Kravspecifikation fÃ¶r upphandling av hemtjÃ¤nst enligt LOV

Vägledning: 

Kravspecifikation för upphandling 

av hemtjänst enligt LOV 

2013:2

Innehåll 

Om vägledningen 2 

Bakgrund och syfte 2 

Omfattning 2 

Samråd 3 

Fortsatt arbete 3 

1. Introduktion 4 

1.1 Om krav på tjänsten – kravspecifikation 4 

1.2 Grundförutsättningar för krav och villkor i LOV 4 

1.3 Strategiska överväganden vid kravställning 6 

2. Definition av uppdraget/tjänsterna 7 

3. Målgrupp 9 

4. Tjänstens omfattning 11 

5. Krav på tjänstens utförande – kvalitetskrav 13 

5.1 Självbestämmande och integritet 14 

5.2 Helhetssyn och samordning 15 

5.3 Trygghet och säkerhet 18 

5.4 Kunskapsbaserad verksamhet 21 

5.5 Tillgänglighet 23 

5.6 Effektivitet 24 

6. Lokal kris- och katastroforganisation 25 

7. Uppföljning av verksamheten 26

2 KRAV SPECIF IKATION FÖ R U PPHAN DLING AV HEM TJÄNST E NLIG T LOV 

Om vägledningen 

BAKGRUND OCH SYFTE 

Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet 

(Upphandlingsstödet) har i uppdrag att bidra till en mer 

effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig 

upphandling. Målet är att bättre ta tillvara konkurrensen på 

marknaden så att skattemedlen kan användas på bästa sätt 

till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och 

näringslivet. Målsättningen ska uppnås genom att sprida 

genomarbetade och väl förankrade metoder och hjälpmedel 

och att därigenom bidra till en förenklad upphandlingsprocess 

för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. 

Inom ramen för detta har Upphandlingsstödet ett specifikt 

regeringsuppdrag att beakta de behov som finns vid offentlig 

upphandling inom vård och omsorg. 

Syftet med denna vägledning är att fungera som ett stöd för 

kommuner i deras arbete med att utforma de krav som ska 

ställas på tjänsten (kravspecifikation) vid upphandling av 

hemtjänst enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). 

OMFATTNING 

Vägledningen omfattar enbart utformning av 

kravspecifikation dvs. krav på tjänstens utförande vid 

upphandling av hemtjänst. För övriga krav hänvisas till 

Upphandlingsstödets vägledning gällande utformning av 

förfrågningsunderlag enligt LOV som bl.a. innehåller 

beskrivning av krav på leverantören och kommersiella villkor 

" Utformning av förfrågningsunderlag för upphandling enligt 

LOV" och som finns att ladda ner och beställa på 

www.upphandlingsstöd.se. 

Denna vägledning tar främst sikte på 

upphandlingsförfaranden enligt LOV, men kan också 

användas vid upphandling enligt lag (2007:1091) om offentlig 

upphandling (LOU).

KRAV SPECIF IKATION FÖ R U PPHAN DLING AV HEM TJÄNST E NLIG T LOV 3 

Om informationen 

Vägledningen är generellt utformad. Det är därför alltid 

nödvändigt att identifiera de unika förutsättningarna i den 

enskilda upphandlingen. Vägledningen ersätter inte den 

behovsanalys som alltid bör göras inför en upphandling, och 

inte heller att kommunen vid behov inhämtar extern 

kompetens för att genomföra upphandlingar på ett rättssäkert 

och effektivt sätt. Vägledningen besvarar inte oklara 

rättsfrågor. 

SAMRÅD 

Vägledningen har tagits fram i samråd med berörda 

myndigheter, organisationer och leverantörer. 

FORTSATT ARBETE 

Vägledningen kommer att uppdateras i takt med utvecklingen 

inom området och praktiska erfarenheter. Upphandling enligt 

LOV är ett relativt nytt upphandlingsförfarande, varför 

rättspraxis och erfarenhet ännu är begränsade jämfört med 

upphandling enligt LOU. Vid upphandling av tjänster inom 

ett valfrihetssystem är de erfarenheter som görs också i stor 

utsträckning beroende av hur det aktuella valfrihetssystemet 

är utformat och de geografiska förutsättningarna.


1. Introduktion 

1.1 Om krav på tjänsten – kravspecifikation 

Förfrågningsunderlaget är det dokument i vilket samtliga 

villkor och krav i den aktuella upphandlingen samlas. 

Förfrågningsunderlaget består vanligtvis av följande delar. 

 

 

 

 

Krav på leverantören, 

Krav på varan eller tjänsten (kravspecifikation) 

Administrativa krav 

Avtalsvillkor 

Denna vägledning omfattar enbart stöd gällande krav på 

tjänsten dvs. kravspecifikationen. Begreppet 

förfrågningsunderlag förekommer dock i texten i de fall hela 

dokumentet åsyftas. Vägledningens belyser också några 

grundläggande områden inom vilka kommunerna bör 

säkerställa att de krav som de ställer utgår utifrån gällande 

lagar, förordningar och föreskrifter samt praktiska 

erfarenheter. 

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att krav på 

kvalitetsledning och system för detta tillhör den del i 

förfrågningsunderlaget som avser krav på leverantören och 

behandlas därför inte i denna vägledning. Se kapitel 5. 

Läs mer om kvalitetsledningssystem och hur dessa följs upp i 

vägledningen "Avtalsuppföljning inom vård och omsorg” som 

finns att ladda ner och beställa på www.upphandlingsstöd.se. 

1.2 Grundförutsättningar för krav och villkor i LOV 

I regeringens proposition (2008/09:29) lag om valfrihetssystem 

anges att förfrågningsunderlaget i en upphandling enligt LOV 

ska innehålla villkor för hur avtalet ska fullgöras samt att det 

i förfrågningsunderlaget tydligt ska anges de krav som ställs 

på hur verksamheten ska bedrivas. 

Det är av stor vikt att kommunen beaktar de grundläggande 

upphandlingsrättsliga principerna om likabehandling, ickediskriminering, 

öppenhet, ömsesidigt erkännande och 

proportionalitet vid utformningen av kraven.


Proportionalitetsprincipen är direkt kopplad till kraven och 

innebär att krav som ställs i förfrågningsunderlaget måste 

vara rimliga i förhållande till det som upphandlas och är en 

huvudprincip vid kravställning i alla typer av upphandlingar. 

Kommunen bör också utforma sina krav så att även mindre 

leverantörer kan uppfylla dem. 

I förfrågningsunderlaget kan kommunen även ställa särskilda 

avtalsvillkor. De särskilda avtalsvillkoren kan exempelvis 

bestå av sociala och miljömässiga krav för hur avtalet ska 

fullgöras samt krav kopplade till diskrimineringslagstiftning. 

Det är upp till kommunen att avgöra om man vill använda sig 

av särskilda avtalsvillkor och i så fall vilka. 

Lagstiftningen som reglerar verksamhetsområdet styr till viss 

del vilka krav kommunen måste ställa men därutöver står det 

kommunen fritt att själv ställa ytterligare krav så länge dessa 

inte innebär en lägre kvalitetsnivå än vad lagen föreskriver 

eller kraven till sitt innehåll strider mot gällande lagar och 

förordningar. 

Vissa av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS) riktar sig 

direkt till den som utför tjänsten, (leverantören) medan andra 

riktar sig till den ytterst ansvariga myndigheten (kommunen). 

I de fall där föreskriften riktar sig direkt till kommunen är 

kommunen ansvarig oavsett om den väljer att upphandla 

verksamheten. För att försäkra sig om att leverantören utför 

tjänsten på ett sådant sätt att kommunen inte brister i sitt 

ansvar enligt aktuella föreskrifter bör kommunen genom att 

ställa tydliga krav säkerställa att dessa förpliktelser gäller för 

leverantören. Om brister trots detta påtalas vid tillsyn är 

kommunen förvisso ändå ytterst ansvarig, men då finns ett 

civilrättsligt bindande avtal med leverantören som, beroende 

på hur det är utformat, kan ge kommunen möjligheter att 

vidta olika typer av åtgärder gentemot leverantören.


1.3 Strategiska överväganden vid kravställning 

Vid utformningen av kravspecifikationen har kommunen, 

inom ovan angivna ramar (se avsnitt 1.2), frihet att ställa de 

krav som den anser vara lämpliga. Kommunen bör därför i 

varje enskild upphandling fundera över vad man vill uppnå 

med de krav som ställs. Vad eftersträvas och vilka krav måste 

ställas för att nå målet Hur påverkar kraven leverantören 

Kommunen bör noggrant överväga fördelarna och 

nackdelarna med sin kravställning och vilken effekt den får 

på främst hemtjänstverksamheten men även på leverantören. 

TÄNK PÅ! 

Vid utformningen av kravspecifikationen är det viktigt att också 

tänka igenom hur kraven ska följas upp under avtalstiden, och att 

detta framgår av kravspecifikationen. 

» 

TIPS! 

Ta hjälp av leverantörer, exempelvis i dialogform, för att ta 

fram vilka krav som ska gälla för att bli godkänd, krav som 

kan följas upp etc., men även vid uppdatering av 

kravspecifikationer under pågående avtalsperiod. Ett annat 

tips är att ta hjälp av sakkunniga och intresseorganisationer 

(pensionärs- och brukarorganisationer) som ser uppdraget ur 

andra perspektiv. Se vidare i kapitlet ”Fokusgrupper och 

kvalitetskartor” i Socialstyrelsens vägledning ”Ställa krav på 

kvalitet och följa upp” 2013.


Nedanstående rubriker omfattar de delar som bör ingå i en 

kravspecifikation. Det är dock varje kommun som beslutar om 

hur struktur och innehåll ska se ut i kravspecifikationen 

varför rubrikerna bör ses som ett förslag. Då denna struktur 

täcker in alla krav som bör ingå i en kravspecifikation vid 

upphandling av tjänster som ingår i Socialtjänstlagen 

(2001:453) SoL, kan rubrikerna även användas vid 

upphandlingar som omfattar andra omsorgstjänster utöver de 

som ingår i ett hemtjänstuppdrag. 

2. Definition av 

uppdraget/tjänsterna 

Under denna rubrik beskrivs uppdraget i form av de tjänster 

som ska utföras. 

Inom begreppet hemtjänst ryms både insatser av 

servicekaraktär och omvårdnadsinsatser. Den praktiska 

hjälpen av servicekaraktär kan exempelvis bestå av städning, 

tvätt, inköp, post- och bankärenden, matlagning och 

matdistribution. Omvårdnadsinsatserna ska tillgodose 

fysiska, psykiska och sociala behov såsom måltidsstöd, hjälp 

med den personliga hygienen, på- och avklädning, 

förflyttning, insatser för att bryta isolering och för att den 

enskilde ska känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. 

I de fall uppdraget även kan omfatta insatser som delegerats 

av legitimerad sjukvårdspersonal enligt vad som anges i 

SOSFS 1997:14, ska även detta anges. 

Vad som ingår i hemtjänstuppdraget i ett valfrihetssystem ser 

olika ut från kommun till kommun. Vissa kommuner väljer 

att dela in tjänsterna i kategorierna servicetjänster och 

omvårdnadstjänster, medan andra väljer att samla alla 

aktuella tjänster i en kategori. Hur kommunen kommer fram 

till vilka tjänster som ska ingå i uppdraget och hur man väljer 

att dela upp dem grundar sig på exempelvis strukturella 

förutsättningar eller politiska målsättningar.


Vilka tjänster som ingår ska kunna utläsas ur 

kravspecifikationen. Om kommunen väljer att exkludera vissa 

insatser eller tjänster från uppdraget såsom exempelvis 

trygghetslarm, ska även detta framgå av kravspecifikationen. 

Detta för att leverantören ska få en tydlig bild av vad som 

ingår och inte ingår i uppdraget. Det är viktigt att kraven är 

lätta för leverantören att överblicka och att språket är lätt att 

förstå. 

TÄNK PÅ! 

Eftersom hemtjänstuppdraget ser olika ut kommuner emellan är det 

bra att kommunen så tydligt som möjligt beskriver vilka insatser som 

ingår i uppdraget. Om tjänsterna är uppdelade i olika kategorier 

såsom serviceinsatser, omvårdnadsinsatser och trygghetslarm, är 

det viktigt att det framgår av kravspecifikationen om leverantören 

har möjlighet att välja att ansöka om att utföra endast en av 

tjänsterna. 

» 

TIPS! 

Ett sätt att lämna mer information till leverantören om vad 

som ingår i hemtjänstuppdraget kan vara att hänvisa till 

kommunala riktlinjer för exempelvis biståndsbedömning i 

form av en bilaga till förfrågningsunderlaget eller en länk 

alternativt bilaga på kommunens hemsida.


3. Målgrupp 

Under denna rubrik beskrivs vilken målgrupp/vilka 

målgrupper som får ta del av de tjänster som inryms i 

hemtjänstuppdraget. 

Kommunen bör i kravspecifikationen beskriva vilken 

målgrupp eller vilka målgrupper som kan få ta del av de 

tjänster som omfattas av hemtjänstinsatsen. Det är lämpligt 

att tydligt avgränsa målgruppen genom att ange vilken/vilka 

grunder som ger tillträde till valfrihetssystemet. Omfattar det 

enbart äldre personer som genom biståndsbeslut har beviljats 

hemtjänst enligt 5 kap. 5 § SoL, eller gäller det även för 

personer med funktionshinder som genom biståndbeslut har 

beviljats stöd enligt 5 kap.7 § SoL Rätten till hjälp kan också 

vara kopplad till ålder utan krav på biståndsbeslut, så att alla 

personer över en viss ålder har rätt till viss hjälp med 

serviceinsatser. Detta bör framgå av kravspecifikationen. 

I de fall som kommunen bedömer brukarnas 

funktionstillstånd och behov av bistånd med hjälp av ICF 1 ska 

detta förklaras. Här kan krav ställas på leverantören att 

denne ska rapportera till biståndsbedömare när behoven 

ändras. Se vidare 

http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/koderfu 

nktionstillstandicf/ 

TÄNK PÅ! 

En tydlig beskrivning av målgruppen gör det enklare för leverantören 

att bedöma om denne klarar av uppdraget och ifall det är intressant 

att delta i valfrihetssystemet. 

1 ICF (International Classifikation of Functioning, disability and health) Svensk 

översättning av WHO´s klassifikation av brukarens funktionstillstånd, funktionshinder, 

hälsotillstånd som kan användas vid biståndsbedömningen och uppföljningen på 

individnivå.


BESTÄLLNING OCH BEKRÄFTELSE AV UPPDRAG 

Proposition (2008/09:29) medger att kommunen kan ställa 

krav på leverantören gällande skyldighet att ta uppdrag eller 

att ta emot alla brukare som väljer leverantören samt 

brukarens eller invånarens rätt att välja om. 

Kommunen bör i kravspecifikationen reglera leverantörens 

skyldighet att ta emot alla uppdrag, så länge det inryms i 

eventuellt kapacitetstak. I ett valfrihetssystem enligt LOV är 

det brukaren som väljer leverantör, och brukaren har också 

rätt att välja om. Kommunen bör i kravspecifikationen även 

reglera krav på hur beställning och bekräftelse av uppdrag 

och tjänster ska ske samt när uppdraget ska påbörjas. 

TÄNK PÅ! 

Har kommunen särskilda rutiner för beställning och bekräftelse som 

leverantören ska följa ska detta framgå av kravspecifikationen. Det 

kan exempelvis vara krav på hur leverantören ska ta emot 

beställningar. Det kan också handla om tidsramar för när uppdrag 

ska påbörjas och/eller särskilda krav för vilken part som har 

betalningsansvaret när en brukare är utskrivningsklar från 

sjukvården och leverantören inte kan åta sig uppdraget med en 

gång.


4. Tjänstens omfattning 

Under denna rubrik beskrivs när tjänsten ska utföras, ev. 

särskilda krav på leverantörens storlek för att godkännas, 

kapacitetstak, kapacitetsgolv etc. 

Här bör tydligt anges mellan vilka tider som tjänsterna ska 

utföras. Vad gäller under jourtid Ingår vissa akuta insatser 

utöver de insatser som är planerade. Här kan även det 

eventuella geografiska området anges där tjänsten ska 

utföras. 

OFÖRUTSEDDA BEHOV 

För att säkra omsorgen kring brukaren bör kommunen ställa 

krav på leverantören gällande så kallade oförutsedda behov. 

Det betyder att leverantören ska tillgodose en brukares 

oförutsedda, utökade behov av stöd och omsorg som inte 

omfattas av biståndsbeslutet eller i väntan på ett sådant. 

Sådana oförutsedda behov kan uppstå vid t.ex. akut sjukdom 

eller olycksfall och ska utföras även om en leverantör nått sitt 

eventuella kapacitetstak. 

TÄNK PÅ! 

Vill kommunen ställa specifika krav på leverantören gällande 

oförutsedda behov, ska detta tydligt framgå i kravspecifikationen. 

Kommunen kan t.ex. reglera tidsramar för hur snabbt leverantören 

ska kunna möta de utökade behoven (vanligtvis omgående). 

Kommunen bör också reglera bestämmelser om ersättning för 

tillfälligt ökade behov hos brukaren.


FÖRÄNDRINGAR AV BRUKARENS BEHOV GÄLLANDE SERVICE 

OCH OMSORG 

För att säkra en god omsorg om brukaren och trygga att 

brukarens behov säkerställs utifrån biståndsbeslutet krävs 

att leverantören rapporterar till kommunen när brukarens 

behov förändras. Detta kan gälla vid tillfälliga förändringar, 

men även då brukarens behov förändrats i sådan grad att 

biståndsbeslutet kan behöva omprövas. Kommunen bör därför 

i kravspecifikationen reglera vilka krav som kommunen 

ställer på leverantören i detta avseende. 

TÄNK PÅ! 

Om kommunen ställer särskilda krav på leverantören för att reglera 

rutiner för förändringar av brukarens behov, bör detta framgå i 

kravspecifikationen. Det kan exempelvis handla om tidsramen för 

hur snabbt leverantören ska rapportera ett förändrat behov eller 

tidsramar för när kommunen anser att en förändring i brukarens 

behov övergått från att ha varit tillfälligt till att betraktas som 

permanent. Kommunen kan även vilja ställa specifika krav på 

rutinen för dokumentation vid ett förändrat behov hos brukaren.


5. Krav på tjänstens 

utförande – kvalitetskrav 

Under denna rubrik ställs krav på den kvalitet med vilken 

tjänsten/tjänsterna ska utföras. 

Kommunen bör ställa krav på att leverantören ska ha ett 

ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med 

SOSFS 2011:9 Detta krav ska ställas på den sökande 

leverantören under en särskild rubrik i 

förfrågningsunderlaget. Se vidare ”Vägledning – utformande 

av förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV” punkt 

3.9 Kvalitetsledningssystem. 

» 

Förutsättningar för god kvalitet inom hemtjänst kräver en 

samsyn kring vad som är viktigt. Hemtjänsten styrs av 

lagstiftning och nationella styrdokument. Som komplement 

behövs områden som knyter an till lagstiftningen. 

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 

har arbetat fram definitioner på sex kvalitetsområden. Dessa 

områden kan användas som struktur för de kvalitetskrav som 

ställs på hemtjänstens innehåll. 

TIPS! 

Kvalitetskraven kan beskrivas i områden enligt 

Socialstyrelsens och SKL´s modell för ”god omsorg” och på så 

sätt täcka in samtliga krav på god kvalitet enligt vad som 

anges i SoL och SOSFS 2011.9 om ledningssystem för 

systematiskt kvalitetsarbete. Dessa områden är: 

självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, 

trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet, 

tillgänglighet och effektivitet.


5.1 Självbestämmande och integritet 

Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är 

delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 

Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och 

känna välbefinnande. För att uppnå det bör krav ställas på 

att hemtjänstpersonalen ska värna och respektera brukarens 

rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, 

delaktighet och individanpassning (5 kap. SoL). Det handlar 

bland annat om att respektera brukarens privata sfär, vikten 

av att brukaren bereds möjlighet till självbestämmande och 

får vara delaktig, att leverantören anpassar arbetssätt, 

planering och genomförandet av insatser till individen och att 

brukaren får ett gott bemötande. 

Krav bör ställas på leverantören att denne ska upprätta en 

genomförandeplan inom x dagar/veckor där genomförandet av 

hemtjänstinsatsen ska beskriva: 

om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka 

vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den 

när och hur insatsen eller delar av den ska genomföras 

på vilket sätt brukaren själv har deltagit i planeringen 

vilka andra personer som har deltagit i planeringen 

när planen har fastställts 

när och hur planen ska följas upp. 

Värdegrunden enligt 5 kap. 4 § första stycket SoL och de 

tillhörande allmänna råden (SOSFS 2012:3) är tillämpliga vid 

planeringen av insatsen och vid utformningen av 

genomförandeplanen. Genomförandeplanen ska stärka 

brukarens inflytande över vardagen, vara ett arbetsverktyg 

för personalen och ett medel för utvärdering av mål med 

insatserna samt stödja biståndshandläggarens uppföljning av 

biståndsbeslutet. Bestämmelsen om en nationell värdegrund i 

SoL är en utgångspunkt för alla som arbetar inom 

äldreomsorgen.


BEMÖTANDE AV BRUKAREN 

Kommunen bör ställa krav på att rutiner ska finnas hos 

leverantören som säkerställer att brukarens värdighet och 

integritet respekteras, att samtliga visas omtanke och respekt 

och att brukaren och deras närstående ska informeras om 

omsorgen och göras delaktiga. Om kommunen har en egen 

värdegrund som leverantören ska arbeta efter kan detta krav 

ställas under denna rubrik. Kommunen kan i den egna 

värdegarantin garantera att alla äldre med individuellt 

beviljade insatser erbjuds ett samtal varje halvår. Syftet med 

samtalet är att – utifrån den enskildes perspektiv – skapa 

bättre förutsättningar för ett värdigt åldrande. Därför ska 

samtalet handla om hur, när, och på vilket sätt insatserna 

genomförs samt den enskildes upplevelse av välbefinnande. 

Samtalet ska följas upp enligt den överenskommelse som 

bestäms under samtalet och utföras av en namngiven 

kontaktperson hos leverantören alternativt av kommunens 

personal. 

SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN 

Krav bör ställas på att förslag och klagomål från brukare, 

närstående och personal ska tas tillvara av leverantören för 

att utveckla kvaliteten. Information ska finnas hos 

leverantören om möjligheten hos den enskilde att anmäla fel 

och brister till kommunen. 

5.2 Helhetssyn och samordning 

Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då 

den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika 

verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa 

samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna 

präglas av kontinuitet. 

SAMORDNING OCH SAMVERKAN 

Den som bedriver socialtjänst ska enligt SOSFS 2011:9 

identifiera de processer där samverkan krävs för att säkra 

verksamhetens kvalitet. Av processerna ska framgå hur 

samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten, men även 

hur samverkan med andra aktörer, exempelvis med 

primärvården, ska möjliggöras. Samverkan med andra 

intressenter, även när den inte regleras i lagar och 

föreskrifter, är en förutsättning för att stödet kring brukaren 

ska fungera på bästa sätt.


Samverkan kring brukaren 

Det ska finnas rutiner som tydliggör hur samarbetet kring 

brukaren ska fungera och vem som ansvarar för detta. 

Samverkan och samarbete kring brukaren kan gälla mellan 

leverantören och exempelvis närstående, god man, förvaltare 

och andra för brukaren viktiga personer och organisationer. 

Samverkan rör även samordning av insatser för habilitering 

och rehabilitering. 

Samverkan handlar också om samverkan med leverantören av 

hemsjukvård. Inte minst i frågor som rör delegering och/eller 

instruerade hälso- och sjukvårdsinsatser såsom 

administrering av läkemedel, är det viktigt att det finns en 

tydlig och klar ansvarsfördelning. En kommun eller ett 

landsting kan ha ansvaret för hemsjukvården och det är den 

som är ansvarig för hemsjukvården som också ansvarar för 

att samverkansdokument kring brukaren upprättas. Se vidare 

i vägledningen ” Kravspecifikation om primärvård” som finns 

att hämta på www.upphandlingsstöd.se. 

TÄNK PÅ! 

Det är viktigt att det i kravspecifikationen framgår vilka krav som 

ställs på leverantören i samverkan och samarbete kring brukaren. 

Det kan exempelvis handla om återkommande uppföljningsmöten, 

deltagande vid vårdplaneringar och framtagande av vård- och eller 

rehabiliteringsplaner. Det kan även handla om samverkan med 

andra leverantörer vid den enskildes byte av leverantör etc. Viktigt 

att tänka på är om kommunen har egna rutiner eller specifika krav 

som leverantören ska följa och som därmed behöver framgå av 

kravspecifikationen. 

» 

TIPS! 

 

Analysera och arbeta fram rutiner för vilken typ av 

samverkan som behövs för att säkerställa stödet kring 

brukaren. 

 

Ta hjälp av Socialstyrelsens handbok om 

ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt med 

bland annat SoL, och LSS och som behandlar 

samverkan och samarbete.


 

Ta hjälp av SOSFS 1997:14 om delegering av 

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården. 

Samverkan mellan leverantör och kommun 

Kommunen och leverantören bör samverka för att skapa bästa 

möjliga förutsättningar för tjänstens genomförande och en god 

omsorg om brukaren. Samverkan kan ske genom exempelvis 

samrådsmöten eller möten för informationsutbyte, antingen i 

grupp eller enskilt. Genom kontinuerliga möten mellan 

kommunen och leverantören kan parterna utbyta 

erfarenheter och kunskaper som främjar 

verksamhetsutvecklingen i stort och säkrar stödet kring 

brukaren. 

TÄNK PÅ! 

Kommunen bör ha en rutin för hur samverkan med leverantören 

eller leverantörerna ska ske. Det är viktigt att det i 

kravspecifikationen framgår vilka krav som därmed ställs på 

leverantören kring samverkan. Kommunen bör även tänka över om 

kraven på samverkan står i proportion till tjänsten som ska utföras 

och göra en bedömning om omfattningen av samverkan är rimlig 

utifrån omfattningen av uppdraget och kostnaderna för leverantören 

för att medverka i samverkan. 

» 

TIPS! 

 

Ett sätt för kommunen att vidarebefordra information 

till alla leverantörer och skapa en dialog kan vara att 

bjuda in till återkommande stormöten. Genom en 

översiktsplanering för kommande halvår eller år med 

inplanerade möten kan leverantörerna dessutom i god 

tid få en överblick över vilka möten som de förväntas 

delta i. 

 

Ange tydligt i kravspecifikationen om leverantörers 

medverkan i vårdplanering eller annan samverkan 

ersätts separat av kommunen eller ska ingå i 

ersättningen.


5.3 Trygghet och säkerhet 

Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande 

regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär 

förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, 

försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom 

förebyggande arbete. 

Krav kan ställas på att all personal hos leverantören ska bära 

identifikation på ett sådant sätt att den är synlig för 

brukaren. 

NYCKELHANTERING 

I de fall som kommunen ställer krav på leverantören gällande 

nyckelhantering bör detta framgå av kravspecifikationen. Det 

kan exempelvis gälla krav på att leverantören ska ha säkra 

rutiner för hanteringen av brukarens nycklar. 

TÄNK PÅ! 

Om kommunen vill att leverantören ska använda kommunens 

rutiner eller om andra specifika krav kring nyckelhanteringen 

uppställs bör detta framgå av kravspecifikationen. Det kan t.ex. gälla 

krav på hur nycklarna ska förvaras eller särskilda rutiner för ut- och 

återlämning av nycklar. I de fall kommunen har elektroniska 

lösningar för nyckelhantering hos brukaren bör detta också framgå 

av kravspecifikationen. 

HANTERING AV KONTANTA MEDEL 

I det fall kommunen ställer krav på leverantören gällande 

hantering av kontanta medel, bör detta framgå av 

kravspecifikationen. Det kan exempelvis gälla krav på att 

leverantören ska ha säkra rutiner för hantering av brukarens 

kontanta medel.


TÄNK PÅ! 

Om kommunen har lokala rutiner eller policydokument som ska 

följas eller om kommunen vill ställa specifika krav på hur kontanta 

medel ska handhas bör detta framgå av kravspecifikationen. 

DOKUMENTATION AV GENOMFÖRD INSATS 

Skyldigheter gällande dokumentation är reglerade i 

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2006:5, 

och kommunen bör ställa krav på att leverantören ska följa 

gällande regler för dokumentation. Kommunen bör 

säkerställa att det i verksamheten finns rutiner för 

dokumentation av genomförandet av en beslutad insats. 

Kommunen bör också se till att kraven gör det möjligt för 

kommunen att följa upp den beslutade insatsen. 

Kommunen bör tänka på hur kraven kring dokumentation 

formuleras och hur man försäkrar sig om att 

dokumentationen förvaras på rätt sätt. Kommunen får ta 

ställning till om kommunens egna rutiner för dokumentation 

ska följas av leverantören eller om leverantören ska ha egna 

rutiner. Har kommunen en rutin för arkivering som 

leverantören ska följa ska detta också framgå av 


Kommunen bör vidare säkra dokumentationen kring hur en 

beslutad insats ska genomföras praktiskt. Ett sätt är att 

ställa krav på leverantören att följa gällande regler för 

genomförandeplan i enlighet med Socialstyrelsens allmänna 

råd eller på annat likvärdigt sätt. Se vidare under 5.1 

Självbestämmande och integritet. 

TÄNK PÅ! 

Om kommunen ställer specifika krav på hur dokumentation och 

genomförandeplaner ska upprättas, t.ex. med tider inom vilka planer 

ska upprättas eller lämnas för kännedom, ska detta framgå i 

kravspecifikationen.


KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER 

Kommunen bör ställa krav på att leverantören ska ha rutiner 

för att ta emot och utreda klagomål och synpunkter från 

enskilda samt från t.ex. myndigheter och organisationer. 

Klagomål och synpunkter innebär att någon klagar på att 

verksamheten inte uppfyller de krav och mål som gäller enligt 

lagar, föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av 

föreskrift eller att synpunkter med förslag på förbättringar 

lämnas från enskild. Klagomålen och synpunkterna ska ligga 

till grund för leverantörens åtgärder för att säkra och 

förbättra verksamhetens kvalitet. Om kvalitetsbristerna beror 

på att de processer och rutiner som ska säkra kvaliteten inte 

är ändamålsenliga ska dessa förbättras. 

SOSFS 2011:9 ålägger den som bedriver socialtjänst ett 

ansvar för att sammanställa inkomna rapporter, klagomål och 

synpunkter. Syftet är att kunna upptäcka mönster eller 

trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Detta 

kan betyda att processer och rutiner behöver åtgärdas eller 

justeras. 

RAPPORTERINGSSKYLDIGHET – LEX SARAH 

14 kap 3 § SoL (lex Sarah) reglerar rapportering av 

missförhållanden i socialtjänsten. Där framgår bl.a. hur 

rutinerna kring rapportering kan utformas för att leva upp till 

lagens krav. 

Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten är skyldig att 

genast rapportera missförhållanden som han/hon 

uppmärksammar eller får kännedom om. Även påtagliga 

risker för missförhållanden ska rapporteras. Den som bedriver 

socialtjänst är enligt 14 kap 6 § SoL skyldig att utreda 

rapporter om missförhållanden eller risk för 

missförhållanden.


TÄNK PÅ! 

Om leverantören tillåts utforma egna rutiner för avvikelser bör 

kommunen fundera över på vilket sätt man ska få kännedom om 

t.ex. vilka klagomål och synpunkter på verksamheten som har 

inkommit. I vilken omfattning och hur ofta ska denna typ av 

information rapporteras till kommunen Kommunen bör även 

fastställa vad avsikten med den rapporterade informationen är och 

hur den följs upp på ett relevant sätt. 

Leverantören kan ha egna rutiner om dessa säkerställer att gällande 

lagar, föreskrifter och allmänna råd följs. Kommunen kan i annat fall 

ställa krav på att leverantören ska följa kommunens rutiner. Det är 

viktigt att kommunen funderar över hur leverantören ska återkoppla 

anmälan om missförhållanden och att detta tydligt anges i 


5.4 Kunskapsbaserad verksamhet 

Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med 

vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter 

tas till vara. 

KRAV PÅ PERSONALENS KOMPETENS OCH KOMPETENSUTVECKLING 

LOV ger utrymme för kommunen att ställa krav på 

leverantörens kunskap och erfarenhet, och i SoL uppställs 

följande krav: 

”För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas 

personal med lämplig utbildning och erfarenhet.” 

Kommunen bör därför överväga vilken kompetens de anser 

vara lämplig för hemtjänstuppdraget. Till stöd för 

bedömningen finns Socialstyrelsens allmänna råd om 

grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i 

socialtjänstens omsorg om äldre, SOSFS 2011:12. Innehållet i 

de allmänna råden är inte juridiskt bindande, utan lämnar 

möjlighet för kommunen att tillgodose de krav lagen ställer på 

något annat sätt. Kommunen bör i detta sammanhang även ta 

ställning till att leverantören ska ansvara för sin personals 

kompetensutveckling, om denna personal kan delta i 

kommunens utbildningstillfällen, och i så fall under vilka 

förutsättningar.


Andra krav som kan ställas rör rutiner för introduktion av ny 

personal samt tillgång till handledning för personalen. 

Kommunen måste även säkerställa att det hos leverantören 

finns tillräcklig bemanning för att utföra uppdraget. Här kan 

även krav ställas på hur kontinuiteten av personal ska säkras 

runt brukaren. 

Kommunen har möjlighet att ställa ytterligare krav kring 

personal- och kompetensförsörjning för att anpassa efter 

lokala förutsättningar och politiska mål. 

» 

Det är dock viktigt att kraven är anpassade till det aktuella 

hemtjänstuppdraget. 

TIPS! 

Ta hjälp av Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande 

kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg 

om äldre vid utformningen av krav på personalens kompetens. 

Ta också hjälp av Socialstyrelsens vägledning ”Rätt 

kompetens hos personal i verksamhet för personer med 

funktionshinder”. 

MAT OCH MÅLTIDER 

I de fall leverantören ska tillaga mat i brukarens kök bör det 

av kravspecifikationen framgå vilka krav som ställs på 

utförandet. Det kan exempelvis gälla krav på rutiner för 

livsmedelshygien eller grundläggande kunskaper i matlagning 

och/eller näringslära. 

TÄNK PÅ! 

Oavsett om kommunen har lokala rutiner eller om kommunen vill 

ställa specifika krav kring tillagning av mat, bör detta framgå av 

kravspecifikationen. Det kan exempelvis gälla krav på att 

leverantören ska följa de riktlinjer som kommunen upprättat. 

I de fall leverantören ska utföra matdistribution, tillaga 

och/eller köpa in matlådor, bör det av kravspecifikationen 

framgå vilka krav som ställs på utförandet. Detta kan t.ex. 

handla om krav på att leverantören ska följa 

Livsmedelsverkets anvisningar.


TÄNK PÅ! 

I de fall kommunen har lokala rutiner eller om kommunen vill ställa 

specifika krav ska detta framgå av kravspecifikationen. Det kan 

exempelvis vara krav på leveranstider av matlådor, att matlådor ska 

vara av miljövänliga material eller att leverantören ska kunna 

tillhandahålla specialkost vid behov. 

» 

TIPS! 

Ta exempelvis hjälp av Livsmedelsverkets information på 

området:http://www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/Va 

gledningar-och-branschriktlinjer/Vagledningar-och-annaninformation/ 

Det är av stor vikt att leverantörens personal kontinuerligt 

observerar om den enskilde inte verkar tillgodogöra sig 

tillräckligt med näring. Kommunen bör därför ställa krav på 

att leverantören ska ha rutiner för hur personalen ska agera 

vid exempelvis aptitlöshet eller ofrivillig viktnedgång hos 

brukaren. 

5.5 Tillgänglighet 

Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med 

socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig 

tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad 

efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen 

mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet 

och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 

För att säkra stödet kring brukaren bör kommunen ställa 

krav på att det finns arbetsformer för hur verksamheten hos 

leverantören ska göras tillgänglig. Det kan t.ex. gälla hur 

leverantören informerar om sin verksamhet, hur kontakten 

mellan leverantören och brukaren organiseras eller hur 

insatsen hos brukaren ska organiseras.


TÄNK PÅ! 

Det är upp till kommunen att avgöra vilka krav på tillgänglighet som 

ska ställas på leverantören, så länge dessa är proportionerliga. Om 

kommunen vill ställa specifika krav kring leverantörens arbete med 

att göra sin verksamhet mer tillgänglig för brukaren bör detta framgå 

av kravspecifikationen. Det kan t.ex. gälla krav på 

 

 

 

 

att leverantörens information ska vara tillgänglig på olika språk, 

att det ska finnas fasta telefontider då leverantören ska vara 

tillgänglig för brukarna, 

att brukaren ska garanteras en kontaktperson hos leverantören 

och särskilda krav som ska gälla kring detta såsom 

kontaktpersonens ansvar och möjlighet att byta kontaktperson, 

att leverantörens personal ska kunna legitimera sig 

5.6 Effektivitet 

» 

Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för 

att uppnå uppsatta mål för verksamheten. 

Effektivitet innebär både ”att göra rätt saker” och ”att göra 

dem på rätt sätt”. Leverantörens verksamhet måste bedrivas 

enligt målen (= rätt saker) och att resurserna ska användas 

på bästa sätt, givet dessa mål. 

Här kan kommunen sätta upp mätbara mål som leverantören 

ska uppfylla. Resultaten kan bland annat mätas såsom andel 

av leverantörens brukare som fått ökad livskvalitet, trygghet 

eller minskad smärta och oro. Resultatet mäts sedan mot de 

mål som ställs upp för verksamheten, det vill säga grad av 

måluppfyllelse. Samverkan är ett annat sätt att öka 

effektiviteten. Samverkan med andra kan göra det möjligt att 

kraftsamla och avsätta resurser gemensamt för att förebygga 

eller komma till rätta med problem. Det kan också innebära 

rationaliseringsvinster. Se vidare under 5.2 Helhetssyn och 

samordning. 

TIPS! 

Kommunen kan ställa krav på att leverantören ska lämna in 

en kvalitetsberättelse som en del av avtalsuppföljningen.


6. Lokal kris- och 

katastroforganisation 

Kommunen har genom lag (2006:544) om kommuners och 

landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i 

fredstid och höjd beredskap samt lag (2003:778) om skydd mot 

olyckor att ansvara för att lagarna efterlevs. Detta berör även 

hemtjänstverksamheten. Kommunen bör ställa krav på 

leverantören avseende lokal beredskap och handlingsplan vid 

större olyckor eller i händelse av en katastrof. 

TÄNK PÅ! 

Eventuella krav på att leverantören ska följa kommunens kris- och 

katastrofplan bör framgå av kravspecifikationen. Detsamma gäller 

om kommunen ställer särskilda krav på att leverantören ska ha 

egna rutiner och en handlingsberedskap för exempelvis brand, 

andra svåra olyckor, sabotage, elavbrott eller utebliven 

vattenförsörjning. Det är viktigt att kommunen genom sin 

kravställning kan försäkra sig om att leverantören har beredskap 

för denna typ av händelser så att brukarens stöd kan säkras.


7. Uppföljning av 

verksamheten 

För att kommunen ska kunna ha ett bra utbud av hemtjänst 

och uppnå önskade effekter, är det viktigt att utformningen av 

alla delar av upphandlingen syftar till att målen ska kunna 

uppnås, från definition av uppdraget till kravställning och 

slutligen till uppföljning. 

LOV ger kommunen möjlighet att ställa krav på leverantörer 

gällande uppföljningen av verksamheten. Leverantören ska 

medverka vid uppföljningen eller bistå kommunen med de 

underlag som behövs för att denne ska kunna genomföra 

uppföljningen. Leverantören ska rapportera till relevanta 

nationella och eventuella lokala kvalitetsregister. 

Kommunen är skyldig att följa Socialstyrelsens föreskrifter 

gällande uppföljning och utvärdering av verksamheten. För 

att kommunen ska kunna säkerställa att leverantörens 

systematiska kvalitetsarbete följs upp och utvärderas, bör 

kommunen också ställa krav på att leverantören bidrar till 

detta. Det kan handla om leverantörens egenkontroll av 

verksamheten men det kan även innefatta krav på 

leverantören att lämna uppgifter om verksamheten eller vara 

behjälplig i kommunens egna verktyg och metoder för att 

bedöma kvaliteten eller vid tillsyn av tillsynsmyndighet. 

TÄNK PÅ! 

Kommunen bestämmer hur kraven ska se ut och hur man väljer att 

integrera leverantörens rutiner. Vill kommunen att leverantören ska 

anpassa sig efter kommunens egna uppföljningsrutiner eller ställs 

krav på att leverantören ska ha egna rutiner 

När leverantören samlar in egna data om verksamheten efter egna 

rutiner, bör kommunen ange vilka rutiner som ska gälla för hur 

dessa data kommer kommunen till handa.


» 

Kommunen bör också fundera över vilken typ av data som det 

är relevant att inhämta från verksamheten. Det kan till 

exempel röra nyckeltal eller kvalitetsberättelser. Har 

kommunen fasta uppföljningsplaner för verksamheten bör 

detta framgå av förfrågningsunderlaget. Ställer kommunen 

krav på deltagande eller genomförande av årliga 

brukarundersökningar bör detta också framgå. 

Kommunen bör även ställa krav på leverantören att lämna de 

uppgifter som krävs från tillsynsmyndighet eller enligt 

anvisningar i nationella uppföljningar som bland annat 

genomförs av Socialstyrelsen och SKL. Det är viktigt att 

kommunen tar in data från leverantören i förhållande till 

tjänstens omfattning. 

TIPS! 

Gör gärna upp en plan för hur avtalet ska följas upp. 

Observera särskilt att ramarna för uppföljningen ska svara 

mot de krav som har ställts i kravspecifikationen! Läs vidare i 

vägledningen ”Avtalsuppföljning av vård och omsorg” som 

finns att hämta på www.upphandlingsstöd.se.


KÄLLHÄNVISNING 

Livsmedelsverket 

www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/Vagledningar-ochbranschriktlinjer/Vagledningar-och-annan-information/ 

Regeringens proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem, 

riksdagens tryckeriexpedition, Stockholm, 2008. 

Socialstyrelsen, Handbok för tillämpningen av föreskrifter och 

allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för 

systematiskt kvalitetsarbete, 2012 

Socialstyrelsen, Ställa krav på kvalitet och följa upp - en 

vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre, 

2013 

Socialstyrelsen, SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter 

inom hälso- och sjukvård och tandvård 

Socialstyrelsen, SOSFS 2006:5 Dokumentation vid 

handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt 

SoL, LVU, LVM och LSS 

Socialstyrelsen, SOSFS 2007:10 Samordning av insatser för 

habilitering och rehabilitering 

Socialstyrelsen, SOSFS 2007:17Allmänna råd om personalens 

kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som 

avser äldre personer 

Socialstyrelsen, SOSFS 2011:5 Lex Sarah 

Socialstyrelsen, SOSFS 2011:9 om ledningssystem för 

systematiskt kvalitetsarbete 

Socialstyrelsen, SOSFS 2011:12 Allmänna råd om 

grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i 

socialtjänstens omsorg om äldre 

Socialstyrelsen, SOSFS 2012:3 Allmänna råd om 

värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Upphandlingsstödet ska bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten 

och rättssäker offentlig upphandling. 

Målet är att konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så 

att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för 

medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. 

Denna vägledning får användas fritt, förutsatt att källan anges. 

Det är alltså tillåtet att ladda hem vägledningen i pdf från vår 

hemsida (www.upphandlingsstöd.se) och publicera den på 

andra webbplatser. Ange källa och gärna även en länk till 

innehållet. 

Box 22I8, I03 I5 Stockholm 

Besök Birger Jarlsgatan I6 

Tel 08 700 08 00 

Fax 08 20 49 69 

E-post upphandlingsstodet@kammarkollegiet.se 

www.upphandlingsstod.se

Kravspecifikation fÃ¶r upphandling av hemtjÃ¤nst enligt LOV

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?