2013 - Ålands landskapsregering

2
matiska förändringar i euroområdets struktur. Den senaste tidens händelser har emellertid visat att
läget blivit allt allvarligare och att det inte kan uteslutas att krisen inom valutaområdet kan förvärras.
Finansministeriets prognos inkluderar därför en presumtion om att problemen inom euroområdet fortsätter.
Utskottet har erfarit att arbetslöshetsläget inom euroområdet den senaste månaden har försämrats
ytterligare och ligger på 11,7 procent. Nordeuropa, med sin aktiva arbetsmarknadspolitik, har i
allmänhet klarat sig bättre än genomsnittet av länderna i euroområdet. Det låga ränteläget förväntas
fortsätta.
Tillväxten har därtill i Kina också bromsat in och USA:s centralbank har deklarerat att man kommer
att behålla en låg styrränta minst tre år framöver, vilket antyder att man räknar med en svag ekonomi
under den perioden.
Den finländska ekonomin
Den finländska samhällsekonomin återhämtade sig långsamt under åren 2010 och 2011. Under den
perioden växte BNP med 3,3 respektive 2,7 procent efter den historiskt sett stora nedgången under år
2009. I år har såväl industriproduktionen som exporten minskat trots en hyfsad utveckling av efterfrågan
på hemmamarknaden. Bedömningarna om den ekonomiska tillväxtens storlek för år 2012 går
starkt isär och flera prognosinstitut lägger sig under 1,0 procent. Finland har ett bytebalansunderskott
som ser ut att kvarstå under några år framöver. Nergången för exporten från skogsindustrin och i synnerhet
elektronikindustrin inverkar starkt. Den försvagade euron innebär ändå en fördel för den delen
av exportsektorn som säljer utanför euroområdet. Arbetslöshetsgraden som sjunkit något sedan år
2010, förväntas ligga kvar på ca 8,0 procent under det kommande året.
Enligt finansministeriets prognos från september 2012 förutspås den ekonomiska tillväxten och de anpassningsåtgärder
som man beslutat om inte räcka till för att undanröja det strukturella underskott som
uppstått inom finansieringen av den offentliga ekonomin. Det finansiella överskottet inom den offentliga
ekonomin borde vara cirka 4 % i relation till totalproduktionen år 2016 för att den offentliga sektorn
ska kunna sköta sina förpliktelser även på lång sikt. Utskottet har erfarit att finansministeriets prognos
från hösten 2012 kan vara optimistisk. Utskottet bedömer att den kommande prognosen för den finländska
ekonomin sannolikt ytterligare måste skrivas ner. Det finns bl.a. risk för att skatteinkomsterna
kommer att minska i förhållande till prognosen.
Den svenska ekonomin
Trots att den svenska ekonomin hittills klarat sig relativt bra skrivs prognoserna ner för den ekonomiska
tillväxten. De flesta indikatorer ger vid handen att avmattningen nu även kommit till Sverige. Det
svenska konjunkturinstitutets konjunkturbarometer backade ca tre enheter i oktober från 95,6 enheter
till 92,7 enheter och ytterligare ca sju enheter i november till 86,0 enheter vilket indikerar att tillväxten
i svensk ekonomi för närvarande är påtagligt svagare än normalt.
Detaljhandelns konfidensindikator minskade både i oktober och i november med enbart ett par enheter
medan hushållens, de privata tjänstenäringarnas, byggsektorns och tillverkningsindustrins konfidensindikator
minskade med mellan fem och tio enheter i oktober. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar
och hushåll minskade med ytterligare 13 enheter respektive 4,4 enheter i november.
Även arbetslöshetsgraden förväntas ligga kvar på ca 7,5-8,0 procent. Den svenska kronan förväntas
1 Den ekonomiska översikten har långt uppgjorts utgående från ÅSUB:s översikt för den kommunala sektorn,
hösten 2012, rapport nr 2012:5