Älmhults kommun, exklusive tätorten 

Ca 7 000 av invånarna i Älmhults kommun bor på landsbygden eller i de mindre orterna 

utanför Älmhults tätort. Av dessa är ca 2 350 personer anslutna till kommunal vattenförsörjning. 

Vattenförbrukningen bland de anslutna utanför Älmhults tätort uppgår 

till ca 6 l/s i genomsnitt. Vattenproduktionen sker utspritt på 9 st vattenverk, med en 

genomsnittlig produktion på ca 0,5 l/s per verk. Störst är Diö vattenverk med en medelproduktion 

på ca 3 l/s. 

Älmhults kommuns vision är att öka befolkningsmängden till 20 020 personer år 2020. 

Större delen av denna befolkningstillväxt får antas ske i tätorterna och då främst i Älmhults 

tätort. Övrig befolkningstillväxt bedöms ske till de anslutna mindre orterna. Sker 

befolkningsökning i enlighet med visionen bedöms befolkningen i orterna utanför 

Älmhults tätort sammanlagt skall öka med ca 2 000 personer, till år 2020, och med ca 

5 000 personer fram till 2050. 

Med största sannolikhet kommer majoriteten av denna befolkningsökning ske inom det 

anslutna VA-verksamhetsområdet och tillkommer som abonnenter. Med en befolkningsutveckling 

enligt visionen kommer därmed antalet anslutna personer att fördubblas 

i dessa orter fram till år 2020, till ca 4 500 personer) och därmed vattenbehovet att 

öka till ca 13 l/s. 

Med samma befolkningsutveckling fram till 2050 skulle antalet abonnenter i orterna 

utanför Älmhult då uppgå till ca 9 000. Detta ger i så fall ett sammanlagt vattenbehov 

på 27 l/s i medelförbrukning (beräknat på 250 l/person och dygn). 

Om antagandet att scenario 3 (se ovan) infaller och att 60 % av visionens befolkningsökning 

blir verklighet, kommer vattenbehovet till 2020 istället öka med sammanlagt ca 

4-5 l/s (till 10 l/s), och till 2050 med ca 8-10 l/s (till ca 15 l/s), i medelförbrukning. 

Hallaryd, Delary och Göteryd 





Befolkningen på orterna Hallryd, Delary och Göteryd är relativt liten och de senaste 

folkräkningssiffrorna redovisas i figur 4. Befolkningen har inte förändrats i större utsträckning 

under mätperioden och enligt kommunens planering förväntas inte heller 

orternas befolkning förändras väsentligt inom överskådlig tid. Visionen i kommunen är 

dock att befolkningen skall öka, se ovan. I Översiktsplanen har utredningsområden för 

bebyggelse reserverats. 

Antal personer 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 

Figur 4. Befolkningsutveckling i orterna Delary, Hallaryd och Göteryd. 

Delary 

Hallaryd 

Göteryd




Malmö 2010-04-30 

8 (8) 

Bedömning av vattenbehov för Älmhults kommun, exklusive 

tätorten 

Baserat på den historiska utveckling bedöms det mindre troligt att befolkningen i orterna 

utanför Älmhult kommer att förändras i den utsträckning som Visionen förutspår. 

Bedömningen av det framtida vattenbehovet är den att det troligaste är att vattenförbrukningen 

även fortsatt kommer att vara ungefär det samma som i dag i de flesta orter 

utanför Älmhults tätort. 

En rimlig höjd för behovsutvecklingen i planeringen för den framtida vattenförsörjningen 

är att, liksom i fallet för Älmhults tätort, anta att 60% av visionens befolkningsökning 

blir verklighet. Detta skulle innebära att vattenbehovet till 2020 skulle öka med 

sammanlagt ca 4-5 l/s, och till 2050 med 15 l/s, i medelförbrukning. 

Den lokala vattenförsörjningen på de flesta mindre orter är relativt enkel att utöka med 

de små vattenbehovsökningar som uppstår vid de 9 mindre vattenverken. Ökningen per 

vattenverk kan antas uppgå till under 1 l/s, vilket enkelt skulle kunna klaras med utbyggnad 

lokalt, genom att en eller flera extra uttagsbrunnar kan borras till relativt små 

kostnader. 

Kommentar 

Observera att ovanstående prognos avser behovet av mängden vatten. Det finns även 

behov av vatten av god kvalitet. I de fall de mindre orterna har brist på vatten av god 

kvalitet idag, kan det dock löna sig att via ledningar överföra vatten från en annan vattentäkt/vattenverk. 

Kapital och driftkostnaderna för att överföra vatten via ledning får 

då ställas mot kostnaderna för att uppfordra och rena vatten lokalt. 

Malmö 2010-04-30 






Jens Termén




Malmö 2010-04-30 

1 (19) 

I.5 

Framtida vattenförsörjning 


INLEDNING ......................................................................................................................... 2 

BAKGRUND......................................................................................................................... 2 

1 KRAV PÅ ÄLMHULTS FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING............................. 3 

1.1 VATTENBEHOV........................................................................................................ 3 

1.1.1 Vattenbehovsprognos för Älmhults tätort ............................................................ 3 

1.1.2 Vattenbehovsprognos för de mindre orterna i Älmhults kommun.......................... 3 

1.2 KRAV PÅ VATTENKVALITET ..................................................................................... 4 

1.2.1 Krav på råvattenkvalitet ..................................................................................... 4 

1.2.2 Krav på dricksvattenkvalitet................................................................................ 4 

2 STUDERADE ALTERNATIV OCH URVALSMETODIK......................................... 5 

2.1 IDENTIFIERADE ALTERNATIV.................................................................................... 6 

2.2 SAMMANFATTNING RESULTAT AV INVENTERING....................................................... 8 

2.3 URVALSPROCESS..................................................................................................... 9 

3 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING....................................... 12 

3.1.1 Steg 1 – Akuta åtgärder och livstidsförlängning av befintligt vattenverk ............ 13 

3.1.2 Steg 2 – Reservvattenförsörjning....................................................................... 14 

3.1.3 Steg 3 - Ordinarie vattenförsörjning Väster....................................................... 16 


Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\I.5 Framtida 

vattenförsörjning_2010-04-30_slutlig.doc 


Bilagor 

Inventering av vattentäkter Bilaga 1 


Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2 (19) 

Inledning 

Älmhults kommun har genom tekniska förvaltningen givit WSP i uppdrag att utreda 

möjligheterna att skapa ett långsiktigt hållbart vattenförsörjningssystem för centralorten 

och om möjligt andra orter i kommunen. Utredningsarbetet har varit förutsättningslöst 

och syftat till att skapa underlag att hitta den bästa tänkbara lösningen för Älmhults 

framtida vattenförsörjning. Alternativen har omfattat både reservvattentäkt till Älmhults 

nuvarande vattenverk och möjligheter att skapa en helt ny ordinarie vattenförsörjning, 

baserad på ett nytt vattenverk/täkt inom kommunen eller samarbete med angränsande 

kommuner. 

Arbetet har totalt omfattat ca 16 vattenförsörjningsalternativ. De alternativ som studerats 

beskrivs i detalj i Bilaga 1. Bedömningarna av respektive alternativs lämplighet 

som vattentäkt har utförts utifrån Livsmedelsverkets krav på dricksvattenproduktion, 

möjlig uttagskapacitet med avseende på fysiska förutsättningar och miljöhänsyn. Studierna 

har baserats på allmänna källor tillhandahållna av bland annat Vattenmyndigheten, 

Länsstyrelsen och SGU, tidigare konsultutredningar, samt intervjuer med personal från 

Älmhults kommun och övriga personer med kunskap om den studerade problematiken. 

I vissa fall har även platsbesök genomförts. 

Bakgrund 

Vattenförsörjningen i Älmhults kommun står idag inför stora utmaningar. Utmaningar 

som måste hanteras för att trygga kommunens framtida vattenförsörjning. 

Utredningsarbetet har visat att kommunen har följande huvudsakliga problem med sin 

nuvarande vattenförsörjning: 

 

 

Råvattentäkten Möckeln är sårbar för föroreningar från bland annat närliggande 

industrier och transportvägar för farligt god. Skulle en olycka inträffa finns risk 

för att hela Älmhults tätort blir utan dricksvatten. 

Reservvattentäkt saknas. Behovet av en reservvattentäkt är akut. 





 

 

 

Möckeln har ett naturligt starkt färgat vatten och sommartid även hög temperatur. 

Detta försvårar behandling och produktion av dricksvatten med tillfredställande 

kvalitet. 

Vattenverket utnyttjar Älmhultsåsen för behandling och magasinering av vatten 

via infiltration. Infiltrationsområdena är sårbara och utsatta för ett flertal föroreningsrisker, 

bl.a. närliggande industrier (Stena Aluminium AB) och andra 

miljöfarliga verksamheter. 

Vattenverket är åldersstiget och har behov av investeringar för livstidsförlängning 

och ny utrustning, för kapacitetsökning och ökad beredskap att behandla 

ett råvatten med ökande färgtal. 

Därtill kommer att de vattentäkter och avloppsreningsverk som finns i kommunens 

mindre orter också har problem och skulle behöva mer eller mindre omfattande upprustningar.




Malmö 2010-04-30 

3 (19) 

1 Krav på Älmhults framtida vattenförsörjning 

1.1 Vattenbehov 

Älmhults kommun har idag 15 500 invånare varav 8 500 bor i tätorten Älmhult. Kommunen 

har en vision om att vara ca 20 020 invånare år 2020, varav ca 11 000 i Älmhults 

tätort. En vattenbehovsprognos för kommunens framtida vattenbehov har utförts 

med sikte på 2020 och vidare mot 2050. Vattenbehovsprognosen redovisas i [I.4] och 

sammanfattas nedan. 

1.1.1 Vattenbehovsprognos för Älmhults tätort 

Prognosen visar att vattenbehovet i Älmhults tätort år 2020 inte bedöms överstiga ca 32 

l/s i normalförbrukning. Maxdygnsförbrukningen bedöms inte överstiga 45 l/s. 

Prognosen på längre sikt är betydligt mer osäker. Fram till år 2050 bedöms normalförbrukningen 

maximalt uppgå till mellan 36 och ca 50 l/s, beroende på befolkningsutvecklingen. 

Maxdygnsförbrukningen 2050 bedöms uppgå till mellan 50 och 70 l/s. 

För att inte riskera att överdimensionera det förslag på vattenförsörjningssystem som 

denna utredning mynnar ut i har bedömningen gjorts, tillsammans med tekniska förvaltningen 

i Älmhults kommun, att det är rimligt att anta att befolkningen inte utvecklas 

i takt med kommunens vision. 

Bedömningen görs att befolkningen i Älmhults tätort ökar med ca 60 % av den tillväxttakt 

visionen förutsätter (d v s +1 500 personer till 2020). Denna mer försiktiga bedömning 

ger det vattenbehov som denna utredning baseras på och utgör dimensioneringskriterier 

för de studerade och bedömda vattenförsörjningsalternativen, se tabell 1. 

Tabell 1. Vattenbehovsprognos för Älmhults tätort. 

Vattenbehovsprognos 2008 2020 2050 





Normaldygnsförbrukning (l/s) 25 29 36 

Maxdygnsförbrukning (l/s) 35 41 50 

1.1.2 Vattenbehovsprognos för de mindre orterna i Älmhults kommun 

Enligt kommunens Vision 2020, bör befolkningen i orterna på landsbygden öka med 

sammanlagt ca +2 000 personer till 2020. Den historiska befolkningsutvecklingen i 

dessa orter har dock varit blygsam. Till exempel har befolkningen varit mer eller mindre 

konstant de senaste 30 åren i orterna Delary, Hallaryd och Göteryd, se PM [II.1]. 

En rimlig höjd för behovsutvecklingen i planeringen för den framtida vattenförsörjningen 

är därför att, liksom i fallet för Älmhults tätort, anta att 60 % av visionens befolkningsökning 

blir verklighet. Detta innebär en ökning med ca +1 300 personer, till år 

2020 och att vattenbehovet (medelförbrukningen) till 2020 kommer att öka med sammanlagt 

ca 4-5 l/s. Med samma utvecklingstakt till 2050 kommer behovet öka med ca 

8-10 l/s (+3 300 personer).




Malmö 2010-04-30 

4 (19) 

1.2 Krav på vattenkvalitet 

1.2.1 Krav på råvattenkvalitet 

Det råvatten som ska användas för dricksvattenproduktion ska vara av sådan kvalitet att 

det duger att användas för att framställa dricksvatten. Det betyder att ett normalt beredningsförfarande 

vid vattenverket ska räcka för att vattnet ska uppnå de dricksvattenkrav 

som Livsmedelsverket ställer 1 . 

Det finns för närvarande inga föreskrifter avseende krav på råvatten, men Svenskt Vatten 

har tagit fram riktlinjer för kontroll av råvattenkvaliteten 2 . Avsikten med dessa riktlinjer 

är att bland annat skapa ett underlag som kan användas för att bedöma behovet av 

att ställa krav på verksamhetsutövare i tillrinningsområdet. Krav kan innebära reningsåtgärder 

för verksamhetsutövare eller förändring av verksamheter i närheten av vattentäkten 

för att skydda råvattnet. Det finns krav på kommunerna att instifta vattenskyddsområden 

och skyddsföreskrifter för att skydda råvattentäkter. 

1.2.2 Krav på dricksvattenkvalitet 

Vatten är ett livsmedel och omfattas av livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverket har 

utgivit föreskrifter som gäller hanteringen av och kvaliteten på dricksvatten. Föreskrifterna 

återfinns i SLVFS 2001:30, och dessa är bindande. 

Beroende på råvattenkvaliteten kommer kraven på dricksvattenkvalitet vara olika svåra 

och kostsamma att uppfylla. I denna utredning utgör behovet av rening för att uppfylla 

kvalitetskravet tillsammans med kvantitet och kostnad viktiga utvärderingskriterier. 

Ordinarie-/reservvattentäkt 





I utredningen har samma krav ställts på ett ordinarie vattenförsörjningsalternativ, som 

på ett reservvattenalternativ. Skälet till detta är att den som producerar dricksvatten av 

olika skäl kan tvingas stänga av produktionen från den ordinarie vattentäkten och i stället 

använda en reservvattentäkt. Föreskrifterna skiljer inte på om dricksvattnet kommer 

från en ordinarie täkt eller en reservvattentäkt under en sådan problemsituation. Vatten 

är ett livsmedel och följaktligen gäller alltid samma kontrollkrav och kvalitetskrav, 

oberoende av orsaken till situationen och oberoende av den tid som dricksvattnet tillhandahålls. 

Även dricksvattenföreskrifternas krav på utredning, åtgärder, information 

etc. ska tillämpas om det visar sig att dricksvattnet som produceras från en reservtäkt 

inte uppfyller kvalitetskraven. 

Det är av avgörande betydelse för dricksvattenförsörjningens uthållighet att det finns 

reservvattentäkter, speciellt om risk- och säkerhetsanalyser har visat att den ordinarie 

täkten är utsatt för stora föroreningsrisker. Reservvattentäkter är följaktligen en viktig 

fråga i beredskapsarbetet. Livsmedelslagstiftningen innehåller dock inga formella krav 

på att en producent ska anordna alternativ dricksvattenförsörjning. 

Frågor som rör tillgång till dricksvatten till enskilda abonnenter regleras närmast av 

vattentjänstlagen. 

1 Livsmedelsverket, SLVFS 2001:30 

2 Råvattenkontroll - Krav på råvattenkvalitet, Svenskt vatten 2008-12-08.




Malmö 2010-04-30 

5 (19) 

2 Studerade alternativ och urvalsmetodik 

De potentiella vattenförekomster/täkter som studerats beskrivs i detalj i Bilaga 1, och 

deras geografiska lägen framgår av figur 1. 

Avgränsning 

Utredningen har fokuserat på vattenförsörjningen för Älmhults tätort. I de alternativ 

som innebär att överföringsledningar kan dras förbi någon eller några av de mindre orterna 

har studier genomförts för möjligheter och kostnader för en samordnad vattenförsörjning. 

Särskild utredning har utförts för att utreda samordningsvinster med centraliserad vattenförsörjning 

för orterna Delary, Hallaryd och Göteryd, se PM [II.2]. Vattenverken 

och avloppsreningsverken i dessa orter står inför omfattande akuta renoverings/investeringsbehov. 

För övriga mindre orter har bedömningen gjorts att det kommer att vara relativt enkelt 

att lösa det ökade vattenbehov som kan komma att uppstå lokalt vid respektive vattenverk. 

Den prognostiserade ökningen av vattenbehovet på landsbygden fördelat över de 

totalt 9 mindre vattenverk som finns i orterna bedöms uppgå till ca 1 l/s och verk. Den 

kostnadseffektivaste lösningen för sådana små flöden bedöms generellt vara att borra 

extra uttagsbrunnar vid respektive verk. 

Eftersom fokus har varit på att förse Älmhults tätort med vatten har flertalet av de studerade 

alternativen valts bort för djupare analys och bedömning. Detta efter att en bedömning 

i tidigt skede gjorts att alternativen inte kommer att kunna uppfylla de krav 

som ställts upp för Älmhults tätort. De bortvalda alternativen har i de flesta fall utgjorts 

av grunda sjöar i kring Älmhults tätort. Det kan vara så att vissa av dessa täkter kan 

utgöra råvattentäkter för någon av de mindre orterna i kommunen i ett framtida perspektiv. 

Detta har dock inte beaktats särskilt. 





Kostnadsbedömning 

För de alternativ som bedömts uppfylla de krav som specificerats av Älmhults kommun 

har kostnadsbedömningar utförts. Kostnadsberäkningarna redovisas separat i [I.6]. 

Till grund för kostnadsberäkningarna ligger en överslagsmässig dimensionering av 

överföringsledningar, behov av tryckstegrings/reduceringsstationer och vattenverk. Någon 

ny högreservoar har inte bedömts behövas. 

Ledningsberäkningar baseras på överföringskapacitet vid max- respektive medelförbrukningen 

enligt vattenbehovsprognosen och terrängdata från lantmäteriets höjdgrid 

(50x50 m). Ledningsdimensioner och tryckstegringsbehov har beräknats med Colebrook’s 

formel. 

Driftkostnader för ledningar, tryckstegrings/reduceringsstationer har beräknats översiktlig 

enligt VAV P83. Beräkningen omfattar energiåtgång för överföringspumpning 

och schablonkostnader för drift underhåll av ledningar och installationer baserat på 

procenttal av investeringskostnaderna. Driftkostnader för vattenverk har utgått från befintliga 

kostnader och eventuellt nytt vattenverk har antagits få likvärdiga driftkostnader.




Malmö 2010-04-30 

6 (19) 

Konsekvenser av klimatförändringar 

I klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 bilaga B13 ”Dricksvattenförsörjning 

i ett förändrat klimat” beskrivs sårbarheter för klimatförändringar och extremväder 

samt behov av anpassning och anpassningskostnader till följd av ett i framtiden förändrat 

klimat. 

I rapporten konstateras att tillrinningen och tillgången på vatten ökar i norra och västra 

Sverige medan den minskar i sydöstra Sverige. Älmhults kommun bedöms i detta 

sammanhang kunna räknas till sydöstra Sverige vilket då skulle innebära en i framtiden 

minskad nederbörd och därmed minskad kapacitet i vattentäkter i området. Även vattenkvaliteten 

kan påverkas av en minskad nederbörd. Detta gäller bland annat för 

grundvattentäkter, där en lägre omsättning av grundvatten kan ge en ökad vittring av 

naturligt förekommande ämnen från mark/berggrund till grundvattnet. 

Om enskilda korta och kraftiga nederbördstillfällen ökar i framtiden kan detta innebära 

ökad risk för översvämningar. Detta kan leda till att bräddning sker från avloppsreningsverk 

och att förorenat vatten kan nå både lågt belägna grundvattentäkter och ytvattentäkter. 

Täkterna kan därmed förorenas med risk för sjukdomsutbrott hos befolkningen. 

Det är svårt att veta hur utlakningen av humus och därmed färgtalet påverkas av en 

framtida klimatförändring. Färgtalet i ett ytvatten påverkas av ett stort antal samverkande 

processer varav en del är kopplade till klimatförändringar. Det är på grund av 

kunskapsbrist i dagsläget inte möjligt att bedöma om färgtalet kommer öka eller minska 

i ett förändrat klimat, se även PM [II.5]. 

Då sambanden mellan klimat, vattentillgång och vattenkvalitet är ytterst komplexa går 

det inte att dra säkra slutsatser om egenskaper hos grund- och ytvattentäkter i framtiden. 

Det är därför inte möjligt att använda risk för klimatpåverkan som alternativskiljande 

faktor i föreliggande utredning. Man kan konstatera att om de förändringar som 

klimatmodellerna förutsäger inträffar, så kommer det generellt att krävas anpassningar 

av systemen för dricksvattenförsörjning. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa 

förändringar kommer successivt och över relativt lång tid vilket gör det möjligt att även 

successivt anpassa systemen för dricksvattenförsörjning. 





2.1 Identifierade alternativ 

Följande vattenförekomster har identifierats som lämpliga att studera vidare som potentiell 

framtida vattentäkt för Älmhults tätort och vissa mindre orter. Alternativen är ordnade 

ungefärligt efter ökande geografiskt avstånd från Älmhult. För alternativens ungefärliga 

läge se Figur 1. Sammanställning av alternativen ges tabell 2. Utförlig beskrivning 

av alla alternativen ges i Bilaga 1.




Malmö 2010-04-30 

7 (19) 

Tabell 2. Sammanställning av resultat av inventering av identifierade alternativ. 

Alternativ Potential som vattentäkt Kommentar 

1. Lokala alternativ för Älmhults tätort 

A - Befintlig brunn vid vattenverket (Älmhultsåsen) 

B - Nordligt sekundärt råvattenintag i Möckeln 

C - Ny vattentäkt i Loshult 

(Älmhultsåsen) 

2. Ny täkt inom Älmhults kommun 

Ej lämplig 

Lämplig som reservvattentäkt 

Ej lämplig 

Låg kvalitet (hög järnhalt) 

Likvärdigt med nuvarande intag. 

Högt färgtal 

Låg kvantitet/kvalitet 

A – Krusån Ej lämplig Låg/varierande kvantitet 

B – Örsjön Ej lämplig Låg kvantitet, högt färgtal 

C – Hängasjön 

Lämplig som ordinare/reservvattentäkt 

God kvantitet, relativt god kvalitet 

D – Vinen Ej lämplig Låg kvantitet/kvalitet 

E – Femlingen 

F – Steningen (Lindhultsåsen) 

G – Helge Å (Delarymagasinet) 

Troligtvis ej lämplig 



Högt färgtal (ev. dioxinförorening). 

Osäker kvalitet, ev. möjlighet till 

konstgjord infiltration 

Nedströms Möckeln, likvärdigt 

med nuvarande intag. Högt färgtal, 

suspenderat material 

H – Römningen Ej lämplig Låg kvalitet (grund) 

I – Ryssbyåsen vid Käskhult 

3. Vattentäkt i Lagans dalgång 

Lämpligt läge för konstgjord infiltration 

Naturlig uttagskapacietet 5-25 l/s, 

osäker kvalitet 





A - Ytvatten (Trarydsmagasinet) 


God tillgång/god kvalitet 

B - Grundvattentäkt Troligtvis ej lämplig Osäker kvantitet/kvalitet (järn) 

C - Konstgjord grundvatten 

4. Överföring från andra VA-bolag 

A - Osby kommun (Osby vattenverk) 

B - Sydvatten AB (Bolmentunneln) 

C - Växjö kommun (Bergaåsen) 

Troligen lämpligt läge för konstgjord 

infiltration 

Ev. lämplig som reservvattentäkt 



God tillgång/god kvalitet via Trarydsmagasinet 

Osäker kvantitet. Politiskt beslut. 

Expropriation nödvändig 

God kvantitet/kvalitet 

Osäker kvantitet




Malmö 2010-04-30 

8 (19) 

Figur 1. Det ungefärliga läget för alternativen. 





2.2 Sammanfattning resultat av inventering 

I Älmhults kommun saknas grundvattentillgångar, som möjliggör uttag av större 

mängder naturligt grundvatten. Ur ett kvalitets-, klimat- och sårbarhetsperspektiv är ett 

grundvatten att föredra framför ett ytvatten. Det är dock troligt att det i vissa befintliga 

naturliga grusformationer går att infiltrera ytvatten för att skapa ett konstgjort grundvatten, 

vilket i många fall kan förbättra kvalitet på ett råvatten från en ytvattentäkt. 

Flertalet av de studerade ytvattenalternativen har visat sig vara mindre lämpliga att utnyttja 

som vattentäkt åt Älmhults tätort. De flesta av dessa alternativ utgörs framför allt 

mindre sjöar och de uppfyller inte kravet på tillräcklig utvinningsbar mängd vatten. 

Flertalet sjöar kring Älmhult är dessutom grunda och har högt färgtal, vilket ger osäkerheter 

avseende vattenkvaliteten. Framför gäller detta sommartid då temperaturen 

stiger och bakterier, och även alger och algtoxiner, kan orsaka problem. Inom hela Helgeåns 

avrinningsområde (med undantag för jordbruksområdena i Söder) förekommer 

höga till mycket höga halter av organiska ämnen (humus), vilket gör vattnet starkt färgat. 

Detta beror på inverkan från skog- och myrmark i kombination med hög vattenföring 

och en liten andel sjöar. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom 

att humusämnena sjunker till botten. 

Sammanfattningsvis kan sägas att de studerade alternativen har en kostnad som står i 

proportion till avståndet från Älmhults tätort. Det är något billigare att anlägga ledningar 

genom sjöar, jämfört med på land, vilket gör de alternativ där sådan ledningsdrag-




Malmö 2010-04-30 

9 (19) 

ning är möjlig relativt sett billigare per längdenhet. Kostnaderna ökar också om kommunen 

väljer att bygga ett helt nytt vattenverk. 

Att ansluta till en vattentäkt som förvaltas av en annan huvudman än Älmhults kommun 

innebär också merkostnader, eftersom huvudmännen vill få betalt för att leverera 

vatten. Det är inte troligt att det blir billigare att köpa vatten än att exploatera en egen 

vattentäkt. Det kan dock finnas andra aspekter som till exempel ökad krisberedskap och 

leveranssäkerhet av dricksvatten av god kvalitet, som kan uppväga de merkostnader ett 

dyrare vattenförsörjningsalternativ baserat på leverans från annan kommun medför. 





2.3 Urvalsprocess 

Utredningsarbetet har syftat till att hitta det bästa möjliga alternativet för att trygga 

Älmhults tätorts vattenförsörjning för framtiden. Alternativet ska vara möjligt att 

genomföra, stegvis utbyggbart, långsiktigt hållbart och kostnadseffektivt. 

Först och främst behöver åtgärder vidtas riktade mot de akuta problem som idag finns i 

Älmhults vattenförsörjningssystem, dvs att förbättra säkerheten. Detta innebär att 

genomföra de åtgärder för riskreduktion som beskrivs i [I.3]. Åtgärderna omfattar 

bland annat att upprätta skyddsområden och föreskrifter för att skydda både råvattentäkten 

Möckeln och infiltrationsområdena i Älmhultsåsen. 

När dessa åtgärder är vidtagna är nästa steg att ansluta en reservvattentäkt till Älmhults 

nuvarande vattenverk. Det bästa vore om reservvattentäkten var belägen i ett avrinningsområde 

skiljt från Möckeln, men bedömningen har gjorts att det är tillräckligt att 

reservvattentäkten utgörs av ett sekundärt råvattenintag, som med avstånd är avskiljt 

från det nuvarande råvattenintaget. Avståndet skall vara tillräckligt för att ge kommunen 

handlingsutrymme att trygga vattenförsörjningen om det ordinarie råvattenintaget i 

södra delen av Möckeln skulle förorenas tillfälligt i samband med till exempel en 

olycka. 

På lite längre sikt kan systemet därefter byggas ut med ett nytt vattenverk anslutet till 

en ny ordinarie vattentäkt. Den nya vattentäkten bör ligga i ett avrinningsområde skiljt 

från Möckeln/Helge å. En sådan utbyggnad ger mycket god leveranssäkerhet och total 

redundans i vattenförsörjningen. Älmhults befintliga vattenverk och vattentäkt behålls 

som reserv. 

Beaktade Reservvattenalternativ – Steg 1. 

De vattentäkter som bedömts vara intressanta som reservvattentäkter är Femlingen, 

Steningen, sekundärt råvattenintag i norra Möckeln, Delarymagasinet i Helge å och 

Hängasjön. Ur kvalitetssynpunkt är vattendragen likvärdiga. Samtliga alternativ utom 

Hängasjön ligger alla längs Helge å och har likvärdig vattenkvalitet. Hängasjön ligger 

däremot i Prästbodaåns avrinningsområde och bedöms ha ett lägre färgtal än övriga. 

Steningen ligger närmast Älmhult och Hängasjön längst ifrån, vilket har konsekvenser 

för kostnaderna för en eventuell anslutning. Vid Steningen finns en grusavlagring vid 

Lindhult, som eventuellt kan användas för konstgjord infiltration, vilket skulle förbättra 

reservvattnets kvalitet. Sannolikheten för att hitta lämpliga lägen för uttagsbrunnar bedöms 

dock som relativt små. Uttagsmöjligheterna kan därför vara begränsade. Steningen 

är också en mycket grund sjö och bedöms därför få mycket höga temperaturer sommartid. 

Längre österut från Älmhult finns sjön Femlingen som skulle kunna utgöra en god vattentäkt. 

Det finns dock osäkerhet kring eventuell dioxinförorening i sjön som inte är




Malmö 2010-04-30 

10 (19) 

utredd. Sjöns ligger inom Möckelns avrinningsområde och har en liknande vattenkvalitet 

som Möckeln, med bland annat högt färgtal. 

Råvattenuttag ur Delarymagasinet är ur kvalitetsaspekt ett likvärdigt alternativ till att ta 

vatten ur ett sekundärt råvattenintag i norra Möckeln. Den riskreduktion som uppnås är 

att det råder bättre förutsättningar att avskilja spill av petroleumprodukter uppströms 

Helge å, jämfört med spill inom Möckeln. Det finns samordningsvinster med att dra 

ledningar till Delary för att ersätta de slitna lokala vatten- och avloppsreningsverken 

där. 

Kostnaden för utbyggnad av reservvattenuttag från Delarymagasinet uppskattas bli ca 

20 miljoner lägre än motsvarande utbyggnad till Femlingen. Med hänsyn taget till synergieffekterna 

[II.1] är kostnaden för utbyggnad till Delary inte heller högre än kostnaderna 

för utbyggnad av ett nordligt intag i Möckeln. Utbyggnad till Delary möjliggör 

dessutom vidare utbyggnad västerut till en ny ordinarie vattentäkt baserad på vatten 

från t ex Hängasjön, Trarydsmagasinet i Lagan, eller Bolmentunneln 





Beaktade alternativ för ny ordinarie vattenförsörjning – Steg 2. 

Nästa steg i utbyggnaden av vattenförsörjningssystemet är att ansluta en ny vattentäkt i 

ett avrinningsområde skiljt från Möckeln och därefter att ansluta ett separat vattenverk 

för beredning av färdigt dricksvatten. 

En helt ny separat vattenproduktionsanläggning skulle ge Älmhults tätort en mycket 

robust vattenförsörjning. Om den ena täkten förorenas, ett av vattenverket slås ut, eller 

en överföringsledning springer läck kan den andra vattenproduktionskedjan sättas in 

som reserv, mer eller mindre omgående. 

Norr- och söderut skulle en anslutning till Växjö respektive Osby befintliga vattentäkter 

vara tänkbar. Båda täkterna är relativt nyligen utbyggda och det råder tveksamheter 

om de ytterligare skulle kunna öka vattenuttagen. Drifterfarenheter av Växjös vattentäkt 

i Bergaåsen saknas och det kommer att dröja en tid innan Växjö kommun kan börja 

överväga att ansluta ytterligare abonnenter till täkten. Växjö har dessutom avtal med 

Ljungby kommun, att i framtiden kunna leverera reservvatten dit och detta har företräde 

framför en eventuell anslutning av Älmhult. 

Väster ut från Älmhult finns tre alternativa vattenförekomster som har potential att på 

sikt byggas ut till en ny ordinarie vattentäkt för Älmhults tätort och orterna längs med 

ledningsdragningen. Dessa är: 

• Hängasjön (2C) 

• Trarydsmagasinet (3A) 

• Bolmen, via Bolmentunneln med huvudman Sydvatten AB (4B) 

Valet av råvattentäkt bör föregås av detaljerade studier av vattenkvalitet, lämplig intagspunkt 

för råvatten och risk- och sårbarhetsstudier. Förhandlingar måste även föras 

med Markaryds kommun och med Sydvatten AB i det fall Trarydsmagasinet eller Bolmentunneln 

väljs som ny vattentäkt. 

Oberoende av vilken råvattentäkt som väljs kan den kompletteras med ett ytvattenverk 

för beredning av dricksvatten, med placering i t ex Delary. 

Det finns också möjlighet att anlägga ett vattenverk med behandling genom konstgjord 

infiltration i någon av de naturliga grusformationer vid Trarydsmagasinet (Lagans dal-




Malmö 2010-04-30 

11 (19) 

gång) eller i Ryssbyåsen vid Käskhult (mellan Traryd och Göteryd). Detaljerad kunskap 

om de kemiska och fysiska förhållandena om åsarnas lämplighet för infiltration 

och grundvattenuttag måste dock först inhämtas genom kompletterande fältundersökningar. 

Vilket av dessa alternativ som slutligen kan förverkligas är beroende av de fysiska förhållandena 

på respektive plats. Andra faktorer som kan inverka vid val av vattentäkt är 

möjligheten att eventuellt ingå samarbete med angränsande kommuner eller sydvatten. 

Detta kan ge delade investeringskostnader, driftekonomiska fördelar och andra samordningsvinster. 

Bolmentunneln skulle kunna erbjuda ett bra råvatten till Älmhult i Sydvatten ABs regi. 








Malmö 2010-04-30 

12 (19) 

3 Förslag till framtida vattenförsörjning 

WSP:s rekommendation är att vattenförsörjningssystemet byggs ut väster ut. Fördelen 

med att bygga ut västerut är bland annat att samordningsvinster (här kallade ”synergieffekter”) 

kan uppnås genom att Delary och på sikt Göteryd, och eventuellt även Hallaryd 

via överföringsledning, kan anslutas på vägen. Delary och Hallaryd har akuta behov 

av nya vatten- och avloppsreningsverk. En centraliserad VA-försörjning ger kostnadsbesparingar 

och drifttekniska fördelar jämfört med lokala lösningar med separata 

mindre VA-verk, se [II.9]. 

Förslaget innebär i ett första steg anslutning av reservvatten från Delarymagasinet i 

Helge å till Älmhults befintliga vattenverk. Nästa steg i utbyggnaden är att anlägga en 

ny ordinarie vattentäkt med råvattenintag i Trarydsmagasinet i Lagan, se figur 2. Råvattnet 

behandlas till färdigt dricksvatten i en anläggning med konstgjord infiltration i 

Ryssbyåsen vid Käskhult. Ett grundvatten, om än konstgjort, är att föredra framför ett 

ytvatten. Som råvattentäkt väljs i första hand Trarydsmagasinet av den anledningen att 

avståndet mellan grusformationen vid Käskhult är ungefär detsamma, men det råder 

större osäkerhet avseende vattenkvaliteten i Hängasjön jämfört med Lagan. 





Figur 2. Översikstkarta över framtida reserv, respektive ordinarie vattenförsörjning




Malmö 2010-04-30 

13 (19) 

Förslaget bedöms vara kostnadseffektivt jämfört med alternativ, som i övrigt är likvärdiga 

ur kvalitets- och säkerhetsperspektiv. Första steget i utbyggnaden innebär större 

investeringskostnader jämfört med t ex ett sekundärt råvattenintag i norra delen av 

Möckeln, men synergieffekter i form av samordningsvinster, t ex att kommunen slipper 

annars nödvändiga investeringskostnader i lokala vattenverk, ger besparingar i ett livscykelperspektiv 

[II.1]. 

3.1.1 Steg 1 – Akuta åtgärder och livstidsförlängning av befintligt 

vattenverk 

Först och främst behöver åtgärder vidtas riktade mot de akuta problem som idag finns i 

Älmhults vattenförsörjningssystem, d v s att förbättra säkerheten. Detta innebär att 

genomföra de åtgärder för riskreduktion som beskrivs i [I.3]. Åtgärderna omfattar 

bland annat att upprätta skyddsområden och föreskrifter för att skydda både råvattentäkten 

Möckeln och infiltrationsområdena i Älmhultsåsen. 

Vattenverket är åldersstiget och har behov av investeringar för livstidsförlängning och 

ny utrustning. Verket byggdes 1990 och normalt bör maskin- och processinstallationer 

bytas ut efter ca15-20 år. Utöver normalt slitage kommer verket behöva investeringar 

för kapacitetsökning och ökad förmåga att behandla ett råvatten med ökande färgtal. På 

grund av den försämrade vattenkvaliteten har verket hittills tappat ca 17 % av sin kapacitet 

att leverera dricksvatten när färgtalet i sjön är högt. 

Teknisk utformning och genomförande 

Skyddsområden och föreskrifter för Möckeln och infiltrationsområdena uppdateras och 

implementeras. Dialog med verksamhetsutövare påbörjas och beredskapsplaner utarbetas. 

Fysiska skyddsåtgärder vid avloppspumpstationer och omläggning av tryckavloppsledningar 

genom sjön, projekteras. Fysiska åtgärder genomförs efter verkställande 

beslut. 





Befintligt vattenverk byggs om/till för livstidsförlängning ca 20-25 år. Verket kan då 

fungera som ordinarie-, eller reservvattenverk i kommunens framtida vattenförsörjningssystem. 

Uppgraderingen utförs under 2011. 


Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna redovisas i tabell 3. 

Tabell 3. Kostnadsuppskattning föreslagna Akuta åtgärder 

Administrativa skyddsåtgärder 

Fysiska skyddsåtgärder 

Livstidsförlängning vattenverk 

1 Mkr år 1 + 0,5 Mkr/år 

10-20 Mkr 

12-19 Mkr




Malmö 2010-04-30 

14 (19) 

3.1.2 Steg 2 – Reservvattenförsörjning 


I ett första steg byggs en överföringsledning för råvatten från Delarymagasinet i Helge 

å vid Delary. Överföringsledningen till Älmhult anläggs utmed väg 120 och blir ca 11 

km lång. En pumpstation behövs i Delary och tryckreducering erfordras innan Älmhult. 

Första delen av ledningen från Delary kan behöva högre tryckklass, sektion 0-2 500 PN 

10. Behovet av tryckstegring är relativt stort, se figur 3, och pumpstationen vid Delary 

behöver dimensioneras för att tryckstegra vattnet med ca 8,5 Bar. 

Val av rördimension är delvis beroende på om Älmhult väljer att gå vidare med steg 2 

(beskrivs nedan) eller inte. För att klara maxförbrukningen på 50 l/s, enligt prognosen 

år 2050 bör ledningen utgöras av en (PE 355MM). Denna grövre dimension möjliggör 

överföring av ca 70 l/s, av detta vatten avgår sedan ca 20 l/s i förluster vid spolning av 

filter och vid infiltration i Älmhultsåsen. Om vattnet förbehandlas vid vattenverk innan 

det överförs i ledningen minskar förlusterna och en klenare dimension erfordras. 

Längdprofil 

Delarymagasinet-Älmhult 

220 

200 

Nivå [m.ö.h] 

180 

160 

140 

120 

100 

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 

Sektion [m] 

my 

Trycknivå vid 70 l/s 





Figur 3 Beräknad trycknivå i en PE355MM-ledning mellan Delary och Älmhult. 

Projektering och upphandling (EU) bedöms ta ca 1 år. Byggfasen kan också pågå i upp 

till 1 år. Uppskattad tid för genomförande från det att beslut tas bedöms uppgå till 2-3 

år, inklusive förhandlingar med markägare etc. 

Uttag ur Delarymagasinet är tillståndspliktigt enligt miljöbalken och det är rimligt att 

anta att det tar ca 1-2 år från det att ansökningsprocessen påbörjas till dess tillstånd erhållits. 

Denna process kan löpa delvis parallellt med projekteringen. 

Driftsättning av ledningen skall föregås av en del tester av systemen och full funktion 

kan förväntas först 2 månader efter färdigställande av anläggningarna. 


En bedömning av investeringskostnaden för alternativet har utförts och investeringskostnaden 

bedöms uppgå till ca 35 miljoner kronor för överföringsledning, tryckstegrings- 

och reduceringsstationer. Denna kostnad avser en PE355MM-ledning. Därtill




Malmö 2010-04-30 

15 (19) 

kommer kostnader för tillståndsprocesser, projektering och byggledning med ca 15 %. 

Osäkerheten i kostnadsbedömningarna uppskattas till ca +/- 20 %. 

Befintliga driftkostnader för behandling i befintligt vattenverk och vattendistribution 

till abonnenterna kvarstår. 

Eventuella kostnader för arkeologiska undersökningar har ej beaktats. 

Tabell 4. Kostnadsuppskattning reservvatten från Delarymagasinet 

Överföringsledning för reservvatten från Delarymagasinet, 

inkl pumpstationer 

34-46 Mkr 

Kommentar: Kostnaden för att lägga en ledning med mindre dimension PE315MM 

uppskattas till ca 4 miljoner kronor lägre. 

Juridiska aspekter 

Vattenuttag från ett vattendrag är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Tillstånd för vattenuttag 

söks vid miljödomstolen i Växjö och skall föregås av en samrådsprocess och 

miljökonsekvensbeskrivning. 

Vid förläggning av överföringsledning skall hänsyn tas till skyddade områden och 

andra värdefulla natur- eller kulturvärden längs med ledningens sträckning. Fornminneslagen 

kan innebära krav på arkeologiska utgrävningar. 

Genom ledningsrätt skapas rätt för ledningshavare att anlägga, nyttja och underhålla ledningarna. 

Ledningsrätt innebär att en rättighet upplåts för ägare av allmännyttiga ledningar 

till exempel en kommun att anlägga, behålla och underhålla ledningar på annans 

mark, till exempel vatten- och avloppsledningar. Ledningsrätt bildas vid s k ledningsrättsförrättning. 

Ledningsrätt bildas vid lantmäteriförrättning enligt ledningsrättslagen. 





Risk- och sårbarhetsbedömning 

Råvattenuttag ur Delarymagasinet är ur kvalitetsaspekt ett likvärdigt alternativ till att ta 

vatten ur Möckeln. Den riskreduktion som uppnås är att det råder bättre förutsättningar 

att avskilja spill av petroleumprodukter uppströms Helge å, jämfört med spill inom 

Möckeln. Transporttiden för en löst förorening i Möckeln till Delarymagasinet bedöms 

uppgå till ett par dagar, vilket ger ännu lite mer handlingsutrymme att vidta åtgärder 

vid en eventuell olycka i Möckeln. Genomströmningen i Delarymagasinet är också 

större än vad den är i Möckeln vilket talar för att effekten av ett tillbud skulle bli kortvarigare 

i Delarymagasinet, jämfört med Möckeln. Området uppströms Delarymagasinet 

(mellan magasinet och Möckeln) är också relativt förskonat från riskobjekt, som 

transportvägar för farligt gods etc. 

Råvattenkvaliteten är generellt sett densamma i Delarymagasinet som i Möckeln. Variationerna 

i vattenkvalitet kan dock vara större i ett rinnande vattendrag än i sjö. Risken 

är att vattenkvaliteten periodvis är sämre, med högre halt av suspenderat material, i 

samband med kraftig nederbörd.




Malmö 2010-04-30 

16 (19) 

Risken för framtida negativa konsekvenser till följd av diffusa utsläpp av t ex näringsämnen, 

eller ökat färgtal, minskar inte till följd av ett reservvattenintag i Delarymagasinet, 

se PM [II.5]. 

För ordinarie vattenförsörjning kommer även fortsättningsvis Möckeln att användas. 

Älmhults vattenverk och infiltrationsanläggningar bibehålls för behandling av råvattnet. 

För att uppnå en relativt god nivå på säkerheten i vattenförsörjningssystemet bör de 

åtgärder för riskreduktion som rekommenderas i [I.3] genomföras, avseende Möckeln 

och befintligt vattenverk/infiltration. 

Synergieffekter 

De synergieffekter som alternativet har är att det finns möjlighet att lägga avlopps- och 

dricksvattenledningar till Delary i samma ledningsschakt som råvattenledningen. 

Merkostnaden för att samtidigt som råvattenledningen förlägga även spill och vattenledning 

till Delary från Älmhult har uppskattats till ca 6,4 miljoner kronor. Att förlägga 

motsvarande ledningar för enbart försörjning av Delary, utan samförläggning med en 

råvattenledning, skulle kosta ca 26 miljoner. 

De akuta investeringsbehoven i Delarys vatten- och avloppsreningsverk uppskattas till 

ca 3,8 resp. 7,5 miljoner kronor. Kostnader som alltså kan ersättas med ledningsdragning 

till och från Älmhult. 

Genom att försörja Delary med VA till och från Älmhult kan driftkostnaderna för VAförsörjning 

minskas till ca hälften av nuvarande driftkostnad vid de båda verken i Delary. 

3.1.3 Steg 3 - Ordinarie vattenförsörjning Väster 






WSP:s rekommendation baserat på det aktuella kunskapsläget är att Trarydsmagasinet 

väljs som råvattentäkt och att vattnet behandlas till ett färdigt dricksvatten vid ett nytt 

vattenverk med infiltrationsanläggning i Ryssbyåsen, vid Käskhult. 

Anledningen till detta är att vattenkvaliteten bedöms som relativt god i Lagan och att 

detta alternativ ger den kortaste ledningsdragningen, jämfört med likvärdiga alternativ. 

Vid råvattenintaget i Trarydsmagasinet (nivå ca +125) anläggs en förbehandlingsanläggning 

som behandlar vattnet med kontinuerliga sandfilter och en tyckstegringsstation 

som trycker vattnet över en höjd (nivå ca +153) upp till det planerade infiltrationsområdet 

i Ryssbyåsen, via en ca 4 km lång ledning. Efter infiltration pumpas vattnet 

upp ur uttagsbrunnar och behandlas i ett nytt grundvattenverk. Vattenverket dimensioneras 

för att behandla upp till 3 100 m3/dygn (50 l/s). Förlusterna vid infiltrationen har 

antagits uppgå till ca 10%. 

Från vattenverket distribueras ett färdigt dricksvatten med självfall till Delary, totalt en 

sträcka på ca 11,5 km. Lämplig ledningssträckning kan vara längs med väg 120. I 

samma ledningsgrav kan även ledningar för VA-försörjning av Göteryd läggas. Ledningarna 

ersätter behovet av lokalt vatten- och avloppsreningsverk i Göteryd. I Delary 

tryckstegras vattnet åter för överföring till Älmhults tätort. Härvid utnyttjas den tryckstegringsstation 

som anlagts enligt utbyggnadssteg 2 – reservvattenförsörjning Delarymagasinet.




Malmö 2010-04-30 

17 (19) 

Minsta ledningsdimension från Trarydsmagasinet till Ryssbyåsen har beräknats till 

PE 315 PN6. För överföring mellan Delary och Älmhult utnyttjas den råvattenledning 

som föreslås enligt steg 2 i utbyggnaden. Trycklinjen i en PE 315MM-ledning har beräknats 

och redovisas i figur 4. 

Längdprofil 

Trarydsmagasinet-Älmhult 

220 

200 

Nivå [m.ö.h] 

180 

160 

140 

120 

100 

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 

Sektion [m] 

my Medelflöde Maxflöde Råvatten Delary max 

Figur 4 Beräknad trycknivå i en PE315MM-ledning mellan Trarydsmagasinet och Älmhult. 

Streckad linje avser trycknivån i en PE315MM med råvatten 70 l/s från Delarymagasinet. 





Råvattenuttag ur Trarydsmagasinet är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Även infiltration 

och uttag av ett konstgjort grundvatten ur Ryssbyåsen är tillståndspliktigt. De 

båda processerna bedöms kunna behandlas samtidigt. Rimligt är att det tar ca 2 år från 

det att ansökningsprocessen påbörjas till dess tillstånd erhållits. 

I samband med att ett nytt vattenverk tas i drift behövs omfattande tester genomföras av 

verkets funktion och respons i infiltrationsanläggningen. Vattenkvalitet måste kontrolleras 

noggrant. Driftsättning av överföringsledningen skall också föregås av en del tester 

av systemen och omställningen av den tidigare råvattenledningen från Delary till 

dricksvattenkvalitet skall kontrolleras. Full funktion kan förväntas tidigast 6 månader 

efter färdigställande av anläggningarna. 

Uppskattad tid för genomförande från det att beslut tas bedöms uppgå till drygt 2 år, 

inklusive förhandlingar med markägare, projektering, upphandling och anläggning. 


En bedömning av investeringskostnaden för alternativet har utförts och sammanfattas i 

tabell 5 nedan. Detaljerad kostnadskalkyl redovisas i [I.6]. I kostnadsuppskattningarna 

ingår tillståndsprocesser, projektering och byggledning med ca 15 %. 

Infiltrationsanläggningen och vattenverket i Ryssbyåsen är mycket svår att korrekt 

kostnadsuppskatta på grund av osäkerheter i geologiska förhållanden, men bedöms 

uppgå till ca 33-49 miljoner kr (inklusive projektering och byggledning mm). Som jämförelse 

har ett ytvattenverk kostnadsbedömts till ca 33-37 miljoner kronor, se PM [II.3].




Malmö 2010-04-30 

18 (19) 

Driftkostnaden för alternativet har uppskattats till ca 2,6 miljoner kr/år vid produktion 

av 3 100 m 3 /dygn i medelflöde. Driftkostnaderna för det nya vattenverket bedöms bli i 

samma storleksordning som för det befintliga vattenverket i Älmhult, d v s ca 2,32 

kr/m 3 . Älmhults vattenverk kan behållas som reserv och driftkostnaderna för att bibehålla 

funktionen, genom att förbehandla och infiltrera ca 900 m 3 /dygn vatten i Älmhultsåsen 

uppskattas till ca 600 000 kr/år. 

I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning av kostnadsuppskattningen för alternativet 

ordinarie vattenförsörjning från Trarydsmagasinet till Älmhult. I sammanställningen 

ingår kostnaden för utbyggnad från Älmhult, inklusive delsteg 2 i utbyggnaden, avseende 

reservvatten från Delarymagasinet. 

Till kostnaderna kommer eventuell förläggning av rörledningar för vatten och avloppsförsörjning 

till och från Delary och Göteryds samhällen. 

Kostnader för arkeologiska utgrävningar är ej beaktade. 

Tabell 5. Kostnadsuppskattning ordinarie vatten från Trarydsmagasinet via nytt vattenverk 

i Ryssbyåsen (inklusive råvatten/reserv från Delarymagasinet) 

Intags och förbehandling Trarydsmagasinet 

Överföringsledning Trarydsmagasinet- 

Ryssbyåsen 

Infiltration och vattenverk Ryssbyåsen 

Överföringsledning Ryssbyåsen-Delary 

Summa investeringar steg 2 

Överföringsledning Delary-Älmhult (steg 2) 

10-15 Mkr 

13-17 Mkr 

23-34 Mkr 

32-43 Mkr 

78-109 Mkr 

34-46 Mkr 






Råvattenuttag ur Trarydsmagasinet är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Även infiltration 

och uttag av ett konstgjort grundvatten ur Ryssbyåsen är tillståndspliktigt. De 

båda processerna behandlas samtidigt. Förläggning av överföringsledningen till Älmhult 

kräver tillstånd från berörda fastighetsägare. 

För övriga aspekter se kapitlet Juridiska aspekter under Steg 2 – Reservvattenförsörjning 

ovan. 


För att förbättra säkerheten vid råvattenintaget kan det vara möjligt att förlägga detta 

som grundvattenbrunnar i strandkanten, som då tar vatten från Trarydsmagasinet genom 

inducerad infiltration. Effekten av ett eventuellt föroreningstillbud i vattendraget 

kan då mildras. De geologiska förutsättningarna för detta är dock okända. 

Vattenskyddsområden för dels, Trarydsmagasinet bör upprättas, men även för infiltrationsanläggningen 

i Ryssbyåsen.




Malmö 2010-04-30 

19 (19) 


De synergieffekter som finns är att de mindre orter som ligger utmed ledningsdragningen 

kan försörjas av vatten från ledningen. Detta gäller framför allt Göteryd. Den 

ekonomiska vinsten är dock begränsad eftersom vatten och avloppsreningsverken i Göteryd 

är relativt gott skick. Dricksvattenkvaliteten och leveranssäkerheten kan dock 

förbättras. Det är lönsamt att ansluta Delary, se delsteg 2, reservvatten ovan. 

Samordningsvinster kan eventuellt erhållas om Trarydsmagasinet exploateras i samarbete 

med Markaryds kommun, t ex genom gemensam drift av respektive vattentäkter. 

Samarbetet skulle även kunna ge större möjlighet att attrahera specialistkompetens. 

Sammangående med Markaryds kommun i ett gemensamt vattenbolag kan också vara 

en möjlighet. 

Vid ett alternativt val av Bolmentunneln som råvattentäkt kan Älmhults kommun via 

avtal få tillgång till Sydvatten-kollektivets krisberedskapsorganisation och tekniska 

kunnande. 

Malmö 2010-04-30 


Jens Termén 







I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga 1 

Malmö 2010-04-30 

1 (21) 

BILAGA 1 

INVENTERING AV VATTENTÄKTER 


Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\I.5 Bilaga 1 

Inventering av vattentäkter2010-04-30_slutlig.doc 



Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2 (21) 


LOKALA ALTERNATIV FÖR ÄLMHULTS TÄTORT .................................................... 3 

1A BEFINTLIG BRUNN VID VATTENVERKET I ÄLMHULT ......................................................... 3 

1B NORDLIGARE INTAG I MÖCKELN ..................................................................................... 3 

1C NY VATTENTÄKT I LOSHULT ........................................................................................... 6 

NY YTVATTENTÄKT INOM ÄLMHULTS KOMMUN ................................................... 7 

2A – KRUSÅN ...................................................................................................................... 7 

2B – ÖRSJÖN ....................................................................................................................... 8 

2C – HÄNGASJÖN................................................................................................................. 8 

2D – VINEN ......................................................................................................................... 9 

2E – FEMLINGEN.................................................................................................................. 9 

2F – STENINGEN ................................................................................................................ 10 

2G – HELGE Å VID DELARY (DELARYMAGASINET).............................................................. 11 

2H – RÖMNINGEN.............................................................................................................. 13 

2I – RYSSBYÅSEN VID KÄSKHULT....................................................................................... 13 

VATTENTÄKT I LAGANS DALGÅNG (I MARKARYDS KOMMUN)......................... 14 

3A LAGANS DALGÅNG – YTVATTEN (TRARYDSMAGASINET) ............................................... 14 

3B LAGANS DALGÅNG - NATURLIGT GRUNDVATTEN .......................................................... 15 

3C LAGANS DALGÅNG - KONSTGJORT GRUNDVATTEN......................................................... 16 

ÖVERFÖRING FRÅN BEFINTLIG TÄKT I ANGRÄNSANDE KOMMUN.................. 17 

4A ÖVERFÖRING FRÅN OSBY VATTENVERK ........................................................................ 17 

4B ÖVERFÖRING FRÅN BOLMENTUNNELN (SYDVATTEN AB)............................................... 18 

4C ÖVERFÖRING FRÅN BERGAÅSEN (VÄXJÖ VATTENTÄKT)................................................. 19 

REFERENSER.................................................................................................................... 21 








Malmö 2010-04-30 

3 (21) 

Lokala alternativ för Älmhults tätort 

1A Befintlig brunn vid vattenverket i Älmhult 

För cirka 10 år sedan borrades en brunn vid Älmhults vattenverk [7], på fastigheten 

Sjögård 2 (samma fastighet som vattenverket ligger på). Brunnen ligger centralt i den 

ås som löper i nord-sydlig sträckning genom de västra delarna av Älmhult. Den är utförd 

väster om uttagsområdet vid Älmhults vattenverk. 

Brunnen har med avseende på bedömd kapacitet möjlighet att utgöra reservvattenalternativ 

till Älmhults vattenverk. 

Tekniska aspekter 

Brunnen bedömdes vid utförandet ha en kapacitet på ca 40 l/s. Någon regelrätt provpumpning 

genomfördes dock inte eftersom järnhalten var för hög för att medge behandling 

med dåvarande utrustning vid vattenverket. 

En provpumpningen utfördes ändå 2002 [7], vilken visade att brunnen klarar av ett permanent 

uttag av 30 l/s utan förstärkning med konstgjord infiltration. Hur vattnets kvalitet 

utvecklas på lång sikt är inte känt, men vid uttagsperioder upp till ett par månader 

bedöms järnhalten hålla sig vid ca 15 mg/l. Detta kan jämföras med 0,1 mg/l som är 

gränsvärdet för utgående dricksvatten som är tjänligt med anmärkning [4]. För att producera 

ett dricksvatten skall således ca 15 mg järn avlägsnas per liter vatten. Vid full 

produktion i aktuell brunn skulle detta uppskattningsvis innebära att ca 300 kg järnslam 

måste tas om hand per dygn. 

I princip krävs ingen ytterligare ledningsdragning för att överföra vattnet till Älmhults 

vattenverk. 





Bedömning 

Tre huvudsakliga aspekter gör att brunnen inte bedöms som ett långsiktigt hållbart alternativ 

för Älmhults vattenförsörjning: 

 

 

 

Den mycket höga järnhalten 

Osäkerheten avseende hur vattnets kvalitet förändras på lång sikt 

Risken för påverkan av inducerad infiltration från Möckeln som innebär att 

eventuella kvalitetsförsämringar eller utsläpp i Möckeln kan påverka vattnet i 

brunnen. 

Vidare saknas erforderliga tillstånd för den vattenverksamhet det innebär att ta ut vatten 

ur brunnen. För att göra det möjligt att använda brunnen måste därför en ansökan om 

tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken upprättas. 

Det finns ingen fördel med att ta vatten från brunnen i jämförelse med att ta vatten direkt 

ur Möckeln. 

1B Nordligare intag i Möckeln 

Alternativet innebär att vattenverket i Älmhult kompletteras med ytterligare ett råvattenintag, 

placerat i norra delen av Möckeln, se figur 1. Detta syftar till att åstadkomma 

större trygghet i vattenproduktionen genom att det nya (sekundära) intaget kan utgöra




Malmö 2010-04-30 

4 (21) 

reservalternativ i det fall det ordinarie intaget behöver stängas, t ex till följd av ett föroreningstillbud 

kring det befintliga intaget i södra delen av sjön. Den primära intagspunkten 

skall alltså i detta alternativ även fortsättningsvis utgöras av nuvarande intagspunkt 

i södra delen av Möckeln. 

Alternativet med intag i norra delen av Möckeln har utretts av WSP 2008 [1], (PM 

[II.8]). Utredningen syftade till att utreda vilken riskreduktionen ett sekundärt råvattenintag 

i norra delen av sjön kommer att innebära. 





Figur 1. Karta över Möckeln och angränsande områden. Ungefärlig lokalisering av det nordligare 

intaget markeras med streckad cirkel. © Lantmäteriverket. 


Vattnet i Möckeln har idag ett högt färgtal, som varierar över året upp till ca 400 mg 

Pt/l och det är troligt att färgtalen kommer att stiga ytterligare i framtiden. 

Konsultfirman Pehrsco har utrett hur Älmhults vattenverk är rustat att möta ett ökat 

färgtal i Möckeln i ett odaterat PM ”över status hos Älmhults nuvarande vattenverk 

samt funderingar kring konsekvenser av kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalitet 

i framtiden”. 

Pehrsco har fått uppgifter från Dynasand, som tillverkat de sandfilter som används vid 

verket, som menar att befintliga filter bör klara att rena vatten med ett färgtal upp till 

300 mgPt/l. Pehrsco anser att den enklaste åtgärden för att öka verkets kapacitet är att 

bygga ut filtersteget med fler kontinuerliga sandfilter av samma typ som redan används. 

Alternativt kan någon form av förfällning (lamellsedimentering) byggas. För att 

kunna bereda mer än 50 l/s råvatten kommer utbyggnad av alla delar av vattenverket, 

från förbehandling till pumpkapacitet och efterbehandling, att krävas.




Malmö 2010-04-30 

5 (21) 

Lokaliseringen av ett sekundärt intag i Möckeln har översiktligt utretts i PM [1]. Ledningen 

från det nordligare intaget kommer läggas längs botten genom Möckeln i riktning 

mot vattenverket. Ledningen kommer att bli ca 1 mil lång och för att motverka 

friktionsförlusterna i en så lång ledning krävs tryckstegring. Pumpstationen förläggs 

lämpligast på land nära intaget. 


De juridiska aspekterna av att lägga en sjöledning i Möckeln redovisas i PM - Juridiska 

aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln [2], (PM [II.10]). 

Det juridiska förfarandet avseende ledningsdragning är mindre krävande vid anläggandet 

av en sjöledning än vid ledningsdragning över land. Hänsyn kommer dock att behöva 

tas till bland annat påverkan på biologiska värden i samband med nedläggning av 

ledningen. Dispens från eventuellt strandskydd kan komma att bli aktuellt för lokalisering 

av pumpstationen. 

Nuvarande tillstånd tillåter ett uttag av ca 4 300 m 3 /dygn (50 l/s) ur Möckeln vid det 

befintliga intaget. För att ta ut vatten från Möckeln motsvarande Älmhults behov till 

2020, inkl de 40 % extra som avgår i förluster, kommer tillståndsansökan för vattenverksamhet 

eventuellt att krävas. Vid maxdygnsförbrukning 2020 erfordras ett råvattenuttag 

på ca 57 l/s, kan inte detta utjämnas via magasinering i infiltrationsområdena i 

älmhultsåsen krävs utökat tillstånd för råvattenuttaget överskridande 50 l/s. 






En riskanalys har genomförts av vattentäkt Möckeln [3], (Rapport [II.9]). Riskanalysen 

syftade till att översiktligt identifiera och kvantifiera de risker som idag föreligger för 

att det befintliga (primära) och det planerade (sekundära) råvattenintaget skall förorenas 

samt att utreda risken för att de båda intagen skall förorenas samtidigt. 

Ett nytt intag medför att ett totalt intagstopp från vattentäkten kan undvikas för ett flertal 

mindre utsläppsscenarion och även för en del större utsläppsscenarion. Det bedöms 

dock fortfarande finnas olyckor som har potential att påverka de båda intagen samtidigt. 

Två intag medför sannolikt att tiden för totalt intagsstopp från vattentäkten i händelse 

av en större olycka avkortas betydligt jämfört med dagens situation med endast en intagspunkt, 

då det är troligt att vattnet vid åtminstone en intagspunkt håller god kvalitet 

en tid efter olyckan. Vattnet i de båda intagspunkterna kommer även delvis från olika 

tillrinningsområden. 

För att minska risken ytterligare bör en diskussion föras med vägverket och banverket 

för att utföra skyddsåtgärder i form av t ex täta diken etc. längs med extra utsatta vägoch 

bansträckor. 

En alternativ vattenförsörjning från en annan vattentäkt, innebär dock alltid en större 

riskreduktion för vattenproduktionen än en extra intagspunkt i samma vattenkropp, då 

sannolikheten att två oberoende vattentäkter ska slås ut samtidigt är mycket liten. 

Risken för problem till följd av ökningen av färgtal kvarstår i detta alternativ. 

Alternativet ingår även i den övergripande sårbarhetsanalys som genomförts inom ramen 

för denna utredning,, se Rapport [II.6]. 

Pehrsco anger också att den grusformation som används för infiltration av vattnet vid 

vattenverket utgör det kritiska steget i vattenproduktionen i ett framtidsperspektiv. Det




Malmö 2010-04-30 

6 (21) 

kan föreligga hot om förorening av grusåsen med t ex bekämpningsmedel, om uttaget 

ur åsen ökar. 


Alternativet har inga tydliga synergier eftersom ingen samverkan sker med andra orter 

inom Älmhults kommun eller med andra kommuner på stort avstånd från det befintliga 

ledningsnätet i Älmhults tätort. Det finns vidare begränsade eller inga möjligheter att 

ansluta ytterligare orter till ledningen. 

Utbyggnaden kan dock utgöra ett första steg i en framtida utbyggnad mot Växjös nya 

vattentäkt i Bergaåsen. 

1C Ny vattentäkt i Loshult 

En undersökning av möjligheten att anlägga en reservvattentäkt i isälvsformationen 

som sträcker sig mellan Älmhult i norr och Osby i söder (samma formation som vattenverket 

idag använder) genomfördes 2006-2007 [5], (PM [II.11, II.12, II.13, II.14]). 

Alternativet innebär att konstgjort grundvatten skapas genom infiltration av ytvatten i 

isälvsformationen i Loshult. 






Den naturliga nybildningen av grundvatten uppgår inom regionen till ca 10 l/s och km 2 . 

Nederbördsområdet inom isälvsavlagringen beräknas till ca 1 km 2 , vilket innebär att ca 

10 l/s naturligt grundvatten teoretiskt sett finns att tillgå. I området finns fastigheter 

med grävda brunnar som försörjer hushållen med vatten, vilket innebär att tillgången på 

vatten är något mindre, mellan 6-8 l/s. Eventuellt kan ett mindre tillskott av inducerat 

vatten erhållas från Driveån. 

Genom infiltration av ytvatten från en sjö eller ett vattendrag kan tillgänglig mängd 

grundvatten öka. Kapaciteten i brunnarna är dock begränsande och i ovan nämnda undersökning 

görs bedömningen att brunnarna 0705, 0711 och 0712 som mest kan ge 33 

l/s. 

Bedömning 

Älmhults vattenbehov uppgår på lång sikt till kring 50 l/s. Om denna mängd vatten 

skall kunna utvinnas vid Loshult krävs att ytterligare brunnar installeras. Formationen 

ligger långt från närmaste ytvattendrag och det medför onödiga kostnader, för ledningsdragningar 

och överföringspumpning, att förlägga infiltrationsanläggningen vid 

Loshult jämfört med att utnyttja en grusformation i närheten av ett lämpligt ytvattendrag, 

eller befintliga grusformationer i Älmhult.




Malmö 2010-04-30 

7 (21) 

Ny ytvattentäkt inom Älmhults kommun 

Alternativet innebär att en ny ytvattentäkt etableras inom Älmhults kommun. Beredningen 

av vatten sker antingen i ett nytt vattenverk i anslutning till råvattenkällan eller, 

efter överföring, i Älmhults befintliga vattenverk. 

I utredningen har sju ytvatten identifierats som intressanta för vidare bedömning. Skälen 

för att välja just dessa alternativ varierar. Alternativ a och b lyfts fram i rapporten 

för grundvattenundersökningarna vid Loshult [5]. Alternativ c och d bedömdes av länsstyrelsen 

i Kronobergs län vara de klaraste sjöarna i Älmhults kommun [14]. Lagan tas 

med då vattendraget är det närmaste större vattendraget till Älmhult. Femlingen och 

Delarymagasinet tas med eftersom de ligger relativt nära Älmhult. Följande alternativ 

har identifierats: 

2A. Krusån ca 12 km sydväst om Älmhult 

2B. Örsjön ca 14 km sydväst om Älmhult 

2C. Hängasjön ca 15 km nordväst om Älmhult 

2D. Vinen ca 22 km öster om Älmhult 

2E. Femlingen 

2F. Steningen 

2G. Helge Å vid Delary (Delarymagasinet) 

2H. Römningen 

2I. Ryssbyåsen vid Käskhult 





2A – Krusån 

Krusån rinner från sjön Bårsnen, ca 6 km sydväst om Älmhult, mot sydväst och har sitt 

utlopp i Helge å [5], (PM [II.11]). I en punkt ca 7 km nedströms Bårsnen (vid kommungränsen 

och gården Granholm) är tillrinningsområdet ca 20 km 2 . Med en nettonederbörd 

på ca 10 l/s och km 2 skulle det teoretiskt innebära ett medelflöde på ca 200 l/s i 

Krusån. 

Krusån ingår i ett nationellt provtagningsprogram för vattenkvalitetsuppföljning med 

en frekvens av 6 gånger per år [13]. Sammanfattningsvis kan Krusån beskrivas ha god 

kemisk och näringsämnesstatus, är måttligt försurad och har högt färgtal. Under perioden 

2002-2006 förelåg ett medianvärde på vattenfärgen på 330 mg Pt/l. [13]. 

I Krusåns dalgång finns en isälvsavlagring lämplig för uttag av grundvatten om 5-25 

l/s, enl SGU. I denna formation har Osby kommun en vattentäkt, Holma-Boarp, med 

tillhörande vattenskyddsområde. 

Bedömning av Krusån som potentiell vattentäkt 

Krusån bedöms vara mindre lämpligt alternativ för Älmhult kommuns framtida vattenförsörjning 

ur vattenkvalitetsperspektiv. Det bedöms även vara tveksamt om vattenförekomsten 

kan bidra med ett erforderligt flöde för Älmhults vattenförsörjning. Älmhults 

vattenbehov uppgår till ca ¼ av vattendragets medelflöde. Skulle vattenbehovet 

uppstå under en torrperiod är det troligt att det inte finns vatten att tillgå i ån, dessutom 

skulle ett vattenuttag ur ån innebära stora miljökonsekvenser nedströms uttagspunkten.




Malmö 2010-04-30 

8 (21) 

Isälvsavlagringen i Krusåns dalgång bedöm inte kunna täcka Älmhults vattenbehov. 

Förstärkning med konstgjord infiltration från Krusån försvåras av åns höga färgtal. 

2B – Örsjön 

Örsjön ligger inom Helge ås avrinningsområde och har en sjöareal på ca 4,0 km 2 , ett 

maximalt djup på 10 meter och ett medeldjup på 2,1 meter. Tillrinningsområdet till 

sjön är ca 31 km 2 [13], vilket ger ett teoretiskt medelflöde på ca 300 l/s. Omsättningstiden 

i sjön beräknas i medeltal vara ca 1 år. 

Örsjön ingår i ett nationellt provtagningsprogram för vattenkvalitetsuppföljning med en 

frekvens av 6 gånger per år [13]. Sammanfattningsvis kan Örsjön beskrivas ha god näringsämnesstatus 

(osäker bedömning), god försurningsstatus, men har brunifieringsproblem. 

Under perioden 2002-2006 föreligger ett medianvärde på vattenfärgen på 135 

mg Pt/l. Sjön har idag god kemisk status. 

Bedömning av Örsjön som potentiell vattentäkt 

Örsjön bedöms vara mindre lämpligt alternativ för Älmhult kommuns framtida vattenförsörjning. 

Det är tveksamt om vattenförekomsten kan bidra med ett erforderligt flöde 

för Älmhults vattenförsörjning, åtminstone under längre tidsperioder. Älmhults vattenbehov 

uppgår till ca 1/6 av vattendragets medelflöde. Skulle vattenbehovet uppstå under 

en torrperiod är det troligt att uttaget leder till sänkning av vattenytan i sjön och 

detta kan innebära negativa konsekvenser för ekosystemen i sjön. Vattenfärgen är också 

hög, med en medianhalt på 135 mg Pt/, vilket kräver motsvarande reningsinsatser 

som vid Älmhults befintliga vattenverk. 

Sjön skulle eventuellt kunna utgöra ett reservvattenalternativ under kortare perioder (ett 

par månader). Men tillgängligt dataunderlag saknas för att kunna utreda detta alternativ 

i detalj. Bland annat behöver vattentemperaturen och vattenkemin i sjöns djuphåla undersökas 

över åtminstone en sommarsäsong. 





2C – Hängasjön 

Hängasjön ligger inom Helge ås avrinningsområde och har en sjöareal på ca 3,9 km 2 , 

ett maximalt djup på 11,1 meter och ett medeldjup >4 meter. Tillrinningsområdet till 

sjön omfattar Prästbodaåns avrinningsområde och är ca 149 km 2 stort [13], vilket ger 

ett teoretiskt medelflöde på ca 1500 l/s. Omsättningstiden i sjön beräknas i medeltal 

vara ca 0,3 år. 

Vattenkvaliteten i Hängasjön har god status avseende näringsämnen och måttlig status 

avseende försurning. Medelvärdet för sjöns färgtal var 133 mgPt/l åren 87 & 93. Enligt 

uppgift från länsstyrelsen i Kronobergs län har sjön det klaraste vattnet av sjöarna i 

kommunen. 

Bedömning av Hängasjön som potentiell vattentäkt 

Hängasjön har ett medelvattenflöde som gör att ett uttag i nivå med Älmhults vattenförsörjningsbehov 

skulle kunna vara möjligt utan betydande miljökonsekvenser. Färgtalet 

i sjön är måttligt, men det var länge sedan mätningar av färgtalet utfördes och kunskap 

om dagens situation saknas. Omsättningen i sjön är hög vilket förmodligen ger 

vattnet en kvalitet liknande den i rinnande vatten, det vill säga variationerna i vattenkvalitet 

och färgtal kan vara betydande. Humushalterna kommer att variera beroende på




Malmö 2010-04-30 

9 (21) 

säsong och väderförhållanden. Det finns en del jordbruk inom avrinningsområdet vilket 

kan innebära att sedimentutförseln från åkrar den period av året då dessa ej är bevuxna, 

t ex nyplöjda, kan vara betydande. 

2D – Vinen 

Vinen ligger inom Mörrumsåns avrinningsområde och har en sjöareal på ca 3,3 km 2 , ett 

maximalt djup på 5,3 meter och ett medeldjup >4 meter [13]. Tillrinningsområdet till 

sjön omfattar 22 km 2 . Sjöns teoretiska omsättningstid är ca 2 år. 

Vattenkvaliteten i Vinen anses försurad och har hög näringsämnesklassificering. Färgtalet 

i sjön är troligtvis lågt. Färgtalet uppmättes åren 1987-1993 och uppräknat med en 

3 % ökning per år sedan dess bedöms färgtalet idag vara ca 31 mg Pt/l [13]. 

Bedömning av Vinen som potentiell vattentäkt 

Vinen bedöms inte vara intressant som varken ordinarie eller reservvattentäkt för Älmhult 

kommuns framtida vattenförsörjning. Färgtalet i sjön är förvisso lågt, men sjöns 

kemiska status och tillflöde gör den trots detta inte intressant. Älmhults vattenbehov 

utgör ca ¼ av sjöns medeltillflöde, vilket är alldeles för stor andel för att vara långsiktigt, 

eller ens kortsiktigt hållbart. Avståndet till sjön är dessutom stort i förhållande till 

andra alternativ. 





2E – Femlingen 

Femlingen är en sjö som ligger ca 16 km öster om Älmhult längs med väg 120. Sjöns 

areal är ca 14 km2 och dess avrinningsområde är ca 77 km2. maxdjupet är 7,2 m och 

medeldjupet >4m. Sjöns teoretiska omsättningstid är 2-3 år. 

Sjöns kemiska och ekologiska status är överlag god, enligt VISS, med undantaget av 

kvicksilverhalten i gädda, liksom i nära nog samtliga svenska sjöar. Färgtalet i sjön 

uppmättes till 117 mgPt/l som medelvärde 2004-2006. 

Sjön kan vara påverkad av organiska föroreningar som t ex pentaklorfenol och dioxin 

från Häradsbäcks sågverk. Sådana föroreningar har påträffats i grundvattnet och diken 

kring sågverket. 

Bedömning av Femlingen som potentiell vattentäkt 

Femlingen utgör en stor sjö med god vattentillgång uppströms Möckeln, i Helgeåns 

avrinningsområde. Bedömningen görs att det råder goda förutsättningar för att nyttja 

Femlingen som reservvattentäkt. Uttag upp till ca 50 l/s bedöms vara fullt rimligt utan 

att påverka sjön negativt. Medeldjupet i sjön är tillfredställande liksom maxdjupet 7,2 

m. 

Enligt Länsstyrelsens vattenförsörjningsplan är hotnivån mot sjön måttlig. Färgtalet i 

Femlingen är jämförbart med det i Möckeln, enligt tillgänglig mätdata 1983-2010. 

Högsta uppmätta halt är strax över 500 mgPt/l, se figur 2.




Malmö 2010-04-30 

10 (21) 

Färgtal i Möckeln och alternativa vattentäkter 

600 

500 

400 

mg Pt/l 

300 

Möckelns utlopp 

Delarymagasinet 

Trarydsmagasinet 

Femlingen 

200 

100 

0 

12-01-01 

11-01-01 

10-01-01 

09-01-01 

08-01-01 

07-01-01 

06-01-01 

05-01-01 

04-01-01 

03-01-01 

02-01-01 

01-01-01 

00-01-01 

99-01-01 

98-01-01 

97-01-01 

96-01-01 

95-01-01 

94-01-01 

93-01-01 

92-01-01 

91-01-01 

90-01-01 

89-01-01 

88-01-01 

87-01-01 

86-01-01 

85-01-01 

84-01-01 

83-01-01 

82-01-01 

81-01-01 

80-01-01 

79-01-01 

78-01-01 

77-01-01 

76-01-01 

75-01-01 

Figur 2. Uppmätt färgtal i Sjöar kring Älmhult. 

Det råder också osäkerhet kring risk för organiska föroreningar i sjön. Häradsbäcks 

sågverk har eventuellt orsakat förorening av sjön. Dioxin och pentaklorfenol har påträffats 

i grundvattnet kring sågverket. Dioxin är ett av de giftigaste ämnena vi känner till. 

Om sjön skall användas som reservvattentäkt måste riskerna för dioxinpåverkan i ytvattnet 

utredas grundligt. 

En överföringsledning från Femlingen till Älmhult skulle bli ca 17 km lång. Kostnaden 

för en sådan ledning kan uppskattas till mellan 45-55 miljoner kronor. 





2F – Steningen 

Steningen är en liten sjö som ligger ca 6 km nordost om Älmhult. Sjön ligger i Helge ås 

avrinningsområde uppströms Möckeln. Sjöns areal är 1,9 km 2 . Sjön är grund och har ett 

maxdjup på ca 3 m [13]. Sjöns tillrinningsområde är stort > 300 km 2 då Helge å rinner 

genom sjön. Uttag > 50 l/s bedöms därför vara fullt rimligt utan att påverka sjön negativt. 

Färgtalet i sjön är högt. Under åren 1987 och 1993 mättes färgtalet och medelvärde 

uppgick till 250 mgPt/l. 

Bedömning av Steningen som potentiell vattentäkt 

Steningen har ett medelvattenflöde som gör att ett uttag i nivå med Älmhults vattenförsörjningsbehov 

skulle kunna vara möjligt utan betydande miljökonsekvenser. Färgtalet 

i sjön är dock högt. Omsättningen i sjön är hög vilket förmodligen ger vattnet en kvalitet 

liknande den i rinnande vatten, det vill säga variationerna i vattenkvalitet och färgtal 

kan vara betydande. Humushalterna kommer att variera beroende på säsong och väderförhållanden. 

Sjön är grund maxdjupet är ca 3 m. Det ringa djupet Steningen bedöms 

medföra mycket höga temperaturer sommartid och ökad risk för påverkan av bakterier 

och algtoxiner.




Malmö 2010-04-30 

11 (21) 

Det finns en sand och grusavlagring som löper i nord sydlig riktning genom sjön, vid 

Lindhult. Denna åsformation som, i huvudsak sammanhängande, sträcker sig från norr 

om Steningen, förbi Lindhult, ned till till Vakö myr i söder. Längs några kilometers 

sträcka (längs Helge å) har den en bredd på några hundra meter. Åsen har karterats 

översiktligt av SGU och enligt uppgifter från SGUs databas över sand och grusformationer 

är åsen grund, 2-3,5 m mäktig och ringa vattenförande. Formationens grundvattentillgång 

uppskattas av SGU (maps.sgu.se/grundvatten) till 1-5 l/s, med uttagsmöjligheter 

0,2-1 l/s. Tyréns har dock gjort en annan bedömning och tror att även om åsen 

mestadels skulle vara grund och relativt finkornig borde det med ett antal brunnar vara 

möjligt att ta ut 10 -15 l/s av naturligt grundvatten. Med konstgjord infiltration eller 

genom induktion från ån/sjön borde uttag på över 30 l/s vara möjliga om geologiskt 

gynnsamma lägen för uttagsbrunnar kan lokaliseras. Tyréns poängterar dock att risker 

för järn och mangan finns på delsträckor av åsen där den ligger i nära kontakt med 

sankmarker, varför konstgjord infiltration troligen krävs om större uttag skall göras. 

Vidare undersökningar av åsen krävs för att utreda de faktiska uttagsmöjligheterna. 





2G – Helge å vid Delary (Delarymagasinet) 

Delarymagasinet utgör en liten genomströmningssjö i Helge å. Sjön har en areal på ca 

1,3 km2, medeldjup >4 m och maxdjup 7 m. Sjöns tillrinningsområde är stort och utgörs 

av Helge ås avrinningsområde. Avståndet till Älmhults vattenverk är ca 12 km. 

Omsättningstiden i magasinet är mycket kort, mindre än en månad. Färgtalet är högt, se 

figur 3.Medelvärdet mellan 1987-1993 var 133 mgPt/l. Sedan dess har färgtalet i Helge 

ås avrinningsområde ökat. Färgtalet är förmodligen liknande det i Möckeln, eventuellt 

med de större variationer som tillkommer rinnande vattendrag. 

Sjön bedöms ha god kemisk och ekologisk status, med undantag för kvicksilverhalt i 

gädda. 

Det finns enligt SGU:s inventering av grus- och moränförekomster, se figur 3 , grus 

och sandförekomster invid Delary. Medelmäktigheten av dessa jordlager är enligt inventeringen 

2-3 m. Enligt uppgifter från SGU:s brunnsarkiv uppgår dock mäktigheten 

av jordlagren i borrade brunnar till mellan 3 och 24 m.




Malmö 2010-04-30 

12 (21) 

KÄSKHULT 

Figur 3. Utdrag från SGU:s databas över grus- och moränförekomster väster om Älmhult. 

© SGU 





Bedömning av Delarymagasinet som potentiell vattentäkt 

Delarymagasinet bedöms ha relativt goda förutsättningar att fungera som reservvattentäkt 

till Älmhults vattenverk. De kemiska förutsättningarna att rena vatten från magasinet 

bedöms vara liknande de som råder i Möckeln. Det är dock troligt att variationerna i 

framför allt färgtal och grumlighet är större i Delarymagasinet än i Möckeln. Uttagsmöjligheterna 

bedöms som mycket goda. 

Det bedöms dock inte finnas någon fördel att använda Delarymagasinet som ordinarie 

vattentäkt framför Möckeln. 

Som reservvattentäkt utgör Delarymagasinet ett likvärdigt alternativ till ett sekundärt 

intag i norra Möckeln. Fördelen alternativet har är att det råder bättre förutsättningar att 

avskilja spill av petroleumprodukter uppströms Helge å, jämfört med spill inom Möckeln. 

Genomströmningen i Delarymagasinet är också större än vad den är i Möckeln vilket 

talar för att effekten av ett tillbud skulle bli kortvarigare i Delarymagasinet, jämfört 

med Möckeln. Området uppströms Delarymagasinet (mellan magasinet och Möckeln) 

är också relativt förskonat från riskobjekt, som transportvägar för farligt gods etc. 

Utbyggnad av överföringsledning mellan Delarymagasinet och Älmhult kan utgöra ett 

första steg i en utbyggnad mot t ex Traryd eller Bolmentunneln. 

Synergieffekter kan uppnås genom samförläggning av en råvattenledning tillsammans 

med den planerade avloppsöverföringsledningen mellan Delary och Älmhult. 

Det finns eventuellt möjlighet att utnyttja de naturliga grusförekomsterna kring Delary 

för konstgjord infiltration om ett nytt vattenverk byggs i Delary. Kunskapen om grusförekomstens 

hydrogeologiska egenskaper är dock i dagsläget inte tillräckliga för att avgöra 

om detta är möjligt eller ej. 

Kostnaden för utbyggnad av ett råvattenintag i Delarymagasinet uppskattas till ca 20 

miljoner lägre än motsvarande utbyggnad till Femlingen. Med hänsyn taget till synergieffekterna 

är kostnaden för utbyggnad till Delary inte heller högre än kostnaderna för




Malmö 2010-04-30 

13 (21) 

utbyggnad av ett nordligt intag i Möckeln. Utbyggnad till Delary möjliggör dessutom 

vidare utbyggnad västerut till en ny ordinarie vattentäkt baserad på vatten från t ex Lagan. 

2H – Römningen 

Römningen ligger norr om Göteryd. Sjöns yta är 3,78 km 2 , maxdjupet är 3,8 m. Färgtalet 

i sjön är högt. Medelvärde under åren 1987 och 1993 uppgick till 140 mgPt/l. 

Bedömning av Steningen som potentiell vattentäkt 

Sjön bedöms på grund sitt ringa djup inte utgöra något bra alternativ för vattenförsörjning 

av Älmhults tätort. Temperaturen sommartid riskerar stiga mer än önskvärt. 

2I – Ryssbyåsen vid Käskhult 

Vid kommungränsen mellan Göteryd och Traryd, strax norr om väg 120 ligger en naturlig 

grusformation, Ryssbyåsen, se figur 3, ovan och figur 5 nedan Åsen har pekats ut 

av SGU, som en potentiell grundvattentillgång, med uttagsmöjligheter om 5-25 l/s. 

Faktiska uttagsmöjligheter och vattenkvaliteten i åsen är dock okänd. Det är troligt att 

grundvattnet innehåller höga halter av järn och mangan, med tanke på de våtmarker 

som ligger i anslutning till åsen. 





Bedömning av Ryssbyåsen som potentiell vattentäkt 

Det bedöms inte vara möjligt att skapa en ren grundvattentäkt i Ryssbyåsen för Älmhults 

tätorts vattenbehov, utan hjälp av konstgjord infiltration. De naturliga uttagsmöjligheterna 

är för små och vattenkvaliteten är osäker. 

Den naturliga grundvattentillgången räcker sannolikt för att skapa en vattentäkt som 

täcker behovet för de mindre orterna Göteryd och Delary, m fl i närheten. 

Möjligheten att anlägga ett vattenreningsverk med konstgjord infiltration av råvatten 

från en ytvattentäkt bedöms också vara mycket goda. För att kunna bedöma möjligheten 

att använda Ryssbyåsen som vattentäkt krävs en fördjupad utredning av formationens 

egenskaper.




Malmö 2010-04-30 

14 (21) 

Vattentäkt i Lagans dalgång (i Markaryds kommun) 

3A Lagans dalgång – Ytvatten (Trarydsmagasinet) 

Trarydsmagasinet ligger i Lagan, strax norr om Traryd (och Strömsnäsbruk) längs med 

E4:an. Sjöns areal är 1,7 km 2 , maxdjupet 8,3 m och medeldjupet >4 m. Sjöns teoretiska 

omsättningstid är kort. 

Vattenkvaliteten i Trarydsmagasinet avseende sjöns näringsämnes- och försurningsstatus 

är god och färgtalet, uppmätt mellan 1987 & 1993, var 86 mgPt/l [13]. Färgtalet i 

Lagan är dock stigande och vid Lagans utlopp (Laholm) har medelfärgtalet stigit till ca 

150 mgPt/l fram till 2008 [17]. Se även figur 2, ovan. Samma rapport anger sjunkande 

trender för halterna av kväve och forsfor. 





Figur 4. Trarydsmagasinet norr om Traryd, grönt område markerar magasinets utbredning. 

(Skrafferat område utgör skyddsområde för Traryds vattentäkt). 

I anslutning till sjöns sydvästra del finns ett vattenskyddsområde för Traryd/Strömsnäsbruks 

vattentäkt. Vattentäkten är anlagd i isälvsavlagringen i Lagans dalgång, 

se figur 4. 

Exploateringsgraden uppströms Trarydsmagasinet längs med Lagan är relativt stor med 

ett flertal övergångar med transporter av farligt gods. 

Bedömning av Trarydsmagasinet som potentiell vattentäkt 

Trarydsmagasinet bedöms vara en god kandidat för Älmhults kommuns framtida vattenförsörjning, 

både som reserv- och ordinarie vattentäkt. Bedömningen grundar sig på 

sjöns relativt sett goda kemiska status, relativt måttliga färgtal och framför allt sjöns 

mycket stora tillrinning. Sjön utgör en genomströmningssjö i Lagan. Lagan utgör ett av 

södra Sveriges största delavrinningsområden. Vatten från Lagan uppströms Trarydsmagasinet 

utnyttjas för vattenförsörjning av flera kommuner, bl a Växjö (vid Berga-




Malmö 2010-04-30 

15 (21) 

åsen) och stora delar av Skåne (Sydvatten via Bolmen). Sjön har ett stort största djup 

vilket ger goda förutsättningar för skiktning och därmed även ett lämpligt råvattenintag. 

Vatten för vattenförsörjning kan också tas ur Trarydsmagasinet via inducerad/konstgjord 

infiltration i den isälvsavlagring som omger sjön. Etablering av en vattentäkt 

i Trarydsmagasinet bör föregås av en risk- och sårbarhetsutredning. 

3B Lagans dalgång - Naturligt grundvatten 

Alternativet innebär att en ny anläggning för uttag och beredning av grundvatten utförs 

på lämplig plats längs med Lagans dalgång. Beredning kan även ske efter överföring 

till Älmhults vattenverk. 


Aktuellt avsnitt av Lagans dalgång (mellan Ljungby och Markaryd) utpekas av SGU 

som en geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjning [11] av klass 

1B2. Klass 1B2 innebär att formationen utgör grundvattenområde med potentiellt uttag 

på >25 l/s, i ett område med ett högt befolkningstryck (fler än 50 000 personer inom 30 

km). 

Åsen är relativt begränsad i storlek och det är främst de avsnitt som ligger norrut [12], 

främst norr om Ljungby, där det är känt att grundvattentillgången är god (vattentäkten i 

Bergaåsen). Möjligheten att ta ut naturligt grundvatten på 50-60 l/s från en formation i 

Lagans dalgång söder om Ljungby bedöms som relativt liten. Det bedöms däremot som 

mycket möjligt att anlägga en grundvattentäkt med konstgjord infiltration, liknande den 

i Bergaåsen, för utvinning av de erforderliga flödena, se alternativ ”konstgjort grundvatten”, 

nedan. 

Möjligheten att utöka vattenuttaget ur den befintliga vattentäkten vid Traryd utreds för 

närvarande av Markaryd kommun. 








Malmö 2010-04-30 

16 (21) 





3C Lagans dalgång - Konstgjort grundvatten 

Alternativet innebär att en ny anläggning för uttag och beredning av grundvatten utförs 

på lämplig plats längs med Lagans dalgång. Den naturliga grundvattenbildningen förstärks 

av infiltrerat ytvatten från Lagan. Beredning kan ske vid lokalt grundvattenverk, 

eller efter överföring till Älmhults vattenverk. 

Lämpligt läge för en vattentäkt med beredning via konstgjord infiltration bedöms vara 

kring Trarydsmagasinet. 

Markaryds kommun har redan idag en vattentäkt, Grönö vattenverk, i Traryd (väster 

om kraftverksdammen) som försörjer Traryd och Strömsnäsbruk med dricksvatten. Det 

finns planer på en utbyggnad av Grönö vattenverk med en ökad kapacitet. Befintlig 

kapacitet är tillräcklig för nuvarande anslutning, men om utbyggnaden av Tovhults 

golfresort, eller större företagsetableringar, kommer igång så krävs ökad kapacitet. 

Grönö vattenverk använder sig av en kombination av inducerat och infiltrerat grundvatten. 

Vattenuttagskapaciteten i de brunnar som finns registrerade i SGU:s brunnsarkiv kring 

Trarydsmagasinet är dock relativt låg. I brunnsarkivet finn det finns ca 24 brunnar registrerade 

intill sjön, varav 22 i dess södra del och 2 strax norr om sjön. Av dessa är 7 st 

borrade i jord. De övriga är bergborrade brunnar avsedda för energiändamål. 4 st brunnar 

ligger inom skyddsområdet för Traryd/Strömsnäsbruks vattentäkt. Medeljorddjupet 

för brunnarna i brunnsarkivet är 11 m söder om sjön och 5 m norr om. 

Vattenuttagskapaciteten i brunnarna i brunnsarkivet uppgår till ca 0,5 l/s i medeltal, 

maximalt noterad uttagskapacitet är 2,5 l/s i en bergborrad brunn. 

Isälvsavlagringens mäktighet bedöms vara störst längs med sjöns västra sida, ca 1-2 km 

norr om kraftverksdammen, men i det området finns inga brunnar registrerade. För att 

kunna bedöma om grusformationens egenskaper kring Trarydsmagasinet medger möjlighet 

att exploatera som vattentäkt krävs en fördjupad utredning av formationens egenskaper. 

Tidigare bedömningar som gjorts avseende möjligheterna att med hjälp av infiltration 

av ytvatten ta ut konstgjort grundvatten på andra ställen längs med Lagans dalgång har 

visat på små möjligheter. De bedömningarna har gjorts utifrån erfarenhet av liknande 

formationer och är alltså inte baserade på faktiska fältundersökningar. 

Generellt kan sägas att en god vattentäkt baserad på konstgjord infiltration kräver en 

formation med goda vattenförande egenskaper och relativt stor mäktighet på den omättade 

zonen. Åsen i Lagans dalgång har generellt relativ begränsad utbredning vilket 

minskar möjligheten att utvinna tillräckligt med vatten.




Malmö 2010-04-30 

17 (21) 

Överföring från befintlig täkt i angränsande kommun 

4A Överföring från Osby vattenverk 

Beskrivning 

Osby vattenverk i Maglaröd förser Osby tätort och med ca 7500 PE (ca 15-16 l/s) med 

dricksvatten. Råvatten tas från Skeingesjön i Helgeåns avrinningsområde, som därefter 

infiltreras i infiltrationsdammar innan det tas upp ur brunnar och behandlas för 

järn/mangan-fällning innan det levereras till konsument via ledningar till Osby tätort. 






Befintliga ledningar från vattenverket till Osby skulle klara att överföra ytterligare ca 

40 l/s [15]. 

Vattenledning Maglaröd/Osby innerdiameter 290,4mm (enligt Miljödom VA 22/1981) 

Genom denna går teoretiskt överföra 70-100 l/s vid dimensionerande vattenhastighet 1- 

1,5 m/s [16]. 

Inducerad infiltration vill undvikas pga höga järn/manganhalter[15]. Detta torde begränsa 

möjligheten till utökat råvattenuttag ur brunnarna, även om vattentillgången är 

mycket god. Enligt provpumpningar kan ett kontinuerligt uttag göras om 45-50 l/s vardera 

ur brunnarna Rb 7121 och Rb 7113. 

Data för vattenfärg i Skeingesjön finns från perioden 1985-2007. Provtagning sker 

inom ramen för RKEU, regional kalkeffektuppföljning där aktuell provtagningsfrekvens 

är 4 gånger per år. Skeingesjöns mediana vattenfärg bedöms för åren 2004- 

2006 och är för denna period 240 mg Pt/L, med vanliga värden (25%- och 75% - 

värden, kvartiler) i intervallet 240-290 mg Pt/L och med extrema värden (lägsta och 

högsta) i intervallet 155-360 mg Pt/L. Vattenfärgen ökar sett över hela perioden 1985- 

2007. 

Drifterfarenheter visar att det inte är praktiskt möjligt att producera ytterligare mängder 

vatten för eventuell vidare distribution till Älmhult. Vattenkvaliteten minskar med ökat 

uttag och skulle kräva större infiltrationsytor mm för behandling. Det finns inte fler 

ytor tillgängliga att anlägga sådana dammar på. 

Vattnet kräver behandling för järn/mangan, vilket ger ett dyrt vatten. Utbyggnad av 

vattenverket krävs sannolikt för att kunna bereda de ytterligare mängderna. 


Vattendom finns för ytterligare uttag från Skeingesjön. 

Utökning av infiltrationsbassänger och utbyggnad av vattenverk kan kräva tillstånd enligt 

miljöbalken. 

Kommunen äger inte marken vilket försvårar möjligheten till utbyggnad av infiltrationskapaciteten. 

Markägarna motsätter sig också vidare utbyggnad av infiltrationsdammar. 

Kommunen har gjort stora investeringar i Maglaröds vattentäkt de senaste 15 åren och 

att bygga ut täkten ytterligare bedöms inte vara praktiskt möjligt.




Malmö 2010-04-30 

18 (21) 


En separat risk och sårbarhetsbedömning av alternativet har utförts och redovisas i II.6. 


Ledning Osby-Älmhult skulle kunna försörja Killeberg och Loshult med dricksvatten 

på vägen till Älmhult. 

4B Överföring från Bolmentunneln (Sydvatten AB) 

Beskrivning 

Anslutning till Bolmentunneln i Göshult och överföring till Älmhults vattenverk för 

infiltration. Bolmentunneln leder råvatten från sjön Bolmen i Småland till Äktaboden 

där den sista biten överförs i ledning till Ringsjöverket. I Ringsjöverket renas vattnet 

och distribueras till 14 kommuner i Skåne. 

Anslutning för överföring till Älmhult sker lämpligast vid tunnelpåslaget i Göshult. 






Sydvatten utnyttjar i dagsläget endast en mindre del av det vatten som de har tillstånd 

att ta från Bolmen. Vattnet i Bolmentunneln är ett råvatten och kräver rening innan det 

kan distribueras till konsumenten. 

Överföringsledningen från Bolmentunneln till Älmhult blir ca 31 km lång. För att uppbringa 

vattnet från tunneln krävs att en pumpstation byggs intill anslutningen till Bolmentunneln. 

Trycket i Bolmentunneln vid Göshult (påslag 13) är vid normal drift ca + 

105 m. Överföringsledningen dimensioneras för 60 l/s. Detta för att det antas att 20- 

25% av råvattnet går åt för att renspola de kontinuerliga sandfiltren i förbehandlingssteget 

i vattenverket. Det krävs en PE355 PN10-ledning för att friktionsförlusterna inte 

ska bli för stora. Det krävs också en ytterligare en tryckstegringsstation längs vägen, 

troligen ca 2 km öster om Delary, för att överföra vattnet till Älmhults vattenverk. Det 

går förmodligen att överföra upp till ca 80 l/s i ledningen genom att öka trycket, utan 

att vattenhastigheterna för den skull blir för stora > 1,5 m/s. 

Sydvatten skriver i sin broschyr innehållande data fram till ca 2003 (”Bolmen – en sjö 

att dricka ur) att brunfärgningen av vattnet i Bolmen, liksom i många andra svenska 

sjöar, har ökat under senare år. Men Sydvatten konstaterar också att situationen i Bolmen 

är god i relation till andra sjöar. Enligt Sydvatten [15] varierar färgtalet i Bolmen, 

som årsmedelvärde (1998-2007) mellan 30-80 mgPt/l. Det lägre färgtalet jämfört med 

Möckeln innebär en besparing då behovet av förbehandling av vattnet minskar. Överslagsmässigt 

räknat bör kostnaderna för den kemiska fällningen minska till 1/3, på 

grund av det lägre färgtalet. 


Befintlig miljödom för vattenverksamhet medger ett uttag av 6 m 3 /s från Bolmen via 

Bolmentunneln. Sydvatten utnyttjar endast en liten del av detta och det finns därför 

goda marginaler inom befintlig miljödom för vattenverksamhet.




Malmö 2010-04-30 

19 (21) 

Rätt för ägare av allmännyttiga ledningar att dra fram ledningar (exempelvis el, tele, 

vatten) över annans fastighet skapas i en ledningsrättsförrättning. 


Det finns inget vattenskyddsområde för Bolmen. Hotbilden mot Bolmen är dock mycket 

låg och risken för att vattentäkten skulle förorenas bedöms som mycket liten. Själva 

Bolmentunneln är inte heller idag skyddad av något vattenskyddsområde, men det pågår 

för närvarande en process att peka ut ett område som riksintresse för vattenförsörjning, 

vilket i praktiken skulle ge tunneln ett gott skydd mot eventuell förorening. Se 

vidare den övergripande sårbarhetsanalysen, PM [II.6]. 


Om Älmhults kommun väljer att bli delägare i Sydvatten AB erhåller de aktier i bolaget 

och får del av Sydvatten AB:s kompetens och resurser, vad gäller drift underhåll och 

skydd av vattenförsörjningen. 

Då ett råvatten erhålls från Bolmentunneln är det möjligt att ansluta eventuella orter 

längs med ledningens sträckning. Det är dock ett råvatten som levereras och lokala reningsverk 

behövs för behandling av vattnet. 

4C Överföring från Bergaåsen (Växjö vattentäkt) 





Beskrivning 

Växjö har en nyligen etablerad vattentäkt där vatten tas från Bergaåsen strax norr om 

Ljungby. Den nya vattentäkten är en grusåsformation utmed ån Lagan. Täkten levererar 

vatten till Alvesta och Växjö, samt Gemla, Ingelstad och Nöbbele. Vattnet transporteras 

till Växjö via två parallella 5 mil långa ledningar. 

Det finns idag ett avtal med Ljungby kommun att tillhandahålla 25-35 l/s råvatten som 

reservvatten till Ljungby. Ljungby avser med detta vatten att ersätta en av sina tre vattentäkter. 

Inga ledningar för detta reservvatten finns idag. 

Ljungby har också visat intresse för att i framtiden köpa 75 l/s renvatten från Växjö. 

Det finns idag två alternativ för distribution av vatten från Växjös täkt till Älmhult. Den 

ena lösningen innebär att ett samgående görs med Ljungby kommun för delvis gemensam 

ledningsdragning. Det andra alternativet är att ta ut vatten vid tryckstegringsstation 

Fenen. 

Växjö kommun är generellt positiv till regional samverkan kring vattenförsörjning. 

Men, drifterfarenheter saknas vilket gör att Växjö kommun vill avvakta innan fler 

kommuner ansluts till täkten. 

För kostnadsberäkningen har ledning via Ljungby antagits. Detta för att det antas att det 

går att uppnå samordningsvinster om ledningen till Älmhult kan samförläggas med ledningen 

som planeras till Ljungby.




Malmö 2010-04-30 

20 (21) 


Täktens kapacitet är inte exakt känd. Nuvarande system är dimensionerat för ett uttag 

av 330 l/s. Om ytterligare vatten skall tas ut kan eventuella anpassningar av pumpar, 

infiltrationsdammar och annan teknisk utrustning krävas. 

Uttag av vatten vid Fenens tryckstegringsstation kommer sannolikt bli svår att lösa 

styr- och reglertekniskt. Ledningen till Alvesta är idag ansluten på tryckstegringsstationens 

trycksida. 

Råvattenkvaliteten är bra med undantag för en brunn där järnhalten är hög (7 mg/l). I 

övriga brunnar ligger järnhalten mellan 0,2-0,3 mg/l. Råvattnet förbehandlas med CO 2 

och krita för att öka alkaliniteten. Vattnet återinfiltreras innan uttag och behandling i 

vattenverket. 

En fördjupad utredning krävs för att bedöma täktens kapacitet för uttag utöver de 

mängder som idag tas ut. 

Ledningen mellan Bergaåsen och Älmhult via Ljungby blir ca 47 km lång. Ledningen 

dimensioneras för maximal överföringskapacitet på 50 l/s. Med en PE355PN10-ledning 

blir friktionsförlusten i ledningen 1,8 promille. För att övervinna dessa förluster och för 

att nå över höjdryggen strax söder om Ljungby krävs en pumpstation söder om Ljungby, 

samt eventuellt ytterligare en strax norr om Möckeln. 


Ledningen kan med fördel kombineras med en eventuell ledning till ett nordligare råvattenintag 

i Möckeln och då utgöra ett andra steg i en sådan utbyggnad. Pumpstationen 

som krävs för det nordligare råvattenintaget skulle då kunna användas även för 

överföring av vatten från Bergaåsen. 

Samordningsvinster med samförläggning av ledningar och upphandling med Ljungby 

kommun kan minska kostnaderna för alternativet. 






Befintlig miljödom för vattenverksamhet vid Bergaåsen medger ett uttag av 250 l/s. För 

att ta ut vatten för Älmhults vattenförsörjning kommer sannolikt utökat tillstånd enligt 

miljöbalken för denna vattenverksamhet att krävas. 


Det finns ett vattenskyddsområde med aktiv tillsyn för Bergaåsen. Den generella hotbilden 

mot vattentäkten är relativt låg. E4an löper längs med täkten i vissa delar och 

utgör ett hot. Skyddsåtgärder och planering för att mota eventuell förorening från vägen 

finns. Se vidare den övergripande sårbarhetsanalysen, PM [II.6].




Malmö 2010-04-30 

21 (21) 





Referenser 

1. PM - Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln. WSP 

Environmental, Malmö den 16 februari 2008. 

2. PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln. 

WSP Environmental, Malmö den 31 januari 2008. 

3. Riskanalys av vattentäkt Möckeln. WSP Environmental den 15 februari 2008. 

4. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Hämtat från 

http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000-2005/2001_30.pdf den 

2 september 2008. 

5. Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult. Lägesrapport 

2007-06. WSP Environmental den 15 juni 2007. 

6. Muntlig information från Bengt Pettersson den 25 september 2008. 

7. Handlingsplan vattenförsörjning. Redogörelse för provpumpning av reservvattentäkt 

för Älmhult. Rapport SWECO VBB VIAK AB, Växjö den 23 oktober 

2002. 

8. PM angående fortsatta insatser att ordna reservvattenförsörjning för Älmhults 

tätort. PM Tyréns den 14 november 2003. 

9. Krav på råvattnets kvalitet. Hämtat från http://www.naturvardsverket.se den 10 

oktober 2008. 

10. Älmhults vattenverk – anläggningsbeskrivning och driftinstruktion. WSP Samhällsbyggnad, 

den 21 mars 2007. 

11. Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning. 

SGU - Rapporter och meddelanden 115, Sveriges geologiska undersökning 

2004. 

12. Muntlig information från Christer Gedda den 11 november 2008. 

13. VISS-Vatteninformationssystem Sverige (www.viss.lst.se) sökning 2008-11- 

12. 

14. Muntlig information från Monica Andersson vid Länsstyrelsen i Växjö (Kronobergs 

län) den 2 juli 2008. 

15. Muntlig information från Mats Jansson, gatuchef Osby kommun den 17 juni 

2008. 

16. Enligt uppgift från Mikael Vesterberg, WSP Samhällsbyggnad. 

17. Recipientkontrollen i Lagan 2008, Lagans vattenvårdsförbund, Medins Biologi 

2008.




Malmö 2010-04-30 

1 (11) 

I.6 

Kostnadsberäkningar 

Innehåll 

BILAGOR ............................................................................................................................. 1 

INLEDNING .......................................................................................................................... 2 

KOSTNADSBEDÖMNING ÖVERFÖRINGSLEDNINGAR ................................................................ 2 

KOSTNADSUPPSKATTNING FÖR LIVSTIDSFÖRLÄNGNING AV ÄLMHULTS VATTENVERK............. 5 

KOSTNADSUPPSKATTNING NYTT VATTENVERK MED KONSTGJORD INFILTRATION.................... 5 

EKONOMISK SIMULERING AV VA-VERKSAMHETENS RESULTAT.............................................. 6 

Resultat- och balansräkning, kassaflöde.......................................................................... 6 

Simulering av föreslagna investeringar ........................................................................... 6 

Investeringar................................................................................................................... 7 

Konsekvens av investeringarna på VA-verksamhetens resultat ......................................... 8 

Fördelning av kostnader ................................................................................................. 9 

Behov av ökad kostnadstäckning för balans i VA-verksamhetens redovisning................... 9 

Bilagor 

Sammanställning av investeringar och kalkylunderlag Bilaga 1 

Kostnadsuppskattning överföringsledningar Bilaga 2 

Kostnadsuppskattning vattenverk med infiltration Bilaga 3 



kostnadsuppskattningar_2010-04-30.doc 



Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2 (11) 

Inledning 

Detta dokument innehåller redovisning av de kostnadsuppskattningar som utförts inom 

ramen för utredningen Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden, samt ekonomiska 

simuleringar av dessa investeringars påverkan på VA-verksamhetens resultat. 

Utredningen, som pågått under en längre tidsperiod, har innehållit flera olika arbetsförslag 

med alternativa vattentäkter och ledningsdragningar. Kostnadsberäkningar har inte 

utförts för alla alternativ utan detaljerade kostnadsberäkningar har utförts för vissa utvalda 

representativa delar. Dessa kostnader har sedan använts för att uppskatta kostnaderna 

för andra liknade alternativ. 

Mer detaljerade kostnadsberäkningar har utförts för överföringsledningar och vattenverk. 

Kostnader för administrativa åtgärder för ökad säkerhet och har uppskattats utifrån 

erfarenhet. 





Kostnadsbedömning överföringsledningar 

Kostnadsbedömningar har utförts för följande ledningssträckor: 

• Sjöförlagd överföringsledning av råvatten från sekundärt råvattenintag i norra 

Möckeln till Älmhults vattenverk, [Bilaga 2:1]. 

• Överföringsledning av råvatten från Delarymagasinet till Älmhult, med och 

utan samförläggning av överföringsledningar för dricksvatten och avlopp till 

och från Delary för försörjning av Delary med vatten från Älmhult [Bilaga 2:2] 

• Överföringsledningar för dricksvatten och avlopp till och från Delary för försörjning 

av Delary med vatten från Älmhult, utan samförläggning med råvattenledning 

från Delarymagasinet till Älmhult, [Bilaga 2:3]. 

• Överföringsledningar för dricksvatten och avlopp till och från Hallaryd för försörjning 

av Hallaryd med vatten från Älmhult via Delary, [Bilaga 2:4]. 

Till grund för kostnadsberäkningarna ligger en överslagsmässig dimensionering av 

överföringsledningar och behov av tryckstegrings/reduceringsstationer. 

Utifrån kostnadsberäkningarna för de ovan listade ledningssträckor har löpmeterkostnader 

för anläggning ledningarna beräknats, med avseende på schakt och anläggningskostnader 

mm. De beräknade löpmeterkostnaderna har sedan använts som schablonkostnad 

för övriga kostnadsberäknade ledningssträckor inom utredningen, till exempel 

mellan Delary och Trarydsmagasinet. Löpmeterkostnaden har dock korrigerats med 

aktuella priser för specifikt beräknade ledningsdimensioner. 

Ny högreservoar har bedömts inte behövas. 

Dimensineringsberäkningar 

Överföringsledningarna har dimensionerats för överföringskapacitet vid max- respektive 

medelförbrukningen enligt vattenbehovsprognosen och terrängdata från lantmäteriets 

höjdgrid (50x50 m). Ledningsdimensioner och tryckstegringsbehov har beräknats 

med Colebrook’s formel.




Malmö 2010-04-30 

3 (11) 

Drift- och underhållskostnader 

Driftkostnader för ledningar, tryckstegrings/reduceringsstationer har beräknats översiktlig 

enligt VAV P83. Beräkningen omfattar energiåtgång för överföringspumpning 

och schablonkostnader för drift underhåll av ledningar och installationer baserat på 

procenttal av investeringskostnaderna. Driftkostnader för vattenverk har utgått från befintliga 

kostnader och eventuellt nytt vattenverk har antagits få likvärdiga driftkostnader. 

Kapitalkostnader har beräknats för de alternativ som redovisas i denna rapport. Kapitalkostnaden 

har beräknats med annuitetsmetoden och en antagen kalkylränta på 4%, 

och beräknad livslängd för ledningar på 50 år, byggnader 30 år och installationer 15 år. 

Materialkostnader 

Priser för ledningsmaterial av polyeten baseras på av Wavin delgiven bruttoprislista 

med en antagen rabatt om 30 % för att komma närmre det pris entreprenörer förhandlar 

sig till från leverantörerna. 

Kostnader för installationer längs med ledningssträckan såsom luftningsanordningar, 

tömningsanordningar och dylikt har underlag i form av prissatta mängdförteckningar 

från överföringsprojekt i Skåne använts. Detsamma gäller kvantiteten av dessa anordningar, 

då markprofilen i gällande projekt är jämförbar med de projekt för vilka prissatta 

mängdförteckningar har studerats. 

För alternativet med sjöförlagd ledning har ett liknande projekt, Överföringsledning 

Ljungskile-Uddevalla, studerats för att bestämma kostnad och kvantitet på de betongvikter 

som används för att fixera ledningen längs sjöbottnen. Dimensionerna i gällande 

projekt är jämförbara med de i överföringsledningen mellan Ljungskile och Uddevalla. 

Kostnader för skyddsrör av stål, som används vid tryckning (ramning) under större vägar, 

har prislista från AO Mavab använts för de mindre dimensionerna medan priserna 

på de större dimensionerna baseras på samma prissatta mängdförteckningar av överföringsledningar 

i Skåne som använts för att ta fram kostnader och kvantiteter av installationer 

längs ledningssträckningen. Detsamma gäller kostnader för de brunnar som 

krävs för tömning och avstängning i anslutning till tryckning under väg. 





Pump- och tryckstegringsstationer 

Kostnader för de spillvattenpumpstationer som krävs har tagits fram genom att studera 

prissatta mängdförteckningar innehållande spillvattenpumpstationer med samma kapaciteter 

som uppskattas behövas i detta projekt. 

Tryckstegringsstationerna är i kostnadsbedömningen uppdelade på byggnad och installationer 

såsom pumpar, ventiler och rördragningar inne i byggnaden. Kostnaden för att 

uppföra byggnaderna baseras på ett kvadratmeterpris om 15 000 kr samt erfarenhetsmässigt 

uppskattade byggnadsstorlekar. Kostnaderna för installationerna är också de 

erfarenhetsmässigt uppskattade med hänsyn tagen till förväntad storlek på pumpar, antal 

pumpar osv. 

Arbetskostnader 

Kostnader för jordschaktning och stumsvetsning har tagits fram med hjälp av kalkylprogrammet 

KP-fakta, som baseras på prissatta mängdförteckningar i olika typer av




Malmö 2010-04-30 

4 (11) 

projekt. I kostnaden ingår även läggning av ledningarna samt ledningsbädd och kringfyllnad. 

Kostnader för bergschakt baseras på uppgifter från WSP Geoteknik/bergteknik i Göteborg. 

Förekomster av berg i ledningsschakt baseras på jordartskarta framtagen av SGU 

samt information från brunnsregistret i området. Kostnad för bergschakt läggs ovanpå 

priset för jordschakt, alltså beskriver priset bara kostnadseffekten av att stöta på berg i 

ledningsschakten, kostnad för läggningen av ledningen samt ledningsbädd och kringfyllnad 

ligger i jordschakten. Markförhållandena har bedömts vara likvärdiga i hela 

kommunen över de sträckor som studerats för eventuella överföringsledningar. Detaljerade 

geotekniska undersökningar behöver utföras inför en projektering för att korrekt 

kunna uppskatta förekomst av berg längs en aktuell sträcka. 

Fällning av träd, stubbrytning, röjning och åtgärder för befintliga kablar baseras på 

mängdförteckningar för liknande projekt i Skåne. Mängden träd har tagits fram genom 

att studera flygfoto över gällande område. Priset för trädfällning förutsätter att träden 

tillfaller markägaren. 

Kostnader för montage av betongvikter och utläggning av sjöförlagd ledning baseras, 

precis som materialpriserna för betongvikterna, på projektet Överföringsledning 

Ljungskile-Uddevalla. Priserna har kontrollerats och justerats genom att uppskattad 

arbetsinsats prissats i kalkylprogrammet KP-fakta. 

Kostnad för tryckning av ledning under väg baseras på prissatta mängdförteckningar i 

liknande projekt i Skåne. 

Kostnad för återställning uppskattas enbart vara aktuellt vid schakt i anslutning till sjöledning 

samt för dräneringsledningar i åkermark. Kostnaderna baseras på prissatta 

mängdförteckningar samt kontroll i KP-fakta. 

Ersättning till markägare 

Kostnader för markinlösen och ersättning till markägare baseras på tidigare kontakter 

med lantmäteriet i liknande projekt. Vad gäller skogsmark antas att ett område om 5 

meter ersätts eftersom ingen återplantering får göras inom det området. Vid ledningsläggning 

i åkermark ersätts en korridor om 20 meter. 





Projektering och byggledning 

Projektering och byggledning har beräknats med procentuellt påslag på 5 % för projektering, 

respektive 10 % för byggledning. 

Känslighetsanalys 

En viktning av de parametrar som ingår i kostnadsuppskattningen har gjorts med hänsyn 

till hur stor del av slutpriset parametern påverkar. Generellt utgör kostnaden för 

jordschakt och ev trädfällning de största posterna för anläggning av ledningar på land. 

När ledningsdimensionerna blir stora utgör även kostnaderna för ledningarna en stor 

del av totalkostnaden. Dessa kostnadsposter går att påverka genom att hitta lämpligt 

ledningsstråk, med få bergskärningar och lite skog, samt att förhandla med leverantörer 

om ledningspriset. Ledningspriserna är även beroende av det aktuella oljepriset och kan 

därför variera över tiden vilket ytterligare gör kostnadsuppskattningen osäker. 

Sjöförlagd ledning är inte i behov av jordschakt, varför det är ledningsmaterialet och 

betongvikterna, samt arbetskostnaden som utgör de stora kostnadsposterna.




Malmö 2010-04-30 

5 (11) 

Kostnadsuppskattning för livstidsförlängning av Älmhults 

vattenverk 

Till grund för bedömningen ligger genomförd statusbedömning (Pehrsco) och gällande 

driftinstruktioner. Livslängderna för installationer har likställts med generella avskrivningstider 

för komponenterna, d.v.s. att de ska bytas ut mot nya efter avskrivningstidens 

utgång enligt följande: 

 

 

 

15 år för instrument, pumpar och dylikt 

25 år för övrig utrustning 

50 år för byggnad och ledningar 

Det har inte framkommit att några omfattande utbyten av instrument, pumpar m.m. har 

genomförts sedan nybyggnationen 1991. Avseende Dynasand-filterna bedöms det vara 

realistiskt de befintliga renoveras för att klar ytterligare 5 års drift. Inget nytt byte av 

filtersand har medräknats. 

I bedömningen har medräknats reinvesteringar från intagsstationen t.o.m. distributionspumparna, 

vilket i stort omfattar mindre renoveringsarbeten på byggnaden, rörgalleri 

och reservkraft, uppdatering av styrsystem och dokumentation, utbyte av alla instrument, 

komponenter i filter, ventiler och pumpar, tvättning av sanden i infiltrationsbassäng, 

generella påslag avseende arbetsplatsomkostnader, entreprenörsarvode, kommunens 

kostnader, projektering och kontroll samt en post för osäkerheter/oförutsett. 

För att säkra den framtida vattenförsörjning framförallt avseende ökade färgtal (humus) 

har en utbyggnad medräknats, som omfattar: 

 

 

 

Dubblering av alkaliserings- och doseringsstegen 

Förbehandling med lamellseparator, inkl utbyggnad av byggnad 

Ny förtjockare (lamell) för slam från Dynasandfilter och förbehandling 

Reinvesteringsbehovet bedöms uppgå till 7,5 ± 2 MSEK och utbyggnadskostnaden till 

7 ± 1 MSEK, d.v.s. totalt 14,5 ± 3 MSEK. 





Kostnadsuppskattning nytt vattenverk med konstgjord infiltration 

Investeringskostnaden för ett nytt vattenverk med infiltration har överslagsmässigt 

kostnadsberäknats utifrån erfarenhets- och schablonsiffror för ingående delar. 

Anläggningen som har kostnadsberäknats består av en intagsstation vid Trarydsmagasinet 

där även förbehandling av vattnet sker och ett vattenverk där vattnet behandlas 

genom konstgjord infiltration i Ryssbyåsen och efterpolering med pH-justering och 

desinficeringssteg. Överföringsledningen mellan Förbehandlingsstationen och vattenverket 

har beräknats separat. 

Kostnadsuppskattningen redovisas i Bilaga 3. 

Osäkerheten i kostnadsbedömningen är relativt stor och antas vara ca +/- 20 %. 

Osäkerheten igenomförbarhet av vattenverket enligt principen för konstgjord infiltration 

är också stor. Kunskapsläget om de fysiska förhållandena vid Ryssbyåsen är begränsade 

i dagsläget och beräkningarna baseras på den information som kan erhållas




Malmö 2010-04-30 

6 (11) 

från kartunderlag och annan översiktlig information, från t ex SGU, om de geologiska 

förhållandena i området. 

Kostnaderna för ett rent ytvattenverk har som alternativ också beräknats och redovisas 

separat i PM II.3. 

Ekonomisk simulering av VA-verksamhetens resultat 

För att simulera de föreslagna investeringarnas inverkan på VA-verksamheten i Älmhults 

kommun har WSP:s modellverktyg EKSIM använts. EKSIM ger en god överblick 

av verksamhets ekonomi idag och i framtiden. 

Excel-modellen kan användas som beslutsunderlag, planering och styrning samt kommunicerar 

tydligt till beslutsfattare med hjälp av grafer och diagram. EKSIM bearbetar 

dagens driftsbudget och den planerade investeringsplanen för VA-verksamheten 2011- 

2014. Konsekvenserna av planerade investeringar och prognostiserad driftbudget synliggörs 

i simulerade resultat- och balansräkningar över 15 år. Utfallet visas även grafiskt. 

Resultat- och balansräkning, kassaflöde 

Utifrån de förutsättningar som matats in i modellen genereras resultat- och balansräkning 

samt kassaflöde för 15 år framåt. EKSIM kan därmed användas för att uppfylla 

vattentjänstlagens krav på särredovisning. Kassaflödet ger en tydlig bild av finansieringsbehovet 

över en 15-årsperiod och EKSIM är därför till god hjälp i likviditetsplaneringen. 

I modellen finns möjlighet att modifiera olika alternativ utifrån förändringsparametrar, 

både på kostnadssidan och på intäktssidan. 





Simulering av föreslagna investeringar 

De investeringar som WSP föreslår i dokumentet ”Beslutsunderlag”, tillhörande denna 

utredning har lagts in i EKSIM. 

Förutsättningarna för de indata som använts i modellen har varit: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgångsläget är VA verksamhetens balansräkning för 2009, budgetplan för investeringar 

2011-2014, samt driftsbudget för 2010. 

WSP:s kalkyler för de aktuella investeringarna enligt beslut A-E har integrerats 

med kommunens övriga investeringsbudget. 

Uppräkningsfaktor för arbetskraft är 3,5% per år. 

Uppräkningsfaktor för övriga kostnader, (tjänster, drift och underhåll) 1,5% per 

år. 

I redovisningen särskiljs inte brukningsavgifter från anläggningsavgifter, utan 

alla avgifter har lagts in i modellen som brukningsavgifter. 

Genomsnittlig upplåningsränta är 4% per år. 

Årliga avskrivningar på historiska investeringar har förutsatts vara 6.900 tkr 

per år enligt budget för 2010. 

Nya bruknings- eller anläggningsavgifter till följd av nya brukare, är inte beaktade. 

Nya eventuella driftskostnader utöver kapitalkostnader har uppskattats för de 

projekt som WSP räknat på. För kommunens övriga investeringar har endast 

kapitalkostnaderna beaktats. 

VA-avgifterna indexuppräknas inte, utan är konstanta på 2009 års nivå.




Malmö 2010-04-30 

7 (11) 

Investeringar 

Älmhults kommun har en investeringsplan som omfattande hela VA-verksamheten för 

åren 2010-2014. Dessa investeringar omfattar totalt ca 81 miljoner kronor, se även Bilaga 

1. 

De investeringar som föreslås i dokumenten [I.3[, [I.5[ och Beslutsunderlag 2010-04- 

22 omfattas av : 

A) Beslut avseende upprustning av Älmhults vattenverk och åtgärder för att trygga 

nuvarande vattenförsörjning i ett kort perspektiv. 

B) Beslut att komplettera dagens vattenförsörjning med en reservvattentäkt. 

C) Beslut att välja Delarymagasinet som reservvattentäkt, och ge Tekniska förvaltningen 

budget och mandat att genomföra de utredningar/projekteringar som 

krävs och upphandla entreprenörer för byggnationen. 

D) Beslut att genomföra vidare utredningar och prospekteringar erforderliga för att 

i framtiden kunna ta beslut om utbyggnad vidare västerut till en ny ordinarie 

vattentäkt. 

E) Beslut att välja ny ordinarie vattentäkt och ge Tekniska förvaltningen budget 

och mandat att genomföra de utredningar/projekteringar som krävs och upphandla 

entreprenörer för byggnationen. (Trarydsmagasinet med behandling i 

vattenverk med konstgjord infiltration vid Käskhult). 

Omfattning och tidplan för investeringarna redovisas i Bilaga 1. 

Figur 1 redovisar den föreslagna investeringsplanen där de olika investeringarna summerats 

per år. Investeringarna omfattar även de investeringar som Tekniska förvaltningen 

föreslagit i investeringsplanen 2010-2014, på sammanlagt ca 81 miljoner kronor. 

60 000 





kkr 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 

Beslut D+E 

Beslut A-C 

Budgetplan 2011-2014 

Figur 1. Summa av årliga investeringar enligt kommunens investeringsplan, samt bifall till beslut 

A-E i kkr. Kostnaderna är uppskattade och anger ungefärlig kostnadsnivå, felstaplarna anger 

osäkerheten i kostnadsuppskattningarna.




Malmö 2010-04-30 

8 (11) 

Konsekvens av investeringarna på VA-verksamhetens resultat 

Genomförs de investeringar som föreslås innebär det att VA-verksamheten drabbas av 

ökade kostnader. Kostnaderna består dels av engångskostnader i form av kostnader för 

till exempel utredningar, dels kontinuerliga kostnader i form av kapitalkostnader för 

nya lån, men även ökade kostnader för drift och underhåll av nya anläggningar och ledningar. 

Konsekvensen av vart och ett av de olika stegen (A-E) i de föreslagna investeringarna 

för VA-verksamhetens resultat redovisas i figur 2. Förutsättningarna för beräkningarna 

redovisas ovan. Resultatet beräknas under förutsättningen att VA-verksamhetens intäkter 

inte ökar, utan utgår från 2009 års resultatredovisning. Befintliga drift- och underhållskostnader 

uppräknas med procentuell ökning enligt förutsättningarna ovan. 

I figuren redovisas även konsekvensen av 0-alternativet. 0-alternativet innebär att investeringar 

enligt investeringsplanen 2010-2014 genomförs, men ingen av de ytterligare 

investeringarna som föreslås enligt beslut A-E. 

Respektive investeringsbesluts påverkan på resultatet 

0 

-2 000 

-4 000 

Budgetplan 2011-2014 

Beslut A 

Beslut C 

Beslut D och E 

-6 000 

Tkr 

-8 000 

-10 000 

-12 000 

-14 000 

-16 000 

-18 000 

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 

År 





Figur 2. Konsekvensen av bifall till respektive investeringsbeslut på VA-verksamhetens resultat. 

I figur 2 kan utläsas att den största delen av de kostnadsökningar som blir konsekvensen 

av investeringarna beror på de investeringar som ligger i den föreslagna investeringsplanen 

för 2010-2014. Dessa investeringar ger ökade kostnader på upp till ca 8 miljoner 

kronor per år allt eftersom de genomförs. Konsekvensen av beslut A-C (dvs utbyggnad 

av reservvattentäkt Delarymagasinet) medför ytterligare ökade kostnader på 

2-3 miljoner kronor per år. 

Utbyggnad av en ny ordinarie vattentäkt (beslut D och E) ger ytterligare ökade kostnader 

med upp till ca 6 miljoner kronor per år.




Malmö 2010-04-30 

9 (11) 

Fördelning av kostnader 

Konsekvensen av att genomföra samtliga investeringar, enligt ovan, på VAverksamhetens 

resultat redovisas även i figur 3. I figuren har kostnaderna (driftkonsekvensen) 

delats upp i engångskostnader såsom utredningar och planerat underhåll mm, 

kapitalkostnader drift- och underhållskostnader, för befintliga lån och anläggningar och 

tillkommande enligt investeringsplanen. 

DRIFTSKONSEKVENSER AV INVESTERINGAR 

netto inkl. kapitalkostnader, efter beslut A till E 

0 

-2 000 

-4 000 

-6 000 

Utredningar, dialog VV, BV, rengöring, målning 

Nya driftskostnader 

Nya kapitalkostnader 

Tkr 

-8 000 

-10 000 

-12 000 

-14 000 

-16 000 

-18 000 

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 

År 

Figur 3. Driftkonsekvensen dvs den sammanlagda nettoeffekten de ökade kostnaderna investeringarna 

innebär på VA-verksamhetens resultat 

Behov av ökad kostnadstäckning för balans i VA-verksamhetens 

redovisning 





Konsekvensen av bifall till investeringsbesluten innebär, som redovisas i figur 4 och 5 

ovan, att kostnaderna för VA-verksamheten ökar. För att balansera det negativa resultatet 

behöver VA-verksamheten öka intäkterna. Detta kan göras genom att till exempel 

höja VA-taxan, eller genom att ansluta ytterligare abonnenter till det kollektiva VAnätet. 

VA-taxan kan utformas på olika sätt och dess konstruktion har inte beaktas här, men 

behovet av ökad kostnadstäckning redovisas i figur 4.




Malmö 2010-04-30 

10 (11) 

14% 

180 

12% 

160 

Pocetuell årlig ökning 

10% 

8% 

6% 

4% 

Beslut 0-D 

Beslut E 

Indexöking intäkter 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

Index 

2% 

20 

0% 

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 

År 

0 

Figur 4. Behovet av ökad kostnadstäckning (intäkter) till VA-verksamheten för att balansera 

resultatet som konsekvens av bifall till beslut A-D, inkl. investeringsplan 2010-2014, samt beslut 

E. 

Osäkerheten i behovet av ökade intäkter framgår av felstaplarna i figur 4. 

Sammanlagt innebär konsekvensen av investeringarna A-D att intäkterna till VAverksamheten 

måste höjas med ca 35 % över en 6-årsperiod. 

Konsekvensen av Beslut E är att intäkterna till VA-verksamheten därefter måste höjas 

med ytterligare ca 18 % över en 5-årsperiod, eller sammanlagt ca 60 % från 2009 års 

nivå till 2020. 





Malmö 2010-04-30 

Jens Termén 

WSP Environmental




Malmö 2010-04-30 

11 (11) 








Malmö 2010-04-30 

Bilaga 1 

Antal Trolig Min Max Summa Beräknad Total 

År Proj nr Plan / omr Typhus lgh Beräknad anl. Kostnad Avskr år Amortering Ränta kapitalkostnader årlig driftskostnad driftskostnad 

1551 Borror vattenverk - - 

2010 1554 Obyggnad o kompl Sjöstugan, gamla intag 1 000 000 25 40 000 45 000 85 000 85 000 

2011 1554 Obyggnad o kompl Sjöstugan, gamla intag 2 500 000 25 100 000 112 500 212 500 212 500 

2010 1503 Vattenverk Hallaryd/Delary och Fanaholm 25 - - - 

2011 1503 Vattenverk Hallaryd/Delary och Fanaholm 8 000 000 25 320 000 360 000 680 000 680 000 

2010 1542 ARV Hallaryd och Delary 25 - - - 

2011 1542 ARV Hallaryd och Delary 15 000 000 25 600 000 675 000 1 275 000 1 275 000 

1562 ARV Delary, nytt verk - - - - 

2010 1561 ARV Häradsbäck 1 000 000 25 40 000 45 000 85 000 85 000 

2011 1561 ARV Häradsbäck 3 000 000 25 120 000 135 000 255 000 255 000 

2010 1548 Gamla ARV, pumpstation Bäckgatan 1 000 000 25 40 000 45 000 85 000 85 000 

2010 ARV Boastad, överföringsledning 2 500 000 50 50 000 112 500 162 500 162 500 

2011 ARV Boastad, överföringsledning 1 000 000 50 20 000 45 000 65 000 65 000 

2011 Förbehandling av organiskt avfall 1 000 000 25 40 000 45 000 85 000 85 000 

2011 Slambehandling, centrifug 3 500 000 25 140 000 157 500 297 500 297 500 

2012 Slambehandling, centrifug 500 000 25 20 000 22 500 42 500 42 500 

2010 Ombyggnad av kväverening 2 500 000 25 100 000 112 500 212 500 212 500 

2010 Drift Skyddsområde vattentäkter 400 000 

2011 Drift Skyddsområde vattentäkter 800 000 

2012 1552 Skyddsområde vattentäkter 400 000 



2010 1553 Utbyggn övervaknsystem 2 500 000 5 500 000 112 500 612 500 612 500 





2010 1558 Utbyggnad reservkraft VV o ARV 900 000 25 36 000 40 500 76 500 76 500 





2010 1560 Maskinutrustnin, mm ARV, VV 2 500 000 10 250 000 112 500 362 500 362 500 





2010 Drift Vattentorn, rengöring o målning 1 200 000 

2011 Drift Vattentorn, rengöring o målning 800 000 

1551 Borror, vattenverk - - - 

1556 Uppdatering pumpstationer - - - - 

1543 Renovering RV Älmhult, rötkamare - - - - 

1555 Kvävveutredning (prövotidsutredning) - - - - 

- - - - 

2010 1506 Bilbyte 200 000 10 20 000 9 000 29 000 29 000 

2011 1506 Bilbyte 300 000 10 30 000 13 500 43 500 43 500 

2013 1506 Bilbyte 300 000 10 30 000 13 500 43 500 43 500 

1504 Vattenverk Häradsbäck - - - - 

2010 Övrigt inom affärsområde va 3 000 000 25 120 000 135 000 255 000 255 000 





- - - 

Åtgärder för tryggad befintlig vattenförsörjning - - - 

2011 Beredskapsplaner och dialog med räddningsverk 500 000 1 500 000 22 500 522 500 522 500 

2011 Dialog VV 200 000 1 200 000 9 000 209 000 209 000 

2011 Dialog BV 200 000 1 200 000 9 000 209 000 209 000 

2011 Utjämningsmagasin minskad bräddning avlopps-pstn 2 000 000 25 80 000 90 000 170 000 100 000 270 000 

2012 Omläggning av tryckavlopp genom södra Möckeln. 5 000 000 50 100 000 225 000 325 000 250 000 575 000 

2013 Omläggning av tryckavlopp i Möckeln, vid Stenbrohult. 5 000 000 50 100 000 225 000 325 000 250 000 575 000




Malmö 2010-04-30 

Bilaga 1 

- - - 

Utbyggnad av reservvattenförsörjning - - - 

2011 Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (projektering) 6 300 000 5 040 000 7 560 000 50 126 000 283 500 409 500 18 900 428 400 

2013 Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (ledning) 16 650 000 13 320 000 19 980 000 50 333 000 749 250 1 082 250 49 950 1 132 200 

2014 Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (byggnader) 375 000 300 000 450 000 25 15 000 16 875 31 875 3 750 35 625 

2014 Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (ledning) 16 650 000 13 320 000 19 980 000 50 333 000 749 250 1 082 250 49 950 1 132 200 

2014 Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (byggnader) 375 000 300 000 450 000 25 15 000 16 875 31 875 3 750 35 625 

2014 Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (installationer) 1 000 000 800 000 1 200 000 15 66 667 45 000 111 667 20 000 

Utbyggnad av ny ordinarie vattenförsörjning 

2012 Utredningar 2 500 000 2 000 000 3 000 000 

2013 Utredningar 2 500 000 2 000 000 3 000 000 

2015 Markförvärv 3 000 000 2 400 000 3 600 000 50 

2017 Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(projektering ledning) 3 400 000 2 720 000 4 080 000 50 10 200 

2017 Intagsledning 2 000 000 1 600 000 2 400 000 50 40 000 90 000 130 000 - 130 000 

2017 Infiltrationsvattenverk Ryssbyåsen (installationer) 15 400 000 12 320 000 18 480 000 15 1 026 667 693 000 1 719 667 1 100 000 2 819 667 

2017 Infiltrationsvattenverk Ryssbyåsen (Byggnader, vägar och inf.dammar) 18 100 000 14 480 000 21 720 000 30 603 333 814 500 1 417 833 - 1 417 833 

2018 Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(projektering ledning) 3 400 000 2 720 000 4 080 000 50 10 200 

2019 Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(ledn) 21 900 000 17 520 000 26 280 000 50 438 000 985 500 1 423 500 65 700 1 489 200 

2020 Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(ledn) 21 900 000 17 520 000 26 280 000 50 438 000 985 500 1 423 500 65 700 1 489 200 

2020 Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(byggn pumpstation traryd) 750 000 600 000 900 000 25 30 000 33 750 63 750 7 500 71 250 

2020 Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(installation pstn) 1 000 000 800 000 1 200 000 15 66 667 45 000 111 667 20 000 131 667 

- -




Malmö 2010-04-30 

Bilaga 2 

Kostnadskalkyl överföringsledningar 


Källa: 

Osäkerhet 15% 

Kalkylränta 4% (SIKA) 

Kalkylperiod 

50 år 

Anläggningsdel 

Drifttid 

Drift- och 

underhållskostnad 

(av investeringskostnad) 

projektering + byggledning (VAV P83) 

ledning 50 0.3% 5 + 10 % 

Byggnader 30 1% 5 + 10 % 

Maskin och el-installationer 15 2% 5 + 10 % 

Från Delary Ryssbyåsen Trarydsmagasinet 

Till Älmhult Delary Ryssbyåsen 

Ledningsdimension PE 355 PN 16 (PN10)PE 315 PN 6 PE 315 PN 6 

Längd (m) 11 088 11 660 4 013 

Medelflöde (m 3 /dygn) 3 110 3 110 3 421 

Maxflöde (m 3 /dygn) 4 320 4 320 5 184 (6 000 råvatten) 

Pumpstation (kW, effektbehov) 70 7 31 

inveteringskostnader 

Tillstånd 1 000 000 separat kalkyl separat kalkyl 

Projektering 5 300 000 4 900 000 1 900 000 

Ledning 33 300 000 32 600 000 11 200 000 

Byggnader 750 000 separat kalkyl 750 000 

Installationer 1 000 000 1 000 000 

Summa investering (min) 34 000 000 32 000 000 13 000 000 

Summa investering (max) 46 000 000 43 000 000 17 000 000 

Kapitalkostnader 

Ledning 1 550 000 1 518 000 521 000 

Byggnader 43 000 

Installationer 90 000 

Summa kapitalkostnader år 1 1 700 000 1 500 000 520 000 

D/U-kostnader överföring 

Ledning 99 900 97 800 33 600 

Byggnader 7 500 - - 

Installationer 20 000 - - 

Energikostnader pumpstationer 442 000 44 000 180 000 

Summa D/U 470 000 40 000 180 000




Malmö 2010-04-30 

Bilaga 2:1 

Ledningssträcka 

Beskrivning 

Nordligt intag i Möckeln-Älmhult 

Överföring av råvatten från ett sekundärt råvattenintag i norra delen av 

Möckeln via sjöförlagd ledning. 

Ledningslängd 11700 m 

Varians, 

+/- % 

% av trolig 

kostnad 

Mängd Enhet á-pris, trolig Trolig kostnad Min Max 

Material och ledningsarbeten 

Råvattenledning, trycksatt, 315 PE PN10 9 970 m 822 kr 8 194 742 kr 6 965 531 kr 9 423 953 kr 15 37 

Råvattenledning, sugledning, 355 PE PN10 1 730 m 986 kr 1 706 299 kr 1 450 354 kr 1 962 244 kr 15 8 

Luftare, tömmare, kammare osv TOTALT 1 st 300 000 kr 300 000 kr 255 000 kr 345 000 kr 15 1 

Betongvikter, 60% av ledningssträckan c/c 1,7m 4129 st 750 kr 3 097 059 kr 2 632 500 kr 3 561 618 kr 15 14 

Schaktarbeten / läggningsarbeten 

Schakt och fyll vid "strand" 250 m 650 kr 162 500 kr 138 125 kr 186 875 kr 15 1 

Stumsvetsning, ledningslängd 12 m 975 st 500 kr 487 500 kr 414 375 kr 560 625 kr 15 2 

Montage betongvikter 4129 st 400 kr 1 651 765 kr 1 404 000 kr 1 899 529 kr 15 8 

Utläggning av ledning 11700 m 350 kr 4 095 000 kr 3 276 000 kr 4 914 000 kr 20 19 

Åtgärder för bef kablar/ledningar 11700 m 35 kr 409 500 kr 327 600 kr 491 400 kr 20 2 

Återställning 

Återställning vid "strand" 2500 m² 15 kr 37 500 kr 31 875 kr 43 125 kr 15 0 

Markinlösen 

Övrigt 

Tryckstegringsstaion, byggnad 1 st 750 000 kr 750 000 kr 637 500 kr 862 500 kr 15 3 

Tryckstegringsstaion, installationer 1 st 1 000 000 kr 1 000 000 kr 700 000 kr 1 300 000 kr 30 5 

SUMMA 21 891 864 kr 18 232 860 kr 25 550 869 kr 16.71 100 

Kostnad / lpm 1 871 kr 1 558 kr 2 184 kr 

Sammanställning per anläggningsdel 

Ledning 

Byggnader 

Maskin och el-installationer 

20 141 864 kr 

750 000 kr 

1 000 000 kr




. 

Malmö 2010-04-30 

Bilga 2:2 


Beskrivning 

Delary-Älmhult 

Överföring av råvatten från Delarymagasinet till Älmhults vattenverk, inkl. 

samförläggning av dricksvatten och spillvattenledning till Delary för försörjning av Delary 

(med dimensionerad kapacitet att även försörja Hallaryd och Göteryd). 


Varians, 

+/- % 

% av trolig 

kostnad 

Mängd Enhet á-pris, trolig Trolig kostnad Min Max 

Material 

Råvattenledning, 355PE PN16 1 000 m 1 400 kr 1 400 000 kr 1 190 000 kr 1 610 000 kr 15 3 

Råvattenledning, 355PE PN10 10 000 m 1 100 kr 11 000 000 kr 9 350 000 kr 12 650 000 kr 15 27 

Dricksvattenledning, 90PE PN10 11 000 m 150 kr 1 650 000 kr 1 402 500 kr 1 897 500 kr 15 4 

Spillvattenledning, 110PE PN6,3 11 000 m 100 kr 1 100 000 kr 935 000 kr 1 265 000 kr 15 3 


Skyddsrör stål 450mm, L=10 / ledning och tryckning 20 m 6 000 kr 120 000 kr 96 000 kr 144 000 kr 20 0 


Brunnar och installationer vid tryckning under väg råvatten 

dim 355 2 st 180 000 kr 360 000 kr 288 000 kr 432 000 kr 20 1 

Brunnar och installationer vid tryckning under väg 

dricksvatten dim 110 2 st 120 000 kr 240 000 kr 192 000 kr 288 000 kr 20 1 

Brunnar och installationer vid tryckning under väg spill dim 

110 2 st 120 000 kr 240 000 kr 192 000 kr 288 000 kr 20 1 

Schaktarbeten / läggningsarbeten 0 

Fällning av träd, 0,1 träd / kvm inkl stubbrytning 19 800 st 300 kr 5 940 000 kr 4 752 000 kr 7 128 000 kr 20 14 

Röjning av skog, 20 m korridor, 90% av sträckan 198 000 m² 15 kr 2 970 000 kr 2 376 000 kr 3 564 000 kr 20 7 

Stumsvetsning, vattenledning ledningslängd 12m 1 650 st 500 kr 825 000 kr 701 250 kr 948 750 kr 15 2 

Stumsvetsning, spill+vattenledning ledningslängd 12m 1 650 st 300 kr 495 000 kr 420 750 kr 569 250 kr 15 1 

Jordschakt och läggning 11 000 m³ 700 kr 7 700 000 kr 6 545 000 kr 8 855 000 kr 15 19 

Berschakt, 25% av rörgrav, 10% av sträckan 688 m³ 640 kr 440 000 kr 308 000 kr 572 000 kr 30 1 

Åtgärder för bef kablar/ledningar 11 000 m 35 kr 385 000 kr 308 000 kr 462 000 kr 20 1 

Tryckning av ledning under väg, dim 355 20 m 2 500 kr 50 000 kr 40 000 kr 60 000 kr 20 0 

Tryckning av ledning under väg, vatten + spill 40 m 1 500 kr 60 000 kr 48 000 kr 72 000 kr 20 0 


Återställning av dränering på åkermark 22 000 m² 15 kr 330 000 kr 280 500 kr 379 500 kr 15 1 

Markinlösen 

Ersättning skogsmark, 5 m 45 000 m² 30 kr 1 350 000 kr 1 147 500 kr 1 552 500 kr 15 3 

Ersättning åkermark, 20 m 22 000 m² 10 kr 220 000 kr 187 000 kr 253 000 kr 15 1 

Övrigt 

Tryckstegring Älmhult byggnad 1 st 450 000 kr 450 000 kr 382 500 kr 517 500 kr 15 1 

Tryckstegring Älmhult installationer 1 st 650 000 kr 650 000 kr 455 000 kr 845 000 kr 30 2 

Tryckreducering Delaryd 1 st 100 000 kr 100 000 kr 80 000 kr 120 000 kr 20 0 

Spillvattenpumpstation Delaryd 1 st 700 000 kr 700 000 kr 560 000 kr 840 000 kr 20 2 

Tryckstegring Delary råvatten byggnad 1 st 750 000 kr 750 000 kr 637 500 kr 862 500 kr 15 2 

Tryckstegring Delary råvatten installationer 1 st 1 000 000 kr 1 000 000 kr 700 000 kr 1 300 000 kr 30 2 

Tryckreducering Älmhult 1 st 100 000 kr 100 000 kr 80 000 kr 120 000 kr 20 0 

SUMMA 41 295 000 kr 34 221 400 kr 48 368 600 kr 17.13 100.00 



Ledning 

Byggnader 


37 545 000 kr 

1 200 000 kr 

2 550 000 kr 

Enbart råvattenledning utan spill och dricksvatten 

pris / meter 

Ledning 33 213 000 kr 3 019 kr 

Byggnader 

750 000 kr 


1 100 000 kr 

Tillägg för vatten och spill till Delary 

pris / meter 

Ledning 4 332 000 kr 567 kr 

Byggnader 

450 000 kr 


1 450 000 kr 

6 232 000 kr




Malmö 2010-04-30 

Bilaga 2:3 


Beskrivning 

Delary-Älmhult 

Dricksvatten från Älmhults VV till Delary (försörjning till Delary, Hallaryd och Göteryd) 

Spillvatten från Delary till Älmhults ARV (omhändertagande av spill från Delary, Hallaryd och Göteryd) 


á-pris, 

trolig Trolig kostnad Min Max 

Varians, 

+/- % 

% av trolig 

kostnad 

Mängd Enhet 

Material 

Dricksvattenledning, 90PE PN10 11 000 m 110 kr 1 210 000 kr 968 000 kr 1 452 000 kr 20 5 

Spillvattenledning, 110PE PN10 11 000 m 150 kr 1 650 000 kr 1 320 000 kr 1 980 000 kr 20 6 



Brunnar och installationer vid tryckning under väg 4 st 110 000 kr 440 000 kr 352 000 kr 528 000 kr 20 2 




Stumsvetsning spll+DV, ledningslängd 12m 1 833 st 300 kr 550 000 kr 467 500 kr 632 500 kr 15 2 


Berschakt, 25% av rörgrav, 30% av sträckan 2 063 m³ 640 kr 1 320 000 kr 924 000 kr 1 716 000 kr 30 5 


Tryckning av ledning under väg 40 m 1 500 kr 60 000 kr 48 000 kr 72 000 kr 20 0 



Markinlösen 



Övrigt 

Tryckstegring Älmhult byggnad 1 st 450 000 kr 450 000 kr 382 500 kr 517 500 kr 15 2 

Tryckstegring Älmhult installationer 1 st 650 000 kr 650 000 kr 455 000 kr 845 000 kr 30 2 

Tryckreducering Delaryd 1 st 100 000 kr 100 000 kr 80 000 kr 120 000 kr 20 0 

Spillvattenpumpstation Delaryd 1 st 700 000 kr 700 000 kr 560 000 kr 840 000 kr 20 3 

SUMMA 26 186 000 kr 21 583 850 kr 30 788 150 kr 18 100 



Ledning 

Byggnader 


24 286 000 kr 

450 000 kr 

1 450 000 kr




Malmö 2010-04-30 

Bilaga 2:4 


Beskrivning 

Delary-Hallaryd 

Överföringsledningar för dricksvatten och avlopp till och från Hallaryd för försörjning 

av Hallaryd med vatten från Älmhult via Delary 


á-pris, 

trolig Trolig kostnad Min Max 

Varians, 

+/- % 

% av trolig 

kostnad 

Mängd Enhet 

Material 

Dricksvatten, 63PE PN10 9 000 m 60 kr 540 000 kr 459 000 kr 621 000 kr 15 3 

Tryckspill, 75PE PN6,3 9 000 m 75 kr 675 000 kr 573 750 kr 776 250 kr 15 4 






Stumsvetsning, ledningslängd 12 m 1 500 st 300 kr 450 000 kr 382 500 kr 517 500 kr 15 2 

Berschakt, 25% av rörgrav, 10% av sträckan 563 m³ 640 kr 360 000 kr 252 000 kr 468 000 kr 30 2 




Markinlösen 



Övrigt 

Tryckreducering Hallaryd 1 st 100 000 kr 100 000 kr 80 000 kr 120 000 kr 20 1 

Spillvattenpumpstation Hallaryd 1 st 700 000 kr 700 000 kr 560 000 kr 840 000 kr 20 4 

SUMMA 18 461 000 kr 15 217 600 kr 21 704 400 kr 18 100 

Kostnad / lpm 2 051 kr 1 691 kr 2 412 kr




Malmö 2010-04-30 

Bilaga 3 

Kostnadskalkyl Vattenverk Ryssbyåsen 


Kalkylränta 4% 

Osäkerhet 20% 

Projektering 

ingår i individuella poster 

Aktivitet Enhet Mängd a'-pris Delsumma Anmärkning Livstid kapitalkostnad 

Utredningar 

Förundersökning st 1 250 000 250 000 50 

Prospektering st 1 3 000 000 3 000 000 50 

Tillståndsprocess st 1 1 000 000 1 000 000 50 

Skyddsområde st 1 500 000 500 000 50 

Summa medel 5 000 000 

Osäkerhet +/- 500 000 

Intagsstation och 

Intagsstation Trarydsmagasinet 

förbehandling 

intagsledning st 1 2 000 000 2 000 000 50 93 100 

Byggnad 1 5 000 000 5 000 000 30 289 150 

installationer 6 500 000 3 000 000 Dynasandfilter 15 269 823 

El/Styr % 25 2 500 000 15 224 853 

Summa medel 13 000 000 

Osäkerhet +/- 2 600 000 

Infiltration av förbehandlat 

vatten + grundvattentäkt i 

Infiltrationsvattenverk Ryssbyåsen 

sand/grus. 

Brunnar st 8 177 000 1 400 000 30 80 962 

Överbyggnad + VA-inst. st 8 400 000 3 200 000 30 185 056 

Infiltrationsbassänger st 3 1 000 000 3 000 000 30 173 490 

Ledningar i mark m 2000 1 000 2 000 000 50 93 100 

Byggnad st 1 5 000 000 5 000 000 30 289 150 

Installationer st 1 5 000 000 5 000 000 pH, klorering, UV 15 449 706 

El/Styr % 25 4 900 000 15 440 711 

Vägar st 1 500 000 500 000 30 28 915 

Markförvärv m 2 250 000 12 3 000 000 50 139 651 

Kostnadsuppskattning 28 000 000 

Osäkerhet +/- 5 600 000 

Uppskattning av Driftkostnad 

Driftkostnad 2.32 kr/m 3 (Driftstatistik 2008) 

Medelflöde 2050 

3100 m 3 /dygn 

D/U-kostnad 

2 600 000 kr/år


Nivå II 

II.1 

II.2 

II.3 

II.4 

II.5 

II.6 

II.7 

II.8 

II.9 

PM - Delary-Hallaryd-Göteryd 

PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk 

PM - Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary 

Rapport - Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning. KONCEPT 

PM - Möckeln, Trender i humushalter 

Rapport - Övergripande Sårbarhetsanalys vattentäktsalternativ Älmhult 

Grundvattenflöde i isälvsavlagringen strax söder om Älmhult 

PM - Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln 

Rapport - Riskanalys av vattentäkt Möckeln 

II.10 PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln 

II.11 Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult. 

Lägesrapport 2007-06 

II.12 PM - Fältundersökningar, Geofysisk undersökning och provborrningar 

II.13 Rapport - Resistivitetsmätning för ev. ny reservvattentäkt 

II.14 Rapport förslag ny reservvattentäkt (Riskinventering) KONCEPT



II.1 PM Delary-Hallaryd-Göteryd 

Malmö 2010-04-30 

1 (6) 

II.1 

PM DELARY-HALLARYD-GÖTERYD 

Innehåll 

BESKRIVNING AV NUVARANDE SITUATION ............................................................................ 2 

VATTENBEHOVSPROGNOS .................................................................................................... 2 

STATUS OCH KAPACITET I BEFINTLIGA VERK ......................................................................... 3 

FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNINGSSYSTEM......................................................... 4 

Alternativ 1 - Vattenverk och avloppsreningsverk i Älmhults tätort................................... 4 

Alternativ 2 - Vattenverk i Delary.................................................................................... 5 

KOSTNADSUPPSKATTNING ................................................................................................... 5 


Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\II.1 PM Delary 

Hallaryd Göteryd.doc 



Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2 (6) 

Denna PM syftar till att belysa vattenförsörjningssituationen i Älmhult kommuns västra 

delar och orterna Göteryd, Delary och Hallaryd, samt utreda de eventuella synergieffekter 

som kan uppnås genom att koppla ihop dess orters vatten- och avloppssystem 

med Älmhults tätort. 

Beskrivning av nuvarande situation 

Vattenförsörjningssystemet i området sammanfattas i tabell 1. Orternas geografiska 

lägen redovisas på karta i figur 1. 

Avstånden mellan orterna är; 

Göteryd-Delary, ca 5,5 km 

Delary-Hallaryd, ca 9 km 

Delary-Älmhult, ca 11 km. 





Figur 1. Översiktskarta över Delary, Hallaryd och Göteryd. 

Vattenbehovsprognos 

Befolkningen på respektive ort är relativt liten och de senaste folkräkningssiffrorna redovisas 

i figur 2. Befolkningen har inte förändrats i större utsträckning under mätperioden 

och enligt kommunens planering förväntas inte heller orternas befolkning förändras 

väsentligt inom överskådlig tid.




Malmö 2010-04-30 

3 (6) 

Befolkningsutveckling 

Antal personer 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 

Delary 

Hallaryd 

Göteryd 

Figur 2. Befolkningsutveckling i orterna Delary, Hallaryd och Göteryd. 

Vattenförbrukningen i samhällena under 2007-2008, har sammanställts jämte uppgifter 

om befintliga vattenverk i tabell 1, nedan. Av denna sammanställning kan utläsas att 

medelvattenförbrukningen på respektive ort uppgår till mellan 10-50 m 3 /dygn, vilket 

utslaget över antalet invånare på respektive ort ger en specifik vattenförbrukning mellan 

190 – 300 l/p*d. 

Eftersom befolkningen inte bedöms förändras i framtiden är det troligt att vattenförbrukningen 

kommer att fortsatt vara den samma som i dag även i framtiden. 

Status och kapacitet i befintliga verk 

Som framgår av tabell 1, nedan, föreligger relativt omfattande investeringsbehov för 

både VV och ARV de tre orterna, med undantag för avloppsreningsverket i Göteryd. 





Samtliga vattenverk får råvatten från bergborrade brunnar. Grundvattnet innehåller 

höga halter järn, vilket leder till återkommande problem med igensättning av brunnar 

och även ledningar. Problemen är så grava att det med 2-5 års intervall behöver borras 

nya brunnar för att ersätta de som satts igen av utfällningarna. I Delary och Hallaryd 

har man dessutom tidvis problem med höga halter bakterier i vattnet. 

Avloppsreningsverken behandlar avlopp från fastigheterna inom respektive ort, men 

eftersom ledningsnäten inte fult ut är separerade tar dessa även emot en hel del dag och 

dräneringsvatten. Flödena i avloppsnätet är därför betydligt större än i renvattennätet. 

Flödestopparna blir också betydligt högre, beroende på nederbörden. 

Det totala investeringsbehovet uppgår till uppskattningsvis 20-25 miljoner kr inom de 

närmsta åren.




Malmö 2010-04-30 

4 (6) 

Tabell 1. Sammanställning av befintliga ARV och VV. 

Ort 

Typ* 

Normalproduktion 

** 

Statusbeskrivning 

Maxdygnsproduktion** 

Investeringsbehov 

Driftkostnader 

Hallaryd 

VV 

40 m 3 /d 

(0,5 l/s) 

66 m 3 /d 

Behov av kompletterande 

borra till ordinarie 

täkt och reservtäkt, 

samt allmän upprustning 

av VV. Återkommande 

behov av ersättningsborror 

3,35 MSEK 50 000 kr/år 

ARV 170 m 3 /d 350 m 3 /d Akut behov av nytt verk 7,5 MSEK 65 000 kr/år 

Delary 

VV 

50 m 3 /d 

(0,6 l/s) 

96 m 3 /d 

Behov av utökad kapacitet, 

samt allmän upprustning. 

Reservvattentäkt 

saknas. Återkommande 


3,85 MSEK 80 000 kr/år 

ARV 140 m 3 /d Ingen uppgift Akut behov av nytt verk 7,5 MSEK 88 000 kr/år 

Göteryd 

VV 

10 m 3 /d 

(0,1 l/s) 

25 m 3 /d 

Reservvattentäkt saknas. 

Återkommande 


0,5 MSEK 90 000 kr/år 

ARV 20 m 3 /d Ingen uppgift 

*ARV = Avloppsreningsverk, VV = Vattenverk 

** Statistik förbrukning 2007-2008 

Fungerar tillfredsställande 

0 MSEK 80 000 kr/år 





Förslag på framtida vattenförsörjningssystem 

Istället för att rusta upp varje enskilt VV och ARV kan orterna förbindas genom ledningar 

till en centralt belägen enhet i Delary eller Älmhults tätort. 

Erforderliga vattenledningar har översiktligt dimensionerats efter dagens vattenbehov 

enligt uppgift från Älmhults kommun. 

Alternativ 1 - Vattenverk och avloppsreningsverk i Älmhults tätort 

Enligt ett första alternativ har överföringsledningar överslagsmässigt dimensionerats 

utgående från Älmhults vattenverk. Detaljprojektering bör utföras för att ledningarna 

ska dimensioneras efter att fungera optimalt vid medeldygnsförbrukningen och för att 

klara maxdygnsförbrukning under kortare tider. Timmaxförbrukning föreslås tillgodoses 

genom lokala reservoarer och utjämningsmagasin på respektive ort. 

Distribution från de lokala reservoarerna på det lokala nätet görs via lokal tryckstegring 

Ledningssträckan mellan Älmhult och Delary går över ett höjdparti. Högsta höjden ligger 

ca 40 m över markytan vid vattenverket i Älmhult. Från högsta punkten faller




Malmö 2010-04-30 

5 (6) 

markytan ca 70 m ned till Delary. Detta innebär att tryckstegring krävs för att lyfta 

vattnet över höjden och tryckreducering krävs ned mot Delary för att undvika allt för 

stort övertryck i ledningen vid Delary. För vidare överföring till Göteryd och Hallaryd 

räcker förmodligen övertrycket innan tryckreduceringsstationen i Delary för att överföra 

vatten till dessa orter. 

Observera att det är relativt sett mycket små mängder vatten som behövs vid respektive 

ort. De långa överföringsledningarna medför att friktionsförlusterna blir för stora om 

ledningar med liten dimension väljs. Större ledningsdimensioner får till följd att vattenhastigheten 

genom ledningarna blir låg och uppehållstiden i ledningarna blir lång. Det 

rekommenderas därför att en viss minimimängd vatten kontinuerligt överförs genom 

ledningarna för att undvika kvalitetsförsämring. 

För överföring av avlopp till Älmhult från orterna krävs lokala tryckstegringsstationer. 

Långa överföringstider i spillvattenledningarna kan leda till nedbrytning i spillvattenledningarna 

innan det når reningsverket. Detta kan ge problem med illaluktande gasproduktion 

(svavelväte) i ledningarna och måste beaktas. 

Alternativ 2 - Vattenverk i Delary 

För att undvika de problem som det innebär att överföra vatten från Älmhult till delary 

kan istället ett nytt vattenverk för de tre orterna förläggas till Delary. Råvatten till detta 

nya vattenverk skulle kunna komma från t ex Delarymagasinet i Helge å. Ledningsdimensionerna 

till Hallaryd och Göteryd skull då bli de samma, men ett visst tryckstegringsbehov 

motsvarande drygt friktionsförlusterna i tabell 2 ovan skulle behövas. 





Kostnadsuppskattning 

Kostnaderna för en gemensam lösning har uppskattats och redovisas i tabell 2, nedan. 

Förutsättningen för kostnadsuppskattningen är att ledningarna för VA försörjning av 

Delary och Göteryd samförläggs med en råvattenledning till Älmhult, från en råvattentäkt 

i Delary eller längre väster ut. Försörjningen av Göteryd bedöms inte vara aktuell 

om en sådan inte kan samförläggas med andra ledningar eftersom vatttenbehovet är så 

litet och orten har ett fungerande avloppsreningsverk. 

VA-försörjingen av Hallaryd läggs separat i egen ledningsgrav utan somordning med 

andra ledningsdragningar.




Malmö 2010-04-30 

6 (6) 

Tabell 2. Sammanställning av kostnadsuppskattning för gemensam VA-lösning. 

Investeringskostnader 

Alternativ 1 Längd ledning byggnader installationer Ledning 

Samförläggning 

Dricksvatten- och avloppsledning mellan 

Delary och Älmhult 11 000 4 332 kkr 450 kkr 1 450 kkr 


Delary Göteryd 6 000 2 363 kkr 0 kr 700 kkr 

90PE PN10 + 

110PE PN10 

90PE PN10 + 

110PE PN10 

Utan samförläggning 


Delary och Älmhult 11 000 24 286 kkr 450 kkr 1 450 kkr 


Hallaryd och Delary 9 000 17 661 kkr 0 kr 800 kkr 

90PE PN10 + 

110PE PN10 

75PE PN10 + 

63PE PN10 

En nuvärdesberäkning har genomförts för att jämföra livcykelkostnaderna för ett en 

samordnad lösning (med samförläggning av överföringsledning för vattenförsörjning 

av Älmhults tätort) jämfört med lokala lösningar med lokala avloppsrenings- och vattenverk. 

Vid nuvärdesanalysen har investeringskostnaden, samt uppskattade driftkostnader och 

reinvesteringsbehov sammanvägts under en antagen livstid på 50 år. Kostnad för kapital 

har en medtagits vid nuvärdesberäkningen. Resultatet, se tabell 3, visar att stora 

samordningsvinster finns med att försörja Delary med VA-försörjning gemensamt med 

Älmhults tätort, medan gemensam VA försörjning för övriga orter inte har någon ekonomisk 

fördel jämte lokala lösningar. 





Tabell 3. Sammanställning av nuvärdesberäkningar för lokala verk, respektive gemensamma 

VA-lösningar med överföringsledningar till Älmhult. 

Nuvärdesberäkning 

0-Alternativ 

(lokal lösning) 

Alternativ 1 

(gemensam lösning) Synergi 

Delary 20 600 kkr 8 100 kkr 12 500 kkr 

Hallaryd 19 200 kkr 20 000 kkr - 800 kkr 

Göteryd 3 800 kkr 5 100 kkr - 1 300 kkr 

Malmö 2009-09-23 


Jens Termén



1 (4) 


vattenverk 

Malmö 2010-04-30 

II.2 

PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults 

vattenverk 

1.1 Infiltrationsanläggningarna 

Ingående vatten till Älmhults vattenverk består idag av ytvatten från sjön Möckeln som infiltreras i 

utsvällda partier av Älmhultsåsen för att ge ytvattnet grundvattenkaraktär. Vattnet får på så sätt en 

godare smak, en jämnare temperatur och genomgår en naturlig reningsprocess. 

Vattnet leds med intagsledning från råvattenpumpstationen i södra delen av Möckeln. Därefter tillsätts 

först en mindre mängd kalk och fällningskemikalie. Detta görs för att undvika igensättning av slam 

som på grund av ett lågt pH i intagsvattnet annars flockas ut i systemet. Vattnet infiltreras därefter 

genom fem infiltrationsdammar i två utsvällda delar av Älmhultsåsen, Getryggen och Älmekulla. 

Getryggen ligger strax intill vattenverket och har en kapacitet på ca 1 000 m3/dygn. Älmekulla ligger 

ca 1,5 km söderut och har en på kapacitet på ca 2 300 m3/dygn. Efter genomströmning i naturliga 

marklager pumpas vattnet upp från uttagsbrunnar och in till vattenverket. Fyra av brunnarna är belägna 

vid Getryggen och fem av brunnarna är belägna vid Älmekulla. Alla brunnarna används inte samtidigt. 

För lokalisering se översiktskarta, bilaga 1. 

1.2 Risk- och konsekvensinventering för 

infiltrationsanläggningarna och uttagsbrunnar 

Nedan följer en sammanställning för vilka risker infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar 

innefattar; 


Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\II.2 PM 

Infiltrationsanläggningar 2010-04-30.doc 

Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på 

dokumentegenskap. 

1.2.1 Förorening från verksamheter inom Älmhults kommun 

Risken för förorening av såväl yt- som grundvattentäkter ökar då dricksvattentäkterna ligger i 

närheten bebyggelse. Getryggen och Älmekulla ligger mitt i Älmhults centrala delar med närhet till 

såväl bostadsbebyggelse som industriverksamhet. 

En inventering utfördes 2005 av Tyréns AB med avseende på att ta reda på de föroreningsrisker som 

finns för Älmekulla vattentäkt. Inventeringen inkluderar även området för Getryggen. 

Riskinventeringen redovisas i tabell 1 och riskobjektens placering redovisas i bilaga 2. 

En incident med någon av nedan nämnda föroreningsrisker skulle kunna innebära en försämring av 

kvalitén på dricksvattnet.



2 (4) 


vattenverk 

Malmö 2010-04-30 

Tabell. 1 Föroreningsrisker för dricksvattenproduktionen vid Älmhults vattenverk. 

Föroreningsrisker 

Risk 

Blomsteraffär 

Läckage av besprutnings- och gödningsämnen 

Bilverkstad 

Läckage av olja och drivmedel från uppställda bilar 

Kyrkogård 

Läckage av olja, bekämpningsmedel och gödningsmedel 

Idrottsplats 

Gödning av fotbollsplaner, läckage av drivmedel 

Infiltration från Häradsdiket 

Infiltration av föroreningar till grundvatten/mättad zon 

Industriverksamhet 

Stena Metall. Förorening från dagvatten och upplag 

Biltvätt privata tomter 

Föroreningsrisk i samband med biltvätt 

Privata trädgårdar 

Övergödning av bekämpningsmedel 

Väg 

Trafikolycka med farligt gods 

Väg 

Diffust utsläpp från vägdagvatten och farligt gods 

Enskilda brunnar 

Inläckage av ytvatten direkt till grundvatten 

Energianläggningar 

Föroreningar pga köldbärarsystem 

1.2.2 Sabotage mot infiltrationsanläggningarna 

Risken mot sabotage t.ex. genom föroreningsspridning i infiltrationsdammar och uttagsbrunnar kan 

inte uteslutas. Infiltrations- och uttagsanläggningarna ligger lättillgängliga för sabotage inne i 

centrala Älmhult. 

1.2.3 Försämrad kapacitet i uttagsbrunnar 

Igensättning av befintliga uttagsbrunnar bidrar till ett minskat kapacitetsuttag av vatten. 

1.3 Konsekvensredovisning vi avstängning av ytvatteninfiltration 

En incident med förorening av Möckeln eller med någon av ovan nämnda risker skulle kunna innebära 

att infiltrationen av ytvatten måste avbrytas för att förhindra att förorenat ytvatten når konsumenterna. 






Grundvattenströmningen i de utsvämmade åspartierna Älmekulla och Getryggen, där infiltration och 

uttag sker, har ett begränsat utbyte med Älmhultsåsen och styrs främst av vattenverksamhetens 

infiltrationsoch uttagsvolymer. Så länge infiltrationen av ytvatten fortlöper, hindras större mängder 

av grundvatten från Älmhultsåsen att blandas upp med uttagsvattnet. Bryts däremot infiltrationen ökar 

risken för försämrad kvalitet på uttagsvattnet på grund av uppblandning med Älmhultsåsens 

grundvatten som innehåller höga halter av järn. 

Utifrån tidigare utförda utredningar beträffande avstängning av ytvatteninfiltrationen och risk för 

föroreningar av infiltrationsanläggningarna har följande uppskattningar gjorts: 

 

 

 

Ytvatteninfiltrationen kan vara avstängd under minst en veckas tid innan grundvatten från 

Älmhultsåsen, med hög järnhalt, förväntas nå uttagsbrunnarna. 

Med bibehållet normaluttag för Älmekulla på 15-20 l/s bedöms brunnarna sina inom ca två 

veckor om infiltrationen upphör. Täkten bedöms därefter enbart kunna producera 5 l/s av ett 

relativt järnhaltigt vatten. 

Ytvatteninfiltrationen kan vara avstängd under ca tre veckors tid innan klorförorenat vatten 

från Stena Aluminium når uttagsbrunnarna.



3 (4) 


vattenverk 

Malmö 2010-04-30 

1.4 Förslag till åtgärder 

Förslag till åtgärder för att undvika avbrott/kapacitetsminskning av ytvatteninfiltrationen. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Restriktioner avseende användning av bekämpnings- och gödningsmedel 

Restriktioner avseende hantering av oljeprodukter och drivmedel 

Restrektioner avseende uppställning och förvaring av fordon 

Restriktioner avseende biltvätt 

Restriktioner avseende transport med farligt gods 

Hastighetsreduktion för trafik i olycksförebyggande syfte 

Restrektioner avseende anläggning av energianläggning (jord- och bergvärme) 

Omhändertagande av vägdagvatten 

Anläggning av konstgräsmatta på idrottsplatsen 

Tillsyn/övervakning av infiltrationsanläggningarna 

Översyn av uttagsbrunnarnas kapacitet 

1.5 Omställning till reservvattentäkt 

Vid en eventuell omställning av Älmhults huvudvattentäkt till reservvattentäkt behöver följande 

beaktas: 

 

Det vattentryck som idag uppstår med hjälp av ytvatteninfiltration i åspartierna Getryggen och 

Älmekulla, bör vid en nedstängning bibehållas för att förhindra kontaminering av 

infiltrationsanläggningarna. Kontaminering innefattar dels Älmhultsåsens järnrika grundvatten 

och dels eventuella grundvattenföroreningar från Älmhults samhälle. 






 

För att undvika bakterietillväxt och säkerställa driftsäkerhet för infiltrationsanläggningar och 

uttagsbrunnar krävs återkommande översyn och drift av systemen. Med en uppstartstid på 

några dagar för reservvattentäkten, uppskattas den återkommande driften behöva genomföras 

ungefär 1 ggr/vecka med en reducerad kapacitet. (Nordic Water) 

Lidköping 2009-09-03 

Annika Nilsson 

WSP Environmental



4 (4) 


vattenverk 

Malmö 2010-04-30 

1.6 Referenser 

Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del norr därom i 

Älmhults tätort 2008-06-13 Tyréns AB, 

PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar kring konsekvenser av kapacitetsökning 

och försämrad råvattenkvalité i framtiden PEHRSCO, 

Egenkontrollprogram Älmhultsvattenverk 2007-08-08 Älmhults kommun. 





dokumentegenskap.

Bilaga 1 

2008-06-13 

Råvattenpumpstation 

Getryggen, 

Vattenverk 

Brunnsområde inom 

befintligt skyddsområde 

för Möckeln 

Älmekulla, 

Vattentäktsområde 

med 

infiltrationsdammar 

Industriområde 

Köpmanstunneln 

Kyrka



II.3 Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary 

Malmö 2010-04-30 

1 (3) 

II.3 

PM 

Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary 

Denna PM avser att redovisa gjord kostandsuppskattning som ett alternativ till dagens 

vattenförsörjning till Älmhult tätort, samt tre mindre orter. 


Verket ska klara av att maximalt leverera 50 l dricksvatten/s (180 m 3 /h), där råvattnet 

levereras från Delarymagasinet, Lagan eller Bolmentunneln. 

Idag finns ingen detaljkunskap om råvattenkvalité, tryckbehov eller önskad driftsäkerhet, 

varför schabloner eller erfarenhetsvärden har använts. 

Process 

För verket har följande process skisserats: 

1. Förbehandling genom tillsättning av vattenkemikalie och efterföljande lamellsedimentering. 

Sker i två parallella steg, med tillhörande kemikalietank och beredning. 

2. Filtrering med kontinuerliga sandfilter (6 st) 

3. Efterpolering i två parallella utomhus placerade långsamfilter, för behandling 

och förbättring av smak och lukt. 

4. Lågreservoar, av samma storleksordning som i Älmhult (ca 875 m 3 ), varifrån 

tryckstegring sker till nätet med varvtalsreglerad tryckstegringsstation. På utgående 

ledning sitter ett uv-filter. 


Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\II.3 

Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary.doc 


5. Överskottslam från förbehandling och sandfilter förtjockas i en lamellsedimentering 

och rejektslammet leds till det kommunala avloppsledningsnätet. Returvattnet 

pumpas åter till reningsprocessen. 

6. Intern pumpning sker från inkommande ledning till kemiinblandningstanken, 

varefter vattnet leds med självfall genom reningsstegen till lågreservoaren. 

7. Backspolning av långsamfilter samt returpumpningen av spolvattnet sker med 

separat pumpanläggning. 

WSP Samhällsbyggnad 

Box 714 

251 07 Helsingborg 

Besök: Järnvägsgatan 13 

Tel: +46 42 444 40 00 

Fax: +46 42 444 40 01 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2 (3) 

Byggnad 

För verket utförs en ny byggnad, till en tredjedel nedsänkt och med en isolerad plåtöverbyggnad. 

Byggnaden förutsätts att anläggas på plan mark, utan några geotekniska 

svårigheter. Byggnaden uppskattas till 14*38 och med en höjd av 7 meter ovan mark, 

samt innehållande följande utrymmen och installationer: 

 

 

Reningsutrustning enligt ovan beskrivning i rostfritt utförande. 

Pumprum för intern-, backspolnings- och distributionspumpar, samt kompressorrum, 

samt förrådsutrymmen och dyligt. 

Kemikalietank (10 m 3 ). 

 

 

 

 

 

 

 

Reservkraft med utvändig dieseltank. 

Trappor och plattformar till förbehandlingen på andra våningen. 

Trappor och gångbroar till sandfiltrens topp. 

Portar och dörrar, allmän el, belysning, vs, luftvärmare och ventilation. 

Rörgallerier (rostfritt), ventiler, instrumentering och mätare 

Personalutrymmen och manöverrum i en uppvärmd tillbyggnad på 5*12 meter. 

Långsamfilterna med betongsidor, som placeras utomhus. 

Driftsäkerhet 

I kalkylen har en lågreservoar medräknats, likt den i Älmhult, samt att dricksvattenproduktionen 

sker kontinuerligt under 24 timmar. 

Verket är dimensionerat för maximalt vattenbehov, medan medelbehovet är lägre. 





Investerings- och driftkostnad 

För kalkylen har medräknats schablonvärden för el och styr, arbetsplatsomkostnader 

(APO), entreprenörsarvoden (EA), projektering och kontroll, byggherrekostnader och 

risker (oförutsätt), se tabell 1.




Malmö 2010-04-30 

3 (3) 

Tabell 1. Sammanställning av kostnadsuppskattning 

Anläggningsdel 

Pumpar och instrumentering inkl arbete 

Vattenreningsutrustning inkl montage 

Byggnad 

APO, EA, projektering, besiktning, adm och risk 

Totalt 

Investeringskostnad 

4 ± 0,5 MSek 

10 ± 1 MSek 

6 ± 1 MSek 

15 ± 1 MSek 

35 ± 2 MSek 

Det skisserade förslaget beräknas kosta 35 ± 2 MSek. 

Erfarenhetsvärden för driftkostnaderna från ett annat verk är på ca 2 kr/producerad m 3 . 

Bedömd kostnad för det skisserade verket är 2,90 kr/producerad m 3 . 

Helsingborg 2009-10-21 






Fredrik Christensson

RAPPORT 

Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning 

KONCEPT 

2009-03-17 

Upprättad av: Markus Holm/Jens Termén 

Granskad av: Markus Holm 

Godkänd av: Markus Holm

RAPPORT 

Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning 

2009-03-17 

Kund 

Älmhults kommun 

Att: Bengt Pettersson 

Tekniska förvaltningen 

Box 500 

343 23 Älmhult 

Konsult 


Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se 



Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc 

Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 

Kontaktpersoner 

Markus Holm 040-35 43 35 

Jens Termén 040-35 43 47 

10109863 2 (15)

Innehåll 

1 INLEDNING.................................................................................... 4 

2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTREDNINGEN ..................................... 4 

2.1 ÄLMHULTS NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING ................................. 4 

2.1.1 Råvatten ........................................................................... 5 

2.1.2 Vattenverket...................................................................... 5 

2.1.3 Skyddsområde................................................................... 6 

2.2 ÄLMHULTS FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING .................................... 6 

2.2.1 Krav på råvattenkvalitet...................................................... 7 

2.2.2 Krav på dricksvattenkvalitet................................................ 7 

2.3 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR .............................. 8 

2.4 UTVÄRDERINGSMETODIK.............................................................. 8 

3 IDENTIFIERADE ALTERNATIV........................................................ 9 

4 SAMMANSTÄLLNING OCH UTVÄRDERING AV ALTERNATIVEN..... 11 

4.1 KOSTNADSUPPSKATTNING.......................................................... 12 

4.2 DISKUSSION ............................................................................ 13 

5 REKOMMENDATION .................................................................... 14 

6 REFERENSER ............................................................................. 15 

Bilagor 

Bilaga 1 

Bilaga 2 

Bilaga 3 

Bilaga 4 

Beskrivning av alternativen 

PM humus i Möckeln 


Sammanställning av kostnadsuppskattningar 





10109863 3 (15)

1 Inledning 

Föreliggande PM beskriver alternativ för Älmhult kommuns framtida vattenförsörjning. 

Utredningen baseras på: 

 

 

 

Sammanställning av tidigare utredningar mm och kompletterande intervjuer 

med personer med insikt i möjliga vattenförsörjningsalternativ. 

Information från inledande kontakter med huvudmän för möjliga leverantörer 

av vatten, ordinarie eller reserv, till Älmhults kommun.. 

Bedömningar med avseende på alternativens olika egenskaper avseende 

kvantitet, kvalitet och ekonomi. 

Av totalt nio identifierade alternativ har fyra stycken valts ut för mer omfattande 

analys. Övriga identifierade alternativ har bedömts som mindre 

intressanta att utreda mer omfattande. Kostnadsuppskattningar har utförts 

för tre av alternativen. 

Den mer detaljerade beskrivningen syftar till att tydliggöra för och nackdelar 

med alternativen. I denna beskrivning tillkommer ytterligare information 

som krävs för att kunna ta ställning till vilket alternativ som är det 

mest fördelaktiga. 

Utredningen skall kunna utgöra beslutsunderlag för Älmhults kommun vid 

ställningstagande om framtida vattenförsörjning. 

2 Förutsättningar för utredningen 





2.1 Älmhults nuvarande vattenförsörjning 


Sjön utgör kommunens dominerande råvattenkälla och kommunens 

vattenförsörjning är därför sårbar för förorening. Om sjön skulle förorenas 

i den del där vattenverket har sitt råvattenintag kan detta, beroende 

på föroreningens art, innebära att vattenverket måste stängas under kortare 

eller längre tid. Under denna tid kommer dricksvatten inte längre kunna levereras 

till kommunens invånare. 

WSP har i tidigare utredning genomfört en risk och sårbarhetsanalys av 

Möckeln som vattentäkt för Älmhults kommun. Denna redovisas i Rapport 

”Riskanalys av vattentäkt Möckeln, WSP Environmental den 15 februari 

2008, Uppdragsnr 10099749”. 

Rapporten fastslår att fortsatt vattenförsörjning enligt nuvarande utformning 

innebär en medelhög risk för att befintlig vattenförsörjning skall slås 

ut, åtminstone under kortare perioder till följd av till exempel avloppsutsläpp 

i sjön. Konsekvenserna kan också bli stora om en järnvägsolycka med 

farligt gods skulle inträffa vid sjön. Sannolikheten för att detta skall inträffa 

är dock relativt låg. Rapporten visar att det går att reducera riskerna genom 

att förlägga ett alternativt nytt råvattenintag i Möckelns norra del, som 

reserv för det befintliga råvattenintaget. Detta alternativ medför att totalt 

intagstopp från vattentäkten kan undvikas för ett flertal mindre utsläppsscenarion 

och även för en del större utsläppsscenarion. Det bedöms dock 

10109863 4 (15)

fortfarande finnas olyckor som har potential att påverka de båda intagen 

samtidigt. 

Vidare är humushalterna i sjön Möckeln mycket höga och har uppvisat en 

stigande trend under de senaste åren. WSP har genomfört en utredning för 

att prognostisera den framtida utvecklingen av färgtalet i sjön. Resultatet av 

utredningen redovisas i PM ”Möckeln - trender i humushalter, WSP Environmental 

den 21:a november 2008, uppdragsnr 10109863”. 

Kommunen har under en längre tid undersökt alternativa vattentillgångar 

inom kommunen, men det har visat sig vara svårt att hitta en lämplig vattentäkt 

inom rimligt avstånd från Älmhults tätort. 

2.1.1 Råvatten 

Råvatten till Älmhults vattenverk hämtas ur sjön Möckeln. Tillstånd för 

vattenuttaget erhölls (vattendom) 1979-02-28. Maximalt tillåtligt medeldygnsuttag 

är 50 l/s [10]. 

Inom tillrinningsområdet finns mossar och myrmarker, och vattnet har därför 

ett starkt färgat vatten [200-400 mgPt/l]. Vattnet har även en oangenäm 

smak och vattnet behandlas i vattenverket innan det distribueras till abonnenterna. 

Metallhalten kan anses vara normal för sådant ytvatten, omkring 

1-1,8 mg/l järn och 0,1-0,3 mg/l mangan. pH värdet ligger mellan 6,5 och 

7,0. 

2.1.2 Vattenverket 

Älmhults nuvarande vattenverk byggdes hösten 1990 intill grusåsen Getryggen 

på fastigheten Sjögård 2. Tidigare vattenverk var lokaliserat vid 

Älmekulla. Idag tas ca 60 % av vattenförbrukningen genom Älmekulla medan 

resterande 40 % tas genom Getryggen. 





2.1.2.1 Förbehandling 

Vattnet hämtas ca 100 meter från stranden i södra Möckeln. I pumpstationen 

vid Sjöstugan passerar råvattnet ett galler, i vilket grövre föroreningar 

rensas bort. Vattnet pumpas sedan till vattenverket. 

Som ett första steg körs vattnet genom kontinuerliga sandfilter. De kontinuerliga 

filtren är 5 st så kallade Dynasandfilter, i vilka vattnet trycks upp 

från bottnen. Filtren rensas automatiskt genom kontinuerlig spolning samtidigt 

som råvattnet passerar genom filtren. Samtidigt tillsätts ett medel som 

hjälper till med flockbildning för att fälla ut så mycket järn och mangan 

som möjligt före nästa behandlingssteg. Efter filtren har järnhalten sjunkit 

till på 0,1-0,6 mg/l, mangan ligger på 0,05-0,2 medan pH ligger mellan 5-6. 

Filtren har en kapacitet av ca 4 500 m³ vatten/dygn. Idag ligger normalförbrukningen 

på ca 2 500 m³/dygn. 

2.1.2.2 Markinfiltration 

Rening av vattnet avseende smak, färgtal och bakterieinnehåll sker genom 

återinfiltration i åsen Getryggen. Vattnet portioneras ut till tre dammar i det 

gamla infiltrationsområdet Älmekulla, kapacitet ca 2 300 m³/dygn, och till 

10109863 5 (15)

två dammar på Getryggen intill vattenverket, kapacitet ca 1 000 m³/dygn. I 

samband med att vattnet pumpas iväg för återinfiltration sker en mindre 

tillsättning av kalk, för att höja pH-värdet på vattnet som infiltreras. 

Efter en viss uppehållstid i åsen pumpas vattnet åter upp från tre uttagsbrunnar 

vid Älmekulla och fyra vid Getryggen. Därefter pumpas det tillbaka 

till vattenverket för efterbehandling innan det distribueras till konsument. 

Vattnet som åter pumpas till vattenverket har en järnhalt på < 0,1 mg/l, 

mangan på ca 0,02 mg/l samt ett pH på 5,8-6,2. 

2.1.2.3 Efterbehandling i vattenverket 

Vid efterbehandlingen i vattenverket tillsätts kalk och CO 2 (kolsyra). Vattnet 

leds därefter till kontaktbassänger där en kraftig omblandning sker och 

kolsyra luftas bort. 

Utgående vatten skall hålla ca pH 8,3, för att på ledningsnätet kunna sjunka 

till lägst pH 7. Det har visat sig att alkaliniteten, HCO 3 , bör hållas vid ca 60 

mg/l ute på nätet. Totalhårdheten bör ej understiga 4 tyska hårdhetsgrader 

(°dH). Vid låga halter lossnar gamla avlagringar av bland annat järn från 

ledningarna så att vattnet blir grumligt och missfärgat. 

2.1.2.4 Mikrobiologisk behandling 

Innan vattnet levereras till konsumenterna passerar det en mikrobiologisk 

UV-barriär. Det finns även fast utrustning för att vid behov snabbt kunna 

tillsätta natriumhypoklorit, NaOCl. Detta kan ske före kontaktbassänger, 

före lågreservoaren eller direkt i utgående dricksvattenledning, det vill säga 

före högreservoaren. 





2.1.3 Skyddsområde 

För Möckeln inklusive Getryggen finns skyddsområde upprättat med 

skyddsbestämmelser, daterat 1994. För Älmekulla finns skyddsområde som 

är daterat 1957. 

Kontrollen av skyddsbestämmelsernas efterlevnad svarar Miljö- och hälsoskyddskontoret 

för. 

2.2 Älmhults framtida vattenförsörjning 

Älmhults kommun har idag 15 500 invånare varav 8 500 bor i tätorten 

Älmhult. Kommunen har en vision om att vara ca 20 000 invånare år 2020, 

varav ca 11 000 i Älmhults tätort. 

Normal vattenförbrukning per person är i genomsnitt 180 l/dygn. Det är 

dock normalt att den faktiska förbrukningen utslaget per invånare ligger 

något högre, i Älmhults fall på ca 250 l/person och dygn. Detta beror på att 

industrier och andra verksamheter förbrukar en del vatten samt i viss mån 

även på läckage från ledningar. Toppförbrukningen ligger vanligtvis ca 1,4 

gånger högre än medeldygnsförbrukningen och inträffar oftast sommartid, 

då gräsmattor bevattnas och pooler fylls på. 

10109863 6 (15)

För att beräkna vattenbehovet i Älmhults kommun i framtiden antas att förbrukningen 

per person ligger på 250 l/d, inkl industriell verksamhet mm. 

Vattenbehovet i Älmhults tätort kommer då i medeldygnsförbrukning att 

uppgå till ca 32 l/s år 2020. Maxdygnsförbrukningen beräknas uppgå till ca 

45 l/s. 

Älmhults kommun har tagit beslut om att leta efter en reservvattentäkt till 

centralorten med en minsta kapacitet på 25 l/s. Man anser dock att en reservvattentäkt 

bör ha en minsta kapacitet på ca 35 - 40 l/s, för att täcka medeldygnsförbrukning 

vid bortfall av ordinarie vattenproduktion i ett längre 

perspektiv. 

För att långsiktigt täcka kommunens behov och eventuellt även inkludera 

mindre orter runt centralorten bedöms kapaciteten i en ny ordinarie vattentäkt 

behöva uppgå till 50-60 l/s. 

Tabell 1. Älmhults nutida och framtida vattenförsörjning i siffror. 

Förbrukningsparameter 

Förbrukning i l/s 

Tillåtligt uttag ur Möckeln 50 

Dimensionering av vattenverk 42 

Normalförbrukning 25 


Normalförbrukning 2020 32 






2.2.1 Krav på råvattenkvalitet 

Det råvatten som ska användas för dricksvattenproduktionen ska vara av sådan 

kvalitet att det duger att användas för att framställa dricksvatten. Det betyder 

att ett normalt beredningsförfarande vid vattenverket ska räcka för att 

vattnet ska uppnå de dricksvattenkrav som Livsmedelsverket ställer. 

Det finns för närvarande inga föreskrifter avseende krav på råvatten. Svenskt 

Vatten AB håller på att ta fram vägledning om råvattenkvalitet [9]. 

2.2.2 Krav på dricksvattenkvalitet 

Statens livsmedelsverk har utgivit föreskrifter som gäller hanteringen av 

och kvaliteten på dricksvatten. Föreskrifterna återfinns i SLVFS 2001:30 

[4] och är bindande. 

Beroende på råvattenkvaliteten kommer kraven på dricksvattenkvalitet vara 

olika svåra och kostsamma att uppfylla. I denna utredning utgör kvalitetskravet 

tillsammans med kvantitet och kostnad viktiga utvärderingskriterier. 

10109863 7 (15)

Samma kvalitetskrav ställs av SLV på såväl ordinarie vattenproduktion som 

eventuell reservvattenproduktion. Älmhults kommun kan dock välja lägre 

kvalitetskrav för ett reservvattenalternativ, avseende tekniska aspekter i 

vattenverk eller ledningsnät. 

2.3 Tidigare undersökningar och utredningar 

Älmhults kommun har sedan länge letat efter möjligheter att anlägga nya 

vattentäkter inom kommunen, för utvinning av vatten antingen för reservvattenberedskap 

eller för ordinarie produktion, vilket resulterat i ett antal 

utredningar och rapporter. 

Under 2002 genomförde Tyréns en provpumpning av en brunn vid Älmhults 

vattenverk [7]. Fortsatta insatser för att göra det möjligt att använda ovan 

nämnda brunn för reservvattenproduktion redovisades i ett PM 2003 [8]. 

Brunnen gav ett vatten med mycket höga järnhalter och avfärdades som vattenförsörjningsalternativ. 

Under åren 2005-2007 utförde WSP grundvattenundersökningar för en ny 

reservvattentäkt vid Loshult. Undersökningarna finns redovisade i, PM ”Reservvattentäkt 

för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult”. 

Lägesrapport 2006-10”. WSP 2006-10-13 

Lägesrapport 2007-06”. WSP 2007-06-15 

Under 2008 utredde WSP förutsättningarna för att anlägga ett sekundärt 

råvattenintag i Möckeln som ett reservalternativ till det södra intaget som 

används idag [1, 2 och 3]. 

Föreliggande rapport avser att utvärdera de undersökta alternativen, samt 

att identifiera fler potentiella vattenförsörjningsalternativ. Det kan även 

vara intressant att utreda alternativ som innebär att vatten transporteras till 

kommunen från täkter belägna i angränsande kommuner och/eller drivs av 

andra huvudmän än Älmhults kommun. 





2.4 Utvärderingsmetodik 

Utvärderingen av de identifierade vattenförsörjningsalternativen har genomförts 

med avseende på egenskaperna kvantitet, kvalitet, juridiska 

aspekter, kostnad, sårbarhet och synergier. De alternativ som av ena eller 

andra anledningen bedöms som icke genomförbart, eller inte når upp till en 

grundläggande nivå i ett eller flera av dessa avseenden, utreds inte vidare. 

Beskrivningen av respektive alternativ redovisas i separat bilaga (bilaga 1). 

Kostnadsberäkningar har utförts för de alternativ som bedömts uppfylla de 

villkor Älmhults kommun ställt på vattenförsörjningsalternativet. Som 

grund för kostnadsberäkningarna ligger en överslagsmässig dimensionering 

av överföringsledningarna. Till grund för dimensioneringen ligger erforderlig 

överföringskapacitet vid max- respektive medelförbrukning och terrängdata 

från lantmäteriets höjdgrid (50x50 m). Ledningsdimensioner och 

tryckstegringsbehov har därefter beräknats med Colebrook’s formel. 

Kostnadsuppskattningarna baseras på ett antal antaganden om till exempel 

anläggningskostnader (erfarenhetsvärden) för ledningar och pumpstationer. 

Energiåtgången för överföringspumpning har hämtats från produktdata för 

standardpumpar från större leverantörer. 

10109863 8 (15)

Kalkylräntan i kostnadsuppskattningarna har satts till 4 %. Denna siffra rekommenderas 

av ASEK (Arbetsgruppen för SamhällsEkonomiska Kalkyler), 

SIKA’s och trafikverkens gemensamma grupp för rekommendationer 

om kalkylvärden och dylikt. Deras rekommendationer används allmänt 

inom transportsektorn, men när det gäller allmänna rekommendationer brukar 

andra sektorer också använda ASEK. 





3 Identifierade alternativ 

Grundkravet på de identifierade alternativen är att de skall ligga inom en 

radie på ca 5 mil från Älmhults tätort. Resurser på längre avstånd från tätorten 

bedöms inte relevanta på grund av ökande kostnader för överföring 

och ledningsdragning. 

Följande alternativ har identifierats (ordnade ungefärligt efter ökande geografiskt 

avstånd från Älmhult): 

1. Nordligare intag i Möckeln 

2. Befintlig brunn vid vattenverket i Älmhult 

3. Ny ytvattentäkt inom Älmhults kommun 

a. Krusån 

b. Örsjön 

c. Hängasjö (ca 18 km) 

d. Vinen (ca 25 km) 

e. Lagan (ca 31 km) 

4. Ny grundvattentäkt i Loshult 

5. Lagans dalgång - Naturligt grundvatten 

6. Lagans dalgång - Konstgjort grundvatten 

7. Överföring från Osby 

8. Överföring från Växjö nya vattentäkt - Bergaåsen 

9. Överföring från Bolmentunneln 

För alternativens ungefärliga läge se Figur 1. Beskrivning av alla alternativen 

ges i bilaga 1. 

10109863 9 (15)





Figur 1. Det ungefärliga läget för alternativen. 

10109863 10 (15)

4 Sammanställning och utvärdering av 

alternativen 

I tabell 2 redovisas en sammanställning av de bedömningar som gjorts för 

respektive alternativ. I tabellen åskådliggörs alternativens lämplighet (i respektive 

utvärderingskategori) i en värderingsmatris, där de olika alternativen 

tilldelats plus eller minus, efter skalan: 

++ Uppfyller kraven mycket väl 

+ Uppfyller kraven 

0 varken bättre eller sämre än andra alternativ 

- Uppfyller knappt kraven 

-- Uppfyller inte kraven 

De alternativ som identifierats har utvärderats i varierande omfattning och 

detaljeringsgrad och utvärderingsmatrisen syftar endast till att åskådliggöra 

de olika alternativens lämplighet utifrån de uppställda utvärderingsposterna. 

Kostnaderna för de olika alternativen har inte beaktats i matrisen. 

Tabell 2. Utvärderingsmatris av vattenförsörjningsalternativ. 

Alternativ 

Nordligare intag i 

Möckeln (1) 

Kvantitet Kvalitet Sårbarhet Synergier ”Summa” 

++ 0 - 0 1 

Befintlig brunn vid 

vattenverket i Älmhult 

(2) 

+ 

(Reserv) 

-- - 0 -2 

Ytvatten – Krusån 

(3a) 

-- N/A* N/A N/A N/A 





Ytvatten - Örsjön 

(3b) 

Ytvatten – Hängasjön 

(3c) 

Ytvatten - Vinen 

(3d) 

Ytvatten - Lagan 

(3e) 

Ny grundvattentäkt 

i Loshult (4) 

Lagans dalgång – 

Naturligt grundvatten 

(5) 

Lagans dalgång – 

Konstgjort grundvatten 

(6) 

Överföring från 

Osby (7) 


Växjö nya vattentäkt 

- Bergaåsen 

(8) 


Bolmentunneln (9) 

-- N/A N/A N/A N/A 

+ 

(Reserv) 

0 + 0 2 

-- N/A N/A N/A N/A 

++ + + 0 4 

- - 0 + -1 

+ 

(Reserv) 

+ + + 4 

++ + + + 5 

- ++ 0 ++ 3 

++ ++ ++ 0 6 

++ + ++ 0 5 

*N/A avser att bedömning ej genomförts - alternativet faller på brist i grundläggande 

förutsättningar 

10109863 11 (15)

I matrisen (Tabell 2) har tre alternativ uppnått 5 plus eller mer. Av dessa är 

det dock bara två som bedöms ha potential att bli ett reellt alternativ till 

dagens vattenförsörjning (alternativ 8 och 9). Alternativ 6 (konstgjord infiltration 

i Lagans dalgång) väljs bort från vidare utvärdering eftersom det i 

detta läge inte finns tillräckligt med underlag som visar att alternativet 

verkligen är genomförbart. Det bedöms också finnas andra avgörande faktorer 

som gör alternativet mindre lämpligt, till exempel drift och underhållsproblematik. 

De alternativen som valts ut för vidare analys är; 

• Alternativ 1. Nordligare intag i Möckeln, 

• Alternativ 8. Överföring från Växjö nya vattentäkt – Bergaåsen, och 

• Alternativ 9. Överföring från Bolmentunneln 

Anledningen till att även alternativ 1 väljs ut för djupare analys och kostnadsuppskattning 

är att detta förmodligen utgör det billigaste och enklaste 

sättet att uppnå en acceptabel nivå vad gäller riskhantering och reservberedskap 

för Älmhults framtida vattenförsörjning. 





4.1 Kostnadsuppskattning 

Kostnaderna för de tre alternativen har uppskattats och redovisas dels i anslutning 

till övrig redovisning av alternativen i bilaga 1, dels separat i bilaga 

4. 

Kostnaderna har uppskattats utifrån erfarenhetsvärden för anläggnings-, 

drift- och underhållskostnader, samt i förekommande fall tillkommande anslutningsavgifter 

och avgiftstaxor för vatten då det levereras av annan part. 

Kapitalkostnaden för investeringarna har beräknats med annuitetsmetoden 

(50 års annuitet, 4% kalkylränta). Drift och underhållskostnaderna har uppskattats 

med antagandet att alternativet avser ordinarie vattenförsörjning 

med vattenförbrukning motsvarande prognostiserad medeldygnsförbrukning 

år 2020 (32 l/s). Kostnader för personal vid Älmhults vattenverk har inte 

beaktats. Sammanställning av kostnaderna redovisas i Tabell 3. 

Tabell 3. Sammanställning av uppskattade kostnader för respektive vattenförsörjningsalternativ, 

uppdelat på investeringskostnader, kapitalkostnader 

driftkostnader och resulterande kostnad per levererad kubikmeter dricksvatten. 

Alternativ 

1. Nordligare intag 

i möckeln 

8. Överföring från 

Bergaåsen 

9. Överföring från 

Bolmentunneln 

Investering 

(Mkr) 

Kapitalkostnad 

(Mkr/år) 

Driftkostnad 

(Mkr/år) 

Kostnad 

(kr/m 3 ) 

35 1,8 3,3 4,04 

99 4,7 2,0 6,57 

62 3,1 4,0 5,62 

10109863 12 (15)





4.2 Diskussion 

Utredningen visar att det finns i huvudsak tre alternativ för Älmhults framtida 

vattenförsörjning. Dessvärre visar inte analysen att något av dessa alternativ 

framstår som det självklara valet framför de andra. För att jämföra 

alternativen kan man uttrycka det som att ”man får vad man betalar för”. 

Alternativ 1 - Nordligare intag i Möckeln medför lägst kostnad, men ger 

också den lägsta graden av säkerhet. Alternativet innebär dock en relativt 

stor sårbarhetsreducering jämfört med dagens situation med enbart ett råvattenintag 

i Möckeln. Detta alternativ medför att totalt intagstopp från vattentäkten 

kan undvikas för ett flertal mindre utsläppsscenarion och även för 

en del större utsläppsscenarion. Det bedöms dock fortfarande finnas olyckor 

som har potential att påverka de båda intagen samtidigt. Älmhults kommun 

kommer med detta alternativ inte heller ingå i någon större VAorganisation 

utan drift- och krishantering kommer att vila på Älmhults egen 

personal. 

Humushalterna i sjön Möckeln är mycket höga och har uppvisat en stigande 

trend under de senaste åren. Detta innebära att det finns kommande investeringsbehov 

i det befintliga vattenverket för att klara av att rena vattnet 

även vid höga färgtal. Detta rör sig om dock om jämförelsevis små investeringar. 

Alternativet med ett nordligare intag i Möckeln kan även utgöra ett första 

steg i en fortsatt utbyggnad av ledningar till Bergaåsen, till exempel om det 

skulle visa sig att problematiken med ökande färgtal i Möckeln blir ohanterlig. 

Alternativ 8 - Överföring från Bergaåsen (Växjö vattentäkt) innebär att 

Älmhult får rent dricksvatten levererat via ledning från Bergaåsen. Ansvaret 

för driften av vattenverket i Hallsjö (Bergaåsen) ligger på Växjö kommun 

och Älmhult erlägger en rörlig avgift per köpt kubikmeter vatten för 

detta. Säkerheten i leveransen bedöms vara mycket god och som redundans 

behålls Älmhults vattenverk, som driftas för minsta möjliga produktion. 

Krisberedskap kan samordnas med Växjö, Alvesta och eventuellt även 

Ljungby kommuner. Alternativet innebär de största investeringskostnader 

men har lägst rörliga kostnader. 

Alternativ 9 - Överföring av råvatten från Bolmentunneln. Alternativet 

innebär en fördel jämfört med alternativ 1. Nordligare intag i Möckeln, i 

det avseende att det innebär en högre sårbarhetsreduktion. Älmhults vattenverk 

kan förses med råvatten från två separata vattentäkter, vilket ger god 

redundans, och Älmhult kommer att kunna ta del av den krishanteringsberedskap 

som finns inom Sydvatten AB:s organisation. Driften av vattenverket 

kommer dock med detta alternativ även fortsättningsvis att skötas av 

personal från Älmhults kommun. Detta alternativ innebär förmodligen kortast 

tid från det beslut härom tagits tills alternativet är fullt utbyggt. Bolmentunneln 

har stor överkapacitet och därför behövs ingen tillståndsprocess 

för vattenverksamhet. 

10109863 13 (15)

5 Rekommendation 

Det alternativ som innebär lägst investeringskostnader på kort sikt är utbyggnad 

av alternativ 1 – nordligare intag i Möckeln. WSP rekommenderar 

därför i dagsläget att Älmhult väljer detta alternativ. 

Alternativet med nordligare intag i Möckeln är dock ett relativt dåligt alternativ 

med avseende på bland annat sårbarhet och långsiktig hållbarhet. 

WSP rekommenderar därför Älmhult att samtidigt fortsätta föra diskussioner 

med både Sydvatten och Växjö kommun, för att klargöra principerna för 

ett eventuellt framtida avtal om leverans av vatten. WSP kan idag inte rekommendera 

det ena av dessa alternativ framför det andra. Det råder framför 

allt stor osäkerhet kring nivåerna på avgifterna för anslutningen och levererat 

vatten. Vad gäller Bergaåsen så kan alternativet med ett nordligare 

intag i Möckeln utgöra ett första steg i en fortsatt utbyggnad av ledningar 

till Bergaåsen. 

Skyddet av Möckeln som vattentäkt är idag inte tillräckligt och bör förbättras. 

Detta kan ske genom aktivt förvaltningsarbete och skyddsåtgärder i 

samarbete vattenvårdsförbundet, Banverket och Vägverket. Förbättringarna 

bör genomföras även om vatten i framtiden levereras från Bolmentunneln 

eller Bergaåsen, eftersom Älmhults kommun även med något av dessa alternativ 

kommer att vara beroende av Möckeln som reservvattentäkt. 

Om alternativet med överföring från Bergaåsen väljs bör diskussioner föras 

tillsammans med Ljungby kommun. De båda kommunerna kan sänka sina 

investeringskostnader för anslutning till Bergaåsen genom att till exempel 

samordna upphandling av ledningsentreprenader mm. 





10109863 14 (15)

6 Referenser 





1. PM - Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av 

Möckeln. WSP Environmental, Malmö den 16 februari 2008. 

2. PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i 

Möckeln. WSP Environmental, Malmö den 31 januari 2008. 

3. Riskanalys av vattentäkt Möckeln. WSP Environmental den 15 februari 

2008. 

4. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30. 

Hämtat från http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000- 

2005/2001_30.pdf den 2 september 2008. 

5. Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult. 

Lägesrapport 2007-06. WSP Environmental den 15 juni 2007. 

6. Muntlig information från Bengt Pettersson den 25 september 2008. 

7. Handlingsplan vattenförsörjning. Redogörelse för provpumpning av 

reservvattentäkt för Älmhult. Rapport SWECO VBB VIAK AB, 

Växjö den 23 oktober 2002. 

8. PM angående fortsatta insatser att ordna reservvattenförsörjning för 

Älmhults tätort. PM Tyréns den 14 november 2003. 

9. Krav på råvattnets kvalitet. Hämtat från 

http://www.naturvardsverket.se den 10 oktober 2008. 

10. Älmhults vattenverk – anläggningsbeskrivning och driftinstruktion. 

WSP Samhällsbyggnad, den 21 mars 2007. 

11. Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för 

vattenförsörjning. SGU - Rapporter och meddelanden 115, Sveriges 

geologiska undersökning 2004. 

12. Muntlig information från Christer Gedda den 11 november 2008. 

13. VISS-Vatteninformationssystem Sverige (www.viss.lst.se) sökning 

2008-11-12. 

14. PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar 

kring konsekvenser av kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalitet 

i framtiden, Persco, Litt 08024. 

15. PRODUKTIONSRAPPORT 07 – med teknisk beskrivning av våra 

vattenverk, Sydvatten AB 2007 

10109863 15 (15)



II.5 Vattenförsörjning idag 

Malmö 2010-04-30 

1 (10109) 

II.5 

PM 

Möckeln – trender i humushalter 

Inledning 

WSP har på uppdrag av Älmhults kommun sammanställt en PM med information angående 

humushalter i ytvatten. Uppdraget uppkom med anledning av att humusnivåerna 

i kommunens ytvattentäkt, sjön Möckeln, har ökat avsevärt de senaste decennierna. 

Syfte 

Syftet med denna PM är att sammanfatta statusen för humus i sjön Möckeln idag, att 

presentera vilka faktorer som påverkar humushalter i sydsvenska ytvatten, samt att presentera 

vilka prediktioner som finns för hur humussituationen kan förväntas utvecklas i 

framtiden. 


Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling 2010-04-30\II.5 PM Möckeln - 

Trender i humushalter_rev 2010-05-11.doc 


Bakgrund 

Det är inte bara i Möckeln som humushalterna har ökat. Ökade humushalter har observerats 

på många håll sedan 1990-talet 1 . En jämförande undersökning över vattenfärgsökning 

i Skånska ytvatten de senaste 20 åren visar en ökning på i genomsnitt 3 % 

per år för 15 undersökta vatten 2 . Andra undersökningar visar att det finns tydliga trender 

på att humushalterna ökar i våra Svenska ytvattentäkter 3 . Eftersom 50 % av Sveriges 

vattenförsörjning baseras direkt på ytvatten (sjöar eller vattendrag) 4 krävs ändrade 

reningsprocesser i reningsverken för att vattnet till konsument ska hålla samma standard 

som tidigare. Ökade humus- och sedimenttransporthalter medför nämligen en 

ökad risk för spridning av partikelbundna föroreningar 5 . Dessutom kan vattnets smak 

påverkas. Utökade reningsprocesser innebär ökade kostnader för vattenproduktionen. 

Humus 

Humus är mycket finfördelat och delvis löst organiskt material. Humushalter kan kvantifieras 

genom mätning av färgtal (mg Pt/l), absorbans eller löst organiskt kol 

(TOC/DOC, mg/l). Naturvårdsverket har tagit fram statusklasser för humusfärgning av 

vatten inom dessa mätkategorier. I tabell 1 visas Naturvårdsverkets statusklasser. 


Box 714 

251 07 Helsingborg 

Besök: Järnvägsgatan 13 

Tel: +46 42 444 40 00 

Fax: +46 42 444 40 02 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se




Malmö 2010-04-30 

2 (10) 

Tabell 1. Statusklasser för färg, absorbans och TOC i sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). 

Färg (mg Pt/l) Absorbans (filtr.) TOC (mg/l) 

Ej eller obetydligt färgat vatten 10 0,02 4 

Svagt färgat vatten 10-25 0,02-0,05 4-8 

Måttligt färgat vatten 25-60 0,05-0,12 8-12 

Betydligt färgat vatten 60-100 0,12-0,2 12-16 

Starkt färgat vatten > 100 > 0,2 > 16 

Humus i Möckeln 

I Möckeln har färgtal och TOC mätts mer eller mindre kontinuerligt sedan 1987. En 

sammanställning av mätningarna visas i figur 1 nedan. 

Färgtal och TOC i Möckeln 

500 

35 

450 

400 

30 

350 

25 

Färg (mg Pt/l) 

300 

250 

200 

20 

15 

TOC (mg/l) 

Färg (mg Pt/l) 

TOC (mg/l) 

150 

10 

100 

50 

5 





0 

1987 03 18 

1996 08 27 

2000 04 06 

Datum 

2001 02 08 

2001 10 23 

2002 08 28 

2003 04 28 

2004 01 26 

2004 10 19 

2005 08 25 

2006 04 24 

2007 02 27 

2007 10 23 

Figur 2. Färgtalsresultat och TOC-mätningar vid Möckelns utlopp från 1987-2007 (www.ma.slu.se) 

Vid jämförelse med naturvårdsverkets statusklasser syns att Möckeln överskridit gränsen 

för ”Starkt färgat vatten” utifrån färgtalsklassningen uppskattningsvis sedan 2002 

och utifrån TOC klassningen sedan 2004. 

Vattenfärgen har generellt visat sig öka mer än vad DOC-halten har 6 . Detta kan bero på 

den starka korrelationen vattenfärg har med järnhalter i vatten 7 . Järn har inte mätts i 

Möckeln och en jämförelse kan således inte göras. 

Färgtalet har även uppmätts i Möckelns tillflöden och vid råvattenintaget till Älmhults 

vattenverk, med månadsvisa mätningar vid Möckelns utlopp, och varannan månad vid 

övriga mätplatser. Resultaten för mätningarna redovisas i figur 3. 

0




Malmö 2010-04-30 

3 (10) 

Färgtal i Möckeln 

1200 

1000 

800 

mg Pt/l 

600 

Möckelns utlopp 

Såganässjön 

Häradsdiket 

Råvatten VV 

400 

200 

0 

75-01-01 

77-01-01 

76-01-01 

79-01-01 

78-01-01 

81-01-01 

80-01-01 

83-01-01 

82-01-01 

85-01-01 

84-01-01 

87-01-01 

86-01-01 

89-01-01 

88-01-01 

91-01-01 

90-01-01 

93-01-01 

92-01-01 

95-01-01 

94-01-01 

96-01-01 

98-01-01 

97-01-01 

00-01-01 

99-01-01 

02-01-01 

01-01-01 

04-01-01 

03-01-01 

06-01-01 

05-01-01 

08-01-01 

07-01-01 

10-01-01 

09-01-01 

12-01-01 

11-01-01 

Figur 3. Sammanställning av uppmätta färgtal i sjön Möckeln och dess tillflöden. Källa: Helgeåns 

samordnade recipientkontrollprogram och Älmhults vattenverks egenkontrollprogram (råvattenintaget). 

Den södra delen av sjön Möckeln där råvattenintaget ligger utgör en separat del av 

sjön, som i stort sett saknar inflöde från norra delen av sjön. Tillflödet till den södra 

delen kommer i huvudsak från Häradsdiket (dagvatten från centrala Älmhult) och från 

Sånnaböke mosse (pågående torvbrytning). 

Högst färgtal har uppmätts i Häradsdiket. Det uppmätta färgtalet vid råvattenintaget är 

relativt sett lägst. Inloppet till Möckelns norra del sker till stor del via Helge å och Såganässjön, 

österifrån. Såganässjön har ett mycket starkt färgat vatten och stora haltvariationer, 

typiska för ett rinnande vatten. 





Mättillfällena för respektive provtagningsserie sammanfaller inte i tid, varför mätvärdena 

inte är direkt jämförbara. Det är dock troligt att färgtalet generellt sett är något 

lägre i Möckelns södra, jämfört med Möckelns utlopp. Anledningen till detta diskuteras 

beror troligen på att sjöns södra del är relativt isolerad och har låg omsättning, jämfört 

med Möckelns norra del, och Såganässjön, där Helge å passerar igenom. 

En allmänt stigande trend kan ses i data från samtliga mätplatser under de senaste 10- 

15 åren. 

Humushalt i en sjö 

Humushalten i en sjö påverkas av sjöns omsättningstid eftersom nedbrytningsprocesser 

i sjön sänker humushalten i vattnet. Ju längre omsättningstid sjön har desto klarare blir 

vattnet. En sjö med en omsättningstid på 3-4 år kan ha ett relativt klart vatten. Vid kortare 

omsättningstider, som i sjön Möckelns fall, krävs att inflödande vatten är relativt 

klart för att sjövattnet ska vara klart. I hela Kronobergs län är många sjöar grunda slättsjöar 

som Möckeln vilka har kort uppehållstid 8 .




Malmö 2010-04-30 

4 (10) 

Humushalter i ett historiskt perspektiv 

Humushalter har mätts i svenska sjöar de senaste 50 åren. Hur humushalterna har sett 

ut tidigare är i dagsläget oklart 9 . Pågående forskning undersöker sediment i sjöar för att 

utröna hur humushalterna såg ut innan mätningar påbörjades. Förhandsprognoser från 

denna pågående forskning indikerar att humushalterna historiskt har legat på en högre 

nivå än idag 10 . Detta kan innebära att de halter som uppmäts idag inte är exceptionellt 

höga sett i ett historiskt perspektiv 11 . 

Faktorer som påverkar humushalten 12 

Några faktorer som har stark inverkan på humushalterna i våra ytvatten är: Väder, vädervariation, 

temperatur, grundvattennivåer, avrinning, hur grundvatten rör sig i marken 

och minskning av sur deposition via regn och markutlakning. 

Väder, vädervariation och temperatur 

Vädret påverkar humushalten eftersom det är vattnet (regnet) som är motorn i processen 

gällande humusutlakning ifrån mark till ytvatten. Nederbördens storlek och intensitet 

och variationer under året och mellan år, spelar stor roll för ämnestransporter. Stor 

nederbörd under höst, vinter och vår ökar transporter vilket innebär bland annat ökad 

färg (humus) 13 . För rinnande vatten blir påverkan momentan medan effekter fördröjs i 

sjöar där de längre vattenomsättningstiderna förskjuter humusdynamiken 14 . 

Temperaturen påverkar på flera sätt. Varmare vintrar ger tjälfri mark där vatten kan 

laka ut humus. Stormfällning kan öka vid tjälfria vintrar vilket kan ge höjda grundvattennivåer 

och därmed ökad humusutlakning, eftersom träden inte finns kvar och kan ta 

upp vatten ur marken. Detta blev exempelvis resultatet efter stormen Gudrun. 





Varmare och torrare somrar ger mindre tillflöde till sjöar vilket ger längre uppehållstider 

i sjöarna, vilket resulterar i ett klarare vatten. När sedan den torrare perioden följs 

av regnigare period sköljs humus ut i högre koncentrationer, vilket ger humustoppar. 

Detta syns i variationer på så väl inomårs-, års- och flerårsbasis. 

Varmare somrar kan också påverka genom ökad biomassaproduktion vilket leder till 

ökade humushalter 15 . 

Grundvattennivåer, avrinning, grundvattenströmning 

För att humus ska läcka ut ur marken behöver grundvattnet passera det organiska skiktet 

i jordmånen. Högre grundvattennivåer ger högre utlakning av humus då vattnet vid 

högre vattenstånd rör sig genom det ytligare organiska skiktet (se figur 3). Vidare kan 

vattnet då stå så högt att det organiska skiktet i kantzonen står i direkt förbindelse med 

ytvattnet vilket ger ytterligare ökad humusutlakning (se figur 3). För utlakning av humus 

spelar det alltså roll hur och var grundvattnet rör sig genom marken på sin väg till 

ytvattnet. Vid högt flöde i vattendraget och höga grundvattennivåer läcker mer humus 

ut från kantzonen längs med hela vattendraget/sjön, än vad som är fallet vid låga 

grundvattennivåer och låga flöden.




Malmö 2010-04-30 

5 (10) 

Organisk jord 

GV-nivåer 

Inströmningsområde 

Berggrund 

Utströmningsområde 

högt flöde 

Utströmningsområde 

lågt flöde 

Mineraljord 

Bäck 

Figur 3: Hypotetisk grundvattenströmning och grundvattenutströmning i olika jordhorisonter vid olika 

vattensituationer 16 

Grundvattnet tenderar vid torrare perioder, med lägre grundvattennivåer, att strömma ut 

genom mer oorganiska djupare skikt (se figur 3). Under perioder av lägre flöden spelar 

det humusläckage som når ytvattnet från humusrika myr-/torv-/våtmarker en större 

roll 17 för det totala tillflödet av humus än vid högflödessituationer. Hur stor inverkan på 

humushalten grundvattnet har beror på hur stor del av tillflödet till sjön/vattendraget 

som rinner genom myr-/torv- eller våtmarker. 





Minskad försurning 

Minskad sulfatdeposition ser ut att vara en drivande faktor för ökade humushalter 

idag 18 . Vattnet återgår alltså till en brunare nivå idag, jämfört med vad som var fallet 

under tiden med surt nedfall, då vattnen generellt sett var klarare. Detta beror på att det 

sura regnet gjorde humusen mer svårrörlig (organiska syror bildades i marken). Nu när 

regnet är mer basiskt igen lakar den upplagrade humusen ut med brunare ytvatten som 

följd. Ingen kunskap finns dock om när toppen för effekten av denna brunifiering kan 

tänkas ligga. Eventuellt har den redan passerats vilket skulle innebära att vattnet färg 

inte så länge till kommer att öka på grund av minskad försurning. 

Andra faktorer som påverkar humusnivåerna 

Det finns ytterligare faktorer som påverkar humushalterna även om de inte förväntas 

vara av större betydelse för färgnivån i de sydsvenska ytvattnen de närmaste åren. 

Exempelvis kan nämnas förändrad markanvändning från jordbruk till skogsmark. 

Skogsmarken ger ökad organisk jordhorisont och därmed ökad möjlighet till humusutlakning. 

Förändrad markanvändning med ökande andel skog är dock en process som tar 

tid för att inverka på humushalterna i ytvattnen. En generation av skog ger endast ett 

tunt organiskt skikt vilket innebär små möjligheter för utlakning av humus. 

Ökad primärproduktion ger mer organiskt material i marken. Mer organiskt material 

i marken ger mer möjlighet för humus att laka ut. 

I jämförelse mellan södra och norra Sverige påverkar kvävenedfallet olika. Över södra 

Sverige är kvävenedfallet större vilket innebär möjlighet till ökad biomassaproduktion 

vilket ger mer organiskt material i marken och ökade möjlighet till humusutlakning 19 .




Malmö 2010-04-30 

6 (10) 

Det mildare klimatet i södra Sverige ger också större förutsättning för ökad biomassaproduktion. 

Minskad havssaltdeposition leder till ökad utlakning av humus. Havssaltdepositionens 

inverkan är också störst i södra Sverige. 

Dränering av skogsmarker genom grävda diken ner till jordlager under det organiska 

lagret ger en minskning av mängden humus ut från skogen. Detta eftersom diket sänker 

grundvattennivån ned under det organiska lagret, och därmed utlakningsmöjligheten (se 

figur 4). 

Organiskt skikt 

Vattennivå 

Mineralskikt 

Organiskt skikt 

Mineralskikt 

Vattennivå 

Figur 4: Schematisk generaliserad bild över vattennivåer i skogsmark utan (överst) eller med (nederst) 

dränerande diken 





Påverkan från en eventuell klimatförändring 20 

Som sammanfattning kan några saker sägas gällande eventuella klimatförändringar för 

den del av Sverige där Möckeln är belägen. Prognoserna gäller mellan 2011-2100 och 

jämförs mot SMHI:s mätningar/statistik mellan 1961-1990. En nederbördsökning är 

förutspådd för höst, vinter och vår vilket innebär ökad tillrinning till ytvattnen under 

denna period på året. Detta kan innebära höjda vattennivåer med ökad humusutlakning 

som följd. Intensiva regn/snöfall uppskattas öka och risk för stora översvämningar föreligger. 

Översvämningarna innebär ökad utlakning av humus. Dagar med snötäcke och 

isläggning förutspås minska. Icke-frusen och blöt mark innebär utlakning av humus 

under årets kalla del, d.v.s. under den del av året då växtlighet dessutom inte tar upp 

vatten, vilket innebär ytterligare möjlighet för utlakning. 

Somrarna förutspås bli varmare och medelnederbörden för sommarperioden juliseptember 

uppskattas minska. Antalet torra dagar i juli ser också ut att öka mot slutet 

av perioden (2071-2100). Kombinationen av torra dagar och intensiva regn, vilka också 

skulle kunna uppträda under sommaren enligt SMHI:s prognoser, kan innebära högre 

humustoppar vid regnen. Under de torra perioderna kan dock humus hinna brytas ned 

då omsättningstiden i sjöarna också blir längre. Ökad temperatur kan också innebära 

ökad biologisk aktivitet med ökad biomassa som följd. 

Å andra sidan finns andra klimateffekter vilka kan påverka nivåerna till det lägre. Det 

skulle kunna orsakas av om det uppkommer flera år av torrare klimat. Detta scenario ar 

dock reversibelt då blötare väder uppkommer igen. Alternativt finns möjlighet att en 

riktigt långvarig period (år) av blötare klimat eventuellt skulle kunna innebära en ny




Malmö 2010-04-30 

7 (10) 

jämvikt mellan nederbörd och urlakning av humus innebärandes en lägre utlakning av 

humus. Dessa scenarier skulle kunna innebära att vi istället får vattenfärger liknande 

dem vi sett de senaste decennierna. 

Sammanfattning och framtidsspekulationer 

Faktorerna som påverkar humushalterna är många. En sammanfattning av dessa och 

vilken roll de kan spekuleras i att ha haft tidigare, har i nutid och får i framtiden presenteras 

i tabell 2 och figur 4. Uppskattningsvis kan dåtid ses som tid före industrialismen 

fram till mitten av 1900-talet. Nutid skulle kunna vara påföljande 100års period. 

Faktorerna väder, vädervariation, temperatur och grundvattennivåer spelar lika stor roll 

oberoende av när de inträffar så de är exkluderade från tabellen. 

Tabell 2: I tabellen sammanfattas och uppskattas utifrån insamlad information om vilka faktorer som påverkar 

humusnivåerna i ytvatten. + innebär att faktorn kan påverka humushalten till att öka. – innebär att 

faktorn kan minska halten humus. 0 Innebär att faktorn inte var/är relevant i den tidsperioden. 

Faktor Förr Nutid Framtid 

Försurning + - + 

Klimatförändringar 0 + - – +++ 

Andel torv-/myr-/våtmark ++ + + 

Biomassaproduktion + + ++ 

Markanvändning + - + 

Kvävenedfall 0 + - 

Dränering av skogsmark 0 - - 

SUMMA 5 4 5-8 





Försurning eller påverkan av surt nedfall på humusnivåer är en faktor som inte fanns 

förr. Därmed innebär att mer humus läckt ut ur markerna tidigare än vad som sker idag 

då försurningen kan uppskattas ha minskat läckaget. 

Klimatförändringar förekom inte förr och var därmed inte relevant. Inför framtiden är 

påverkan osäker, men troligen ökar humusen i våra vatten på grund av klimatförändringar. 

Men vissa scenarier skulle också kunna sänka halterna. 

Avseende andelen torv-/myr- och våtmark så var den andelen troligen högre i dåtidens 

vattendrag. Efter utdikning finns inte dessa marktyper i lika stor utsträckning längre 

och påverkar därmed inte humusutlakningen i samma omfattning. 

Biomassaproduktionen kan komma att öka vid en ökande temperatur som vid en klimatförändringseffekt. 

Markanvändning har förr varit mer skogsmark. I nutid har stora jordbruksområden brukats. 

En trend med tillbakagång till skogsmark kan skönjas. Mer skogsmark ger i längden 

en ökning av humus från dessa marker. 

Kvävenedfall orsakat av industrin, har förekommit i nutid, men är minskande.




Malmö 2010-04-30 

8 (10) 

Dränering av skogsmarker förekommer i nutid och om användningen fortsätter och dräneringen 

hålls väl skött så verkar det för ett minskat utläckage av humus. 

Humusnivå 

F ö rr Nutid Framtid 

Figur 4: Sammanställd spekulativ figur angående humusnivåer i sydsvenska ytvatten förr i tiden, i nutid 

och i framtid. Den för framtiden heldragna linjen kan ses som ett värsta scenario om klimatpåverkan blir 

maximal. Den streckade linjen visar ett scenario där man går till en nivå som man kan gissa var den som 

var fallet innan försurning gjorde sjöarna klarare. 





De humushalter vi kommer att se i våra sydsvenska vatten de kommande decennierna 

är med största sannolikhet högre (brunare vatten) än vad som uppmätts de senaste 40 

åren. Orsaken till denna ökning är bl.a. minskad inverkan av surt nedfall, d.v.s. en återgång 

till de förhållanden som rådde före perioden av surt nedfall. De halter som kan 

tänkas uppkomma i framtiden kan antas vara i nivå med hur det sett ut historiskt, även 

om detta inte kan sägas med säkerhet. Det är dock oklart, än så länge, hur mycket brunare 

vattnen har varit historisk sett. Detta kommer forskningen förhoppningsvis att 

kunna svara på inom de närmsta åren. 

Förmodligen kommer klimateffekter att medföra en ytterligare ökning av humushalterna 

i våra sjöar och vattendrag. Om förutspådda extremväderssituationer blir vanligare 

med fler och intensivare regn kommer detta medverka till ökade humushalter i ytvattnen 

jämfört med dagens nivåer. Alternativt skulle år av torrare klimat kunna innebära 

lägre humushalter. Detta ar dock ett scenario vilket är reversibelt vid återkomst av blötare 

väder. Även en långvarig period av blötare klimat skulle kunna innebära lägre utlakning 

av humus. 

Sammanfattningsvis kan sägas att det är troligt att halterna humus kommer att fortsätta 

stiga under en period framåt, för att därefter plana ut på en högre nivå än den vi ser 

idag. Osäkerheten i prognosen är dock stor. 

Att spekulera exakt vilken nivå humushalterna kommer att plana ut på i framtiden är 

inte möjligt. Forskning inom området pågår och förhoppningsvis kommer denna att 

resultera i bättre kunskap och prognosmöjligheter inom en snar framtid.




Malmö 2010-04-30 

9 (10) 

Helsingborg 2008-11-21 

Reviderad 2010-05-11 


Mark och Vatten Malmö 

Lisa Förlin 








Malmö 2010-04-30 

10 (10) 

Referenser 

1 Stefan Löfgren, SLU, Konferens om bruna vatten 2008-09-18 

2 Viktor Kalén, Varför blir Skånska sjöar och vattendrag brunare?, examensarbete Lst Skåne, 

2007 

3 ”Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat” 



6 Wilhelm Granéli, 2008-09-18 


8 Lst Kronoberg 




12 Informationen under den här rubriken är inhämtad från konferensen om bruna vatten 

i Växjö 2008-09-18 och föreläsningarna av Stefan Löfgren, SLU och Wilhelm Granéli, 

LU, när inget annat anges 


14 ”Klimatinducerad variation av löst organiskt kol i nordiska ytvatten, 2003” 

15 Bo Bergqvist, 2008-09-18 





16 Löfgren, S. 2003. Soil and surface water acidification in theory and practice – conclusions 

from a KSLA workshop. The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry Report 

142(18):9-14 

17 Stefan Löfgren 2008-09-18 


19 Bo Bergqvist, 2008-09-18 

20 Allt under rubriken har sin källa i ”Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat”

Övergripande Sårbarhetsanalys 

Vattentäktsalternativ 

Älmhult 

Slutgiltig handling 

2008-10-22 

Upprättad av: Mattias Nordwall 

Kontrollerad av: Christoffer Bonthron 

Godkänd av: Markus Holm

Övergripande Sårbarhetsanalys 

Vattentäktsalternativ 

Älmhult 

Slutgiltig handling 

2008-10-22 

Dokumentinformation 

Uppdragsgivare: 


Uppdragsnummer: 1010 9863 

Upprättad av: 

Kontrollerad av: 

Godkänd av: 

Mattias Nordwall 

Christoffer Bonthron 

Markus Holm (uppdragsansvarig) 

Datum Rev. dat. Status Upprättad av Kontrollerad av 

2008-10-14 Granskningshandling MN CB 

2008-10-22 Slutgiltig handling MN MH 

Konsult 

WSP Brand- och Riskteknik . Box 574 . 201 25 Malmö . Besök: Jungmansgatan 10 . Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 . WSP Sverige AB-org nr: 556057-4880 . Styrelsens säte: Stockholm . www.wspgroup.se 


Övergripande sårbarhetsanalys 

2008-10-22 

2 (15)

Sammanfattning 

WSP Brand- och Riskteknik har av WSP Environmental, Mark och Vatten, blivit anlitade för att utreda vilket 

av fyra olika alternativ för ny vattentäkt som är lämpligast ur ett sårbarhetsperspektiv för Älmhults 

Kommun. Denna sårbarhetsanalys är en del av en större utredning som WSP Environmental Mark och Vatten 

genomför åt Älmhults kommun. 

Syftet med rapporten är att övergripande utreda fyra alternativ som ämnar säkerställa vattenförsörjningen 

för Älmhults kommun och avgöra vilket som är lämpligast ur ett sårbarhetsperspektiv. Rapporten syftar till 

att inbördes rangordna de olika alternativen för att kunna jämföra dem ur ett sårbarhetsperspektiv. 

Den övergripande sårbarhetsanalysen kommer fram till att alternativen med överföring från Osby och Bolmentunneln 

är de mest lämpliga alternativen för Älmhults kommun ur ett sårbarhetsperspektiv då de är mest 

robust uppbyggda ur ett sårbarhets- och krishanteringsperspektiv enligt analysen. 



2008-10-22 

3 (15)


1 INLEDNING....................................................................................................................................................5 

1.1 SYFTE........................................................................................................................................................5 

1.2 MÅL ..........................................................................................................................................................5 

1.3 AVGRÄNSNINGAR.......................................................................................................................................5 

1.4 UNDERLAGSMATERIAL ...............................................................................................................................5 

1.5 KVALITET ..................................................................................................................................................6 

1.6 BEGREPP OCH DEFINITIONER.......................................................................................................................6 

2 BESKRIVNING AV ALTERNATIV ..............................................................................................................7 

2.1 NORDLIGARE INTAG I MÖCKELN .................................................................................................................7 

2.2 ÖVERFÖRING FRÅN OSBY ...........................................................................................................................7 

2.3 ÖVERFÖRING FRÅN BOLMENTUNNELN ........................................................................................................8 

2.4 BERGAÅSEN...............................................................................................................................................8 

3 SÅRBARHETSANALYS...............................................................................................................................10 

3.1 METOD FÖR SÅRBARHETSUPPSKATTNING ..................................................................................................10 

3.2 IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR....................................................................................10 

3.3 BESKRIVNING AV KRISHANTERINGSFÖRMÅGA ...........................................................................................12 

3.4 SÅRBARHETSUPPSKATTNING.....................................................................................................................14 

4 DISKUSSION.................................................................................................................................................14 

5 SLUTSATSER ...............................................................................................................................................14 

REFERENSER.......................................................................................................................................................15 



2008-10-22 

4 (15)

1 Inledning 

WSP Brand- och Riskteknik har av WSP Environmental, Mark och Vatten, blivit anlitade för att utreda vilket 

av fyra olika alternativ för ny vattentäkt som är lämpligast ur ett sårbarhetsperspektiv för Älmhults 

kommun. Denna sårbarhetsanalys är en del av en större utredning som WSP Environmental, Mark och Vatten, 

genomför åt Älmhults kommun. För mer bakgrundsinformation, se rapport, Alternativ för Älmhults 

framtida vattenförsörjning 1 . 

1.1 Syfte 

Syftet med rapporten är att övergripande utreda fyra alternativ som ämnar säkerställa vattenförsörjningen 

för Älmhults kommun och avgöra vilket som är lämpligast ur ett sårbarhetsperspektiv. Rapporten syftar till 

att inbördes rangordna de olika alternativen för att kunna jämföra dem ur ett sårbarhetsperspektiv. 

1.2 Mål 

Målet med rapporten är att kunna presentera vilket av alternativen som är mest fördelaktiga ur ett sårbarhetsperspektiv. 

1.3 Avgränsningar 

Sårbarhetsanalysen har genomförts på en övergripande nivå där inga av de föreslagna alternativen är utredda 

i detalj varför sårbarhetsanalysen kommer att förknippas med ett antal antaganden. Analysen kommer att 

utreda de olika utredningsalternativen ur de två perspektiven, riskkällor i närheten och krishanteringsförmåga, 

med respektive underrubriker: 

 

 

Riskkällor i närhet 

o Förorening av råvattenkällan d.v.s. farligt gods, terrorism/ sabotage. 

o Avbrott i leverans d.v.s. skador på ledningar, avbrott i pumpstationer, elavbrott. 

Krishanteringsförmåga 

o Hur ser krisorganisationen och planeringen ut 

o Finns alternativ vattenförsörjning d.v.s. redundans. 

Denna sårbarhetsanalys är också baserad på hur omgivningar och situationer ser ut idag och inga spekulationer 

är gjorda om hur framtiden kommer att se ut. 

1.4 Underlagsmaterial 

Arbetet baseras bl.a. på följande underlag: 

Rapport, Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning 1 . 

Riskanalys av vattentäkt Möckeln 2 . 

PM - Underlag till Länsstyrelsernas begäran om utpekande av riksintresse för Bolmentunneln 3 

Annan litteratur och kontakt med personer inom projektet har även legat till grund för denna övergripande 

sårbarhetsanalys. 



2008-10-22 

5 (15)

1.5 Kvalitet 

Rapporten är utförd av Mattias Nordwall (Civilingenjör Riskhantering och Brandingenjör) med Markus 

Holm (Fil. mag. Geovetenskap och Naturgeografi) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och 

kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på 

internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och 

resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Christoffer Bonthron (Civilingenjör Riskhantering 

och Brandingenjör). 

1.6 Begrepp och definitioner 

En sårbarhetsanalys sätter det skyddsvärda systemet i fokus till skillnad från riskanalysen som syftar till att 

storleksbestämma risken. I stället för att som i riskanalysen ställa frågan om vilka konsekvenser en viss 

riskkälla kan ge upphov till och hur sannolikt det är att riskkällan utlöses, försöker man istället identifiera 

vad som är skyddsvärt, vad som kan hota det skyddsvärda, vilka angreppspunkterna är och hur förmågan ser 

ut att stå emot och hantera olika former av påfrestningar. I denna sårbarhetsanalys är de olika vattentäkterna 

med tillhörande ledningssystem de skyddsvärda systemen. 

Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse och graden av sårbarhet 

bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. Vad som tydligare 

lyfts fram i en sårbarhetsanalys jämfört med en riskanalys är den förebyggande och skadereducerande förmågan, 

medan riskanalysen betonar en riskkällas sannolikhet och potentiella konsekvenser. 

En tydlig koppling mellan de två analysformerna är att eventuella risker som identifierats vid riskanalyser 

kan användas som underlag för att bedöma ett objekts eller systems sårbarhet och en schematisk bild presenteras 

i Figur 1. 

Figur 1. Schematisk bild för arbetsföljden av en sårbarhetsanalys 4 . 



2008-10-22 

6 (15)

2 Beskrivning av alternativ 

När utredningen av olika tänkbara alternativa vattentäkter för Älmhults kommun startade så diskuterades 

nio olika alternativ. Vid arbetet med huvudrapporten 1 så fördjupades beskrivningen av de fyra mest intressanta 

alternativen: 

 

 

 

 

Nordligare intag i Möckeln, 

Överföring från Osby, 

Överföring från Bolmentunneln, 

Bergaåsen. 

Anledningen till detta är att endast dessa av an dra orsaker är intressanta som vattenresurs för Älmhults 

kommun. I detta kapitel definieras och fastställs de fyra olika alternativen som kommer att analyseras i 

denna rapport. 

2.1 Nordligare intag i Möckeln 

Nedan beskrivs det aktuella systemet översiktligt. Det ges även en teknisk beskrivning i Tabell 1 och vattentäktens 

plats presenteras i Figur 2.l. 

2.1.1 Beskrivning 

Alternativet med intag i norra delen av Möckeln som ett alternativ till den nuvarande intagspunkten i södra 

delen av sjön har utretts av WSP 2008 2 . 

Den genomförda utredningen syftade till att utreda förutsättningarna för lokalisering av ett sekundärt råvattenintag 

i norra delen av sjön Möckeln. Två alternativa lokaliseringar studerades och för och nackdelar med 

dessa två platser jämfördes. 

Alternativet innebär att man väljer endera av de två alternativa lokaliseringarna för ett nordligare intag. Detta 

nordliga uttag kommer att fungera som ett reservvatten för den händelse att nuvarande intag måste stängas 

till följd av exempelvis en olyckshändelse i närheten av intaget. Den primära intagspunkten skall alltså i 

detta alternativ även fortsättningsvis utgöras av nuvarande intagspunkt i södra delen av Möckeln. 

2.1.2 Tekniska aspekter 

Samma vattenkvalitet kommer att tas om hand i vattenverket. Inga anpassningar i vattenverket bedöms krävas. 

Inga tekniska anpassningar krävs utöver uppgradering av filterkapacitet för att få ner färgtalen. 

En sjöledning kommer att leda vattnet till Älmhults vattenverk ca 1 mil bort. 

2.2 Överföring från Osby 




Osby har en vattentäkt i Maglaröd där vatten tas från Skeingesjön och infiltreras för att sedan via vattenverket 

och ledningar ledas till Osby. 



2008-10-22 

7 (15)


Ledningen mellan Maglaröd och Osby kan klara ett extra flöde av ca 40 l/s. För att klara förbrukningen 

långvarigt bör en ordinarie vattentäkt ha en kapacitet av 50 – 60 l/s medan en reservvattentäkt bör hamna på 

ca 35 - 40 l/s. Detta alternativ kan således endast tjäna som reservalternativ. Anpassning av vattenverket i 

Älmhult kan krävas. 

Ledningsdragning fågelvägen är ca 20 km (från Osby tätort). Antalet tryckstegringsstationer uppskattas vara 

proportionellt mot ledningslängden. Det erhållna vattnet är ett renvatten d.v.s. dricksvatten. 

2.3 Överföring från Bolmentunneln 




Anslutning till Bolmentunneln i Göshult för överföring till antingen Loshult för infiltration eller till Älmhults 

vattenverk. 

Om vattnet utgör ett ordinarie vatten kan Sydvatten AB gå in som med finansiär. Denna sårbarhetsanalys 

förutsätter att Bolmentunneln blir den ordinarie vattenkällan för Älmhults kommun. Anslutning sker lämpligast 

i Göshult ca 27 km fågelvägen från Älmhults vattenverk. Vid Göshult finns möjligheten att bygga en 

pumpstation. 


Ledningsdragning: ca 30 km. Antalet tryckstegringsstationer uppskattas vara proportionellt mot ledningslängden. 

Anpassning av vattenverket i Älmhult kommer att krävas. Erhållet vatten är ett råvatten men kvaliteten 

bedöms vara bättre än Möckelns. 

2.4 Bergaåsen 




Växjö har en nyligen etablerad vattentäkt där vatten tas från Bergaåsen strax norr om Ljungby. Det finns 

idag två alternativ för distribution av vatten från Växjös täkt till Älmhult. Den ena lösningen innebär att ett 

samgående görs med Ljungby kommun för delvis gemensam ledningsdragning. Det andra alternativet är att 

ta ut vatten vid tryckstegringsstation Fenen. 

Det finns idag ett avtal med Ljungby kommun att tillhandahålla 25-35 l/s som reservvatten till Ljungby. 

Inga ledningar för detta reservvatten finns idag. 


Täktens kapacitet är inte exakt känd. Nuvarande system är dimensionerat för ett framtida uttag av 250 l/s i 

medeldygn. Om ytterligare vatten skall tas ut kan eventuella anpassningar av pumpar mm. krävas. Råvattenkvaliteten 

är bra med undantag för en brunn där järnhalten är hög (7 mg/l). I övriga brunnar ligger järnhalten 

mellan 0,2-0,3 mg/l. Råvattnet förbehandlas genom återinfiltration och med CO 2 och krita för att öka 

alkaliniteten i vattenverket. 



2008-10-22 

8 (15)

Ledningsdragning: ca 36 km. Antalet tryckstegringsstationer uppskattas vara proportionellt mot ledningslängden. 

Tabell 1. Teknisk beskrivning av de olika alternativen 

Alt. Beskrivning Typ av vatten Kvalitet Ledningslängd 

(km) 

1. Nordligare intag i Möckeln Ytvatten Råvatten 10 

7. Överföring från Osby Konstgjort grundvatten Dricksvatten 20 

8. Överföring från Bolmentunneln Ytvatten Råvatten 29 

9. Bergaåsen Konstgjort grundvatten Dricksvatten 36 

9 

Figur 2. De aktuella alternativen är inringade (i grönt) i figuren ovan där 1. Nordligare intag i Möckeln, 7. 

Överföring från Osby, 8. Överföring från Bolmentunneln, 9. Bergaåsen. 



2008-10-22 

9 (15)

3 Sårbarhetsanalys 

I detta kapitel beskrivs och genomförs sårbarhetsanalysen kvalitativt för de aktuella alternativen. 

3.1 Metod för sårbarhetsuppskattning 

Den metod som valts att använda i denna sårbarhetsanalys påminner om steg 2-4 i Figur 1 d.v.s. identifiering 

av riskkällor och oönskade situationer som kan komma att påverka det analyserade systemet, inventering 

och uppskattning av krishanteringsförmåga samt redundans i systemet. 

För att kunna rangordna de olika alternativen ges varje alternativ en bedömning hur robust det är ur respektive 

perspektiv. Rangordningen kommer att ges efter skalorna: 

 

 

 

 

 

-- Alternativet är mycket sårbart ur det aktuella perspektivet 

- Alternativet är sårbart ur det aktuella perspektivet 

0 varken sårbart eller robust 

+ Alternativet är robust ur det aktuella perspektivet 

++ Alternativet är mycket robust ur det aktuella perspektivet 

3.2 Identifiering och beskrivning av riskkällor 

I detta kapitel så kommer de riskkällor som kan komma att påverka de aktuella alternativen beskrivas för att 

i ett senare kapitel kunna värderas. De olika riskkällor som kommer att analyseras är ur följande perspektiv: 

 

 

Förorening av råvattenkällan d.v.s. farligt gods, terrorism/ sabotage. 

Avbrott i leverans d.v.s. skador på ledningar, avbrott i pumpstationer, elavbrott 

3.2.1 Nordligare intag i Möckeln 

3.2.1.1 Förorening av råvattenkällan 

Riskanalysen 2 som genomfördes för detta alternativ kom fram till att risken är låg för att Möckeln skall 

komma att påverkas av ett eventuellt utsläpp av farligt gods till följd av olycka på farligt gods-leden alternativt 

södra stambanan. Risken finns dock trots att den kan anses som liten. Det kan anses som mycket 

osannolikt att denna vattentäkt skulle drabbas för terrorism alternativt sabotage. 

Sårbarhetsuppskattning: - 

3.2.1.2 Avbrott i leverans 

Då avstånden är små från vattenkällan till vattenverket så föreligger en mycket liten sannolikhet att det blir 

problem med leveransen av vatten. 

Sårbarhetsuppskattning: ++ 



2008-10-22 

10 (15)

3.2.2 Överföring från Osby 


Vid inventering av kartor och flygfoton har inga större vägar eller industrier identifieras vilka skulle kunna 

komma att påverka vattenkvaliteten med ett eventuellt utsläpp. Då vattentäkten är förhållandevis liten och 

att den förser förhållandevis få människor med vatten kan det heller ej anses troligt att den kommer att utsättas 

för terrorism eller sabotage. 



Vattnet kommer att transporteras 20 km från Osby till Älmhults vattenverk. På denna sträcka kommer fler 

tryckstegringsplatser behöva finnas än i alternativ 1, men färre än i alternativ 8 och 9. Detta leder till att en 

viss sårbarhet finns i systemet då leveransen kan komma att påverkas av bl.a. fel i tryckstegringsplatser, elavbrott 

eller andra orsaker. 

Sårbarhetsuppskattning: + 

3.2.3 Överföring från Bolmentunneln 


Vid inventering av kartor och flygfoton har inga större vägar eller industrier identifieras vilka skulle kunna 

komma att påverka vattenkvaliteten. Det ligger dock en mindre landningsbana för flygplan i närheten, men 

denna antas ej kunna påverka Bolmen i den utsträckningen så att vattenkvaliteten påverkas då det endast är 

små flygplan med relativt små bränsletankar. Området kring Bolmentunneln är även klassat som riksintresse 

vilket minskar risken för att vattnet skall skadas. 

Då vattentäkten är stor och att den förser ca 400 000 människor med vatten så kan det anses som en viss risk 

föreligger att den kommer att utsättas för terrorism eller sabotage. 



Vattnet kommer att transporteras drygt 27 km från Bolmentunneln till Älmhults vattenverk. På denna 

sträcka så kommer fler tryckstegringsplatser behöva finnas än i alternativ 1 och 7 men färre än i alternativ 9. 

Detta leder till att en viss sårbarhet finns i systemet då leveransen kan komma att påverkas av bl.a. fel i 

tryckstegringsplatser, elavbrott eller andra orsaker. Dock så kan det antas att detta kompenseras till viss del 

av att avbrotten kan förväntas bli förhållandevis korta då sydvatten har en bra organisation för att ta hand 

om problem som dessa. 

Det skall även nämnas att Bolmen tunneln har rasat två gånger under 20 år med ca ett års avbrott i leverans 

båda gångerna. Detta gör detta alternativ förhållandevis sårbart. 




2008-10-22 

11 (15)

3.2.4 Bergaåsen 


Vid inventering av kartor och flygfoton framkom att vattentäkten med infiltrationsplatser ligger belägen i 

närheten av väg E4. Detta skulle kunna komma att påverka vattenkvaliteten negativt om en farligt godsolycka 

skulle inträffa i närheten av vattentäkten. Det ligger också en mindre landningsbana för flygplan i 

närheten, dock så antas dessa scenarier vara lindringar än ett utsläpp från en farligt gods-olycka längs E 4. 

Då vattentäkten är stor och att den förser ett stort antal människor med vatten så kan det anses som en viss 

risk föreligger att den kommer att utsättas för terrorism eller sabotage. 



Vattnet kommer att transporteras ca 36 km från Fenen till Älmhults vattenverk. På denna sträcka kommer 

fler tryckstegringsplatser behöva finnas än i samtliga andra alternativ p.g.a. den långa dragningen. Detta 

leder till att en viss sårbarhet finns i systemet då leveransen kan komma att påverkas av bl.a. fel i tryckstegringsplatser, 

elavbrott eller andra orsaker. 


3.3 Beskrivning av krishanteringsförmåga 

I detta kapitel kommer krishanteringsförmågan som är förknippat med respektive alternativ uppskattas för 

att i ett senare kapitel värderas. Krishanteringsförmågan analyseras ur följande perspektiv: 

 

 

Hur ser krisorganisationen och planeringen ut? Är den anpassad för riskkällorna? 

Finns alternativ vattenförsörjning d.v.s. redundans. 

3.3.1 Nordligare intag i Möckeln 

3.3.1.1 Krishanteringsorganisation 

Det kan tänkas att krishanteringsförmågan för mindre avbrott/ skador är god då hanteringen ligger inom den 

egna organisationen. Dock kan det antas att krishanteringsorganisationen kommer att ha problem att hantera 

den typ av olyckor som kan komma att drabba vattentäkten om en farligt gods-transport är inblandad i en 

olycka med efterföljande utsläpp. 

Sårbarhetsuppskattning: -- 

3.3.1.2 Redundans 

Om Möckeln skulle förorenas på ett sådant sätt så att vattnet blir obrukbart så finns en risk att ej heller det 

norra intaget skulle fungera d.v.s. det ingen sekundär vattenkälla att tillgå. Detta innebär att Älmhults kommun 

skulle kunna bli utan vatten en lång tid. 

Sårbarhetsuppskattning: 0 



2008-10-22 

12 (15)

3.3.2 Överföring från Osby 


Älmhults kommun blir i detta alternativ beroende av tredje part, det vill säga Osby kommun och deras krishanteringsförmåga. 

Detta kan medföra små positiva aspekter i form av att en större organisation d.v.s. Osby 

som både förser Osby och Älmhult med vatten har förmodligen en bättre krishanteringsförmåga. Det medför 

dock även negativa aspekter så som att Älmhult själva ej har kontroll över sina vattenleveranser. 

Sårbarhetsuppskattning: -- 


Då denna vattenkälla endast kommer att fungera som en reservvattenkälla kan det antas vara en liten sannolikhet 

att båda tillgångarna till vatten blir utslagna samtidigt, d.v.s. om Möckeln blir förorenad så kan färdigbehandlat 

dricksvatten fås från Osby. 


3.3.3 Överföring från Bolmentunneln 


Älmhults kommun blir i detta alternativ beroende av tredje part, det vill säga Sydvatten och deras krishanteringsförmåga. 

Detta medför förmodligen mest positiva aspekter i form av att en större organisation d.v.s. 

Sydvatten som både förser stora delar av Skåne med vatten och kanske i framtiden även Älmhult med vatten 

har förmodligen en bättre krishanteringsförmåga än Älmhult själv. Styrkan i krishanteringsorganisationen 

kommer att vara som störst vid skador på ledningen från Bolmen till Älmhult. Det medför dock även negativa 

aspekter så som att Älmhults själva ej har kontroll av sina vattenleveranser. 



Då denna vattenkälla kommer att fungera som ordinarie råvattenkälla kan det antas vara liten sannolikhet att 

båda tillgångarna till vatten blir utslagna samtidigt, d.v.s. om Bolmen eller Bolmentunneln blir förorenad så 

kan råvatten tas från Möckeln. Dock avhjälper denna lösning ej problemet om det uppstår i Älmhults vattenverk 

då både vattnet från Bolmen och Möckeln måste behandlas. 


3.3.4 Bergaåsen 


Älmhults kommun blir i detta alternativ beroende av tredje part, det vill säga Växjö och deras krishanteringsförmåga. 

Detta medför förmodligen mest positiva aspekter i form av att en större organisation d.v.s. 

Växjö, som förser Växjö stad, Alvesta, tätorterna Gemla, Ingelstad och Nöbbele och kanske i framtiden 

även Älmhult med vatten har förmodligen en bättre krishanteringsförmåga än Älmhult själv. Det medför 

dock även negativa aspekter så som att Älmhult själva ej har kontroll av sina vattenleveranser. 




2008-10-22 

13 (15)


Då denna vattenkälla kommer att fungera som ordinarie dricksvatten kan det antas vara liten sannolikhet att 

båda tillgångarna till vatten blir utslagna samtidigt, d.v.s. om vattnet från Bergaåsen blir förorenat kan råvatten 

tas från Möckeln och behandlas i vattenverket. Denna lösning kan anses som mer robust än lösningen 

med inköp av råvatten då detta alternativ har två helt separata system. 


3.4 Sårbarhetsuppskattning 

I Tabell 2 nedan presenteras sårbarhetsnivån i en sammanfattning av hur sårbara de olika systemen är ur 

olika perspektiv. 

Tabell 2. Beskrivning av sårbarheten för respektive alternativ. 

Nordligare 

intag i Möckeln 

Överföring 

från Osby 

Överföring 

från Bolmentunneln 

Bergaåsen 

Förorening av råvattenkällan - ++ + - 

Avbrott i leverans ++ + - - 

Krishanteringsorganisation -- -- ++ ++ 

Redundans 0 ++ + ++ 

SUMMA - +++ +++ ++ 

Ur tabellen går att utläsa att överföring från Osby och Bolmentunneln är de alternativ som är minst sårbara 

och alternativet med det norra intaget i Möckeln är det mest sårbara alternativet. 

4 Diskussion 

Sårbarhetsanalysen är genomförd övergripande där detaljerad information har använts när det funnits tillgängligt. 

I de fall där ingen detaljerad information funnits har ett kvalitativt resonemang förts vilket leder 

till en viss osäkerhet i analysen. 

Denna analys har ej heller fokuserat på åtgärder som skulle kunna göra något av systemen mer robusta. Detta 

måste göras i en mer detaljerad analys och omfattades inte i detta uppdrag. 

Det skall nämnas att de kvalitativa uppskattningarna av konsekvenserna i sårbarhetsanalysen ej kan översättas 

till några kostnader, tider eller andra parametrar utan syftar endast till att jämföra de olika alternativen ur 

ett sårbarhetsperspektiv och till detta ändamål är den använda metoden bra. 

5 Slutsatser 

Den övergripande sårbarhetsanalysen kommer fram till att alternativen med överföring från Osby och Bolmentunneln 

är de mest lämpliga alternativen för Älmhults kommun ur ett sårbarhetsperspektiv då de är mest 

robust uppbyggda ur ett sårbarhets- och krishanteringsperspektiv enligt analysen. 



2008-10-22 

14 (15)

Referenser 

1 Rapport, Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning, Koncept, WSP Environmental 2008-08-29 

2 Riskanalys av vattentäkt Möckeln, Möckeln, Älmhults kommun, 2008-02-15 

3 Underlag till Länsstyrelsernas begäran om utpekande av riksintresse kring Bolmentunneln, 2007-05-29 

4 Kommunal sårbarhetsanalys, KBM:s forskningsserie nr 3, Per-Olof Hallin m.fl., Krisberedskapsmyndigheten, ISBN: 

91-85053-48-1, juni 2004. 



2008-10-22 

15 (15)

Grundvattennivåer och grundvattnets Bilaga 1 

flödesriktning söder om Älmhult 

+134,42 

0502 

+137,31 

+132,15 

+133 

+134 

0503 

+132,68 

0504 

+134,13 

Ungefärlig begränsningslinje för 

Isälvsformation enl SGU:s utredning 

+132 

+131,57 

Privat brunn 

+131,84 

+133 

0706 

+132,73 

0707 

+132,82 

+132 

0604 

+132,67 

Beteckningar: 

0604 Observationsrör 

Grundvattnets ungefärliga flödesriktning 

+134 Grundvattennivå 2008-07-08 

+131 Vattennivå i Getabäcken 2008-07-08

Uppdragsnr: 10109863/10099749 


II.8 Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen 

av Möckeln 

Malmö 2010-04-30 

1 (6) 

II.8 

PM 

Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra 

delen av Möckeln 

Bakgrund 


Sjön utgör kommunens dominerande råvattenkälla och 

kommunens vattenförsörjning är därför sårbar för förorening. Om den 

del av sjön där vattenverket har sitt råvattenintag förorenas kan detta, 

beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket måste stängas 

under kortare eller längre tid, under vilken dricksvatten inte längre kan 

levereras till kommunens invånare. 

WSP har uppdragits av Älmhults kommun att utföra analys av de risker 

som hotar förorena Möckeln och slå ut vattenförsörjningen, dels med 

avseende på det befintliga uttaget, dels med avseende på att ett sekundärt 

råvattenintag anläggs i norra delen av sjön. Riskanalysen redovisas 

i rapport Riskanalys av vattentäkt Möckeln, daterad 2008-02-15. 

Syfte 

Denna PM syftar till att utreda förutsättningarna för lokalisering av ett 

sekundärt råvattenintag i norra delen av sjön Möckeln. Två alternativa 

lokaliseringar studeras och för och nackdelar med dessa två lokaler 

jämförs. 



Lokalisering av sekundärt råvattenintag_20080216.doc 


Allmänt om val av lokalisering 

Råvattenintaget bör placeras på relativt djupt vatten för att erhålla en 

så stabil råvattenkvalitet som möjligt över året. Vattentemperaturen är 

generellt sett lägre mot djupet, vilket i sin tur innebär lägre halter av 

växtplankton och ett bättre skydd mot oönskade mikroorganismer. 

Det finns emellertid risker med att placera råvattenintaget i de djupaste 

delarna av en sjö. Om cirkulationen av vatten inte är tillräcklig i bottenvattnet 

kan syrebrist uppkomma, eftersom den naturliga nedbrytningen 

av organiskt material som sker på botten då riskerar att förbruka 

allt tillgängligt syre. Syrebristen innebär en förändring i redoxförhållandena, 

vilket i sin tur kan orsaka att järn, mangan och andra 

ämnen kan komma ut i vattnet (Wetzel 2001). Även pH-värdet kan 


Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 30 14 69 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10109863/10099749 



av Möckeln 

Malmö 2010-04-30 

2 (6) 

komma att förändras i vattnet på grund av de reaktioner som sker i den 

syrefria vattenmiljö (Wetze l, 2001). 

Cirkulationen av vattnet i en sjö kan hindras av temperaturskiktning i 

vattnet. Temperaturskiktningen kan påskyndas och hamna högre upp i 

sjön på grund av höga humushalter. Humushalterna orsakar minskat 

siktdjup och solenergin stannar högre upp i vattenmassan och värmen 

behålls där. Vind är annars den starkaste kraften som påverkar omblandningen 

i en sjö och vinden kan påverka vattnet ända ner till botten 

(Wetzel 2001). Exakt påverkansdjup från vinden beror bland annat på 

sjöns utformning och på hur stora temperaturskillnaderna är mellan 

vattenskikten i sjön. 

Förekomst av ett eventuellt språngskikt (temperaturskiktning) i Möckeln, 

som skulle kunna hindra cirkulationen av vattenmassorna inom 

sjön, är okänt. I Möckeln är halten organiskt material relativt hög, 17- 

18 mg TOC/l (ALcontrol 2006) vilket skulle tala för att det kan förekomma 

ett språngskikt i sjön, åtminstone sommartid, i dess djupaste 

delar. Trenden är också att halten ökar med tiden. Det är troligtvis ett 

ökat läckage av humusämnen från sjöns omland (ev orsakat av ett varmare 

klimat) som orsakar de ökande halterna. 





Uppdragsnr: 10109863/10099749 



av Möckeln 

Malmö 2010-04-30 

3 (6) 

Figur 1. Del av sjökort över Möckelns norra (Myrica ab, Lantmäteriet 

2006) del med Djuphåla 1 (heldragen linje) och Djuphåla 2 (streckad linje) 

markerade. 





Lokalisering av sekundärt intag i Möckeln 

Två djuphålor i Möckelns norra del har identifierats som potentiellt 

lämpliga lokaler för ett sekundärt råvattenintag. Lägen för respektive 

djuphåla redovisas i figur 1. 

Djuphåla 1 (vid utloppet) 

Djuphåla 1, ca 11 m djup (enligt sjökort över Möckeln, Myrica ab, 

Lantmäteriet 2006), ligger vid Möckelns utlopp och är det norra av de 

två föreslagna råvattenuttagen (figur 1). Mycket av vattnet som strömmar 

i Helge å, passerar troligtvis genom Möckeln över Djuphåla 1. 

Positivt 

Den potentiellt större vattengenomströmningen över Djuphåla 1 är positiv 

ur perspektivet att vattnet kan hållas syresatt. Troligen påverkas 

vattencirkulationen också positivt av det ”pärlband” av mindre 

grund/öar beläget på östsidan av Djuphåla 1. Dessa öar skulle med

Uppdragsnr: 10109863/10099749 



av Möckeln 

Malmö 2010-04-30 

4 (6) 

hjälp av vinden kunna tänkas pressa ned och cirkulera vattnet i djuphålan 

vid vindar från V och SV (dessa vindriktningar förekommer ca 30 

% av tiden, SMHI 2003-2007). Att cirkulation sker indikeras av att vattenströmmarna 

byter riktning från att gå i vindens riktning i ytan till att 

bli närmast den motsatta vid 2-3 meters djup (Svensson et al., 1974). 

Negativt 

Att Djuphåla 1 ligger vid utloppet innebär en risk för förorening om utsläpp 

sker uppströms sjön Möckeln. Även om en eventuell förorening i 

den befintliga råvattentäkten skulle kunna spridas med vinden norr ut 

till Djuphåla 1 är dock sannolikheten för detta mindre, och transporttiden 

längre, än vad den är till Djuphåla 2. Sluttningen ned mot djuphålan 

på 11 meter är relativt brant vilket teoretiskt sett skulle kunna motverka 

cirkulation av vattnet. 

Djuphåla 2 (söder om utloppet) 

Djuphåla 2, ca 11 m djup (enligt sjökort över Möckeln, Myrica ab, 

Lantmäteriet 2006), ligger strax söder om utloppet och är det södra av 

de två föreslagna råvattenuttagen (figur 1). 

Positivt 

Genomströmningen av vatten bedöms vara något lägre över denna 

djuphåla jämfört med Djuphåla 2, och i ytan i huvudsak riktat norrut, 

vilket ger en större säkerhet om ett utsläpp sker uppströms sjön Möckeln. 

Sluttningen ned mot djuphålan på 11 meter är flackare än den till 

Djuphåla 1 vilket skulle kunna resultera i större cirkulationsmöjligheter 

när bottenströmmen kommer ner norrifrån. Bottenströmmen är i stort 

sett motriktad ytströmmen på 2-3 meters djup vilket indikerar god cirkulation 

över djuphålan (Svensson et al., 1974). 





Negativt 

Ett eventuellt utsläpp i den befintliga råvattentäkten skulle kunna spridas 

med vinden norr ut snabbare till Djuphåla 2 än till Djuphåla 1. 

Slutsatser och rekommendationer 

Båda djuphålorna bedöms uppfylla kraven som ställs på riskreduktion, 

med något övertag för djuphåla 1. För att kunna fastställa huruvida någon 

av föreslagna djuphålorna lämpar sig som råvattentäkter måste 

dock provtagningar genomföras. 

För att utreda förekomst av ett eventuellt språngskikt i djuphålorna bör 

provtagningarna utföras på flera nivåer i djupled. Detta är viktig att utreda, 

eftersom förekomst av ett språngskikt styr mycket av förutsättningarna 

för cirkulation och kemiska processer i vattnet.

Uppdragsnr: 10109863/10099749 



av Möckeln 

Malmö 2010-04-30 

5 (6) 

Analyser av allmänna vattenkvalitetsparametrar bör utföras, inkl pH 

och metaller, eftersom dessa förändras med ändrade redoxförhållanden. 

För att försäkra råvattenkvaliteten bör också provtagning för mikrobiologi 

genomföras. Provtagning bör genomföras åtminstone 3-4ggr under 

ett år innan beslut kan tas angående råvattentäkternas lämplighet. 

Malmö 2008-02-16 


Mark och Vatten Malmö 

Lisa Förlin 

Jens Termén 





Uppdragsnr: 10109863/10099749 



av Möckeln 

Malmö 2010-04-30 

6 (6) 

Referenser 

ALcontrol, Helgeån 2006 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån, 

2006 

Myrica ab, Lantmäteriet, 2006 

SMHI 2003-2007, Vinddata från SMHI:s väderstation i Ljungby för 

perioden 20030101-20071231 

Svensson R., Göransson T., Erlandsson T., Ekolodning av och strömmätningar 

i Möckeln, Examensarbete vid LTH 1974. 

Wetzel R.J., Limnology, Lake and River Ecosystems, Tredje upplagan, 

2001, ISBN 0-12-744760-1 





RAPPORT 

Möckeln, Älmhults kommun 

Riskanalys av vattentäkt Möckeln 

2007-02-15 

Upprättad av: Anders Rimne 

Granskad av: Jens Termén 

Uppdragsansvarig: Jens Termén

Innehåll 

1 INLEDNING..................................................................................................................4 

1.1 BAKGRUND .............................................................................................................4 

1.2 SYFTE......................................................................................................................4 

1.3 GENOMFÖRANDE.....................................................................................................4 

1.4 AVGRÄNSNINGAR ...................................................................................................4 

1.5 RISKHANTERING .....................................................................................................5 

2 OMRÅDESBESKRIVNING........................................................................................5 

2.1 MÖCKELN ...............................................................................................................5 

2.2 ÄLMHULT................................................................................................................6 

3 UTVALDA RISKKÄLLOR.........................................................................................6 

4 UPPSKATTNING AV RISK........................................................................................6 

4.1 JÄRNVÄG.................................................................................................................7 

4.2 FARLIGTGODSOLYCKA VÄG ....................................................................................7 

4.3 LÄCKAGE OCH BRÄDDNING AV AVLOPPSVATTEN....................................................8 

4.4 BRAND I INDUSTRIANLÄGGNING .............................................................................9 

5 SAMLAD RISKANALYS ............................................................................................9 

5.2 OSÄKERHETER VID UPPSKATTNING AV RISKER......................................................10 

6 RISKREDUKTION ....................................................................................................11 

6.1 REDUKTION AV RISKER MOT BEFINTLIGT INTAG....................................................11 

6.2 REDUKTION AV RISKER GENOM ANLÄGGANDE AV SEKUNDÄRT INTAG..................12 

7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER....................................................12 

8 REFERENSER............................................................................................................13 

L:\3157\Älmhult\10099749_Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft 

20080205\Rapport_riskanalys 20070215.doc 


BILAGA 1 

BILAGA 2 

BILAGA 3 

BILAGA 4 

BILAGA 5 

BILAGA 6 

BILAGA 7 

BILAGA 8 

ALLMÄNT OM RISK 

KARTOR 

GROVANALYS 

SPRIDNING OCH KONSEKVENS 

FAGO JÄRNVÄG 

FAGO VÄG 

LÄCKAGE AV SPILLVATTEN 

SLÄCKVATTEN 

10099749 3 (14)

1 Inledning 

WSP Environmental har av Älmhults kommun fått i uppdrag att utföra en riskanalys 

för kommunens huvudsakliga vattentäkt Möckeln. 

I följande avsnitt redogörs för bakgrunden till föreliggande bedömning samt dess 

syfte, mål och avgränsningar. 

1.1 Bakgrund 


Sjön utgör kommunen dominerande råvattenkälla och kommunens vattenförsörjning 

är därför sårbar för förorening. Om den del av sjön där vattenverket har sitt 

råvattenintag förorenas kan detta, beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket 

måste stängas under kortare eller längre tid, under vilken dricksvatten inte 

längre kan levereras till kommunens invånare. 

Då kommunen har bristfälliga vattentillgångar, speciellt vid ett problem med ordinarie 

vattentäkt, har man under en längre tid sökt nya alternativa vattentäkter. Utredningar 

visar att man idag huvudsakligen har två alternativ för att klara av vattenförsörjningen 

vid ett avbrott i det primära vattenintaget. Alternativen återfinns i yttrande 

daterat 2007-10-01 av Stf. Räddningschef, Mikael Jönsson. 

Alternativ 1 utgörs av en lösning lokalt genom att man bygger ut nätet för att ta kunna 

ta in vatten från ett sekundärt råvattenintag i sjöns norra del. 

Alternativ 2 utgörs av en utbyggnad av ledningsnätet till Växjös nya vattentäkt i 

Ljungby kommun. Alternativ 1 kan utgöra ett första steg i utbyggnad enligt alternativ 

2. 

1.2 Syfte 

Denna utredning syftar till att översiktligt identifiera och kvantifiera de risker som 

idag föreligger för att det befintliga (primära) och det planerade (sekundära) råvattenintaget 

skall förorenas samt att utreda risken för att de båda intagen skall förorenas 

samtidigt. 




1.3 Genomförande 

En grovanalys har utförts innehållande en riskinventering som syftat till att identifiera 

vilka riskkällor som kan påverka råvattenintagen. Grovanalysen har resulterat i 

ett urval av riskkällor som bedömts utgöra de största riskerna för vattentäkten. Dessa 

riskkällor har analyserats vidare genom en fördjupad analys av olycksfrekvens 

samt konsekvens. Riskanalysen har därefter sammanfattats i en riskmatris. 

1.4 Avgränsningar 

De risker som har studerats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt 

inträffade olyckor som bedömts kunna medföra betydande negativ påverkan på råvattentäkten 

Möckeln. Olyckstillbud i vidare beredningsprocess för dricksvatten, 

exempelvis incidenter inom vattenverket, har inte omfattats av denna analys. 

Projektet har inte heller omfattat analys eller bedömning av risker avseende föroreningar 

av mer diffus karaktär som på lång sikt kan tänkas utgöra ett hot mot vatten- 

10099749 4 (14)

täkten, såsom ökad humifiering eller diffusa utsläpp av närsalter från jordbruk och 

skogsbruk. 

1.5 Riskhantering 

I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. Riskanalys finns 

omnämnt i ett flertal rekommendationer och riktlinjer utan närmare förtydligande 

vad begreppet innebär. I bilaga 1 görs en genomgång av begrepp som används samt 

vilken innebörd de har i detta dokument. 

2 Områdesbeskrivning 

Nedan följer en beskrivning av sjön Möckeln, Älmhults kommun samt kommunens 

vattenförsörjning. I figur 1 visas sjön och dess närområde. 




Figur 1. Karta över Möckeln och angränsande områden. © Lantmäteriverket. 

2.1 Möckeln 

Möckeln har en yta på ca 50 km 2 och en volym på ca 135 000 000 m 3 . Sjön är 

mycket flikig, innehållande många öar och vikar, och är relativt grund med ett medeldjup 

av 2.8 m och ett maxdjup av 10 m (3). Möckeln är utsträckt i nord-sydlig 

riktning och kan grovt indelas i en sydlig bassäng och en nordlig bassäng avskiljda 

med ett grunt och relativt smalt sund. Sjöns avrinningsområde uppskattas till ca 

1030 km 2 där 68 % utgörs av skog, 11 % av sjöyta ( 6% exklusive själva Möckeln) 

och resterande 21 % av övrig mark mestadels bestående av myrmark, men till viss 

del även bestående av jordbruksmark och hällmark (4). Sjön är belägen i natursköna 

10099749 5 (14)

omgivningar och hela sjön är klassad som riksintresse för friluftsliv och riksintresse 

för naturvård. Delar av norra sjön är även så kallat Natura 2000-område (8). 

Större delen av sjön befinner sig innanför Älmhults kommungräns, medan en mindre 

del, sjöns nordvästra spets, är belägen i Ljungby kommun. 

Sjön har ett flertal tillflöden varav de största är Helgeå, Aggunnarydsån (även denna 

kallad Helgeå) respektive Målenån (även kallad Lilla Helgeå). Det huvudsakliga 

utflödet sker genom Helgeåns utlopp i nord västra Möckeln. År 2006 var det genomsnittliga 

flödet i utloppet 10,3 m 3 /s, vilket medför en teoretisk omsättning av 

sjön på ca 150 dygn 5 . 

2.2 Älmhult 

Älmhults kommun har ca 15 500 invånare varav ungefär hälften är bosatta i tätorten 

Älmhult, belägen intill sjön Möckelns sydspets. Den största privata arbetsgivaren i 

Älmhult är IKEA med ca 3 500 anställda. I övrigt finns inga större industrier i närområdet 

(10). 

Drickvattenförsörjningen i Älmhults tätort baseras på att ytvatten från Möckeln, 

som efter grovsilning och filtrering, infiltreras på konstgjord väg i Älmhultsåsen. 

Vattnet har ca en veckas genomloppstid innan det pumpas upp ur rullstensåsen för 

slutbehandling och distribution till konsumenterna. Totalt är ca 8500 personer i 

Älmhult beroende av råvatten från Möckeln (11). 

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmhults ytvattentäkt Möckeln fastställdes 

1994 och omfattar en inre skyddszon begränsad av en linje belägen 100 meter 

från sjön Möckelns strand och intill 100 meter på båda sidor om de tillflöden belägna 

inom yttre skyddszonen. Yttre skyddszonen begränsas av en linje belägen 200 

meter från sjön Möckeln samt 25 meter på ömse sidor om de på skyddsområdeskartan 

(kartan återfinns i bilaga 2) redovisade tillflödena intill avståndet 700 meter från 

sjön. Skyddsområdet begränsas i norr av en linje S Stampudden – Sikareveln (11). 




3 Utvalda riskkällor 

En grovanalys har utförts och redovisas i bilaga 2. Efter genomförd grovanalys har 

följande riskkällor bedömt utgöra de största riskerna för vattentäkten: 

• Farligt godstransporter via järnväg 

• Farligt godstransporter via Väg 23, Väg 600, Väg 124, Väg 592 samt Väg 

598 

• Läckage på sjöförlagd spillvattenledning samt bräddning och nödavlopp 

från spillvattenpumpstation 

• Brand i industrianläggningar intill Möckeln 

4 Uppskattning av risk 

Nedan presenteras resultaten av den fördjupade riskanalys som utförts för de riskkällor 

som bedömts utgöra störst hot mot befintligt och planerat råvattenintag. De 

olika scenariona har benämnts med en bokstavskombination, exempelvis Aa, som 

sedan förts in i en sammanfattande riskmatris i kapitel 5. För en allmän diskussion 

om spridning och konsekvenser av utsläpp i Möckeln hänvisas till bilaga 4. Fördjupad 

analys av de olika riskkällorna redovisas i separata bilagor 5-8. 

10099749 6 (14)

4.1 Järnväg 

Sannolikheten för farligtgodsolycka på den sträcka av Södra stambanan som bedömts 

kunna påverka vattentäkten har beräknats med hjälp av den metodik som beskrivs 

i Banverkets publikation Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor 

som drabbar omgivningen (16). För frekvensuträkning och uppskattning av 

konsekvens hänvisas till bilaga 5. 

Aa) Den förväntade årliga olycksfrekvensen som medför ett stort utläckage av 

en vätska från en olycka med farligt gods inom den studerade järnvägssträckan uppskattas 

till 0,00175 viket motsvarar en olycka på 570 år. Konsekvensen bedöms bli 

att råvattenintaget i den del (norra eller södra) av sjön som utsläppet sker i, måste 

stängas. Det kan inte heller uteslutas att även ett intag i motsatt del av sjön måste 

stängas en kort tid därefter. Vid ofördelaktiga vindförhållande kan transport ske 

mellan norra och södra delen av sjön inom ett dygn. Hur lång tid intagen måste vara 

avstängda är delvis beroende på saneringsåtgärder och naturlig nedbrytning, men 

också till stor del beroende på väderförhållandet efter utsläppet. Vindstilla förhållanden 

medför en liten cirkulation av vattnet i sjön, vilket medför att en förorening 

som lösts upp i vattnet kan stanna inom en del av sjön en längre tid. Även ett istäcke 

gör att strömmarna i sjön är mycket begränsade. 

Ab) Den förväntade årliga olycksfrekvensen som medför en punktering av en 

tank med utläckage av vätska från en olycka med farligt gods inom den studerade 

järnvägssträckan uppskattas till 0,00875 viket motsvarar en olycka på 114 år. Vid en 

punktering av tank, med utläckage av 0,3 – 4 m 3 , bedöms konsekvensen bli att vattenintaget 

i den del av sjön som utsläppet sker i, kommer att behöva stängas under 

en period tills sanering, utspädning och nedbrytning reducerat halterna i vattnet. Om 

ett utsläpp i storleksordningen 4 m 3 släpps ut vid Möckelns sydöstra eller nordöstra 

strand görs bedömningen att förutsättningarna till sanerig, i kombination med naturlig 

fastläggning och utspädning av ämnet, sannolikt resulterar i låga föroreningshalter 

vid råvattenintaget i motsatt del av sjön. Det kan dock aldrig helt uteslutas att en 

kombination av ämnesspecifika egenskaper och ogynnsamt väderförhållande kan 

resultera i en spridning av föroreningen på ett sådant sätt att även intaget på motsatt 

sida sjön påverkas. 




4.2 Farligtgodsolycka väg 

Sannolikheten för farligtgodsolyckor på vägnätet har uppskattats med hjälp av metodiken 

i Vägverkets publikation 98:064 ”Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka” 

(13). För frekvensuträkning och uppskattning av konsekvens hänvisas till 

bilaga 6. 

Den uppskattade återkomsttiden för ett stort respektive ett litet/medelstort läckage 

från en vägolycka med farligtgodstransport på de studerade vägavsnitten redovisas i 

tabell 1 nedan. 

10099749 7 (14)

Tabell 1. Återkomsttid (år) för farligtgodsolyckor vid olika vägavsnitt. Scenariobeteckning 

redovisas inomparentes. 

Väg nr: Frekvens Återkomsttid 

Stort läckag 

Återkomsttid 

Llitet/medelstort läckage 

Väg 23 0,0098 100 (Ba) 100 (Bb) 

Väg 600 0,0021 480 (Ca) 480 (Cb) 

Väg 124 0,0017 590 (Da) 590 (Db) 

Väg 592 0,000145 6900 (Ea) 6900 (Eb) 

Väg 598 0,000050 20000 (Fa) 20000 (Fb) 

Konsekvenserna för råvattentäkten vid ett stort respektive ett litet/medelstort läckage 

från farligtgodsolyckor på vägarna intill Möckeln bedöms bli ekvivalent med 

motsvarande utsläpp av farligtgods från järnvägsolyckor, se 4.1. 

Vid ett utsläpp vid väg 23 bedöms att förutsättningarna för sanering samt naturlig 

fastläggning och nerbrytning är bättre än för övriga vägsträckor beroende på det 

längre avståndet mellan vägen och sjön. Konsekvensen bedöms således inte bli lika 

omfattande. Ett utläckage intill något ytvattendrag bedöms dock fortfarande kunna 

medföra konsekvenser för de båda råvattenintagen. 




4.3 Läckage och bräddning av avloppsvatten 

Uppskattning av frekvens och konsekvens för läckage från sjöförlagd spillvattenledning 

samt bräddning och nödavlopp från spillvattenpumpstation redovisas i bilaga 

7. 

Ga) Den förväntade frekvensen av allvarligt läckage på den sjöförlagda spillvattenledningen 

mellan Sjöstugan och Älmhults kommunala avloppsnät uppskattas till 

0,011 rörbrott per år, motsvarande ett allvarligt rörbrott per 91 år. 

Det bedöms att ett långvarigt utsläpp från ledningen kommer att led till att halten 

mikroorganismer i råvattnet kommer att bli för hög vid det befintliga vattenintaget, 

vilket innebär att vattenintaget bör stängas av. Varaktigheten på intagsstoppet beror 

på hur lång tid det tar att upptäcka och stoppa utsläppet samt hur sjön omsätts perioden 

efter utsläppet. Vid ogynnsam vind och strömning kan halterna temporärt bli 

förhöjda även vid det norra vattenintaget. Den relativt långa transportsträckan, ca 15 

km, kommer dock att medföra en stor utspädning och avdödning. 

På grund av det korta avståndet, ca 300 m, mellan spillvattenledningen och det befintliga 

vattenintaget kan även ett kortvarigt läckage medföra kraftigt förhöjda halter 

mikroorganismer i råvattnet vid intagspunkten. Den begränsade volym spillvatten 

som läcker ut vid ett kortvarigt läckage kommer dock relativt snabbt spädas ut i sjön 

och ett eventuellt intagsstopp bedöms inte behöva vara långvarigt. 

Ha) Den volym spillvatten som behövs nödavledas vid ett pumphaveri eller 

bräddning med varaktigheten 3 dygn från spillvattenledningen mellan Liatorp och 

Älmhult uppskattas till ca 1 000 m 3 . Frekvensen för ett utsläpp av denna volym eller 

större från någon av de aktuella pumpstationerna intill Möckeln uppskattas till 1 

gång på 5 år. 

Ett haveri i en pumpstation eller en större bräddning från den aktuella spillvattenledningen 

bedöms kunna resultera förhöjda koncentrationer av mikroorganismer vid 

10099749 8 (14)

det södra vattenintaget, under förutsättning att spillvattnet dräneras till sjöns södra 

del. Konsekvensen bli då att vattenintaget kan behöva stängas under en period tills 

utspädning och avdödning medfört tillräckligt låga mikroorganismhalter. Vid 

ogynnsam vind och strömning kan halterna temporärt bli förhöjda även vid det norra 

vattenintaget. Den utspädningen och avdödningen som sker under transporten från 

ett utsläpp i den södra delen av sjön till det planerade vattenintaget i norra delen av 

sjön bedöms dock vara tillräckligt stor för att det norra intaget i de flesta fall fortfarande 

kommer att kunna användas. Motsvarande gäller för ett utsläpp i den norra 

delen av sjön med avseende på intaget i södra delen av sjön. 

Det planerade norra intaget ligger bättre placerat än det södra, med avseende på 

kontamination av spillvatten. Färre antal invånare är anslutna till norra delen av ledningen 

och avståndet mellan pumpstationerna och intaget är betydligt längre än 

motsvarande avstånd i södra delen av sjön. Ett utsläpp i den norra delen av sjön 

måste även passera genom den relativt grunda och ö-rika nordöstra delen av sjön, 

vilket sannolikt kommer att resultera i att en stor del av spillvattnet fastläggs på sjöbotten 

eller längst stränderna. 




4.4 Brand i industrianläggning 

Uppskattning av frekvens och konsekvens av brand i industrianläggningar redovisas 

i bilaga 8. 

Ia) Frekvensen för en stor brand i Möckelns sågverk har uppskattats till 1 gång 

på 10-100 år. En brand som medför att stora volymer släckvatten tillförs sjön bedöms 

påverka råvattenkvaliteten på ett sådant sätt att vattenintaget i södra delen av 

sjön kommer att behöva stängas. Varaktigheten på intagsstoppet är beroende av utspädningen, 

som i sin tur beror på den vinddrivna strömningen i sjön, samt på den 

naturliga nedbrytning som sker för vissa föroreningar. 

En större brand i sågverket bedöms kunna medföra så stora volymer släckvatten att 

även det norra intaget kommer att kunna påverkas med ett temporärt intagsstopp till 

följd. 

Ja)/Ka) Frekvensen för en stor brand vid Möckeln Svenska AB respektive Gemla 

fabrikers AB har uppskattats till 1 gång på 10-100 år. En brand som medför att stora 

volymer släckvatten tillförs sjön bedöms påverka råvattenkvaliteten på ett sådant 

sätt att vattenintaget i den del av sjön (södra eller norra) där utsläppet sker kommer 

att behöva stängas. Gemla Fabrikers AB och Möckeln svenska AB bedriver sina 

verksamheter i betong- respektive stenhus och hanterar inte samma mängder brämbart 

material som Möckelns sågverk. Mängden släckvatten som krävs för att släcka 

en större brand i dessa anläggningar antas således mindre. Utspädningen av detta 

släckvatten vid en transport till intagspunkten i motsatt sida av sjön bedöms vara 

tillräckligt stor för att råvattenproduktionen här ska kunna fortgå. 

5 Samlad riskanalys 

En sammanfattande bild av de olika studerade olycksscenariona redovisas i en riskmatris 

nedan i figur 2. Ingen värdering har lagts in i de olika färgerna. Det är således 

upp till användaren och beslutsfattare att avgöra huruvida en risk är acceptabel eller 

ej. 

10099749 9 (14)

Sannolikhet 1 2 3 4 5 

> 1 gång per 

år 5 

1 gång per 

1-10 år 

Ha 

4 

1 gång per 

10-100 år 

Ja, Ka, 

Bb 

Ab, Ba, 

Ga, Ia 3 

1 gång per 

100-1000 år 

Cb, Db 

Aa, Ca, 

Da 

2 

< 1 gång per 

1000 år 

Fb 

Ea, Fa 

1 

Påverkat 

områdes 

storlek 

Begränsad 

del intill 

utsläppspunkt 

Stora 

delar av 

norra eller 

södra 

delen av 

sjön + 

liten del 

av övriga 

sjön 

Stora delar 

av både 

norra och 

södra 

delarna av 

sjön 

Konsekvens 

Tid för återhämtning 

< 1 vecka < 3 månader 

> 1 år 




Figur 2. Riskmatris för den fördjupade riskanalysen. 

De skalor som används i matrisen avseende sannolikhet och konsekvens skall inte 

ses som absoluta sanningar, utan som ett försök till att uppskatta sannolikhet och 

konsekvens av olika händelser samt att rangordna dem inbördes. Framförallt vad det 

gäller påverkansområde och tid för återhämtning av vattentäkten är det mycket svårt 

att göra en entydig bedömning då det studerade systemet är mycket komplext. Påverkansområdets 

storlek och återhämtningstiden för vattentäkten är till mångt och 

mycket beroende på ämnesspecifika egenskaper samt på de väderförhållande som 

råder vid tiden efter utsläppet. Kraftig vind kan snabbt föra en förorening från en del 

av sjön till en annan, medan avsaknad av vind kan medföra att delar av sjön kan 

vara förorenad under en längre tid. 

5.2 Osäkerheter vid uppskattning av risker 

Osäkerheterna i riskbedömningen är relativt omfattande. Ett flertal antaganden har 

gjorts utifrån begränsade underlag och dessutom är tillgången till relevant statistik 

inte helt tillfredställande. Exempelvis är de olycksfrekvenser som finns tillgängliga 

för urspårning med tåg inte helt representativa för dagens järnvägstrafik. Det finns 

10099749 10 (14)

inte heller något statistiskt underlag för att med större säkerhet kunna uppskatta frekvensen 

av större brand i någon av industrierna i Möckelns närhet. 

Då inga terrängstudier har utförts har generaliseringar fått göras vid bedömning av 

vilka väg- och järnvägssträckor som har möjlighet att påverka vattentäkten i händelse 

av en farligtgodsolycka. De antagna sträckorna är sannolikt längre än de väg- och 

järnvägsavsnitt som i verkligheten har potential för snabb föroreningstransport till 

sjön, vilket medför en överskattning av återkomstfrekvens av dessa olycksscenarion. 

Bedömningar av spridning och utspädning i sjön är behäftade med stora osäkerheter. 

De strömningsundersökningar som tidigare utförts i sjön visar att en förorening 

snabbt kan ta sig från en sida av sjön till en annan. Huruvida detta sker är beroende 

på vindhastighet och vindriktning i samband med utsläppet i sjön. Det är således 

mycket svårt att utföra uppskattningar av påverkansområde och utspädning av föroreningar 

vid ett framtida utsläpp. 

För att hantera osäkerheterna och för att öka sannolikheten att vara på den ”säkra 

sidan” har aktuella antaganden gjorts på ett konservativt sätt. I och med detta bedöms 

osäkerheterna inte leda till att de faktiska riskerna underskattas. 

6 Riskreduktion 




6.1 Reduktion av risker mot befintligt intag 

Inom ett avstånd av ca 1 500 m från den befintliga intagspunkten till Älmhults vattenverk 

finns ett flertal riskkällor såsom hotar förorena råvattnet. 

De olycksscenarion som bedöms medföra allvarligast konsekvens för den södra delen 

av sjön är farligtgodsolyckor med stort utläckage på väg 600, väg 592 och på 

södra stambanan. Återkomsttiden för en allvarlig olycka (oavsett typ) är ca 480 år. 

Farliggodsolyckor med utsläpps till norra Möckeln är då ej medtagna, sådana kan 

härutöver komma att påverka uttaget i södra delen av Möckeln vid ogynnsamma 

vindförhållanden. 

Det mest frekvent förekommande hotet mot den befintliga intaget i södra Möckeln 

bedöms vara bräddning alternativt nödavledning av större volymer spillvatten från 

pumpstationer längs med spillvattenledningen mellan Diö och Älmhult. Pumpstationer 

längs ledningen bräddar så gott som varje år, och återkomsttiden för en bräddning 

eller nödavledning av en större volym spillvatten till den södra delen av sjön 

uppskattas till 5-10 år. Denna risk kan troligtvis reduceras relativt enkelt genom att 

exempelvis anlägga någon typ av fördröjningsmagasin, infiltration eller våtmark, 

som hindrar en snabb transport av spillvatten till sjön. 

Även läckage från en sjöförlagd spillvattenledning utgör ett hot mot det befintliga 

intaget. Ledningen, som saknar larmfunktion, befinner sig 300 m från intaget och ett 

oupptäckt läckage bedöms medföra alvarliga konsekvenser för intaget. Återkomsttiden 

för ett sådant läckage har uppskattats till 91 år. Någon typ av övervakning, exempelvis 

via tryckmätning, bör installeras för denna ledning för att reducera risken 

för långvariga läckage. 

Ytterligare hot mot det befintliga intaget utgörs av spridning av förorenat släckvatten 

i händelse av en större brand vid Möckelns sågverk eller Möckeln Svenska AB. 

En grov uppskattning av återkomsttiden för en storbrand i någon av industrierna är 

50 år. För att reducera denna risk bör industrianläggningarnas brandskydd ses över 

och åtgärder vidtas för att möjliggöra för ett omhändertagande av släckvatten från 

området. 

10099749 11 (14)

6.2 Reduktion av risker genom anläggande av sekundärt 

intag 

Genom att anlägga ytterligare ett intag i norra delen av Möckeln ökas möjligheten 

till att utta ett råvatten av god kvalitet även i händelse av ett flertal olycksscenarion i 

södra delen av sjön. Exempelvis bedöms den utspädningen och avdödningen av 

mikroorganismer som sker under transporten från ett utsläpp av spillvatten i den 

södra delen av sjön till det planerade vattenintaget i norra delen av sjön, vara tillräckligt 

stor för att det norra intaget i de flesta fall fortfarande kommer att kunna 

användas. Inte heller utsläpp av mindre volymer farligt gods eller släckvatten bedöms 

kunna transporteras från den södra delen av sjön till intagspunkten i norr i sådan 

halt att god råvattenkvalitet ej kan uppnås. 

Området kring norra Möckeln är inte lika tätbefolkat som södra Möckeln vilket innebära 

att antalet olyckstillbud med möjlighet att påverka vattenkvaliteten är lägre 

här än för södra delen av sjön. Om intaget läggs vid djuphålet i nordvästra delen av 

sjön är transportsträckan i vatten mellan intagspunkten och den östra strandkanten, 

där spillvatten, väg och järnväg finns, betydligt längre än motsvarande avstånd i 

södra delen av sjön. Detta innebär att en eventuell förorening från östra strandkanten 

måste transporteras ca 5 km i vatten innan den når den nya intagspunkten, vilket 

medför relativt goda förutsättningar för sanering, utspädning och naturlig nedbrytning. 

Den nordöstra delen av Möckeln är dessutom grund och ö-rik, vilket medför 

goda förutsättningar för fastläggning av föroreningar vid stränder och sjöbotten. 

De riskscenarion som har störst potential att förorena båda intagen samtidigt bedöms 

utgöras av farligtgodsolyckor på södra stambanan, väg 600, väg 124, väg 592 

och väg 598. Återkomsttiden för en sådan olycka uppskattas till 175 år. Andelen av 

dessa olyckor som i verkligheten kommer att påverka båda intagen är mycket svår 

att uppskatta då spridningen i sjön till övervägande del styrs av väderförhållandena 

vid utsläppstillfället. 




7 Slutsatser och rekommendationer 

Sammantaget görs bedömningen att ett uttag i den norra delen av sjön är ett mycket 

bra alternativ till en mer kostsam utbyggnad av ledningsnätet till Växjös nya vattentäkt 

i Ljungby kommun. Ett nytt intag medför att ett totalt intagstopp från vattentäkten 

kan undvikas för ett flertal mindre utsläppsscenarion och även för en del större 

utsläppsscenarion. Det bedöms dock fortfarande finnas olyckor som har potential att 

påverka de båda intagen samtidigt. 

Två intag medför sannolikt att tiden för totalt intagsstopp från vattentäkten i händelse 

av en större olycka avkortas betydligt jämfört med dagens situation med endast 

en intagspunkt, då det är troligt att vattnet vid åtminstone en intagspunkt håller god 

kvalitet en tid efter olyckan. 

För att minska risken ytterligare bör en diskussion föras med vägverket och banverket 

för att utföra skyddsåtgärder i form av tex täta diken etc. längs med extra utsatta 

väg- och bansträckor. 

En alternativ vattenförsörjning från en annan vattentäckt, exempelvis Växjös vattentäkt, 

innebär dock alltid en större riskreduktion för vattenproduktionen än en extra 

intagspunkt i samma vattenkropp, då sannolikheten att två oberoende vattentäkter 

ska slås ut samtidigt är mycket liten. 

10099749 12 (14)

8 Referenser 




1. Dependendability management – Part 3: Application guide – Section 9: 

Risk analysis of technological systems, International Standard 60300-3-9, 

International Electrotechnical Commission (IEC), Genéve, 1995 

2. Risk management – Vocabulary – Guidelines for use in standards, Guide 

73, International Organization for Standardization (ISO), Genéve, 2002 

3. www.smhi.se (2007-12-21) 

4. Påverkan av torvtäkter på sjön Möckeln, ALcontrol Laboratories på uppdrag 

av Unitorv AB och GeoPro AB, 2006 

5. Helgeån 2006, Kommitén för samordnad kontroll av Helgeån, 2007 

6. Flödet av farligt gods på järnväg – en översiktlig kartering i GIS-miljö, 

Räddningsverket, 1997 

7. www.srv.se (2008-01-03) 

8. www.gis.lst.se (2008-01-03) 

9. AB Möckelns sågverk – Periodisk besiktning 2006, Finn Miljöteknik AB 

2006 

10. Projektets startmöte i Älmhult (2007-11-21). Närvarande från Älmhults 

kommun Gatu-/VA-chef Bengt Pettersson samt Stf räddningschef Mikael 

Jönsson. 

11. www.almhult..se (2008-01-04) 

12. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 

13. Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka, Vägverket publikation 

98:064, 1998 

14. Farligt gods – riskbedömning vid transport Räddningsverket, 1996 

15. Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen – Bebyggelseplanering intill 

väg och järnväg med transport av farligt gods Länsstyrelsen i Skåne län 

2007:06, 2007 

16. Modell för skattning av sannolikhetetn för järnvägsolyckor som drabbar 

omgivningen Banverket Rapport 2001:5, 2001 

17. Telefonsamtal och mailkontakt med Ingemar Braathen (080109), Banverket 

Marknad, Malmö 

18. Telefonsamtal med Kristin Täljsten (080109), Miljökontoret Älmhults 


19. Riskidentifiering av urbana VA-system B. Olofsson, H. Tideström, J. Willert. 

Forskningsprogrammet Urban Water rapport 2001:2 - Chalmers Tekniska 

Högskola, 2001 

20. Telefonsamtal med Robert Rosenkvist (080122), länsstyrelsen i Kronobergs 

län 

21. Mailkontakt Stena Recycling (080122) 

10099749 13 (14)

22. Skydd av ytvattentäkter – Överväganden och metodik för avgränsningar av 

skyddsområden Livsmedelsveket Rapport 5/97, 1997 

23. Miljöbelastning vid bränder och andra olyckor SRV, 2004 

24. Lismedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten reviderad 

av SLV 2005 

25. Telefonsamtal med Anders Lindborg (080129), länsstyrelsen i Kronobergs 

län 

26. Telefonsamtal med Bengt Pettersson (080131), VA-chef för Älmhults 


27. Vinddata från SMHIs väderstation i Ljungby för perioden 20030101- 

20071231 

28. Mailkontakt med Sofia Lind SMHI (080201) 

29. www.sjöfartsverket.se (080201) 

30. Telefonsamtal med Mikael Jönsson (080204), Stf Räddningschef i Älmhults 


31. Ekolodning av och strömmätningar i Möckeln R. Svensson, T. Göransson, 

T. Erlandsson. Examensarbete vid LTH 1974. 

32. Oljan är lös - Handbok i kommunalt oljeskydd.Räddningsverket 1997 




10099749 14 (14)

Bilaga 1. Allmänt om risk WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

1 Allmänt om risk 

I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. Riskanalys finns omnämnt i ett 

flertal rekommendationer och riktlinjer utan närmare förtydligande vad begreppet innebär. Nedan görs 

en genomgång av begrepp som kommer att användas samt vilken innebörd de kommer att ha i detta 

dokument. 

1.1 Definition av risk 

Med risk avses en sammanvägning av frekvensen för och konsekvenserna av en oönskad händelse. 

1.2 Riskhanteringsprocessen 

Riskanalys omfattar i enlighet med den 

internationella standard (1)( 2) som beaktar 

riskanalyser i tekniska system dels 

riskidentifiering, dels riskuppskattning. 

Riskidentifieringen är en inventering av 

händelseförlopp (scenarier) som kan medföra 

oönskade konsekvenser medan 

riskuppskattningen omfattar en uppskattning av 

sannolikhet och konsekvens för respektive 

scenario som kan ske antingen kvalitativt eller 

kvantitativt. Efter att riskerna analyserats görs en 

riskvärdering för att avgöra om riskerna kan 

accepteras eller ej. Det sista steget i en 

systematisk hantering av riskerna kallas 

riskreduktion/kontroll. Här fattas beslut mot 

bakgrund av den värdering som har gjorts av 

vilka riskreducerande åtgärder som skall vidtas. I 

bästa fall kan riskerna elimineras helt medan det 

dock i de flesta fall endast är möjligt att reducera 

dem. 

Figur 3.2. Riskhanteringsprocessen. 

En viktig del i riskreduktion/kontroll är att se till att föreslagna riskreducerande åtgärder genomförs 

och följs upp. Uppföljningen ska göras för att kontrollera om de genomförda åtgärderna reducerar 

riskbilden tillräckligt. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och 

reduktion/kontroll (se figur 3.2), medan riskbedömning normalt enbart avser analys och värdering av 

riskerna. 

1.3 Omfattning av riskhantering i projektet 

För att kvantifiera riskerna för vattentäkten genomförs en studie av det som i figur 3.2 benämns 

riskanalys omfattande följande moment: 

• Identifiering av scenarier/risker 

• Uppskattning av scenariernas sannolikhet 

• Uppskattning av scenariernas konsekvens 

Riskhantering 

Riskanalys 

• Bestäm omfattning 

• Identifiera risker 

• Risk uppskattning 

Riskvärdering 

• Acceptabel risk 

• Analys av alternativ 

Riskreduktion/kontroll 

• Beslutsfattande 

• Genomförande 

• Övervakning 

Riskbedömning

Bilaga 2. Kartor WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

Karta över nuvarande skyddsområde för befintligt vattenintag i södra delen av Möckeln.


Karta från Vägverket som anger vägnummer samt årsdygnsmedeltrafik för tunga fordon.


Karta från länsstyrelsens GIS-databas som visar placeringen av B-anläggningar inom Möckelns 

närområde.

Bilaga 3. Grovanalys WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

1 Grovanalys 

Grovanalysen innehåller en riskinventering som syftar till att identifiera vilka riskkällor som finns som 

skulle kunna påverka råvattenintagen. I grovanalysen diskuteras även riskkällornas relevans och 

därefter görs ett urval av vilka olycksscenarier som analyseras vidare. 

1.1 Identifiering och uppskattning av risker 

Identifiering av scenarier/risker har utförts genom ett platsbesök vid den aktuella vattentäkten samt 

genom intervjuer med kommunens VA-chef, Stf räddningschef samt personal från kommunens 

miljökontor och länsstyrelsen i Kronobergslän. Offentliga nätbaserade databaser, exempelvis via 

länsstyrelsen och SMHI, har också använts. Det underlagsmaterial som ställts till WSPs förfogande 

har studerats och utifrån intervjuer, underlagsmaterial samt observationer vid platsbesöket har 

nedanstående risker identifierats. 

En initial kvalitativ uppskattning och värdering av de identifierade riskerna har utförts i syfte att 

avgöra riskkällornas relevans för att därefter göra ett urval av vilka olycksscenarier som analyseras 

vidare. Vid urval av risker för vidare analys har riskkällornas potential att förorena både det befintliga 

vattenintaget och det planerade intaget beaktats och givits stor vikt. 

1.1.1 Järnväg 

Parallellt med Möckelns östra sida löper Södra stambanan (se figur 1). På den ca 15 km långa 

bansträckan mellan Älmhult och Liatorp är avståndet mellan spår och sjökant som mest ca 2 km och 

som minst endast ett fåtal meter. Längst med Möckelns sydöstra kant passerar järnvägen både genom 

vattentäktens yttre och inre skyddszon (se bilaga 2). Banan passerar delvis genom sankmark och 

korsar ett flertal mot sjön rinnande större och mindre vattendrag, varav Helgeå är det största. 

Södra stambanan är av stor betydelse för den järnvägsburna persontrafiken mellan södra och mellerst 

Sverige, men är även en betydande transportled för gods inklusive farligt gods. De järnvägsrelaterade 

olyckor som i första hand kan antas orsaka skada på vattentäkten och de båda råvattenintagen är 

olyckor där vagnar med farligt gods är inblandade. Statistik från banverket tyder på att huvuddelen av 

den järnvägsbundna transporten av farligt gods mellan södra och mellersta Sverige passerar Älmhult 

via Södra stambanan (6). En ungefärlig mängd av 30 000 ton farlig gods transporteras varje månad 

längst med Möckelns östra strand (6) (7). Enligt Räddningsverkets statistik, insamlad år 2004, har de 

olika ingående ämnesgrupperna inom begreppet farligt gods som transporteras på järnväg en 

ungefärlig fördelning enligt tabell 1. 

Tabell 1. Ungefärlig sammansättning av järnvägsburen farligt godstransport beräknad utifrån 

statistik från Räddningsverket (7). 

Ämnen 

Andel i % av total vikt 

farligt gods 

Dieselolja, eldningsolja 30 

Kolvätegasblandning (bland annat gasol) 20 

Bensin 18 

Natriumklorat 12 

Väteperoxid 10 

Övriga ämnen 10 

Baserat på järnvägens ställvis direkta anslutning till vattentäkten samt de stora volymer farligt gods 

som ryms i en järnvägsvagn bedöms initialt att en olycka med en eller flera farligtgodsvagnar kan få


stora konsekvenser för vattentäkten. Det stora antalet farligt godsvagnar som färdas på Södra 

stambanan och den relativt långa sträckan av banan som passerar inom ett litet avstånd från Möckeln, 

eller vattendrag som mynnar i Möckeln, motiverar också en djupare analys av denna riskkälla. 

1.1.2 Väg 

Vägsträckor som berör ytvattentäkter är sträckor som passerar ett tillrinningsområde för en 

ytvattentäkt på ett sådant sätt att utläckage av farligt gods kan skada vattentäkten. Vid en översiktlig 

kartstudie har följande vägar och vägsträckor bedömts utgöra potentiella risker för vattentäckten: 

Väg 600 har en liknande sträckning som Södra stambanan parallellt med Möckelns östra kant. Under 

större delen av den ca 15 km långa sträckan mellan Älmhult och Liatorp går vägen mellan sjökanten 

och järnvägen, avståndet till sjön är således ofta litet, < 1 km. 

Ca 1,5 km öster om Södra stambanan och väg 600 går Väg 23. Väg 23 är större och mer trafikerad än 

väg 600 men avståndet till sjökanten är större, mellan ca 2 och 3 km. Under en ca 15 km långa sträcka 

passerar vägen genom ett flertal sanka partier samt korsar större och mindre vattendrag, bland annat 

Helgeå. 

Väg 124 passerar norr om Möckeln. På en sträcka av ca 10 km är avståndet till sjökanten som mest ca 

1,5 km och som minst ca 100 meter. Vägen passerar över sanka marker med ett flertal mot sjön 

rinnande vattendrag varav Aggunnarydsån och Målenån är de största. 

Sydväst om Möckeln passerar Väg 592. Under en sträcka av ca 3 km är avståndet till sjön som störst 

ca 1 km och som minst ca 100 m. 

Nordväst om Möckeln passerar Väg 598. Under en sträcka av ca 10 km är avståndet till sjön som störst 

ca 1 km och som minst ca 100 m. 

De vägolyckor som har störst potential att påverka vattentäkten är framför allt olyckor där tunga 

fordon transporterandes farligt gods är involverade. För att uppskatta den risk som 

farligtgodstransporter på väg utgör för vattentäkten, det vill säga sannolikheten för och konsekvensen 

av trafikolyckor, beaktas initialt avståndet till sjön samt hur tungt trafikerade farlederna är. 

Statistik över årsdygnsmedeltrafik (ÅDT) för tunga fordon har erhållits från vägverkets databaser. I 

tabell 2 redovisas uppskattade värden av ÅDT för tunga fordon för de vägavsnitt som identifierats i 

4.1.2. I bilaga 2 visas utdrag ur Vägverkets GIS-databas. 

Tabell 2. Årsdygnsmedeltrafik för tunga fordon på vägar intill Möckeln. 

Väg 

ÅDT tunga fordon 

Väg 23 810 

Väg 600 140 

Väg 124 210 

Väg 592 60 

Väg 598 5 

Samtliga vägar, med undantag av väg 23, är delvis lokaliserade inom ett avstånd av 1 km från 

Möckelns strand. Vägarna passerar dessutom flera sanka partier och vattendrag med dränerande 

riktning mot sjön. Ett stort läckage från en farligtgodstransport bedöms kunna medföra alvarliga 

konsekvenser för vattentäkten. 

Avståndet mellan sjön och väg 23 är längre än för övriga vägar, vilket rimligtvis bör innebära att såväl 

transporttid och utspädning från utsläppspunkt till sjökant är större jämfört med för övriga vägar. 

Vägen passerar dock över ett flertal vattendrag som kan medföra snabb transport till vattentäkten. 

Vägen är även betydligt mer trafikerad av tunga fordon än övriga vägar, vilket torde medföra en högre 

sannolikhet för en olycka med farligt gods.


Det bedöms initialt att samtliga vägavsnitt utgör sådan risk att de bör analyseras vidare. 

1.1.3 Båttrafik 

Sjön Möckeln trafikeras inte av några större båtar för gods- eller passagerartransport. Sjön utnyttjas 

emellertid flitigt för rekreation och fritidaktiviteter. Flera småbåtshamnar och båtplatser finns i sjön, 

varav en på ett avstånd av ca 500 meter från vattenverkets nuvarande råvattenintag. Inga tankstationer 

finns utmed sjökanten och all tankning av båtmotorer sker således genom påfyllning via dunk, vilket 

innebär att relativt små volymer bensin och diesel hanteras i samband med tankning av fritidsbåtar i 

Möckeln. Det krävs dock små halter bränsle i vatten för att det skall vara otjänligt som dricksvatten, 

exempelvis endast 1 µg/L för Bensen (12). Ett större läckage från en båtmotor eller läckage i samband 

med tankning kan utgöra ett temporärt hot för vattentäkten. 

Inom ett område närmast råvattenintaget får enligt skyddsområdesföreskrifterna för vattentäkten 

motorer ej onödigtvis brukas. Tankning och handhavande av miljöfarliga vätskor inom detta område 

får endast ske vid särskild anordnad plats. Detta bör minska sannolikheten för ett läckage i intagets 

absoluta närhet, men ett utsläpp kan trots detta ej uteslutas. Då tankning sker för hand är det troligt att 

hanteringen av drivmedel i samband med tankning sker med hjälp av dunkar med en begränsad volym 

av ca 10 L. Det bränsle som används till båtmotorer är vanligtvis petroleumprodukter med lägre 

densitet än vatten, exempelvis bensin och diesel, vilket innebär att stora delar av ett eventuellt läckage 

kommer att flyta på ytan. En viss mängd kommer dock att lösa sig i vattnet. 

Ett utsläpp av drivmedel i storleksordningen 10 L i intagets närområde bedöms kunna orsaka 

temporära problem för råvattenkvaliteten vid intaget. Vid en transport över i stort sätt hela sjön till en 

alternativ intagspunkt i sjöns norra del bedöms processerna avdunstning, naturlig nedbrytning, 

fastläggning vid stränder och utspädning bli tillräckligt stora för att höga halter kolväten ej skall 

förekomma vid detta intag. 

10 L plötsligt läckage av drivmedel i sjön skall sättas i relation till det diffusa utsläpp av drivmedel 

som sker från samtliga båtmotorer i sjön. Exempelvis kan äldre 2-taktsmotorer släppa ut hela 20-30 % 

av drivmedlet oförbränt till vatten och luft (29). Detta kan troligtvis utgöra ett väl så stort hot för 

vattentäkten. 

Eftersom ett läckage från en fritidsbåt initialt inte bedöms kunna påverka de båda intagspunkterna 

samtidig kommer ingen fördjupad analys att utföras. 

1.1.4 Flygplats 

Ca 1200 meter från Möckelns sydöstra strandkant ligger Möckelns flygplats (se figur 1). Flygplatsen 

är belägen i Sånnaböke mosse som troligtvis dräneras mot Möckeln. 

Enligt uppgift från miljökontoret är verksamheten på flygfältet mycket liten eller obefintlig. Ingen 

fördjupad analys utförs för flygplatsen. 

1.1.5 Industrianläggningar 

Anläggningar som utgör en potentiell risk för vattentäkten har identifierats genom sökning i 

Länsstyrelsens GIS-databaser samt vid samtal med miljökontor, länsstyrelse och räddningstjänst i 

Älmhults kommun. 

Inom ett avstånd av ca 2 km från Möckelns strandkant finns enligt länsstyrelsens GIS-databas inga A- 

klassade verksamheter, däremot finns 6 B-klassade verksamheter (8). B-klassningen innebär att 

verksamheterna kräver tillstånd från Miljöprövningsdelegationen (MPD) inom Länsstyrelsen. 

Anläggningarnas placeringar framgår av bilaga 2. 

Utöver de B-klassade verksamheterna har tre andra industriverksamheter i Möckelns närområde 

identifierats som potentiella riskkällor för vattentäkten; Gemla Fabrikers ABs anläggning i Diö, 

Möckeln Svenska AB samt Torvtäkten i Sånnaböke mosse. Samtliga identifierade 

industrianläggningar redovisas i tabell 3 nedan.


Tabell 3. Identifierade industriverksamheter och anläggningar i Möckelns närområde. 

Anläggningsnamn 

Ungefärligt avstånd 

från Möckeln (km) 

Anmärkningar 

Stena Aluminium 1 Stena Aluminium återvinner aluminiumskrot. I processen 

användes år 2006 bland annat 48 000 ton aluminiumskrot, 3000 

to kisel, 3700 ton salt (natrium- och kaliumklorid), 4 ton 

natriumhydroxid, 875 m 3 eldningsolja och 121 m 3 drivmedel 

(20). Dagvatten dräneras till en dagvattendamm och därefter 

vidare via diken till Möckeln. 

Stena Recycling. Tidigare 

Gotthards i Älmhult 

1 Stena Recycling har en avdelning för inköp intill Stena 

Aluminium (21). 

Älmhults fjärrvärmeverk 1,5 Ca 200 m 3 olja lagras på invallade områden vid 

fjärrvärmeverket. Dagvattnet leds via dike och kulvertar till 

Möckeln, via 2 sanka våtmarksområden (25). 

Äskya avfallsupplag 1,2 Lakvattnet från avfallsanläggningen leds ut i Drivån med 

strömningsriktning från Möckeln (18). 

Möckelns sågverk 0 Dagvatten dräneras i huvudsak direkt till Möckeln (9). Området 

trafikeras av lastbilar och truckar. Lagring av dieselolja 

förekommer i en 6 m 3 cistern som är placerad i ett plåtkar (9). 

Doppningsverksamhet har tidigare bedrivits ca 20 m från 

Möckelns strandkant. Eventuell förorenad jord i anslutning till 

tidigare doppningsanläggning kan bidra med ett diffust utsläpp 

av toxiska ämnen till sjön. Inga utredningar har utförts för att 

bedöma eventuellt utläckage till sjön (18). Utlakning från 

upplag av spån och bark utgör en risk, speciellt vid brand och 

efterföljande släckarbeten då fenolhaltiga ämnen och PAH kan 

utlakas. 

Swepart Transmission 2 Swepart Transmission tillverkar växellådor. I processen 

används skärvätskor och hydrauloljor. Ungefär 20 m 3 olja 

förvaras i tankar inomhus i avloppslösa utrymmen (18). 

Gemla Fabrikers AB 0 Gemla Fabrikers AB tillverkar möbler och andra 

snickeriprodukter. Industrin använder inga större volymer 

lösningsmedel eller kemikalier. En diesel cistern på 1,5 m 3 finns 

inom området (18). 

Möckelns Svenska AB 0,1 Möckelns Svenska AB är en mekanisk industri som tillverkar 

bland annat krossutrustning, siktar och sågverksutrustning. Inga 

större volymer kemikalier används i processen, men en viss 

mängd hydraulolja hanteras i anläggningen (18). Området 

dräneras sannolikt till sjön (18). 

Sånnaböke torvtäckt 1 Torvtäkten förvarar drivmedel till maskiner i en 1,5 m3 cistern 

(18). Mossen är förbunden via sankmark och diken med 

Möckeln. 

De anläggningar som bedöms utgöra de största hoten mot vattentäkten är de som ligger just intill sjön, 

det vill säga Möckelns sågverk, Möckelns Svenska AB och Gemla Fabrikers AB. Ingen av 

anläggningarna hanterar större mängder kemikalier och de största riskerna bedöms föreligga i 

samband med brand, då förorenat släckvatten snabbt kan nå vattentäkten. 

Stena Aluminium hanterar relativt stora mängder kemikalier, varav framförallt eldningsolja och 

drivmedel bedöms utgöra en risk. Saltet förvaras i kristallin form men kan vid brand lösas upp i 

släckvatten och transporteras till sjön. Dagvattnet leds via en dagvattendamm och diken till Möckeln 

vilket innebär att möjligheterna att stoppa föroreningstransporten mot sjön vid eventuella olyckor är 

större än för anläggningarna just intill sjön. 

Äskya avfallsupplag dräneras enligt uppgift bort från Möckeln och bedöms således inte utgöra någon 

stor risk för vattentäkten. 

Älmhults fjärrvärmeverk hanterar relativt stora mängder olja, men dagvattnet leds en relativt lång väg 

genom flera sanka våtmarker innan vattnet når Möckeln, och förutsättningarna för naturlig och 

manuell sanering bedöms därför som goda.


Övriga anläggningar hanterar små mängder kemikalier och befinner sig mellan 1 – 2 km från sjön. 

Ingen fördjupad analys utförs för dessa anläggningar. 

1.1.6 Bensinstationer 

Vid bensinstationer kan läckage ske från under jord placerade tankar. Vid modernare bensinstationer 

är tankarna placerade i tråg. Problem vid bensinstationer kan uppstå vid överfyllning, vid påfyllning av 

cisterner och vid tankning av bilar. Vid överfyllning kan petroleumprodukter ta sig till 

dagvattensystemet och vidare ut till vattendrag. Oljeavskiljare finns ofta vid bensinstationer, men brist 

på tillsyn och skötsel kan förorsaka dålig avskiljningsgrad. 

Inga bensinstationer finns inom ett avstånd av 1 km från strandkanten (18). Förutsättningarna för att 

stoppa eventuell plötslig föroreningstransport från bensinstation är således relativt goda. 

Ingen fördjupad analys utförs avseende bensinstationer. 

1.1.7 Avlopp 

En sjöförlagd spillvattenledning för anslutning av bland annat en restaurang och Sjöstugans 

campingplats till Älmhults spillvattennät passerar ca 300 meter från vattentäktens nuvarande 

råvattenintag. Under sommarmånaderna är såväl campingen som restaurangen välbesökt, varpå den 

producerade volymen spillvatten kan bli ansenlig. Ytterligare en sjöförlagd spillvattenledning leder 

avloppsvatten från Möckelnsnäs till Stenbrohult. Ett oupptäckt läckage på någon av ledningarna utgör 

en risk för vattentäkten, eftersom spillvatten kan innehålla höga koncentrationer av patogena 

mikroorganismer. 

Spillvatten från tätorterna längst med Möckelns östra strand, Liatorp, Diö mfl., transporteras i en 

trycksatt spillvattenledning till Älmhults reningsverk. Ett läckage med snabbt utflöde till Möckeln, 

exempelvis vid haveri och nödavlopp i pumpstationer, kan utgöra en risk för vattentäkten. 

Älmhults reningsverk är placerat söder om, nedströms, Möckeln och bedöms således inte utgöra någon 

risk för vattentäkten. 

1.1.8 Privata oljecisterner 

Riskerna i samband med cisterner (oljetankar för uppvärmning) kan delas in i tre moment: 

• Transport av olja till cistern 

• Påfyllning av cistern 

• Läckage från cistern 

Privata oljecisterner förekommer ofta i äldre fastigheter på landsbygden. Äldre cisterner kan ofta vara 

av dålig kvalitet och tillsynen är ofta dålig. 

Enligt skyddsområdesföreskrifterna för vattentäkten får inte inom den inre eller yttre skyddszonen 

(200 m från stranden) skadliga ämnen såsom petroleumprodukter förvaras, transporteras eller hanteras 

på ett sådant sätt att risk kan uppkomma för förorening av ytvatten, grundvatten eller mark. 

Det finns ingen databas som tillåter enkel sökning av oljecisterner i Möckelns närhet. Ett register finns 

över inrapporterade fastigheter med oljecisterner, men hur väl detta stämmer med det faktiska läget är 

okänt (18). Rapporteringen är ofta ofullständig. Längs med Möckelns strand finns gårdar, bostadshus 

och fritidshus. Volymen av en normalstor cistern är ca 1,5- 3 m 3 . Läckage i händelse av cisternhaveri 

eller dylikt, sker dock i regel inte så att oljan når vattentäkten utan att passera vissa fördröjande 

barriärer, såsom enskilda avlopp, infiltrationsbäddar eller jord. Om skyddsföreskrifterna följs skall 

avståndet till sjön som minst vara 200 m. Möjligheten för naturlig nedbrytning och sanering innan 

oljan når sjön bedöms därför som relativt god och ingen fördjupad analys utförs för privata 

oljecisterner. Det har antagits att en skyddszon motsvarande den som finns för södra delen av sjön 

kommer att upprättas för norra delen av sjön vid ett eventuellt nytt vattenintag.


Transport av olja till cisterner kommer i denna analys upp under vägolyckor. 

1.1.9 Skogsbruk och jordbruk 

Transporter och spridning av gödnings- och bekämpningsmedel utgör risker i samband med skogsoch 

jordbruk. Vid en brand i en gård eller lada är risken för spridning av olika ämnen stor. Gödningsoch 

bekämpningsmedel kan spridas med släckvatten. Tankar med farliga ämnen, exempelvis 

petroleumprodukter kan gå sönder. Ofta finns svetsaggregat med acetylenbehållare vilka kan medföra 

svårigheter vid släcknings- och saneringsarbete pga explosionsrisk. 

Inga uppgifter har erhållits avseende antalet större skogs- eller jordbruksfastigheter inom området. 

Enligt skyddsområdesföreskrifterna för vattentäkten får inte inom den inre eller yttre skyddszonen 

(200 m från stranden) skadliga ämnen förvaras, transporteras eller hanteras på ett sådant sätt att risk 

kan uppkomma för förorening av ytvatten, grundvatten eller mark. En större brand i en gård eller lada 

på ett avstånd av 200 m från stranden kan vid snabb ytvattentransport av släckvatten utgöra ett hot för 

delar av vattentäkten. Det är dock troligt att släckvattnet i de flesta fall infiltrerar i jorden innan det når 

sjön, varvid stora delar av föroreningarna fastläggs. Ingen fördjupad analys utförs för brand i gårdar 

eller lador intill Möckelns strand. Det har antagits att en skyddszon motsvarande den som finns för 

södra delen av sjön kommer att upprättas för norra delen av sjön vid ett eventuellt nytt vattenintag. 

1.1.10 Översvämning 

Antalet översvämningar, och översvämningarnas storlek förväntas öka på grund av ett mildare klimat i 

norra Europa. Möckeln har på ett flertal lokaler tämligen flacka stränder med bebyggelse av såväl 

bostäder, fritidshus som industri. Vi ett flertal tillfällen har vattennivån varit förhöjd i Möckeln så att 

bostäder och industri översvämmats, men inget samband har noterats mellan tillfälliga översvämningar 

och dålig råvattenkvalitet i dricksvattenproduktionen (26). Generellt har dock Möckelnvattnets färgtal 

ökat kraftigt på senare år, något som misstänks ha ett samband med bland annat ökad nederbörd i 

området (26). 

Direkta hot mot vattentäkten som kan sättas samman med översvämningar är bland annat att 

dagvatten/spillvatten-ledningar överbelastas och att föroreningar från översvämmade 

industrifastigheter snabbt kan nå sjön. Översvämningar kan även öka de diffusa utsläppen av 

humusämnen och närsalter från omgivande skogsoch jordbruksmarker samt öka utlakningen av 

föroreningar från förorenade områden i sjöns närhet. Ett exempel på ett sådant potentiellt förorenat 

område är ett område vid Möckelns sågverk där tidigare doppningsverksamhet pågått (se 1.1.5). 

Ökade flöden innebär också snabbare transport av eventuella föroreningar via ytvatten i åar och 

bäckar. Ökade flöden kan också innebära en högre belastning på byggnader och infrastruktur än vad 

objekten är dimensionerade för, vilket kan leda till skred som drar med sig vägar och järnvägar. 

Frekvensen av översvämningar och framför allt vilka konsekvenser de kan få för vattentäkten är 

mycket svåra parametrar att uppskatta utan att på plats utföra en noggrann översyn över 

översvämningskänsliga objekt såsom väg- och järnvägssträckor intill sjön och andra vattendrag. Detta 

ligger dock utanför ramen för detta uppdrag och ingen fördjupad analys av översvämningsrisken 

utförs. 

1.2 Diskussion och slutsats 

En initial kvalitativ bedömning av de identifierade riskerna har utförts ovan i syfte att avgöra 

riskkällornas inbördes relevans för att möjliggöra ett urval av vilka olycksscenarier som vidare skall 

analyseras. Riskkällornas potential att förorena både det befintliga vattenintaget och det planerade 

intaget har givits stor vikt vid urvalet. 

Att en riskkälla inte analyseras vidare innebär inte nödvändigtvis att riskkällan medför en obetydlig 

risk för förorening av vattentäkten, utan endast att andra riskkällor initialt bedömts vara av större 

betydelse.


Följande risker analyseras vidare: 

• Farligt godstransporter via järnväg 

• Farligt godstransporter via Väg 23, Väg 600, Väg 124, Väg 592 samt Väg 598 

• Läckage från sjöförlagd spillvattenledning samt bräddning och nödavlopp från 

spillvattenpumpstation 

• Brand i industrianläggningar intill Möckeln

Bilaga 4. Spridning och konsekvens WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

1 Spridning och konsekvenser av 

föroreningar i Möckeln 

1.1 Konsekvenser på råvattenintag 

För att utsläpp av föroreningar skall kunna påverka ett råvattenintag i ett ytvattendrag krävs dels att 

hydraulisk förbindelse finns mellan utsläppspunkten och sjön via vattendrag eller grundvattenflöde, 

och dels att intagspunkten ligger i ofördelaktig strömnings- eller vindriktning i förhållande till den 

punkt där föroreningen tillförs sjön. 

Vilken konsekvens en förorening får på råvattenintaget beror på vilka volymer och koncentration av 

ämnet som når intaget. Koncentrationen i sig är beroende av ett flertal processer under transporten 

mellan utsläppspunkten och intaget, exempelvis utspädning, nedbrytning, sedimentation, avdunstning, 

adsorption etc. Vilka processer som har störst inverkan beror bland annat på ämnesspecifika 

egenskaper, vattentemperatur och strömningsförhållanden i sjön. Generellt gäller dock att en längre 

transportsträcka medför en längre transporttid som i sin tur medför ökad utspädning och nedbrytning. 

En lång transporttid medför också en ökad sannolikhet för en lyckad sanering av föroreningen innan 

denna når vattenintaget. Den tid som krävs för en lyckad sanering är beroende av föroreningens art, 

men även beroende på de resurser som finns att tillgå i form av kompetent personal och utrustning. 

1.2 Strömning i Möckeln 

Avgörande för transport och utspädning av föroreningar i sjöar är vattnets rörelse i sjön. Rörelse i sjön 

beror på tillrinningen och dess storlek i förhållande till sjön, sjöns form, djupförhållande, skiktning i 

sjön samt vindförhållanden. 

Möckeln har en teoretisk omsättningstid av ca 150 dagar, det vill säga att det tar ca 150 dagar att byta 

ut hela Möckelns vattenvolym med nytt vatten. I den teoretiska omsättningstiden antas att allt vatten i 

sjön deltar i vattenutbytet och att det endast är gammalt vatten som byts ut och ersätts med nytt. Detta 

är dock inte fallet i verkligheten. Vid stor tillrinning till en flikig sjö kan en snabb genomströmning 

skapas där endast delar av sjöns totala vattenmassa deltar. I Möckeln, som är en relativt stor flikig sjö 

med samtliga större inlopp och utlopp i sjöns norra del, är det sannolikt att stora delar av sjön har en 

mycket liten del i det totala vattenombytet. Det är således inte möjligt att använda den teoretiska 

omsättningstiden som garant för att sjön är återställd efter en förorening inom 150 dagar. 

I större sjöar är ofta den vinddrivna strömningen dominerande för föroreningstransport vilket medför 

att transportriktningen kan variera mycket kraftigt. För att bedöma vilka konsekvenser för ett 

råvattenintag ett utsläpp i en sjö får krävs således information om strömningsmönster i sjön samt 

vinddata. Utifrån denna data är det möjligt att beräkna en ungefärlig transporttid mellan en känd 

utsläppspunkt och ett råvattenintag. Med hjälp av statistik över förhärskande vindriktningar och 

vindstyrkor är det även möjligt att grovt uppskatta sannolikheten för att ett utsläpp från en punkt i sjön 

skall nå en annan punkt inom en viss tid. 

I ett examensarbete utfört vid Lunds Tekniska Högskola 1974 har en strömningsmodell för sjön 

Möckeln tagits fram (31). Modellen baseras på utförda undersökningar med ekolod, strömkors och 

vindmätare. Undersökningen visar att strömningen i Möckeln till övervägande del är vinddriven. 

Mätdata från fältunderökningen har behandlats i ett datorprogram som producerat kartor vilka 

redovisar ungefärliga strömningshastigheter och strömningsriktningar för 4 olika vattendjup (ytan, 1 

m, 2m och 3 m) vid ett antal olika vindförhållanden. Strömmarna i sjön kan förenklat beskrivas av en 

ytlig ström i vindriktningen proportionerlig mot vindhastigheten och en returström i mottsatt riktning 

med något lägre hastighet längs med botten. Djupet för gränsen mellan den ytliga strömmen och 

bottenströmmen varierar något i sjön men befinner sig i modellen ca 2 m under ytan. 

Modellen är användbar för att beräkna hur snabbt en förorening kan spridas från exempelvis en punkt i 

den södra delen av Möckeln till platsen för det planerade vattenintaget i norra delen av Möckeln, vid

Bilaga 4. Spridning och konsekvens WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

en viss vindhastighet och vindriktning. Det är däremot mycket svårt att utifrån modellen säga något 

om vilken utspädning av föroreningen som sker under transporten. 

Det finns stora variationer i hur olika ämnen sprids i en sjö. I det enklaste fallet, som gäller för ämnen 

med låg densitet och låg löslighet i vatten, stannar all förorening på ytan och sprids enbart med 

vinddrivna strömmar. Ämnen som helt löser sig i vatten kan antas följa med vattnets rörelser och 

sprida sig i sjön genom både ytliga och djupa strömmar. Ämnen med hög densitet och låg löslighet i 

vatten sedimenterar eller sjunker och följer med strömmar längst med botten. I många fall uppträder 

dock ämnen som kombinationer av de tre typfallen ovan. Till exempel kan ett ämnen ha en viss 

löslighet i vatten vilket medför att stora delar flyter på ytan, men att icke försumbara delar löses i 

vatten och följer vattenrörelsen i sjön. Detta gäller exempelvis för många typer av petroleumprodukter. 

En förorening kan också vidhäfta till partiklar och bilda aggregat med högre densitet än vatten som 

sedimenterar till botten. 

Vågor och vind hjälper till och påskyndar föroreningens inblandning i vatten och redan efter 3 dygn av 

ringa sjögång kan exempelvis hela 30% av en oljeförorening vara uppblandad i vattnet (32). När olja, 

eller annan förorening, väl dispergerat ner i vattnet är den mycket svår att åtgärda. Vågor och vind kan 

också göra så att föroreningen delas upp i osammanhängande fläckar som kan spridas med olika 

hastighet. 

Under delar av året är Möckeln täckt av is, vilket innebär att de vinddriva strömmarna upphör. 

Cirkulationen i sjön beror då på strömmar som uppkommer genom in- och utflödet i sjön, dels via åar 

och bäckar, och dels via inflödande grundvatten. I framför allt södra delen av sjön, som saknar större 

tillopp och utlopp, är cirkulationen och vattenutbytet troligtvis mycket begränsad under perioder då 

Möckeln täcks av is. Detta kan medföra att en förorening som nått vattnet kan stanna mycket länge 

och hindra normal dricksvattenproduktion. Istäcket hindrar dock snabb transport till norra delen av 

sjön, vilket i princip innebär att ett uttag i denna del av sjön, under kontrollerade former, skulle kunna 

användas ytterligare en tid innan en eventuell förorening når uttaget. Eftersom avdunstning och de 

flesta naturliga nedbrytningsprocesser hämmas eller avstannar vid is och låg temperatur finns stora 

delar av föroreningen troligtvis kvar då isen smälter och den vinddrivna strömmen återupptas. 

Enligt statistik baserad på 5 års vindmätningar vid SMHIs mätstation i Ljungby är den dominerande 

vindriktningen i området västlig (17,5 % av tiden) följd av vindriktning från sydväst (16.8 % av tiden), 

syd (12,3 % av tiden) och sydöst (9,0 % av tiden) (27). Övriga 5 vindriktningar har en frekvens av 

vardera ca 6 – 8 % av tiden. Under 17 % av tidsperioden har det varit lugnt eller växlande vindriktning 

i området. Av statistiken framgår också att det mycket sällan blåser kraftiga vindar i området. Under 

99,1 % av tidsperioden har vindhastigheten varit lägre än 6,4 m/s och under 96,7 % av perioden har 

vindhastigheten varit lägre än 5,4 m/s. Vindhastigheten vid sjöytan är dessutom troligtvis betydligt 

lägre än den vindhastighet som observeras i mätstationen, då mätstationen enligt uppgift från SMHI 

mäter vindhastigheten på 10 m höjd (28). 

Eftersom Möckeln är utdragen i Nord-Sydlig riktning är syd den mest kritiska vindriktningen för en 

snabb ytlig föroreningstransport från sjöns södra delar till sjöns norra delar. Vid en vind med hastighet 

5 m/s från syd tar det enligt strömningsmodellen som redovisats i ovan nämnda examensarbete ca 1,5 

dygn för ytlig transport från sjöns södra kant till en punkt i sjöns norra del i nivå med sjöns utlopp till 

Helgeå. Motsvarande tid kan antas gälla för en transport i nord-sydlig riktning vid vindar med 5 m/s 

från norr. Eftersom mellersta delen av sjön är relativt grund och långsmal är det trolig att en förorening 

ställvis kommer i kontakt med stradzoner och bottensediment, vilket kan innebära en volymreduktion 

av ämnet i vattnet då delar av föroreningen fastläggas. Framförallt gäller detta om vindarna vrids något 

åt öst eller väst då den ytliga transporten riktas mot sjöns stränder. Mot vindriktningen går, som 

tidigare nämnts, en motriktad bottenström. Vid en sydlig vind av 5 m/s tar det enligt modellen ca 4 

dygn för en transport vid 2 till 3 meters djup från en punkt i nivå med utloppet i sjöns norra del till 

strandkanten i södra delen av sjön. I rakt östliga eller västliga vindar är transporten i nord-sydlig 

riktning mycket begränsad.

Bilaga 5. Farligtgodstransport med järnväg WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

Sannolikheten för farligtgodsolycka på den sträcka av Södra stambanan som bedömts kunna påverka 

vattentäkten har uppskattats med hjälp av den metodik som beskrivs i Banverkets publikation Modell 

för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen (16). Frekvensen har 

beräknats för urspårningsolyckor och plankorsningsolyckor involverande godståg med farligtgodsvagnar. 

Metoden som används kan enligt banverket (17) tendera att överskatta urspårningsfrekvensen, då de 

riskintensiteter som används i metoden ej är uppdaterade på ett antal år. Det är även troligt att metoden 

ytterligare överskattar frekvensen av urspårning på Södra stambanan, då Södra stambanan är av bästa 

kvalitet medan använda riskintensiteter är beräknade som ett genomsnitt där även järnvägar av något 

sämre kvalitet inkluderas. Metoden bedöms dock i dagsläget utgöra det bästa tillvägagångssättet för 

uppskattning av järnvägsolyckor. 

De indata som krävs för att kunna skatta frekvensen för järnvägsolycka med farligt godsvagnar som 

sker genom urspårning och i plankorsningar är: 

• Den studerade sträckans längd (km); uppskattad till 15 km 

• Totalt antal godståg innehållande farligt gods som passerar den studerade sträckan under den 

tidsperiod som skattningen avser (tåg/år); uppskattat till 25 550 tåg/år (70/dygn) 

• Totalt antal godsvagnar samt farligt godsvagnar som passerar den studerade sträckan under 

den tidsperiod som skattningen avser (vagnar/år); uppskattat till 730 000 vagnar/år 

(2000/dygn) varav 54 750 farligtgodsvagnar/år (150/dygn) 

• Vagntyp; antaget 50% boggivagnar och 50% 2-axlade vagnar 

• Antal vagnaxlar per vagn; antaget 4 st/boggivagn; 2 st/ 2-axlad vagn 

• Spårkvalitet; antaget A (utav A, B, och C) 

• Antal plan korsningar; inga (17) 

Den studerade sträckans längd har antagits till 15 km vilket motsvarar bansträckan mellan Älmhult 

och Liatorp där avståndet mellan spår och sjökant som mest är ca 2 km och som minst endast ett fåtal 

meter. Då det intill järnvägen på denna sträcka förekommer flera partier med sankmark och ett flertal 

större och mindre vattendrag med riktning mot sjön har det bedömts att en olycka inom det studerade 

området kan medföra stora konsekvenser för råvattentäkten. 

Sträckan Älmhult – Liatorp är dubbelspårig av god kvalitet och på sträckan förkommer inga 

plankorsningar (17). 

Det totala antalet godståg innehållande farligt gods som passerar sträckan varje dygn har antagits vara 

70 st, innehållande totalt 2000 vagnar varav 150 vagnar medför farligt gods. Siffrorna baseras på en 

prognos av trafiklödet på Södra stambanan genom Lund år 2020 och är hämtade från Länsstyrelsen i 

Skåne läns publikation Riktlinjer för riskhänsyn i sammhälsplanneringen – bebyggelse planering intill 

väg och järnväg med transport av farligt gods (15). Då övervägande del av den volym farligt gods 

som passerar Lund på Södra stambanan även passerar Älmhult enligt statistik för år 1996 och 2006 

från SRV (6)(7) bedöms siffrorna som användbara, då bättre statistik ej erhållits. 

I brist på uppgifter om godstågens sammansättning har 50 % av vagnar antagits vara boggivagnar med 

fyra vagnaxlar per vagn och övriga 2-axlade vagnar. 

Spårkvaliteten på Södra stambanan har antagits vara kvalitetsklass A. 

Data (riskintensiteter) från modellen är: 

• Rälsbrott 5,0*10 -11 / vagnaxelkm 

• Solkurvor 1,0*10 -5 / spårkm 

• Spårlägesfel 4,0*10 -10 / vagnaxelkm 

• Lastförskjutningsfel 4,5*10-10 / vagnaxelkm 

• Vagnfel 9,0*10-10 / vagnaxelkm 

• Annan orsak 5,7*10-8 / tågkm 

• Okänd orsak 1,4*10 -7 / tågkm


I genomsnitt omfattar en urspårning 3,5 vagnar (14). Enligt ovan utgör farligt godsvagnar ca 7,5 % av 

det totala antalet godsvagnar. Sannolikheten att en eller flera av de inblandade godsvagnarna i en 

urspårning innehåller farligt gods är 1-(1-0,075) 3,5 = 0,24 = 24 %. 

Då riskintensiteter från modellen multipliceras med respektive exponeringsvariabel och summeras blir 

den förväntade olycksfrekvensen där farligt godsvagnar är involverade 0,050 urspårningar per år, dvs. 

ungefär en olycka på 20 år. 

Om det går hål på en tank eller ej beror på flera faktorer varav den viktigaste är tankens konstruktion. 

Idag finns det två huvudtyper av tankar i trafik; tunnväggiga för transport av vätskor vid 

atmosfärstryck samt tjockväggiga för transport av gaser i övertryck (16). Sannolikheten för en 

punktering av tanken vid urspårning uppskattas till 0,25 vid tunnväggig tank och 0,01 vid tjockväggig 

tank och sannolikheten för ett stort hål i tanken uppskattas till 0,05 vid tunnväggig tank och 0,01 vid 

tjockväggig tank (16). Då det för vattentäkten är vätskor som bedöms utgör den största risken, och 

dessa ofta transporteras i tunnväggiga tankar används 0,25 och 0,05 i vidare beräkningar. Andelen 

farligt godstransporter innehållande vätska av den totala volymen farligt gods transporterad på järnväg 

antas vara 70 %. Den förväntade årliga olycksfrekvensen som medför en punktering av en tank med 

utläckage av vätska från en olycka med farligt gods inom den studerade sträckan uppskattas då till 

0,00875 (0,050*0,7*0,25) viket motsvarar en olycka på 114 år. Den förväntade årliga 

olycksfrekvensen som medför ett stort utläckage av en vätska från en olycka med farligt gods inom 

den studerade sträckan uppskattas då till 0,00175 (0,050*0,7*0,05) viket motsvarar en olycka på 570 

år. 

Volymen farligtgodsvätska som läcker ut vid ett stort utläckage från en järnvägsvagn kan vara i 

storleksordningen 35-55 m 3 . Vid ett litet till medelstort utsläpp, som antas ske vid en punktering av 

tank, kan det röra sig om storleksordningen 0,3-4 m 3 (14). 

Den relativt grova indelningen av järnvägen i en homogen sträcka samt den begränsade information 

som finns tillgänglig avseende ytvatten, tillflöden, grundvattennivåer, höjddata och jordarter möjliggör 

ingen noggrann analys av transporttiden från utsläppspunkten till sjökanten. En grov uppskattning av 

transporttiden kan utföras under förutsättning att man antar att utsläppet når ett ytvattendrag. 

Medelhastigheten för ytvattendrag ligger ofta mellan 0,2 och 0,6 m/s (22). Transporttiden för ett 

utsläpp som transporteras med ytvattnets medelhastighet en transportsträcka av 2 km kan då 

uppskattas till mellan 1 och 3 timmar. 

I vidare konsekvensanalys används det konservativa antagandet att utsläppet vid varje olycka når sjön 

Möckeln. För stora delar av sträckan innebär detta en grov överskattning av kvantiteten förorening 

som når sjön, eftersom delar av föroreningen kommer att passera och fastläggas i jord och vattendrag. 

För att öka detaljeringsgraden av konsekvensanalysen krävs utökad information avseende ytvatten, 

tillflöden, grundvattennivåer, höjddata och jordarter. Ett platsbesök och inventering av övergångar vid 

ytvattendrag är också nödvändigt för att kunna avgöra vilka delar av sträckan som är mest kritiska för 

en snabb transport till sjön. Då den uppskattade frekvensen är i direkt proportion mot längden av den 

studerade järnvägssträckan är det möjligt att förfina analysen genom att vid platsbesök undersöka hur 

stor del av sträckan som står i direkt hydraulisk förbindelse till sjön. Är förutsättningarna för en 

direkttransport av föroreningarna via vatten god endast för 1/10-del av den tidigare studerade sträckan 

kan den beräknade återkomsttiden antas vara 10 gånger så lång. 

Ungefär halva den studerade järnvägssträckan passerar Möckeln på ett sådant sätt att ytvattnet bedöms 

dräneras till Möckelns södra del. Övrig sträcka bedöms dräneras åt Möckelns norra del. 

Hur utsläppet sprids i sjön beror bland annat på vilken typ av ämnen det rör sig om, vindförhållande 

och isförhållande (se bilaga 4). Oavsätt om det rör sig om bensin, eldningsolja, fenol, svavelsyra eller 

annan farligtgodsvätska kommer vid ett stort tankhaveri stora delar av sjön att kunna påverkas, dels på 

grund av den stora volym som ett läckage innebär och dels beroende på de låga halter av toxiska 

ämnen som är skadliga för hälsa och miljö. Konsekvensen bedöms bli att råvattenintaget i den del 

(norra eller södra) av sjön som utsläppet sker i måste stängas. Det kan heller inte uteslutas att även ett 

intag i motsatt del av sjön måste stängas en kort tid därefter. Vid ofördelaktiga vindförhållande kan 

transport ske mellan norra och södra delen av sjön inom 1,5 dygn. Hur länge intagen måste vara 

avstängda är delvis beroende på saneringsåtgärder och naturlig nedbrytning, men också till stor del


beroende på väderförhållandet efter utsläppet. Vindstilla förhållanden medför en liten cirkulation av 

vattnet i sjön, vilket medför att en förorening som lösts upp i vattnet kan stanna inom en del av sjön en 

längre tid. Även ett istäcke gör att strömmarna i sjön är mycket begränsade. 

Ett utsläpp i södra delen av sjön bedöms ha större möjlighet att påverka båda intagen samtidig än ett 

utsläpp i norra delen av sjön. Detta beror på att vindar från söder är vanligare än nordliga vindar, vilket 

medför att ett utsläpp i södra delen har större möjligheter att spridas i hela sjön än ett utsläpp i norra 

delen av sjön. Möckelns huvudutlopp ligger i norra delen av sjön vilket innebär att en förorening i 

norra delen av Möckeln, under fördelaktiga vindförhållanden, skulle kunna strömma i riktning mot 

utloppet utan att föras ner i södra delen av sjön. Sker utsläppet till norra delen av sjön kommer 

föroreningen även att tvingas transporteras genom den relativt grunda och örika nordöstra delen av 

Möckeln, vilket innebär ökad kontakt med bottensediment och strandkanter, med trolig ökad 

fastläggning till följd. 

Vid en punktering av tank, med utläckage av 0,3 – 4 m 3 , bedöms konsekvensen bli att vattenintaget i 

den del av sjön som utsläppet sker i kommer att behöva stängas under en period tills sanering, 

utspädning och nedbrytning reducerat halterna i vattnet. Om ett utsläpp i storleksordningen 4 m 3 

släpps ut vid Möckelns sydöstra eller nordöstra strand bedöms att förutsättningarna till sanerig i 

kombination med naturlig fastläggning och utspädning av ämnet sannolikt resulterar i låga 

föroreningshalter vid råvattenintaget i motsatt del av sjön. Om ämnet flyter bedöms att en stor del kan 

fångas upp med länsor och om ämnet löser sig i vatten kommer utspädningen att bli stor då ämnet 

transporteras genom i stor sätt hela sjön. Vid antagandet att 4 m 3 av ämnet, under transporten från 

utsläppspunkten till råvattenintaget i motsatt sida av sjön, löser sig i 1/10 av Möckelns totala 

vattenvolym blir utspädningen i storleksordningen 1:3 000 000. Det kan dock aldrig helt uteslutas att 

en kombination av ämnesspecifika egenskaper och ogynnsamt väderförhållande kan resultera i en 

spridning av föroreningen på ett sådant sätt att även intaget på motsatt sida sjön påverkas.

Bilaga 6. Farligtgodstransport vid väg WSP uppdragsnummer : 1009 9749 

Sannolikheten för farligtgodsolyckor på vägnätet har uppskattats med hjälp av metodiken i Vägverkets 

publikation 98:064 ”Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka” (13). 

Sannolikheten för vägtrafikolycka med farligtgodstransport i allmänhet, P 0 , beräknas enligt följande 

formel: 

P 0 = N * Q * L * 365 * F * 10 -6 

där: N = antalet farligtgodstransporter i medeltal per dygn 

Q = olyckskvot (antal olyckor/miljon fordonskilometer) 

L = längd för berörd vägsträcka (km) 

F = antal fordon per olycka 

För beräkningarna har schablonvärden för styrande faktorer ansatts utifrån information om 

bebyggelse, vägtyp, vägbredd och hastighetsbegränsning. Använda schablonvärden har hämtats från 

Beräkningsmatris för olycka med farligtgodsfordon efter bebyggelse, hastighetsbegränsning och 

vägtyp från referens 13. 

För att beräkna antalet farligtgods transporter i medeltal per dygn har använts, i brist på mer 

detaljerade uppgifter, vägverkets schablonvärde 0,03, som beskriver andelen petroleumtransporterande 

fordon av samtliga tunga fordon. Följande relation har således använts: 

N = ÅDT TF * 0,03 

där: ÅDT TF = årsdygnsmedeltrafik tunga fordon 

Antalet fordon per olycka, F, har ansatts till 1,8 i tätort respektive 1,5 på landsbygd (13). Som 

approximation av sannolikheten för utläckage av farligt gods i händelse av olycka, P u , har 

schablonvärden baserade på bebyggelse, vägtyp, vägbredd och hastighetsbegränsning använts. 

Schablonvärden härstammar från referens 13. 

De analyserade vägarna har i denna utredning representerats av de hastighetsbegränsning, vägbredd, 

bebyggelse, vägtyp och ÅDT TF som redovisas i tabell 1. Val av dessa parametrar har baserats på 

information från vägverket om de aktuella vägavsnitten. I de fall då hastighetsbegränsningarna varierat 

längs den studerade sträckan har en hastighet ansatts som bedömts representera den totala sträckan. 

Tabell 1. Beskrivning av vägavsnitt intill Möckeln. 

Väg nr: Bebyggelse Vägtyp Hastighet 

Väg 23 Landsbygd Vanlig väg > 8 m 90 

Väg 600 Landsbygd Vanlig väg 70 

Väg 124 Landsbygd Vanlig väg < 8 m 90 

Väg 592 Landsbygd Vanlig väg < 8 m 90 

Väg 598 Landsbygd Vanlig väg 70 

Ansatta parametervärden samt beräknade sannolikhet för utläckage av farligt gods, P, redovisas för 

varje väg i tabell 2. Den beräknade återkomsttiden, 1/P, visar hur många år det teoretiskt går mellan 

varje olycka som leder till utläckage av farligt gods på respektive vägsträcka.


Tabell 2. Ansatta parametervärden samt beräknade sannolikhet och återkomsttid för utläckage av 

farligt gods. 

Väg nr: ÅDT TF N Q L (km) F P u P=P 0 *P u Återkomsttid (år) = 1/P 

Väg 23 810 24,3 0,35 15 1,5 0,28 0,019557 51 

Väg 600 140 4,2 0,8 15 1,5 0,15 0,004139 242 

Väg 124 210 6,3 0,35 10 1,5 0,28 0,003380 296 

Väg 592 60 1,8 0,35 3 1,5 0,28 0,000290 3451 

Väg 598 5 0,15 0,8 10 1,5 0,15 0,000099 10147 

Längden, L, av varje vägavsnitt, med undantag av väg 23, är längden på de sträckor som bedömts 

befinna sig inom ca 1 till 1,5 km avstånd från Möckelns strandkant. 

Då det intill vägarna förekommer mycket sankmark och ett flertal större och mindre vattendrag med 

riktning mot sjön, särskiljt utmed sjöns nord- och ostsida, har det bedömts att en olycka inom det 

studerade området kan medföra stora konsekvenser för råvattentäkten. 

För väg 23 har den vägsträcka inom ca 3 km avstånd från sjökanten studerats. Den relativt höga 

trafikbelastningen av tunga fordon på väg 23 har medfört att det bedömts vara viktigt att ta med väg 23 

i analysen, trots det längre avståndet från sjön. Det längre avståndet medför att såväl transporttid och 

utspädning av föroreningar från utsläppspunkt till sjökant är större jämfört med för övriga vägar. 

Vägen passerar dock över ett flertal vattendrag som kan medföra snabb transport till vattentäkten. 

Volymen farligtgodsvätska som läcker ut vid ett stort utläckage från en tankbil kan vara i 

storleksordningen 20-40 m 3 . Vid ett litet till medelstort utsläpp, som antas ske vid en punktering av 

tank, kan det röra sig om storleksordningen 0,3-4 m 3 (14). Andelen olyckor som leder till ett stort 

läckage beror bland annat på om det rör sig om en tankbil med eller utan släp. Vid olyckor som 

resulterar i läckage av farligt gods från vägfordon antas att 50 % leder till ett stort utsläpp och 50% 

leder till ett litet eller medelstort utsläpp. Detta motsvarar den frekvens som anges i referens 13 för 

utsläppsfördelningar för tankbil med släp. Återkomsttiden för ett stort respektive litet/medelstort 

läckage blir således dubbelt så lång som den i tabell 2 angivna återkomstitiden. 

Den relativt grova indelningen av vägsträckorna samt den begränsade information som finns 

tillgänglig avseende ytvatten, tillflöden, grundvattennivåer, höjddata och jordarter möjliggör ingen 

noggrann analys av transporttiden från utsläppspunkten till sjökanten. En grov uppskattning av 

transporttiden kan utföras under förutsättning att man antar att utsläppet når ett ytvattendrag. 

Medelhastigheten för ytvattendrag ligger ofta mellan 0,2 och 0,6 m/s (22). Transporttiden för ett 

utsläpp som transporteras med vattnets medelhastighet en transportsträcka av 1,5 km kan då 

uppskattas till mellan ca 45 minuter och 2 timmar. Dubbla tiden gäller för en transportsträcka av 3 km. 

I vidare konsekvensanalys används det konservativa antagandet att utsläppet vid varje olycka når sjön 

Möckeln. Undantag är väg 23 vars längre transportsträcka till sjön motiverar en särbehandling. För 

stora delar av sträckorna innebär detta en grov överskattning av kvantiteten förorening som når sjön, 

eftersom delar av föroreningen kommer att passera och fastläggas i jord och vattendrag. För att öka 

detaljeringsgraden av konsekvensanalysen krävs utökad information avseende ytvatten, tillflöden, 

grundvattennivåer, höjddata och jordarter. Ett platsbesök och inventering av övergångar vid 

ytvattendrag och diken längst vägkanterna är också nödvändigt för att kunna avgöra vilka delar av 

sträckorna som är mest kritiska för en snabb transport till sjön. Då den uppskattade frekvensen är i 

direkt proportion mot längden av den studerade vägsträckan är det möjligt att förfina analysen genom 

att vid platsbesök undersöka hur stor del av sträckan som står i direkt hydraulisk förbindelse med sjön. 

Är förutsättningarna för en direkttransport av föroreningarna via vatten god endast för 1/10-del av den 

tidigare studerade sträckan kan den beräknade återkomsttiden antas vara 10 gånger så lång. 

Ett utsläpp på väg 124 och 598 bedöms dräneras åt norra delen av sjön. Ett utsläpp på väg 591 bedöms 

dräneras till södra delen av sjön. Ungefär halva de studerade vägsträckorna av väg 23 och väg 600


passerar Möckeln på ett sådant sätt att ytvattnet bedöms dräneras till Möckelns södra del. Övrig delar 

av sträckorna bedöms dräneras åt Möckelns norra del. 

Konsekvenserna för råvattentäkten vid ett stort respektive ett litet/medelstort läckage från 

farligtgodsolyckor på vägarna intill Möckeln bedöms bli ekvivalent med motsvarande utsläpp av 

farligtgods från järnvägsolyckor, se bilaga 5. 

Vid ett stort utsläpp vid väg 23 bedöms att förutsättningen för sanering samt naturlig fastläggning och 

nerbrytning är bättre än för övriga sträckor. Konsekvensen bedöms således inte bli lika omfattande. Ett 

utläckage intill något ytvattendrag bedöms dock fortfarande kunna medföra konsekvenser för de båda 

råvattenintagen.

Bilaga 7. Läckage av spillvatten WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

Den sjöförlagda spillvattenledningens längd mellan Sjöstugans campingplats och Möckelns östra 

strandkant är ca 550 m. Antalet allvarliga ledningsbrott på spillvattenledningar i svenska urbana 

system uppskattas enligt en forskningsrapport vid Chalmers Tekniska Högskola till 0,2 rörbrott per 10 

km ledning och år (19), vilket medför att den förväntade frekvensen av alvarligt läckage på den 

aktuella spillvattenledningen uppskattas till 0,011 rörbrott per år, motsvarande ett alvarligt rörbrott per 

91 år. 

För att uppskatta konsekvensen av ett utsläpp måste vissa antaganden göras avseende varaktighet av 

utsläpp, antal anslutna personekvivalenter, producerad mängd avloppsvatten samt 

spridningsutbredning i sjön. Utsläppets varaktighet beror på hur snabbt utsläppet upptäcks samt tiden 

det tar att stoppa flödet i ledningen. Enligt uppgift drivs ledningen i privat regi och kommunen har 

ingen övervakning av ledningen. Det är därför möjligt att ett läckage från ledningen skulle kunna pågå 

en hel sommarsäsong utan att någon åtgärd vidtas (26). 

Överlevnaden för patogena mikroorganismer i vatten varierar mellan ett fåtal dagar för vissa bakterier 

till veckor och månader för vissa protozoer och virus. Ett kontinuerligt avloppsläckage under en längre 

tidsperiod kan således resultera i stora ansamlingar av patogena mikroorganismer. 

Antalet anslutna till ledningen varierar kraftigt under året eftersom campingplatsen endast är öppen på 

sommaren. 

Nedan görs en grov konsekvensuppskattning med följande antaganden: 

o Utsläppets varaktighet antas vara 1 månad 

o Antal anslutna antas vara 500 

o Producerad mängd avloppsvatten/ansluten antas vara 0,2 m 3 /dygn 

Den totala utsläppsvolymen blir då ca 3000 m 3 orenat spillvatten. Grovt kan uppskattas att den södra 

delbassängen av sjön utgör 1/3 av sjöns totala volym. Om 3 000 m 3 spillvatten sprids ut i hela denna 

del av sjön blir utspädningen ca 1: 15 000. Vid dålig cirkulation av sjövattnet i sjöns södra delbassäng 

blir utspädningen betydligt lägre. Det bedöms att ett långvarigt utsläpp från ledningen kommer att leda 

till att halten mikroorganismer i råvattnet kommer att bli för hög vid det befintliga vattenintaget, vilket 

kommer att innebära en temporär stängning av vattenintaget. Varaktigheten på intagsstoppet kommer 

att bero på hur lång tid det tar att upptäcka och stoppa utsläppet samt hur sjön omsätts perioden efter 

utsläppet. Vid ogynnsam vind och strömning kan halterna temporärt bli förhöjda även vid det norra 

vattenintaget. Den relativt långa transportsträckan, ca 15 km, kommer dock att medföra en relativt stor 

utspädning och avdödning. 

På grund av det korta avståndet, ca 300 m, mellan spillvattenledningen och det befintliga vattenintaget 

kan även ett kortvarigt läckage medföra kraftigt förhöjda halter mikroorganismer i råvattnet vid 

intagspunkten. Den begränsade volym spillvatten som läcker ut vid ett kortvarigt läckage kommer 

dock relativt snabbt spädas ut i sjön och ett eventuellt intagsstopp bedöms inte behöva vara långvarigt. 

Ytterligare en sjöförlagd spillvattenledning förbinder ca 15 hushåll och en restaurang vid Möckelnsnäs 

med det övrig kommunala nätet. Avståndet mellan ledningen och det befintliga vattenintaget är här ca 

5,5 km varvid en stor utspädning uppnås innan spillvattnet når intaget. Denna ledning är övervakad av 

kommunen via tryckmätare, vilket medför att ett utsläpp upptäcks och åtgärds inom ca 1 dygn (26). 

Det begränsade antalet anslutna, den korta varaktigheten av ett utsläpp samt den långa 

transportsträckan medför att denna spillvattenledning inte bedöms utgöra något större hot mot 

råvattenintagen. 

På spillvattenledningen mellan Liatorp och Älmhult finns 5 pumpstationer. Ledningen är avsedd för 

spillvatten, men oavsiktligt tar ledningen även emot en del dagvatten. Ca 1 800 personer är anslutna 

till ledningen som har ett flöde av ca 3-4 l/s. Pumpstationerna har möjlighet till bräddning eller 

nödavlopp vid för hög hydraulisk belastning eller pumphaveri. Spillvatten transporteras då minst 200 

m i dike innan det når sjön (26).

Bilaga 7. Läckage av spillvatten WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

Ett totalhaveri i en pumpstation innebär att spillvatten endast kan pumpas till stationen och inte 

därifrån, med resultatet att spillvattnet måste nödavledas. Frekvensen av totalhaveri i pumpstationer 

kan uppskattas till 0,025 haveri/år och bedöms ta något dygn att åtgärda (19). 

Bräddning sker normalt vid kraftig nederbörd då stora volymer dagvatten kan leta sig in i 

spillvattennätet. Av den totala bräddvolymen är det således ofta bara en liten andel som utgörs av rent 

spillvatten. Varaktigheten av ett bräddtillfälle kan vara allt från några timmar till flera dygn. 

Bräddning från den aktuella ledningen sker i stort sätt varje år (26). 

Den volym spillvatten som behövs nödavledas vid ett pumphaveri eller bräddning i 3 dygn uppskattas 

till ca 1 000 m 3 . Frekvensen för ett utsläpp av denna volym eller större från någon av de aktuella 

pumpstationerna uppskattas här till 1 gång på 5 år. 

En del av spillvattnet kommer att sedimentera under transporten via diket till sjön och utanför dikets 

utlopp i sjön. Avståndet mellan utloppet för den pumpstation som ligger närmast det befintliga 

vattenintaget, pumpstationen vid Möckeln, och vattenintaget är ca 1 200 m. avståndet mellan 

pumpstationerna som har utlopp i norra delen av sjön och det planerade vattenintaget är mellan 4 000 

och 5 000 m. 

Ett haveri i en pumpstation eller en större bräddning från den aktuella spillvattenledningen bedöms 

kunna resultera förhöjda koncentrationer av mikroorganismer vid det södra vattenintaget, under 

förutsättning att spillvattnet dräneras till sjöns södra del. Konsekvensen bli då att vattenintaget kan 

behövas stängas under en period tills utspädning och avdödning medfört tillräckligt låga 

mikroorganismhalter. Den utspädning och avdödning som sker under transporten från ett utsläpp i den 

södra delen av sjön till det planerade vattenintaget i norra delen av sjön bedöms dock vara tillräckligt 

stor för att det norra intaget i de flesta fall fortfarande kommer att kunna användas. Motsvarande gäller 

för ett utsläpp i den norra delen av sjön med avseende på intaget i södra delen av sjön. 

Det planerade norra intaget ligger bättre placerat än det södra, med avseende på kontamination av 

spillvatten. Färre antal invånare är anslutna till norra delen av ledningen och avståndet mellan 

pumpstationerna och intaget är betydligt längre än motsvarande avstånd i södra delen av sjön. Ett 

utsläpp i den norra delen av sjön måste även passera genom den relativt grunda och ö-rika nordöstra 

delen av sjön, vilket sannolikt kommer att resultera i att en del av spillvattnet fastläggs på sjöbotten 

eller längst stränderna.

Bilaga 8. Släckvatten WSP uppdragsnummer: 1009 9749 

Ingen av de identifierade anläggningarna intill Möckeln hanterar större mängder kemikalier, men det 

bedöms ändå att risk föreligger i samband med brand, då förorenat släckvatten snabbt kan nå 

vattentäkten. Vi en större brand vid någon av anläggningarna kommer en stor del av släckvattnet att 

rinna rakt ut i sjön. Räddningstjänsten tar vatten från sjön, men har ingen möjlighet att stoppa det 

använda vattnet från att rinna tillbaks till sjön (30). 

Möckelns sågverk har stora timmer-, bräd- och spånlager, och en stor brand på sågverket bedöms av 

räddningstjänsten kräva minst 400 - 500 m 3 släckvatten, i extremfall uppemot 1 000 m 3 (30). Av denna 

volym kommer en stor del att förångas i kontakt med eld och värme. Anläggningarna och mängden 

brännbart material som hanteras vid Gemla fabrikers AB och Möckeln Svenska AB är betydligt 

mindre än vid Möckelns sågverk. 

Ett släckvattens innehåll varierar i halt och föroreningsart beroende framför allt på vilka ämnen som 

brinner eller som förekommer inom brandområdet. Andra faktorer som påverkar innehållet är 

syretillgång under branden, samt vilket släckmedel som används vid bekämpning. Studier av 

släckvattens innehåll har utförts i Räddningsverkets regi där släckvatten från 23 större bränder eller 

olyckor har analyserats (23). Studien tyder på att det generellt förekommer höga halter av polyaromatiska-kolväten 

(PAH) i släckvatten oavsett vilken typ av anläggning som brinner. Även 

förorening av volatila organiska kolväten (VOC) samt tungmetaller är vanligt förekommande i de 

analyserade släckvattnen. Om bränslet innehåller klor kan även svårnedbrytbara dioxiner bildas. För 

fyra av de släckvatten i studien som innehöll högst PAH-halt beräknades utifrån ingående fördelning 

av PAH en toxicitetsekvivalent med benso(a)pyren som referensämne. Halterna PAH i släckvattnen 

motsvarade halter av benso(a)pyren mellan 1 – 210 µg/l. Detta kan jämföras med rådande gränsvärde 

för dricksvatten för benso(a)pyren som är 0,01µg/l. Således krävs för ett släckvatten innehållande 210 

µg/l en utspädning i storleksordningen 1 på 21 000 för att vattnet skall anses som tjänligt. 500 m 3 

släckvatten med PAH-halt 210 µg/l skulle behöva spädas ut med 10 500 000 m 3 sjövatten för att uppnå 

gränsvärdet för tjänligt dricksvatten, vilket volymmässigt är 1/13-del av Möckelns totala volym. 

Avståndet mellan Möckelns sågverk/Möckeln Svenska AB och det befintliga vattenintaget är ca 1 300 

m. Avståndet mellan Gemla Fabrikers AB och det planerade vattenintaget är ca 4 000-5 000 m. En 

brand som medför att stora volymer släckvatten tillförs sjön bedöms påverka råvattenkvaliteten på ett 

sådant sätt att ett intag i den del av sjön (södra eller norra) där utsläppet sker kommer att behöva 

stängas. Varaktigheten på intagsstoppet är beroende av utspädningen, som i sin tur beror på den 

vinddrivna strömningen i sjön, samt på den naturliga nedbrytning som sker för vissa föroreningar. 

En större brand i sågverket bedöms kunna medföra så stora volymer släckvatten att även det norra 

intaget kommer att kunna påverkas med ett intagsstopp till följd. 

Gemla Fabrikers AB och Möckeln svenska AB bedriver sina verksamheter i betong- respektive 

stenhus och hanterar inte samma mängder brännbart material som Möckelns sågverk. Mängden 

släckvatten som krävs för att släcka en större brand i dessa anläggningar antas således vara mindre. 

Utspädningen av detta släckvatten vid en transport till intagspunkten i motsatt sida av sjön bedöms 

vara tillräckligt stor för att råvattenproduktionen här ska kunna fortgå. 

En generell frekvens av större bränder inom industrier är mycket svår att uppskatta eftersom den beror 

på ett flertal faktorer såsom typ av verksamhet, maskinpark, kemikaliehantering, lagervolym, 

larmfunktioner och inte minst företagets säkerhetskultur. Många industrier har ännu ej drabbats av 

större bränder, vilket gör det svårt att prognostisera en brandfrekvens framöver. 

Räddningstjänsten i Älmhult får årligen ca 2 larm från Möckelns sågverk, varav ett är någon typ av 

fellarm. Övriga larm är i samband med mindre incidenter som ej kräver större släckningsarbete. Vid 

samtal med räddningstjänsten i Älmhult har det framkommit att en brand med okänd omfattning har 

förekommit på sågverket 1996 (30). Utifrån denna begränsade information uppskattas frekvensen för 

en större brand på sågverket vara 1 gång på 10-100 år. 

Mindre incidenter har förekommit även i övriga 2 industrianläggningar, dock ej lika frekvent. Inga 

större bränder i dessa anläggningar har framkommit vid samtal med räddningstjänsten (30). 

Frekvensen för större bränder i dessa industrier uppskattas vara lägre än motsvarande frekvens för 

Möckelns sågverk, men bedöms ändå falla inom ramen för 1 gång på 10-100 år.

Uppdragsnr: 10099471 1 (3) 

PM 

Ang. Riskanalys av vattentäkt Möckeln 

Svar till Bengt Petterssons kommentarer i e-post 2008-03-13 

1. Jag hittar inte där du beskriver skillnaden i spridning vid olika typer av utsläpp typ 

flytande eller delvis löst. 

En generell beskrivning av hur olika ämnen kan spridas i en sjö ges i 6:e och 7:e stycket 

i avsnitt 1.2 i bilaga 4. 

2. I bilaga 3, 1.1.3, skriver du om utsläpp av 10 l i närheten av intaget skriver du om 

temporära problem. Jag uppfattar det som att det krävs stängning. Har jag uppfattat 

rätt. Temporära problem upplever jag som ganska lindrigt. 

Ingen utförlig konsekvensanalys har utförts då riskscenariot med läckage av drivmedel 

från båtolycka inte bedömdes utgör någon av de största riskerna för vattentäkten och då 

en sådan olycka inte bedömdes kunna påverka båda intagen samtidigt. 

Man kan i princip tänka sig 2 scenarion: 

1. Båtägare tappar 10 L bensin i sjön och larmar räddningstjänst 

2. Båtägare tappar 10 L bensin i sjön men larmar inte räddningstjänst 

L:\3157\Älmhult\10099749_Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\PM svar till Bengts 

kommentarer.doc 


I det första scenariot bör räddningstjänsten informera VA-kontoret och en stängning av 

intaget bör ske omedelbart för att undvika att förorening når infiltrationsbäddar och 

vattenverk. Utsläppet bör undersökas på plats. Stora delar av drivmedlet återfinns troligtvis 

på yta och om möjlig bör så mycket som möjligt omhändertas med absorbentmaterial 

eller uppsug. Flera råvattenprov bör tas i och kring vattenintaget för att utreda 

föroreningshalten i råvattnet. Föroreningshalten, och indirekt varaktigheten på intagsstoppet, 

kommer till stor del vara beroende av avdunstningsförhållanden, omblandning 

av vattnet genom strömmar, och utförd sanering. 

I det andra scenariot upptäcks olyckan troligtvis inte förrän förorening redan nått intaget. 

Konsekvenserna av ett sådant scenario beror på hur stor del av utsläppet som når 

ner till vattenintaget (sannolikt en begränsad del eftersom drivmedel till båtar vanligtvis 

har lägre densitet än vatten och lägger sig på vattenytan) samt hur utspädning och ned- 


Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 35 43 99 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10099471 2 (3) 

brytning sker i behandlingen i infiltrationsbäddar och vattenverk. Om utspädning och 

nedbrytning är tillräcklig upptäcks inte olyckan och ingen stängning av vattenverket 

kommer att ske. Om utspädning och nedbrytning är otillräcklig kommer olyckan eventuellt 

att upptäckas genom att vattnet i vattenverket får lukt och smak problem. Om 

olyckan upptäcks bör verket stängas av och provtagning ske. Råvattnet måste även undersökas 

för att utreda plats och omfattning av utsläppet. Varaktigheten på stoppet beror 

på föroreningshalterna i vattnet samt tiden det tar att återställa processtegen i vattenverket. 

3. Bilaga 3 tabell 3 du anger att lakvatten från tippen leds till Drivån. Idag leds det till 

reningsverket. I framtiden ska det ledas till drivån efter egen rening. 

Uppgifterna avseende lakvatten från avfallsupplaget i Äskya har erhållits vid kontakt 

med miljökontoret. Det renade vattnet från reningsverket släpps, såsom jag uppfattat 

det, ut i Drivån. Att lakvattnet går via reningsverket spelar för riskbedömningen av 

Möckeln ingen avgörande roll. Formuleringen i rapporten bör kanske ändå ändras då 

det kan verka som om lakvattnet släpps ut till recipient utan rening. 

4. Bilaga 5 Du skriver på sidan 1 under punktlistan att det inte finns ngn plankorsning. 

Det finns en i Liatorp i norra delen av samhället. Detta måste kommenteras även om 

risken inte ökar. 




En avgränsning av bansträckan var nödvändig vid riskanalysen och denna avgränsning 

gjordes utifrån avståndet till sjön Möckeln. En järnvägsolycka som inträffar inom ett 

avstånd av 2 km från sjökanten bedömdes ha förutsättning att kunna medföra stora 

konsekvenser för råvattentäkten, medan förutsättningarna för fastläggning, sanering 

etc. bedömdes som relativt goda vid en olycka på ett avstånd av mer än 2 km från 

strandkanten. Den studerade sträckan sammanföll i stort sett med bansträckan mellan 

Älmhult och Liatorp, varför denna sträcka ansågs lämplig att använda under analysen. 

Liatorp ligger i utkanten av sträckan, och avståndet till sjökanten är något större än 2 

km, varpå plankorsningen hamnade utanför den studerade sträckan. 

Om plankorsningen tas med beräknas (enligt använd modell) frekvensen för en plankorsningsolycka 

involverande godståg med farligtgods och ett tungt fordon (endast 

sammanstöningar med tungt fordon kan enligt modellen leda till att omgivningen skadas) 

till 1 olycka på 783 år. Bommar finns vid plankorsningen. För att farligt gods skall 

släppas ut vid en sådan olycka krävs att olyckan leder till urspårning, att någon av de 

urspårade vagnarna innehåller farligt gods, samt att någon av dessa vagnar punkteras. 

Frekvensen för ett stort utsläpp av farligt gods från en plankorsningsolycka i Liatorp 

bedöms således som låg (< 1/1000 år) och avståndet till sjöstranden samt områdets tillgänglighet 

för saneringspersonal medför relativt goda förutsättningar för fastläggning 

och sanering. Den risk för vattentäkten som plankorsningen utgör bedöms som mycket 

liten i förhållande till den risk som övriga farligtgodsolyckor på sträckan utgör.

Uppdragsnr: 10099471 3 (3) 

5. Det finns inte ngn historik avseende olyckor på vägar och järnväg inom kommunen?? 

Enligt stf räddningschef Mikael Jönsson finns statistik över trafikolyckor på vägarna i 

Älmhult som föranlett räddningsinsatts endast för ett begränsat antal år (från ca 2005 

och framåt). Tidigare årgångars statistik har dessvärre försvunnit vid ett IT-haveri. Underlaget 

är således mycket begränsat och bedöms inte utgöra någon tillräcklig statistisk 

grund för riskanalysen. 

Inga uppgifter om olyckor på den studerade järnvägssträckan har framkommit vid kontakt 

med Ingemar Braathen på Banverket. 

6. Bifogar en adress som kan omnämnas. 

http://www.srv.se/upload/Förebyggande/naturolyckor/oversvamningskartering/Helge 

å.pdf 

Rapporten har ingått i underlagsmaterialet till rapporten, men fallit bort från referenslistan. 

Referens och kommentar kan infogas i avsnitt 1.1.10 i bilaga 3. 

Malmö 2008-03-26 





Anders Rimne

Uppdragsnr: 10099749 1 (4) 

PM 

Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag 

med sjöledning i Möckeln 

Bakgrund 


Sjön utgör kommunens dominerande råvattenkälla och 

kommunens vattenförsörjning är därför sårbar för förorening. Om den 

del av sjön där vattenverket har sitt råvattenintag förorenas kan detta, 

beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket måste stängas 

under kortare eller längre tid, under vilken dricksvatten inte längre kan 

levereras till kommunens invånare. 

Då kommunen har bristfälliga vattentillgångar, speciellt vid ett problem 

med ordinarie vattentäkt, har man under en längre tid sökt nya alternativa 

vattentäkter. Utredningar visar att man idag huvudsakligen 

har två alternativ för att klara av vattenförsörjningen vid ett avbrott i 

det primära vattenintaget. Alternativen återfinns i yttrande daterat 

2007-10-01 av Stf. Räddningschef, Mikael Jönsson. 

Alternativ 1 utgörs av en lösning lokalt genom att man bygger ut nätet 

för att ta kunna ta in vatten från ett sekundärt råvattenintag i sjöns norra 

del. 

Alternativ 2 utgörs av en utbyggnad av ledningsnätet till Växjös nya 

vattentäkt i Ljungby kommun. Alternativ 1 kan utgöra ett första steg i 

utbyggnad enligt alternativ 2. 

L:\3157\Älmhult\10099749_Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\PM Juridiska 

aspekter_leverans.doc 


Lagkrav 

Enligt Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. 19 § punkt 

8 gäller anmälningsplikt för ”nedläggning eller byte av en kabel, ett 

rör eller en ledning i ett vattenområde”. Det är inte entydigt om även 

den muddring och/eller spolning samt eventuell övertäckning som 

krävs för att nedlägga ledningen ingår i punkt 8. Länsstyrelsen i Kronobergs 

län bedömde dock, vid muntlig kontakt den 11 januari 2008, 

att punkt 8 gäller i föreliggande fall. Förordningens nyliga ikraftträdande 

(den 15 maj 2007) innebär att praxis saknas och det är möjligt 

att bedömningen ändras under processens gång. 


Box 574 

20125 Malmö 


Tel: +46 40 35 42 00 

Fax: +46 40 30 14 69 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10099749 2 (4) 

Att tänka på inför anmälan 

För att göra länsstyrelsens handläggning av ärendet mer tidseffektiv 

bör nedanstående frågor tänkas igenom inför anmälan till länsstyrelsen. 

Civilrättsliga frågor 

Civilrättsliga frågor skall inte behandlas i ett anmälningsärende. Frågor 

om ersättningar eller skadeförebyggande åtgärder som eventuellt uppkommer 

i ett anmälningsärende måste verksamhetsutövaren och den 

berörda sakägaren komma överens om utanför anmälningsförfarandet 

för att verksamheten skall kunna hanteras som en anmälan. Om parterna 

inte är överens är verksamheten tillståndpliktig (information från 

Länsstyrelsen i Kronobergs län). 

Rådighet 

Bestämmelser gällande rådighet finns i 2 kap. i lagen (1998:812) med 

särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. För att få bedriva vattenverksamhet 

skall verksamhetsutövaren ha rådighet över vattnet 

inom det område där verksamheten skall bedrivas. Kravet på rådighet 

gäller för all slags vattenverksamhet. Det är varje verksamhetsutövares 

ansvar att se till att ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten 

skall bedrivas. 




Bygglov och strandskyddsdispens 

Sökanden bör tänka på att åtgärden även kan kräva bygglov och/eller 

dispens från strandskyddsbestämmelser. Om en vattenverksamhet som 

avses utföras inom strandskyddat område skall ansökan om strandskyddsdispens 

inges till Länsstyrelsen samtidigt med anmälan om vattenverksamhet. 

Utformningen av aktuell verksamhet avgör om ansökan om dispens blir 

aktuell. 

Information till enskilda 

Innan anmälan skickas in bör sökanden informera och ta in synpunkter 

från berörda fastighetsägare och andra sakägare. 

Remissförfarande 

Verksamhetsutövaren skall vidare ha i åtanke att länsstyrelsen kan remittera 

anmälan till berörda kommunala nämnder och statliga myndigheter 

samt till organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse 

i saken. 

Av särskild vikt är att samråda med Fiskeriverket och Möckelns fiskevårdsområde.

Uppdragsnr: 10099749 3 (4) 

Anmälans innehåll 

Enligt Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. 20 § skall 

en anmälan enligt 19 §: 

1. Göras skriftligt i två exemplar eller elektroniskt 

2. Innehålla de uppgifter, ritningar, kartor och tekniska beskrivningar 

samt den miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken som 

behövs för att tillsynsmyndigheten skall kunna bedöma verksamhetens 

art, omfattning och påverkan på miljön och närliggande fastigheter. 

En bedömning av konsekvenser av verksamheten skall göras inför en 

anmälan. WSP rekommenderar framtagande av en begränsad MKB då 

detta är ett bra sätt att belysa eventuella negativa konsekvenser av 

verksamheten. 

Följande aspekter kan behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning: 

• Konsekvenser till följd av grumling vid muddring och konsekvenser 

i den sträckning som muddras. 

• Konsekvenser vid intagspunkten. 

• Anläggningar i vatten och på land som krävs för att distribuera 

vattnet. 

• Påverkan på lekbottnar dels av det direkta ingreppet och dels av 

sedimentation av muddermassor (mal fortplantar sig i Möckeln). 

• AB Möckelns Sågverk ligger i sydöstra delen av Möckeln. Eventuella 

föroreningar från sågverkets verksamhet kan ha förorenat sediment 

i Möckeln. Risk kan finnas för spridning av kemiska ämnen 

i samband med muddring. 




Beslut i anmälningsärende 

Följande beslut kan bli aktuella i ett anmälningsärende (Källa: Länsstyrelsen 

i Kronobergs län): 

Godkännande – om TM (Tillsynsmyndigheten) accepterar VU:s 

(Verksamhetsutövaren) anmälan och inte anser att det krävs någon 

form av föreläggande eller förbud bör ärendet kunna avslutas med ett 

meddelande om att anmälan inte föranleder någon åtgärd från TM. 

Föreläggande – om TM bedömer att VU behöver föreläggas om försiktighets 

och/eller kontrollåtgärder bör beslutet utformas som ett föreläggande. 

För att ett föreläggande ska vara verkningsfullt bör det förenas 

med ett vite. 

Förbud – om TM bedömer att den anmälda vattenverksamheten inte 

kan genomföras bör TM överväga om det är lämpligt att förbjuda verksamheten. 

Alternativet är att förelägga om tillståndsplikt. 

Föreläggande om tillståndsplikt – om TM bedömer att den anmälda 

vattenverksamheten är tillståndspliktig kan TM förelägga VU att söka 

tillstånd.

RAPPORT 

Reservvattentäkt för Älmhult. 

Grundvattenundersökningar vid Loshult 

Lägesrapport 2007-06 


2007-06-15 

Uppdrag: 10061888

Innehåll 

1 Inledning 4 

2 Geologi 4 

4 Fältarbeten 5 

4:1 Inledande provborrningar år 2006 5 

4:2 Nya borrningar år 2007 6 

4:3 Testpumpning och analysresultat 7 

5 Filterbrunnar 9 

6 Naturlig grundvattenbildning 9 

7 Konstgjord grundvattenbildning 10 

7:1 Ytvattenalternativ för infiltration 10 

8 Sammanfattning 11 

9 Förslag på fortsatta undersökningar 11 

Bilagor 

Översiktskarta, skala 1:12 500 Bilaga 1 

Borrprofiler Bilaga 2:1-3 

Analysresultat Bilaga 3 

Översiktskarta, ytvatten Bilaga 4 

L:\3158\Älmhult\10061888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc 

Mall: Rapport - 2004.dot ver 1.0 

Uppdrag: 10061888 3 (12)

1 Inledning 

WSP har av Älmhults kommun fått till uppgift att undersöka möjligheten att anlägga en reservvattentäkt 

i isälvsformationen som sträcker sig mellan Älmhult i norr och Osby i söder 

(samma formation som vattenverket idag använder). Uppdraget inleddes under våren år 2006 

med inventering av geologin och hydrogeologin på aktuell sträcka i fält. Som underlag fanns 

en hydrogeologisk karta som SGU tagit fram åt Osby kommun. 

Ett förslag till arbetsgång togs fram och själva undersökningarna inleddes med seismik. Undersökningarna, 

med bla seismiska profiler, utvärdering och förslag till fortsatta undersökningar, 

finns sammanställda i en ”lägesrapport” daterad 2006-10-13. 

De seismiska profilerna visade att det kunde finnas möjlighet att finna en icke obetydlig 

mängd grundvatten inom det aktuella området. I lägesrapporten föreslog WSP att 5 st rekognoseringsborrningar 

skulle utföras inom området för att i detalj utreda förutsättningarna för att 

anlägga uttagsbrunnar för grundvattenutvinning 

2 Geologi 

Åsformationen är på aktuell sträcka är smal, sk getryggsås som bildats ovan högsta kustlinjen. 

Formationen omges i öst och väst av moränlandskap. Åsen sträcker sig från Möckeln i norr 

mot Osby i söder. På vissa delar av sträckan breder åsen ut sig för att på någon annan del helt 

försvinna. Åsen följer i huvudsak Driveåns dalgång. 

Mellan Loshult och Killeberg ligger sand och grusformationen som en åsrygg på den västra 

sidan av bergssluttningen. Längs åsen finns flera grustag och åsen är på några ställen bortgrävd 

ner till strax över grundvattennivån. 



Bild 2. Schematisk profilskiss över geologin i Driveåns dalgång söder om Loshult, från 

väster till öster. 

Uppdrag: 10061888 4 (12)

Bilder 3 och 4. Utdrag ur den av SGU framtagna hydrogeologiska kartan (till vänster) 

samt geologiska kartan (till höger). 

Det gröna fältet på geologiska kartan visar isälvsavlagringens utbredning i plan. Den ljusblå 

färgen markerar morän. Mossområden är markerade som mindre bruna områden. De gula 

punkterna är brunnsborrningar som är utförda i området. Vissa av de svarta punkterna är privata 

brunnar. 

Den hydrogeologiska kartan visar att det inom det mörk blå fältet på kartan bör finnas stor 

grundvattentillgång, storleksordningen 5-25 l/s. Söder om Killeberg övergår den blåa färgen 

till ljusblå vilket betyder att grundvattentillgången inom detta område är måttlig, i storleksordningen 

1-5 l/s. 



4 Fältarbeten 

4:1 Inledande provborrningar år 2006 

Fyra av provborrningarna utfördes öster om järnvägen i höjd med Loshult (0601-0604). Borrningarna 

placerades inom det av SGU mörkblå markerade området. Den första borrningen, 

0601 placerades ca 300 meter norr om fornminneskullen Losborg och den nordligaste av de 

fyra borrningarna placerades i ett grustag ca 500 meter norr om järnvägsbron i Loshult, se 

översiktskarta i bilaga 1. 

De fyra undersökningsborrningarna tillsammans med de seismiska profilerna visade att jorddjupet 

som mest är 15-16 meter på östra sidan av järnvägen. Jordlagren domineras av finkorniga 

sediment som finkornig sand och silt, med liten vattenföring, se borrprofilerna i bilaga 

2:1. Den utvinningsbara mängden grundvatten är i dessa punkter liten. 

Eftersom förutsättningarna för grundvattenutvinning var dålig på östra sidan av järnvägen utfördes 

den femte provborrningen närmare åskärnan. Borrningen utfördes ca 60-70 meter väster 

om järnvägen i höjd med Loshults kyrka. Borresultatet var betydligt bättre här än vid de 

tidigare borrningarna, se borrprofiler i bilaga 2:1. Från ca 7,5 meter ner till berget på ca 13,5 

Uppdrag: 10061888 5 (12)

meter består jordlagren av en sand – grusig sand med relativt god vattenföring. Sista halvmetern 

före berget övergår den grusiga sanden i en mer osorterad morän med sämre vattenföring. 

De inledande borrningarna hade alltså visat att området öster om järnvägen inte var lämpligt 

för utvinning av grundvatten för en reservvattentäkt. De grövre vattenförande jordlagren ligger 

i närmare anslutning till åskärnan som löper mellan Loshult och Killeberg. Åsen smalnar 

av och ytan med vattenförande sand och grus vilket innebär att möjligheten för ett större 

grundvattenuttag utan infiltration av ytvatten minskar. 

För att vidare utreda möjligheten att utföra uttagsbrunnar i själva åsformationen föreslog WSP 

att 7 nya provborrningar (0706-0712) skulle utföras enligt översiktskarta, bilaga 1. 

4:2 Nya borrningar år 2007 

Borrningarna redovisas som borrprofiler i bilaga 2:2. 

De två första borrningarna (0706 0ch 0707) utfördes ca 600 meter nordost om Loshults kyrka. 

Borrningarna utfördes på ömse sidor om gamla väg 23. 

0706 utfördes vi ett äldre, mindre igenlagt grustag. Berget påträffades ca 9,5 meter under 

marknivån. Jordlagren bestod av i huvudsak sand. Sista 1,5 metern påträffades en mer vattenförande 

grusig sand. 

0707 utfördes på västra sidan av vägen. Röret drevs till 12 meter under marknivån där berget 

påträffades. Jordlagren bestod av en sand med inslag av grus till ca 9 meter. Sista 2-3 metrarna 

minskar vattenföringen då materialet blir mer osorterat. Mellan 7,5 – 9 meter har den grusiga 

sanden en god vattenföring. 

Borrningarna 0708-0710 utfördes mellan gamla väg 23 och järnvägen. Rör 0708 borrades ca 

250 meter öster om Loshults kyrka, 0709 ca 200 meter sydost om kyrkan och 0710 ca 500 

meter söder om kyrkan. 



Bild 5. Mammutpumpning och kapacitetstest vid provborrning 0708 

Samtliga tre borrningar visade på enskilda nivåer med god vattenföring. Bergnivån är grundare 

än 10 meter. 

Borrning 0711 borrades ca 40 meter från järnvägen och ca 1 km söder om Loshults kyrka. 

Bergnivån påträffades här djupare än vid de tidigare borrningarna, 18 meter under marknivå. 

De första 7 metrarna består av finkornig sand med inslag av silt. Mellan 6 – 7 meter återfinns 

ett rent siltlager. Från 7 – 16 meter har jordlagren en god vattenföring och består av en grusig 

sand som är något siltig. Vattnet är, vid mammutspolning, från början gråfärgat men klarnar 

efter hand. Grundvattennivån i den undre akviferen står ca 20 cm över marknivån (artesisk). 

Uppdrag: 10061888 6 (12)

Borrning 0712 utfördes strax söder om befintlig skjutbana i höjd med Losborg ca 1,5 km söder 

om Loshults kyrka och ca 30 meter väster om järnvägen. Jordlagren består av sand och 

grus till ca 7 meter under marknivån. Mellan 7-12,5 meter består jordlagren av en finkornig 

sand med liten vattenföring. Mellan 12,5-18 meter är vattenföringen god i den grusiga sanden. 

Sanden övergår i en mindre vattenförande morän före berg på 18,7 meter. 

4:3 Testpumpning och analysresultat 

Under fältarbetets gång har tre grundvattenprover tagits ur tre olika grundvattenrör (0705, 

0711 och 0712). Provtagningen har föregåtts av ca tre timmars pumpning. Pumpning har utförts 

med en bensindriven centrifugalpump med ett flöde av i snitt ca 1,0-1,3 l/s. Vid alla tre 

grundvattenrören har avsänkningen i rören stannat av. Avsänkningen har då legat på ca 1 m 

vid ett uttag på 1 l/s viket får ses som en relativt liten avsänkning med tanke på att röret är ca 

50 mm invändigt och har en 12 mm:s perforering med en längd av 0,5 meter. 

Bild 6. Testpumpning och grundvattenprovtagning vid 0711 



Grundvattenproven har lämnats till Alcontrol AB och har analyserats med avseende på fysikaliskt 

kemisk analys. Proverna och har tagits i kärl som levererats av Alcontrol och har varit 

på laboratoriet senast dagen efter provtagningen. 

Grundvattenprovet från rör 0712 kompletterades med en metallanalys eftersom det ligger en 

skjutbana i närliggande grustag. 

pH värde har mätts i fält vid provtagningen samt även på lab. 

Uppdrag: 10061888 7 (12)

Tabell 4. Analysresultat från grundvattenprov jämförs med gränsvärden enligt SLV. Halter som överstiger 

SLV:s gränsvärde för otjänlig är markerade med fet stil. 

Ämne/ 

Ämnesgrupp 

Enhet 

Gränsvärde 

för 

otjänligt 

Enligt 

SLV 

Gränsvärde 

för 

tjänligt 

med anm 

Enligt 

SLV 

Provpumkt 

Provpunkt 

Provpunkt 

0705 0711 0712 

Turbiditet FNU FNU 0,5/1,5 40 15 15 

Färg vid 405 nm mg/l Pt 15/30 5 20 10 

Konduktivitet 25 o C mS/m 250 10,5 7,77 9,78 

pH fält 5,9 6,1 6,2 

pH 25 o C 10,5 6,3 6,2 6,4 

Alkalinitet, HCO3 mg/l 15 13 13 

Kemisk syreförbrukning, mg/l < 1,0 < 1,0 

COD-Mn 

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l < 0,01 < 0,01 < 0,01 

Nitratkväve, NO3-N mg/l 2,1 < 0,1 1,7 

Nitrat, NO3 mg/l 50 20 9,2 < 0,5 7,5 

Nitritkväve, NO2-N mg/l < 0,001 < < 0,001 

0,001 

Nitrit, NO2 

mg/l 

0,1 < 0,003 < < 0,003 

0,5 

0,003 

Flourid, F mg/l < 0,1 < 0,1 < 0,1 

Klorid, Cl mg/l 100 9,0 8,5 7,8 

Sulfat, SO4 mg/l 9,8 9,6 11 

Aluminium mg/l 0,1 0,4 0,19 0,43 

Järn, Fe mg/l 0,1/0,2 0,83 4,4 2,6 

Kalcium, Ca mg/l 100 6,5 2,3 5,7 

Kalium, K mg/l 5,0 < 2 < 2 

Koppar, Cu mg/l 0,05 < 0,01 < 0,01 

Magnesium, Mg mg/l 30 2,4 1,4 2,3 

Mangan, Mn mg/l 0,05 0,03 0,09 0,1 

Natrium, Na mg/l 100 6,5 9,7 8,6 



Metaller, 

Arsenik, As µg/l 10 < 0,1 

Bly, Pb µg/l 10 1,1 

Kadmium, Cd µg/l 5 < 0,05 

Kobolt, Co µg/l 1,8 

Koppar, Cu µg/l 2000 1,3 

Krom, Cr µg/l 50 1,3 

Nickel, Ni µg/l 20 2,5 

Vanadin, V µg/l 2,3 

Zink, Zn µg/l 1000 11 

Inga analyserade halter överstiger gränsvärdena för otjänligt enligt SLVFS 2001:30. 

Alcontrols bedömning av grundvattenproven 0711 och 0712 är följande: 

”Vattnet bedömdes som tjänligt med anmärkning ur kemisk synpunkt. 

Följande halter var anmärkningsvärda: turbiditet, lukt, lågt pH samt järn( vid 0711 även 

aluminium och mangan). 

Alkaliniteten bör ligga över 60 mg/l och kalciumhalten bör ligga mellan 20-60 mg/l för att 

minska risken för korrosion”. 

Vattnet är bedömt efter ett dricksvatten som levereras i kran ut till förbrukare och inte som ett 

råvatten. De anmärkningsvärda halterna kan förklaras med att proven kan innehålla mineralpartiklar 

eftersom pumpning sker direkt från borröret som har en perforering på 12 mm. 

Pumpningen utfördes under några timmar i ett för ögat klart vatten. Partiklarna kan vara orsak 

till bla förhöjda järn och manganhalter, turbiditet och aluminium. En helt korrekt järn-, mangan- 

och aluminiumhalt uppnås först efter en längre tids pumpning av ett klart och partikel- 

Uppdrag: 10061888 8 (12)

fritt vatten. 

Bortsett från påverkan av partiklar så är järnhalten hög och vattnet har en tydlig metallisk 

smak. Vattnet är mjukt och har ett relativt lågt pH vilket man kan förvänta sig i dessa kalkfattiga 

marker. Vattnets låga kvävetal innebär en liten påverkan från bla åkermark. Sammanfattningsvis 

kan sägas att vattnet förväntas vara av relativt god kvalitet. 



5 Filterbrunnar 

Av de 12 utförda borrningarna är förutsättningarna för att anlägga en grundvattenbrunn bäst 

vid provborrningarna 0711 och 0712, se förslag på filtersättning i bilaga 2:3. 

Vid 0711 var vattenföringen god i den grusiga sanden mellan ca 8-16 meter under marknivån 

och av fältindikationerna att döma finns goda möjligheter att på denna sträcka utvinna en betydande 

mängd grundvatten. Med ett ca 5 meter långt filterrör bör brunnen kunna dimensioneras 

för ca 10-14 l/s. 

Grundvattennivån i den undre akviferen låg vid borrningstillfället ca 0,2 meter över marknivån 

vilket ger goda avsänkningsmöjligheter. 

Vid 0712 var vattenföringen bäst i den grusiga sanden mellan 12,5-18 meter under marknivån. 

Med ett 4 meter långt filterrör bör en brunn kunna dimensioneras för ett grundvattenuttag 

mellan ca 8-12 l/s. Grundvattennivån låg 3,7 meter under marknivån vilket ger en avsänkningsmöjlighet 

på ca 9-10 meter. 

Vid borrning 0705 finns också möjlighet att utföra en filterbrunn i den vattenförande sanden. 

Den bättre vattenförande zonen är här mer begränsad och jordmaterialet bedöms som något 

finkornigare. En rimlig bedömning borde vara att en filterbrunn med ett ca 2,5-3 meters filter 

bör kunna dimensioneras för ca 4-7 l/s. Grundvattennivån står nära markytan vilket kan ge en 

avsänkningsmöjlighet på ca 8-8,5 meter. 

Vid borrningarna 0706, 0707 och 0708 finns indikationer på god vattenföring mellan ca 7,5-9 

meter under marknivån. Tyvärr är denna zon för begränsad för att ett större vattenuttag ska 

kunna ske. I området kring 0706 och 0707 kan det finnas bättre förutsättningar för grundvattenuttag. 

Det finns en privat bergborrad brunn (Loshult 8:11) där bergnivån enligt uppgift från 

SGUs brunnsarkiv ligger 24 meter under marknivån. Visserligen ligger marknivån högre där 

men bergnivån borde ändå ligga djupare än vid 0707. Detta kan innebära att den vattenförande 

zonen är mäktigare längre västerut från 0707 sett. Vid borrningstillfället var denna marken 

inte tillgänglig. 

Vid övriga borrningar finns sämre möjligheter att utföra filterbrunnar med god kapacitet. 

6 Naturlig grundvattenbildning 

Det naturliga grundvattnet som finns att tillgå i jordlager, om man placerar en grundvattentäkt 

i området mellan 0711 och 0712, är i huvudsak den nederbörd som faller på isälvsavlagringen 

från strax norr om Loshults kyrka till ett par moränkullar i åsen ca 400 meter söder om fornminnet 

Losborg. Enligt SGUs utredning utgör troligen moränkullarna en vattendelare i åsen. 

Den naturliga nybildningen av grundvatten uppgår inom regionen till ca 10 l/s och km 2 . Nederbördsområdet 

inom isälvsavlagringen beräknas till ca 1 km 2 , vilket innebär att ca 10 l/s naturligt 

grundvatten teoretiskt sett finnas att tillgå. I området finns fastigheter med grävda 

brunnar som försörjer hushållen med vatten, vilket innebär att tillgången på vatten är något 

mindre, mellan 6-8 l/s. Vid en framtida provpumpning kan eventuellt ett mindre tillskott av 

inducerat vatten erhållas från Driveån. 

Uppdrag: 10061888 9 (12)

7 Konstgjord grundvattenbildning 

Vattenförbrukningen vid kommunens grundvattentäkt inne i Älmhult har enligt uppgift idag 

en normalförbrukning på ca 2 500 m 3 /d (ca 28-29 l/s). En reservvattentäkt vid Loshult bör 

därför dimensioneras för en kapacitet av minst 30 l/s. Eftersom den beräknade uttagbara naturliga 

grundvattenkapaciteten vid aktuell plats är beräknad till ca 6-8 l/s måste ett tillskott av 

vatten ske genom infiltration av ytvatten. 

Ett ytvatten från en sjö eller å kommer att innehålla organiskt material och troligtvis ha ett 

högt färgtal. Vattnet kan även innehålla bla järn och mangan. Vid högre halter bör vattnet förbehandlas( 

med tex sandfilter, flockning) innan det infiltreras annars måste uppehållstiden i 

grusformationen vara lång för att ett klart och bra vatten ska erhållas. En hög halt organiskt 

material är med tiden en nackdel att infiltrera eftersom det till viss del passerar filtersanden i 

infiltrationsbassängerna och kan sätta igen gruslagren i isälvsformationen på ett större djup. 

Tvättning eller utbyte av filtersanden behöver heller inte ske lika ofta om vattnet förbehandlas. 

Bild 7. Schematisk profilskiss över geologin i Driveåns dalgång söder om Loshult, från 

väster till öster. Infiltration och uttagsbrunnar 



I vårt fall får man räkna med att vattnet kommer att ha en hög organisk halt och att en förbehandling 

kommer att bli nödvändig. På grund av att åsen är så smal samt att den är bortgrävd 

ner till strax över grundvattennivån på några ställen, innebär det att sträckan mellan bassänger 

och uttagsbrunnar inte kommer att bli mer än max 150-200 meter, se de föreslagna områdena 

för infiltrationsbassänger i bilaga 1. Bassängerna bör placeras på en nivå så att en så mäktig 

luftad zon som möjligt erhålls. 

7:1 Ytvattenalternativ för infiltration 

Här ges förslag till några olika alternativ för ytvatteninfiltration, se även översiktskarta i bilaga 

4: 

Närmaste ytvattendrag är Driveån som ligger inom 200-500 meter från en ev infiltrationsplats. 

Älmhults avloppsreningsverk släpper sitt renade avloppsvatten till Driveån i södra delarna 

av Älmhult, uppströms Loshult. Maxflödet under år 2006 var 18 000 m 3 /d och minflödet 

3 000 m 3 /d. Detta flöde utgör en relativt stor del av det totala flödet i ån, i höjd med Loshult. 

Detta gör ån mindre lämpad som ytvattentillskott för en konstgjord grundvattenbildning. 

Andra lämpliga ytvatten finns inte i närmaste omgivningen. Närmaste större vattendrag är 

Krusån som rinner ca 4 km (fågelvägen) väster om aktuellt område. Ån rinner från den lilla 

sjön Bårsnen, som ligger ca 6 km sydväst om Älmhult, mot sydväst och rinner så småningom 

ut i Helge å. Vid gården Granholm (ca 7 km nedströms Bårsnen) har ån samlat på sig ett nederbördsområde 

på ca 20 km 2 . Med en nettonederbörd på ca 10 l/s skulle det teoretiskt ge ett 

Uppdrag: 10061888 10 (12)

medelflöde på ca 200 l/s. Granholm ligger ca 6 km (fågelvägen) från ett brunnsområde mellan 

0711 och 0712. 

9 km (fågelvägen) sydväst om tänkt brunnsområde finns utloppet från Örsjön. Örsjön har en 

sjöareal på 4,12 km 2 , ett max djup på 10 meter och ett medeldjup på 2,1 m. Nederbördsområdet 

till sjön är ca 40 km 2 vilket ger ett teoretiskt medelflöde på ca 400 l/s. 

Helge å är det största vattendraget i närområdet. 8-9 km nordöst om tänkt brunnsområde 

kommer ån från norr och svänger i ett u innan den viker av mot norr igen. Ån rinner efter ca 

12 km ut i Möckeln vid Diö. 

12-13 km (fågelvägen) väster om vårt brunnsområde rinner Helge å från nordost mot sydväst 

på väg från Möckeln mot Osbysjön. Utgående vatten från Möckeln innebär att man i princip 

tar samma vatten som används idag och om sjön slås ut drabbas troligen även Helge å. Därför 

bör inte ett tänkt infiltrationsvatten komma från Helge å nedströms Möckeln. 

8 Sammanfattning 

• Utförda provborrningar har visat att bäst lägen för uttagsbrunnar finns vid provborrningarna 

0711 och 0712. Beräknad kapacitet för var uttagsbrunn ligger på ca 8-15 l/s. För att 

täcka en kapacitet på 30 l/s kommer minst 3-4 uttagsbrunnar att krävas. 

• Det naturliga grundvattenflödet i området är beräknat till ca 6-8 l/s För att kunna erhålla 

30 l/s ur åsformationen krävs infiltration av ytvatten. Närmaste intressanta ytvattendrag 

ligger minst 6 km (fågelvägen) från ett ev brunnsområde. Med största sannolikhet kommer 

en förbehandling av ytvattnet att krävas. Ytvattnet föreslås infiltreras i bassänger 

som placeras på delar av åsformationen som fortfarande är intakt. Bassängerna placeras 

så att en så stor luftad zon som möjligt erhålls och att bästa möjliga uppehållstid uppnås. 

• Grundvattenkvaliteten i åsformationen kan idag betraktas som god, vattnet är mjukt med 

en hög järnhalt. Vid infiltration av ytvatten kommer vattenkvaliteten att förändras ev kan 

kalk tillsättas innan infiltration för att höja pH och hårdheten på råvattnet. 



• En ev vattentäkt med infiltrationsbassänger och uttagsbrunnar i området kring 0711 och 

0712 är inget idealiskt läge med en smal och relativt grund getryggsås långt ifrån Älmhult 

och med ett långt avstånd till ett lämpligt ytvatten. Men vad är alternativen? Tyvärr 

finns det inga större grusformationer i närområdet som kan ge ett naturligt grundvatten 

på 30 l/s. Närmaste större formation finns på längre avstånd tex Lagans dalgång ca 25 

km väster om Älmhult. 

Ett ytvatten? Ett grundvatten är ett bättre alternativ även om det blir ”konstgjort”. Man 

kommer att få en jämnare temperatur och ett sterilare råvatten. Kostnaderna för att bygga 

ett ytvattenverk är betydligt större. 

9 Förslag på fortsatta undersökningar 

Som ett första steg i de fortsatta undersökningarna föreslår WSP att de för infiltrationen föreslagna 

ytvattenalternativen studeras mer i detalj med flöden, vattenkvalitet osv. Om ett godkänt 

ytvatten hittas inom rimliga avstånd föreslås att utredningen fortsätter med följande: 

En första filterbrunn borras vid provborrning 0711. Ström dras till brunnen och en undervattenspump 

monteras. Innan en provpumpning påbörjas inventeras de privata brunnarna i området 

och ett program för grundvattennivåmätning upprättas. Provpumpningen utförs i två till 

tre veckor och uppumpat vattnet släpps i Driveån. Två till tre grundvattenrör monteras i området 

kring borran för ytterligare nivåmätning. 

Uppdrag: 10061888 11 (12)

Den borrade brunnen kommer att ge svar på : 

• Grundvattenmagasinets naturliga tillrinning.-kapacitet 

• Brunnens momentana kapacitet - hur många brunnar kommer att behövas för att 

komma upp i minst 30 l/s? 

• Grundvattnets kvalitet och förändring vid pumpning 

• Pumpningens avsänkningsområde – påverkan på privata brunnar? 

• Får man något tillskott av inducerat vatten från Driveån? 

I slutet av provpumpningen kan en eller ett par provisoriska infiltrationsbassänger grävas i 

åsen ovanför borran för att möjliggöra ett test av infiltrationskapaciteten i åsen och för att 

mäta uppehållstiden tills vattnet når borran. Det uppumpade vattnet infiltreras tillsammans 

med ett spårämne. 

Provpumpning och infiltrationstest görs för att framförallt få en god bild av om kapaciteten 

kan uppnås med 3 till 4 brunnar, om möjlighet finns att infiltrera en större mängd vatten i 

åsen och om uppehållstiden blir tillräcklig för att bilda ett gott ”konstgjort grundvatten”. 



Uppdrag: 10061888 12 (12)

Vattendelare enl SGU 

Översiktskarta skala 1:12 500 Bilaga 1 

Ungefärlig begränsningslinje för 

isälvsformation enl SGUs utredning 

0707 

0706 

0604 

0709 

0708 

0605 

0603 

0710 

0602 

Utförda seismiska linjer 

0711 

Förslag till 

infiltrationsområden 

0601 

Förslag till 4 st brunnslägen 

0712

Gy, T, Sa 

0601 

GVY 

061129 

Dy, T, Gy 

0602 

GVY 

061129 

Mu, T, Gy 

0603 

GVY 

061129 

0604 

GVY 

T 

0605 

GVY 

061129 

0,0 m 

gr Sa 

(sa) Si 

saf Si 

Sa 

si Saf 

061129 

Sa 

(gr) Sa 

Si 

löst 

saf Sam 

löst 

si Saf 

5,0 

löst 

Sa 

löst 

löst 

sam Saf 

saf Sam 

Sam 

(gr) Sa saf 

si Saf 

sam Saf 

saf Si 

saf Sam 

Sam 

Sa 

10,0 

hårt 

sa gr Mn 

( ) 

0 

1 

l/s 

hårt 

gr sa Mn 

( ) 

Älmhults kommun Bilaga 2:1 

Undersökningsborrningar vid Loshult 

Borrningsresultat 0601-0605 

0 

1 

l/s 

sam Saf 

gr sa Mn 

( ) 

0 

1 

l/s 

hårt 

(saf) Sam 

sam Saf 

gr sa Mn 

( ) 

0 

1 

l/s 

rel. hårt 

gr sam Sag 

si gr Sa 

sa gr Mn 

( ) 

0 

1 

l/s 

15,0

0706 

0707 

0708 

0709 

0710 

0,0 m 

GVY 

070313 

GVY 

070313 

F / Sa, Gr, 

Mu, St / 

GVY 

070313 

GVY 

070313 

Sa 

gr Sa 

Sam Saf 

si gr Sa 

GVY 

070313 

st gr Sa 

löst 

löst 

löst 

löst 

5,0 

saf Sam 

si gr Sa 

löst 

Sa 

(gr) Sa 

gr Sa 

rel. hårt 

(gr) Sa 

( ) 

0 

1 

l/s 

hårt 

(si) st gr Sa 

( ) 

0 

1 

l/s 

gr Sa 

(si) gr Sa 

hårt 

si gr Sa 

( ) 

0 

1 

l/s 

hårt 

gr Sa 

( ) 

0 

1 

l/s 

10,0 

gr sa Mn 

hårt 

Mn 

( ) 

0 

1 

l/s 



Borrningsresultat 0706-0710 

15,0

0711 

GVY 

070313 

0712 

0 m 

Sa 

gr Sa (si) 

si sam Saf 

GVY 

070313 

5 m 

si Saf 

Sa 

Si 

gr Sa 

saf Sam 

sag Sam 

10 m 

löst 

löst 

sam Saf 

(si) gr Sa 

gr Sa 

15 m 

rel hårt 

si gr Sa 

0 1 l/s 

hårt 

gr sa Mn 

0 1 l/s 

20 m 



Borrningsresultat 0711-0712

BILAGA 3 


Loshult 

Analysresultat Alcontrol AB 

Analysrapport nr: 06299089 ( borrn 0705), grundvatten 

Analysrapport nr: 07053767 (borrn 0711), grundvatten 

Analysrapport nr: 07057825 (punkt 0712), grundvatten 

WSP Environmental, Mark & vatten 

Laholmsvägen 10, 302 48 Halmstad · Tel: 035-18 11 00 · Fax: 035-18 11 01 

ORG.NR 556057-4880 STYRELSENS SÄTE: STOCKHOLM 

www.wspgroup.se

Helge å 

Helge å 

Ev. vattentäktsområde 

Örsjön 

Krusån 

Driveån

Uppdragsnr: 10061888 1 (2) 

PM 

Fältundersökningar 

WSP har åt Älmhults kommun utfört som del i uppdraget att ta fram förslag på en 

eventuell reservvattentäkt utfört fältundersökningar söder om Älmhults samhälle. 

Fältundersökningarna utfördes först med CVES (maj 2005), vilket är en geofysisk mätmetod 

för att studera de geologiska lagren med hjälp av den elektriska ledningsförmågan 

i olika material resultaten kan ge en översiktlig bild av hur mäktigheten av jordlagren, 

var grundvattenytan finns och vilka geologiska jordmaterial som finns. Därefter 

utfördes borrningar (nov 2005) med installation av grundvattenrör i tre punkter samt en 

punkt där man inte kunde provborra utan fick göra en provgrop vari man installerat ett 

grundvattenrör. 

1 Geofysiska undersökningar 

Bifogat denna PM finns en rapport för de geofysiska undersökningarna (WSP 2005). 

Dessa visar på en mycket stor mäktighet av lösa jordarter i profilerna. Samtidigt kan 

dessa uppgifter vara något osäkra p.g.a. en komplex geologisk uppbyggnad. 

L:\3158\Älmhult\10061888_Reservvattentäkt\3_Dokument\PM_Fältundersökningar.doc 


2 Provborrning 

Slagning av observationsrör utfördes med s.k. hejarslagning av 5 cm galvaniserad stålrör 

med tät spets och 0,5 m perforering ovanför spetsen. 

Punkterna 0501-0503 utfördes, med en del svårigheter, att få ner rören genom de ytligaste 

1-2 metrarna p.g.a. mycket block och sten vid provpunkterna. Punkt 0504 utfördes 

som en provgrop, då materialet visade sig vara allt för grovt för att kunna slå ett 

rör. 

I punkterna 0501-0502 stoppar rördrivningen vid ca 9 m under markytan och punkt 

0503 stoppar vid ca 15 meter under markytan. Samtliga stopp i rördrivningen är indikerade 

som definitiva stopp vilket tolkas som berg. Dock kan det föreligga en viss osäkerhet 

då större block kan ge liknande stopp. 

3 Resultat och förslag 

De två fältmetoderna som använts tycks inte ge liknande resultat jämfört med varandra. 

Viss osäkerhet finns i båda metoderna. Den geofysiska undersökningen begränsas av 

att den ger höga resistivitetsvärden långt ner under markytan och provborrningarna 

stoppar vid 9 - 15 meter under markytan och kan tolkas som berg. De båda metoderna 

anger att grundvattnet generellt är ca 1-2 meter under markytan. 

CVES undersökningarna kan antyda att mäktigheten på de vattenförande lagren är stor. 

Tre olika alternativa tolkningar kan ges; 


Laholmsvägen 10 

SE-302 48 Halmstad 

Tel: +46 35 18 11 00 

Fax: +46 35 18 11 01 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10061888 2 (2) 

1. Silt eller andra finkorniga lager kan ge samma resistivitetsvärden som vattenförande 

lager med sand, grus eller sten. 

2. Eventuellt kan berggrunden vara så uppsprucken i området att den ger resultat 

som liknar mycket vattenförande jordlager. Det stopp som uppkom under borrningen 

kan inte bekräfta detta alternativ. 

3. Möjligen kan mäktigheten på vattenförande de vattenförande jordlagren vara 

mycket betydande i området. Återigen kan inte provborrningen bekräfta detta. 

De båda metoderna visar på att det kan finnas goda möjligheter att utvinna tillräckligt 

med grundvatten i området. Tillsammans med den översiktliga miljöinventeringen i 

området (WSP 2005) föreslås fortsatta undersökningar i enlighet med tidigare inlämnat 

förslag på arbetsplan (WSP 2004). 

Fysikalisk- och kemiska vattenprov bör tas i de installerade rören för att studera eventuell 

påverkan från bilskroten på fastighet Lärlingen 1 och från skjutbanan på fastighet 

Älmhults-Slätthult 11.1. Eventuellt kan proverna behöva kompletteras med metallanalys. 

Det kan vara krångligt att ta prov för metaller från metallrör, men med tillräcklig 

omsättning av vatten i observationsrören fungerar denna typ av provtagning. 

Eventuellt bör kommunen i ett tidigare skede än angett i arbetsplanen försöka upphandla 

en brunn. Dels som en observationsborrning med kraftigare utrustning för att få en 

enhetligare bild av hur materialet och de lösa jordlagren är i åsen (pg 0504) och dels för 

att på det som i dagsläget är den mest optimala punkten installera en brunn. Förslagsvis 

borras en brunn som man i första hand kan provpumpa i. Cirka pris på en dylik borrning 

är ca 30 000 - 60 000 Skr beroende på dimension, djup och eventuellt filter för 

brunn (avtalspris med WSP). 

Halmstad 2005-12-14 

L:\3158\Älmhult\10061888_Reservvattentäkt\3_Dokument\PM_Fältundersökningar.doc 



Sven-Birger Björkman

5 

2 

1 

4 

3 

1 

2 

SKED- STORKEN 

SADEL- STORK EN 

4 

3 3 

2 

4 1 

BLÅMESE N 

SÅNGS VANEN 

1 

4 

7 

9 

8 

10 

KNÖLSVA NE N 

6 

5 

GA :1 

7 

12 

11 

10 

9 

1:17 

13 

4 

3 

2 

8 

1 

2:1 

2 

11 

1 

KRONTRA NAN 

4 

3 

5 

10 

6 

9 

7 

8 

7 

JUNGFRUTRANA N 

6 

1 

Lä r kg a ta n 

8 

13 

5 4 

12 

10 

11 

9 

3 

2 

1 

2:1 

1 

3 

4 

2 

5 

5 

6 

TOFS LÄ RKA N 

8 

7 

TRÄDLÄRK AN 

10 

11 

9 

8 

4 

3 

2 

2 

3 

4 

1 

1 

6 

5 

EJDERN 

3 

2 

DUVAN 

1 

2:1 

HYV LA REN 

5 

2:1 

1:12 

2:1 

1:17 

1:3 

vy 

vy 

8 

vy 

1:3 

6 

1:16 

MONTÖRE N 

8:12 

1:10 

5 

2 

1:17 

HYV LA REN 

3 

2:1 

5:1 

LÄ RLINGEN 

1 

7 

SVARVAREN 

1 

7:2 

2:1 

3 

RENINGSVERKE T 

1 

2:1 

2:1 

Sö dr a R ing v äg e n 

7:2 

7:2 

MONTÖRE N 

15:1 

2 

2:1 

CEME NTGJUTAREN 

6 

7:2 

11:1 

11:1 

15:2 

7:2 

7:2 

LA GRET 

1 

1 

LR 

7:2 

16:1 

16:1 

2:1 

7:2 

6 

13:1 

11:1 

8:1 

8:1 

16:1 

CEME NTGJUTAREN 

10:1 

5 

7:2 

LR 

5:1 

8:1 

7:2 

7:2 

8:1 

8:1 

7:2 

12:1 

11:1 

8:1 

4:1 

7:1 

11:1 

8:1 

5 

8:1 

3:1 

ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ga:1 

1:3 

4:1 

16:1 

2:1 

2:1 

11:1 


16:1 

9:1 

12:1 

11:1 

S:5 

5 

8:2 

12:1 

7:1 

12:1 

8:2 

7:1 

2:1 

2 

11:1 

1 

17:1 

ga:2 

1:3 

4:1 

SKRUVE N 

8 

14:1 

2:1 

1:2 

1 

12:1 

2 

BULTEN 

MUTTERN 

1 

12:1 

2:1 

ÄL M HULT S -S LÄ T TH ULT g a:2 

Serv 

11:2 

1:2 

1:2 

7:1 

ga:2 

11:1 

Tekni kgatan 

1 

SLÄGGA N 

1 

SPADEN 

1 

5 

HACKAN 

1 

SÅGEN 

1:2 

SPETTE T 

2 

11:1 

2 

4 

9:1 

12:1 

6:1 

s:8 

7:1 

6:1 

3 

s:4 

s:3 

3 

6:1 

2 

SPADEN 

6:1 

6:1 

11:1 

12:1 

2:1 

s:4 

6:1 

4 

2 

12:1 

1:2 

SPETTE T 

1:2 

s:8 

1:4 

2:1 

ORMAKULLA 

ORMA- KULLA 

FROA- FÄLLE 

Sto r kst ig en 

Sva n st ige n 

T ra n sti ge n 

Du vs tig e n 

ORMAKULLA 

Skå n ev ä ge n 

FROAFÄLLE 

5 6 

6 7 

Sp ån g at a n 

FROA- FÄLLE 

Stå lg at a n 

Sto r kst ig en 

Sva n st ige n 

T ra n sti ge n 

Ejd er st ig en 

Ga m la S lä th u lts vä g en 

FROAFÄLLE 

FROAFÄLLE 

ÄLMHULT 

FROAFÄLLE 


TÄT SKOG 

GA :1 

Tät skog 

ORMAKULLA 

Or m a ku la vä g e n 

Tät skog 

Ga m la S lä th u lts vä g en 

ÄLMHULTS-SLÄTTHULT 

T er m in a lga ta n 

Tät skog 

Tät skog 

0501 

ÄLM HU LTS-SL ÄTTHU LT 


FROAFÄLLE 

FROAFÄLLE 

FROAFÄLLE 

Tät skog 

Tät skog 

Tät skog 

Tät skog 

Tät skog 

FROAFÄLLE 

ORMAKULLA 

FROA- FÄLLE 

ga:1 

ORMAKULLA 

ÄLMHULT 

ÄLM- HULT 

Re n ing s ve rk sg a ta n 

KONGSTORP 


Tät skog 


Tät skog 

Tät skog 

ga:1 

Tät skog 

T er m in a lga ta n 


Vy 135.7 

s:3 

KONGSTORP 

ÄLMHULT 


vy 


ga:2 

KONGSTORP 

ga:3 

0502 

Tät skog 


ALMÅS 

11:1 8:5 


ALMÅS 

ÄLMHULT 

Älmhultsåsen (K-Konsult 1985) 

Avstånd från ev. ny reservvattentäkt 


Tät skog 

2000 m 

Tät skog 

KONGSTORP 


ALMÅS 

4000 m 

0503 

0504 Pg 

6000 m 

LOSHULT 

Tät skog 

Tät skog 

CVES_profiler 

ALMÅS 


Borrpunkter 

Tät skog 

15:1 Tät skog 

ALMÅS 

Tät skog 


ÄLMHULT 

0 30 60 120 180 240 

Meters 


Tät skog 

Utskrift: 2005-11-22 

Document: Älmhult2.mxd 


Tät skog 

ENVIRONMENTAL 

HALMSTAD 

DATUM 

2005-11-22 

S:5 

S:5 


ÄLMHULTS KOMMUN 

BORRPUNKTER 

ANSVARIG 

SVEN-BIRGER BJÖRKMAN 

SKALA 

ALMÅS 

UPPDRAG RITAD AV HANDLÄGGARE NUMMER 

- 

SBB 

SBB 

- 

BET

0501 

Sa, St, Gr 

GVY 

051114 

gr Sa 

(si) (gr) Sa 

si gr Sa 

( ) 0 1 l/s 

st gr Sa 

gr Sa si 

Sa 

gr Sa 

si gr Sa 

0502 

GVY 

051115 

( ) 0 1 l/s 

si Sa 

Saf 

si Saf 

(gr) Sa 

si gr Sa / gr si Sa 

0503 

Pg 0504 

F / Mu, Sa, St ../ 

ca GVY bl st si gr Sa 

051115 

ca GVY 

051116 

bl st sa Gr 

( ) 0 1 l/s 

15,0 


Mark och vatten 

0,0 m 

5,0 

10,0 


Älmhults Slätthult 

Provborrningar 0501-0504 

Ordernr. 10061888

RAPPORT GEOFYSIK 


Resistivitetsmätning för ev ny reservvattentäkt 

2005-12-08 

10061888 

Upprättad av: Anna Lenninger 

Granskad av: Sven-Birger Björkman

RAPPORT GEOFYSIK 


Resistivitetsmätning för ev ny reservvattentäkt 

10061888 

Kund 


Box 500 

343 23 ÄLMHULT 

Konsult 


Rullagergatan 6 

SE-415 26 Göteborg 

Tel: +46 31 727 25 00 

Fax: +46 31 727 25 03 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se 

Kontaktperson 

Anna Lenninger, telefon 031-727 28 22, e-post anna.lenninger@wspgroup.se 

L:\5250\Älmhults kommun\10061888\3_Dokument\36_pm\Rapport Geofysik.doc 


10061888 2 (4)

Uppdrag och syfte 

WSP Environmental har fått i uppdrag att utföra en Utredning av möjlighet att anlägga 

reservvattentäkt ca 4 km söder om Älmhult centrum. Som del i denna ingår en 

geofysisk undersökning med resistivitetsmätning, dels för att få en övergripande 

bild av isälvsavlagringens mäktighet på platsen och dels för att få en bild av 

grundvattenytans variation över området. 

Utförd undersökning 

Undersökningen utfördes under maj 2005 med Terrameter SAS 4000. Aktuellt område 

undersöktes i två linjer, vilket innebar tre profiler då Terminalgatan delar en 

linje i två delar, se bilaga 1. Sektion 1 går parallellt med Terminalgatan, precis öster 

om uppställningsytan och är 400 meter lång. Sektion 2 går i öst-västlig riktning mellan 

Terminalgatan och järnvägen, 175 m och Sektion 3 i öst-västlig riktning från 

Terminalgatan och väster ut mot skjutbanan, 150m. 

Utsättning av profiler har skett utifrån terrängföremål inritade på kartunderlaget. 

Foto 1: Jorden är blockrik, vilket gör 

marken svårundersökt. 

Foto 2: Fältutrustning för Resitivitetsmätning. 



Resultat 

Profilerna börjar på 0 meter, vilket avser norra änden i profil 1 och västra änden i 

profil 2 och 3. Resultatet av undersökningen visas i bilaga 2:1-2:2 till denna rapport 

och här följer en förklaring till den: 

Profilerna: Längst ner till höger står Unit Electrode Spacing med en siffra bakom. 

Det är avståndet mellan markeringarna i markytan. Markytan är i profilerna horisontell, 

medan den i verkligheten varierar något. Detta till följd av att profilerna inte är 

inmätta 

Resistivitet: Det är de fysiska egenskaperna hos jorden som mäts och därför kan 

värdena för en del material överlappa varandra. Därför har kalibrering utförts med 

provgropsgrävning och sonderingar i området. 

Profilerna visar på höga värden i ytan (röda fält) vilket motsvaras av torr friktionsjord. 

Området är väldigt oregelbundet och kan förklaras av den komplexitet isälvsavlagringar 

innebär, med varierande kornstorleksfördelning och större sten som ligger 

inlagrat. Även den något varierande topografin kan bidra till att det röda fältet 

ser oroligare ut än vad det egentligen är. De röda fördjupningarna skulle kunna visa 

sig vara mindre kullar eller högar med friktionsmaterial vilket skulle göra underkanten 

mer horisontell. 

10061888 3 (4)

Foto 3: Stora stenar inlagrade i deltabildning 

i området. 

Foto 4: Komplex jordartssekvens. 

Den torra friktionsjorden underlagras av friktionsjord under grundvattenytan som 

motsvaras av gröna fält. De blå fälten i Profil 2 innebär hög ledningsförmåga vilket 

blir resultatet av god vattenföring eller silt- eller lerlinser. En antydan till bergnivåer 

syns som gula fält i nedre delen av Profil 1. 

Tolkningen av resistivitetsprofilerna blir något osäker då de geologiska provborrningarna 

som använts för kalibrering är utförda i utkanten av området. Kompletterande 

sondering i profilerna bör kunna förtydliga dem. 



10061888 4 (4)

BILAGA 1 

ÄLMHULT 

8:1 

11:1 

11:1 

Tät skog 


11:1 

0503 0504 Pg 

Profil 3 Profil 2 

Tät skog 

11:1 

Tät skog 

Profil 1 


16:1 

Tät skog 

16:1 


Tät skog 


ÄLMHULT 


Älmhultsåsen (K-Konsult 1985) 


2000 m 

8:1 

Tät skog 

16:1 

4000 m 

6000 m 


Tät skog 

CVES_profiler 

Namn 

S:5 

Profil 1 

15:1 

S:5 


Profil 2 

Profil 3 

1:2 

S:5 

13:1 

16:1 

Borrpunkter 

15:2 

16:1 

ALMÅS 

1:3 

1:3 

0 10 20 40 60 80 

Meter 

14:1 


BORRPUNKTER OCH 

CVES-PROFILER 

DATUM 

ANSVARIG 

SKALA 


10061888 

SBB 

Document: Älmhult2.mxd 

SBB 

2005-12-09 

SVEN-BIRGER BJÖRKMAN 

- 

BET

Norr Söder 

Bilaga 2:1

Bilaga 2:2 

Väster Öster

Gy, T, Sa 

0601 

GVY 

061129 

Dy, T, Gy 

0602 

GVY 

061129 

Mu, T, Gy 

0603 

GVY 

061129 

0604 

GVY 

T 

0605 

GVY 

061129 

0,0 m 

gr Sa 

(sa) Si 

saf Si 

Sa 

si Saf 

061129 

Sa 

(gr) Sa 

Si 

löst 

saf Sam 

löst 

si Saf 

5,0 

löst 

Sa 

löst 

löst 

sam Saf 

saf Sam 

Sam 

(gr) Sa saf 

si Saf 

sam Saf 

saf Si 

saf Sam 

Sam 

Sa 

10,0 

hårt 

sa gr Mn 

( ) 

0 

1 

l/s 

gr sa Mn 

hårt 

( ) 



Borrningsresultat 

0 

1 

sam Saf 

l/s 

gr sa Mn 

Bilaga 

( ) 

0 

1 

l/s 

hårt 

(saf) Sam 

sam Saf 

gr sa Mn 

( ) 

0 

1 

l/s 

rel. hårt 

gr sam Sag 

si gr Sa 

sa gr Mn 

( ) 

0 

1 

l/s 

15,0


FÖRSLAG FÖR NY RESERVVATTENTÄKT 

KONCEPT 2005 09 23 

Riskinventering 

2005-09-23 


Box 34 

SE-371 21 Karlskrona 

Besök: Högabergsgatan 3 

Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se

Rapport: 


Förslag för ny reservvattentäkt 



Avdelning: 

WSP Environmental, Mark och Vatten 

Upprättad av: 

Signatur/underskrift 

Maria Elenius 

Granskad av: 

Andreas Sjöberg 

Godkänd av: 

Sven-Birger Sundberg 

L:\3158\Älmhult\10061888_Reservvattentäkt\3_Dokument\Riskinventering\Slutrapport\Risk 

inventering_Älmhult red2.doc 

Ort, datum: 

FÖRHANDSKOPIA 

Karlskrona, 2005-09-xx 


Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se

Älmhults kommun, Förslag för ny reservvattentäkt 


2005-09-07 

3 (12) 

INNEHÅLL 

1 Inledning......................................................................................................................................... 4 

2 Riskobjekt....................................................................................................................................... 4 

3 Riskbedömning............................................................................................................................... 8 

4 Sammanfattning och slutsatser ..................................................................................................... 11 

Referenser.............................................................................................................................................. 12 

BILAGA 

1 Karta med fastighetsgränser 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

4 (12) 

1 Inledning 

I samband med upprättande av förslag för ny reservvattentäkt för Älmhults kommun har det utförts en 

riskinventering och riskklassning inom det huvudsakliga tillrinningsområdet till vattentäkten. Denna 

rapport ingår som en del i utredningen. 

Inom området finns olika verksamheter och företeelser som skulle kunna utgöra en risk för påverkan 

på grundvattentäkten och därmed hota kvalitén på grundvattnet och möjligheten att utnyttja 

vattenförekomsten till vattenförsörjning i framtiden. För att säkerställa vattenförsörjningen i framtiden 

skall sådana riskobjekt identifieras och vid utformning av skyddsområde och skyddsföreskrifter skall 

dessa riskobjekt beaktas. 

Miljö-och Byggnadskontoret (MBK) har varit till stöd vid urval av riskobjekt. Akter (inspektioner, 

miljörapporter mm) på MBK har studerats (2005-06-08) för de riskobjekt där ytterligare information 

krävdes. Eftersom ett stort antal riskbojekt finns inom tillrinningsområdet har dock endast en 

översiktlig inventering utförts, i syfte att göra en första bedömning. För vissa riskobjekt har en mycket 

enkel fältinventering utförts (”drive-by” 2005-06-08). I en ”drive-by” ingår inte inventering av lokaler 

eller intervjuer av verksamhetsutövare. 

2 Riskobjekt 

Riskobjekten har sammanställts för aktuella fastigheter i Tabell 1 nedan. Vägar och järnvägar, som 

innefattar flera fastigheter, beskrivs sist i tabellen. På kartan i Bilaga 1 markeras det område där åsen 

går i dagen, uppdelat på olika avstånd från den preliminära uttagspunkten. 

Tabell 1. Sammanställning av riskobjekt. Referenser, t ex (1), redovisas sist i dokumentet. Där 

referens ej anges är källan inventeringar som Länsstyrelsen har gjort eller MBK:s databas miljöreda, 

samt allmän kännedom om staden. Bedömningar, som exempelvis ”ev läckage av olja”, har gjorts av 

WSP. 

Fastighet Riskobjekt Kommentar 

Blåsippan 6 

Cementgjutaren 6 

Elektronikindustri. Ytbehandling utan 

utsläpp till avloppsvattnet, samt 

metallbearbetning. 

Bilverkstad 

IKEA distributionscentral 

Skjutbana 

Anmärkningar från tillsynsbesök år 2000 gäller 

endast att de skulle valla in ett mellanlager för 

lim och färgavfall. Verkar vara låg sannolikhet 

för läckage till mark. (1) 

”Drive-by”: inget synligt utomhus, finns 

lagerlokaler 

(Ej hittat information i akten) 

Ev. läckage av olja etc. 

”Drive-by”: Ser ingen bilverkstad. Nedlagd? 

Uppvärmning med olja? 


”Drive-by”: Många lastbilar! 

Bly. ”ingen el. liten risk” (Länsstyrelsen MIFO) 

”Drive-by”: Ser ingen skjutbana. Nedlagd? 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

5 (12) 


Filaren 2 Tillverkning av inredning till bl a hotell Lacker (ej vattenbaserade), lösningsmedel, 

förtunning, härdare, betser, oljor för service av 

maskiner mm. Inget avlopp i kemikalieförråd. 

Förvaring av avfall, bl a lösningsmedelsrester 

utomhus, ej invallat eller under tak 

(åtgärdat?). (2) 

”Drive-by”: Små fat på träpallar utomhus. Små 

lagerlokaler (asfaltgolv?). Timmerupplag på 

barmark – oklart om det tillhör denna fastighet 

eller Filaren 4. 

Filaren 9 Flisupplag och krossning Ev. läckage av fenoler, terpener etc. från 

flisupplag. (Oklart vad som krossas.) 

Hyvlaren 3 

Tillverkning av detaljer i rostfritt stål. 

Betning. 

Vid tillverkning förekommer svetsning, 

borrning, fräsning, betning, etc. Betning kan 

utföras genom sprutbetining eller 

doppbetning. (År 2002 endast sprutbetning) 

(4) 

Förvaring av kemikalier och olja inomhus ej 

invallat (åtgärdat?). Betmedel (syror) förvaras 

i bethallen. 

”Drive-by”: Stor byggnad. Asfaltbeläggning 

och gräs. Ser prydligt ut framför byggnaden 

(ingen förvaring etc.) 

Hyvlaren 4 Grafisk industri Ung. förbrukning per år: 

• 1500 kg organiska lösningsmedel 

• 650 l framkallningsvätskor 

• 200 l fixeringsvätskor 

• 1000 kg tryckfärg 

• lim, olja, fett, avfettningsmedel mm 

Delvis golvavlopp – oklart var det mynnar. 

Invallningar för flytande kemikalier och farligt 

avfall saknades vid inspektion (åtgärdat?). (5) 

Lansen 1 Bilvårdsanläggning I allmänhet finns risk för ev läckage av 

oljehaltigt vatten från slam- och oljeavskiljare 

mm och marken kan påverkas av spill och 

läckage från kemikalie- och avfallslagring. (6) 

Lärlingen 1 

Bilskrot från 1984/85. Ingen känd tidigare 

verksamhet. 

Demontering inomhus på hårdgjord yta (7). 

Pressning. Hänsyn togs till markens 

beskaffenhet då verksamheten planerades för 

att skydda en bäck (troligen Drivån som rinner 

ca 150 m väster om fastigheten). 

Ev läckage av olja, PAH, lösningsmedel mm. 

”Drive-by”: Utomhus finns många däck, några 

tunnor. Ej hårdgjord yta utomhus. 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

6 (12) 


Montören 2 Mellanlager farligt avfall (SITA) Elektroniska produkter, oljeavfall (max 5 ton), 

blybatterier (max 10 ton), mm. (8) 

”Drive-by”: Ser prydligt ut. Det finns många fat 

(oljefat?) på betonggolv (invallning?) 

Montören 6 Bussgarage, ny busstvätt ska anläggas Ev läckage av olja etc. 

Montören 7 Verkstadsindustri (sedan 1973), 

ytbehandling av metall 

Ytbehandling av metall, triavfettning, 

järnfosfatering, pulverlackering. 

Processavloppsvatten till kommunens 

spillvattennät. 

Metallhydroxidslam uppkommer men i 

Länsstyrelsens inventering bedöms inte att 

någon förorening har uppkommit till följd av 

det. 

”Drive-by”: Ser prydligt ut. Det finns liten 

mängd ”skrot” utomhus. 

Montören 8 Kemikaliehantering (försäljning) Hantering av kemikalier i ganska stor 

omfattning, dock med hög säkerhet. (9) 

”Drive-by”: Grusplan. Några plastsäckar med 

okänt innehåll förvaras utomhus. Ser prydligt 

ut. 

Nattvakten 13 

Kommunens markavdelnings 

fordonsverkstad 

Brandstation och brandövningsplats (5b) 

Ev. läckage av olja etc. Oklart om cistern 

finns. 


Nattvakten 14 Skrotupplag - nedskräpning Ev. läckage av olja, tungmetaller etc. 

”Drive-by”: ”okontrollerat” skrotupplag, risk för 

läckage till mark. 

Reningsverket 1 Åkeri Diffust utsläpp och ev. läckage från lastbilar. 

Oklart om drivmedelstankar finns. 

Reningsverket 2 Avloppsreningsverk Kemisk fällning, rötning. Utsläpp sker till 

Drivån. Om en olycka sker vid reningsverket 

så att någon gång orenat vatten släpps ut 

finns en liten risk att det vattnet påverkar 

vattentäkten (inducerad infiltration). 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

7 (12) 


Snickaren 5 

Bilverkstad 

Fordonstvätt 

Ev läckage av olja etc. Oklart om avlopp till 

egen oljeavskiljare finns. 

En dieseltank finns på fastigheten (tillhör ev. 

ej bilverkstaden). 

I allmänhet finns risk för ev läckage av 

oljehaltigt vatten från slam- och oljeavskiljare 

mm och marken kan påverkas av spill och 

läckage från kemikalie- och avfallslagring. (6) 

Lagring impregnerat virke för försäljning Troligen låg risk för läckage av impregneringsmedel. 

Snickaren 6 Bergkross Ev. läckage av olja från bränslehantering. 

Oklart om cistern finns. 

Snickaren 7 Tillfällig timmerlagring av besprutat virke Troligen låg risk för betydande läckage av 

impregneringsmedel eftersom det endast är 

tillfällig lagring. 

Snickaren 9 Verkstadsindustri, ytbehandling Produktion av ståldetaljer, järnfosfatering och 

pulverlackering. Tillstånd till produktion av 

max 1200 ton detaljer, samt förbrukning av 50 

ton pulver och 3 ton kemikalier till tvätt- och 

fosfateringsprocess. (10) 

Ev. läckage av diverse kemikalier. 

Snickaren 11 Lagring av impregnerat virke för försäljning Ev. spridning av impregneringsmedel till 

mark/grundvatten. Troligen relativt låg risk för 

spridning. 

Svetsaren 3 

Gjuteri (Älmhults Gjuteri, f.d. Älmhults 

Bruk) 

Sågverk med doppning 

Mekanisk verkstad (Melament AB) 

Tidigaste uppgift industri 1940: 

väverimaskiner, va- och industriarmatur. 

Metallytbehandling i form av avfettning och 

fosfatering. Idag gjuteri och mekanisk 

verkstad med ytbehandling (lackering). 

Tidigare deponering av metallhydroxidslam 

delvis på egen deponi – oklart om den ligger 

inom fastigheten. 

Risk för läckage av lösningsmedel etc. 

Risk för läckage från eventuell deponi. 

Ev. läckage av impregneringsmedel. 

Fräsning, svarvning, ytbehandling (avfettning, 

blånering mm) och montering. 

Tidigare bl a förvaring av använda skärvätskor 

och oljor i fat utomhus. (11) 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

8 (12) 


Värdshuset 1 Bensinstation i drift Ev. läckage av olja 

Älmhults-Slätthult 11:1 Skjutbana från 1967. 

Länsstyrelsens inventering: Mycket stor 

omfattning under måttligt lång tid. Stora 

mängder bly finns i skjutvallen. Mycket stor 

spridningsrisk. 

Grustäkter runt skjutbanan. Oklart om de 

tillhör denna fastighet. 

Ev. läckage av olja från bränslehantering. 

Liten omättad zon och otillräckligt utbildat 

jordmån ger stor spridningsrisk. 

Älmhult-Slätthult 5:1 Asfaltupplag, sorteringsverk Ev. läckage av PAH mm 

Älmhult-Slätthult 7:2 Grustäkt Ev. läckage av olja från bränslehantering. 

Liten omättad zon och otillräckligt utbildat 

jordmån ger stor spridningsrisk. 

Vägar (olika fastigheter) Olyckor med farligt gods 

Akut förorening. Vägar ligger delvis i skärning 

i grusåsen vilket gör att spridningsrisken blir 

större (mindre avstånd till grundvattenytan och 

otillräckligt utbildad jordmån). 

Järnväg (olika fastigheter) 

Diffust utsläpp från trafik, saltning, 

saltinblandat grus mm 

Olyckor med farligt gods 

Impregnerade slipers och användning av 

pesticider 

Diffus förorening av salt, metaller, olja, PAH. 

Vägar ligger delvis i skärning i grusåsen vilket 

gör att spridningsrisken blir större (mindre 

avstånd till grundvattenytan och otillräckligt 

utbildad jordmån). 

Akut förorening 

Diffus förorening av impregneringsmedel och 

pesticider. 

Enligt kontakt med SPIMFAB finns inte några nedlagda bensinstationer inom inventeringsområdet. 

De får dock endast lämna ut ”säkra uppgifter”. 

3 Riskbedömning 

Risken för en oönskad händelse som leder till att grundvattentäkten förorenas, kan definieras enligt 

Naturvårdsverkets Handbok (2003) som produkten av konsekvensen och sannolikheten för att den ska 

inträffa. Konsekvensen i sin tur kan beskrivas av vattenförekomstens värde och sårbarhet. Att 

uppskatta sannolikheten för ex. en olycka kan dock vara mycket svårt och en felaktig bedömning kan 

ge en missbedömning av risken. 

I denna riskbedömning görs en analys av konsekvenserna med utgångspunkt från vattenförekomstens 

värde och sårbarhet men det tas också hänsyn till eventuella föroreningars farlighet och mängd, dvs. 

föroreningens upphov till långvariga eller irreversibla skador. En grov uppskattning, baserad på 

synintryck och erfarenhet, görs även av sannolikheten för läckage. 

När de olika riskobjekten bedöms tas således hänsyn till den eventuella skada som kan uppstå på 

vattenförekomsten. Vattenförekomstens värde skiljer sig inte inom det studerade området, däremot 

varierar sårbarheten. Riskobjekt som befinner sig exempelvis inom område med hög sårbarhet får 

högre risk än om de befinner sig inom område för måttlig sårbarhet. 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

9 (12) 

I det aktuella fallet finns inte något tillförlitligt geologiskt kartblad inte för området. En bedömning av 

utbredningen av området där åsen går i dagen har gjorts av K-Konsult 1985. Endast fastigheter inom, 

eller i närheten av detta område har inventerats. Inventeringsområdet har därefter indelats i två delar 

där ”hög sårbarhet” avser områden mindre än 2 km från den föreslagna uttagspunkten, och ”måttlig 

sårbarhet” avser områden mer än 2 km från uttagspunkten. Även vissa fastigheter som finns strax 

utanför det sist nämnda området har inventerats, och de har tilldelats sårbarheten ”låg-måttlig”. 

Områden med olika sårbarhetsklasser visas i bilaga 1. 

I Tabell 2 har en riskbedömning gjorts av riskobjekten. Riskbedömningen har delats upp i tre 

kategorier; låg, måttlig och hög, för att kunna urskilja vilka riskobjekt som utgör de största hoten för 

vattenförekomsten. 

Tabell 2. Riskbedömning av riskobjekten. (hög sårbarhet inom rött område, måttlig sårbarhet inom 

blått område – objekt inom områden med låg sårbarhet har inte inventerats) 

Fastighet Riskobjekt Sårbarhet Risk 

Blåsippan 6 Elektronikindustri Måttlig Låg. Låg sannolikhet för läckage till 

mark (WSPs bedömning från (1)) är 

styrande. Okänd farlighet och mängd. 

Cementgjutaren 6 

Filaren 2 

Bilverkstad 

IKEA centrallager 

Skjutbana 

Tillverkning av inredning till 

bl a hotell 

Måttlig 

Låg-måttlig 

Måttlig. Måttlig sannolikhet för läckage 

av måttlig mängd till mark, hög farlighet 

(olja mm). 

Låg. Låg sannolikhet för spridning till 

mark är styrande. 

Måttlig. 

Filaren 9 Flisupplag och krossning Måttlig Låg-måttlig. 

Hyvlaren 3 

Tillverkning av detaljer i rostfritt stål. 

Betning. 

Måttlig 

Måttlig-hög. Tidigare förvaring av 

lösningsmedelsrester utomhus, ej 

invallat. Stor förbrukad mängd (ca 6 

ton/år) lösningsmedel. 

Måttlig. Ev. läckage av syror. I övrigt 

troligen ej stor kemikalieanvändning(?) 

Hyvlaren 4 Grafisk industri Måttlig Måttlig-hög. Stor mängd kemikalier, 

stor sannolikhet för spridning till mark. 

Lansen 1 Bilvårdsanläggning Måttlig Måttlig. Måttlig sannolikhet för läckage 

till mark. 

Lärlingen 1 Bilskrot Hög Hög. Stor sannolikhet för spridning till 

mark. 

Montören 2 Mellanlager farligt avfall (SITA) Måttlig Måttlig-hög. Ej inventerat hur oljeavfall 

hanteras. 

Montören 6 

Bussgarage, ny busstvätt ska 

anläggas 

Låg-måttlig 

Låg-måttlig. Måttlig sannolikhet för 

spridning av måttlig mängd föroreningar 

med delvis stor farlighet. 

Montören 7 Ytbehandling av metall Måttlig Måttlig-hög. Risk för spridning av 

föroreningar med hög farlighet (t ex tri 

och tungmetaller, okänd mängd) till 

mark. 

Montören 8 Kemikaliehantering (försäljning) Låg-måttlig Låg. Låg sannolikhet för läckage till 

mark (WSPs bedömning från 6 ) är 

styrande. 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

10 (12) 


Nattvakten 13 

Kommunens markavdelnings 

fordonsverkstad 

Brandstation och brandövningsplats 

Låg-måttlig 

Måttlig. Låg-måttlig sannolikhet för 

läckage. 

Måttlig-hög. Relativt stor risk för 

oljeläckage. 

Nattvakten 14 Skrotupplag - nedskräpning Låg-måttlig Måttlig-hög. Okontrollerat skrotupplag. 

Reningsverket 1 Åkeri Hög Måttlig-hög. Hög risk om 

drivmedelstankar finns. Annars måttlighög 

risk. 

Reningsverket 2 Avloppsreningsverk Hög Låg. Pga risk för inducerad infiltration 

av förorenat vatten vid olycka. 

Snickaren 5 

Bilverkstad 

Fordonstvätt 

Lagring impregnerat virke för 

försäljning 

Låg-måttlig 

Snickaren 6 Bergkross Måttlig Måttlig-hög. 

Snickaren 7 

Tillfällig timmerlagring av besprutat 

virke 

Måttlig 

Måttlig-hög Måttlig eller hög 

sannolikhet för läckage till mark. (Hög 

risk om dieseltanken ligger i marken 

eller om avlopp går till egen 

oljeavskiljare) 

Låg-måttlig. Måttlig sannolikhet för 

läckage till mark. 

Låg? Troligen låg risk för betydande 

läckage. 

Låg? Troligen låg risk för betydande 

läckage. 

Snickaren 9 Verkstadsindustri, ytbehandling Måttlig Hög. Stor kemikalieanvändning. 

Snickaren 11 

Lagring impregnerat virke för 

försäljning 

Måttlig 

Låg-måttlig. Relativt låg risk för 

spridning till mark. (Låg risk om marken 

är hårdgjord.) 

Svetsaren 3 

Gjuteri (Älmhults Gjuteri, f.d. Älmhults 

Bruk) 

Låg-måttlig 

Hög. 

Sågverk med doppning 

Hög. Hög risk för spridning av relativt 

stor mängd farliga ämnen. 

Mekanisk verkstad (Melament AB) 

Hög. Risk för spridning av 

blånadsskyddsmedel. 

Värdshuset 1 Bensinstation i drift Måttlig eller 

låg-måttlig 

(osäker 

placering) 

Älmhults-Slätthult 11:1 Skjutbana från 1967. 

Hög 

Grustäkter runt skjutbanan. Oklart om 

de tillhör denna fastighet. 

Älmhult-Slätthult 5:1 Asfaltupplag, sorteringsverk Hög? 

(osäkert var 

upplag mm 

finns inom 

fastigheten) 

Måttlig-Hög. Risk för läckage av bensin 

m.m. 

Hög(?) Stor föroreningsmängd och stor 

spridningsrisk enligt tidigare inventering. 

Dock ej studerat vilket underlag som 

bedömningen grundas på. 

Måttlig. Dåligt naturligt skydd av 

grundvatten pga täktverksamhet. 

Måttlig(?) 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

11 (12) 


Älmhult-Slätthult 7:2 Grustäkt Hög Måttlig. Dåligt naturligt skydd av 

grundvatten pga täktverksamhet. 

Vägar (olika fastigheter) 

Järnväg (olika 

fastigheter) 


Diffust utsläpp från trafik, saltning, 

saltinblandat grus mm 


Impregnerade slipers och användning 

av pesticider 

Hög (delvis) 

Hög (delvis i 

anslutning till 

planerad 

vattentäkt) 

Hög. Mycket stor konsekvens. Mängden 

trafik med farligt gods dock okänd. 

Måttlig-hög. Stor konsekvens 

Måttlig. Mycket stor konsekvens. 

Mängden trafik med farligt gods dock 

okänd men risken för olycka bedöms 

vara liten. 

Måttlig. Troligen litet läckage från 

slipers men litet-måttligt läckage av 

pesticider. 

4 Sammanfattning och slutsatser 

Ett flertal verksamheter inom det huvudsakliga tillrinningsområdet till den planerade reservvattentäkten 

kan ge upphov till föroreningar i grundvattnet som skulle kunna skada vattentäkten. Det 

är dock inte säkert att grundvattnet idag är förorenat. 

En översiktlig klassning av riskerna har utförts, vilken baseras på stora osäkerheter i indata, bl a vad 

gäller markens sårbarhet, som är okänd inom större delen av tillrinningsområdet. 

Innan vidare arbete görs med reservvattentäkten bör en översiktlig grundvattenundersökning utföras 

inom hela området i syfte att studera den generella grundvattenkvaliteten. Undersökningen bör till viss 

del riktas mot de riskobjekt som i denna första inventering har fått klassen hög risk. Om de första 

provtagningarna pekar på acceptabla halter i grundvattnet, bör grundvattnet ändå även fortsättningsvis 

kontrolleras i ett kontrollprogram. 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se



2005-09-07 

12 (12) 

Referenser 

1. Sammanträdesprotokoll Miljö- och byggnadsnämnden betr. upphävande av kontrollprogram 19 

februari 2001. 

2. Inspektion 20 december 1999. 

3. www.stenametall.com. Pdf-dokument av iso-14000 certifikat 

4. Inspektion 3 oktober 2002. 

5. Inspektion 30 juni 1998 

5b. Muntlig kommunikation Tekniska kontoret 2005-06-30 

6. Naturvårdsverket. Branschfakta fordonstvättar. Maj 2005. 

7. Inspektion 2004 

8. Beslut beträffande Anmälan om mellanlagring av farligt avfall (12 april 2005), samt beslut 

beträffande Anmälan om omlastning / sortering av avfall (10 september 2003) 

9. Inspektion (oklart vilket datum) 

9b. http://www.almhult.se/foretag/d.htm 

10. Miljörapport 2003, Alfing i Älmhult AB 

11. Inspektion 29 maj 2000, samt inspektion 18 oktober 1991. 

12. Miljöutredning för ny gc-tunnel vid Södergatan – förhandskopia. VBB VIAK 1995-04-28. 



Box 34 



Tel: +46 455 44750 

Fax: +46 455 447 51 


Org nr: 556057-4880 


www.wspgroup.se

5 

2 

1 

4 

3 

Tät skog 

1 

2 

SKED- STORKEN 

SADEL- STORKEN 

4 

3 3 

Tät skog 

2 

4 1 

BLÅMESEN 

Sto rkstigen 

Tät skog 

SÅNGSVANEN 

1 

4 

5 

7 

9 

8 

6 

10 

KNÖLSVANEN 

6 

5 

GA:1 

7 

Tät skog 

12 

11 

10 

9 

13 

4 

KONGSTORP 

1:17 

3 

2 

8 

1 

Svanstigen 

2:1 

2 

11 

Svanstigen 

ORMAKULLA 

1 

KRONTRANAN 

Tät skog 

4 

3 

5 

10 

9 

6 

Tät skog 

7 

Tät skog 

8 

Tät skog 

7 

1 

JUNGFRUTRANAN 

6 

Lärkgatan 

8 

13 

5 4 

12 

11 

10 

9 

3 

2 

1 

Tra nstigen 

ORMAKULLA 

2:1 

1 

3 

Tät skog 

TOFSLÄRKAN 

4 

2 

5 

6 

5 

6 

8 

GA:1 

7 

7 

TRÄDLÄRKAN 

11 

10 

9 

8 

4 

Tät skog 

3 

2 

2 

3 

1 

1 

4 

5 

6 

EJDERN 

Duvstigen 

3 

2 

DUVAN 

1 

ORMAKULLA 

2:1 

Tät skog 

Vy 135.7 

HYVLAREN 

5 

ORMAKULLA 

2:1 

1:12 

2:1 

KONGSTORP 

1:17 

1:3 

KONGSTORP 

vy 

vy 

8 

ORMAKULLA 

vy 

1:3 

Tät skog 

6 

1:16 

LOSHULT 

MONTÖREN 

8:12 

1:10 

KONGSTORP 

5 

TÄT SKOG 

2 

Blåbärsvägen 

Sp ångatan 

FROAFÄLLE 

2:1 


1:17 

HYVLAREN 

3 

5:1 

LÄRLINGEN 

1 

7 

SVARVAREN 

1 

Reningsverksgata n 


7:2 

2:1 

3 

RENINGSVERKET 

1 

Tät skog 


FROA- FÄLLE 

2:1 

Sö dra R ingvägen 

ga:3 

2:1 


7:2 


7:2 

MONTÖREN 

2:1 


15:1 

2 

CEMENTGJUTAREN 

6 

ORMA- KULLA 

11:1 

11:1 

7:2 

15:2 

7:2 

vy 

7:2 

SVARVAREN 

LAGRET 


14:1 

1 

1 

FROA- FÄLLE 

LR 

7:2 

16:1 

S: 5 

16:1 

2:1 

7:2 

6 


13:1 

11:1 

ÄLMHULT 

8:1 

14:1 

FROAFÄLLE 

8:1 

16:1 

S:5 

CEMENTGJUTAREN 

10:1 

5 

Tät skog 

7:2 

LR 

5:1 

8:1 

ÄLMHULT 

Tät skog 

7:2 

7:2 

8:1 

8:1 


ÄLMHULT 

8:1 


4:1 

ÄLMHULT 

7:2 

12:1 

11:1 

11:1 

7:1 

11:1 


Tät skog 

8:1 

5 

8:1 

ÄLMHULT 

3:1 


8:5 

1:3 

4:1 

ga:1 

16:1 

2:1 

ALMÅS 

2:1 

11:1 

ga:1 

Tät skog 

9:1 

12:1 

FROAFÄLLE 

12:1 

FROA- FÄLLE 

ÄLM- HULT 

8:2 


11:1 

Tät skog 

16:1 


S:5 

5 

12:1 

8:2 

7:1 

7:1 

2:1 


11:1 

2 

FROAFÄLLE 

1 

17:1 

ga:2 

1:3 

4:1 

SKRUVEN 

8 

14:1 

2:1 

Tät skog 

FROAFÄLLE 

1:2 

BULTEN 

1 

12:1 

2 

MUTTERN 

ga :2 

1 

12:1 

2:1 

ÄLM HU LT S-SLÄ TH ULT ga:2 

Serv 

11:2 

ALMÅS 

1:2 

1:2 

7:1 

ga:2 


ALMÅS 

11:1 

Teknikgat an 

1 

SL ÄGGAN 

SPADEN 

1 

1 

5 

HACKAN 

SÅGEN 

1 

ALMÅS 

1:2 

SPETTET 

2 

FROAFÄLLE 

11:1 

2 

4 

9:1 

12:1 

6:1 

s:8 

7:1 

6:1 

3 

FROAFÄLLE 

s:4 

s:3 

3 

6:1 

2 


SPADEN 

vy 

6:1 


Tät skog 

6:1 

11:1 

Stå lgata n 

s:3 

12:1 

2:1 

s:4 

6:1 

4 

2 

FROAFÄLLE 

Tät skog 

12:1 

1:2 

ALMÅS 

Tät skog 

SPETTET 

ALMÅS 

1:2 

s:8 

1:4 

2:1 

10 

3 1 

4 7 

15 DOVHJORTEN 

3 

8 15 1 

8:1 

9 

2 9 8 

Rönngatan 2 

21 

16 

2 

2 

10 

3:1 MAJTORP 

8 

17 

11 

1 2 3 4 

7 

NORREGÅRD 3 

6:1 

6 

12 

7 6 8 

6:2 

20:1 

DOVHJORTEN 2 

ÄLGEN 

3:1 ÄLMHULT 1 

4 

1 

4 

KRONHJORTEN 

5 

1 

Lindgatan 5:1 

17 

1 EKHAGEN 

21:1 

2 10 HOPPAREN 6:1 

18 

14 15 

16 

GOTTHARD 

KAPELLET 

8 

4 

7 

11 

1 

1 

7 6 9 

19 

18 

5 

6:1 

22:2 20 

13 

10 

KVARNEN 

21 

19 

2:1 

20 

4 5 24 

22 

BÄVERN 

14 

22 21 

8 

8:1 

3 4 4 

1 

1:1 MAJTORP 

9 

MAJTORP 

38:1 

15:1 2 

7 10 

14 

1:1 

7 

3 

1:1 

9 VITA KORSET 

GYMNASTEN 11 

3:1 

1:3 6 

3:1 

1:4 4 

14 

13 

10 

8 

12 

16 

23 

1:1 MAJTORP 

35:1 ÄLMHULT 2 

1 2 1 

1:2 

11 

5 

STORMEN Serv 

12 

15 

8:1 

3 DACKE 3 4 

14GUNNAR 4 GRÖPE 

1 UTTERN 

12:1 

36:1 5 

11 6 

JÄRVEN 1 2 

17 18 19 20 21 

1:1 

22 

11:2 11:1 Serv 14 4 5 8 

MUNTHE 13 6 

1:1 

7 

1 

1:1 MAJTORP 

14 12 

9 10 

REPARATÖREN MELLAN- PRÄSTGÅRDEN 

6 GYMNASTEN 

11 

KLÖXHULT 

1 

5:1 

7 5 BOKHULTET 9 

44:1 

Gamla Delaryvägen KLÖXHULT1 

4 

42:1 10 

15:1 

1 

S:1 

3 

SÖDERGÅRD ÄLMHULTS 3:1 KLÖXHULT 

1 1 

1:1 KYRKA 

7 1 254:1 LINNÉ 

9 

PUMPEN 

Serv 

8:1 3 

3:1 

1 IKEA 

LOTUSEN 1 

3 4 ERIK 

s:1 

52:1 

LEJONGAPET 

1 2 3 2 

11 

4 

10 

MALÖRTEN 

8 5 

KROKUSEN 

4 

6 

KÄRNAN 5 

1 2 3 

4 5 1 

6 

1 2 

KLÖXHULT 

3 

PRÄSTGÅRDEN 

4 

6:1 3:1 

3 

6 

5 

2 

49:17 

8 

3 

VÄRDSHUSET 

51:1 

3 1 

12 

1 

13:1 

8 AXEL 13 

6 5 

2 4 8 

7 8 

6 

4 LÖVKOJAN 

6 

5 

8:1 

7 

1 

3 

s:1 

4 

7:1 

4 7 6 5 

2 

2 

8 

8 1 1 

5 HYACINTEN 

LUPINEN 7 

8:7 

KOMMUNHUSET 

1 

2 

2 9 HIBISKUSEN 

3 MISTELN 

8 6 3:1 

4 KLÖXHULT 

VITSIPPAN 1 

3:2 

1 

1 MAJTORP 

14 

3:1 

1 

KLÖXHULT 

15 

2 1 3 1:1 1 2 

3:1 

MATTIS 

STINSEN 

Mattis ga:1 

4 3 

2 

4 

5 HYACINTEN 

5 BACKSIPPAN 

3 

2 134 11:1 

11 5 

5 

6 LUKTÄRTEN 

MASKROSEN 4 

GRIPEN10 

1 ÖRNEN 

8 9 

3 

MALVAN 

2 7 6 10 

MURGRÖNAN 

1 

4 

6 Mattis ga:2 

4 

5 

6 

3:1 

7 20 

2 

3:3 

3 

3:1 

3 

2 

9 10 

3 

4 

MASKROSEN 5 4 

1 

19 6 

6 

2 

s:1 5 VIOLEN 

BLÅSIPPAN 

2:6 8 sh=+146.79 

FLORAN 1 

8:3 

1 TRE- KLÖVERN 

6 

1 

6 7 3 

2 

1 

4 

2 DALEN 

1 2 

4 

MÖRNER 

3 

6 

RING- 3 BLOMMAN 

8 9 

8 17 

6 1 2 

9 

3 LANSEN 

4 

1 

21 

SKÖLDEN 

4 2018 

16 s:1 

5 4 

13:1 Lr 

AMARYLLISEN 

10 LILJAN 

9 4 5 

1 

8 12 

19 

7 132 

5 3 

HÖKEN 

ROSEN 3 

6 

7 10 KRONAN 3 

9 

10 

1 

ALPROSEN 

2 

1 2 

11 7 KONVALJEN 

VALLMON 3 4 s:1 

1 

1 6 

8 

6 3 2 

1 

2 

3:1 ÄLMHULT 

5 

1 

2 3 HÄSTHOVEN 

6 

11 

3 

8 

8 5 1 

8:1 

2 

2 

4 9 

8:3 

7 

2 

1 VEGA 

4 5 

AKLEJAN ANEMONEN 5 

6 

4 GÄRDET 

NANSEN 5 

4 3 6 7 

1 23 

4 2 

3 

8 

1 

4 

5 

BLÅKLINTEN 3:1 

LEJONET 

5 BLÅKLINTEN 2 1 

LOK- MÄSTAREN 8 7 

2 

4 

3 4 5 NATT- VIOLEN 

3 

2 

3 

6 

1 

KLÖXHULT 2 

5 

1 PRÄST- 2 3 KRAGEN 1 

3 

3 7 9 

4 

3:1 

3 

8 

8:4 

3:1 

2 

3 

ADONISEN 6 7 

4 

1 2 3 4 

ASTERN 

7 

2 

SOLROSEN 

5 9 

1 

3 

SUNNERBO 

10 

OSKAR 

1 

9 7 1 

1 

6 

2 

2 3 1 2 3 

10:1 

4 

4 

6 IVARSHÖJD 2 

KLÖXHULTNORDENSKIÖLD 

3 ANDRÉ 

8 BLÅKLOCKAN 4 

7 

10 

3 

SOFIA 

5 

3 

1 2 

3 5 

s:3 15 VIRDEN 

3:1 10 4 

4 

PENSÉN 1 

8 

5 PALLANDER 1 

INGEBORG 2 

1 BRUNÖRTEN 

1 

6 5 

7 

6 JULROSEN 2 

4 11 

4 

14 3 

BLÅELDEN 

1 SUNNERBO 

POLARIS 5 6 

13:1 

7 ANDRÉ 

7 

16 3 

1 2 1 4 2 

5 

BOLMÖRTEN 6 

PINGSTLILJAN 

14 

NORDENSKIÖLD 

6 

6 

13 4 

FINNVEDEN 3 5 

5 

3:1 

15 4 

3 

1 

4 

2 

12 FINNVEDEN 5 

2 

2 3 

5 3 4 5 10 

2 

2 

13 

ÄLMHULT 

12 

3 

1 2 

5 5 

Göingegatan 6 

9:1 

11 

9 3 KLÖXHULT 

ÄLMHULT 

14 

9 s:1 

9 

8:1 VEGA 7 8 116 

13 

10 

8:3 10 

10 

17:1 

1 

6 

4 

4 6 

4 PÅSKLILJAN 10 

3 

5 1 3 BRUDBRÖDET 5 

8 PIONEN 

2 

1 2 8 

4 

7 

3:1 

10 7 12 

BLODROTEN 5 

3:1 

9 2 

7 

3 

7 11 9:1 

DUVKULLAN 11 

8 

8 

DUNÖRTEN 6 12 2 

9:1 

9 11 

8 8 

1 

14 

3:1 

1 

10 

7 

KLÖXHULT 13 3 

3:1 

JUPITER 

9 

5 

DAGGKÅPAN 1 

2 

2 

9:1 ÄLMHULT 

8 

1 

6 

1 

3 4 5 DUVKULLAN 4 

DALIAN 4 

3 

2 2 1 5 

2 

4 7 

9 

3 JUNO 

ÄLMHULT 

4 

1 

5 

5 

3:1 

KATTFOTEN 2 6 

1 6 10 8:3 

7 ga:1 

3 

4 5 6 1 

4 

2 3 2 

LINNÉAN 

SVETSAREN 

8 11 

5 

4 

3 

9 

10 

1 2 DVÄRGKLOCKAN 

3 7 

3 

ÄLMHULT 

9:1 

FILAREN 

4 5 

2:1 3:1 ÄLMHULT MARS 

DVÄRGSYRAN 3 

3 9:1 

Örtvägen4 8 

PILÖRTEN 

9 

8 

17 10 

2 

6 

1 

1 

1 9 

9 

23 2 6 

NEJLIKANNYPONROSEN 

1 

TULPANEN 

DIANA 11 3 

2 

8 

22 

2:1 MIRA 

12 FROAFÄLLE 

3 2 

21 3 

7 

VENUS 13ÄLMHULT 

4 11 

FLENÖRTEN 1 

7 

5 

1 2 

2 

2 1 

4 FJÄLLROSEN 6 

6 

FÅGELBÄRET 1 

FJÄLLBRUDEN 2 

4 

TELLUS 1 

3 3 

3 

1 

2 

5 3 

TISTELN 

5 

1 

20 14 

MINERVA 

3 

4 

3 

2 

2 TIMOTEJEN 

4 2 

3 

2 

ÄLMHULT v.y. 

6 4 

5 

5 

5 

7 

8:1 

9 15 2:1 

6 8 1 

3 

8 

CAPELLA 9 

4 

FINGERÖRTEN 

6 7 

FLÄDERN 1 2 

3 

2:1 16 

2 

1 2 3 4 

3:1 3 

18:1 

19 1 

7 6 3 

TULPANEN 4 

5 

5 9:1 Lr 10 

20 8:3 MERCURIUS 4 

GYLLENROSEN 1 

FROAFÄLLE 

21 

5 

8 1 

14 6 9 

2:1 

18 

17 25 24 1 

BALDER 

6:1 2:1 

1 

2 

4 5 

7 

GULLRISET 

ODEN 

1 

FROAFÄLLE 2 7:1 

1 

2 

3 

1 

TIMOTEJEN 

11 

3 

17 4 

2 

6 2:1 ORMAKULLA 

4 GULLREGNET 5 

2 

6 

SNICKAREN 

3 

4 4 

TULPANEN 

NATTVAKTEN 15 10 1 

WALLIN 

4 

GULLVIVAN 

16 22 

4 PLUTO 

2 3 

4 3 

3 

5 

2 

3 5 

6 7 

NATTVAKTEN 

23 1 

16 

2 5 

15 6 TOR 4 12 5 

3 4 5 2 14 7 5 

6 

3 GULLPUDRAN 4 5 

SMÖRBLOMMAN 4 

6 

6 5 6 SNÖDROPPEN 7 

1 

8 

5 8 

8 

7 6 

13 

13 

9 

6 

6 

26 

8:3 

2:1 

10 

11 

8 

1 

sh=+146.5 9 1516 sh=+146.47 

7 7 

7 

27 

8 

1 28 

sh=+146.58 2 SIV 2 

Fågelvägen ORMAKULLA 

NANNA 8 

5 

3 

1 

2:1 

ÄLMHULT 

10 

9 

6 

5 

1 

1 

4 3 

4 

1 

KUNGSÖRNEN 1 

9 

2 5 

8 

2 

4 4 

7 LOKE 

3 

4 

TORNFALKEN4 

2 1 2 

9:1 

LASTAREN 

2 

5 

SPARVHÖKENKATTUGGLAN 

3 

3 

12 

1 

4 

6 5 4 

3 DUVHÖKEN 

JAKTFALKEN 

2 4 2 3 3 3 

FRIGG 11 4 

PÄRLUGGLAN 2 

3 

ÄLMHULT 

4 

2 HAVSÖRNEN ORMAKULLA 

9:1 

4 

4 

2:1 

HYVLAREN 

2 8:1 

15:1 13 

14 

12 11 HEIMDAL 5 3 

8 

6 

SIGYN 

5 

2 3 1 

2 

1 1 

5 

19:1 

1 

5 

6 9 10 7 1 2:1 

6 1 

3:1 

ÅKAREN 

4 

4 

1 

7 9 

ORMAKULLA 

4:1 10 

2:1 

1 

8:2 FROAFÄLLE 

BOFINKEN 

SVARTMESEN 1 

2:1 

2:1 FROAFÄLLE 8 

8 

1 

1 8 

1 7 2 

2 

2:1 

2 

2 

2 

7 

ÅKAREN 

SLÄGGAN 

7 5 BLÅHAKEN 4 

4 

3 

5 2 6 

4 

SNÖSPARVEN PILFINKEN 

2 

6 4 

6 

3 4 3 3 

ÄLMHULT 

1 

3 

5 

9:1 

5 

1 7 

4 5 RÖDHAKEN 6 6 

8 4 7 

2 

8 9 10 11 12 1314 15 

2:1 FROAFÄLLE 

3 

3 

DOMHERREN 

9 

SLÄGGAN 

3 

3 2 10 2 

6 

Blåmesstigen 

Blåmesstigen 

Falkstigen 

Rödhakestigen 

Rödhakestigen 

Mistelvägen 

Hökstigen 

Sparvgatan 

Svanabodavägen 

Ljungvägen 

Ugglestigen 

Domherrestigen 

Lupinvägen 

Örtvägen 

Fjällgatan 

Blomstervägen 

Örnstigen 

Bofinkstigen 

Furugatan 

Hindvägen 

Västra Ringvägen 

Lingonvägen 

Hyacintvägen 

Blåbärsvägen 

Västra Ringvägen 

Serv 

Bävervägen 

Vallgatan 

Hjortvägen 

Liljegatan 

Rosengatan 

Furugatan 

Snapphanevägen 

Floragatan 

Klöxhultsvägen 


Vallgatan 

Furugatan 

Drivågatan 

Norregårdsgatan 

Liljegatan 

Rosengatan 


Renvägen 

Älgstigen 

Hallandsvägen 

Tulpanvägen 

Krokusvägen 

Finngatan 

Vargstigen 

Snapphanevägen 

Delaryvägen 

Liljegatan 

Rosengatan 

Serv 

Serv 

Vallgatan 

Sunnerbogatan 

Systergatan 

Almgårdsvägen 

Norra klöxhultsvägen 

S:2 

Sunnerbogatan 

Rosenstigen 

Södergatan 

Ljungbyvägen 

Tulpanvägen 

Bäckgatan 

Drivågatan 

Bäckgatan 

Kyrkogatan 

Ikeagatan 

Bäckgatan 

Vallgatan 

Mosstigen 

Södergatan 

Vaktgatan 

Idrottsgatan 

Sjögatan 

Sjögatan 

Stallgatan 

Vattenverksgatan 

Kyrkogatan 

Ikeagatan 

Ikeagatan 

Lr 

Ikeagatan 

Fabriksgatan 

Stallgatan 

Serv 

Västra Stallgatan 

Västra Stallgatan 

Gotthards ga 

Lr 

Västergatan 

Industrigatan 

Serv 

Gotthards gata 

Västergatan 

Lr 

Wallingatan 

Häradsgatan 

Köpmangatan 

Lr 

Västergatan 

Lr 

Pilgatan 

Fredsgatan 

Skånevägen 

Lr 

Serv 

Knutsgatan 

Örtengrens gränd 

Lr 

Stationsplan 

Jonsgatan 

s:1 

Oxtorget 

Södra Torggatan 

Knutsgatan 

Lr 

serv 

Storgatan 

Lr 

Hantverksgatan 

Norra Torggatan 

Linnégatan 

Hallandsvägen 

Björnstigen 

SERV 

Lr 

Drottninggatan 

Lr 

Köpmangatan 

Eriksgatan 

Oxtorgsgatan 

Lr 

Södra Esplanaden 

Lr 

Lr 

Granvägen 

Västra Gölshultsvägen 

Frodegatan 

Wallingatan 

Wallingatan 

Sölvegatan 

Eriksgatan 

Lr 

Lr 

Gärdesgatan 

Lr 

Lr 

Gärdesgatan 

Elmiers väg 

Lr 

Stortorget 

Hantverksgatan 

Norra Esplanaden 

Lr 

Lr 

Kvarngatan 

Storgatan 

Trädgårdsgatan 

Kungsgatan 

Östra Gölshultsvägen 

Östergatan 

Tra nstigen 

Skånevägen 

Ejderstigen 

Sto rkstigen 

Gamla Slä thultsväg en 

Ormakul avägen 

Gamla Slä thultsväg en 

Termina lgata n 

ÄLMHULTS-SLÄ THULT 


Terminalgatan 

Älmhultsåsen (K-Konult 1985) 


2000 m 

4000 m 

6000 m 

ÄLM HU LTS-SLÄ TH ULT ga:3 

0 75 150 300 450 600 

Meters 

 

Utskrift: 2005-09-05 09:41Document: Älmhult.mxd 

ENVIRONMENTAL 

HALMSTAD 

DATUM 

2005-05-04 

ALMÅS 

1:3 

FÖRSLAG FÖR NY RESRERVVATTENTÄKT 

BEDÖMT INVENTERINGSOMRÅDE 

ANSVARIG 

SVEN-BIRGER SUNDBERG 

SKALA 


1:3 ÄLMHULTS- SLÄTTHULT - 

LOSHULT 11:1 

SBS SBS 

BILAGA 01 

BET

Ãlmhults vattenfÃ¶rsÃ¶rjning idag och i framtiden - Ãlmhults kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãlmhults vattenfÃ¶rsÃ¶rjning idag och i framtiden - Ãlmhults kommun