Riktlinjer för tillgänglighet - Riv hindren - Handisam

16
Handisam
Fyra områden möjliggör en kontinuerlig utveckling mot målen:
• Att se till att planering och utforming av miljöer, byggnader,
produkter och tjänster utgår från att människor är olika.
• Att befintliga miljöer och tekniska lösningar som redan är
utvecklade – kontinuerligt blir tillgängligare och mer användbara.
• Att självständigheten och möjligheterna till självbestämmande
ska öka för personer med funktionsnedsättning. Det
är viktigt att inflytandet ökar i beslutsprocessen för dem
som har rätt till och använder det stöd och den service som
samhället erbjuder.
• Att funktionshindersperspektivet får genomslag i de verksamheter
som arbetar med insatser för personer med funktionsnedsättning.
Risken är annars att individuella stöd och
särlösningar förblir huvudalternativet.
Utvärderingen är nödvändig som kvalitetskontroll av det
arbete som myndigheten redan gjort och visar om man är på
rätt väg eller om omprioriteringar behövs.
Funktionshindersrörelsen kan vara en resurs i detta arbete.
Utvärderingsmetod väljs utifrån vad som ska utvärderas.
Arbetet med att förbättra tillgängligheten påverkas också av
att teknik, produkter och miljöer ständigt utvecklas och förändras.
Mål måste alltså följas upp, resultat utvärderas och nya
målsättningar formuleras. Handlingsplanen är således inte
definitiv utan måste regelbundet revideras.
I Handisams riktlinjer används begreppet
tillgänglighet som ett samlande begrepp
för både tillgänglig och användbar.
Generellt används tillgänglighet och
användbarhet för att beskriva vad som
krävs för att personer med funktionsnedsättning
ska kunna delta på lika villkor
som andra. Båda begreppen behövs och an-
vänds parallellt exempelvis i bygglagstiftningen.
Dels handlar det om att kunna ta
sig fram och att kunna nå en verksamhet.
Dels om hur effektiv användningen är och
möjligheterna att delta i verksamheten.
Funktionsförmågan hos dem som ska
använda det som utvecklas eller förbättras
måste beaktas om det ska bli tillgängligt.
Tillgänglighet och det universellt utformade
är begrepp som används i konventionen,
lagstiftning och standardisering för
att beskriva miljöers, varors eller tjänsters
egenskaper. Strävan är att de lösningar
som utvecklas ska fungera för alla människor
i samhället.
I riktlinjerna används även begreppet tillgänglig
verksamhet för att beskriva allt
GRUNDLÄGGANDE BEGREPP
Det offentliga som föredöme 17
det som krävs för att möjliggöra delaktighet
och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.
Exempelvis kan okunskap,
negativa attityder och fördomar både leda
till att nödvändiga förbättringar av tillgängligheten
inte genomförs och till brister i bemötande.
Ett annat exempel är att brister i
rutiner kan skapa strukturella hinder. Det
gäller att tänka efter före.
Handisam använder termerna funktionsnedsättning
och funktionshinder i
enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer.
Funktionsnedsättning beskriver
nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga. Ett funktionshinder
uppstår först när en person med
funktionsnedsättning möter hinder i vardagsmiljön.
Det handlar till exempel om
brister i tillgänglighet, allmänna kommunikationsmedel
och information.
Nedsatt orienteringsförmåga är ett
begrepp som ofta används i riktlinjerna och
som också finns i bygglagstiftningen. Nedsatt
orienteringsförmåga kan hänga samman
med nedsatt syn, nedsatt hörsel eller
nedsatt kognitiv förmåga.