2013 - Ålands landskapsregering
2013 - Ålands landskapsregering
2013 - Ålands landskapsregering
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
194<br />
myndighet som är underställd <strong>Ålands</strong> <strong>landskapsregering</strong>. Landskapsregeringen<br />
handhar den allmänna administrativa styrningen och övervakningen av arbetsmarknads-<br />
och studieservicemyndigheten. Landskapsregeringen tillsätter en rådgivande<br />
delegation för myndigheten. Landskapsregeringen tillsätter också <strong>Ålands</strong><br />
arbetskraftskommission som verkar i anslutning till myndigheten och som är det<br />
organ som beviljar, utbetalar och återkräver de arbetslöshetsförmåner som upptas<br />
i landskapsbudgeten. Arbetskraftskommissionen kan också avge så kallade bindande<br />
utlåtanden till arbetslöshetskassorna i riket angående medlemmar som är<br />
bosatta på Åland.<br />
Myndighetens organisation och verksamhet regleras av LL (2006:9) om <strong>Ålands</strong><br />
arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. De service- och förvaltningsuppgifter<br />
samt övergripande mål som ankommer på myndigheten regleras huvudsakligen<br />
av LL (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, LL (2006:76) om<br />
studiestöd, LL (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd<br />
för arbetslösa samt därtill hörande förordningar och annan lagstiftning.<br />
Ams fullgör vissa uppgifter som faller under rikets behörighet på basen av<br />
överenskommelseförordningar, exempelvis i samband med ansökningar om lönegaranti,<br />
i anslutning till ansökningar om uppehållstillstånd för arbete för medborgare<br />
från s.k. tredje land och vad gäller rätten till pension för tid i studier.<br />
Myndigheten kan också handha tjänster eller ge service med stöd av budgetbeslut<br />
eller genom särskilda överenskommelser. På den grunden administrerar myndigheten<br />
exempelvis systemet med högskolepraktikanter.<br />
Landskapsregeringens långsiktiga arbetsmarknadspolitiska mål är att sträva till<br />
en hög sysselsättningsgrad och låg öppen arbetslöshet, en regionalt balanserad<br />
utveckling av arbetsmarknaden, kvinnors och mäns rätt till arbete och lön på lika<br />
villkor samt att underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att<br />
få arbete och att förhindra utslagning från arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken<br />
ska bedrivas i samspel med näringspolitiken och utbildningspolitiken så att<br />
man främjar samhällsutvecklingen, utvecklar informationssamhället, stöder kompetensutvecklingen<br />
i arbetslivet, gynnar de befintliga företagens tillväxt och konkurrenskraft<br />
samt uppmuntrar till nyföretagande.<br />
Under år 2012 har den förbättring av sysselsättningsläget som ägde rum under år<br />
2011 stannat av. Under våren har arbetslöshetsgraden varit högre än under<br />
samma månader ett år tidigare. Samtidigt har sysselsättningsgraden också sjunkit<br />
något. Under sommaren och förhösten har sysselsättningsläget ytterligare försämrats.<br />
Vid månadsskiftet september-oktober låg den öppna arbetslösheten på<br />
3,2 % (2011 2,7 %). Kvinnorna hade 0,3 procentenheter högre andel än männen,<br />
men könsskillnaden har varit den omvända under vintern och våren. Ungdomsarbetslösheten<br />
uppgick vid samma tidpunkt till 7,2 % (2011 6,3 %).<br />
Den fortsatta osäkerheten i den internationella ekonomin innebär risk för en fortsatt<br />
svag utveckling på arbetsmarknaden under år <strong>2013</strong>. Landskapsregeringen<br />
räknar med att arbetslösheten ska ligga på en något högre nivå under år <strong>2013</strong> än<br />
under år 2012. ÅSUB:s arbetsmarknadsbarometer indikerar att den offentliga<br />
sektorn inte kommer att öka sin arbetskraftsvolym, medan tillväxten i den privata<br />
sektorn är endast svag. Trots den svaga tillväxten finns det ändå ett visst rekryteringsbehov,<br />
bland annat till följd av de fortsättningsvis relativt stora pensionsavgångarna.<br />
Med en relativt låg efterfrågan på arbetskraft riskerar vissa grupper att ytterligare<br />
marginaliseras på arbetsmarknaden. Inom dessa grupper finns individer som riskerar<br />
att förlora kontakten med arbetsmarknaden och hamna i ett långvarigt utanförskap.<br />
Bland riskgrupperna finns exempelvis yrkesbytare med hälsoproblem,<br />
unga med anpassade läroplaner, inflyttade med bristande kunskaper i svenska etc.