2013 - Ålands landskapsregering

3
enligt vad utskottet erfarit hålla sig på ungefär nuvarande nivå. Såväl de svenska som de finländska
hushållens förtroende för ekonomin har sedan sommaren 2011 legat under sina respektive långtidsmedelvärden.
Den ekonomiska utvecklingen på Åland
Inom den åländska ekonomin beräknas volymnedgången efter den internationella finanskrisen ha varit i
samma storleksordning som nedgången i början av 1990-talet. Enligt preliminära kalkyler beräknas
BNP-tillväxten ha varit negativ (-2,5 procent för år 2011) och enligt ÅSUB:s prognosantaganden för
2012 är utvecklingen svagt negativ även i år (-0,5 procent). Orsakerna till den negativa tillväxten är
flera. Detta beror bl.a. på inverkan av eurokrisen, uppgången i oljepriset och en relativt hög inflation
år 2011. En orsak är också att några av de största företagen inom transport-och finanssektorerna samtidigt
hamnat i lönsamhetskris och att de som en reaktion på detta nu är i färd med att genomföra kostnadsbesparande
strukturförändringar. Därtill drabbas underleverantörer till större företag nu av sjunkande
orderingång och inom finanssektorn innebär de låga räntorna att räntemarginalen och därmed
intjäningen sjunker. Till detta kommer att åtstramningarna inom den offentliga sektorn bromsar tillväxten.
Inflationen beräknas nu sjunka till 2,3 procent på årsbasis för att sedan avta ytterligare under år 2013.
Även byggnadskostnadsindex som ligger till grund för justeringen av beskattningsvärdena för fastigheter
beräknas sjunka till runt 2,7 procent i år. I början av oktober låg Euriborräntan på sin historiskt
lägsta nivå. Det låga ränteläget för med sig en minskad ekonomisk belastning på många högt belånade
åländska hushåll. Det fortsatt höga oljepriset påverkar de åländska hushållen och företagen starkt.
Förvärvsinkomstsumman beräknas ha stigit med knappt 4,2 procent ifjol. I år förväntas förvärvsinkomstsumman
öka med cirka 3 procent i genomsnitt och nästa år med ca 2,7 procent. Sparåtgärderna
inom den offentliga sektorn har bromsat tillväxten. Befolkningsökningen beräknas enligt vad utskottet
erfarit avta något i år och uppgå till ca 190-220 personer.
Det åländska basprisindexet för den kommunala servicen steg med 2,5 procent i år medan personalkostnaderna
steg med 2,6 procent. Ifjol var förändringen i basprisindexet 1,8 procent.
Den sysselsatta arbetsstyrkans volym väntas enligt den senaste arbetsmarknadsbarometern växa med
cirka 0,6 procent under en 12-månaders period fram till våren 2013. För i år beräknas den genomsnittliga
arbetslösheten öka till 3,1 procent på årsbasis jämfört med 2,8 procent på årsbasis för år 2011.
Även ungdomsarbetslösheten bedöms stiga år 2012. Någon officiell prognos finns ännu inte för år
2013.
Det åländska näringslivet har en sjunkande trendtillväxt i omsättningen inom både den dominerande
sjöfartssektorn och hos stora bolag i övriga sektorer. Detsamma gäller tidigare tillväxtföretag inom
tjänstesektorn. Utskottet har erfarit att passagerar- färjetrafik samt torrlast- och oljefrakt, lider av fortsatt
hård konkurrens och höga bunkerpriser som pressar marginalerna.
Utskottet har erfarit att nyföretagandet fortsatt att öka. Industriföretag som bedriver export inom metall,
plast, hi-tech och snickeri har de senaste tre åren haft ökad omsättning och antal anställda. Prognosen
för den framtida utvecklingen är dock väldigt osäker. Livsmedelsindustrin verkar trots lågkonjunktur
se ut att ha en god omsättningsutveckling under innevarande år. Utskottet har erfarit att likvidi-