2013 - Ålands landskapsregering

35
fjärdedel av det åländska BNP och över 10 procent av sysselsättningen. Kärnkompetensen bildar ett
maritimt kluster med omfattande landverksamhet och kvalificerade arbetsplatser och som dessutom bidrar
med positiva effekter även för den finländska och svenska ekonomin. Verksamhetsförutsättningarna
för sjöfarten utformas internationellt genom global konkurrens, beslut i internationella sjöfartsorgan
och inom Europeiska unionen samt genom beslut av riksmyndigheter och landskapsregeringen. Den
åländska och finländska sjöfartens konkurrensförutsättningar har förbättrats avsevärt de senaste åren
vilket tydligast syns genom inflaggningar och att nybyggda fartyg i högre utsträckning ges inhemsk
flagga.
Kommande utmaningar vid sidan av den svaga internationella konjunkturen är effekterna av svaveldirektivet
som gäller från år 2015 i Östersjön. De ökande kostnaderna kommer att belasta näringen och
kunderna vilka till stor del utgör finländsk industri och resenärer i området runt Åland. Landskapsregeringen
framhåller betydelsen av att stödsystemen för sjöfarten inte försämras under denna sårbara omställningsperiod.
Inom den åländska passagerarsjöfarten sker för närvarande stora investeringar vilket är
positivt för den framtida intjäningsförmågan inom branschen. Den åländska sjöfartsutbildningen erbjuder
ett komplett utbildningsutbud och ett utvecklingsarbete pågår med syftet att förbättra för de studerande.
Långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt
Det är lönsamma företag som nyanställer personal och växer, som rekryterar kompetensprofiler som
bidrar till att utveckla verksamheten och hittar nya affärsområden. Det är dessa företag som skapar det
ekonomiska utrymme och medverkar till en ekonomisk tillväxt. Det är också dessa företag som finansierar
de offentliga välfärdstjänsterna och de nödvändiga politiska reformerna genom sin ökande skattekraft.
Landskapsregeringens näringspolitik riktas därför alltmer mot att stimulera tillväxtbranscher på
Åland. En ekonomisk tillväxt eftersträvas som är långsiktigt hållbar genom högre produktivitet och
större arbetskraftsutbud, i korthet att fler jobbar smartare.
Det sker en kontinuerlig förändring av den åländska näringslivsstrukturen. Antalet företag växer och
främst är det sysselsättningen i företagstjänster, byggverksamhet och restaurang det vill säga tjänstenäringar
som har växt de senaste tio åren medan primärnäringar, tillverkande industri, transport och handel
har minskat. Detta har skett samtidigt som den totala sysselsättningen har växt med knappt sex procent
och arbetslöshetsgraden har legat mellan två och tre procent.
Landskapsregeringen är medveten om den osäkerhet som råder i den globala ekonomin och använder
omställningstiden till att bygga en ny näringspolitik med färre individuella insatser och istället fler
övergripande åtgärder för att förbättra företagsklimatet på Åland. Det breda handlingsutrymmet med
tillväxtpolitiska medel utgörs av möjligheter att främja tillgången på humankapital genom utbildningssektorn,
arbetskraftstillgång genom en funktionell arbetsmarknad, god fysisk infrastruktur, socialpolitik
med inriktning på arbetslinjen, den offentliga sektorns efterfrågan, kommunalbeskattningen och
finansieringsmöjligheter för företag.
Styrmedlen finansiering, förenkling och framtidsorienterande utvecklingsprojekt kommer att utvecklas
de kommande åren med fokus på att koncentrera landskapsregeringens insatser för att göra en skillnad.
En betydande del av näringslivspolitiken kommer för åren 2014 - 2020 att utformas med beaktande av
den europeiska strategin för Europa 2020. Den bygger på en smart tillväxt där ekonomin utvecklas på
basen av kunskap och innovation. En hållbar tillväxt som främjar en resurseffektivare, grönare och mer
konkurrenskraftig ekonomi. En tillväxt för alla med tyngdpunkt på hög sysselsättning och social sam-