Framtidens Bank & Försäkring - Svensk Försäkring
Framtidens Bank & Försäkring - Svensk Försäkring
Framtidens Bank & Försäkring - Svensk Försäkring
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Annons<br />
DennA temAtiD ning är en A nnons F rån n extm e D i A<br />
Annons<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>Bank</strong> & Försäkring www.framtidensbank.se Mars 2013 5<br />
<strong>Bank</strong>er motor i tillväxt<br />
Aldrig tidigare har bank- och<br />
finanssektorn haft så omfattande<br />
regelförändringar att anpassa<br />
sig till.<br />
Samtidigt sätts allt större fokus<br />
på branschens viktiga roll i att<br />
skapa tillväxt och utveckling.<br />
<strong>Svensk</strong>a <strong>Bank</strong>föreningen<br />
Text Cristina Leifland<br />
– Det finns en växande insikt om<br />
bankernas roll i samhällsekonomin och<br />
hur sektorn bidrar till att skapa stabilitet<br />
och tillväxt. Diskussionen har blivit<br />
bredare och mer balanserad. <strong>Bank</strong>er ses<br />
alltmer som en viktig samhällsaktör och<br />
motor i utvecklingen. De starka bankerna,<br />
tillsammans med starka statsfinanser,<br />
är en av de viktigaste anledningarna till<br />
att det går så bra för Sverige. Det säger<br />
Thomas Östros, vd för <strong>Svensk</strong>a <strong>Bank</strong>föreningen.<br />
Centralt på <strong>Svensk</strong>a <strong>Bank</strong>föreningens<br />
agenda är de stora regleringsåtgärder<br />
som kommer på europeisk och<br />
global nivå. De svenska bankerna påverkas<br />
starkt av nya regler för kapitaltäckning,<br />
likviditet och annat. Ett<br />
fundamentalt regelverk är Basel III, med<br />
skärpta kapitalkrav och buffertar för<br />
likviditetsrisker. Den svenska regeringen,<br />
Riksbanken och Finansinspektionen<br />
har beslutat att svenska storbanker ska<br />
ha ett betydligt högre krav på kärnprimärkapital<br />
än den miniminivå på sju<br />
procent som ställs i Basel III. I ett första<br />
steg ska de svenska bankerna ha minst<br />
10 procent och från 2015 minst 13 procent.<br />
– Det är mycket mer än övriga Europa<br />
och vår uppfattning är att spelreglerna<br />
ska vara lika för alla. Å andra sidan får<br />
de välkapitaliserade svenska bankerna<br />
nu en ännu starkare ställning internationellt,<br />
säger Thomas Östros.<br />
Bilateralt avtal<br />
Ett annat viktigt regelverk är FATCA, en<br />
amerikansk skattelagstiftning som kräver<br />
att finansiella institut i andra länder ska<br />
lämna uppgifter om amerikanska medborgares<br />
tillgångar. De som vägrar får en<br />
källskatt på 30 procent på alla betalningar<br />
från USA, oavsett om inkomsten är<br />
skattepliktig där eller inte. FATCA strider<br />
mot svensk lagstiftning och det pågår<br />
förhandlingar för att Sverige ska få<br />
ett bilteralt avtal där den svenska Skattemyndigheten<br />
istället rapporterar till sin<br />
amerikanska motsvarighet.<br />
– Vi är mycket aktiva för att svenska<br />
banker och deras kunder ska få en rättssäker<br />
lagstiftning. Förhoppningsvis faller<br />
bitarna på plats under året.<br />
Ytterligare en avgörande framtidsfråga<br />
för banksektorn är Liikanen-rapporten,<br />
som föreslår att banker ska delas upp<br />
så att tradingverksamhet skiljs från traditionell<br />
bankverksamhet med in- och utlåning.<br />
Syftet är att stärka den finansiella<br />
stabiliteten i EU och skydda insättarnas<br />
pengar. <strong>Svensk</strong>a <strong>Bank</strong>föreningen är emellertid<br />
kritisk till den metod som föreslås.<br />
– Vi tror att den här typen av uppdelning<br />
är till skada för den ekonomiska utvecklingen.<br />
Den kan medföra stora kostnadsökningar<br />
för bankernas kunder och negativt<br />
Vi är mycket<br />
aktiva för<br />
att svenska banker<br />
och deras kunder<br />
ska få en rättssäker<br />
lagstiftning<br />
Thomas Östros, vd för <strong>Svensk</strong>a <strong>Bank</strong>föreningen. Foto: Johan Marklund<br />
påverka handeln med statspapper och obligationer,<br />
vilket i sin tur kan försämra likviditeten<br />
på marknaden. Pensionsfonder<br />
och exportföretag har behov av bankernas<br />
tjänster för att valuta- och räntesäkra sina<br />
tillgångar. Den här typen av reglering är<br />
inte bra för sparare och företagare.<br />
Förändringsarbete<br />
Förutom omfattande internationellt initierade<br />
regelverk som skapar nya spelregler<br />
för den svenska banksektorn pågår ett<br />
starkt förändringsarbete på hemmaplan.<br />
<strong>Svensk</strong>a och nordiska banker har länge<br />
gått i bräschen för utvecklingen av nya,<br />
it-baserade tjänster och konsumentperspektivet<br />
tar en framträdande plats.<br />
– Den svenska banksektorn är ledande<br />
på många plan och det är en oerhört dynamisk<br />
bransch. Sektorn är en enorm tillgång<br />
för Sverige och idag ser vi alltmer hur Sverige<br />
och inte minst Stockholm blir ett finansiellt<br />
centrum, som drar till sig kompetens<br />
och skapar arbetstillfällen och tillväxt.<br />
Medlemskap i bankunion kan gynna Sverige<br />
Sverige står tills vidare utanför den europeiska bankunionen.<br />
Christian Clausen, ordförande för <strong>Svensk</strong>a <strong>Bank</strong>föreningen och<br />
Europeiska <strong>Bank</strong>föreningen samt vd för Nordea, anser att Sverige<br />
på sikt skulle kunna gynnas av ett medlemskap i den europeiska<br />
bankunionen.<br />
<strong>Bank</strong>unionen<br />
Text Cristina Leifland<br />
I december 2012 kom ministerrådet<br />
överens om reglerna för en europeisk<br />
bankunion. Från och<br />
med mars 2014 får Europeiska<br />
centralbanken, ECB,<br />
huvudansvaret för tillsynen<br />
av större banker i euroområdet.<br />
Detta är ett första<br />
steg i att skapa en bankunion,<br />
som även kommer att<br />
omfatta bland annat regler<br />
om insättningsgarantier, enhetliga<br />
kapitalkrav och regler<br />
för hur banker ska kunna räddas eller<br />
När<br />
nästa<br />
lågkonjunktur<br />
kommer, ska de<br />
små länderna<br />
utanför euron<br />
stå ensamma?<br />
avvecklas. Länder utanför euro zonen kan<br />
välja att ansluta sig frivilligt till bankunionen.<br />
Medlemskap inte uteslutet<br />
Sverige står tills vidare utanför bankunionen,<br />
men ett framtida svenskt medlemskap<br />
inte är uteslutet. Ett viktigt<br />
förbehåll är då att svenska<br />
skattebetalare och bankkunder<br />
inte ska behöva stå för<br />
notan för att lösa ekonomiska<br />
problem hos banker<br />
i andra europeiska länder.<br />
Christian Clausen har sagt<br />
att han i grunden stödjer<br />
idén om en bankunion för att<br />
skapa ett enhetligt system för<br />
den gemensamma marknad som EU utgör<br />
Christian Clausen, ordförande för <strong>Svensk</strong>a <strong>Bank</strong>föreningen<br />
och Europeiska <strong>Bank</strong>föreningen.<br />
och att han anser att det på sikt kan vara<br />
fördelaktigt för Sverige att gå med.<br />
– När nästa lågkonjunktur kommer,<br />
ska de små länderna utanför euron stå<br />
ensamma eller vara med i bankunionen?<br />
Det är en mycket viktig fråga. Det är inte<br />
bra att stå ensam med stora problem,<br />
sade Christian Clausen i samband med<br />
ett seminarium på Studieförbundet Näringsliv<br />
och Samhälle.<br />
Integrering positivt<br />
Enligt Christian Clausen finns många<br />
viktiga frågor kvar att lösa.<br />
– För en global bank som Nordea,<br />
som har verksamhet både i och utanför<br />
euroområdet, är det självklart positivt<br />
med ökad europeisk integrering och<br />
överenskommelser som främjar gemensamma<br />
spelregler för alla banker. Nordeas<br />
huvudkontor är i Sverige – som ligger<br />
utanför euroområdet – så den huvudsakliga<br />
kontrollen förväntas som idag utövas<br />
av den svenska Finansinspektionen.<br />
Det återstår att se om Sverige kommer<br />
att ansluta sig till unionen, säger Christan<br />
Clausen i ett pressmeddelande från<br />
Nordea och fortsätter:<br />
– Även en grundläggande demokratisk<br />
fråga bör ställas: är politiker beredda att<br />
lämna över ansvaret för att lösa bankkriser?<br />
Om en stor bank får problem – bör<br />
en regering då vara beredd att sitta och<br />
vänta på beslut i Bryssel eller Frankfurt<br />
istället för att agera för att undvika recession<br />
och ökad arbetslöshet? Detta är<br />
en mycket svår fråga som politikerna nu<br />
måste ta ställning till.<br />
Källor: Nordea, Studieförbundet Näringsliv och<br />
Samhälle, Six News