2013 - Ålands landskapsregering

53
självklart till fortsatta kostnadsökningar. Vi anser att det med relativt små åtgärder redan nu kan införas kortrutt
till delar av trafiksystemet och åtminstone under den turistiska lågsäsongen. Ett exempel är ett införande
av kortrutt från Brändö till Kumlinge med vidaretrafik Snäckö-Överö-Långnäs och med matartrafik från
Snäckö till Hummelvik.
Det kan hävdas att delar av den åländska befolkningen har deltagit i en digital agenda genom att via sociala
medier aktivt deltagit i diskussionen om hur trafiksystemen kan utvecklas. Ingen kan heller påstå att det
föreligger en total enighet kring hur utvecklingen ska se ut. Det existerar ändå beräkningar på att kortruttssystemet
kan spara avsevärda belopp. Vi anser det viktigt att så fort som möjligt implementera kortruttstanken i
det praktiska, operativa trafiksystemet i skärgårdstrafiken. Vi anser att de första stegen till detta kan göras
redan under år 2013.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi
att det i utskottsbetänkandets allmänna motivering införs ett nytt sista stycke under rubriken Trafik
och transportpolitik med följande lydelse: ”Målet med kortrutt i skärgårdstrafiken är att minska
driftsutgifterna, åstadkomma en ökad turtäthet och därmed en förbättrad service för ålänningar,
skärgårdsbor och övriga brukare. En förbättrad infrastruktur ger skärgårdens näringsliv den grundförutsättning
som krävs för en stabil utveckling av verksamheterna. Arbetet måste göras i skyndsam
ordning där åtgärderna ändå stöder de långsiktiga planerna. Redan under 2013 ska Landskapsregeringen
införa kortrutt i delar av skärgårdstrafiksystemet istället för de föreslagna dubbla fartygen på
de långa linjerna.”.
Produktion av förnybara energiformer
Landskapsregeringen har inte lyckats få med åländsk produktion av förnybara energiformer i rikets stödsystem,
det så kallade inmatningstariffsystemet. Landskapsregeringen föreslår nu också att det tidigare beslutade
och utlovade åländska produktionsstödet för förnybara energikällor ska slopas.
Den lagstiftning om ett åländskt produktionsstöd som lagtinget antog och som stadfästes 2011 var ett stöd
som skulle kompensera den accisbefrielse som energiproducenterna tidigare hade varit i åtnjutande av. Accisbeskattningen
är en riksbehörighet och slopandet av accisbefrielsen kom att beröra också åländska energiproducenter.
I riket ersattes accisbefrielsen av ett nytt stödsystem. På Åland ville landskapsregeringen och
lagtinget att åländska energiproducenter inte skulle bli i en sämre situation i redan färdigställda produktionsanläggningar
än motsvarande anläggningar i riket. Avsikten var också att inte rubba investeringsviljan i
åländsk vindkraft genom att medverka till oväntade skattehöjningar i energiproduktionen. Avsikten var alltså
att ge näringen långsiktiga och stabila verksamhetsförutsättningar.
Under utskottsbehandlingen har vi kunnat erfara att den åländska produktionen av vindkraft nu riskerar
läggas ner. Inte enbart på grund av det att landskapsregeringen inte lyckats få med Åland i det rikstäckande
inmatningstariffsystemet utan i synnerhet på grund av den otydlighet som Landskapsregeringen ger uttryck för
i budgetförslaget för år 2013. Landskapsregeringens budgetförslag kan inte tolkas på annat sätt än att produktionsstödet
för befintlig vindkraft föreslås indraget vilket innebär att ytterligare konkurrensnackdelar uppstår
för åländsk vindkraft i förhållande till vindkraft producerad i vår omgivning.
Samtidigt som Landskapsregeringen begär att Åland borde införas i det rikstäckande stödsystemet så drar
landskapsregeringen in det begränsade stödsystem som finns för befintlig åländsk vindkraft.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi
att motiveringen under momentet 43.27.41 Produktionsbaserad ersättning för el som produceras
med förnybara energikällor (R), i enlighet med budgetmotion nr 35/2012-2013 ges ett nytt sista
stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen höjer aktiviteten i sina strävanden att få med den
åländska produktionen av förnybara energikällor i rikets stödsystem. Beroende på framgången i
dessa strävanden så överväger landskapsregeringen att fortsätta det åländska kompenserande produktionsstödet
som avses i detta moment. Landskapsregeringen återkommer i så fall med behövliga
lagframställningar och förslag till budgetanslag.”.