fÃ¶rnybar energi - Sero

förnybar energi 

& ENERGIEFFEKTIVISERING 

Nummer 4/2012 

TEMA: Egen energi

FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel 

Vi köper gärna din elkraft 

- läs mera på www.neas.dk/feab 

BOKA KONFERENS 

OCH INSPIRATIONSDAGAR! 

EGEN ELS ”KULLEN” ÄR SVERIGES FÖRSTA KONFERENSANLÄGGNING 

SOM DRIVS HELT PÅ EGENPRODUCERAD ENERGI. 

Telefon 08-641 58 08 egenel@etc.se www.egenel.se 

2 förnybar energi 3/2012

I DETTA NUMMER bl.a: 

6 Elpris och elcertifikat 

7 100 % Förnybart 

8 Johan Ehrenberg: Vad handlar Egen el om? 

12 Fyrbåken i Kattegatt – reportage från 

Samsö 

17 Energiseminarium i Västerås 

22 SERO granskar hanteringen av kärnavfallet 

26 Restor stöttar återstart 

29 Försäkringar för SVAF-medlemmar 

30 Fem år för att få tilstånd 

31 Domstolen drar gränser 

34 Vramsåns Vänner Värnar Vattenkraft 

35 SVAF:s remisssvar 

39 Vad händer inom Vattenrätten 

förnybar energi 

& ENERGIEFFEKTIVISERING 

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med 

Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra 

gånger per år i 4 000 ex. 

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING 

E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu 

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse 

Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96 

REDAKTÖR: Olof Karlsson 

Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 

E-mail: karlsson.sero@koping.net 

REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor Axelsson 

Tel. 070-872 72 16 

E-mail: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se 

REDAKTIONSRÅDET: 

Göran Bryntse 

Robert Davidsson 

Birgit Ek 

Gunvor Axelsson 

Christer Söderberg 

Olof Karlsson 

ANNONSAVDELNINGEN: 

E-mail: annons@fornybarenergi.nu 

PAPPER: 

Galerie Art Silk, miljögodkänt 

ISSN: 0283-6114 

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK 

Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 

Tel. 0221-100 87 

E-mail: rt.tony@koping.net 

OMSLAGSBILD: Foto: Roger Björkman 

Förnybar el till 2030 

Hur ser möjligheterna ut för att den svenska elproduktionen 2030 enbart baseras på 

förnybara energikällor 2030? 

Vilka styrmekanismer finns idag som leder till ett sådant läge? 

Vi börjar med EU-direktiven. Målet för all förnybar energi i Sverige 2020 är 49%. 

Detta mål är redan uppnått. Att utvecklingen därmed skulle avstanna är inte 

troligt. Det andra EUdirektivet gäller energieffektivisering där målsättningen är 

att minska energianvändningen med 20% fram till 2020. 

Sveriges målsättning är att öka den förnybara andelen el med 13,2 TWh/ 

år mellan 2012 och 2020. Detta sker genom samarbete i det gemensamma 

certifikatsystemet med Norge där den totala ökningen är 26,4 TWh/år 

Vindkraft 

Sverige har ett mål för vindkraften på 30 TWh/år 2030. För att nå dit krävs ett 

minimum av intresse och regelverksanpassning från regeringens och riksdagens 

sida. 2010 levererade vindkraften 3,5 TWh. Detta har till idag ökats till drygt 7 

TWh/år. För att nå målet 30 TWh per år erfordras en genomsnittlig årlig ökning 

på något över 1 TWh/år, en utbyggnadstakt som är lägre än den redan nu 

etablerade. Med denna förutsättning kan 20 TWh/år nås 2020 och 30 TWh/år 

2030. 

Vattenkraft 

Vattenkraften gav 2010 66 TWh, vilket ligger nära det fleråriga medelvärdet. 

Vattenkraften varierar med nederbördsmängden. En svag ökning av vattenkraften 

kan förväntas till 2030. 

Effektivisering av befintliga kraftverk tillsammans med viss utbyggnad av 

småskalig vattenkraft, ca 2 TWh/år, och förväntad nederbördsökning kan 

uppskattas ge ytterligare 6 TWh/år. Totalt uppnås då 73 TWh/år 2030. Den 

småskaliga vattenkraften skall då inte belastas med extrapålagor som staten 

schablonmässigt ålägger vattenkraften. Att ta ut extra hög fastighetsskatt för 

storskalig vattenkraft kan motiveras men inte för småskalig vattenkraft. 

Kraftvärme 

Kraftvärme gav 2010 19,5 TWh. Av detta var ca 11 TWh biobränslebaserad kraft. 

Svebio uppskattar att 20 TWh kraftvärme, varav 14 TWh biobränslebaserad el 

kan levereras 2020. 

Kan den fossila delen 6 TWh/år elimineras till 2030? 

Solel 

Sverige är ett u-land ifråga om solel. 1,6 W installerad effekt per invånare kan 

jämföras med 300W för Tyskland, 180W för Tjeckien, 14W för UK, länder som 

har en årlig solinstrålning på samma nivå som Sverige. Dags för uppryckning. 

Flera länder i EU planerar att inom fem år fördubbla sin kapacitet. Oundvikligen 

kommer solel att spela en roll även för den svenska elgenereringen. Med 1 TWh/ 

år 2020 skulle vi nå en tredjedel per capita av vad Tyskland och Tjeckien har idag. 

Med rätt inställning hos beslutsfattare nås 10 TWh solel 2030. 

Nettodebitering för egen el samt minimipris behövs för att utvecklingen av solel 

skall komma igång ordentligt. 

↪ 

LEDARE 

3/2012 förnybar energi 3

LEDARE 

Effektivisering 

Man kan konstatera att användningen av elenergi i Sverige 

minskat under det senaste decenniet, en långsam minskning för 

bostäder och service och sedan 2008 en kraftig minskning inom 

industrin. Dessförinnan låg industrin på en i huvudsak jämn nivå. 

Minskningen inom bostäder och service torde fortsätta och man 

kan förvänta sig att det blir ytterligare ett fall i elanvändningen 

inom industrin då fler förbrukningsenheter avvecklas än vad som 

tillkommer. Energieffektiviseringsdirektivet torde också förstärka 

utveckling inom båda sektorerna. En minskning på omkring 1% 

per år torde vara rimligt att förvänta sig. 

Kärnkraft 

Kärnkraften då. De tio reaktorerna i Sverige är mellan trettio och 

fyrtio år gamla och kommer under perioden fram till 2030 att 

falla för åldersstrecket. 

Slutsats 

Sveriges mål för förnybar el för perioden 2012 - 2020 är att öka 

med 13,2 TWh/år. De ovan beskrivna målen nås om 2012 års nivå 

gäller som utgångspunkt för ökningen. Om 2011 års utfall är basen 

erfordras ytterligare 10 TWh/år. Elcertifikatsystemet behöver 

stramas upp. Det prisfall som skett under det här året måste 

undvikas för att ökningen av förnybar energi skall vara stabil så att 

de som investerar i förnybar energi kan lita på systemet. Regering 

och riksdag måste agera och justera kvoter så att överskott av 

certifikat undviks. De bör också fundera på om inte ett minimipris 

bör etableras. 

Blir det då brist på elektricitet? Knappast! Redan nu har Sverige 

ett överskott på el som exporteras och med ovan angivna utveckling 

kommer överskottssituationen att kvarstå hela perioden fram till 

2030 och med största sannolikhet även därefter. Sverige kommer 

att svara för en del av el försörjningen i Europa, vilket med våra 

förutsättningar är både en möjlighet och en skyldighet. 

Bifogade figur visar den beskrivna utvecklingen. 

Peter Danielsson 

Styrelseledamot i SERO 

TWh 

EL i SVERIGE 

Tillförsel 

Användning 

Vattenkraft 

2000 2003 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 2020 2025 2030 

Vindkraft 

Värmekraft 

Solel 

Kärnkraft 


HAR NI GAMLA 

SPETTLUCKOR? 

INTRESSERAD AV 

ATT BYTA FÖR 

SISTA GÅNGEN? 

Spettlucka 

Kvalitet 

FOAB tillverkar luckor i 

rostfritt stål, som har en lång 

livslängd. Varför byta luckor 

med jämna mellanrum när 

man kan köpa luckor i rostfritt stål? Dessutom slipper man 

att vänta på att luckorna skall stå och svälla i vattnet för att 

det ska bli tätt! 

Miljö 

Miljö 

Tryckimpregnerat 

Tryckimpregnerat 

trä 

trä 

innehåller 

innehåller 

krom, 

krom, 

arsenik 

arsenik 

och 

och 

koppar, 

koppar, 

samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor 

samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor 

i rostfritt stål, som varken skadar miljön nu eller 

rostfritt stål, som varken skadar miljön nu eller 

med åren. 

med åren. 

Kunskap, Erfarenhet & Kvalitet 

Kunskap, Erfarenhet Kvalitet 

Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp 

Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp 

av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet 

av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet 

när det gäller funktion, service & livslängd. En robust 

när 

konstruktion 

det gäller 

ger 

funktion, 

lång livslängd 

service och 

livslängd. 

är enkel 

En 

att 

robust 

använda. 

konstruktion ger lång livslängd och är enkel att använda. 

Ekonomi 

Ekonomi Då vi bockar och klipper till luckorna av plåt här på FOAB 

Då är priset vi bockar på rostfria och klipper luckor till mycket luckorna konkurrenskraftiga av plåt här på FOAB mot 

är alternativ priset på i ek rostfria eller tryckimpregnerat luckor mycket konkurrenskraftiga trä. 

mot 

alternativ i ek eller tryckimpregnerat trä. 


SERO 

ELPRIS OCH ELCERTIFIKAT – 

VAD HÄNDER? 

Förnybar Energi Sverige AB, vanligen förkortat FEAB, är ett samägt bolag mellan SERO, SVIF och SVAF, som är bildat för att hantera 

frågor som är av gemensam och kommersiell karaktär. Ett exempel är ett ramavtal för försäljning av el och elcertifikat där, medlemmarna 

i föreningarna kan ansluta till avtalet när de skriver sina egna kontrakt. 

Tidigare hade vi under flera år ramavtal med Bixia, men för 2012 skrev vi ett ramavtal med NEAS ENERGY från Danmark och nu har 

vi skrivit ett nytt 2-årsavtal med NEAS, sedan de förbättrat sina villkor och skaffat sig en svensk representant, Sten Lillienau. 

I samarbetet ingår att NEAS några gånger per år ska ge en lägesrapportering om el- och elcertifikatmarknaden. 

Nedan följer den första. 

Marknadsanalys och 

rekommendationer 

Elpriset 

Historiskt sett är det i första hand väderförhållandena 

som styr årsvariationerna 

på spotpriset. I skrivandes stund (som är 

den siste november) ser vi en övergång till 

kallare och torrare väder i förhållande till 

ett normalår. Det har direkt gett ett genomslag 

på den hydrologiska balansen som 

gått från ett överskott på cirka 10 TWh till 

att ligga på en nollnivå. Detta borde påverka 

spotpriserna uppåt, men med nuvarande 

makrofaktorer, såsom den svaga industrikonjunkturen, 

är det svårt att se hur 

mycket det kommer att stiga. Innan vi sett 

utvecklingen på spotpriset är det svårt att 

se påverkan på de långa kontrakten. 

En annan parameter, som har haft en 

negativ påverkan i det sista, är det som 

skett med utsläppsrätterna. Vi har allt mer 

påverkan på priserna på den nordiska elmarknaden 

från el baserad på gas- och kolkraft. 

Och här påverkar priset på utsläppsrätter 

direkt priset på den producerade 

elen. Vad som hänt är att man inom EU har 

diskuterat att hitta former för att minska 

antalet utsläppsrätter för att därigenom få 

priserna att gå upp. Det uppstod ett rykte 

att detta vara nära förestående, vilket 

gjorde att priserna gick upp. När det sedan 

visade sig att det endast var ett rykte utan 

substans föll priserna tillbaka får 9 EUR till 

6 EUR. Detta påverkade direkt spotpriserna 

negativt på nordpool. 

Elcertifikat 

Här ser vi en starkt uppåtgående trend. 

Vid nyår försvinner stora tilldelningar av 

elcertifikat till både biomassa- och vat- 

tenkraftbaserad elproduktion. Kvotplikten 

minskas i och för sig samtidigt i Sverige för 

att kompensera denna minskning, men det 

görs inte fullt ut eftersom man vill minska 

överskottet av elcertifikat. Samtidigt är det 

inte några större projekt på väg i Norge 

som kommer att tilldelas elcertifikat, vilket 

innebär att Norge får ett underskott och 

behöver köpa en del certifikat från Sverige. 

Sammantaget innebär det att det svenska 

överskottet reduceras med en prishöjning 

som resultat. 

Ytterligare en faktor som påverkar elcertifikatspriset 

uppåt är att utbyggnaden 

av vindkraft i Sverige har bromsat in på 

grund av det låga elpriset. Det gör att det 

sannolikt inte kommer att byggas riktigt 

lika mycket som beräknat vilket ger att tilldelningen 

av elcertifikat blir något lägre 

än beräknat. 

Rekommendationer 

Eftersom det mesta talar för ett stigande 

pris på elcertifikat rekommenderar vi att 

ligga med spotprisavtal. För elektriciteten 

ser det däremot lite mera osäkert ut. Vi 

kommer sannolikt se en normal årstidsvariation 

med uppgång under vintern, 

men det finns mycket som talar för att den 

inte blir lika stor som tidigare år. På längre 

sikt finns det tyvärr mycket som pekar på 

ett nedåtgående pris på grund av en trolig 

kommande överproduktion av el och 

fortsatt svag konjunktur. Därför kan fast 

pris eller aktiv portföljförvaltning vara ett 

alternativ. Om man överväger ett fastpris 

är det normalt sett bäst att försöka pricka 

in att låsa när det just är på väg mot kallt 

och torrt väder för att få del av den positiva 

påverkan som det tillfälligt ger även på 

längre kontrakt. 

Sist men inte minst rekommenderar vi 

att försöka få ut mesta möjliga värde ur 

ursprungsgarantierna genom att teckna 

längre kontrakt som innehåller europeisk 

certifiering vilket ger högre värde än att 

enbart sälja dem som svenska ursprungsgarantier. 

Jakob Vive Munk 

Sten Lillienau 

Neas Energy 

Jakob Vive Munk 

Sten Lillienau 


Göran Bryntse: 

100% förnybar energi 2030 möjligt 

Senaste uppskattningarna av hur stora utsläppen varit från Fukushima, av kraftbolaget Tepco, maj 2012, tyder bl a på 360 Terabequerel 

av den långlivade isotopen Cesium-137, motsvarande över 4000 Hiroshimabomber eller fyra Tjernobyl. 

SERO 

Utsläppen har spridits långt, nu fångar 

man cesiumradioaktiv fisk utanför Kalifornien. 

Kärnkraftsexperten Arnie Gundersen 

uppskattar, utifrån erfarenheter 

från bl a Harrisburg, att ca 1 miljon cancerfall 

kan förutses under de närmaste 20 

åren. Först kommer sköldkörtelcancer, 

om fem år börjar lungcancer visa sig, därefter 

hjärntumörer, leukemi osv. 

Cancerfall kostar enl. schablonberäkningar 

samhället ca 20 miljoner kronor 

per styck. 

Fukushima skulle alltså bland annat orsaka 

cancerrelaterade kostnader på ca 20 

000 miljarder. Det bör jämföras med de s k 

uppstädningskostnader som Tepco räknar 

med på 836 miljarder, där inga nämvärda 

sjukvårdskostnader ingår. 

Kärnkraftens byggkostnader har också 

skenat iväg. Frankrike har beräknat att 

de ökade säkerhetsåtgärder som man nu 

vet är motiverade i befintliga 58 reaktorer 

på grund av Fukushimakatastrofen kommer 

att kosta ca 80 miljarder. Omräknat 

till Sveriges tio reaktorer motsvarar det 

ca 13 miljarder. En ny reaktor kommer 

enligt Electricité de France att kosta ca 75 

Miljarder kr. Det motsvarar ca 1 kr/kWh 

i produktionskostnad, dvs. minst dubbelt 

så mycket som energieffektiviseringar, 

solel och vindkraft beräknas kosta i framtiden. 

Sen bör man inte glömma försäkringskostnaderna. 

Det går nog inte att försäkra 

en reaktor fullt ut. Det skulle troligen 

handla om årspremier på minst tiotals 

miljarder per reaktor enligt beräkningar 

från några tyska försäkringsbolag. 

2011 tillkom i EU 21000 MW solel, 9400 

MW vindkraft och 8800 MW gaskraft 

samtidigt som kärnkraften minskade med 

5900 MW. Utan tvivel är det den förnybara 

energin som byggs ut allra mest. 

Det fanns 240 GW vindkraft och 60 

GW solel installerat i världen 2011 vilket 

i effekt motsvarar ca 300 kärnkraftsreaktorer. 

Kina har aviserat att de ska bygga 

minst 20 GW solel till 2015, kanske 30 

samtidigt som vindkraften, som i dag är 

billigast, kan uppgå till 300 GW 2020. 

Priset på solcellsmoduler har sjunkit med 

en faktor 3-4 under de senaste tre åren 

och kan idag köpas för 0,87$/watt. I USA 

ökade solelen med över 100 % 2011 och i 

Japan väntar man en formlig explosion av 

solel tack vare de nya stöd som infördes 

1 juli i år. 2011 investerades globalt över 

1000 miljarder i ny solel, det är världens 

snabbast växande marknad. 

Ännu billigare än sol och vind är energieffektiviseringar. 

Flera utredningar 

bedömer att de kostar ca 25-30 öre/kWh. 

Det har också medfört att energianvändningen 

i många EU-länder sjunker, t ex i 

Tyskland sjönk den ca 5 % 2011. För tjugo 

år sen drog som exempel ett normalt kyloch 

fryspaket ca 1500 kWh/år,. Idag kan 

du köpa ett sådant paket som drar 300 

-350 kWh/år. Alla ledande tillverkare 

lanserar nu sina energisnålaste produkter 

någonsin, TV-apparater, pumpar, fläktar, 

motorer, lampor m.m. Bara inom EU kan 

den nya tekniken spara in över 700 TWh el 

per år, mer än vad alla kärnkraftverk i EU 

producerade. Bara uppfyllandet av EU:s 

ekodesigndirektiv spar minst 540 TWh. 

Om EU:s energieffektiviseringsdirektiv 

om 20 % effektivisering skulle genomföras 

fullt ut skulle EU spara in ca 200 miljarder 

euro i årliga energikostnader, välkommet 

i dessa tider av pengabrist. 

För Sveriges del har Förnybarhetsrådet, 

med prof. Kåberger som ordförande, 

nyligen presenterat ett scenario för 100 

% förnybar energi i Sverige redan 2030. 

Det förutsätter energibesparingar på 2%/ 

år, 32 TWh solel, 70 TWh vindkraft, 155 

TWh bioenergi och 69 TWh vattenkraft. 

Det är nu hög tid för regeringen att gå 

samma väg som de flesta länderna i EU, 

satsa på förnybar energi och energieffektiviseringar. 

Höj ambitionen för förnybar 

energi till 70 % 2020. Då kan vi få en hållbar 

energianvändning 2030 samt avveckla 

kärnkraften om ca tio år. 

Göran Bryntse, Tekn Dr 

Ordf. i SERO 

Styrelsemedlem i European Renewable 

Energy Federation, EREF 

Nu byter vi logotyp! 

Den gamla har hängt med sedan starten 

och vi kände att det var på tiden att den 

fick en modernare touch. Namnet och syftet 

med vår organisation, SERO , är dock 

oförändrat. 

I det engelska namnet så har vi gjort en 

mindre justering, ordet Association har 

vi bytt mot Organization. Swedish Renewable 

Energies Organization blir det nya 

namnet, vilket vi idag tycker ger de rätta 

associationerna vid våra internationella 

kontakter inte minst inom EU-samarbetet. 

Såhär ser logotypen som finns att 

ladda hem från hemsidan ut. 


Vad handlar egentligen Egen El om? 

FÖRNYBAR ENERGI 

Det har nu gått drygt sex år sen jag första gången fick se hur mycket el mina solceller gjorde i elnätbolagets mätare. 

Mätaren gav ständigt nya siffror med ett minus framför sig. Det var en riktigt solig dag som gjorde mig lite barnsligt glad. Det funkade! 

Från att ha varit en elkonsument blev jag en liten, liten elproducent. Min överskotts el gick via ledningen till närmsta granne. 

Vilken känsla 

Idag är det runt tusen personer som gör 

egen el, dvs producerar el motsvarande 

max sin årskonsumtion. Ofta lite mindre 

än så. 

I Danmark sätts samtidigt bara detta 

halvår 30 000 nya egen els anläggningar 

upp. 

I Tyskland är man över en miljon egen 

els producenter. En solig dag i maj (26 maj 

faktiskt) gjorde man på dagen 50% av landets 

hela elkonsumtion via dessa solceller 

på taken hos privata husägare. 

Fantastiskt. 

Men varför är det inte lika fantastiskt 

här hos oss? 

För att förstå problemen med egen el i 

Sverige måste man förstå energibolagens 

roll. Vi har politiskt byggt ett system där 

några stora jättar i samarbete med staten 

ska garantera alla medborgare säker (och 

gärna billig) el. Storskaliga lösningar, 

lika för alla. El har varit något som andra 

inte ska lägga sig i. Det har varit experternas 

eget område. Men klimatdebatten 

på 2000-talet ändrade bilden. Experterna 

hade inga bra svar längre. Motståndet mot 

förnybar energi var både okunnig (gamla 

kunskaper från 70 talets oljekris) och felaktig. 

Det ständiga argumentet att ren el 

var ”för dyr” fick allt svårare att styra debatten 

när kostnaden för smutsig el och 

kärnkraften blev allt mer uppenbar. 

Men istället för att ta tag i det som en 

möjlighet valde svenska storproducenter 

att investera i smutsig elproduktion i Europa 

samtidigt som man faktiskt motarbetade 

de få försöken till småskalig ren elproduktion 

i Sverige. 

Absurda inkopplingsavgifter var ett sätt. 

Microproduktion blev ekonomiskt omöjlig. 

Ändå tills några började göra sin egen el 

med det uttalade målet att inte sälja nån el. 

Bara konsumera. 

Jag tror det var då regelsystemet sprack. 

När jag ringde de stora nätbolagen för att 

hjälpa folk som ville sätta upp solceller och 

Johan Ehrenberg 

i luren fick höra svaret ”det är olagligt” så 

förstod jag att något var på väg att hända. 

”Stäm mig” sa jag. För självklart var det 

inte olagligt. 

Så det blev ingen stämning och inga bistra 

möten i domstolar. 

Istället fick vi en tydligare lag om rätten 

att göra sin egen el 2010 och sen dess har 

det börjat växa. 

Egen El har för samhället enorma fördelar 

i en tid då 80% av all fossil energi ska 

bort så fort det nånsin går, för att stoppa 

växthuseffekten. 

För det första ökar den energikunnandet 

hos tusentals människor. Sätter man upp 

solceller börjar man också kolla sin elkonsumtion. 

Man ändrar beteende, blir medveten. 

För det andra hjälper det nätet. Den gigantiska 

nätförlusten vi har i Sverige motsvarar 

ju faktiskt en hel kärnkraftsreaktor. 

8% av elkonsumtion är förluster. Men egen 

els ankläggningar har inga sådana förluster. 

El som produceras på gården och konsumeras 

direkt… det blir faktiskt väldigt 

effektivt. 

För det tredje gör det nätet stabilare. Ju 

fler små producenter som lokalt exporterar 

under dagen, desto mindre överföring 

måste nätbolaget göra från norrlands älvar. 

Eller från tysk kolkraft. Påståendet att 

förnybar energi skulle tvinga fram stora 

nätinvesteringar gäller inte egen el. Där 

utnyttjar vi bara de ledningar som redan 

är dragna (Däremot kräver nya stora vindkraftsparker 

nätinvesteringar såklart. Men 

det gör även kolkraftverk). 

För det fjärde flyttas makten över energin 

ut i samhället från ett litet expertstyre. 

När miljoner gör egen el så har de också 

makt över sin energiframtid. En solcellsanläggning 

innebär att man vet vilket elpris 

man kommer ha från sitt tak… fyrtio 

år framåt! Vilken annan privat investering 

kan slå det? 

Så vad talar då emot? 

Egen el har varit dyr. Att solcellerna nu 

är nere i nästan råvarupriser är ju en tillfällighet 

då Kina satsat så våldsamt på 

solcellsfabriker. Lika stora prissänkningar 

kan man nog inte räkna med framöver. 

Men visst, ny teknik och massproduktion 

brukar inte göra saker dyrare direkt. 

Men fortfarande kostar en färdig anläggning 

mellan 15 och 20 kr per W. Med 

installationsbidrag kan man räkna hem 

det hela på 7 år. När man gör en privat 

kalkyl med elpriset plus överföringspriset 

från nätbolaget hamnar de flesta på mellan 

1.30 och 1.40 per kWh. Med stigande elpriser 

kommer det bli allt bättre ekvation. 

Småskalig vindkraft är däremot alldeles 

för dyr fortfarande. Nästan dubbelt 

mot solelen räknad per producerad kWh. 

Det beror på att det inte finns någon massmarknad 

på jorden. Små vindsnurror är 

en outvecklad marknad (av de 18 snurror 

jag testat är det bara 5 som får godkänt vad 

gäller enkelhet och prestanda. Ingen får 

det prismässigt.) 

Det finns heller inget stöd för tekniken så 

genombrottet kommer dröja ett tag till. 


I motsats till stora vindkraftverk har ju 

de små mer problem att bli effektiva. Det 

beror framförallt på att de inte sitter 100 

m upp i luften där vinden är stadigare och 

stark. Men också för at växelriktare inte är 

gjorda för de små spänningar som en vindsnurra 

ger vid marknära vind. 

Det tredje sättet att göra egen el, med 

peltierelement eller små vedpannegeneratorer 

är fortfarande väldigt okänt i Sverige. 

Men jag tror inte det är många år kvar tills 

kaminer och spisar ger hus några hundra 

kWh under en vintermånad. 

Men vattenkraften då? Nja reglerna 

kring vattenkraft är så snårig och komplicerad 

i Sverige at de flesta avstår snabbt. 

Bara de som kan göra elproduktion för försäljning 

tittar på det. (Och där vet vi ju att 

det finns mycket fin småsklig vattenkraft 

att utnyttja). Den egna konsumtionen är 

helt enkelt oftast för liten för ett vanligt 

hus för att motivera kraftsamlingen man 

måste ta för att få göra egen el i en bäck. 

Hur stort kan det bli? Jag är rätt säker på 

att vi i Sverige har 10 000 egen els producenter 

inom ett eller två år. De allra allra 

flesta med solceller. När nya kvittningsregler 

genomförs (där du får ”lagra elen” i 

nätet en solig dag och hämta hem den en 

kylig natt) kommer många fler våga ta steget. 

Detta trots att överskottsproduktionen 

faktiskt är rätt liten för en normal egen els 

producent. 

Men ännu viktigare kanske elbilen blir. 

Jag ser framför mig hur elbilar kommer 

motivera människor att göra egen el ännu 

mer. Ett garagetak med solceller försörjer 

nämligen en elbil med all energi den behöver… 

40 år framåt. Den makten över den 

egna transportkostnaden är svårslagen. 

Så hur stor kan det bli? Riksbyggen räknade 

på 83 ut att man med dåtidens teknik 

kunde göra en tredjedel av hushållselen 

från husens tak. Sen hände inget. 

Men nu när det händer så är siffran självklart 

inte mindre. Även Sverige kommer få 

50% av all el en solig dag från våra tak. 

Fast visst behövs det fler lagändringar 

också. 

I Sverige har man infört den märkliga regeln 

att om man gör mer el på årsbasis mot 

vad man konsumerar så ska man betraktas 

som producent. 

Det betyder att den som minskar sin elkonsumtion 

bestraffas av politiken. 

Det vore självklart mycket bättre – och 

enklare – att alla som producerar sin el, 

först får konsumera sin produktion och 

sen bara betala inkomstskatt på överskottet 

som exporteras efter det. Då skulle vi få 

människor som vågade sätta upp större anläggningar, 

ja fylla taken, för att göra mer 

klimatnytta. Och säkra sin elframtid. 

För i grund och botten handlar ju förnybar 

energi om detta enkla. 

Vi MÅSTE öka den. Varje ren kWh, varje 

liten solcell, varje liten snurra är ett steg 

närmare en hyfsad framtid även för våra 

barnbarn. 

När människor då själva tar initiativ och 

försöker göra lite nytta så ska regler, politik 

och energijättarna göra allt de kan för att 

hjälpa dem. Inget annat. 

Johan Ehrenberg 


Köp inte 

din el av oss 

Sälj den till oss istället 

Förnybar el är väldigt populärt bland våra kunder och efterfrågan bara 

ökar. Det är därför glädjande att många nya producenter kommit till oss 

i höst. De har förstått vikten av en bra elaffär baserad på service, anpassade 

avtal och kunskap om elmarknaden. Vi vill passa på att hälsa dem välkomna! 

Vill du också sälja din el till oss? Kontakta våra erfarna säljare: 

Anders 031-34 64 181, Rolf 031-34 64 177 eller Georg 031-34 64 178. 


VINDKRAFT 

Intervju med Sven Ruin: 

Svenskt 

småföretag 

siktar utanför 

landet med 

småskalig 

energi 

När man närmar sig Sven Ruins hem i Odensvi utanför Köping 

ser man ett vackert ståltorn med en liten vindsnurra på toppen 

sticka upp över nejden. Väl framme konstaterar man att kraftverket 

inte hörs trots att det går på högt varv. Efter att ha arbetat 

på flera laboratorier har Sven återvänt hem för att utveckla 

ny småskalig vindkraft med hybridlösningar. Som uppfinnare, 

skicklig verkstadstekniker och elektronikkonstruktör tar han 

fram produkter främst avsedda för U-länder. Att de samtidigt är 

väl användbara i Sverige för den som vill öka sin självförsörjning 

med el är ingen nackdel, särskilt som utrustningen fungerar bra 

utan nätanslutning. 

18 m högt åttakantigt plåttorn kan resas och fällas ner med två 

hyraulkolvar. Det blir då lätt att arbeta med vindkraftverket, 

I Sverige tar de flesta för givet att elnät 

finns framdraget och fungerar bra, men 

i världen är det väldigt många som saknar 

detta. Det svenska företaget TEROC 

har arbetat länge med lösningar för detta 

och har under året tagit ett stort steg för 

att nå ut med sin modulbaserade teknik i 

Sydamerika. 

Solceller och små vindkraftverk har 

funnits länge. För den som saknar elnät 

eller där elnätet är otillförlitligt, behövs 

dock en komplett systemlösning, som 

ofta blir optimal om man kan kombinera 

flera energikällor till ett så kallat hybridsystem. 

För att göra det lättare än tidigare 

att skapa sådana hybrider har företaget 

utvecklat en ny typ av systemmoduler, 

som är lätta att transportera och enkelt 

kan kopplas samman till en komplett el- 

försörjning. Inriktningen är exempelvis 

hus eller byar, där man har större behov 

än vad ett litet likströmssystem med solceller 

kan ge. Det här systemet kan ge enfas 

eller trefas växelström, så att man kan 

använda många av de maskiner vi är vana 

att kunna använda med elnätet, vilket 

kan vara viktigt för att man ska kunna utveckla 

verksamhet exempelvis på landsbygden 

i utvecklingsländer. 

Den första typen av systemmodul, som 

har installerats i bland annat Bolivia, ger 

upp till 2 kW eleffekt. Tekniken är skalbar, 

i första hand till större storlekar, 

och kan samköras med exempelvis dieselkraftverk 

på 20 kW. Att komplettera 

befintliga dieselkraftverk med TEROC Independent 

Power är ett mycket kostnadseffektivt 

sätt att spara dieselbränsle, och 

därmed minska koldioxidutsläpp. 

En speciell utmaning i sammanhanget 

är att hitta tillräckligt bra små vindkraftverk, 

som kan integreras i systemet. De 

platser som saknar elnätsanslutning är 

oftast avlägsna och därför är det extremt 

viktigt med tillförlitlig utrustning. Dessutom 

behöver ett antal formella krav vara 

uppfyllda, vilket en del leverantörer av 

små vindkraftverk bortser ifrån. TEROCs 

Sven Ruin har varit pådrivande för att en 

internationell konsumentmärkning av 

små vindkraftverk ska komma tillstånd. 

Som en komplettering provar företaget 

även ut små vindkraftverk själva, vid sitt 

kontor utanför Köping. 

En speciell egenskap är att systemen 

kan omfatta laststyrning, vilket gör det 

möjligt att skapa gemensamma system 


i exempelvis en by, på ett mycket bättre 

sätt en tidigare. Överskott på förnybar energi 

kan tas tillvara och överutnyttjande 

kan undvikas automatiskt. Till exempel 

kan ett system för byelektrifiering kombineras 

med försörjning av en basstation 

för mobiltelefoni, utan att driftsäkerheten 

hos basstationen äventyras. Systemen 

kan växa om behovet av el växer och för 

större system finns styrmoduler framtagna, 

som gör att man kan bygga ett öppet 

system med produkter från flera olika tillverkare. 

Som ett tillägg kan data samlas 

in och lagras i en central databas, så att 

kunskap kan byggas för exempelvis utrullning 

i ett land. Man kan säga att det 

är en form av ”smart nät”, men skapat för 

att konkret lösa de enkla människornas 

behov. 

Som en ”spin off” har tekniken även 

funnit sin användning i vanliga fastigheter 

i Sverige. Både stora och små fastighetsägare 

kan ha ett intresse av att kombinera 

lokal elgenerering och effektiv 

användning av energi. 

Sven Ruin är en av landets mest erfarna 

Sven Ruin 

utvecklare av vindkraft efter många år 

i branschen bl a som anställd på Nordic 

Windpower. Hans engagemang för att 

hjälpa folk i U-länder till en bättre energiförsörjning 

med förnybar energi är starkt. 

Just en teknik där olika energiformer kan 

hjälpas åt att generera el har stort värde 

och i Sydamerika finns ofta många små 

vattenflöden där även vattenkraft kan genereras. 

Det finns många uppfinnare som 

konstruerat små vindkraftverk men få 

konstruktioner har varit hållbara och 

producerat utlovat antal kWh. Därför arbetar 

Sven på uppdrag av SERO för att vi 

i Sverige skall få en konsumentprovning 

som garanterar en viss teknisk kvalitet på 

verken samt vilken produktion som kan 

förväntas. Alla kraftverk som säljs måste 

också vara försedda med CE-märkning 

där säljaren skall kunna garantera och 

dokumentera utlovad prestanda. SERO 

har begärt att staten anslår 2 miljoner kr 

för att testa ett tiotal konstruktioner hos 

SP i Borås. Detta är nödvändigt om småskalig 

vindkraft skall få en större marknad 

i Sverige. Viktiga är också de privata 

tester Johan Ehrenberg och hans ”Egen 

El” i Katrineholm utför på små importerade 

verk från Asien. Många, särskilt kinesiska 

fabrikat har då fastnat i Johans 

”sil” och inte kommit in på svenska marknaden. 

Den som vill veta mer om Sven Ruins 

hybridanläggning kan maila Sven på 

Sven.ruin@teroc.se 

Olof Karlsson 

VINDKRAFT 

Måttligt behov av reglerkraft vid 

30 TWh vindkraft 

Det har förekommit många felaktiga uppgifter om hur stor reglerkraft som skulle behövas för att balansera utbyggnaden av vindoch 

solkraft. Nu har professorn i Ellära vid KTH i Stockholm, Lennart Söder gjort en djupanalys av vad som händer om 30 TWh 

vindkraft skall integreras i det svenska kraftsystemet. I nästa steg undersöks vad som krävs om 45 TWh vind och 10 TWh solkraft 

skulle integreras. 

En sammanfattning av rapporten publicerad av KTH lyder : 

”Syftet med denna rapport är att ge en kvalitativ förståelse 

om det förändrade behovet av reglerkraft vid en mycket större 

andel variabel förnybar elproduktion än idag. Detta är en 

första upplaga där möjligheterna att integrera 45 TWh vindkraft 

och 10 TWh solkraft studeras. I rapporten visas att trots 

en mycket större andel variabel förnybar kraft så sker inga 

dramatiska förändringar av behovet av reglerkraft jämfört 

med idag, dvs kraftsystemets förmåga att följa med nettoförbrukningen 

från timme till timme. Nettoförbrukningen avser 

[förbrukning]-[vindkraft+solkraft] dvs den förbrukning som 

övriga kraftverk, inom eller utom landet, ska klara av. Anledningen 

är att vindkraftens variation från timme till timme är 

relativt liten, under ca 10% av installerad effekt, medan el- 

förbruknings variation är betydligt större. En mer detaljerad 

studie, där upp till 30 TWh vindkraft har studerats och vattenkraften 

studerats på älv- och aggregat-nivå, ger liknande 

resultat, dvs inga dramatiska förändringar av behovet av reglerkraft. 

En annan aspekt av reglerkraft är förmågan att klara 

den högsta elförbrukningen i ett system med mycket variabel 

elproduktion, ofta benämnd högeffektreserver. I rapporten 

visas att den generella slutsatsen är att storleksordningen i 

kostnad för att klara denna utmaning är på nivån noll eller 

enstaka ören per kWh.” 

Hela rapporten på 30 sid. finns på http://kth.diva-portal.org/ 

smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:570566 

Olof Karlsson 


EGEN ENERGI 

Fyrbåken i 

Kattegatt 

En solig dag i augusti åkte vi några stycken med färjan från 

Kalundborg på Själland med destination Kålby Kås på Samsö. 

Den lilla ön, mitt emellan Själland och Jylland, har under de 

sista åren placerat sig på världskartan då Samsö på kort tid 

lyckats göra sig CO2-fri. Med detta i åtanke blev man lite förbryllad 

då färjan bolmade svart illaluktande rök. 

Efter en två timmar lång båttur reste sig ur havet tio lysande 

vita vindkraftverk i en rak linje söder om ön. Vid ett besök senare 

på Samsö Energiakademi fick vi lära oss att det finns ett 

samband mellan röken från färjan och vindkraftverken till havs. 

Tio vindkraftverk i havet möter besökarna till Samsö 

Utanför turistorten Ballen ser man på 

långt håll den långa, av vikingahus 

inspirerade,byggnaden där Energiakademin 

håller till. Det är ett på alla sätt 

energieffektivt hus med solceller och solfångare 

på taket. Bredvid huset har man 

arrangerat en energistig där intresserade 

i egen takt kan lära sig om förnybar energi 

av olika slag, något som fördjupas i 

den stora hallen inomhus. På sommaren 

har man öppet för allmänheten två eftermiddagar 

i veckan då man får en introduktion 

och rundvandring följt av föredrag 

och filmvisning. 

Svend Auken 

Den här eftermiddagen då vi, några nyfikna 

turister, bänkade oss i den stora 

salen fick vi en innehållsrik presentation 

om Energiakademins historia och nuläge 

av Anja Daugaard. Hon började med att 

poängtera betydelsen av den man som 

var upphov till det som skulle bli Samsös 

framgångssaga, nämligen Svend Auken. 

Han var miljöminister från 1993 och från 

1994 till 2001 både miljö och energiminister. 

Han var en stor miljökämpe och 

naturälskare och integrerade tanken på 

ett hållbart samhälle tvärs över ministerierna 

och de olika partierna. 

Tävlingen 

För att stimulera utvecklingen mot att bli 

självförsörjande när det gäller förnybar 

energi utlyste Svend Auken 1997 en tävling. 

Staten tog därför ett beslut om att 

man skulle välja ett avgränsat område 

som skulle tjäna som förebild för hela 

landet och även bli ett skyltfönster ut 

mot övriga världen. 

De tävlande skulle visa upp en handlingsplan 

där tre mål skulle uppfyllas: 

1. Det hela skulle genomföras på tio år. 

2. Projektet skulle bäras av ett stort folkligt 

engagemang och samverkan med 

lokala aktörer. 

3. Bara kända, existerande teknologier 

fick användas. 

Fem öar valdes ut. Samsö anlitade 

en konsultfirma från Århus med specialite 

på miljö och energianalyser. Tillsammans 

med lokala organisationer inventrades 

ön på sina resurser; sol, vind, 

halm och träflis. Enligt planen skulle 

Samsö kunna bli CO2 neutral genom att 

få all el från vindkraftverk, täcka 50% av 

värmebehovet från fjärrvärme baserad 

på förnybar energi och resten på individuella 

hållbara lösningar. Det visade sig 

vara ett vinnande koncept. Samsö vann! 

Nu skulle bönderna få hyra ut mark till 

vindkraftverken, sälja halm och träflis 

till de nya fjärrvärmeverken, och hantverkarna 

skulle lära sig att sätta upp nya 

system. 

Hur komma igång? 

Dagen efter Samsö vunnit priset kungjorde 

borgmästaren att kommunen 

tänkte inte engagera sig i detta.Vad 

göra? Det som fanns var ett bidrag från 

Energimyndigheten som finansierade 

energikonsulten som tidigare utarbetart 

den vinnande planen, och så anställdes 

en miljölärare från Samsö, Sören Hermansen. 

Det var viktigt att en ortsbo med 

lokalkännedom var involverad. Sören 

kände allt och alla och visste var, när och 

hur man skulle nå folk. Många kaffekannor 

och ölbackar tömdes under ett antal 

möten då man berättade om energipriset 

och vilka möjlijheter och utmaningar det 

skulle kunna föra med sig. 

En åtgärd man genast kunde börja 

med var att få igång det nationella programmet 

för energibesparingar i pensionärers 

hus. Med en annons i ortstidningen 

fick man många svar, och med 

ekonomiska beräkningar på vad var och 

en skulle kunna tjäna på att isolera sitt 

hus blev en hel del byggnadssnickare 

satta i arbete. 

En nyckelperson med stor personkännedom 

var smeden på ön som hade en 

viktig inkomst genom att sätta in oljepannor 

och ge dem service. Sören lyckades 

få honom att förstå att det skulle bli 

mer och roligare jobb om han istället 

satsade på energiomställningen. Bland 

annat skulle det installeras solfångare, 

men för det behövdes certifikat. Man fick 

en tredagars kurs ordnad till ön ” och 

plötsligt hade vi en ö med ambassadörer 

för solenergi. That moved for sales”, som 

smeden Ole Hemmingsen sa. 

Vindkraftverken 

Enighet om var de landbaserade vindkraftverken 

skulle placeras var viktig, 

därför hade man öppna möten om det 

och detaljerna för finansiering. I den 

ursprungliga planen fanns 15 vindkraftverk 

, men det var svårt att komma överens 

om placeringen, därför bestämde 

12 förnybar energi 3/2012 

Text: Carl Olov Persson 

Foto: Birgitta Nilsson

EGEN ENERGI 

Besökarna får information om olika energiformer. 

man sig för att endast beställa elva stycken, 

men större och högre. (1 MW och 77 

m till vingspetsen – klara år 2000) Den 

norra delen av ön med sin storslagna 

natur var inte lämplig för vindkraftverk, 

tyckte man, och därför skulle de endast 

finnas på¨slättlandet i söder. 

2002 skedde ett genombrott. Det blev 

ny kommunstyrelse med ny borgmästare 

som förstod potentialen i energiprojektet 

och investerade 125 miljoner DKK. 

De tio vindkraftverken offshore (2,3 

MW 103 m till vingspetsen - klara år 

2003) byggdes för att kompensera för 

den bensin- och dieselslukande transportsektorn, 

inte minst de tre bilfärjorna. 

Ännu var de alternativa drivmedlen för 

dyra eller teknologin för oprövad. Vindkraftverken 

producerar 80 000 MWh/år. 

Det var mer än vad transporterna gör av 

med. Strömmen säljs till det nationella 

elnätet och överskottet används till olika 

projekt. Vindkraftverken har blivit en 

god affär på grund av de statliga inmatningstarifferna 

som drog ner återbetalningstiden 

till sex – åtta år. 

Av de elva landbaserade vindkraftverken 

ägs nio individuellt av lantbrukare 

medan två är andelsägda. För de offshore 

gäller att tre ägs av större privata 

investerare ( de flesta lantbrukare från 

ön), två är andelsägda och Samsö kommun 

äger fem. 

(Den danska ”VE-loven” säger att 

minst 20% av ett vindkraftsprojekt skall 

utbjudas som ägarandelar till boende i 

kommunen.) 

För att så många som möjligt skulle 

känna sig delaktiga och få glädje av vindkraftverken, 

gjorde man på följande sätt, 

berättar Sören: 

- Banken beviljade lån för en, tio eller 

trettio andelar. Det beydde att alla på 

Samsö kunde köpa en andel. De fick ett 

papper med ett låneerbjudande, sedan 

behövde de bara signera och andelen var 

deras när den var betald. Även folk utan 

pengar kunde alltså bli med. Sören fortsätter: 

- Kommunen fick mer vinst från vindkraften 

än vad de budgeterat för. Överskottet 

beslöt man att sätta åt sidan. 

Därför kunde vi be om en donation till 

Energiakademin. Det var ett hus som vi 

önskat från början. Vi fick pengarna och 

på så sätt hjälpte vindkraftverken till att 

finansiera Energiakademin!” 

Fjärrvärmeverken 

Första fjärrvärmeverket, vid centralorten 

Traneberg, byggdes redan 1993 av 

det lokala energibolaget NRGI (alltså 

före Energiakademins tid). 

Sedan finns det två nya halmeldade 

kooperativt ägda. Halmen säljs av böndena 

på femårskontrakt för 60 - 80 öre 

kilot. Efter förbränningen återförs askan 

till åkrarna som gödning. 

I norr ligger det enda träfliseldade 

fjärrvärmeverket, Nordby/Mårup. Godset 

Brattingsborg har en del skog i norr, 

så därifrån kommer träflisen. Verket 

ägs, liksom det i Traneberg, av NRGI då 

ortsborna tyckte det var bekvämast att 

lämna över ansvaret till ett bolag. Dessutom 

har man satsat på en solfångaranläggning 

på 2500 m2. Eftersom det finns 

många fritidshus i norr var det en god idé 


EGEN ENERGI 

med solfångare som under sommaren 

kan leverera värme och varmvatten till 

de många turisterna. Dessutom sparar 

man på bristvaran träflis. 

Det är brukligt vid anläggning av nya 

fjärrvärmeprojekt i Danmark att man 

i förväg bara betalar 100 DKK i anslutningsavgift..( 

Kommer man senare blir 

det fullt pris.) Detta förmånliga erbjudande 

har alltså gällt vid Samsös anläggningar. 

Samsö 2,0 

Även om Samsö blivit CO2-neutral (något 

man klarade på sju år), så återstår ju 

saker att göra. Därför har man nu en årlig 

konferens ”Samsö 2,0” där man planerar 

nästa steg. Michael Kristensen vid den 

rådgivande ”Energitjensten”, knuten till 

Energiakademin, svarade på mina frågor 

om vad han tyckte var det viktigaste för 

närmaste framtiden. Michael svarade så 

här: 

- En stor del av de kommunala bilarna 

kör nu på el. Det är meningen att de offentliga 

bussarna och postens skiftar till 

el 2013. 

Sist men inte minst – man har nu anställt 

en ingenjör för att kartlägga tillgången 

på biomassa, ekonomi placering 

med mera. 

Det ser ut som om man redan nästa 

år kommer att påbörja byggandet av två 

små anläggningar i var sin ände av ön för 

att i första hand produccera biogas till 

färjorna. 

Michael fortsatte: 

- Fortfarande finns 700 permanentbostäder 

med oljeeldning, så dem måste 

vi ta tag i. Vi har nu också stort fokus på 

energirenovering och kollar upp både 

privata och kommunala byggnader. Flera 

projekt är på gång bland annat i samarbete 

med kommunen. 

Den nya vallfartsorten 

Energiakademins kalender är alltid fullbokad. 

Mer än 5000 personer per år från 

hela världen gör besök. Det är skolelever, 

forskare, journalister, politiker med 

mera. Det demokratiska experimentet 

lockar många, speciellt japaner. En person 

som ofta besöker ön är energiexperten 

Iida Tetsunari som är engagerad 

i samma stiftelse som Tomas Kåberger, 

nämligen ”Japan Renewable Energy 

Foundation”. 

Att Samsö fått stor uppmärksamhet 

beror i första hand på eldsjälen Sören 

Japanen Iida Tetsunari och eldsjälen Sören Hermansen. Foto: Energiakademiet.dk 

Även campingen får sin el från vindkraft. 

Hermansen. Sedan såg EU tidigt vad som 

var på gång. Flera viktiga priser har också 

bidragit. Här några exempel: 2009 mottog 

man det prestigfyllda ”Göteborgspriset”, 

dessutom flera EU-priser varav 

det sista är ”EUs ManagEnergy Local Energy 

Action Award 2012”. 

I den tillkrånglade värld vi lever i har 

det enkla och självklara blivit något helt 

unikt. Därför vallfärdar nu hela världen 

till Samsö. 

Text: Inger Widell 

Foto: Inger Widell om inget annat anges. 

Källor: Intervju med Energitjensten, 

hemsidan www.energiakademiet.dk 

Inger Widell 


Västmanlands Energiförening: 

Fördela stödet till solenergi mer rättvist 

På sitt årsmöte i Västerås den 10 november beslutade Västmanlands Energiförening att skriva till energiminister Anna-Karin Hatt 

om snedfördelningen mellan stöd till solceller och solfångare, där solceller får stöd och solfångare inga bidrag. Dock ger arbetet med 

att installera solfångare rätt till rotavdrag. 

Brevet lyder: 

Bidrag till solel slår snett 


Staten ger 45% bidrag till installation av solceller för elproduktion. I regeringens budget föreslås bidraget finnas kvar till 2016 

och 210 miljoner kr anslås. Detta låter ju utmärkt men får tyvärr förödande konsekvenser för annan solenergi. 

Solvärme via solfångare är det andra sättet att ta tillvara den rena solenergin. Till installation av solfångare ges inget bidrag. Den 

ensidiga satsningen på solel innebär nu att den spirande solvärmemarknaden håller på att kvävas, nära en halvering under 2012 

talar sitt tydliga språk. 

Anledningen är att en solcellsanläggning med 45% bidrag kan uppskattas få en återbetalningstid på ca 10 år, förutsatt att solelen 

får kvittas mot den egna elanvändningen, s.k. nettodebitering. En solvärmeanläggning utan bidrag får en återbetalningstid 

på 15 – 25 år beroende på förutsättningarna. 

Teknikneutralt stöd 

Både solvärme och solel är förnybara och mycket miljövänliga. Solenergi i alla former måste få en betydande andel i framtidens 

energisystem. 

Västmanlands Energiförening begär därför att stödet till solenergi utformas på ett teknikneutralt sätt. Ansvaret för detta torde ligga 

på Regeringen. 

Därför bör allmänt investeringsstöd för både solfångare och solceller på t. ex. 20% införas. Den nuvarande nivån på 45% bidrag 

till solel får till följd att anslagna medel tar slut alldeles för fort och den 2 år långa kön till bidrag stoppar upp uppbyggnaden 

av solelanläggningar i stället för att påskynda den. 

Den bästa långsiktiga stödformen för solel är att tillåta nettodebitering av elkostnaden. Det innebär att producerad solel får 

avräknas mot använd el under en månad trots att solcellerna tidvis ger mer är huset behöver och överskottet i praktiken då matas 

ut på elnätet. Man kan betrakta det som att solelen korttidslagras gratis på elnätet. 

Västmanlands Energiförening begär alltså att: 

• Nuvarande stöd till solceller omformas till ett teknikneutralt stöd för solenergi i alla former 

• Stödet för solenergi utformas så att tillgängliga medel används så effektivt som möjligt. En bidragsnivå på 20% av investeringskostnaden 

kan vara lämplig. 

• För solel ska nettodebitering på månadsbasis införas. 

Uttalande antaget vid årsmöte med Västmanlands Energiförening (ideell) 2012-11-10 

Stefan Springmann 

Ordförande Västmanlands Energiförening 

Kommentar: 

Inom SERO har vi diskuterat om inte årsavräkning vore bättre än 

månadsavräkning för producenten som då skulle kunna få hela 

sin sommarproduktion avräknad mot vinterförbrukning. 

Det verkar ännu inte vara fastställt vilken procentsats som 

skall gälla för solcellstödet från 2013 och framåt. Beslut fattas då 

Riksdagen beslutar om detta avsnitt i 2013 års budget nu i december. 

Kötiden för solcellbidrag verkar nu vara 2-3 år och hopp om ev. 

framtida bidrag hämmar installationer av solceller. För tillverkare 

av solfångare, är läget besvärligt, se Lars Andréns krönika. 

Det är illa eftersom svensktillverkade, av SP testade solfångare, 

är mycket effektiva och ger ca 600 kWh per kvadratmeter och år. 

Nästa steg i utvecklingen kan vara en kombination av solfångare 

och värmepump som Lars-Erik Lennartsson presenterar i sin artikel. 

Där handlar det om att plocka ut mer lågtemperaturvärme 

ur solfångarna via en värmepump. Själv är jag mycket nöjd med 

min 6,6 kvm stora solfångare som det här året, trots lite sol, gett 

ca 3000 kWh varmvatten. 

Brevet är ett bra initiativ från Västmanlands Energiförening. 

Olof Karlsson 


Egen Energi: 


Lars-Erik Lennartsson i Kristianstad utmanar alla som experimenterar för att sänka sin energikostnad. En nyckel i Lars-Eriks konstruktion 

är en direktkondenserande värmepump med kopparslinga i trädgården och solfångare som får leverera värme även vid låga temperaturer 

i solfångaren. Berätta gärna om Din konstruktion. Lars-Erik skriver: 

Det går utmärkt att kombinera solvärme 

och värmepump 

Visst går det utmärkt att kombinera solvärme 

och värmepump (VP) för villabruk. 

Nedan ska jag berätta lite om varför jag 

som jobbar med solvärme gillar värmepumpen 

som normalt inte förknippas med 

solvärme. 

Anledningen till att det fungerar utmärkt 

är att värmepumpen jag använder 

är att den ger betydligt högre temperatur 

än andra, man kan få runt 80 grader i toppen 

på ackumulatortanken(AT) om man 

vill. 

Jag vet inte om det finns andra VP som 

klarar så hög temperatur än den. VP som är 

direktkondenserande och saknar värmeväxlare 

och pumpar, endast kompressor. 

Men det är flera anledningar. 

1 Skiktningen 

2 Flexibiliteten/Enkelhet 

3 Lågvärdig solvärme 

4 Nackdelar med direktkondenserande VP 

Skiktningen 

Just detta med den högre temperaturen 

är A och O för en bra skiktning i AT 

och skiktningen är i sin tur den parameter 

som gör att man kan ladda ner betydligt 

fler sol-kWh, det kan handla om runt 

30% mer, m.a.o. det är skillnaden mellan 

en bra anläggning och en dålig. Det 

finns flera enskilda komponenter som kan 

förstöra en bra skiktning, och det vanligaste 

är förrådsberedaren som sitter högt 

i AT och som får inkommande kallvatten 

högt. Beroende på användarbeteende 

av varmvatten, för varje gång man tar ut 

varmvatten så kommer det in kallt vatten 

i toppen på AT, som stör temperaturskiktningen 

i AT. Därför ska man använda 

genomströmningsberedare(dubbla kamflänsrör) 

som kyler i botten först och som 

förstärker skiktningen. Ännu bättre blir 

det om man sätter in en tappvarmvattenautomat 

som har en stor värmeväxlare, 

växlaren ska vara ganska stor annars kan 

ett stort flöde orsaka omrörning i AT. En 

ganska stor värmeväxlare ger väldigt låg 

temperatur i botten på AT, kanske runt 20 

grader C. 

Hur radiatorsystemet fungerar och är 

uppbyggt är viktigt. När man har en ganska 

hög temperatur i AT så rekommenderar 

jag att öka uttemperaturen till radiatorerna 

och minska flödet så att returen blir 

kallare. Medeltemperaturen över radiatorerna 

blir den samma och samma mängd 

värmeenergi avges till rummen som innan. 

Golvvärme ger lägst returtemperatur, 

men ser man till att radiatorytan är lite 

tilltagen och flödet hålls lågt så får man 

ganska låg returtemperatur även från radiatorkretsen. 

Man kan få en viss självförstärkning 

av skiktningen i AT liksom genomströmsberedaren 

bidrar till. 

Som jag redan varit inne på så är VP-en 

viktig för skiktningen, som ni kan se på bild 

1 avges den varmare hetgasen från VP-en 

i toppen på AT och följer med skiktningen 

neråt och förstärker denna uppifrån. Den 

låga bottentemperaturen medför att VP 

hinner avge mer av sin värmeenergi innan 

en ny cykel börjar. 

När man känner att AT är varm utanpå 

så säger det mig att den har för lite isolering. 

För tunn isolering är tyvärr vanligt 

och det gör att mantelytan på AT kyls mer 

än nödvändigt och man försämrar skiktning. 

Bäst är att köpa en oisolerad AT och 

isolera själv, gärna runt 20 cm eller mer. 

Till sist så tar jag upp elpatronens placering, 

den ska sitta högt. Sitter den lågt så 

får den starta onödigt mycket och gå länge 

och när den startar så stör den skiktningen 

rejält. 

Flexibilitet/enkelhet 

Ett bra system ska vara flexibelt och påbyggbart. 

Som man kan se på bilden är det 

en ganska vanlig AT som är utrustad så att 

man kan tillföra biobränsle ved/pellets eller 

kanske något annat i framtiden. Vi vet 

att strömavbrottet aldrig kan garanteras 

och att då ha en backup i form av en vattenmantlad 

pelletskamin/vedkamin är 

aldrig fel, bara man har lite reservström till 

pumparna. 

Med smarta elnät som kanske kommer 

om några år så kan man kanske välja att 

låta VP gå främst på lågpristid, m.a.o. AT 

kan även användas för spara några kronor 

när elkraften är som dyrast. Har man golvvärme 

stengolv skulle även det kunna ackumulera 

korttidsenergi. När de enskilda 

systemkomponenterna sitter var för sig är 

det lätt att felsöka och lätt att förstå. 

Lågvärdig solvärme 

Personligen tycker jag det kan vara bra att 

kunna använda lågvärdig solvärme som 

inte har tillräckligt hög temperatur för att 

värma AT och då förvärma kollektorn till 

VP. Lägger man solvärmen nära kollektorn 

så får man samtidigt en väldigt låg temperatur 

på solslingans retur, det handlar om 

strax över 0 till 10 grader C. Denna låga returtemperatur 

sänker medeltemperaturen 

i solfångaren rejält. Vinterhalvåret så laddar 

man ner solenergi som har en uttemperatur 

från solfångaren på 10-15 grader C. 

När man höjer kollektortemperaturen till 

VP från 0 till ca: 9 grader ökar verkningsgraden 

från COP 3 till ca:4 det blir ca:30 

% högre verkningsgrad vilket är bättre än 

inget, man får inte vara kräsen på vinterhalvåret. 

När man har möjlighet att förvärma 

kollektorn så får man samtidigt en 

övertemperaturförsäkring för solfångaren. 

Det innebär att solfångarytan kan vara lite 

större utan att riskera att solfångaren går 

i kok(stagnation), man låter helt enkelt 

solvärmen gå ner i marken när AT har nått 

maxtemperatur. Se bild. 



Direktkondenserande VP har en ganska 

kort kollektor, och den har hög yteffekt, 

med det menar jag att den kyler mer eller 

den tar mer värme i marken per meter 

kollektor än andra VP. Detta bidrar till att 

man får en väldigt låg returtemperatur till 

solfångaren när den förvärmer kollektorn. 

När man kombinerar solvärme med VP 

så är det så att den plana solfångaren kan 

vara väl så bra som vacuumrörsolfångare, 

det beror på att brytpunkten för när vacuumrören 

ger mer energi går vid ca: 20 

graders övertemperatur mot omgivande 

lufttemperatur. Har man då kompenserat 

för detta med 30-40% större yta, så erhåller 

man t.o.m mer lågvärdig solvärme med 

den plana solfångaren. 

Nackdelar med direktkondenserande VP 

Den enda nackdel som jag kan se med 

direktkondenserande VP är att den kräver 

kyltekniker vid installation. 

Om det går väl och beräkningen visar på 

acceptabla förluster så ska jag försöka få 

till ett Sol och VP projekt där solvärme lagras 

under en befintlig villa byggd på platta 

på mark. Har en ny systemlösning som ser 

ut att ge betydligt mer lågvärdig solvärme 

på vinterhalvåret. 

Pennförare Lasse Lennartsson 

Sol & Energiteknik i Kristianstad 

lasse.lennartsson@bikab.net 

ENERGISEMINARIUM 

SERO i samarbete med Mälardalens Högskola 

Den 10 november arrangerade SERO i 

samarbete med Mälardalens Högskola, 

MdH, ett energiseminarium i högskolans 

lokaler i Västerås. Seminariet handlade 

om den förnybara energins möjligheter 

att bidra till energiförsörjningen, nu och i 

framtiden. 

Seminariet inleddes av professor Erik 

Dahlqvist, MdH, som hälsade välkommen 

och redogjorde för den omfattande forskning 

och utveckling som pågår inom förnybar 

energi. MdH är en högskola som profilerar 

sig på förnybar energi trots att en stor 

del av högskolans verksamhet ligger i en 

kärnkraftstad som Västerås. 

Efter prof. Dahlqvist följde MdH:s andra 

energiprofessor, Björn Karlsson, som 

redogjorde för det kraftigt ökade intresset 

för solel, stimulerat av prissänkningar och 

investeringsbidrag. Åhörarna fick veta att 

det nu är privatekonomiskt lönsamt med 

egen solelsproduktion i hushållet, om nettodebitering 

med tillräckligt långa avräkningsperioder 

införs. 

Peter Danielsson och Göran Bryntse från 

SERO gav oss en inblick i EU:s olika energidirektiv 

och Sveriges roll i dessa. Genom 

en avsevärd ökning av den förnybara energiutvinningen 

och en sjunkande energianvändning 

har Sverige i praktiken redan 

uppnått den kvot som enligt direktivet ska 

vara uppnådd år 2020. 

Gustav Melin, VD i SVEBIO, kunde visa 

den stora ökningen i användningen av bio- 

Texten fortsätter på sid. 23 



Glava Energy Center 

– Centret för innovation 

Fältet med solceller i Glava är ett av de större i landet. 

Glava Energy Center (GEC) ett testcenter för innovation och utveckling är beläget ca 3 mil utanför Arvika. GEC:s primära mål är att 

arbeta för förnybar energi och att öka kunskapen om förnybar energi. 

GEC är ett internationellt ledande testcenter 

när det gäller att arbeta för förnybar energi. 

Syftet för centret är att det ska fungera 

som ett utvecklingscentrum på både 

regional, nationell som internationell 

nivå. GEC är även öppet för företag och 

organisationer som arbetar inom området 

förnybar energi eller energieffektivisering. 

Det händer mycket kring centret. GEC 

utvecklas hela tiden mer och mer mot nya 

projekt inom förnybar energi. Bara i dagsläget 

drivs ett 25-tal projekt som t ex en 

väderstation, ett energilagringssystem, 

en vindmätningsmast, nya stativ- och solmodulteknologier, 

ett vetenskapscenter 

(Glava Energy Science Center) och en av 

Skandinaviens största solenergiparker 

som i skrivande stund byggs ut ytterligare. 

Bakgrund 

Hur startade då allt? I september 2009 

bildades Glava Energy Center Ekonomisk 

Förening. Grundtanken var att man 

ville starta ett center där man kunde använda 

anläggningen för tester och utvecklingsprogram 

inom förnybar energi. 

Initiativet kom från bland andra Arvika 

Elnät, Fortum, Innotech Solar, Scatec och 

Stål&Verkstad. 

Men redan under slutet av 2008, början 

av 2009, kom de första uppslagen till att 

skapa en arena för utveckling och testning 

av utrustning och system för förnybar energi 

och energi-effektivisering. Alf Björseth 

som var koncernchef och största ägare 

till norska REC innan REC introducerades 

på den norska börsen, hade tillsammans 

med Tommy Strömberg som hade varit 

platschef för RECs monteringsfabrik, 

ScanModule, i Glava, diskuterat vissa idéer 

om att skapa ett centra för förnybar energi. 

När dessa två hade tagit initiativet till centrets 

tillkomst, kontaktades Fortum och 

Arvika kommun som omedelbart ställde 

sig positiva till idén. Även Stål&Verkstad, 

som vid detta tillfälle var svensk projektägare 

till Interregprojektet FEM kontaktades 

mot bakgrund av att FEM-projektets 

mål och intentioner till stor grad överensstämde 

med de planer som fanns för Glava 


Energy Center. Men även att ett nära samarbete 

parterna emellan möjliggjorde att 

vissa finansiella medel från Interreg/EU 

kom Glava Energy Center till godo. 

Tack vare ett engagerat arbete av representanter 

från medlemsföretagen och att 

många medlems- och samarbetsföretag 

bidrog med utrustning kunde man den 

20 maj 2010 inviga norra Europas största 

markbaserade solelanläggning i Glava. 

Solenergiparken 

Det största projektet för GEC är solenergiparken. 

Parken var det första steget i 

satsningen för GEC. Den är idag Skandinaviens 

största solpark. Det står idag 500 

solcellsmoduler på rad med en effekt på 

108kW som producerar cirka 100 000 kilowattimmar/år. 

Men just nu byggs den ut 

ytterligare med 70kW, vilket beräknas vara 

klart vid årsskiftet 2012/13. 

Solenergiparken består av många olika 

system av nätansluten solenergi. Syftet är 

att testa olika typer av system och få praktiska 

erfarenheter. 

Science Center 

Ett annat stort projekt är Glava Energy Science 

Center. Det är ett vetenskapscenter 

som tillkom under våren 2012, som arbetar 

för att öka kunskapen om förnybar energi 

för ungdomar i årskurs 5 och uppåt. Än så 

länge har det varit ett antal testklasser på 

besök, men centret ska snart dras igång på 

allvar. Centret ska ha både koncept inomhus 

och utomhus. 

I dagsläget har GEC utformat ett inomhuskoncept 

där elever får testa på att skapa 

förnybar energi via en solpanel som sedan 

lagras in i batterier för att få en legobil att 

rulla. Legobilen byggs av ett vetenskapslego 

lego som heter Lego Mindstorm. 

Vetenskapscentret ska även expandera 

verksamheten utomhus. Planen är att ha 

handgripliga laborationer med solenergi, 

biogas, sterlingmotor, vindkraft mm. 

Dessutom pågår ett samarbete med hybridsfordonsutbildningen 

på ANC i Arvika, 

där GEC tillsammans med Condyco har 

byggt om en fyrhjuling till eldrift. Fyrhjulingen 

har en programmerbar motorstyrning 

och det ska även under våren byggas 

en testbana, så att man kan jämföra olika 

inställningar för att få fram lägsta energiförbrukning. 

I dagarna har det även installerats ett 

likströmssystem i byggnaden där ventilation 

och ledlampor drivs av batterilagrad 

solenergi. Allt för att få erfarenhet om ny 

teknologi kring förnybar energi. 

Vattenkraft 

GEC har även ett vattenkraftsprojekt på 

gång, där vi vill visa hur man kan bedriva 

vattenkraft på ett miljövänligt sätt. I projektet 

ingår att bygga en utbildningsturbin 

med olika reglermöjligheter och även samarbeta 

med Karlstads Universitet, lokala 

fiskevårdsföreningar, vattenkraftsföreningar 

och Fortum, för att visa på möjliga 

miljöåtgärder som t ex att skapa fiskvandringsvägar. 

Framtiden? 

– Ett av målen med centret är att utveckla 

nya produkter inom förnybar energi som i 

längden kan ge nya gröna arbetstillfällen, 

och där är vi på god väg med många nya 

produkter, berättar Magnus Nilsson projektledare 

för GEC. 

Marie Magnusson 


Jag önskar alla inom SERO en God Jul och ett Gott Nytt år 2013. 

Det har varit mycket trevligt och utmanande att vara ordförande för SERO 

det gångna året, med mycket på gång. Nu ska vi se till så att 2013 blir riktigt 

framgångsrikt för den förnybara energin i Sverige, bl a med införande 

av nettodebitering. Framtiden tillhör den förnybara energin, inte minst på 

grund av klimathotet men numera också för samhällsekonomins skull. 

Hoppas att alla inom SERO får må så bra att ni är villiga att aktivt verka för 

att Sverige 2020 ska uppnå minst 70 % förnybar energi av vår slutliga 

energianvändning. 

Vi i styrelsen ska definitivt göra vad vi kan för att förverkliga denna målsättning. 

Göran Bryntse, ordförande i SERO 


NYHETER UTLAND 

Förnybart knappar in på 

kolet 

I måndags släppte International Energy Agency, 

IEA, sin årliga rapport World Energy Outlook. 

Fokus ligger på energieffektivisering, förnybara 

bränslen och förändrade olje- och gasflöden, 

skriver Miljö & Utveckling. Tittar man på nuläget 

är fossila bränslen fortfarande det som driver 

världens bränslebehov. Bidragen till dessa 

bränslen ökade under fjolåret med hela 30 procent. 

Men förnybara bränslen knappar in på kolet 

och blir den näst största källan till värme och 

el och klättrar upp till förstaplatsen år 2035. 

Google investerar 75 

miljoner dollar i egen 

vindkraftspark 

Google investerar 75 miljoner dollar i en vindkraftspark 

som en del av sina ansträngningar 

att främja utvecklingen av förnybara energikällor. 

Vindkraftsparken ligger nordost om Council 

Bluffs, lowa. 

Vindkraft större än 

kärnkraft i Kina 

Allt tyder på att elproduktionen från vindkraft 

i Kina kommer att överstiga 100 TWh under 

2012. Vindkraft har därmed gått om kärnkraften 

och är idag ”det tredje benet” i landets elförsörjning. 

Energieffektivisering: 

Nollenergihus blir 

standardprodukt 

2012-10-02 09:01 

I väntan på regeringens kriterier för Nästan Nollenergihus lanserar Emrahus 

och Nilan ett nollenergihus som standardprodukt. Bägge företag är medlemmar 

i Sveriges Centrum för Nollenergihus. 

Nollenergihusen som nu lanseras är konstruerade enligt passivhusnormen, kombinerat 

med solceller så att byggnaden på årsbasis inte använder mer elenergi än 

den kan leverera ut på nätet. 

Kombinationen av ett tätt och välisolerat hus med energieffektiva installationer 

gör det möjligt att erbjuda ett hus där solceller producerar den begränsade 

mängd energi som går åt till ventilation, uppvärmning och produktion av varmt 

hushållsvatten. Detta med hjälp av ett platsbesparande system som är enkelt att 

använda. 

Nästan Nollenergihus är den kravnivå som ska gälla all nyproduktion senast 2019. 

Kriterierna ligger f.n. på regeringens bord att bestämma. 

Nollenergihus är en byggnad som utöver att uppfylla kraven för passivhus inte använder 

mer energi under året än vad den själv levererar. 

Passivhus är så täta och välisolerade att uppvärmningsbehovet till stor del täcks av 

spillvärme från hushållet. Genom att återvinna energin i frånluften kan den återföras 

till den friska tilluften via ventilationssystemet. Med små tillskott av energi för 

uppvärmning av tappvatten och uppvärmning under kalla dagar är ett passivhus 

exceptionellt energieffektivt. 

Pressmeddelande från Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), som är en 

medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffektivt 

byggande.SCN ansvarar för de svenska kriterierna för passivhus (FEBY12) och 

certifiering av byggnader som följer dessa kriterier. Läs mer på www.nollhus.se 

Så ska Ikea ta nästa steg 

inom hållbarhet 

Ikea presenterar en ny strategi för hållbarhet. 

Koncernen ska producera lika mycket förnybar 

energi som förbrukas av varuhusen. Ikea satsar 

därför 1,5 miljarder euro i egna vindoch solenergiprojekt. 

Ikeas hållbarhetsstrategi är en 

blandning av varumärkesvård och ekonomi. Det 

är helt enkelt lönsamt att producera sin egen energi 

och att sträva efter hållbara lösningar i hela 

värdekedjan. 


Koldioxidutsläppen i Sverige minskade 2011 

Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter under 2011 var 61,4 miljoner ton en minskning från 2010 med 6 procent. 

Genom att ange koldioxidekvivalenter så rälnar man in alla växthusgaserna 

förutom koldioxid även metan, dikväveoxid (lustgas) 

m fl och deras effekter omräknat till vad de skulle motsvara 

i mängd koldioxid. Metan har t. ex. en växthuseffekt som är 20 

gånger högre än koldioxid. Varje gram utsläppt metan räknas därför 

som 20 g koldioxid. 

EU:s mål för Sverige är att utsläppen av växthusgaser skall minska 

med 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Hittills är minskningen 

16 procent. Några problem att nå EU-målet 20 % till år 

2020 är det inte men vi har satt upp ett eget mål på 40 % minskning 

till 2020. Det kan bli svårare att nå. Ett annat svenskt mål är att ha 

en fossiloberoende fordonsflotta redan år 2030 samt att Sverige år 

2050 inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser. 

Orsakerna till minskningen är flera. Nya bilar är bränslesnålare 

än gamla och inblandningen av biodrivmedel minskar utsläppen. 

Kol och olja har nästan helt ersatts med biobränsle för uppvärmning. 

När det gäller transporter är EU-målet att 10 % skall vara icke 

fossilt bränsle till 2020. Genom etanol, metanol, RME, rapsmetylester, 

tallolja m.m. är Sverige redan uppe i 7-8 procent men nya 

förslag från EU riskerar att strypa etanoltillverkningen i Sverige. 

Bakgrunden är att produktionen av vete och majs kan användas 

som råvara för etanol och ta undan mark för matproduktion. I 

Sverige används bara några få procent av åkermarken till energigrödor, 

varför det inte borde vara något problem med matkonkurrensen. 

Hur de nya EU-reglerna kommer att utformas är ännu inte 

bestämda men lägger en kall hand över utvecklingen i Sverige liksom 

oklarhet om framtida skatteregler för biodrivmedel. 

Olof Karlsson 

NYHETER SVERIGE 

Barriärer mot förnybar energi 

I somras startade det treåriga EU-projektet Keep on Track, där SERO medverkar. Det är en fortsättning på det tidigare projektet REPAP 

(Renewable Energy Policy Action Paving the way to 2020). 

Syftet är att nationella miljöorganisationer ska bidra till att deras 

respektive regeringar uppfyller EU-direktivet om förnybar energi. 

För Sverige ligger målet på 49 %. 

En annan viktig uppgift för projektdeltagarna är att försöka förmå 

regeringen att höja ribban för förnybar energi. SERO vill höja 

målet till minst 70 % år 2020. 

I projektet ingår också att kartlägga olika barriärer som hindrar 

utvecklingen av förnybar energi. Denna kartläggning för svensk del 

är i stort sett avslutad. Här ges en kort sammanfattning av vad vi 

funnit. 

Det viktigaste hindret för förnybar Sverige idag är den bristande 

ekonomin på grund av det otillräckliga stödet via elcertifikaten. I de 

flesta EU-länderna har man s k inmatningstariffer eller fastprissystem( 

på engelska feed-in-tariffs), t ex i Tyskland. Det systemet har 

visat sig mycket framgångsrikt då investerarna säkert får veta hur 

mycket stöd de får. Banker kan ge fördelaktiga lån till förnybara energiprojekt, 

med bättre ränta och lägre kontantinsats, när man har 

en tydlig prissättning på el som gäller många år framöver. En nackdel 

med gröna elcertifikat är nämligen att deras värde kan variera 

kraftigt år från år, och är just nu ca 20 öre/kWh. Kombinerat med 

det låga elpriset i Sverige på grund av ett stort elöverskott, ca 20 

TWh senaste året, har det lett till att Sverige har den lägsta ersättningen 

för förnybar energi i EU. Konsekvensen är t ex att det idag 

inte lönar sig att bygga nya vindkraftverk. 

En annan barriär mot speciellt vindkraft i Sverige är militärens 

egendomliga agerande, att förbjuda vindkraft i stora områden i 

södra Sverige av märkliga eller diffusa skäl. Ett argument som militären 

anför är att JAS-planen blir störda av vindkraftverk.. Detta 

problem existerar dock inte enligt SAAB vid export av JAS-plan. Det 

skulle givetvis inte vara möjligt att sälja JAS-plan utomlands om de 

inte tål vindkraftverk. Här ligger en hund begraven. 

En tredje barriär är frånvaron av ett nettodebiteringssystem, dvs. 

att man kan kvitta överskottet av den egna elproduktionen mot sin 

konsumtion under en längre period, t ex en månad eller ett kvartal. 

En statlig utredning under professor Söder på KTH föreslog ett sådant 

system redan 2008 men ännu har inte regeringen kommit med 

något förslag i den riktningen. Systemet tillämpas framgångsrikt i t 

ex Danmark och Tyskland. 

Utöver detta kan man undra hur mycket engagemang som politiker 

lägger på att öka satsningar på förnybar energi när man redan 

nått sitt eget mål och inte gentemot EU behöver göra mer fram till 

2020. 

Flera andra barriärer har utpekats i rapporten på ca 20 sidor som 

i början av nästa år kan beställas från SEROs kansli. 

Göran Bryntse & Mariell Mattison, 

Svenska projektledare för Keep on Track 


SERO 

Betongcylindrar ovan mark med passiv luftkylning fungerar som mellanlager av kärnbränsle i USA. 

SERO granskar förslag om 

hantering av kärnavfallet 

För att öka allmänhetens insyn i hur kärnavfallet är tänkt att hanteras har riksdagen beslutat att vissa miljöorganisationer kan få bidrag 

för att följa arbetet. Totalt får 3 miljoner kr per år tas ur kärnavfallsfonden. Bidraget administreras av SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten. 

SERO har de tre senaste åren beviljats 150 000 kr per år för att kunna delta i granskningen. Några av de yttranden vi lämnat finns på 

vår hemsida www.sero.se. 

Här är några av de synpunkter vi framfört: 

CLAB 

Det centrala mellanlgret för använt bränsle, 

CLAB, intill kärnreaktorerna i Oskarshamn 

kommer att kräva aktiv kylning under 

ytterligare en 50-årig period innan de 

sista bränsleelementen kan lyftas över till 

någon form av slutförvaring. SERO anser 

att ett haveri i en reaktor vid OKG eller ett 

haveri av kylningen av CLAB kan innebära 

risk för stora radioaktiva utsläpp och göra 

lagret oåtkomligt. 

För att minska riskerna för utsläpp från 

CLAB anser Sero att Clab skall avvecklas 

och att Sverige övergår till den form 

av mellanlagring som nu används i flera 

länder bl. a. USA, nämligen ”Dry casks”, 

luftkylda betongcylindrar där kylningen 

sker utan fläktar genom luftens självcirkulation. 

I sådana betongcylindrar kan 

bränsleelementen förvaras upp till 200 år 

i avvaktan på beslut om vidare åtgärder. 

Betongcylindrarna kan sedan lagras lättåtkomligt 

över mark minst tre mil bort från 

närmaste reaktor. Tömningen av CLAB 

kan börja med det äldsta bränslet. I Fukushima 

är ett av de största problemen att 

använt kärnbränsle lagrades alldeles för 

nära reaktorerna. Därför är det viktigt att 

Sverige inte upprepar det misstaget. 

Kopparkapseln 

SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB 

har ansvaret för en säker hantering av avfallet. 

För flera år sedan prioriterade man 

en metod, KBS-3 – metoden, där avfallet 

skall förvaras i kopparkapslar nedsänkta 

Vissa kanistrar designas för att placeras vertikalt 

i robusta betong- eller stålkonstruktioner ovan 

mark. 


i bergtunnlar på 400-500 meters djup. 

Många försök är genomförda för att testa 

hur koppar kan motstå korrosion med 

godtagbara resultat men utan närvaro av 

gammastrålning. Det har visat sig att koppar 

är en av de metaller som påverkas kraftigt 

av gammastrålning. Bränsleelementen 

kommer att under mycket lång tid sända 

ut gammastrålning som riskerar att bryta 

ner kopparkapseln på i sammanhanget 

kort tid. För att få klarhet hur allvarlig nedbrytningen 

blir har SERO föreslagit att en 

kopparkapsel fylls med bränslestavar och 

deponeras i en tunnel i Äspölaboratoriet i 

Oskarshamn och packas in med bentonitlera. 

Därefter kan kapseln granskas vart 

tionde år. Under tiden är det lämpligt att 

mellanlagra avfallet i passivt luftkylda betongcylindrar. 

Om det skulle vara så illa att 

kopparkapseln snabbt bryts ner kan hela 

KBS-3 metoden behöva omprövas. Av det 

skälet bör den alternativa metoden med 

djupa borrhål till 4-5 kilometers djup undersökas 

mer noggrant. 

Lägg eventuellt slutförvar långt bort från 

reaktorena 

SKB söker tillstånd att bygga slutförvaret 

nära reaktorerna i Forsmark. En viktig 

lärdom av Fukushima är att man inte skall 

placera radioaktiva anläggningar nära varandra. 

SERO föreslår ett avstånd på minst 

tre mil. Av det skälet bör planen med placeringen 

intill Forsmarks reaktorer avbrytas. 

Placeringen långt under Östersjöns yta 

skulle också innebära risker för att havet 

kan bryta igenom och fylla tunlarna med 

vatten under pågånde arbete med inlagring 

av avfallet, Tidigare var Hultsfred en 

tilltänkt plats för slutförvar men togs bort. 

SERO anser att Hultsfred åter granskas eftersom 

platsen uppfyller kravet på av stånd 

från reaktorerna i Oskarshamn, inte riskerar 

havsgenombrott, har lämplig sprickfri 

berggrund, sött grundvatten m.m. 

En anledning till att Hultsfred avvisades 

var med hänvisning till att man hänvisades 

till landtransport. USA har transporterat 

mer än 60 000 ton kärnbränsle på landsväg. 

Ur miljösynpunkt överträffar landsvägstransport 

sjötransport vad avser CO2 

utsläpp med faktor 10 till landtransportens 

fördel. Avståndet CLAB Hultsfred är dessutom 

ca 50 km vilket ytterligare sänker 

miljöpåverkan i jämförelswe med ett slutförvar 

i Forsmark. 

Vid transport av 10 kapslar med Sigyn är 

CO2 utsläppen med bunkerolja ca 27 000 

kg per enkel resa. Samma förutsättningar 

med lastbil ger 8000 – 12000 kg CO2 för 

samma transportmängd 

Stoppa cesiumläckaget från Studsvik 

I Studsvik vid Sörmlandskusten upparbetas 

radioaktivt driftavfall från kärnteknisk 

verksamhet t ex delar från kärnkraftverk. 

Behandlingen kan ske genom omsmältning 

eller t ex blästring varefter materialet 

friklassas och det radioaktiva restavfallet 

lagras i avvaktan på slutförvaring. Under 

processen frigörs relativt mycket radioaktvt 

Cesium 137 som pumpas ut i Östersjön. 

Studsvik blir därmed den i särklass 

största radioaktiva förorenaren av alla ra- 

dioaktiva verksamheter kring Östersjön. 

Det märkliga är att varken SSM eller regeringen 

kräver några åtgärder för att hejda 

utsläppen från den mycket lönande kommersiella 

verksamheten i Studsvik. SERO 

kräver att det genomförs en ordentlig kartläggning 

av hur stor mängd radioaktivitet 

och från vilka ämnen som ligger deponerat 

längs hela den svenska kusten. Nuvarande 

begränsade mätningar inom ramen för 

Helkom är helt otillräckliga. 

SERO har också framfört synpunkter på 

en rad andra frågor, se vår hemsida www. 

sero.se 

SERO har också flitigt deltagit i de samråd 

som hållits i Forsmark och Oskarshamn 

samt olika informationsmöten ordnade av 

SKB, SSM och kärnavfallsrådet med flera. 

Ansvariga för SERO:s granskning har varit 

Roland Davidsson, som dragit det utan 

jämförelse tyngsta lasset som deltagare i 

olika granskningsuppdrag bl.a. om kopparkapseln 

samt som huvudförfattare till 

våra yttranden, Olof Karlsson som administratör 

och delförfattare, Leif Göransson, 

Ola Jönsson och Kjell Mott. Sista året 

har också Göran Bryntse tillkommit med 

bidrag från stora internationella erfarenheter 

och kontakter bl. a. som inbjuden föreläsare 

till Japan, USA och Sydafrika. 

Roland Davidsson 

Olof Karlsson 

SERO 

Forts. från sid. 17 

energi och den stora potential som finns 

inom svensk bioenergi samt att tillväxten 

är större än uttaget. Gustav gav en mycket 

bra och pedagogisk presentation. 

De minsta energiformerna, ibland benämnda 

egen energi, är på stark frammarsch. 

Ju mer energipriserna, energiskatterna 

och nätavgifterna ökar, desto 

större blir intresset att stå för sin egen energiförsörjning. 

Sven Ruin, SERO, har i 

många år arbetat med dessa frågor, både i 

utredningar och utveckling av egna utrustningar 

och kunde ge oss intressant nulägesrapport. 

Olof Karlsson, SERO, nestor inom vindkraft, 

har under många år arbetat med 

utvecklingen av den svenska vindkraften, 

arbetat med förbättring av villkoren för 

småskalig elproduktion samt ekonomiska 

analyser. Olof kunde redovisa att de ekonomiska 

förutsättningarna för investering 

i vindkraft försämrats avsevärt de senaste 

två åren, trots att priset på vindkraftverk 

sjunkit genom teknisk utveckling och 

massproduktion. 

Hans Nilsson, ordförande i Energieffektiviseringsföretagen, 

är väl den mest 

lämpade att tala om effektivare energianvändning. 

I bland hävdas att vi nästan 

gjort allt som möjligt, men Hans visade 

på motsatsen och att EU:s direktiv om 20 

procents effektivisering till år 2020 inte är 

orealistiskt. 

Christer Söderberg, som bl a har en 

lång verksamhet som elproducent, ser en 

period med elöverskott och därmed låga 

elpriser under ett antal år framöver. Det 

som kan höja elpriset på den nordiska elmarknaden 

är ökad elexport genom fler 

utlandskablar, men även störningar kärnkraftproduktionen 

och torrår kan höja elpriset. 

och frågor. 

Stort tack till Olof Karlsson som organiserade 

detta intressanta energiseminarium 

samt Mälardalens Högskola som ordnat 

med utomordentliga lokaler och bjöd på 

sina främsta föredragshållare på energiområdet. 

Christer Söderberg 


Soliga vinterfunderingar 

Medan snön yr utanför fönstret och kylan plötsligt gjort entré finns det mycket som lyser upp i tillvaron. 

KRÖNIKA 

Jag har under mina föreläsningsturnéer 

runt om i landet kunnat konstatera 

att allt fler kommuner satsar friskt och 

målmedvetet på solenergin. I Halmstad 

finns det till exempel ett politiskt mål 

att årligen investera ett antal miljoner i 

solenergianläggningar under pågående 

mandatperiod, i Karlstad togs ett beslut 

att investera i 3 000 m2 solenergianläggningar 

före 2010 års utgång. Sundsvall 

har nyligen investerat i två större hybridanläggningar 

där solfångarna levererar 

såväl el som värme. Jag har sett omfattande 

solcellsinvesteringar i Jönköping 

och en fantastisk badanläggning i Eslöv. 

Värnamo gör det på sitt sett, där inrättas 

ett eget solvärmebidrag för att stimulera 

villaägare att investera i solfångare. Och 

för att inte tala om Kungsbackas kommunala 

bostadsbolag Eksta som konsekvent 

investerat i solvärme sedan sent 1970-tal 

och nu har över 7 500 m2 solfångare i sitt 

fastighetsbestånd. Minst sagt imponerande! 

Nu tänjer Eksta Bostads AB dessutom 

på gränserna genom att i projektet Vallda 

Heberg (se www.valldaheberg.se) investera 

i solvärme som ska täcka 40 % av 

de 130 bostädernas årsvärme- och tappvarmvattenbehov. 

Äldreboendet i samma (cirka 100 m2) tar emot 5 gånger som 

hov. Ett ordinärt, söderorienterat villatak 

område ska få 40 % av sin fastighetsel mycket solinstrålning som husets totala 

från solceller. Det är inte utan att jag blir energianvändning under ett år. Genom 

hoppfull för framtiden och allt mer övertygad 

om solenergins betydelse för en derna skulle det inte vara allt för visionärt 

att balansera kraft och värme över årsti- 

hållbar energiförsörjning. 

att tänka sig att tio procent av vårt totala 

Lite skugga faller dock över optimismen. 

Som en följd av indragna investe- 

solceller och tio procent av vårt samlade 

el-behov (14-15 TWh) producerades av 

ringsstöd för solvärmeanläggningar har värmebehov (drygt 10 TWh) från solfångare. 

Det är något att fundera över när 

marknadsvolymerna minskat rejält och 

företagen går på knäna. Anslagna medel vi nu under vintern hämtar ut kWh från 

för solelsinvesteringar räcker inte på våra kraftverksdammar som kunnat lagras 

från sommar till vinter tack vare sol- 

långa vägar till antalet ansökningar, vilket 

också hämmar marknadsutvecklingen 

och framför allt industrins möjligheter året. På samma sätt som vi kunnat lagra 

cellernas produktion under sommarhalv- 

att växa och möta den internationella biobränsle helt utan värmeförluster, för 

konkurrensen. Varför har vi ingen nationell 

färdplan för solenergin, på samma under sommarhalvåret. Det är inte utan 

vinteranvändning med hjälp av solvärme 

sätt som det finns för vindkraften? 

att solen lyser upp även så här års! 

Även om solen står lågt nu och lyser 

med sin frånvaro är det en resurs att Lars Andrén 

räkna med, även i Sverige. Det räcker till www.drivkraft.nu 

exempel På att ett använda enkelt och en underhållande procent av Sveriges 

area som med ger solceller varmare eller hus, solfångare ren energi och bättre ekonomi. Han gör det 

sätt hjälper han dig till ny kunskap 

som har trettio via föredrag, procent verkningsgrad 

som energiexpert i Vi i villa-panelen – och 

för att täcka hela landets även i årliga bokform. energibe- 

Kalla faKta om 

ett varmare liv 

Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare 

banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av 

sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus. 

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap 

som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör 

det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och 

även i bokform. 

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 


Att söka eller 

ompröva och 

få nytt tillstånd 

Flera av SVAF:s styrelsemedlemmar och 

förtroendevalda har sökt eller söker nya tillstånd. 

I något fall har en myndighet begärt 

omprövning. För vissa har det varit en lång, 

svår och trög process, för andra inte fullt så 

skomplicerad och några befinner sig i början 

av ansökans- eller tillståndsprocessen. 

Sven-Erik Vänneå, ordförande i SVAF:s valberedning 

och ledamot av Hallands Vattenkraftförening, 

har till sist fått tillstånd efter 

många, långa, kostsamma år (se artikel). 

Tillståndet och frågeställningarna kring 

familjen Roséns Silverhyttan berättade vi 

om i förra numret av FE&EF. 

Jan-Åke Jacobson som har sitt kraftverk 

vid Lillåns utlopp i Ätran skickade in sin 

tillståndsansökan på dryga 200 sidor för 

någon månad sedan och har visat runt 

representanter för länsstyrelse och HaV vid 

olika tillfällen för att förklara både ombyggnadsplaner 

och eventuella miljöeffekter. 

Värmlands-Dalslands Vattenkraftförenings 

ordförande Christer Hedlund kom tidigt i 

kontakt med ”omlöpsfrågan” då myndigheterna 

begärde omprövning av hans tillstånd 

för att skapa omlöp för vandrande öring 

och förbättra fisket. Nu, cirka tio år sedan 

processen startade, börjar planerna på ett 

fungerande, kultur- och miljömässigt acceptabelt 

omlöp utkristalliseras, mycket tack 

vare ett förbättrat samarbetsklimat med 

länsstyrelsen i Värmland. 

Ta initiativ - 

bli inte överkörda 

Förutsättningarna i Sverige (och EU) är nu 

sådana, rättsligt och politiskt, att det inte 

håller för oss småskaliga vattenkraftare 

att bara "ligga lågt och hoppas att få vara 

ifred", för då tappar vi initiativet och blir 

överkörda. 

Ett utmärkt exempel på goda initiativ finns 

just nu i Skåne där medlemmar med kraftverk 

i Vramsån bildat Vramåns Vänner där 

en interimsstyrelse fick i uppdrag att till den 

24/1 ta fram förslag till stadgar. Ändamålet 

är att tillsammans arbeta för att anläggningarna 

ska utvecklas och drivas vidare i 

samklang med åtgärder för faunapassager, 

kultur- och andra miljövärden. 

Min bedömning är att vi kan se fram emot 

en positiv utveckling om vi i större utsträckning 

försöker bejaka samhällets miljökrav, 

anpassningen till modern lagstiftning och 

själva är aktiva, tar initiativ och initierar 

dialog. 

Jag tror alltså på en mera offensiv och proaktiv 

linje. Personligen har jag den erfarenheten 

från mitt lilla kraftverk (urminnes 

hävd) att man själv kan ta initiativet och 

istället få byalag, fiskevårdsområdesförening, 

naturskyddsförening, kommun och 

länsstyrelse med sig, i stället för mot sig, i 

det man vill göra. 

Den dom och det tillstånd enligt miljöbalken 

jag fick i somras avvek inte på någon 

punkt från mina önskemål med undantag 

av ersättningen till Kammarkollegiet för 

deras rättegångskostnader som jag anser är 

hutlöst betalt för den insats de gjorde. 

Varför berättar jag allt detta? Jo, för att visa 

att det som kan upplevas hotfullt faktiskt 

också kan vändas till något positivt, genom 

att gilla läget och ta initiativ. I SVAF har vi 

just nu många kontakter med medlemmar 

som är i en situation som påminner om den 

i Skåne och som går på frågan offensivt. Vi 

stöttar så långt tid och möjlighet räcker och 

tror inte att "det är kört” för den småskaliga 

vattenkraften. All förnybar energi behövs! 

Lars Rosén, ordförande i Svensk Vattenlkraftförening 

och Johan Lind, Norkonsult under mark. 

och miljödomstolens syn vid Silverhyttan 

VATTENKRAFT 

Nyligen utgick också ett påbud från länsstyrelsen 

i Skåne till samtliga kraftverksägare 

i Vramsån med krav på laglighetsprövning 

Originalet! 

av - oftast månghundraåriga - anläggningar 

och tillståndsprövning av vattenverksamheten; 

”miljötillstånd”. 

De berörda kraftverksägarna gick samman 

och bildade Träröret i början av december från Boxholm. 

”Vramsåns 

Vänner” och har beslutat att försöka samarbeta 

i positiv anda med myndigheterna. 

SVAF:s Jan-Åke Jacobson deltar för att både 

lära av processen och bidra med kunskap 

och infallsvinklar i det som kan bli något av 

ett pilotprojekt som kan hjälpa alla medlemmar 

som får krav på sig att visa eller söka 

tillstånd. 

Text: Gunvor Axelsson 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


VATTENKRAFT 

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN 

VATTENKRAFT- 

ANLÄGGNINGAR 

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN 

GENERAToRER upp till 20 000 kVA 

• egen produktion upp till 1500 kVA 

• lågvarviga utföranden 

• specialanpassade för olika typer av turbiner 

AUTomATIKUTRUSTNINGAR 

• inkl. ställverk 

• för helautomatisk drift och fjärrmanövrering 

• ger optimal energiproduktion 

SERVICE & UNDERHÅLL 

FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET 

• hög- och lågspänningsmaskiner 

• service och 

diagnostik 

• omlindningar 

• renoveringar 

• moderniseringar 

Restor stöttar återstart 

av småskaliga 

vattenkraftverk 

Projekt Restor syftar till att kartlägga outnyttjade dammar inom EU, 

hitta nedlagda anläggningar som kan återstartas för elproduktion och 

stötta projekt som vill göra detta. Svensk Vattenkraftförening (SVAF) 

deltar som ansvarig för Sverige. 

Bland EU:s 27 medlemsstater finns att stort antal dammar i varierande 

storlek och skick som för närvarande inte används. Många av dem kan 

användas för elproduktion, men mer kunskap behövs. Därför har EU 

genom Intelligent Energy Europe tilldelat projekt Restor nära 2 miljoner 

euro för att under 2012 till 2015 kartlägga outnyttjade dammar 

och deras potential. För åtta av deltagarländerna, däribland Sverige, 

väljs sedan ett mindre antal lovande objekt ut. Med stöd från Restor kan 

projekten drivas vidare till ansökningar för drifttagning med beaktande 

av miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. 

Projektering för återstart 

I första delen av Restor skapas en databas med 50 000 outnyttjade 

dammar. 1 700 av dessa kommer från Sverige och hämtas huvudsakligen 

från olika befintliga register. 

I den andra delen ska totalt minst 24, varav i Sverige minst tre, nedlagda 

anläggningar projekteras för återstart fram till tillståndsansökan. 

I Sverige kommer det säkert att mycket handla om nedlagda kraftverk 

men även gamla kvarnar, sågar och andra kulturhistoriskt intressanta 

anläggningar där dammen finns kvar och kraft skulle kunna genereras 

är av intresse. 

Projektgruppen för Restor vid första mötet juni 2012 i Bryssel. Foto: ESHA 

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 

Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com 


Krav på kooperativ 

Ett villkor är att återstartprojekten sker i kooperativ form. Detta kan 

betyda byalag, hembygds- och samhällsföreningar, härads- och sockenallmänningar, 

stiftelser med mera. Den privatperson eller det företag som 

äger en nedlagd anläggning kan ju också starta en ekonomisk förening 

som sedan tar ansvaret för projektet. 

Återstart av gamla anläggningar sker i många länder. I till exempel 

Frankrike finns en stark rörelse för att bevara och återstarta gamla 

kvarnar. I Storbritannien förses outnyttjade dammar med turbiner av 

kooperativ.

Motsvarande går att göra även i andra länder. I Sverige med lång tradition 

av vattenkraft finns cirka 2 000 nedlagda kraftverk och otaliga 

kvarnar, sågar med mera, oftast av stort kulturhistoriskt intresse. 

I Restor deltar för SVAF Thomas Sandberg, styrelsemedlem i SVAF, 

som projektägare och Tomas Söderlund som projektledare. 

– Restor ligger precis i SVAF:s anda. Vi hoppas få med 20 – 30 återstartprojekt 

spridda över landet. En handfull har redan anmält sig. 

Restor och SVAF kan i viss utsträckning bistå dessa som sedan kan bli 

förebilder för andra som vill ta samma steg, säger Thomas Sandberg. 

Effektiva turbinrör 

för kraftverk 

HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för 

din kraftverksinvestering. Våra glasfi berarmerade polyesterrör 

har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta 

möjliga effekt från anläggningens fallhöjd. 

Texter: Thomas Sandberg och Tomas Söderlund 

Restor söker nedlagda anläggningar 

som kan återstartas 

Nedlagda anläggningar – har du tips på nedlagda kraftverk, kvarnar, 

sågar eller andra vattenverk som skulle kunna användas för kraftproduktion? 

HOBAS CC-GRP rör 

konstruerade för täthet 

i mer än 100 år 

Kooperativ – är du medlem i eller vill du starta något slags kooperativ 

där ni tillsammans utvecklar ett projekt för återstart med stöd från 

Restor? 

Hör av dig till: tomas@powerquest.se eller 

thomas.sandberg@svenskvattenkraft.se . 

Den här anläggningen fungerar, men det finns många runt om i landet 

som inte används. och som skulle kunna återstartas Foto: Gunvor 

Axelsson 

Fakta Restor 

Syfte: kartlägga och bedöma potentialen för elproduktion i outnyttjade 

dammar inom EU, identifiera intressanta objekt, stötta kooperativ 

som vill driva dessa vidare i vattenkraftprojekt samtidigt som man 

informerar om projektet och lyfter fram fördelarna med vattenkraft. 

HOBAS CC-GRP rör: 

• Lång livslängd 

• Minimal tryckförlust 

• Korrosionsfri ledning 

• Enkel montering med 

FWC-koppling 

Total kostnad: 2 581 853 euro. 

Finansiering: 75 % Intelligent Energy Europe och 25 % egna resurser. 

Tidplan: juni 2012 till maj 2015. 

Projektledning och koordinering: European Small Hydropower Association 

(ESHA). 

Ansvarig för Sverige och datainsamling för Finland och Danmark: 

SVAF med Tomas Söderlund som projektledare. 

För mer information: www.restor-hydro.eu . 

HOBAS Scandinavia AB 

Engelbrektsgatan 15 

211 33 Malmö 

Tel: 040-680 02 50 

Fax: 040-680 02 59 

E-post: info@hobas.se 

www.hobas.com 


VATTENKRAFT 

Tomas uppdrag: 

Att Främja Förnybar Energi 

Tomas Söderlund som nu för Restors räkning letar kooperativa projakt för att återstarta små kraftverk, har mer än 15 års erfarenhet från 

energibranschen De senaste åren har han genomfört flera marknadsstudier inom vattenkraft, utredningar om elmarknaden, inklusive balanskraft 

och elcertifikat samt arbetat med frågor om vindkraft. 

Sedan 2008 arbetar jTomas som energikonsult 

i det egen företaget Power Quest AB. 

Han är civilingenjör från maskinlinjen med 

energiinriktning vid Kungliga Tekniska Högskolan 

i Sverige. Dessutom har han studerat 

en del statsvetenskap, nationalekonomi och 

sociologi vid Stockholms universitet. 

Vattenkraft 

Redan innan Tomas Söderlund hade utexaminerats 

från KTH börjande han år 1994 

arbeta vid Vattenfall AB. 

- Jag hamnade omdelbart inom det område 

där jag fortsatt att vara verksam och arbetade 

med riskanalyser för kraftindustrin, 

projektledning och planläggning av kunders 

behov av analyser, säger han. 

Därefter fick Tomas även projektanalyser 

inom outsourcing-affärer på sitt bord och 

hans huvudsakliga arbetsuppgifter i projektgruppen 

var att bygga ekonomiska modeller 

för att värdera och presentera affärer. 

I uppdragen ingick ocskå marknadsstudier 

och interna kvalitetsprojekt. 

Gas 

Nästa område inom energisektorn blev för 

Tomas Söderlunds räkning gas under de två 

år han arbetade för Svensk Naturgas AB. 

- Jag hade titeln projektanalytiker. Arbetet 

innebar bland annat att utifrån olika framtidsscenarier 

bedöma marknaden, bygga 

ekonomiska kalkyler och redovisa resultat 

på ett enkelt men ändå informativt sätt, 

förklarar Tomas. 

Elhandel och system 

Åren 2002 - 2006 återfanns Tomas Söderlund 

vid Telge Energi där han sysslade med 

elhandel i praktiken vilket innebar att prognostisera 

behov, köpa och följa upp kunders 

fysiska behov av el. Här gällade det också att 

förfina arbetsmetoderna inom området. 

Vind 

Tomas Söderlund arbetar även med 

vindkraft och var projektledare för den 

Uppförandekod för vindkraftsindustrin i 

Sverige som blev klar juni 2012. 

Projektet genomfördes på uppdrag av 

Svensk Vindkraftförening och Svensk 

Vindenergi med finansiering av 

Energimyndigheten. 

... och vattenkraft igen 

Sedan år 2008 har Tomas Söderlund 

också varit delprojektledare 

med ansvar för Sverige, Finland 

och Danmark inom EU-projektet 

Stream map. 

Projekt som ligger inom ramen 

för Intelligent Energy Europe är 

organiserat av European Small 

Hydropower Association och 

omfattar analys och utvärdering 

av bland annat marknad och 

policyfrågor för vattenkraft 

(http://streammap.esha.be ). 

I somras startade också det nya 

projektetRestor (sid 26-27 i 

denna tidning) där Svensk Vattenkraftförening 

letar lämpliga 

objekt. 

Tomas Söderlund har egen praktisk 

erfarenhet av småskalig vattenkraft - 

inte minst vad gäller att rensa galler. 

Han är f.d. delägare till vattenkraftverket 

i Sundsvik i Sörmland på 50 kW 

vilket såldes när familjen Söderlund 

flyttade till Oxfordshire i England 2011 

p g a Tomas frus forskning. Sommaren 

2013 flyttar familjen åter till 

Sverige. Foto: Privat 

28 28 

förnybar 

förnybar 



3/2012 

3/2012

March och SVAF i samarbete 

Vestasvind Svenska AB 

försäkrar SVAF-medlemmar 

(Vestas Sverige) 

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är 

VATTENKRAFTSTATIONER 

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem. 

DAMMFÖRSÄKRING med maxbelopp 50 DAMMFÖRSÄKRING KRÄVER GODKÄND 

miljoner kronor 

BESIKTNING 

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel 

En ansvarsförsäkring ersätter skador som Marsh har tillsammans med SVAF utformat 

erfarenhet 

drabbar tredje 

i 

man. 

bakfickan, 

Vanligtvis har 

är 

en 

våra vindkraftverk ramarna för en välkända dammbesiktning för som vi nu 

sin ansvarsförsäkring förstklassiga ett maximalt effektivitet försäkringsbelopp 

om 10 Mkr per skada. 

förmånligt pris. Besiktningen motsvarar 

och beprövade kan erbjuda driftsäkerhet. 

SVAF:salla medlemmar till ett 

Detta belopp har vi av erfarenhet sett att de krav som försäkringsbolagen ställer för 

Vår det inte kompetens räcker till vid omfattar exempelvis damm- 

allt från utvärdering attkunna teckna av försäkring platser för till dammen. 

Försäkringen för är specialskriven för att 

omfatta en vattenkraftstation samt dess 

speciella verksamhet. 

Villkoret är skrivet att omfatta både 

• kraftstation, 

• dammbyggnad , 

• tuber, 

• kanaler och 

• annan egendom som hör till 

kraftstationen. 

Försäkringen innefattar både 

• egendomsförsäkring, 

• avbrottsförsäkring, 

• ansvarsförsäkring samt 

• rättsskyddsförsäkring. 

Genom samarbete med If kan SVAF även 

erbjuda medlemmarna komplement som tex 

• VD/styrelseanvarsförsäkring, 

• miljöansvarsförsäkring och 

Försäkringen gäller även för det strikta 

• 

Vestasvind 

entreprenadförsäkring 

Svenska AB 

som 

• 

kan 

Tel: 0346-71 

ansvar 

35 

för 

00 

skador 

• Fax: 

som 

0346-71 

drabbar tredje 

35 25 

man 

E-mail: behövas vestas-sverige@vestas.com• när Du bygger en ny pga. www.vestasvind.se 

dammgenombrott. 

kraftstation 

brott. Med anledning av detta har Marsh Besiktningen innefattar kontroll av följande 

service tillsammans och med underhåll SVAF tagit fram – allt en speciell som krävs delar: för en effektiv drift. 

utökad ansvarsförsäkring för alla SVAFmedlemmar. 

• 

• 

Damm 

Utskov 

Inför varje etapp finns våra experter • med Avbördningsanordningar 

för att ge 

branschens Försäkringsbeloppet bästa utökas stöd med och 40 Mkr råd. Med • andra Elusturstning ord: Om du 

utöver de 10 Mkr som finns i SVAF medlemmens 

grundläggande oss din plats ansvarsförsäkring. 

så agerar vi med Försäkringsgivare kraft. för dammförsäkringen 

visar 

Totalt ger detta ett försäkringsbelopp om 50 är IF Skadeförsäkring. Marsh sköter all administration 

kring försäkringen och har ett 

Mkr per skada. 

kundteam för SVAF som hjälper till att svara 

på frågor kring försäkringen samt ser till att 

SVAF medlemmarna är rätt försäkrade. 

Mer information finns på SVAF:s hemsida 

VATTENKRAFT 

CORNELIS MEKANISKA AB 

Vi utför till kraftverksindustrin: 

- Turbintillverkning 

- Renoveringar 

- Reparationer 

- Service 

- Tillverkning av grindrensare 

- Automatiseringar 

- Ombyggnader 

- Betongsprutning 

- Injektering 

- Entreprenadarbeten 

- Mobil betongblandning 

- Uthyrning byggnadsmaskiner 

För mer info www.cornelismek.se 

CORNELIS MEKANISKA AB 

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com 


VATTENKRAFT 

Fem års kamp för att få nytt 

tillstånd i Trälshult 

Det var 2007 som Sven-Erik Vänneå inledde processen för att få tillstånd för att höja effekten i Trälshults vattenkraftverk i Vänneån 

i Laholms kommun. Föga anade han då att det skulle ta fem år av hårt arbete, kilovis av skrivelser från allahanda myndigheter och 

organisationer och hundratusentals kronor för att få bygga om den gamla anläggningen, som redan hade tillstånd från år 1968 och fiskväg 

godkänd på 1970-talet, till en anläggning med bästa teknik både maskinellet och miljömässigt. 

- År 2007 var signalerna från politikerna 

tydliga - och positiva. Det gällde att satsa på 

förnybar och miljövänlig energi. Eftersom 

mitt kraftverk, som en gång startades av 

min farfar, kunde göras mycket effektivare 

bestämde jag mig för att bidra, säger Sven- 

Erik Vänneå 

Ett halvår efter att de fått Sven-Erik Vänneås 

ansökan om tillstånd, bestämde sig 

länsstyrelsen i Halland för att de bedömde 

effekthöjningen i Trälshult som ett ärende 

för miljödomstolen som för Hallands del då 

låg i Växjö. 

Med hänvisning till 11:e kapitlet i miljöbalken 

menade länsstyrelsen att detta inte 

var en ändring utan krävde tillstånd för 

vattenverksamhet. 

Sven-Erik Vänneå gjorde som lagen föreskrev, 

höll två samrådsmöten, tog fram miljökonsekvensbeskrivningen 

och lämnade in 

sin tillståndsansökan till miljödomstolen. 

- Sedan hörde jag inget på flera månader, 

trots att jag ringde och frågade. På något 

sätt glömde domstolen bort ärendet under 

sex månaders tid. Det hade trillat mellan 

stolarna, men hur kunde de inte svara på 

när jag frågade.När de sedan tog tag i det 

återkom de och frågade om saker som jag 

redan redovisat i ansökan. 

Det var inte enda missen som gjordes, fortsätter 

Sven-Erik: 

- De missade dessuton en sida i sakägarförteckningen 

och därmed fick flera personer 

inte komma till tals tidigt under den redan 

försenade processen och när det misstaget 

skulle repareras drog det ut ännu mer på 

tiden. 

Slut på Elcertifikat? 

Vi hjälper dig tillbaka! 

25 års branschrefarenhet 

Nu avslutar vi fyra projekt med nya löphjul 

och omlindade/nya generatorer m.m. - 950, 

700, 325 samt 325 kW. Projekt som 

berättigar till nya elcertifikat. 

Vi har standardiserade paket för: 

Kalkyler, ansökningar, turbin- och generatorrenoveringar, 

GRP-tuber, kontrollutrustningar, 

nya galler etc. 

Hittills har över 60 vattenkraftverksägare 

använt sig av våra tjänster från ansökan till 

färdiga projekt med ny tilldelningsperiod. 

Lönsamhet i ditt vattendrag 

www.pwrh.se Tel: 0703831579 

- Hade jag anat vad som väntade tror jag inte om 

jag ens skulle funderat på att bygga om. Nu kan 

jag bara hoppas att andra har nytta av det jobb 

och de pengar jag lagt ner, säger Sven-Erik Vänneå 

här på besök i Brohult. 

Till råga på allt ändrades miljödomstolarna 

till markoch miljödomstolar och gränsen 

för ”upptagningsområden” ändrades så att 

Sven-Eriks ärende flyttades till Vänersborg. 

När så remissinstanserna skulle yttra sig 

hade både Länsstyrelsen och Kammarkollegiet 

synpunkter på hur fiskelivet och 

ekologin påverkas och på om fiskvägen, det 

så kallade omlöpet, var tillräcklig eller ej. 

Även intagsgallrets storlek och lutningen på 

gallret anses påverka fiskelivet och det hade 

flera remissinstanser har synpunkter på. 

Text och bild: Gunvor Axelsson 


VATTENKRAFT 

Så här kan 

det se ut vid 

Trälshult 

kraftverk. 

Foto: Vänneå 

Entreprise 

”Det måste finnas en gräns...” 

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg - där Sven-Erik Vänneås tillståndsansökan så småningom hamnade och avgjordes - skriver 

i domskälen tämligen tydligt om vilka krav man anser ska kunna ställas på en innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning. Språket i 

domskälen som citeras nedan är - som alltid - juridiskt och kanske svårtillgängligt, men viktigt att läsa för alla som måste göra en MKB. 

Vad gäller sakinnehållet i miljökonsekvensbeskrivningen 

instämmer domstolen i 

remissmyndigheternas invändningar att 

miljökonsekvensbeskrivningen i vissa delar 

innehåller obestyrkta påståenden. 

Samtidigt gäller att det måste finnas en 

gräns för de krav som kan ställas på en 

miljökonsekvensbeskrivning. 

Om det är uppenbart att framförda påståenden 

är korrekta och/eller de negativa 

verkningarna som kan befaras i aktuellt 

hänseende är mycket begränsade kan det 

inte rimligtvis krävas av verksamhetsutövaren 

att han vidtar omfattande och 

kostsamma utredningar i frågan; dock att 

det självfallet gäller att miljökonsekvensbeskrivningen 

alltid måste uppnå en viss 

kvalitativ miniminivå. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att den 

förändring som sker av den hydrologiska 

regimen torde innebära både en förbättring 

och försämring med avseende på den ekologiska 

statusen. 

Med hänsyn till förhållandena på platsen 

och det material som föreligger i målet 

bedömer domstolen att den förändring som 

sker av den hydrologiska regimen sammantaget 

inte medför att den ekologiska 

statusen försämras. 

Av domstolens resonemang ovan följer 

också att inte heller de biologiska faktorerna 

påverkas på så sätt att den ekologiska 

statusen försämras. Ansökt verksamhet 

har därför inte någon negativ inverkan på 

möjligheterna att klara föreliggande kvalitetskrav. 

Mot denna bakgrund och då någon myndighetsklassificering 

av de hydro-morfologiska 

kvalitetsfaktorerna inte utförts kan det inte 

anses nödvändigt med en någon tillkommande 

redogörelse av verksamhetens 

påverkan på de olika kvalitetsfaktorerna 

utifrån det bedömningssystem som miljökvalitetsnormerna 

bygger på eller att lämna 

ytterligare vetenskapliga referenser. 

Den omständigheten att miljökonsekvensbeskrivningen 

skulle kunna göras bättre 

och mer omfattande (något som f.ö. alltid 

är fallet) kan därför inte få medföra att 

miljökonsekvensbeskrivningen inte ska 

anses uppfylla kraven i 6 kap. 7 § 2 st 2 p 

miljöbalken. 

Vid angivna förhållanden saknas vidare 

anledning förordna om sakkunnig i föreliggande 

fiskefrågor. 

Ansökan rör en begränsad ändring av en 

befintlig verksamhet. Det är därför inte 

aktuellt att kräva en redovisning av möjliga 

alternativa lokaliseringar. Innehållet i 

miljökonsekvensbeskrivningen får anses 

tillräckligt även i övrigt. 

Innan arbetena påbörjas ska tillsynsmyndigheten 

godkänna ett kontrollprogram för 

vattenverksamheten. Det ligger på Sven-Erik 

Vänneå att ta fram förslag till kontrollprogram 

som ska omfatta minst arbetenas utförande, 

kontroll av akvatisk flora och fauna i 

minst en punkt nedströms kraftverket viss 

tid efter utförda arbeten samt uppföljning 

av omlöpets funktion. Som verksamhetsutövare 

har Sven-Erik Vänneå att stå kostnaderna 

för utförandet av programmet. 

Det bör delegeras till tillsynsmyndigheten 

att meddela de ytterligare villkor som kan 

behövas vad gäller utformning av fiskvägen, 

kontrollprogram för densamma samt hur 

minimivattenföringen ska fördelas mellan 

fiskvägen och andra anläggningsdelar. 


VATTENKRAFT 

Vad är rimligt att betala när sakägare 

och myndigheter gör egna utredningar 

En - av flera - anledning till att många kraftverksägare tvekar att ge sig in i tillståndsprocesser är regeln som innebär att den som ansöker 

om tillstånd måste betala andra sakägares rättegångskostnader. Det kan bli dyrt och risken finns alltid att sakägare/motparter som inte 

själva behöver betala unnar sig lite extra vad gäller både ombud och utredningar. 

I Sven-Erik Vänneås fall har markoch 

miljödomstolen i Vänerborg valt att se på 

vad som kan vara skäligt och rimligt att 

sökanden ska betala. 

I domskälen skriver domstolen följande 

(redaktionen har tagit bort personnamn): 

Enligt 25 kap. 2 § miljöbalken ska i ansökningsmål 

om vattenverksamhet sökanden 

svara för sina egna och motparternas kostnader 

vid markoch miljödomstolen, allt 

under förutsättning att kostnaden skäligen 

varit påkallad för tillvaratagande av partens 

rätt. 

”En granne” och kammarkollegiet är parter 

i målet och har således rätt till skälig rättegångskostnadsersättning. 

Begärda ersättningsbelopp 

framstår emellertid – även med 

beaktande av att ansökan ursprungligen 

varit bristfällig såväl vad gäller ersättningserbjudande 

som omfattning – som något 

höga. 

Vad gäller grannen förtjänar särskilt noteras 

att den påverkan dennes fastighet utsätts 

för är såväl begränsad som befintlig. Mot 

bakgrund härav och vad som är upplyst och 

parternas tidigare kontakter i frågan borde 

ersättningsfrågan kunnat ha hanterats på 

ett mer kostnadseffektivt sätt. Sven-Erik 

Vänneås rättegångskostnadsansvar gentemot 

grannen bör därför begränsas till 50 

000 kr. 

Intagsgaller 

Vad gäller kammarkollegiet noterar markoch 

miljödomstolen särskilt att kammarkollegiets 

argumentation till mycket stor 

del rör förhållanden där andra myndigheter 

besitter särskild sakkunskap. Kammarkollegiet 

ska visserligen företräda de allmänna 

intressena, men det bör kunna krävas att de 

olika myndigheter som företräder allmänna 

intressen samarbetar i sin verksamhet och 

drar nytta av varandras sakkunskap. 

Det framstår inte som rimligt att varje myndighet 

på den sökandes bekostnad ska agera 

i samtliga frågor helt oberoende av vad 

andra myndigheterna gör. Mot bakgrund 

av det anförda finns anledning att begränsa 

Sven-Erik Vänneås rättegångskostnadsansvar 

även mot kammarkollegiet till 50 000 

kr. 

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas 

efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål. 

Har du behov av ett intagsgaller/ / 

intagsgrind lämnar jag gärna 

kostnadsförslag. 

Gör även måttanpassade 

gallerkrattor Kontakta mig för för manuell mer information. 

rensning. 

Siw Holmquist Strömsfors 210 

Kontakta 662 98 Tösse mig för mera information. 

Byt till rostfritt 

det lönar sig 

Siw Tel. +46532-203 Holmquist 83, 

Strömsfors +4670-240 35 21034 

662 Fax 98 +46532-202 Tösse 04 

Tel. 

Email: 

+46532 

siw.holmquist@telia.com 

- 20383 

+4670 - 240 35 34 

Innehar F-skattebevis 

Fax. +46532 - 20204 

Email: siw.holmquist@telia.com 

www.siwansintagsgaller.se 


Innehar F-skattebevis

Fastighetsskatten -2013 års taxering 

Med 1 november som sista dag har vi kraftverksägare under hösten lämnat in deklarations-blanketten. Nu väntar vi på konsekvenserna. 

Många befarade en mycket kraftig höjning även för de småskaliga kraftverken, men ldet verkar som om skatten i öre per årskW/h öka 

med storleken på vattenkraftverket. Detta ger från 5 öre/årskWh för de minsta kraftverken till över 9 öre/årskWh för de största med 

skattesatsen 2,8 procent. 

En på tok för hög skattesats, som SVAF oförtröttat arbetar för att sänka till gängse 0,5 procent eller vindkraftens 0,2 procent. 

Skatten kommer att bli från 5 öre/årskWh 

för de minsta kraftverken till över 9 öre/årskWh 

för de största. Formeln för att beräkna 

skatten är: 

Skatten = Skattesatsen 0,028 x Normalårsproduktionen 

i kWh x (riktvärdet 4,22 

kr/årskWh x utnyttjandefaktorn 0,95 x 

storleksfaktorn 0,3 + belägenhetsfaktorn 

0,38) x 0,75 

Normalårsproduktionen är den man redovisat 

i deklarationen. Riktvärdet är detsamma 

för alla kraftverk och har stigit från 2,80 

till 4,22 kr årskWh. Utnyttjandefaktorn har 

sänkts för i stort sett alla småkraftverk och 

har schablonvärdet 0,95. 

Storleksfaktorn beräknas enligt en mycket 

komplicerad formel och är som lägst 0,3 för 

de minsta kraftverken. Belägenhetsfaktorn 

är +0,38 söder om Dalälven och sjunker 

sedan successivt norrut. 

Samtidigt som RSV beräknat riktvärdet till 

4,22 kr/årskWh utifrån statistik över intäkter 

och kostnader de gångna fem åren så har 

Forum sålt de flesta av sina över 100 små 

kraftverk till priser som ligger mellan 2 och 

3 kr/årskWh enligt vad man kunnat läsa. 

Kanske finns det anledning att i grunden 

ifrågasätta också 2013 års fastighetstaxering. 

Skattesatsen 2,8 % 

Alla andra elproduktionsenheter har 

skattesatsen 0,5 % utom vindkraften som 

har 0,2 %. Vattenkraftskatten är en ren 

konfiskation! Motivet att vattenkraften har 

övervinster stämmer inte för den småskaliga 

vattenkraften. 

De undersökningar som RSV låtit göra visar 

så höga drifts- och andra kostnader för den 

småskaliga vattenkraften att den nuvarande 

skattesatsen framstår som fullständigt 

orimlig. 

Finansministern har i flera uttalanden visat 

att han inte förstår eller bryr sig om den 

småskaliga vattenkraftens situation. Så här 

långt har inte heller branschens uppvaktning 

av riksdagens skatteutskott och annat 

haft någon effekt. 

Men SVAF förtröttas inte! I synnerhet inte 

som all skatt på näringsfastigheter kan 

ses som fel i grunden; när de genererar 

överskott beskattas ju detta i näringsverksamheten. 

Thomas Sandberg 

Thomas Sandberg har vattenkraftverk i Alsterån 

i östra Småland, är ledamot av SVAF:s 

styrelse och professor emeritus vid KTH 

VATTENKRAFT 

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering 

Lång livslängd 

Enkel montering 

Korrosionsfria 

Goda hydrauliska 

egenskaper 

www.consilio.no 

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverks byggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag! 

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.com · www.aps-sales.no 

Ett företag i 

Group 


VATTENKRAFT 

Vramsåns Vänner vill 

Värna Vattenkraften 

Vattenmöllorna i Vramsån är gamla kvarnfastigheter, som funnits sedan dansktiden, dvs. sedan första 

delen av 1600-talet. Före 1864 fick endast staten och adeln äga kvarnfastigheter. Det borgar för att 

fastigheterna initialt bör ha haft legitimitet. 

Åtta ägare till lika många mindre vattenkraftverk 

längs Vramsån (biflöde till Helge 

å) har gått samman och bildat föreningen 

”Vramsåns Vänner”. 

Bakgrunden är att de nu står inför en 

process med Länsstyrelsen Skåne. som vill 

få till laglighetsprövning och tillstånd till 

vattenverksamhet enligt miljöbalken. 

- Vramsån är ett Natura 2000-område. 

Sedan början av 80-talet har vi varit positiva 

till och mer eller mindre engagerande i 

åtgärder för bevarande av natur och vattenmiljö, 

berättar Bertil Trobro som själv är 

åttonde generationen i rakt nedstigande led 

vid Trobro mölla. 

Under de projekt som gjorts har bl.a. EU 

bidragit finansiellt till förbättring och/eller 

byggande av fisktrappor administrerat av 

länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Även 

kommunen samt chipstillverkaren OLW har 

drivit respektive sponsrat olika projekt. 

Länsstyrelsen i Skåne fokuserar nu på 

åtgärder för att åstadkomma fiskvägar för 

nedvandrande fisk vid de åtta aktiva vattenverksamheterna. 

Det finns ytterligare minst 

12 (passiva) vandringshinder i Vramsån, 


vilka för närvarande lämnas utan åtgärder 

av Länsstyrelsen. 

- Våra fastigheter är gamla vattenkvarnar, 

vilka har sitt ursprung från tiden när Skåne 

tillhörde Danmark, dvs. första delen av 

1600-talet. Således hävdar vi hävd och flera 

av oss har skriftlig dokumentation från 

äldre tid. För egen del har jag dokumentation 

fr.o.m. år 1760, säger Bertil Trobro. 

- Tillstånd kan se olika ut, men har det betalats 

skatt så har samhället genom dåtidens 

ämbetsmäns uppdrag godkänt verksamheten, 

säger SVAF:s Jan-Åke Jacobson. 

Bertil Trobro, Trobro Mölla, är medlems i nybildade 

föreningen Vramsåns Vänner. Vattenmöllan 

vid Trobro har funnits i familjen sägo i århundraden. 

Kraftverk 

och ål ... 

I en rapport från Havsmiljöinstitutet 2011 

finns nedanstående tabell. Där står fisket för 

51,2 % av förlusterna och kraftverken för 

9,8 %. 

Tabell 3. Ålförvaltningsplanen åskådliggjord 

som antal blankålsenheter22 , d.v.s. antal 

ålar som kan vandra iväg per år. 

Procent av produktion 

Nuvarande naturlig blankålsproduktion i 

Sverige (beräknat 2006) 2 870 

Förlust i fisket före åtgärder (beräknat 

2006) -1 470 

= -51,2 % 

Förlust i kraftverk före åtgärder (beräknat 

2007) -280 

= -9,8 % 

Tillskott på grund av genomförda utsättningar 

(snitt 14 år gamla) +255 

= 8,8 % 

Genomförd minskning av fisket (mellan 

2007 och 2009) +620 

= 21,6 % 

Fortsatt minskning av fisket (skall vara 

genomfört till 2012) +450 

= 15,7 % 

Åtgärder i kraftverk (skall vara genomfört 

till 2015) +140 

= 4,9 % 

Netto mänsklig dödlighet efter åtgärder 

-285 

=-10 % 

Med detta vill jag inte förringa kraftverkens 

påverkan. Jag har själv fritidsfiskat ål och 

fått ål i vår lilla kraftstations turbiner. Sedan 

kunskapen om ålens utsatthet nådde mig, 

fiskar jag inte ål och äter den inte heller 

om den bjuds på aktuella julbord. I tre år 

har vi deltagit i ett ålforskningsprojekt hos 

Karlstads universitet. Med en relativt enkel 

anordning i form av en hävert över dammen 

har vi en väl fungerande ålpassage och kunnat 

räkna in hundratals ålar som valt den 

vägen. Sedan vi ordnade ålpassagen har vi 

inte fått in en enda ål i turbinerna. Vi samlar 

också ålyngel och sätter ut dem uppströms 

dammen, men många yngel tar sig också 

förbi på egen hand i rännilar. Genom Svensk 

Vattenkraftförening försöker vi nu sprida 

kunskapen och föreningen samarbetar med 

bl.a. Ålakademin för att lära mer om ålens 

situation. Nu talar jag för de små kraftverken 

och vad vi gör för att förhindra att ålen 

dör i turbiner. Vad de stora bolagen gör har 

jag inte koll på. 

Jan-Åke Jacobsons svar till undrande efter 

Mitt i Naturns inslag om ålar

SVAF:s svar på 

remiss om 

dammsäkerhet 

De flesta småskaliga kraftverk har inte några dammagasin för att 

reglera vattenflödet utan utvinner energi från det naturligt framrinnande 

vattnet. Det finns dock som regel alltid någon form av 

fångdamm som styr in vattnet till turbinen. När vattenmängden är 

för stor för att tas om hand genom turbinen till ett strömkraftverk 

så passerar resterande vattenmängd naturligt förbi kraftstationen. 

SVAF har för att – som det sägs i utredningen - hålla dammbrott på 

lägsta rimliga nivå med hänsyn till föreliggande kunskaper och tillgänglig 

teknik och för att (konsekvenserna av) dammbrott så långt 

möjligt ska reduceras eller förhindras tillsammans med försäkringsbolaget 

Marsh, tagit fram en speciell utökad ansvarsförsäkring för 

dammar som kan tecknas av alla SVAF medlemmar med ett försäkringsbelopp 

om 50 Mkr per skada. 

Försäkringen gäller även för det strikta ansvar för skador som 

drabbar tredje man p.g.a. dammgenombrott. Försäkringsgivare för 

försäkringen är IF Skadeförsäkring. 

Parterna kräver godkänd dammbesiktning för att medlemmarna 

ska kunna teckna nämnda försäkring – och har därför tagit fram en 

besiktningslösning som motsvarar de krav som försäkringsbolagen 

ställer för att kunna teckna försäkring för dammar. 

Trärör från Boxholm 

Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och 

många av dessa är fortfarande i drift. 

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper 

gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. 

Alla projekt är intressanta, stora som små. 

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och 

bearbetning av virke till tillverkning av stålband. 

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, 

livslängd och driftsäkerhet är stora. 

Kontakta oss om ditt projekt och besök 

oss gärna på vår hemsida: 

www.boxprod.se 

VATTENKRAFT 

Besiktningen innefattar kontroll av damm, utskov, avbördningsanordningar 

och elutrustning, en riskbedömning av dammen samt en 

konsekvensklassbedömning av densamma. 

Även om utredningen, av naturliga skäl, huvudsakligen har fokus 

på andra typer av dammar än de som återfinns vid de småskaliga 

vattenkraftverken;. dammar där dammbrott kan orsaka mer än små 

lokala konsekvenser för samhället, kommer (delar av) förslagen att 

påverka alla eller en del av våra medlemmar, sett till såväl länsstyrelsens 

föreslagna obligatoriska klassificeringskostnader för alla 

dammar som tillsynskostnader. 

Vi instämmer i att: 

• beslut om dammsäkerhetsklass endast ska kunna överklagas 

av ägaren, 

• dammsäkerhetshandläggare behöver ha kompetens inom 

framför allt dammbyggnad och dammsäkerhetsarbete och 

att det krävs handläggare med kompetens inom tillsynsmetodik 

och juridik, och 

• att dammägaren själv ska kunna rapportera direkt in i 

databasen och också kunna se information om sina 

dammar. 

ANEBY Ø 1600 mm 

Vi avvisar tillsynsavgifter, speciellt som många dammägare redan 

idag själva bekostar besiktningar och har väl utvecklade tillsynsprogram, 

etc. 

Vi vill också poängtera behovet av såväl kvalificerade handläggare 

som dito besiktningsmän och behovet av satsningar på grundutbildningar, 

kompetensutveckling och ökad forskning. 

B O X H O L M P R O D U K T I O N A B 

Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se 

Box 16, 590 10 Boxholm 


VATTENKRAFT 

SVAF om 

”Identifiering, beskrivning och 

bedömning av miljökonsekvenser” 

De senaste åren har miljökonsekvensbeskrivning (MKB) visat sig vara en ständigt större problem för de kraftverksägare som vill anmäla 

ändringar, söka nya tillstånd eller ompröva gamla. Det verkar som regeringen vill komma tillrätta med något av problematiken genom ett 

nytt kapitel 6 i miljöbalken. SVAF:s svar på remissen av de tänkta nya lagreglerna är i stort positivt, men föreningen pekar också på existerande 

problem och varnar för att nya kan komma. 

Svensk Vattenkraftförening välkomnar på 

ett generellt plan de förenklingar promemorians 

förslag innebär, men kan konstatera 

att regeländringarna – som de framstår – 

inte kommer att medföra några förbättringar 

för våra medlemmar och den småskaliga 

vattenkraftens möjligheter att genomföra 

miljö- och produktionsförbättringar. 

Möjligen kan förslaget om ett tidigt godkännande 

av miljökonsekvensbeskrivningen 

under prövningsmyndighetens handläggning 

innebära en minskad osäkerhet jämfört 

med idag då olika myndigheter och andra 

parter kan komma med nya krav – och 

genomgående gör så - gällande undersökningar 

och utredningar även under huvudförhandling 

och därefter. 

Vi vill också påtala de problem det innebär 

för de småskaliga ofta månghundraåriga 

vattenkraftverken att fokus för miljökonsekvensbeskrivningar 

(MKB) uteslutande 

ligger på återställande av ”god ekologisk 

status” där kunskapsbristen fortfarande är 

stor. 

Den valda ordningen i sig kan mycket väl 

bidra till att resurserna läggs på rätt ställe. 

Ett stort problem är dock att det ifråga om 

miljökvalitetsnormer (MKN) och god ekologisk 

status i dagens läge för vattenverksamheternas 

del – enligt Johan Fejes IVL – 

”….i stor utsträckning saknas ett tillräckligt 

dataunderlag för bedömning av vilka 

konkreta åtgärder som behöver göras i olika 

vattenförekomster…..” 

genom att låta små företag eller privatpersoner 

stå för notan – oavsett den eventuella 

graden av miljöpåverkan. 

Denna – mycket aktuella – problematik kan 

förtydligas genom professor Lena Gipperts 

presentation av det pågående forskningsprojektet 

om miljökvalitetsnormer SPEQS 

– a Systems Perspective on Environmental 

Quality Standards – där hon svarar på frågan 

Varför ytterligare forskning? som följer: 

• Det finns behov av styrmedel som mer 

direkt relaterar till faktiska miljötillstånd 

och förändringar i dessa 

• Det finns miljökvalitetsnormer som inte 

uppnås eller kommer att kunna uppnås, 

trots att åtgärder vidtas/vidtagits. 

Det finns osäkerhet om: 

• Vilka krav ställer EU-rätten, 

• vilken funktion normerna ska ha 

• hur normerna faktiskt tillämpas 

• myndigheternas möjligheter och skyldiheter 

att agera för att se till att normerna 

inte överskrids 

• hur bördorna för att restaurera och uppnå 

god miljöstatus ska fördelas. 

Det är således mycket svårt för sökanden 

att beskriva verksamhetens påverkan på 

miljökvalitetsnormen god ekologisk status, 

vilket i sin tur leder till att beskrivningen 

ofta måste bli summarisk och allmänt hållen. 

Detta trots att det formella utredningskravet 

kan påstås vara högt ställt och utgöra 

grund för att en ansökan avvisas. 

Avslutningsvis vill vi från Svensk Vattenkraftförenings 

sida påtala att de småskaliga 

vattenkraftverken genomgående har en 

ofta månghundraårig historia. Den miljöpåverkan 

de små vattenkraftverken har är 

föga annorlunda nu än för hundra år sedan, 

annat än att verksamhetsutövarna nu kan 

och vill tillämpa avsevärt bättre och mer 

hänsynsfull anpassning till flora och fauna 

än våra förfäder hade möjlighet och kunskap 

att göra. 

Därför vill vi trycka på att de flesta tillståndsansökningar 

som idag kommer in 

från SVAF:s medlemmar innebär förändringar 

som ska minska anläggningarnas 

miljöpåverkan och således inte borde antas 

”medföra betydande miljöpåverkan” av slag 

som kräver synnerligen kostbara utredningar 

och långdragna processer. 

Den verkligheten – tillsammans med alla 

obesvarade frågor som finns vad gäller god 

ekologisk status och svårigheterna att bedöma 

vilka konkreta åtgärder som behövs för 

att uppnå detta – gör att riskerna är stora 

att den enskilde tillståndssökande verksamhetsutövaren 

drabbas av krav på mycket 

omfattande och skiftande undersökningar. 

Skilda myndigheter och intressegrupper 

försöker alltför ofta få fram så mycket som 

möjligt av detta otillräckliga dataunderlag 

Elfiske är ett sätt att undersöka hur det ser ut och vad som händer i våra vatten, men en viktig fråga är 

vem som är skyldig att bekosta detta. 

Foto: Gunvor Axelsson 


IETV – från service av vävstolar 

till styrning av vattenkraft 

Företag kan utvecklas på många sätt, men historien om hur IETV har gått från service av maskiner inom textilindustrin till ett företag som 

skräddarsyr automatiska tillsyns- och övervakningssystem för kraftverk, järnväg 

• I takt 

och 

med 

verkstadsindustri 

de stigande energipriserna 

tillhör de 

blir 

ovanligare. 

det allt mera intressant att 

Utrustning för småkraftverk 

När IETVs grundare Magnus Carlsson hade arbetat fem år på ett 

serviceföretag bestämde han sig för att starta eget. IETV bildades år 

1985, och de första uppdragen gällde service till textilindustrin som 

det finns gott om i området runt Gällstad strax söder om Ulricehamn 

och lika långt öster om Borås i Västergötland. 

Vår erfarenhet och vårt säkerhetstänk passar vattenkraftsbranschen. 

Det handlar 

bygga 

om 

ut och 

att 

bygga 

skydda 

om 

stora 

mindre 

värden. 

dammar 

Ett 

och 

kontrollsystem 

kraftstationer. R-CON 

är bland 

har 

mycket annat framför allt ett skyddssystem. Vi har genom åren byggt 

system för såväl stora som små kraftverk, säger Magnus Carlsson. 

VATTENKRAFT 

Det ena uppdraget ledde till det andra, antalet kunder ökade och 

företaget fick allt fler förfrågningar på specialtillverkade produkter 

inom textilsektorn. IETV kunde nyanställa personal och flytta in 

i större lokaler. Via rekommendationer från textilbranschen fick 

företaget nya uppdrag, från både maskinbyggare och företag inom 

verkstadsindustrin. 

Bland det senaste som IETV tagit fram är utrustning för anläggningar 

under 200 

nu ny 

kW 

robust 

som 

lösning 

normalt 

för 

inte 

denna 

kan 

typ 

bära 

av anläggningar 

investeringar 

som är 

i 

ekonomiskt 

fullskalig 

kontrollutrustning ekonomiskt. De nya utrustningen har fått namnet 

IETV Micro och utgör en lättstyrd allt-i-ett-utrustning på basnivå med 

inbyggt reläskydd, färgskärm i stationen och nödvändiga funktioner. 

Möjlighet att bygga ut och bygga på efter behov och intresse finns som 

intressant. 

tillval. 

Det som sedan kan byggas på är: Larmsändare till mobiltelefon, fjärrstyrning 

via dator och mobiltelefon, automatisk vattennivåreglering 

via turbin och utskovsluckor, lokalkraftsfördelning, faskompensering, 

synkrongeneratordrift, batteribackup och kameraövervakning via 

dator och 

• En 

mobiltelefon. 

av fördelarna med denna lösning är fiskvänligheten. Det har gjorts 

Text och foto: Gunvor Axelsson 

Vårt svenskbyggda system har uppmärksammats av marknaden och 

i fjol installerade vi ett flertal, konstaterar Krister Carlsson. 

Förfrågan från kraftverk 

- En dag kom en förfrågan från vattenkraftbranschen och Magnus 

Carlsson, som själv var och är mycket intresserad av området tvekade 

inte att gå in på ett nytt fält, berättar IETV:s VD Krister Karlsson. 

Förklaringen till det för en utomstående betraktare – oväntade 

inhoppet i en helt ny bransch är att automation, övervakning/fjärrstyrning, 

programmering och produktion av styrsystem och elskåp 

inte skiljer sig nämnvärt från ett område till ett annat. 

- Principerna är desamma och har man börjat med styrning och 

automation inom ett så komplext område som textilbranschen med 

dess krav på exakthet för att mönster i tyger eller vid tillskärning 

och liknande framstår andra områden inte som så mycket svårare, 

bara annorlunda, konstaterar Christer Karlsson VD på IETV. 

... och från järnvägen 

Utrustning för många olika branscher och upprinnelsen till varje 

nytt område har varit densamma som det var för kraftverken: Någon 

har hört att IETV kan det där med automation, styrning, fjärrövervakning, 

m.m. och bett företaget ta fram något som passar den 

bransch där frågeställaren själv är verksam – exempelvis järnväg. 

oberoende tester vilka visar att fisken vandrar igenom denna skruv i stort 

Nyhet! 

sett oskadd, på vår 

VATTENKRAFTSKRUVEN 

hemsida finns rapporter på detta. Hör gärna av er för 

Fiskvänlig — låga fallhöjder — inget behov av fingaller — låg servicekostnad 

mera information. 

Nyhet! 

VATTENKRAFTSKRUVEN 

• I takt med de stigande energipriserna blir det allt mera intressant att 

bygga ut och bygga om mindre dammar och kraftstationer. R-CON har 

nu ny robust lösning för denna typ av anläggningar som är ekonomiskt 

intressant. 

• En av fördelarna med denna lösning är fiskvänligheten. Det har gjorts 

oberoende tester R-CON vilka visar • Tel att 011-311 fisken 390 vandrar • Fax igenom 011-311 denna 275 skruv i stort 

sett oskadd, på vår hemsida finns rapporter på detta. Hör gärna av er för 

mera information. 

www.r-con.se Fiskvänlig — • låga kenneth@r-con.se fallhöjder — inget behov • peter@r-con.se 

av fingaller — låg servicekostnad 

R-CON • Tel 011-311 390 • Fax 011-311 275 

www.r-con.se • kenneth@r-con.se • peter@r-con.se 


VATTENKRAFT 

Länsstyrelsen informerar om 

tillsynen av vattenkraftverk 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län skickade nyligen ut ett informationsblad till vattenkraftverken i länet där man informerar om de lagar 

och regler som gäller. Bakgrunden är länsstyrelsens skyldighet att följa upp att kraftverksägarna följer miljölagstiftningen, och inte 

- exempelvis - börjar bygga om anläggningar och vattenvägar på sätt som kan innebära risk att fällas för miljöbrott. 

Vad säger lagstiftningen om arbeten 

i vatten? 

Arbeten i vatten lyder under de bestämmelser 

som gäller för vattenverksamhet 

enligt kapitel 11 i miljöbalken. 

Vattenverksamhet är i normalfallet tillstånds- 

eller anmälningspliktig. Tillstånd 

söker du hos Mark- och miljödomstolen och 

anmälan gör du till Länsstyrelsen. 

En vattenanläggning är en anläggning som 

har kommit till genom vattenverksamhet. 

Det kan till exempel vara en damm eller ett 

vattenkraftverk. 

För att få lov att driva ett vattenkraftverk 

måste du kunna visa att du har ett tillstånd 

för verksamheten. Ett tillstånd som utfärdats 

med stöd av äldre lagstiftning än Miljöbalken 

kan fortfarande vara giltigt. Tillståndet 

måste kunna uppvisas för Länsstyrelsen 

vid begäran. 

Underhåll av en vattenanläggning, såsom 

renovering av luckor, underhåll eller utbyte 

av turbiner, förstärkningsarbeten på 

dammkroppen med mera, betraktas också 

som vattenverksamhet och kan därför kräva 

tillstånd eller anmälan. Som ägare måste du 

alltid kontakta Länsstyrelsen i god tid innan 

du genomför någon form av åtgärd. 

I miljöbalken finns hänsynsregler för att 

begränsa olika verksamheters påverkan på 

miljön. Hänsynsreglerna gäller utöver villkoren 

i ditt tillstånd. 

Dammsäkerhet 

Du som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppstår 

skador på andra intressen till följd av förändrade vattenförhållanden. 

Som ägare till en dammanläggning är du strikt ansvarig för de ekonomiska konsekvenser 

som kan bli följden vid ett dammbrott. Bestämmelserna om detta finns i miljöbalkens kapitel 

11, paragraf 18. 

Du ska regelbundet kontrollera och dokumentera dammens skick. Du bör till exempel 

undersöka om det finns läckage genom dammkroppen och säkerställa att det går att manövrera 

luckorna. 

Det ska finnas väl dokumenterade rutiner för besiktningar och fördjupande undersökningar 

samt dokumentation av vilka underhållsåtgärder som har vidtagits vid anläggningen. 

Du ska bedöma vilka konsekvenser som skulle uppstå uppströms och nedströms din anläggning 

i händelse av ett dammbrott. De bedömningar du gjort ska vara dokumenterade 

och kunna lämnas ut om tillsynsmyndigheten begär det. 

När ska du kontakta Länsstyrelsen? 

Kontakta alltid Länsstyrelsen om du 

planerar att genomföra underhåll i vatten 

i anslutning till ditt vattenkraftverk. Det 

samma gäller om du ska förändra något vid 

eller i anslutning till din anläggning. 

Du är också välkommen att kontakta oss 

på Länsstyrelsen om du har andra frågor 

som rör din verksamhet. Du når våra 

handläggare genom Länsstyrelsens växel. Be 

att få tala med den vattenhandläggare som 

handlägger ärenden i just din kommun. 

Egenkontroll 

Du som äger ett vattenkraftverk är skyldig 

att bedriva så kallad egenkontroll av din 

verksamhet. 

Egenkontrollen innebär att du 

fortlöpande planerar, kontrollerar och följer 

upp din verksamhet för att systematiskt 

minska säkerhetsrisker och miljöpåverkan. 

Om t.ex. en dammlucka går sönder gäller det att 

snabbt informera länsstyrelsen, berätta vad som 

hänt och vad du tänker göra. 

Foto: Gunvor Axelsson 

Åtgärder vid en vattenkraftsanläggning 

kan kräva andra tillstånd utöver miljöbalkens 

bestämmelser för vattenverksamhet. 

Det kan till exempel krävas tillstånd enligt 

plan- och bygglagen och/eller kulturminneslagen. 

Påföljder 

Att bryta mot bestämmelserna i miljöbalken 

kan medföra straffansvar enligt kapitel 29 

i miljöbalken. Det betyder att du som verksamhetsutövare 

kan bli åtalad och fälld för 

miljöbrott om du inte följer de bestämmelser 

som gäller. 


Vattenkraftårets viktigaste konferens 

Vad händer inom Vattenrätten? 

För många av oss, vattenrättsjurister, miljöjurister och andra, känns det ibland som om ”hela havet stormar” i fråga om vad som gäller och 

vilka lagar och regler som ska tillämpas inom vattenrätten. En fråga som ställs av allt fler är: Har politikerna abdikerat? Nästa fråga är: 

Varför överlämnar de till tjänstemän - oftast inte jurister - att tolka EU-direktiv? 

De frågorna - liksom många andra - fick inget svar vid IBC Euroforums arrangemang Vattenrättsdagarna 2012, men de diskuterades livligt. 

I Magnus Fröberg arbetade på Naturvårdsverket när EU:s ramdirektiv 

för vatten, Vattendirektivet, arbetades fram. Själv säger 

han att han förmodlingen är den i Sverige som läst direktivet flest 

gånger. 

VATTENKRAFT 

Han har skrivit om Vattendirektivet också bland annat i en skrift 

med titeln ”Vad innebär miljökvalitetsnormer för vatten för verksamhets 

utövare?” Där pekar han ut ett problem som de flesta 

kraftverksägare som sökt tillstånd de senaste åren alltför väl känner 

igen: 

”Då vattenmyndigheten och övriga myndigheters resurser är begränsade 

finns en uppenbar risk att de i samband med tillståndsprövningar 

kommer att försöka ställa krav på verksamhetsutövarna 

att genomföra miljöundersökningar och redovisa uppgifter som 

egentligen inte behövs vid tillståndsprövningen, utan vars syfte 

primärt kommer att vara att uppfylla Sveriges förpliktelser att 

karakterisera och övervaka landets vattenförekomster. Avsikten är 

inte att verksamhetsutövare vid en tillståndsprövning ska tillhandahålla 

ett allmänt underlag för bedömningen av vattenkvaliteten 

i en vattenförekomst, eller redogöra för det allmänna behovet av 

åtgärder för att följa miljökvalitetsnormer för vatten överlag.” 

Under vattenrättsdagarna jämförde han bland annat direktivets 

miljömål och de svenska miljökvalitetsnormerna, MKN, 

Anders Skarstedt, Hav- och Vattenmyndigheten, 

talade om egenkontroll 

och tillsyn av vattenverksamheter 

Agnes Larfeldt Alvén, advokat och partner 

Setterwalls Advokatbyrå, talade på 

temat Vattenrätt - gammalt möter nytt 

Över 120 kontrollutrustningar 

levererade 

Magnus Fröberg och flera av deltagarna diskuterade kring bestämmelserna 

om de möjligheter till lägre krav, längre tid och utpekande 

av kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster som 

vattendirektivet ger möjlighet till. Den möjligheten utnyttjas tyvärr 

i alldeles för låg grad, vilket kan hota farmför allt den småskaliga 

vattenkraften. 

Text och bild: Gunvor Axelsson 

• Kontrollutrustningar till stora 

vattenkraftprojekt – även totalentreprenader 

• Kontrollutrustningar till generatorer 

under 200 kW – IETV micro 

• Fjärrstyrningar och serverlösningar 

för vindoch vattenkraft 

Maximal drifttid, trygghet och 

oberoende med rätt lösning. 

Tel: 0321-531901 

Magnus Fröberg, Fröberg & Lundholm advokatbyrå, reflekterade kring 

frågan: Vilka krav ställer ramdirektivet för vatten på vattenkraften? 


Vattenkraftkurs i Nässjö i mars 

VATTENKRAFT 

Frågorna kring vattenkraften blir allt fler 

och allt fler myndigheter och organisationer 

visar intresse för de småskaliga vattenkraftverken. 

Det har blivit allt svårare att få tillstånd, 

även för åtgärder som borde anses klart positiva, 

som exempelvis, omprövningar eller 

tillståndsansökningar där någon vill bygga 

ett omlöp eller ändra vattenföringen så att 

mer vatten går i huvudfåran. 

Många av SVAF:s medlemmar är mycket positiva 

till insatser för miljön, men samtidigt 

starkt tveksamma till tillståndsprocesser. 

Att vattenkraften behövs blir allt tydligare: 

• Klimatpåverkande utsläpp, den globala 

uppvärmningen och nya rön/rapporter om 

det överställda miljöproblemets tempo 

och allvar. 

• Den alltmer utbredda förståelsen av prblemet 

och viljan att lösa det. 

• Det allvarliga förhållandet att vårt globalt 

ökande nyttjande av energi alltjämt huvudsakligen 

baseras på fossil förbränning. 

• Insikten om att nukleärt baserad energ 

i såvitt idag är känt inte är en uthållig 

lösning. 

• Insikten att talet om elöverskott är falskt 

så länge man för ett cirkelresonemang och 

alltjämt räknar in den energi som utgör 

problemet (främst den fossila) och som 

därför måste fasas ut. 

• Det goda förhållandet att den effektivaste 

energibäraren, el, med känd teknik låter 

sig transporteras i samverkande nät och 

därmed möjliggör att regioner med goda 

förutsättningar att förnybart generera el 

kan hjälpa regioner med motsatta förusättningar. 

• Slutsatsen att all förnybar energi behövs. 

• Sveriges geografi, klimat, demografi och 

historia gör vårt land rikt på vattenkraft. 

• Vattenkraften är gammal och till väsentlig 

del ”tillkommen” då kunskaper, prioriteringar 

och regelverk var annorlunda än 

idag. 

• Många kraftverk har därför rättigheter och 

tillstånd från en tid då synsätt och priorteringar 

delvis skiljde sig från dagens, och 

där lokal miljöhänsyn annorlunda än 

dagens. 

• Många kraftverk bidrar inte bara till en 

levande landsbygd utan har också i hög 

grad en kulturminnesbevarande och 

pedagogisk roll. 

Inom SVAF har vi mot ovanstående bakgrund 

börjat jobba med ett utbildningsprogram 

som skall förstärka respekten för 

ovanstående och det goda samspel mellan 

myndigheter och verksamhetsutövare 

som vi tror är nödvändigt för att få fart på 

händelseutvecklingen i såväl tillstånds- och 

traditionella miljöfrågor som i överställd 

fråga om klimat/genuint förnybar energi. Vi 

tror att vi har åtskillig kunskap att ge både 

myndigheter och verksamhetsutövare samt 

att myndigheterna har åtskillig kunskap att 

ge oss. 

Välkomna på kurs! Lars Rosén 

Grundkurs Vattenkraft 

5-7 mars 2013 

Dag 1 : Vattenrätt 

• Äldre tillstånd – vad gäller? 

• Att göra anmälan eller söka tillstånd, 

• Att ansöka om omprövning, 

• Att undvik att begå miljöbrott 

Dag 2: Om vattenkraften och tekniken 

• Vattenkraftens historia och utveckling 

• Det nordiska energisystemet 

• Vattenkraftens roll i energisystemet – klimataspekter 

• Från generator till transformator 

• Generatorer, styr- och reglerutrustning, nätanslutning 

• Turbiner, övrig mekanisk utrustning 

• Drift och underhåll, driftskostnader 

• Studiebesök hos turbintillverkare 

Dag 3 Om vatten, ekonomi och försäkringar 

• Hydrologi 

• Ekonomi 

• Vattenvägar – Dammar 

• Vattenkraftens försäkringsfrågor 

• Vattenkraftens miljöfrågor 

• Frågestund 

Plats: Hotell Högland, Nässjö 

Kursansvarig: Christer Söderberg 


VINDKRAFT 

Bo Henrik Karlsson: 

En mindre prototyp med villavinds koncept 

under testkörning. 

Vindkraft i trädgården? 

Villavind AB är ett nystartat företag som utvecklar ett bygglovsbefriat vertikalt vindkraftverk anpassat för svensk miljö. 

Hur började detta? 

För 2 år sedan var jag pappaledig och 

letade efter möjligheter att minska elräkningen 

och då jag bor i Skåne nära 

havet på slätten verkade vindkraft som 

en bra lösning. Jag letade men alla verk 

som fanns på marknaden roterade väldigt 

fort, hade för höga ljudvärden och hade 

alldeles för lång återbetalningstid. Samtidigt 

som jag letade ändrades plan- och 

bygglagen, det blev tillåtet med en tre 

meters rotor istället för bara två meter i 

diameter. Då jag inte hittade något verk 

som var anpassat för användning i trädgården 

så tänkte jag att jag bygger ett 

själv, det kan väl inte vara så svårt… 

Så här två år senare så börjar jag se 

slutet på början. Jag började testa med 

plywood och plastfilm på ett verk jag 

placerade på marken. Det snurrade bra 

och man kunde gå in och ställa sig i detta 

verk. Men jag märkte att det var bara hastighet 

ingen kraft. Jag är tillräckligt gammal 

för att ha cyklat med en dynamo och 

för mig så gick detta inte ihop. Samtidigt 

skulle jag sätta upp nya hängrännor på 

hönshuset, vi har en tupp - Lucky Luke 

och 6 höns. Hängrännorna fick en helt ny 

funktion! 

Jag placerade dem som en främre krok 

på turbinbladen och helt plötsligt blev 

man väldigt yr när man gick in i vindtur- 

binen en viss förlust i hastigheten märktes 

men kraften som genererades var 

mycket starkare. Efter detta resultat ritade 

jag ett mer anpassat turbinblad som 

jag tog med till Lunds Tekniska Högskola 

(LTH - Strömningsteknik) där vi testade 

konceptet i deras simuleringsprogram 

och värdena vi fick fram var så bra så att 

jag skickade in en patentansökan på turbinbladet. 

Så nu är jag en bit på väg. Men problemet 

var nu, hur hittar man en generator 

som klarar stor kraft men med låg rotationshastighet? 

Svaret på detta är att det 

gör man inte. Generatorer vill ha hög 

hastighet. Så jag tillverkade en egen permanentmagnet 

(Neodym) generator som 

fungerar men är underdimensionerad. 

Genom kontakter på LTH blev jag kontaktad 

av Mats Ohlsson VD för EXAMEC 

i Tomelilla som var intresserade av att 

tillverka generatorer. Eftersom EXAMEC 

tillverkar stora maskiner med fem tusendelsmillimeters 

precision tyckte jag att 

de var helt rätt. Genom tillväxtverket fick 

vi del av halvapriset kapital för företag. 

Vilket innebär att jag har en rejäl budget 

att ta fram en helt ny sorts generator och 

förhoppningsvis utan permanentmagneter! 

Arbetet utförs tillsammans med LTH, 

Mats Alaküla och Avo Reinap som står för 

specifikationer och EXAMEC för design. 

Var är vi nu? 

I dagarna är det dags att sätta upp den 

”produktifierade” prototypen där jag använder 

mig av material och dimensioner 

som kommer att finnas i den försäljningsklara 

produkten. Den nya sortens generator 

kommer att basera sig på de resultat 

som kommer ifrån de nya turbinbladen 

som är 5 meter långa. Med dessa borde 

det vara möjligt att få ut flera tusen kWh 

per år om man använder en generator 

som har en maxeffekt på över 3,5 kW, jag 

hoppas att vi kan tillverka en på 4-5 kW 

så att man kan utnyttja de högre vindhastigheterna 

också. Jag återkommer med 

produktionen efter testkörning. 

Karaktären på turbinbladen är att de 

roterar mycket långsammare än konventionella 

turbinblad men genererar mer 

kraft. Maxrotationshastigheten kommer 

att ligga romt 70 varv per minut. Ett konventionellt 

vertikalt verk med tre meters 

diameter har en rotationshastighet på 

300-400 varv i minuten och jag tror att 

väldigt få konsumenter vill ha ett sådant 

verk i sin trädgård. Sjuttio varv i minuten 

är mer hanterbart. 


NYHETER SVERIGE 

Lång kö till statligt 

stöd för solceller 

Intresset för att själv tillverka el med 

hjälp av solceller har formligen exploderat 

i Sverige. När regeringen nu föreslår 

att det statliga stödet till solceller 

ska förlängas i fyra år, så finns redan en 

kö på mer än tusen ansökningar. Och 

dessutom kommer det att finnas mindre 

pengar än tidigare att fördela. 

Solcellsprofeten fick 

årets blåslampa 

SERO - BIBLIOTEKET 

Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och bibliotek 

Du känner till också skaffar in följande litteratur: 

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av 

alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 

256 sid. 2009 

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbok 

av Sven Bernesson 60 sid hft 

Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samt 

beskriver problem som behöver lösas. 2006 

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbok 

av Sven Bernesson 

Beskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala 

samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med 

förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och 

rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående. 

80 sidor. Rikt illustrerad. 2005 

Medlemspris 

Ord pris 

400 kr 450 kr 

120 kr 140 kr 

150 kr 200 kr 

Miljöaktivisten och egen el-profeten 

Johan Ehrenberg har tilldelats det prestigefulla 

konsumentpriset Blåslampan 

för att har satt fart på intresset för egen 

el. Han har haft god hjälp av de stadigt 

fallande priserna på solceller. 

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie 

144 sid. Illustrerad, fyrfärg 

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius 

Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft. 

Teknik, miljö, ekonomi och projektering 

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 

72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006 

210 kr 228 kr 

400 kr 480 kr 

150 kr 225 kr 

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof Karlsson 

Innehåller en grundkurs om vindkraft. 1992 

60 kr 100 kr 

Vattenkraften på 

väg mot nytt rekord 

2012 ser ut att bli ett rekordår för 

svensk vattenkraft. Blir det en fortsatt 

blöt höst kan det gamla produktionsrekordet 

från 2001 på 78,4 TWh komma 

att slås, konstaterar Svensk Energi. 

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson 

(Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig 

för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur 

vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987 

Små Vattenkraftverk 

En handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraftverk 

framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format 

Små vattenkraftverk – en handbok på CD 

Översättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig 

vattenkraft 

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid. 

En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi 

200 kr 230 kr 

170 kr 212 kr 

80 kr 80 kr 

100 kr 140 kr 

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovan 

SERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22 

E-post: info@sero.se 

 


 

 

Flyttat? 

 

… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra 

kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet. 

Tidning och annan info kommer då i rätt brevlåda 

och vi sparar både tid och pengar. 

…… ändrat e-postadress, telefonnummer 

eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att 

meddela kansliet.Tidning och annan info

ADRESSER 

SERO 

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation 

Box 57 • 731 22 KÖPING 

Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. 

Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 

E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se 

Ordförande: Göran Bryntse 

Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 

E-post: goran.bryntse@falubo.se 

Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se 

Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829- 

8481 • PG 6 78 57-3 

SERO Service AB 

Box 57 • 731 22 KÖPING 

VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 

E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com 

Bolaget ägs av SERO 

Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33 

E-post: kurt.hansson@gasilage.se 

Energieffektivisering: Göran Bryntse 

Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 

E-post: goran.bryntse@falubo.se 

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187 

E-post: sol.teknik.leif@swipnet.se 

Medlemsavgiften för dessa sektioner är 50 kr plus avgift till SERO, 

betalas till SERO 

Lokala energiföreningar anslutna till SERO 

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 

E-post: dennis.adas@hotmail.se 

Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3 

Närkes Energiförening: Leif Pettersson 

Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com 

Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 

Södermanlands Energiförening: Lars Besterman 

Tel. 070-333 80 48 

E-post: larsbesterman@hotmail.com 


Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann 

Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se 


Värmlands Energi- och Vindkraftförening 

Anders Björbole • Tel.054-525 373 

E-post: bjorbole@telia.com 


Energi på lantgård i Sverige 

Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 

E-post: mats@vangaplantor.se 

Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875 

Förnybar Energi & Energieffektivisering 

Vår medlemstidning som ges ut av SERO i samarbete 

med Svensk Vattenkraftförening 

Box 57 • 731 22 KÖPING 

E –post: redaktionen@fornybarenergi.nu 

Redaktör: Olof Karlsson 

Vretlundavägen 36 • 731 33 KÖPING 

Tel. 0221-197 65 • 070 - 285 19 88 

E-post: karlsson.sero@koping.net 

ÖVRIGA FÖRENINGAR 

Svensk Vattenkraftförening 

Box 57 • 731 22 KÖPING 

Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. 

Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 

E-post: info@svenskvattenkraft.se 

Hemsida: www.svenskvattenkraft.se 

Ordförande: Lars Rosén • Tel.070- 229 47 76 

E-post: lars.rosen@svenskvattenkraft.se 

Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se 

Medlemsavgift: 300 kr, för kraftverksägare tillkommer en momspliktig, 

avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion. För 

branschföretag är serviceavgiften 

1 000 kr, 

BG 829-8481 • PG 6 78 57-3 

Kraftverksförsäkringen 

Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening 

Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 

E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se 

Anders Orebrandt, Marsh 

Tel. 08-412 42 88 

E-post: anders.orebrandt@marsh.com 

Hallands Vattenkraftförening 

Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 

E –post: olofsson.reaskal@telia.com 

Smålands Vattenkraftförening 

Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 

E-post: jan.skogsstrom@telia.com 

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening 

Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 

christer.hedberg@lernia.com 

Svensk Vindkraftförening 

Danska gatan 12 • 441 56 ALINGSÅS 

Tel. 0322- 933 40 • E-post: info@svensk-vindkraft.org 

www.svensk-vindkraft.org 

Ordförande: Fredrik Lindahl • Tel. 040-159 415 

E-post: fredrik@slitevind.se 

Kanslist och redaktör för Svensk Vindkrafttidning: 

Örjan Hedblom 

Medlemsavgift: inkl. SERO 525 kr, enbart SVIF 375 kr. 

För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift 

på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 

25 000 kr. 

Förnybar Energi Sverige AB 

Box 57 • 731 22 KÖPING 

VD: Jan-Åke Jacobson 

Tel. 070-640 57 59 

E-post: jan-ake.jacobson@telia.com 

Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF 

Elbil Sverige 

Magnus Johansson 

Magnus.Johansson@elbilsverige.se 

+46 70 415 5344 

Gärdhems-Lunden Björkelund 1 

461 92 TROLLHÄTTAN 

ADRESSER 


Returadress 

Sero, Box 57 

731 22 KÖPING 

ELDA INTE FÖR KRÅKORNA! 

Nästa nummer: 

TEMA ENERGIEFFEKTIVISERING 

Manusstopp 1 mars 

redaktionen@fornybarenergi.nu 

Annonsstopp 10 mars 

Annonsbokning: Tel 0221-824 22 

annons@fornybarenergi.nu 

SERO 

årsstämma 

lördagen 27 april 2013 

Högskolan i Halmstad 

Tillsammans med S V I F, S VA F och fl era 

andra energiföreningar arrangerar vi två fullmatade 

energidagar 25–26 april 

med seminarier, utställningar, studiebesök 

och andra trevligheter inom ramen för 

GodaKrafter. Lördag avslutar vi med 

årsmöten och egna överläggningar. 

Medlemmar deltar till rabatterat pris! 

Välkomna! 

Gott Nytt År 

med GodaKrafter! 

8 LÄS MER – FÖLJ UTVECKLINGEN: www.godakrafter.se 

GodaKrafter – Sveriges energiföreningar 

i samarbete för en attraktiv arena 

för information, lärande 

och erfarenhetsutbyte.

fÃ¶rnybar energi - Sero

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?