SiS i Fokus nr 2/08 (pdf 1,79 MB, nytt fönster) - Statens ...

Foto: Ulla-Carin Ekblom
om. Ta behandlingsallians som exempel. Hur når man en
sådan? Vi ställer de här frågorna i cirkeln och så får deltagarna
reflektera över vad de själva tycker och dessutom
höra hur arbetskamraterna tänker.
Runnagårdens studiecirkel består av elva träffar som
alla är oberoende av varandra. Det går att hoppa in när
som helst i cirkeln som pågår löpande varannan vecka
året runt, och som består av både diskussioner och praktiska
övningar. ”Tysta kunskaper” och ämnen som tillit,
omvårdnad, empati och samspel, utgör en viktig grund,
men studiecirkeln innehåller även inslag om kognitiva
behandlingsmodeller, grupppsykologi,
Återfallsprevention,
Motiverande samtal (MI) och
12-stegsbehandling.
Arbetsgruppen bakom studiecirkeln
består av en utredningssekreterare,
två behandlingsassistenter
och två
terapeuter, och Allen Petrovic
ser en stor fördel med att det
är vardagen på Runnagården
som diskuteras. Intresset för att
Allen Petrovic
prata om exempelvis praktisk
tillämpning av olika evidensbaserade
metoder växer när samtalen utgår från den egna
verkligheten. Dessutom gör diskussioner om olika svårigheter
att tryggheten ökar i gruppen.
– I träff nio talar vi om hinder i behandlingen. Då får var
och en berätta om egna hinder och om problem man mött
på avdelningen. Det blir diskussioner i grupp och ingen
predikar för någon annan. Människor får aha-upplevelser
när de lyssnar till sina arbetskamrater. Vi märker att det
leder till att man blir friare och säkrare i sin arbetsroll.
Flera andra SiS-institutioner har visat intresse för Runnagårdens
studiecirkel i behandling och bemötande. Ett
externt behandlingshem har redan köpt konceptet, och
har fått arbetsmaterial med cirkelpärm, handledning och
kursledarens material med diskussionsfrågor och målsättning
med varje träff. Allen Petrovic tror att många missbruksbehandlare
skulle ha nytta av Runnagårdens cirkel.
Förutsatt att det finns vilja inom den egna organisationen
att avsätta den tid som krävs.
– Oavsett behandlingsmodell måste det finnas en bas
som alla är överens om. För oss har studiecirkeln fungerat
väldigt bra som form att hitta den basen. Feedbacken har
varit enbart positiv.
Birgitta Hedman-Lindgren
”I dag är vi mer noga
med vem vi ska placera”
Fredrik Hjulström tog initiativ till en cirkel om ungdomar
på institution. Han fick med sig både kollegorna och chefen.
De senaste åren har det kommit flera forskningsöversikter
om ungdomsvård. Förhoppningen är att personal inom
socialtjänsten ska arbeta utifrån metoder som forskarna
vet fungerar. För att göra det lättare att ta till sig kunskapen
har Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete,
IMS, tagit fram handledningar som går att använda
i studiecirklar.
– Vi vet att många praktiker inte prioriterar att läsa.
Dessutom kan det vara tungt att ta sig igenom så här
mycket resultat på egen hand om man inte är van vid det,
säger Knut Sundell, chef för IMS.
Fredrik Hjulström är socialsekreterare i Hägersten-
Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm och placerar
barn och ungdomar. Han tog initiativ till en studiecirkel
kring Tore Andreassens forskningsöversikt om
behandling av ungdomar på institution. Både chefen
och kollegorna deltog. De följde handledningens läsanvisningar
och förslag till diskussioner. Totalt blev det tio
träffar, två heldagar och resten halvdagar.
– Jag lärde mig en hel del. En sak som vi diskuterade
mycket var smittoeffekter och att det är en väldigt liten
grupp ungdomar som behöver placeras på institution.
Det har påverkat oss. I dag är vi mer noga vem vi ska
placera och var, säger Fredrik Hjulström.
Eva Lif Redestam, utbildningsledare på SiS, tror att
studiecirklar kan passa även SiS personal.
– Nu när det finns nya rön är vi skyldiga ungdomarna
att vara uppdaterade. Jag ser studiehandledningarna som
ett bra initiativ för att klara av det.
Åsa Bolmstedt
Till följande översikter finns det studiehandledningar:
• Tore Andreassen: Institutionsbehandling av ungdomar.
Vad säger forskningen?
• Lagerberg och Sundelin: Risk och prognos i socialt
arbete med barn.
• Ferrer-Wreder, Stattin m.fl : Framgångsrika preventionsprogram
för barn och unga. En forskningsöversikt.
• Andershed och Andershed: Normbrytande beteende i
barndomen. Vad säger forskningen?
›› Ladda ner eller beställ studiehandledningarna
på www.stat-inst.se
Aktuellt om forskning och behandling från Statens institutionsstyrelse