2013 - Ålands landskapsregering

32
ningssystem avses med reell kompetens ett kunnande som en person förvärvat genom praktiska erfarenheter,
genom att delta i kurser i olika sammanhang eller genom arbetsmarknadsutbildningar. Validering
avser en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande
av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering
av individens utbildning och arbetskarriär tillvaratar både individens och utbildningssystemets resurser
och ställer ökat krav på myndigheternas och utbildningsanordnarnas flexibilitet.
För att skapa ett system för validering av icke-formellt och informellt lärande i landskapet, har landskapsregeringen
under fem år drivit ett valideringsprojekt finansierat via EUs strukturfond. Systemet
utgår ifrån att Ålands gymnasium innehar en aktiv roll som vägledare av validander. Yrkesråden i
Ålands gymnasium fungerar i rollen som granskare och erkännare av ett informellt kunnande, både för
arbetsmarknadens behov av en formell dokumentation och för utbildningens behov på gymnasienivå.
Stadganden om valideringen av realkompetens har införts i Landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning
och ett system för intern hantering av frågan är under utveckling. Inom ramen för projektet har
Högskolan på Åland utvecklat en intern valideringsprocess. AMS roll i det åländska valideringssystemet
har närmast karaktären av informatör.
Landskapsregeringens vision är att förvalta och förmedla Ålands kulturmiljö och kulturarv tillsammans
med dagens människor för morgondagens generationer. Kulturarvet ska vara en angelägenhet för alla,
såväl kvinnor som män, genom sin samhällsrelevans.
Kultur har en viktig roll i samverkan med andra samhällssektorer och landskapsregeringen betonar kulturens
betydelse för den enskildas välbefinnande och utveckling, för besöksnäringen och inom vården.
Kulturen har central betydelse för att främja integration.
Grundskolan
En god start i skolan ger en stabil plattform för det livslånga lärandet. Flickors och pojkars individuella
behov och förutsättningar, begåvning och olikheter ska beaktas och utgöra grund för skolornas undervisning
och verksamhet. Basfärdigheterna att läsa, skriva, räkna liksom digital kompetens, adekvata
kunskaper och en bred allmänbildning ska betonas i takt med elevernas ålder och mognad. Särskild vikt
läggs vid utveckling av pojkars läsintresse och läsförmåga. Grundskolornas huvudmän, kommunerna,
har samtidigt i uppgift att i samklang med landskapsförvaltningens styrdokument stöda flickors och
pojkars psykiska och fysiska hälsa på bästa sätt. För elever med särskilda svårigheter ska stödåtgärder
verkställas i ett tidigt skede. Tyngdpunkten i kartläggningen av skolornas inlärningsresultat ligger i bedömningen
av elevernas kunskaper och färdigheter, jämställdhet i skolan och digital kompetens. Ett
utvecklingsarbete ska inriktas mot implementering av den reviderade läroplanen och bedömningsanvisningar
avseende balansen mellan formativ och summativ bedömning.
Gymnasienivån och vuxenutbildningen
Landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildningen trädde i kraft 1.8.2011. Därmed bildades en ny
myndighet, Ålands gymnasium, med en förvaltningsmyndighet och två skolor, Ålands lyceum och
Ålands yrkesgymnasium. Den nya organisationen fortsätter att utveckla sin organisation och sina former
för den interna kommunikationen, operativa styrningen och ledningen samt utvecklingen av ett digitaliserat
antagningssystem. Styrelsen för myndigheten samordnar de båda skolornas ekonomi- och
resursförvaltning.
Omläggningen av undervisningen och anpassningen av yrkesutbildningens läroplaner till ett periodsy-