Framtidens Bank & Försäkring - Svensk Försäkring
Framtidens Bank & Försäkring - Svensk Försäkring Framtidens Bank & Försäkring - Svensk Försäkring
Annons 4 DennA temAtiD ning är en A nnons F rån n extm e D i A Annons Framtidens Bank & Försäkring www.framtidensbank.se Mars 2013 Många osäkerhetsfaktorer för försäkringsföretagen Svenska försäkringsbolag står väl rustade i en tid av stora utmaningar. Den globala ekonomiska utvecklingen och framväxten av nya regelverk är osäkerhetsfaktorer som starkt påverkar branschen. Svensk Försäkring Text Cristina Leifland – Dessa faktorer har stor betydelse för branschen, men det är omöjligt att överblicka effekterna. Därför är det svårt för försäkringsbolagen att planera sin verksamhet långsiktigt, säger Christina Lindenius, vd för Svensk Försäkring. Trots krisåtgärder återstår många frågetecken kring väldsekonomin. Euroområdets skuldkris och bristande konkurrenskraft, statsskulden och budgetunderskottet i USA och ovisshet över hur lång och djup lågkonjunkturen blir bidrar till att skapa osäkerhet. – Hur avkastning och räntor utvecklas har stor betydelse för försäkringsbranschen i dess roll som investerare. Ränteutvecklingen påverkar också värderingen av bolagens framtida åtaganden. Det påverkar också exempelvis pensionerna. Nya regelverk Till detta kommer en flodvåg av nya regelverk. Ett av de viktigaste är Solvens II, med kapitalkrav som speglar riskerna Osäkerheten kring tidplanen för Solvens II vållar problem för den svenska försäkringsbranschen samt incitament till riskkontroll och bolagsstyrning. Det är en välbehövlig modernisering, men idag har arbetet med att slutföra regelverket gått i stå på Europanivå. Arbetet har pågått i tio år och det var tänkt att det skulle träda i kraft i oktober 2012, därefter har det senarelagts flera gånger. Senaste budet är 2016 eller 2017. En orsak till förseningarna är att eurokrisen har pressat upp statsskuldräntorna i de mest krisdrabbade euroländerna, medan euroswap-räntorna i dessa länder däremot har sjunkit. – Enligt solvensreglerna baseras diskonteringsräntan för euroområdet på euroswap-räntan. Eftersom många försäkringsbolag investerar i inhemska statsobligationer som värderas med inhemsk statsobligationsränta, innebär det att deras solvenskvot påverkas när dessa två räntor rör sig åt olika håll. Många försäkringsbolag i krisdrabbade euroländer skulle idag få svårt att uppfylla de riskbaserade reglerna i Solvens II. Svenska bolag redo Svenska försäkringsbolag är väl förberedda och redo att implementera regelverket. Vissa medlemsländer har diskuterat Christina Lindenius, vd för Svensk Försäkring. Foto: Johan Marklund möjligheten att införa delar av Solvens II i förtid, men juridiken kring detta är snårig. Dessutom är rättsläget oklart om förhållandet mellan Solvens II och det kommande tjänstepensionsdirektivet. – Osäkerheten kring tidplanen vållar problem för den svenska försäkringsbranschen och vi efterlyser klarhet om vad som händer härnäst. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att regleringsmiljöerna har förändrats. Det nationella utrymmet för lagstiftning har krympt och idag kommer initiativen från internationella organ som till exempel EU och G20. – Detta innebär att den svenska branschen måste driva sina krav tidigt på internationella arenor för att kunna påverka regelutformningen. Vi arbetar i ett helt annat landskap. Dagens oklara förutsättningar för branschen är olyckliga, inte minst därför att sektorn är helt central för stabilitet och tillväxt. – Utan tydliga spelregler får försäkringsföretagen svårt att fatta strategiska och affärsmässiga beslut. Detta får effekter för hela samhället och hur fundamentala trygghetssystem och ekonomin i stort utvecklas. Reglers påverkan svår att förutsäga Nya regelverk duggar tätt över värdepappersmarkanden. – Just nu händer enormt mycket. Det är svårt att överblicka konsekvenserna för värdepappersmarknaderna. Än svårare är det att förutse påverkan på den reala ekonomin, säger Kerstin Hermansson, vd för Fondhandlareföreningen. MiFID Text Cristina Leifland Det är ett trettiotal regelverk med direkt eller indirekt effekt för värdepappersmarknaderna som planeras, förhandlas eller implementeras. Ett av de viktigaste är MiFID II, direktivet om handel på marknader för finansiella instrument, som nu förhandlas i ministerrådet och Europaparlamentet och väntas träda i kraft 2015 eller 2016. MiFID II innehåller bland annat förslag om inrättandet av en ny typ av marknadsplats, Det finns redan tecken på att marknaden håller på att bli överreglerad OTF, bestämmelser kring högfrekvenshandel, utökat rapporteringskrav och utvidgade regler för genomlysning. Det är en komplettering av MiFID I, som inneburit ökad konkurrens och ökat skydd för investerarna, men även en fragmentering av aktiemarknaden. – Vi frågar oss om det behövs en så detaljerad reglering. Efter finanskrisen finns ingen vilja för principbaserad reglering, som fungerat så väl i Sverige. Istället kommer reglering som riskerar ge upphov till ”loopholes” och tar bort möjlighet för anpassning till relevant marknadsförhållande. Man tänker till exempel inte på de förhållanden som gäller i ett mindre land med egen valuta. Förslagen kommer att leda till stora omställningskostnader. Vi är också oroliga för att marknaderna inte ska fungera lika effektivt i framtiden. Clearing av derivat En annan viktig reglering är EMIR med krav på clearing av många derivatinstrument och rapportering av derivataffärer. Syftet är att få förbättrad riskhantering, rapportering och transparens. – EMIR innebär en stor omstrukturering av derivatverksamheten. Även denna är enormt detaljreglerad och trots att förordningen redan gäller vet vi inte alla detaljer som ska beaktas. En rad andra regelverk kommer också att få stora konsekvenser för värdepappersmarknaderna. Många har utformats efter finanskrisen och syftet är oftast att minska risken för nya kriser. Men regleringsivern kan komma att bli en hämsko på värdepappershandeln. Under 1980-talet skedde en stor avreglering som ledde till en kraftfull utveckling av värdepappershandeln. Idag är utvecklingen den motsatta. Kerstin Hermansson, vd för Fondhandlareföreningen. Foto: Håkan Flank – Vi håller just på att gå igenom kommissionens förslag om införande av finansiell transaktionsskatt i vissa EUländer. Vi konstaterar att en sådan skatt kommer att påverka oss även om den inte införs här. Indirekt kommer vi också att få en lägre tillväxt. Intentionerna är goda, men det finns ingen konsekvensanalys av de sammantagna effekterna av regleringspaketet. Det finns redan tecken på att marknaden håller på att bli överreglerad. Riskvilligheten minskar och bolagen får svårt att planera sin verksamhet.
Annons DennA temAtiD ning är en A nnons F rån n extm e D i A Annons Framtidens Bank & Försäkring www.framtidensbank.se Mars 2013 5 Banker motor i tillväxt Aldrig tidigare har bank- och finanssektorn haft så omfattande regelförändringar att anpassa sig till. Samtidigt sätts allt större fokus på branschens viktiga roll i att skapa tillväxt och utveckling. Svenska Bankföreningen Text Cristina Leifland – Det finns en växande insikt om bankernas roll i samhällsekonomin och hur sektorn bidrar till att skapa stabilitet och tillväxt. Diskussionen har blivit bredare och mer balanserad. Banker ses alltmer som en viktig samhällsaktör och motor i utvecklingen. De starka bankerna, tillsammans med starka statsfinanser, är en av de viktigaste anledningarna till att det går så bra för Sverige. Det säger Thomas Östros, vd för Svenska Bankföreningen. Centralt på Svenska Bankföreningens agenda är de stora regleringsåtgärder som kommer på europeisk och global nivå. De svenska bankerna påverkas starkt av nya regler för kapitaltäckning, likviditet och annat. Ett fundamentalt regelverk är Basel III, med skärpta kapitalkrav och buffertar för likviditetsrisker. Den svenska regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen har beslutat att svenska storbanker ska ha ett betydligt högre krav på kärnprimärkapital än den miniminivå på sju procent som ställs i Basel III. I ett första steg ska de svenska bankerna ha minst 10 procent och från 2015 minst 13 procent. – Det är mycket mer än övriga Europa och vår uppfattning är att spelreglerna ska vara lika för alla. Å andra sidan får de välkapitaliserade svenska bankerna nu en ännu starkare ställning internationellt, säger Thomas Östros. Bilateralt avtal Ett annat viktigt regelverk är FATCA, en amerikansk skattelagstiftning som kräver att finansiella institut i andra länder ska lämna uppgifter om amerikanska medborgares tillgångar. De som vägrar får en källskatt på 30 procent på alla betalningar från USA, oavsett om inkomsten är skattepliktig där eller inte. FATCA strider mot svensk lagstiftning och det pågår förhandlingar för att Sverige ska få ett bilteralt avtal där den svenska Skattemyndigheten istället rapporterar till sin amerikanska motsvarighet. – Vi är mycket aktiva för att svenska banker och deras kunder ska få en rättssäker lagstiftning. Förhoppningsvis faller bitarna på plats under året. Ytterligare en avgörande framtidsfråga för banksektorn är Liikanen-rapporten, som föreslår att banker ska delas upp så att tradingverksamhet skiljs från traditionell bankverksamhet med in- och utlåning. Syftet är att stärka den finansiella stabiliteten i EU och skydda insättarnas pengar. Svenska Bankföreningen är emellertid kritisk till den metod som föreslås. – Vi tror att den här typen av uppdelning är till skada för den ekonomiska utvecklingen. Den kan medföra stora kostnadsökningar för bankernas kunder och negativt Vi är mycket aktiva för att svenska banker och deras kunder ska få en rättssäker lagstiftning Thomas Östros, vd för Svenska Bankföreningen. Foto: Johan Marklund påverka handeln med statspapper och obligationer, vilket i sin tur kan försämra likviditeten på marknaden. Pensionsfonder och exportföretag har behov av bankernas tjänster för att valuta- och räntesäkra sina tillgångar. Den här typen av reglering är inte bra för sparare och företagare. Förändringsarbete Förutom omfattande internationellt initierade regelverk som skapar nya spelregler för den svenska banksektorn pågår ett starkt förändringsarbete på hemmaplan. Svenska och nordiska banker har länge gått i bräschen för utvecklingen av nya, it-baserade tjänster och konsumentperspektivet tar en framträdande plats. – Den svenska banksektorn är ledande på många plan och det är en oerhört dynamisk bransch. Sektorn är en enorm tillgång för Sverige och idag ser vi alltmer hur Sverige och inte minst Stockholm blir ett finansiellt centrum, som drar till sig kompetens och skapar arbetstillfällen och tillväxt. Medlemskap i bankunion kan gynna Sverige Sverige står tills vidare utanför den europeiska bankunionen. Christian Clausen, ordförande för Svenska Bankföreningen och Europeiska Bankföreningen samt vd för Nordea, anser att Sverige på sikt skulle kunna gynnas av ett medlemskap i den europeiska bankunionen. Bankunionen Text Cristina Leifland I december 2012 kom ministerrådet överens om reglerna för en europeisk bankunion. Från och med mars 2014 får Europeiska centralbanken, ECB, huvudansvaret för tillsynen av större banker i euroområdet. Detta är ett första steg i att skapa en bankunion, som även kommer att omfatta bland annat regler om insättningsgarantier, enhetliga kapitalkrav och regler för hur banker ska kunna räddas eller När nästa lågkonjunktur kommer, ska de små länderna utanför euron stå ensamma? avvecklas. Länder utanför euro zonen kan välja att ansluta sig frivilligt till bankunionen. Medlemskap inte uteslutet Sverige står tills vidare utanför bankunionen, men ett framtida svenskt medlemskap inte är uteslutet. Ett viktigt förbehåll är då att svenska skattebetalare och bankkunder inte ska behöva stå för notan för att lösa ekonomiska problem hos banker i andra europeiska länder. Christian Clausen har sagt att han i grunden stödjer idén om en bankunion för att skapa ett enhetligt system för den gemensamma marknad som EU utgör Christian Clausen, ordförande för Svenska Bankföreningen och Europeiska Bankföreningen. och att han anser att det på sikt kan vara fördelaktigt för Sverige att gå med. – När nästa lågkonjunktur kommer, ska de små länderna utanför euron stå ensamma eller vara med i bankunionen? Det är en mycket viktig fråga. Det är inte bra att stå ensam med stora problem, sade Christian Clausen i samband med ett seminarium på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Integrering positivt Enligt Christian Clausen finns många viktiga frågor kvar att lösa. – För en global bank som Nordea, som har verksamhet både i och utanför euroområdet, är det självklart positivt med ökad europeisk integrering och överenskommelser som främjar gemensamma spelregler för alla banker. Nordeas huvudkontor är i Sverige – som ligger utanför euroområdet – så den huvudsakliga kontrollen förväntas som idag utövas av den svenska Finansinspektionen. Det återstår att se om Sverige kommer att ansluta sig till unionen, säger Christan Clausen i ett pressmeddelande från Nordea och fortsätter: – Även en grundläggande demokratisk fråga bör ställas: är politiker beredda att lämna över ansvaret för att lösa bankkriser? Om en stor bank får problem – bör en regering då vara beredd att sitta och vänta på beslut i Bryssel eller Frankfurt istället för att agera för att undvika recession och ökad arbetslöshet? Detta är en mycket svår fråga som politikerna nu måste ta ställning till. Källor: Nordea, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Six News
- Page 1 and 2: Annons DennA temAtiD ning är en An
- Page 3: Börje Ekholm, vd för Investor och
- Page 7 and 8: Annons DennA temAtiD ning är en A
- Page 9 and 10: Det moderna samhället ställer all
- Page 11 and 12: Annons DennA temAtiD ning är en A
- Page 13 and 14: Annons DennA temAtiD ning är en A
- Page 15 and 16: © NextMedia Annons 15 ”Vi har ba
- Page 17 and 18: © NextMedia Annons 17 Ökad transp
- Page 19 and 20: © NextMedia Annons 19 Creating the
- Page 21 and 22: © NextMedia Annons 21 Framtidens s
- Page 23 and 24: © NextMedia Annons 23 Kuponginlös
Annons<br />
4<br />
DennA temAtiD ning är en A nnons F rån n extm e D i A<br />
Annons<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>Bank</strong> & Försäkring www.framtidensbank.se Mars 2013<br />
Många osäkerhetsfaktorer<br />
för försäkringsföretagen<br />
<strong>Svensk</strong>a försäkringsbolag står väl rustade i en tid av stora utmaningar.<br />
Den globala ekonomiska utvecklingen och framväxten av<br />
nya regelverk är osäkerhetsfaktorer som starkt påverkar branschen.<br />
<strong>Svensk</strong> Försäkring<br />
Text Cristina Leifland<br />
– Dessa faktorer har stor betydelse<br />
för branschen, men det är omöjligt<br />
att överblicka effekterna. Därför är det<br />
svårt för försäkringsbolagen att planera<br />
sin verksamhet långsiktigt, säger Christina<br />
Lindenius, vd för <strong>Svensk</strong> Försäkring.<br />
Trots krisåtgärder återstår<br />
många frågetecken<br />
kring väldsekonomin. Euroområdets<br />
skuldkris och<br />
bristande konkurrenskraft,<br />
statsskulden och budgetunderskottet<br />
i USA och ovisshet<br />
över hur lång och djup<br />
lågkonjunkturen blir bidrar<br />
till att skapa osäkerhet.<br />
– Hur avkastning och<br />
räntor utvecklas har stor betydelse för<br />
försäkringsbranschen i dess roll som investerare.<br />
Ränteutvecklingen påverkar<br />
också värderingen av bolagens framtida<br />
åtaganden. Det påverkar också exempelvis<br />
pensionerna.<br />
Nya regelverk<br />
Till detta kommer en flodvåg av nya regelverk.<br />
Ett av de viktigaste är Solvens<br />
II, med kapitalkrav som speglar riskerna<br />
Osäkerheten<br />
kring<br />
tidplanen för<br />
Solvens II vållar<br />
problem för den<br />
svenska försäkringsbranschen<br />
samt incitament till riskkontroll och bolagsstyrning.<br />
Det är en välbehövlig modernisering,<br />
men idag har arbetet med<br />
att slutföra regelverket gått i stå på Europanivå.<br />
Arbetet har pågått i tio år och<br />
det var tänkt att det skulle träda i kraft<br />
i oktober 2012, därefter har det senarelagts<br />
flera gånger. Senaste budet är 2016<br />
eller 2017. En orsak till förseningarna<br />
är att eurokrisen har pressat upp statsskuldräntorna<br />
i de mest krisdrabbade<br />
euroländerna, medan<br />
euroswap-räntorna i dessa<br />
länder däremot har sjunkit.<br />
– Enligt solvensreglerna<br />
baseras diskonteringsräntan<br />
för euroområdet på<br />
euroswap-räntan. Eftersom<br />
många försäkringsbolag<br />
investerar i inhemska<br />
statsobligationer som värderas<br />
med inhemsk statsobligationsränta,<br />
innebär det att deras<br />
solvenskvot påverkas när dessa två räntor<br />
rör sig åt olika håll. Många försäkringsbolag<br />
i krisdrabbade euroländer<br />
skulle idag få svårt att uppfylla de riskbaserade<br />
reglerna i Solvens II.<br />
<strong>Svensk</strong>a bolag redo<br />
<strong>Svensk</strong>a försäkringsbolag är väl förberedda<br />
och redo att implementera regelverket.<br />
Vissa medlemsländer har diskuterat<br />
Christina Lindenius, vd<br />
för <strong>Svensk</strong> Försäkring.<br />
Foto: Johan Marklund<br />
möjligheten att införa delar av Solvens<br />
II i förtid, men juridiken kring detta är<br />
snårig. Dessutom är rättsläget oklart om<br />
förhållandet mellan Solvens II och det<br />
kommande tjänstepensionsdirektivet.<br />
– Osäkerheten kring tidplanen vållar<br />
problem för den svenska försäkringsbranschen<br />
och vi efterlyser klarhet om<br />
vad som händer härnäst.<br />
Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att<br />
regleringsmiljöerna har förändrats. Det<br />
nationella utrymmet för lagstiftning har<br />
krympt och idag kommer initiativen från<br />
internationella organ som till exempel<br />
EU och G20.<br />
– Detta innebär att den svenska branschen<br />
måste driva sina krav tidigt på<br />
internationella arenor för att kunna påverka<br />
regelutformningen. Vi arbetar i ett<br />
helt annat landskap.<br />
Dagens oklara förutsättningar för<br />
branschen är olyckliga, inte minst därför<br />
att sektorn är helt central för stabilitet<br />
och tillväxt.<br />
– Utan tydliga spelregler får försäkringsföretagen<br />
svårt att fatta strategiska<br />
och affärsmässiga beslut. Detta får effekter<br />
för hela samhället och hur fundamentala<br />
trygghetssystem och ekonomin i<br />
stort utvecklas.<br />
Reglers påverkan svår att förutsäga<br />
Nya regelverk duggar tätt över värdepappersmarkanden.<br />
– Just nu händer enormt mycket. Det är svårt att överblicka konsekvenserna<br />
för värdepappersmarknaderna. Än svårare är det att förutse<br />
påverkan på den reala ekonomin, säger Kerstin Hermansson,<br />
vd för Fondhandlareföreningen.<br />
MiFID<br />
Text Cristina Leifland<br />
Det är ett trettiotal regelverk med direkt<br />
eller indirekt effekt för värdepappersmarknaderna<br />
som planeras,<br />
förhandlas eller implementeras.<br />
Ett av de viktigaste<br />
är MiFID II, direktivet om<br />
handel på marknader för<br />
finansiella instrument, som<br />
nu förhandlas i ministerrådet<br />
och Europaparlamentet<br />
och väntas träda i kraft<br />
2015 eller 2016. MiFID II<br />
innehåller bland annat förslag om inrättandet<br />
av en ny typ av marknadsplats,<br />
Det finns<br />
redan<br />
tecken på att<br />
marknaden<br />
håller på att bli<br />
överreglerad<br />
OTF, bestämmelser kring högfrekvenshandel,<br />
utökat rapporteringskrav och utvidgade<br />
regler för genomlysning. Det är<br />
en komplettering av MiFID I, som inneburit<br />
ökad konkurrens och ökat skydd för<br />
investerarna, men även en fragmentering<br />
av aktiemarknaden.<br />
– Vi frågar oss om det behövs<br />
en så detaljerad reglering.<br />
Efter finanskrisen finns<br />
ingen vilja för principbaserad<br />
reglering, som fungerat<br />
så väl i Sverige. Istället kommer<br />
reglering som riskerar ge<br />
upphov till ”loopholes” och<br />
tar bort möjlighet för anpassning<br />
till relevant marknadsförhållande.<br />
Man tänker till exempel inte<br />
på de förhållanden som gäller i ett mindre<br />
land med egen valuta. Förslagen kommer<br />
att leda till stora omställningskostnader. Vi<br />
är också oroliga för att marknaderna inte<br />
ska fungera lika effektivt i framtiden.<br />
Clearing av derivat<br />
En annan viktig reglering är EMIR med<br />
krav på clearing av många derivatinstrument<br />
och rapportering av derivataffärer.<br />
Syftet är att få förbättrad riskhantering,<br />
rapportering och transparens.<br />
– EMIR innebär en stor omstrukturering<br />
av derivatverksamheten. Även denna<br />
är enormt detaljreglerad och trots att<br />
förordningen redan gäller vet vi inte alla<br />
detaljer som ska beaktas.<br />
En rad andra regelverk kommer också<br />
att få stora konsekvenser för värdepappersmarknaderna.<br />
Många har utformats efter<br />
finanskrisen och syftet är oftast att minska<br />
risken för nya kriser. Men regleringsivern<br />
kan komma att bli en hämsko på värdepappershandeln.<br />
Under 1980-talet skedde<br />
en stor avreglering som ledde till en kraftfull<br />
utveckling av värdepappershandeln.<br />
Idag är utvecklingen den motsatta.<br />
Kerstin Hermansson, vd för<br />
Fondhandlareföreningen.<br />
Foto: Håkan Flank<br />
– Vi håller just på att gå igenom kommissionens<br />
förslag om införande av<br />
finansiell transaktionsskatt i vissa EUländer.<br />
Vi konstaterar att en sådan skatt<br />
kommer att påverka oss även om den inte<br />
införs här. Indirekt kommer vi också att<br />
få en lägre tillväxt. Intentionerna är goda,<br />
men det finns ingen konsekvensanalys av<br />
de sammantagna effekterna av regleringspaketet.<br />
Det finns redan tecken på att<br />
marknaden håller på att bli överreglerad.<br />
Riskvilligheten minskar och bolagen får<br />
svårt att planera sin verksamhet.
Change language