2013 - Ålands landskapsregering

34
Idrott
Idrotten är en folkrörelse med uppskattningsvis 14.000 utövare på olika nivåer. En långsiktig strategi
för idrotten är nödvändig för att idrotten kontinuerligt ska kunna utvecklas. Arbetet har påbörjats under
år 2012 och blir klart under år 2013.
I likhet med kulturpolitiken ska idrottspolitiken beakta jämställdhet, hållbar utveckling, regional rättvisa
och öppenhet för nya idéer. Särskilt prioriteras flickors och pojkars möjligheter att idrotta och motionera.
Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma de idrottsframgångar som Åland har på elitnivå i nationella
och internationella sammanhang då de i stor utsträckning fungerar som inspiration för idrottsutövande
unga kvinnor och män.
Ungdom
Arbetet med den åländska ungdomspolitiken tar sin utgångspunkt i det ungdomspolitiska programmet,
vars programperiod förlängs till år 2015. De ungdomspolitiska målen; att ge ungdomar reella möjligheter
till påverkan och delaktighet och att ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande
ska tas tillvara som en samhällsresurs ligger fortsättningsvis fast. Målsättningarna är riktgivande
för det förhållningssätt som landskapsregeringen och dess förvaltning ska ha till unga. Målsättningarna
genomsyrar det ungdomspolitiska programmet och den åländska ungdomspolitiken som helhet. De ska
integreras i övriga politikområden som berör ungdomars levnadsvillkor. Arbetet med att ta ett sektorsövergripande
angreppssätt på det ungdomspolitiska arbetet inom förvaltningen återupptas i enlighet med
det ungdomspolitiska programmet.
NÄRINGS- , ARBETSMARKNADS- OCH REGIONALPOLITIK
En hög sysselsättningsgrad och därmed skattekraft, konkurrenskraftiga företag och en långsiktigt hållbar
ekonomisk tillväxt är grunden för att behålla den åländska välfärden på en fortsatt hög nivå. Med
långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt avses att det totala värdet av de producerade varorna och tjänsterna
ökar utan att tillgångarna i real-, human-, natur- och socialt kapital minskar. Landskapsregeringens
uppgift är att på olika sätt stimulera företagen och arbetskraften till nya satsningar och underlätta vardagen.
Det här arbetet sker i bred dialog med näringslivets och arbetsmarknadens representanter för att
effektivare nå resultat.
Den regionalpolitiska målsättningen är att näringslivet på hela Åland ska vara livskraftigt. Landskapsregeringen
eftersträvar fortsatt spridd bosättning i hela landskapet och en positiv befolkningsutveckling
i alla regioner. Dessa allmänna målsättningar ligger som grund för utformningen av näringspolitiken,
t.ex. vid utformningen av EU-stödprogrammen för den kommande perioden.
Landskapsregeringen är medveten om att det har stor betydelse för utvecklingen av näringslivet på
Åland hur frågan om stödet för förnyelsebara energikällor kan lösas, d.v.s. om landskapet kan ingå i det
riksomfattande s.k. feed-in systemet eller om alternativa lösningar måste sökas. Landskapsregeringen
har fortfarande inte, trots ett omfattande politiskt arbete, kunnat erhålla något slutligt ställningstagande
från riksmyndigheterna. Landskapsregeringen fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå lösningar som tillvaratar
vindkraftens utvecklingspotential på Åland.
Sjöfart
Den åländska basnäringen är sjöfarten som trots tidigare års utflaggningar utgör så mycket som cirka en