3HafIGbQ7

VAR MED OCH TA FRAM ETT
politiskt
program

info från förbundsstyrelsen
Bakgrund
På riksårsmötet (RÅM) 2015 beslutade Grön Ungdoms medlemmar att förbundet
ska ta fram ett eget politiskt program. Genom en mer aktiv idéutveckling ska Grön
Ungdom bli en tydlig motor för förbättring av Miljöpartiets politik. I vårt politiska
program ska vi beskriva hur Miljöpartiets politik kan utvecklas, presentera ny
grön politik, men också våga visa när vi inte håller med partiets nuvarande linje.
Programmet är ett internt verktyg för att påverka vårt moderparti.
Det politiska programmet ska mana oss att ta ställning inom fler politiska områden.
Därmed får språkrören, förbundsstyrelsen och kongressombuden någonting
att luta sig mot när de ska representera Grön Ungdom gentemot Miljöpartiet. Våra
motioner talar om vilken politiska förändringar vi vill göra idag. Programmet visar
istället vår långsiktiga ambition – vart våra steg egentligen bär.
Det politiska programmet ska väcka tankar om sambandet mellan ideologi och
policy. Därför kombinerar det både ideologiska visioner med konkreta förslag till
handling. Vilka förslag är rimliga för att röra oss i den ideologiska riktning vi identifierar
som önskvärd? Vilken ideologi är våra konkreta förslag ett uttryck för?
Målet är en livlig debatt kring vilken vår utopi egentligen är och vilka medel som
krävs för att nå den.
Genomförande
Det politiska programmet delas in i elva områden. Lika många arbetsgrupper bereds
av valberedningen och tillsätts av förbundsstyrelsen för att skriva ett utkast
till kommande riksårsmöte (RÅM). Syftet är att utkastet ska ge bränsle till debatt
– inte att alla medlemmar redan från början ska vara överens. Varje arbetsgrupp
består av 2-4 personer inklusive en representant från styrelsen. Ambitionen är
att förbundsstyrelseledamoten inte ska vara sammankallande i sin grupp.
Under verksamhetsåret sker en remissrunda där förbundsstyrelsen har möjlighet
att kommentera abstraktionsnivå och överlappningar mellan arbetsgrupper.
I övrigt arbetar skribenterna självständigt. Arbetsgrupperna är också fria att inhämta
input från andra medlemmar på det sätt de önskar. Mot slutet av verksamhetsåret
sammanställer förbundsstyrelsen arbetsgruppernas texter och skriver
en inledning till programmet.
Vilka är arbetsgrupperna?
De elva arbetsgrupperna är: Arbete, Ekonomi, Välfärd, Utbildning, Miljö & klimat,
Staden, Landsbygden, Feminism, Lika möjligheter, Demokrati och Världen. Målet
är att oavsett vilket politiskt förslag en medlem kommer på ska det kunna platsa
under någon av dessa rubriker. Det är förstås möjligt att tänka sig ännu fler politiska
indelningar. Förbundsstyrelsens förslag är en avvägning mellan att å ena
sidan skapa bredd och att å andra sidan ha ett program som är litet nog att kunna
hanteras på ett enskilt riksårsmöte.

Hur är grupperna avgränsade?
De flesta politiska områden har någon form av inverkan på varandra; samhället
är en sammanlänkad organism. Det är därför ofrånkomligt att viss överlappning
uppstår. När arbetsgrupperna skickar sina texter på remiss till förbundsstyrelsen
kommer allt för stora överlappningar att påtalas. Det kan t.ex. handla om att två
texter behandlar exakt samma sakfråga. För att ge en bild av den sfär i vilken arbetsgrupperna
ska röra sig följer här en uppräckning av exempel, som kan stimulera
till tankar. Stickorden ska inte ses som exakta uppdrag till arbetsgrupperna,
utan snarare som en knuff i rätt riktning.
Arbete – Arbetstid, jobbskapande, tillgång på arbete, maskinisering, ungdomslöner,
avdrag eller stöd till sektorer, bemanningsföretag, anställningsformer, arbetsrätt,
rörlighet på arbetsmarknaden.
Ekonomi – Ekonomiskt system, tillväxt, näringsliv, företagande, innovation, skatteformer,
skattesubjekt.
Välfärd – Hälsa, sjukvård, äldrevård, kulturliv, trygghetssystem, sociala klyftor,
utförare, finansiering, marknadsmekanismer, demografiska utmaningar.
Utbildning – Utförare, lärarroll, pedagogik, bedömning, elevperspektiv, universitet,
forskning, arbetsnärhet, frivillighet.
Miljö & klimat – Kemikalier, övergödning, energi, ekosystem, skatter, subventioner,
entreprenörskap.
Staden – Urbanisering, stadsplanering, kollektivtrafik, infrastruktur, bostadsmarknad,
föroreningar, naturmiljöer.
Landsbygden – Jordbruk, matproduktion, sysselsättning, transport, livskvalitet.
Feminism – Jämställdhet på olika arenor, lagstiftarens roll, kroppsliga rättigheter,
intersektioner, radikalfeminism, queerfeminism, poststrukturalism.
Lika möjligheter – Rasifiering, funktionalitet, ekonomisk ojämlikhet, klassbegreppet,
sexualitetspolitik, identitetspolitik.
Demokrati – Inflytandeformer, maktnivåer, decentralisering, subsidiaritet, överstatlighet,
civil olydnad, rättssäkerhet, kriminalitet, övervakning, integritet, medborgarskap.
Världen – Internationell handel, investeringar, bistånd, migration, samarbetsorgan,
federalism, global governance, avtal, konflikter.
Vad exakt ska arbetsgrupperna producera?
Varje politiskt område har två rubriker: Ideologisk vision och Förslag till handling.
Under den första rubriken skriver arbetsgruppen en ideologiskt präglad löpande
text om vilket samhälle vi vill se på lång sikt. Vart vill vi vara om 100 år? Texten
får omfatta högst 250 ord. Under den andra rubriken preciseras max 5 konkreta

förslag till handling, d.v.s. realpolitik som skulle gå att genomföra idag om viljan
fanns. Vilken politik skulle vi vilja att Miljöpartiet gick till val på, om vi kunde önska
helt fritt?
Utkastet är kraftigt begränsat i omfång, och det finns en tanke med det. Den som
tvingas hålla sig kort måste fundera på vad som egentligen är kärnan i politiken.
Om vi kokar ner vår ideologi till en kort text, vad får vi då? Vad finns kvar när vi
skalar bort alla lager av luddig retorik? Ett kortfattat utkast ger också större utrymme
för riksårsmötet att tillfoga fler idéer.
Måste jag hålla med Miljöpartiet om allt?
Nej! Det är ju det som är själva vitsen med programmet; Grön Ungdom får utrymme
att tycka fritt , tänka nytt, göra eget. Det finns ingen poäng med att skriva in
saker i programmet som Miljöpartiet redan driver rakt av. Det som är intressant
är att hitta områden där vi vill mer, där vi vill nytt, eller där vi vill helt annorlunda.
Det betyder att du som kandiderar bör ha en lust att inte enbart följa de upptrampade
stigarna, utan lägga fram förslag som engagerar, provocerar och skapar reaktion.
Det är fullt möjligt att arbetsgruppens förslag inte röstas igenom på riksårsmötet.
Men även ett förslag som avslås kan få svallvågor i form av motförslag och
ändringsförslag, och som tändvätska för en ny debatt.
Finns det mer att göra?
Ja! Förbundsstyrelsen uppmanar verkligen arbetsgrupperna att inte bara skriva i
enskildhet. Ta chansen att läsa på om ideologi, träffa organisationer med anknytning
till ert ämne eller politiker som arbetat med era frågor. Fundera också på om
det finns möjlighet att dra större nytta av allt ni lär er i processen. Kanske kan ni
skriva en debattartikel om ert ämne? Kanske kan ni komponera en utbildning i
ämnet? Om alla arbetsgrupper försöker göra någonting för att bidra till organisationens
lärande har vi gjort en stor vinst.
Får jag sitta i två arbetsgrupper?
Utgångspunkten är att arbetsgrupperna ska bestå av många olika människor. Det
kan emellertid finnas ämnen som skulle tjäna på att vissa individer sitter i två
grupper. Om en kandidat på ett synnerligen bra sätt kan motivera varför hen ska
sitta i mer än en arbetsgrupp är förbundsstyrelsen öppen för en sådan lösning.
Ska jag kandidera?
Ja! Ju fler kandidater desto bättre. Det enda som krävs är ett intresse av att fördjupa
sig i ett ämne på ett ideologiskt och sakpolitiskt sätt, och en vilja att göra detta
tillsammans med andra. Kom igen, kör!
Hur kandiderar jag?
Processen för kandidatur leds av valberedningen. Deras instruktioner finns på
nästa sida. Lycka till!
Frågor om programmet
Eventuella frågor kring ovanstående text hänvisas till Mårten Roslund i förbundsstyrelsen:
marten.roslund@mp.se.

info från valberedningen
Kravprofil
Valberedningen använder sig av en kravprofil när de ska komma fram till vilka
de vill föreslå till arbetsgrupperna. Denna kravprofil som du kan se nedan är en
beskrivning av vad för erfarenheter och kompetenser valberedningen letar efter i
sin beredning av arbetsgrupperna.
För att undersöka om kandidaterna passar in på kravprofilen eller ej samlar valberedningen
in information om kandidaterna, tex genom skriftliga och muntliga
intervjuer samt ibland intervjuer med referenser.
Kravprofilerna skapas i en strävan efter att bedöma kandidaterna på ett likvärdigt
sätt och för att ta fram de bästa grupp-konstalationerna. För att skapa ett givande
samtalsklimat inom arbetsgruppen och för att det är viktigt att släppa in alla
medlemmar kommer valberedningen sträva efter en variation av erfarenhet från
organisationen i det färdiga förslaget. Alla kandidater måste dock stämma in med
kravprofilens övre stycke, men för att skapa en möjlighet till variation kommer
inte alla kandidater behöva uppfylla det nedre stycket av kravprofilen.
Ska alla kandidater uppfylla:
- Viss erfarenhet av styrelser eller arbetsgrupper
- Intresserad och insatt i området
- God samarbetsförmåga
- God förmåga att uttrycka sig i skrift
Är positivt om kandidaterna uppfyller:
- Aktivt engagerade lokalt eller regionalt inom organisationen
- Politisk sakkunnig på området
- Vana av arbete på distans
- Erfarenhet/ intresse av att arbeta med inkludering i processer
- Insikt i hur den politiska idéeutvecklingen inom organisationen sett ut
Hur du gör för att kandidera:
För att kandidera fyller du formuläret som du hittar i länken nedan:
http://korta.nu/arbetsgrupper-politisktprogram
Sista dag att kandidera är 27 mars. Efter sista dag att kandidera kommer du få
ett par skriftliga frågor att svara på från valberedningen. Dessa frågor är en första
skriftlig intervju och kommer ligga som grund för valberedningens bedömning.
Alla kandidater kommer ha fram till 7 april att svara skriftligen på dessa frågor,
därefter kommer valberedningen kontakta vissa kandidater muntligen för att få
mer information om kandidaten.
Den 10 maj har valberedningen möte och bestämmer sig för vilka som ska föreslås.
Därefter är det upp till förbundsstyrelsen att välja vilka av kandidaterna som ska
få sitta i arbetsgrupperna.

Frågor om kandidatur
Funderingar om valberedningens process hänvisas till valberedningens sammankallande
Katrin Lundgren: katrin.lundgren@mp.se.
Tidsplan för kandidatur
16 mars Valberedningen börjar ta emot kandidaturer.
27 mars Kandidaturstopp.
7 april Deadline för svar på skriftliga kandidatfrågor.
10 maj Valberedningen bestämmer vilka de vill föreslå.
Tidsplan för arbetsgrupper
25 maj Förbundsstyrelsen presenterar arbetsgrupperna.
1 aug Arbetsgrupperna skickar sitt första utkast till förbundsstyrelsen.
15 aug Förbundsstyrelsen lämnar kommentarer.
15 okt Arbetsgruppernas färdiga utkast skickas till förbundsstyrelsen.
9 nov Ett slutgiltigt utkast till politiskt program skickas till medlemmarna,
som kan skriva tilläggs- och ändringsyrkanden.
RÅM 2016 Texter och förslag med 2/3 stöd klubbas in i programmet.