2013 - Ålands landskapsregering

12
år tillbaka. Här kommer resultatet av pågående investeringar att påverka förutsättningarna märkbart under
inkommande år. En fortsatt stark krona kan komma att gynna den lokala detaljhandeln.
Även inom den dominerande transportbranschen, där sjöfarten ingår och inom hotell- och restaurangbranschen
har omsättningstillväxten dämpats under år 2012.
Uppgifterna för finanssektorn i ÅSUB:s register visar en stark nedgång i tillväxten av branschens samlade
lönesumma.
Branschen företagstjänster, som rymmer IT-företag och annan kvalificerad tjänsteproduktion, uppvisade
en svag tillväxt av omsättningen under år 2011, som dock återhämtat sig något hittills under innevarande
år. Tillväxten ligger dock fortfarande på en svag nivå. Utvecklingen av omsättningen för branschen
personliga tjänster har enligt registeruppgifterna varit ännu svagare.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en sjunkande trend i omsättningstillväxten inom såväl
den dominerande sjöfartssektorn, som hos stora bolag i övriga sektorer, samt hos tidigare tillväxtföretag
inom tjänstesektorn. För att vända denna negativa trend krävs en allmän konjunkturuppgång i omvärlden,
och att färjesjöfarten lyckas vända utvecklingen med ett stagnerande marknadsunderlag.
I ett bredare perspektiv har ändå den åländska ekonomin hittills klarat sig hyfsat på grund av att företagen,
förutom att man fortfarande säljer förhållandevis bra på sin hemmamarknad, i första hand exporterar
till övriga Finland och Sverige och inte till den vidare internationella marknaden.
I en situation när näringslivets lönsamhetskris sammanfaller med en offentlig kostnadskris som möts
med åtstramning, finns en risk att vi får ett efterfrågebortfall som förvärrar krisen. Landskapsregeringen
har vid utformningen av budgetförslaget försökt föreslå åtgärder som motverkar detta genom fortsatt
hög investeringsnivå samt tillväxt- och sysselsättningsfrämjande insatser.
EKONOMISK POLITIK
Omställning
Landskapsregeringen redogjorde i omställningsbudgeten, d.v.s. första tilläggsbudgeten för år 2012
(Budgetförslag nr 3/2011-2012), för sin politik för att uppnå en långsiktig balans och stabilitet i landskapets
finanser. Målet är att bibehålla välfärden och utveckla det åländska samhället på lång sikt samtidigt
som man skapar finansiellt utrymme för att trygga vård, skola och omsorg samt för nödvändiga
framtidssatsningar. Landskapsregeringen konstaterade att den ekonomiska situationen med flera år av
budgetunderskott kräver krafttag för att minska ökningen av driftsutgifterna. Landskapsregeringen bedömde
att det kan göras under mandatperioden så att budgeten för år 2014 har en kostnadsnivå som i
stort balanserar med de förväntade inkomsterna och att det under år 2015 uppstår ett visst överskott som
kan användas för framtida investeringar. Stabilitet i landskapets ekonomi utgör en säkerhet och trygghet
för alla medborgare i det åländska samhället såväl för kommuner, arbetsmarknad som näringsliv.
Landskapsregeringen har fortsatt arbetet i enlighet med de riktlinjer som omställningsbudgeten och lagtingets
behandling av den anger. Den försämring av de centrala inkomsterna med ca 4 miljoner euro
som skett sedan tidpunkten för omställningsbudgeten och nya fakta som framkommit under beredningsarbetet
och i dialogen med dem som berörs av förändringarna har dock föranlett vissa justeringar som