Tips - Upphandlingsstöd.se

Publicerad
2011-11-28
Version
2011:5.1 (reviderad 2012-01-23)

Om vägledningen
Bakgrund och syfte
Kammarkollegiets upphandlingsstöd har i uppdrag att bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och
rättssäker offentlig upphandling. Målet är att bättre ta tillvara konkurrensen på marknaden så att
skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och
näringslivet. Målet ska uppnås genom att sprida genomarbetade och väl förankrade metoder och
hjälpmedel för upphandlingsprocessen och därigenom bidra till en förenklad upphandlingsprocess för
såväl upphandlande myndigheter som leverantörer.
Syftet med denna vägledning är att underlätta för leverantörer att delta i upphandlingar av varor och
tjänster enligt 15 kap. LOU, det vill säga för upphandling upp till EU:s tröskelvärden samt för B-tjänster
oavsett värde. För upphandling av byggentreprenader har Upphandlingsstödet tagit fram en separat
vägledning.
Omfattning
Vägledningen beskriver steg för steg arbetet med att delta i en offentlig upphandling, från hur du hittar
affärsmöjligheterna till hur du följer upp en affär.
Om informationen
I vägledningen hänvisas till lagrum i LOU. Där det i lagen görs rena hänvisningar från 15 kap. LOU till
materiella regler i övriga kapitel har hänvisningsregeln inte omnämnts.
Vägledningen är generellt utformad. Det är därför alltid nödvändigt att identifiera de unika
förutsättningarna i den enskilda upphandlingen. Vägledningen ersätter inte att leverantörer vid behov
inhämtar kompetens för att delta i upphandlingar på ett rättssäkert och effektivt sätt.
Begrepp och definitioner
På de sista sidorna hittar du en förteckning över de begrepp och definitioner som används i vägledningen.
Fortsatt arbete
Vägledningen kommer att uppdateras i takt med utvecklingen av domstolspraxis på området och erhållen
praktisk erfarenhet.
1

Innehållsförteckning
Om vägledningen ........................................................................................................................................ 1
Innehållsförteckning .................................................................................................................................... 2
1 Upphandlingsprocessen ......................................................................................................................... 3
1.1 Regler för offentlig sektor vid köp av varor och tjänster ................................................................ 4
1.2 Tröskelvärden och upphandlingsförfaranden .................................................................................. 5
1.2.1 Direktupphandling ....................................................................................................................... 7
1.2.2 Förenklat förfarande .................................................................................................................... 9
1.2.3 Urvalsförfarande ........................................................................................................................ 10
1.2.4 Konkurrenspräglad dialog ......................................................................................................... 10
1.2.5 Projekttävling............................................................................................................................. 11
1.2.6 Ramavtal .................................................................................................................................... 12
1.2.7 Elektronisk auktion .................................................................................................................... 13
2 Förbereda (anbudsgivning) .................................................................................................................. 14
2.1 Undersök marknaden..................................................................................................................... 14
2.2 Hitta affärsmöjligheterna............................................................................................................... 15
2.3 Roller inom den upphandlande myndigheten................................................................................ 16
2.4 Förbered ditt företag för att lämna anbud...................................................................................... 17
2.5 Ställ frågor ..................................................................................................................................... 23
3 Genomföra (lämna anbud) ................................................................................................................... 25
3.1 Skriv anbud ................................................................................................................................... 25
3.2 Anbuden prövas............................................................................................................................. 28
3.3 Bästa anbudet väljs ........................................................................................................................ 29
4 Följa upp .............................................................................................................................................. 31
4.1 Dags att leverera ............................................................................................................................ 31
4.2 Kontakt med kunden ..................................................................................................................... 31
4.2.1 Leveransuppföljning .................................................................................................................. 31
4.2.2 Reklamationer ............................................................................................................................ 31
4.2.3 Statistik ...................................................................................................................................... 31
4.2.4 Kvalitetssäkring ......................................................................................................................... 32
4.3 Fakturering .................................................................................................................................... 32
4.4 Prisjustering och optioner.............................................................................................................. 32
4.5 Utvärdera kontraktsperioden ......................................................................................................... 32
4.5.1 Intern uppföljning ...................................................................................................................... 33
4.5.2 Ny kontraktsperiod .................................................................................................................... 33
5 Fick du inte affären ............................................................................................................................ 34
5.1 Om anbudet inte antas ................................................................................................................... 34
5.2 Begära överprövning och skadestånd ............................................................................................ 35
5.2.1 Överprövning av en upphandling .............................................................................................. 35
5.2.2 Överprövning av ett avtals giltighet .......................................................................................... 36
5.2.3 Överprövning av ett beslut att avbryta upphandlingen .............................................................. 37
5.2.4 Allmänna regler som gäller alla typer av överprövningar ......................................................... 37
5.2.5 Skadestånd ................................................................................................................................. 38
Begrepp och definitioner .......................................................................................................................... 40
2

1 Upphandlingsprocessen
Så går en upphandling till
3

1.1 Regler för offentlig sektor vid köp av varor och tjänster
I huvudsak är reglerna i LOU riktade mot den upphandlande myndigheten som genomför upphandlingen.
För en leverantör är det dock en fördel att vara insatt i grunderna i LOU.
Gällande lagar
När den offentliga sektorn köper varor och tjänster måste reglerna i LOU följas (lag om offentlig
upphandling, SFS 2007:1091). För försörjningssektorerna finns en särskild lag, LUF (lag om upphandling
inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, SFS 2007:1092). För vissa former av tjänster
inom främst vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård finns en särskild lag, LOV (lag om
valfrihetssystem, SFS 2008:962). Den här vägledningen handlar om upphandling enligt LOU.
Upphandlingsrättsliga principer
De lagar som styr all offentlig upphandling bygger på fem grundprinciper. Bestämmelserna i
upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa.
Icke-diskriminering
Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera
en leverantör på grund av omständigheter som exempelvis nationalitet. Den upphandlande
myndigheten får därmed inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller
utföra.
Likabehandling
Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla
leverantörer måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt så att inte någon
leverantör gynnas framför en annan leverantör. Det anses också strida mot likabehandling om det
för en viss vara eller tjänst ställs krav på tillverkare, ursprung, särskilt framställningssätt,
varumärke, patent eller typ såvida det inte motiveras av föremålet för upphandlingen samt åtföljs
av orden ”eller likvärdig”.
Ömsesidigt erkännande
Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en
medlemsstats behöriga myndigheter ska vara giltiga också i övriga EU/EES-länder. Detta kopplas
till den grundläggande EU-rättsliga principen om fri rörlighet för varor och tjänster samt principen
om etableringsfrihet.
Proportionalitet
Principen om proportionalitet innebär att kraven på leverantören och på varan eller tjänsten måste
ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som
ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör
det alternativ väljas som är minst belastande för leverantören.
Öppenhet
Principen om öppenhet (även kallad transparensprincipen) innebär att den upphandlande
myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det
praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt
formulerat och innehålla samtliga krav som ställs.
4

§
Laghänvisning
1 kap. 9 § LOU Principer för offentlig upphandling
1.2 Tröskelvärden och upphandlingsförfaranden
Det finns flera olika upphandlingsförfaranden inom offentlig upphandling. Vilket förfarande som väljs
beror på kontraktets värde och hur det aktuella behovet enklast kan tillgodoses med bästa affärsmässiga
resultat. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande som den upphandlande
myndigheten väljer.
Tröskelvärdet avgör upphandlingsförfarandet
Tröskelvärde är ett beloppsvärde som avgör om en upphandling ska ske enligt de direktivstyrda eller de
nationella reglerna (15 kap. LOU). De är fastställda till en nivå där företag inom EU/EES förväntas vara
intresserade av att lägga anbud över nationsgränserna.
Tröskelvärden för offentlig upphandling är vanligtvis giltiga i tvåårsperioder. Den senaste ändringen
skedde den 1 januari 2012.
Tröskelvärdena för varor och A-tjänster är
1 233 401 kronor för statliga myndigheter.
1 897 540 kronor för kommuner och landsting och deras bolag m.fl.
Tröskelvärdet för byggentreprenader är
47 438 500 kronor för samtliga upphandlande myndigheter.
5

Tjänster
Tjänster delas upp i två kategorier: A-tjänster och B-tjänster. Till B-tjänster hör de tjänster som anses
mindre lämpliga för handel mellan europeiska länder. B-tjänster upphandlas därför alltid enligt de
nationella reglerna (15 kap. LOU) oavsett kontraktets värde.
Beräkning av kontraktets värde
Kontraktets värde behöver beräknas för att avgöra om en upphandling hamnar över eller under
tröskelvärdena. Beräkningen av kontraktets värde ska ske utifrån tidpunkten då upphandlingen
annonseras. Beräkningen ska baseras på hela kontraktsperioden inklusive eventuella optioner och
förlängningar som om de utnyttjas. Moms ska inte medräknas när värdet för kontraktet beräknas.
§
Laghänvisning
1 kap. 2 § LOU Lagens tillämpningsområde
3 kap. 1 § LOU Tröskelvärdenas storlek
3 kap. 3-4 §§ LOU Beräkning av värdet av ett kontrakt LOU
Bilaga 2 Förteckning över tjänstekontrakt (A-tjänster) LOU
Bilaga 3 Förteckning över tjänstekontrakt (B-tjänster) LOU
Möjliga förfaranden under tröskelvärdena samt för B-tjänster oavsett värde
Direktupphandling
Förenklat förfarande
Urvalsförfarande
Konkurrenspräglad dialog
Projekttävling
Elektroniska auktioner (inte ett fullständigt förfarande)
Möjliga förfaranden över tröskelvärdet
Öppet förfarande
Selektivt förfarande
Förhandlat förfarande
Konkurrenspräglad dialog
Projekttävling
Elektroniska auktioner (inte ett fullständigt förfarande)
Dessutom kan ramavtal användas. Det finns ramavtal som
har alla villkor fastställda (rangordning)
inte har alla villkor fastställda (förnyad konkurrensutsättning)
6

1.2.1 Direktupphandling
Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form.
En direktupphandling kan därför ske på många olika sätt, exempelvis genom köp direkt i butik eller
genom ett mer omfattande förfarande som kan innefatta att anbud inhämtas från en eller flera
leverantörer. För att få en inbjudan att delta i en direktupphandling krävs det att den upphandlande
myndigheten känner till ditt företag.
Direktupphandling ska alltid ske med hänsyn till de upphandlingsrättsliga principerna, det vill säga
principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, ömsesidigt erkännande och
proportionalitet.
När kan direktupphandling användas
Direktupphandling kan användas
om kontraktets värde inte överstiger 284 000 kronor, eller
om det finns synnerliga skäl, eller
vid situationer då ett annonserat förfarande inte är lämpligt.
7

Beloppsgräns för direktupphandling
En direktupphandling är möjlig att göra om värdet uppgår till högst 284 000 kronor, inklusive värdet av
eventuella options- och förlängningsklausuler. Vid beräkningen av beloppsgränsen vid direktupphandling
ska alla direktupphandlingar av samma slag inom den upphandlande myndigheten under räkenskapsåret
räknas samman.
Samma beloppsgräns gäller oavsett om man handlar upp varor, tjänster eller byggentreprenader.
Direktupphandling om det finns synnerliga skäl
Direktupphandling kan användas om det finns synnerliga skäl. Med synnerliga skäl avses bland annat
oförutsedda händelser som den upphandlande myndigheten inte själv kunnat råda över. Att den
upphandlande myndigheten hamnat i tidsnöd på grund av bristande planering och framförhållning medför
inte i normalfallet att den upphandlande myndigheten har rätt till direktupphandling.
Direktupphandling i vissa situationer
Direktupphandling får användas i situationer där det inte är lämpligt att begära in anbud genom annons.
Några av dessa situationer är följande:
Om det vid ett förenklat förfarande eller urvalsförfarande inte lämnades anbud eller om lämnade
anbud inte var lämpliga. En förutsättning för direktupphandling är att kontraktsvillkoren i
förfrågningsunderlaget inte förändras väsentligt.
Om det som upphandlas endast kan levereras av en viss leverantör av tekniska eller konstnärliga
skäl eller på grund av ensamrätt.
När det är möjligt att göra förmånliga köp på grund av att en leverantör gått i konkurs eller
liknande.
Vilka dessa situationer är anges uttömmande i 4 kap. 5-9 §§ LOU.
Tillvägagångssätt
De utvalda leverantörerna lämnar anbud i de fall den upphandlande myndigheten ber om det, antingen
skriftligt eller muntligt. Ofta väljer den upphandlande myndigheten att ta in flera anbud och göra
prisjämförelser. För att undvika missförstånd är det vanligt att leverantörerna får lämna skriftliga anbud
innehållande priser och andra eventuella villkor. När myndigheten har valt en leverantör kan
myndighetens skrivelse tillsammans med leverantörens anbud utgöra grunden för ett enklare kontrakt.
Det finns inget krav på att annonsera en direktupphandling, men däremot kan en upphandlande myndighet
välja att annonsera sin avsikt att genomföra en direktupphandling, så kallad förhandsinsyn, i en allmänt
tillgänglig elektronisk databas. Skälet till att göra en förhandsinsyn är att förhindra att upphandlingen
ogiltigförklaras om det visar sig att det inte funnits skäl att genomföra direktupphandlingen. En
förhandsinsyn ger dig som leverantör vetskap om en kommande direktupphandling. Anser du att det inte
finns skäl för en direktupphandling, kan du även ansöka om överprövning under de tio dagar som
avtalsspärr råder efter det att förhandsinsynen har annonserat.
8

§
Laghänvisning
2 kap. 23 § LOU Definition
4 kap. 5-9 §§ LOU Situationer då en direktupphandling får ske
15 kap. 3 § LOU Direktupphandling
15 kap. 3a § LOU Beräkning av värdet av ett kontrakt
15 kap. 5a § LOU Annonsering vid förhandsinsyn
16 kap. 3 § LOU Avtalsspärr vid förhandsinsyn
16 kap. 4 § LOU Överprövning av en upphandling
Läs mer om Direktupphandling i separat vägledning som finns att hämta på www.upphandlingsstöd.se
1.2.2 Förenklat förfarande
Med förenklat förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att delta. Deltagande
leverantörer ska lämna anbud och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera
anbudsgivare.
§
1. Förenklat förfarande ska annonseras i en allmänt tillgänglig elektronisk databas eller i annan form
som gör en effektiv konkurrens möjlig.
2. Alla intresserade leverantörer får lämna anbud. Leverantörer ska ges skälig tid för att lämna
anbud. När en upphandlande myndighet avgör hur lång tidsfristen ska vara, ska den ta hänsyn till
hur lång tid leverantörerna behöver för att utarbeta ett anbud.
3. En kontroll sker av att leverantören uppfyller alla ställda krav på seriositet och kapacitet.
4. En prövning sker av att anbudet uppfyller ställda krav i förfrågningsunderlaget.
5. De anbud som uppfyller ställda krav utvärderas därefter utifrån den tilldelningsgrund som
används, dvs. det anbud som har lägst pris eller det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt.
6. Förhandling kan ske med en eller flera anbudsgivare (om det ska ske avgör den upphandlande
myndigheten).
7. När ett beslut har tagits om tilldelning av kontrakt ska samtliga anbudsgivare underrättas snarast
möjligt skriftligen. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet.
8. Efter underrättelse om tilldelningsbeslut råder en avtalsspärr i 10 eller 15 dagar då avtal inte får
ingås. Under avtalsspärren kan ansökan om överprövning av upphandlingen lämnas in till
förvaltningsrätten.
Laghänvisning
2 kap. 24 § LOU Definition
15 kap. 3 § LOU Förenklat förfarande
15 kap. 4 § LOU Annonseringskrav
15 kap. 5 § LOU Innehållet i annons
15 kap. 9 § LOU Tidsfrist att lämna anbud
15 kap. 13 § LOU Kontroll och uteslutning av leverantörer
15 kap. 15 § LOU Prövning av anbud
15 kap. 16 § LOU Tilldelningsgrunder för kontrakt
15 kap. 19 § LOU Underrättelse om tilldelningsbeslut
16 kap. 1 § LOU Avtalsspärr
9

1.2.3 Urvalsförfarande
Med urvalsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud,
den upphandlande myndigheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och den upphandlande
myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
1. Urvalsförfarande ska annonseras i en allmänt tillgänglig elektronisk databas.
2. Alla intresserade leverantörer får lämna in en ansökan om att i ett senare skede få lämna anbud, så
kallad anbudsansökan. Tidsfristen för att lämna anbudsansökan får aldrig vara kortare än 10 dagar
räknat från den dag då ansökningsinbjudan annonserades.
3. Ett urval av de anbudssökande görs och den upphandlande myndigheten bjuder in de utvalda
leverantörerna att lämna anbud. Leverantörer ska ges skälig tid för att lämna anbud.
4. En prövning sker av att anbudet uppfyller ställda krav i förfrågningsunderlaget.
5. De anbud som uppfyller ställda krav utvärderas därefter utifrån den tilldelningsgrund som
används, dvs. det anbud som har lägst pris eller det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt.
6. Förhandling kan ske med en eller flera anbudsgivare (om det ska ske avgör den upphandlande
myndigheten).
7. När ett beslut har fattats om tilldelning av kontrakt ska samtliga anbudssökande och anbudsgivare
underrättas snarast möjligt skriftligen. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet.
8. Efter underrättelse om tilldelningsbeslut råder en avtalsspärr i 10 eller 15 dagar då avtal inte får
ingås. Under avtalsspärren kan ansökan om överprövning av upphandlingen lämnas in till
förvaltningsrätten.
Urvalsförfarande används vanligen då man tror att det finns många leverantörer som vill lämna anbud.
§
Laghänvisning
2 kap. 25 § LOU Definition
15 kap. 3 § LOU Urvalsförfarande
15 kap. 4 § LOU Annonseringskrav
15 kap. 5 § LOU Innehållet i annons
15 kap. 9 § LOU Tidsfrist att lämna anbudsansökan och anbud
15 kap. 13 § LOU Kontroll och uteslutning av leverantörer
15 kap. 15 § LOU Prövning av anbud
15 kap. 16 § LOU Tilldelningsgrunder för kontrakt
15 kap. 19 § LOU Underrättelse om tilldelningsbeslut
16 kap. 1 § LOU Avtalsspärr
1.2.4 Konkurrenspräglad dialog
Konkurrenspräglad dialog är ett förfarande som varje leverantör kan begära att få delta i och där den
upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som bjudits in att delta i förfarandet.
Konkurrenspräglad dialog får användas vid tilldelningen av ett särskilt komplicerat kontrakt, om förenklat
förfarande eller urvalsförfarande inte medger tilldelning av kontrakt. För att ett kontrakt ska anses särskilt
komplicerat krävs exempelvis att den upphandlande myndigheten objektivt sett inte kan definiera de
tekniska medel som kan tillgodose myndighetens behov eller mål eller inte kan ange den rättsliga eller
finansiella utformningen av ett projekt.
10

§
1. Konkurrenspräglad dialog ska annonseras i en allmänt tillgänglig elektronisk databas eller i annan
form som gör en effektiv konkurrens möjlig.
2. Alla intresserade leverantörer får lämna in en ansökan om att i ett senare skede få delta i dialogen.
3. Ett urval av de anbudssökande görs och den upphandlande myndigheten bjuder in de utvalda
leverantörerna att delta i dialogen.
4. Dialogen syftar till att identifiera och bestämma hur den upphandlande myndighetens behov bäst
kan tillgodoses. Alla aspekter av kontraktet får diskuteras.
5. Dialogen avslutas när den upphandlande myndigheten funnit en eller flera lösningar på det
aktuella behovet. En underrättelse om detta ska skickas till de deltagande leverantörerna.
6. När dialogen avslutats bjuds leverantörerna in att lämna anbud.
7. Anbuden prövas och utvärderas utifrån uppställda tilldelningskriterier. Tilldelningsgrunden vid
konkurrenspräglad dialog ska alltid vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
8. Den upphandlande myndigheten kan be anbudsgivare att precisera och bekräfta sina åtaganden.
9. När ett beslut har fattats om tilldelning av kontrakt ska samtliga sökande och anbudsgivare
underrättas snarast möjligt skriftligen. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet.
10. Efter underrättelse om tilldelningsbeslut råder en avtalsspärr i 10 eller 15 dagar då avtal inte får
ingås. Under avtalsspärren kan ansökan om överprövning av upphandlingen lämnas in till
förvaltningsrätten.
Laghänvisning
2 kap. 9b § LOU Definition
4 kap. 10-21 §§ LOU Konkurrenspräglad dialog
16 kap. 1 § Avtalsspärr
Läs mer om Konkurrenspräglad dialog i separat vägledning som finns att hämta på
www.upphandlingsstöd.se
1.2.5 Projekttävling
Med projekttävling avses en tävling som är öppen för alla och som anordnas av en upphandlande
myndighet i syfte att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande
bidrag.
1. En projekttävling ska annonseras i en allmänt tillgänglig elektronisk databas eller på annat sätt
som gör en effektiv konkurrens möjlig.
2. Alla intresserade leverantörer får lämna in en ansökan om att få delta i projekttävlingen.
3. Antalet tävlingsdeltagare får begränsas. Kriterier för urvalet ska då framgå. Antalet får inte vara
färre än att en effektiv konkurrens uppnås.
4. En jury utser det vinnande bidraget.
5. Juryn ska bestå av fysiska personer som är oberoende i förhållande till tävlingsdeltagarna och
varje bidrag som prövas anonymt. Juryn ska vara självständig i sina yttranden och beslut samt vid
prövningen följa de kriterier som framgår av annonsen. Juryn ska rangordna bidragen och
motivera sitt beslut.
6. Dialog kan ske med en eller flera bidragsgivare om det behövs för att klargöra olika aspekter av
projektet.
7. Om en projekttävling avslutas med tilldelning av ett tjänstekontrakt ska vinnaren bjudas in till att
delta i en förhandling.
11

§
Laghänvisning
2 kap. 14 § LOU Definition
14 kap. 1-10 §§ LOU Förfaranderegler
15 kap. 23 § LOU Projekttävling för upphandling som inte omfattas av direktivet
1.2.6 Ramavtal
Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera
leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.
Ramavtal är inte ett förfarande i sig utan ramavtal upphandlas enligt något förfarande.
Ramavtal är en avtalsform som innebär att en upphandlande myndighet har möjlighet att tilldela ett
kontrakt, ett så kallat avrop, under ramavtalets löptid. Ramavtal är ett vanligt verktyg för anskaffning av
varor och tjänster, och därför är det särskilt viktigt att bevaka när ramavtal upphandlas.
Ramavtal finns i två varianter (med fastställda villkor eller med förnyad konkurrensutsättning) och dessa
skiljer sig beträffande på vilket sätt kontrakt tilldelas det vill säga hur avropet sker.
Avrop vid fastställda villkor
Ramavtalet kan innehålla fastställda villkor vid tilldelning av kontrakt (avrop).
Om ramavtalet har slutits med flera leverantörer ska tilldelningen av kontrakt ske utifrån den fastställda
fördelningsnyckeln (vanligtvis rangordning) med de villkor som leverantören angivit i sitt anbud. Om den
leverantör som är överst i rangordningen inte kan leverera varan eller tjänsten till det pris eller enligt de
övriga villkor, som är avtalat ska nästföljande leverantör tillfrågas.
Om ett ramavtal enbart har slutits med en leverantör kan avrop ske direkt hos avtalad leverantör enligt
avtalsvillkoren.
Avrop vid förnyad konkurrensutsättning
Är inte alla villkor (exempelvis pris) fastställda i ramavtalet ska en förnyad konkurrensutsättning ske.
Detta innebär att en ny inbjudan att lämna anbud i enlighet med de villkor som angetts i ramavtalet
lämnas till ramavtalsleverantörerna. Dessa villkor får, om nödvändigt, preciseras och vid behov
kompletteras med andra villkor som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet. I praktiken
genomförs en miniupphandling.
Tidsfrister
Ramavtalsleverantörer ska ges tillräcklig tid för att lämna anbud vid förnyad konkurrensutsättning. När
den upphandlande myndigheten avgör hur lång tidsfristen ska vara, ska hänsyn tas till upphandlingens art
och omfattning.
Inköpscentral
Ofta upphandlas ramavtal av en inköpscentral som genomför upphandlingen åt flera upphandlande
myndigheter. Inköpscentraler kan vara rikstäckande (exempelvis Statens inköpscentral vid
Kammarkollegiet eller SKL Kommentus) eller regionala.
12

§
Laghänvisning
2 kap. 15 § LOU Definition
5 kap. 1 § LOU Upphandling av ramavtal
5 kap. 4 § LOU Ramavtal med en leverantör
5 kap. 5 § LOU Ramavtal med flera leverantörer
5 kap. 6 § LOU Avrop vid fastställda villkor
5 kap. 7 § LOU Avrop vid förnyad konkurrensutsättning
15 kap. 2 § LOU Ramavtal för upphandling som inte omfattas av direktivet
1.2.7 Elektronisk auktion
En upphandlande myndighet kan välja att tillämpa elektronisk auktion där, vid en upprepad process och
med hjälp av elektroniskt medel, man presenterar nya lägre priser/och eller nya värden för vissa delar av
anbuden. Auktionen genomförs efter en första fullständig utvärdering av anbuden.
Elektronisk auktion är i sig inte ett förfarande. Om elektronisk auktion ska användas ska det anges i
annonsen.
Om en upphandlande myndighet avser genomföra en elektronisk auktion ska det av
förfrågningsunderlaget bland annat framgå.
§
1. De delar av anbuden, vars värden kan kvantifieras och uttryckas i siffror eller procenttal, som
kommer att vara föremål för den elektroniska auktionen.
2. De eventuella gränserna för de värden som kan presenteras, baserade på en bedömning av
specifikationerna för föremålet för upphandlingen.
3. Vilka uppgifter som kommer att göras tillgängliga för anbudsgivarna under den elektroniska
auktionen och när detta kommer att ske.
4. Relevanta uppgifter om genomförandet av den elektroniska auktionen,
5. På vilka villkor anbudsgivarna kan lämna anbud, däribland de minsta skillnader mellan anbuden
som kan ha bestämts.
6. Relevanta uppgifter om den elektroniska utrustning som används och om anslutningen till denna
utrustning.
Laghänvisning
2 kap. 6a § LOU Definition
5 a kap. 1 § LOU Tillämpningsområde
5 a kap. 3 § LOU Annonsering
5 a kap. 4 § LOU Förfrågningsunderlag
Läs mer om Elektroniska auktioner i separat vägledning som finns att hämta på www.upphandlingsstöd.se
13

2 Förbereda (anbudsgivning)
Under detta avsnitt ges vägledning i hur du kan förbereda dig både innan och efter det att du hittat en
intressant upphandling men ännu inte börjat skriva ditt anbud.
2.1 Undersök marknaden
Identifiera de kommuner, landsting eller statliga myndigheter som kan tänkas vara i behov av dina varor
eller tjänster och undersök hur dessa varor eller tjänster brukar upphandlas.
Jämlika konkurrensmöjligheter
Utgångspunkten vid offentlig upphandling är att alla leverantörer ska behandlas lika och ha samma
möjlighet att delta. Därför är upphandlande myndigheter ofta försiktiga vid dialog med leverantörer,
särskilt under upphandlingsfasen och tiden närmast innan upphandlingen. Om en leverantör får för stor
påverkan på förfrågningsunderlagets utformning kan det nämligen innebära en särbehandling av
leverantören, vilken i sin tur kan innebära att upphandlingen i slutändan måste rättas eller göras om.
Ta kontakt
Upphandlande myndigheter är angelägna om att det skapas en effektiv konkurrens vid upphandlingar.
Därför är det inte ovanligt att upphandlande myndigheter anordnar informationsträffar där planerade
upphandlingar presenteras. Om inga informationsträffar är planerade kan du framföra önskemål om
sådana.
Vid kontakter med den upphandlande myndigheten kan du få reda på
när eventuella nuvarande kontrakt löper ut
när nästa upphandlingsprocess ska inledas
vem som i dagsläget har kontrakt (du kan begära ut en kopia av kontraktet)
vilken prisnivån är.
Denna information finns ibland även tillgänglig på den upphandlande myndighetens webbplats.
Marknadsför dina produkter
Marknadsföring är en del av företagens vardag. Det är inte fel att mellan upphandlingarna kontakta
beställare på upphandlande myndigheter och presentera sin verksamhet och utförda eller pågående
kontrakt. En aktiv dialog är lärorik för båda parter. Kontakterna måste naturligtvis skötas professionellt så
att dessa inte uppfattas som otillbörliga. De upphandlande myndigheterna är alltid måna om att
kontakterna inte ska uppfattas som en förhandling eller att en upphandling påbörjats. Det innebär att
företagen måste respektera om den upphandlande myndigheten meddelar att kontakter för tillfället är
olämpliga.
För att kunna marknadsföra din vara eller tjänst gäller det att vara ute i rätt tid, inte för tidigt när planerna
på en ny upphandling ligger långt fram i tiden och inte heller för sent när den upphandlande myndigheten
redan har gjort en behovsanalys och har bestämt kraven på det som ska upphandlas.
14

Tips
Var aktiv och undersök hur den offentliga sektorn köper de produkter som ditt företag säljer.
Marknadsför dina produkter men respektera att en upphandlande myndighet inte får ha kontakt med
leverantörer på så sätt att en otillbörlig konkurrensfördel kan uppstå.
Var tydlig med på vilket sätt ditt erbjudande är bättre än dina konkurrenters. Har du en innovativ
lösning underlättar det om du kan beskriva det på ett kortfattat sätt.
2.2 Hitta affärsmöjligheterna
Första steget mot att bli leverantör till den offentliga sektorn är att leta upp affärerna, det vill säga
upphandlingarna. Huvudregeln är att upphandlingar ska annonseras för att skapa goda förutsättningar för
en effektiv konkurrens.
Var finns annonser om offentlig upphandling
Var den upphandlande myndigheten publicerar annonsen om upphandlingen beror på vilket
upphandlingsförfarande som tillämpas.
Elektroniska databaser
Vid upphandling under tröskelvärdena gäller att annonsering ska ske på ett sätt som säkerställer att det
blir en effektiv konkurrens. I de allra flesta fall väljer den upphandlande myndigheten att annonsera i en
allmänt tillgänglig elektronisk databas. Detta är för övrigt ett krav vid urvalsförfarande.
Exempel på svenska elektroniska databaser där annonser publiceras är (i bokstavsordning)
E-avrop – www.e-avrop.com
Eniro upphandling – www.eniroupphandling.se
Licitio – www.licitio.se
Mercell – www.mercell.se
OPIC – www.opic.se
Det kan finnas ytterligare databaser. Annonser som publiceras i en databas sprids ofta till andra databaser,
men det finns ingen garanti för att innehållet i en annonsdatabas är komplett och heltäckande.
Annan form av annonsering
Vid förenklat förfarande får annonsen publiceras på annat sätt än i en elektronisk databas under
förutsättning att en effektiv konkurrens görs möjlig, till exempel genom annonsering i en branschtidning
eller i en större dagstidning.
Myndigheters webbplatser
Det förekommer även att en upphandlande myndighet meddelar vilka upphandlingar som ska genomföras
på sin webbplats samt lägger ut förfrågningsunderlaget för nedladdning.
Undantag från annonsering
Även om annonsering är huvudregeln finns det undantag. Vid en direktupphandling finns inget lagkrav på
annonsering. Den upphandlande myndigheten får vända sig direkt till en eller flera leverantörer och
begära in anbud. I sådana fall är det viktigt att den upphandlande myndigheten känner till ditt företag.
15

Förhandsannonsering
Ibland annonserar en myndighet sin avsikt att tilldela ett kontrakt, en så kallad förhandsannonsering.
Detta ger möjlighet för leverantörer att förbereda sig på en kommande upphandling.
Tips
Sök aktivt efter upphandlingar.
Ett sätt att hålla sig uppdaterad om vilka upphandlingar som är aktuella är att prenumerera på en
annonsbevakningstjänst hos något av de företag som tillhandahåller elektroniska databaser.
Särskilt viktigt är det att bevaka när det sker ramavtalsupphandlingar, eftersom dessa ofta står för
en stor del av den offentliga sektorns anskaffning och dessutom vanligen löper över flera år.
§
Laghänvisning
15 kap. 4 § LOU Annonsering vid förenklat förfarande
15 kap. 4 § LOU Annonsering vid urvalsförfarande
7 kap. 2 § LOU Förhandsannonsering
2.3 Roller inom den upphandlande myndigheten
Inom en upphandlande myndighet finns vanligen en rollfördelning mellan de olika befattningar som
deltar i upphandlingsprocessen. Var i organisationen upphandlingen sker och av vem kan emellertid
variera. Den upphandlande myndigheten kan i vissa fall även anlita en extern konsult för exempelvis
utformningen av förfrågningsunderlag.
Beställaren och slutanvändaren
Beställaren är sakkunnig och därmed kravställare för det som ska upphandlas och deltar aktivt såväl vid
utformningen av kravspecifikationen (beskrivning av det som ska upphandlas) som vid prövningen och
utvärderingen av anbuden. Därutöver kan också slutanvändaren delta i upphandlingen både som
kravställare och vid anbudsprövningen.
Upphandlaren
Upphandlaren är sakkunnig i upphandlingsfrågor och har ett övergripande affärsmässigt ansvar för
upphandlingsprocessen.
Upphandlaren ansvarar för
utformningen av förfrågningsunderlaget i sin helhet
informationen till företagen under upphandlingsprocessen
kvalificeringen av leverantörer
prövningen och utvärderingen av anbuden (bland annat tillsammans med beställaren)
upprättandet av tilldelningsbeslutet.
Upphandlaren upprättar också kontraktet, ibland tillsammans med den upphandlande myndighetens jurist.
Inom vissa upphandlande myndigheter kan upphandlaren även ha rollen som sakkunnig och kravställare.
16

När kontraktet har tecknats
När kontraktet har tecknats går ansvaret över från den person eller de personer som haft ansvaret under
upphandlingen till beställaren eller upphandlaren, alternativt till den projektansvarige eller den chef eller
de chefer som ansvarar för kontraktsuppföljningen.
Inom en upphandlande myndighet kan det även finnas medarbetare med rätt att göra avrop från
befintliga ramavtal.
Konsultjäv
I de fall den upphandlande myndigheten anlitar en extern konsult för utformningen av
förfrågningsunderlaget, eller annat förberedelsearbete inför en upphandling, kan otillbörliga
konkurrensfördelar uppkomma för konsulten om denne också har för avsikt att lämna anbud i
upphandlingen. En sådan situation kallas konsultjäv.
Den upphandlande myndigheten bör också vara försiktig med att tillåta en anställd eller tidigare anställd
att medverka vid och påverka exempelvis utformningen av förfrågningsunderlaget inför en upphandling
som denne själv eller någon närstående person kan delta i som anbudsgivare.
En konsult ska uteslutas från anbudsgivning om konsulten genom tidigare uppdrag hos myndigheten
har styrt innehållet i kravspecifikationen så att den på ett eller annat sätt anpassats till konsultens
produkter
fått otillbörliga konkurrensfördelar genom information om exempelvis den upphandlande
myndighetens krav, budget m.m. som andra anbudsgivare inte fått eller
genom sin medverkan fått någon annan form av otillbörlig konkurrensfördel.
Konsulten ska uteslutas i egenskap av anbudsgivare men konsulten får inte heller biträda en annan
anbudsgivare. Det saknar i princip betydelse om konsulten anlitats direkt av den upphandlande
myndigheten eller om konsulten medverkat som underkonsult.
Sådana konkurrensfördelar som endast består i att konsulten är bättre ”påläst” eller har ett visst
tidsmässigt försprång framför andra anbudsgivare, anses vanligtvis inte som otillbörliga. Det är i dessa
fall viktigt att anbudstiden görs tillräckligt lång så att alla anbudsgivare får samma möjlighet att
tillgodogöra sig sådan information så att det tidsmässiga försprånget som konsulten har inte får någon
egentlig betydelse.
2.4 Förbered ditt företag för att lämna anbud
Begär ut förfrågningsunderlag och eventuellt vinnande anbud från avslutade upphandlingar för att bilda
dig en uppfattning om vilka krav som kan komma att gälla i framtiden. En avgift tas ibland ut för att
kopiera handlingarna.
Krav i tidigare upphandlingar
För att ett företag ska kunna bli antaget som leverantör krävs att det uppfyller de krav som ställts på
leverantören och på varan eller tjänsten. För att vara konkurrenskraftigt måste anbudet även matcha de
tilldelningskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget på bästa sätt.
Förbered därför ditt företag inför de krav och tilldelningskriterier som du tror kan ställas i kommande
upphandlingar som du vill delta i.
17

Exempel på krav på varan eller tjänsten är
kvalitetsnivå
nivå på miljöprestanda
användbarhets- och tillgänglighetskrav
prestanda
säkerhet.
Exempel på tilldelningskriterier är
pris
leveranstid eller tid för genomförande
miljöegenskaper
driftskostnader
kostnadseffektivitet
kvalitet
estetiska, funktionella och tekniska egenskaper
service och tekniskt stöd.
Det finns ett antal uteslutningsgrunder angivna i LOU. Den upphandlande myndigheten kan vara tvungen,
alternativt välja, att utesluta ett företag som faller in under en av dessa uteslutningsgrunder.
Exempel på uteslutningsgrunder
den upphandlande myndigheten måste, om det kommer till dess kännedom, utesluta en leverantör
om leverantören eller leverantörens företrädare enlig en lagakraftvunnen dom har gjort sig skyldig
till viss allvarlig ekonomisk brottslighet
den upphandlande myndigheten får utesluta en leverantör som är försatt i konkurs eller likvidation
eller är dömd för brott avseende yrkesutövningen
den upphandlande myndigheten får utesluta en leverantör som har lagt ett onormalt lågt anbud och
den upphandlande myndigheten inte fått någon tillfredsställande förklaring till detta från
leverantören.
Saknar ditt företag tillräcklig ekonomisk, teknisk eller yrkesmässig kapacitet har du möjlighet att åberopa
andra företags kapacitet för att uppnå de ställda kapacitetskraven. Du måste i anbudet eller
anbudsansökan tillhandahålla ett åtagande från de andra företagen eller på annat sätt visa att du förfogar
över de nödvändiga resurserna när kontraktet ska fullgöras.
18

Förbereda viktiga dokument
I förfrågningsunderlaget anger den upphandlande myndigheten vilka dokument och vilka uppgifter som
ska lämnas i den aktuella upphandlingen.
Det är vanligt att nedanstående dokument ska ingå i anbudet.
Ekonomisk ställning visas ofta genom
årsredovisning eller balansräkning (de senaste 1-3 åren)
kreditupplysning
ansvarsförsäkring
åtagande från en annan leverantör (om anbudsgivaren inte själv uppfyller alla krav och vill
åberopa ett annat företags kapacitet).
Teknisk och yrkesmässig kapacitet visas ofta genom
förteckning över de viktigaste uppdragen (de senaste 1-3 åren)
uppgifter om tekniska resurser
beskrivning av teknisk utrustning och kvalitetssäkringsmetod
uppgifter om utbildning och yrkeskvalifikationer för relevant personal
uppgifter om antalet anställda, medeltal per år (de senaste 1-3 åren)
uppgifter om verktyg, maskiner och teknisk utrustning som företaget förfogar över och som
behövs för att fullgöra kontraktet
prover, beskrivningar eller fotografier
åtagande från en annan leverantör (om anbudsgivaren inte själv uppfyller krav och vill åberopa
ett annat företags kapacitet).
Övrigt:
kopia på F-skattebevis
kopia på registreringsbevis (om leverantörens bolagsform är sådan att det finns registreringsbevis)
företagspresentation med företagsuppgifter och kontaktuppgifter
bevis på kvalitetssäkring
bevis på miljöledning
kontaktuppgifter till referenser.
Tips
Vill du åberopa andra företags kapacitet bör du förbereda samarbete kring detta i god tid innan
upphandlingen så att anbudet kan visa att ditt företag förfogar över de aktuella resurserna.
Det är vanligt att samma typ av dokument och uppgifter efterfrågas vid upphandlingar,
därför kan de med fördel sparas. Kontrollera dock att de är tillräckligt aktuella vid anbudslämningen.
Skatter och socialförsäkringsavgifter. Den upphandlande myndigheten ska numera själv inhämta
uppgifter om att leverantören sköter sina skatter och socialförsäkringsavgifter direkt från Skatteverket
och Kronofogdemyndigheten.
19

§
Laghänvisning
15 kap. 13 § LOU Omständigheter som ska medföra uteslutning av leverantörer
15 kap. 13 § LOU Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer
15 kap. 15a § LOU Tillgång till andra företags kapacitet
15 kap. 16 § LOU Alternativa grunder för tilldelning av kontrakt
15 kap. 17 § LOU Onormalt låga anbud
Är upphandlingen intressant
När du hittat en upphandling som verkar intressant hämtar du de dokument som utgör
förfrågningsunderlaget. Du hämtar dem genom att ladda ner dem direkt från annonsen eller anger
kontaktuppgifter för att få dem skickade till dig. Att ta del av förfrågningsunderlaget är i de flesta fall
kostnadsfritt. Ibland önskar den upphandlande myndigheten kontaktuppgifter till de leverantörer som
hämtar ut förfrågningsunderlag för att myndigheten vill kunna komma i kontakt med potentiella
anbudsgivare.
Sedan är det dags att läsa igenom förfrågningsunderlaget för att avgöra om upphandlingen kan leda till en
bra affär.
Den upphandlande myndigheten bestämmer
För en anbudsgivare kan det uppfattas som onödigt eller felaktigt att vissa krav ställs eller att en viss
utvärdering valts. Det står dock alltid den upphandlande myndigheten fritt att bestämma upphandlingens
genomförande och innehåll så länge regler och principer iakttas. Anser du att upphandlingen är felaktigt
utformad eller genomförd, tveka inte att ta kontakt med den upphandlande myndigheten.
Bedöm om du kan lämna ett giltigt anbud
En viktig sak vid offentlig upphandling är att affärer endast får göras med leverantörer som uppfyller alla
de krav som ställs vid upphandlingen. Ett anbud får alltså inte antas om inte alla krav är uppfyllda, oavsett
hur attraktivt anbudet kan vara i övrigt. Identifiera därför alla krav som ställs vid upphandlingen.
Krav kan avse
formerna kring upphandlingen, exempelvis när och hur anbudet ska lämnas samt anbudets
giltighetstid
leverantören, exempelvis att skatter är betalda, ekonomisk ställning samt personalens erfarenhet
och kompetens
varan eller tjänsten, exempelvis kvalitet, funktion och andra egenskaper
kontraktsvillkor, exempelvis fakturering och leveranstider.
20

Är det svårt att uppfylla ställda krav
Det finns flera alternativ om ditt företag har svårt att uppfylla kraven i en upphandling.
Kan ditt företag inte uppfylla ställda leverantörskrav finns möjligheter att åberopa andra företags
kapacitet. Då behöver du kunna visa att ditt företag förfogar över resurserna när kontraktet ska
fullgöras, vilket kan visas genom ett åtagande från det andra företaget. Denna möjlighet gäller för
krav som avser finansiell eller teknisk/yrkesmässig förmåga, däremot inte sådana krav som rör
betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter.
Gå samman med flera andra företag och lämna anbud som ett konsortium. Det är viktigt att det
tydligt framgår hur konsortiet uppfyller de olika kraven i upphandlingen. En upphandlande
myndighet kan dock ställa som krav att ett konsortium ska anta en viss juridisk form om det krävs
för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett godtagbart sätt.
Använd dig av en underleverantör för att utföra kontraktet. Vanligtvis finns inga hinder mot att ett
kontrakt kan fullgöras av underleverantörer. Det är alltid den leverantör som vinner
upphandlingen som är ansvarig för att kontraktet fullgörs. En upphandlande myndighet kan dock
vilja säkerställa att underleverantören är seriös och kan därför ställa krav på att underleverantören
betalar skatter och avgifter etc.
Avstå från att lämna anbud om du bedömer att du – själv eller tillsammans med andra enligt ovan
– inte kan lämna ett anbud som klarar ställda krav i upphandlingen. Avstå också om du tror att du
inte kan leverera det som du erbjuder i anbudet.
Bedöm om du kan lämna ett konkurrenskraftigt anbud
Det finns två olika grunder för tilldelning av kontrakt. Vilken grund som används ska anges i annonsen
eller i förfrågningsunderlaget.
De möjliga tilldelningsgrunderna är följande
Lägst anbudspris. Av de anbud som uppfyller alla krav ska det anbud som har lägst pris väljas.
Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Av de anbud som uppfyller alla krav ska det anbud
som bäst motsvarar tilldelningskriterierna väljas. När utvärderingsgrunden ekonomiskt mest
fördelaktiga anbud används, anger den upphandlande myndigheten i förfrågningsunderlaget vilka
kriterier som gäller för tilldelning.
Ta ställning till om vald grund för tilldelning och valda tilldelningskriterier av kontrakt passar ditt företag.
Om du till exempel har möjlighet att erbjuda ett relativt lågt pris, är det fördelaktigt för dig om grunden
lägst anbudspris är vald, under förutsättning att du i övrigt kan uppfylla de ställda kraven.
Är grunden ekonomiskt mest fördelaktigt har den upphandlande myndigheten möjlighet att värdesätta
annat än priset på varan eller tjänsten.
21

Tilldelningskriterier
Exempel på tilldelningskriterier vid ekonomiskt mest fördelaktiga anbud:
pris
leveranstid eller tid för genomförande
miljöegenskaper
driftkostnader
kostnadseffektivitet
kvalitet
estetiska, funktionella och tekniska egenskaper
service och tekniskt stöd.
Kriterieviktning
När det gäller upphandling under tröskelvärdena får den upphandlande myndigheten välja mellan
viktning, viktning med intervall eller prioritetsordning. Vald modell ska framgå av annonsen,
förfrågningsunderlaget eller ansökningsinbjudan.
Exempel
Alternativ A: Kvalitet 50 %, pris 30 % och leveranstid 20 %
Alternativ B: Kvalitet 45–55 %, pris 25–35 % och leveranstid 15–25 %
Alternativ C:
1. Kvalitet
2. Pris
3. Leveranstid
Den upphandlande myndigheten måste specificera vad den menar med kvalitet. Den upphandlande
myndigheten kan också välja en modell där den sätter ett mervärde i kronor på vissa kvalitetsaspekter.
!
Kontrollera
Läs igenom förfrågningsunderlaget och besvara följande frågor:
Är kraven möjliga att uppfylla
Kan du utifrån tilldelningskriterierna lämna ett konkurrenskraftigt anbud
Är volymen intressant Vissa upphandlingar är utformade på ett sådant sätt att
anbudsgivaren kan lägga anbud på en eller flera delar av upphandlingen.
Är det geografiska läget passande
Är den upphandlande myndigheten intressant som kund
Är kontraktsperioden passande
Är nivån för en eventuell prisjustering rimlig
Finns kapacitet att leverera det som efterfrågas
Finns det risk för att inte uppfylla kontraktet i något avseende med följd att vite eller
skadestånd kan behöva betalas
Finns tid och resurser för att ta fram ett genomarbetat anbud
22

Tips
Lämna inte anbud om du inte uppfyller alla ställda krav.
Uppfylls inte alla krav Inled ett samarbete med ett annat företag och åberopa det företagets kapacitet
eller gå samman med flera andra företag och lämna anbud som ett konsortium.
Det räcker att uppfylla kvalificeringskraven, att uppfylla kraven med stor marginal gör inte anbudet
mer kvalificerat.
Om du planerar att använda underleverantörer kan du redan i anbudet behöva redovisa vilka
underleverantörer som är aktuella och hur stor del av kontraktet det gäller.
Saknar ditt företag tillräcklig ekonomisk, teknisk eller yrkesmässig kapacitet har du möjlighet att
åberopa andra företags kapacitet för att uppnå de ställda kapacitetskraven. Du ska i anbudet eller
ansökan kunna visa att du förfogar över de nödvändiga resurserna när kontraktet ska fullgöras.
§
Laghänvisning
15 kap. 16 § LOU Alternativa grunder för tilldelning av kontrakt
15 kap. 15 a § LOU Tillgång till andra företags kapacitet
2.5 Ställ frågor
För att kunna lämna ett bra anbud behöver du ha all nödvändig information om upphandlingen samt förstå
det som står i förfrågningsunderlaget. Finns det oklarheter av något slag, ta kontakt med den
upphandlande myndigheten.
Otydligt förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt – du ska inte behöva gissa vad som avses. Kontakta
därför den upphandlande myndigheten och ställ de frågor som krävs för att du ska vara säker på att du vet
vilka förutsättningar som gäller. Om du inte känner till de exakta förutsättningarna kan du inte heller
lämna ett rättvisande anbud. Tilldelas ditt företag ett kontrakt via ett anbud som du lämnat utan att känna
till de exakta förutsättningarna kan det bli en dålig affär för dig.
Felaktigheter i förfrågningsunderlag
Anser du att upphandlingen på något sätt strider mot de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna
eller upphandlingsreglerna, exempelvis att kraven är diskriminerande, anbudstiden för kort eller
utvärderingsmodellen felaktigt utformad, ska du inte tveka att ta kontakt med den upphandlande
myndigheten. Om myndigheten instämmer i dina synpunkter kan åtgärder vidtas för att komma tillrätta
med felaktigheterna. Om den upphandlande myndigheten väljer att inte vidta några åtgärder, kan du
ansöka om överprövning hos en förvaltningsrätt för att låta den avgöra om förfrågningsunderlaget strider
mot lagen.
Ju tidigare felet påtalas desto bättre, eftersom du då kan undvika att lägga tid och pengar på att lämna ett
anbud i en upphandling som riskerar att inte kunna slutföras på grund av felaktigheter.
23

Fråga direkt
Ställ frågor direkt när de uppstår för att hinna ställa eventuella följdfrågor. I förfrågningsunderlaget finns
det ofta angivet en sista dag för att ställa frågor och för den upphandlande myndigheten att publicera svar,
förtydliganden och kompletteringar. Tanken med att publicera all information samtidigt är att skapa lika
villkor för leverantörerna och ge alla samma chans att kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud.
Fram till dess att upphandlingen är avslutad råder absolut sekretess. Den upphandlande myndigheten får
därmed inte avslöja vem som ställt frågor.
Frågor och svar om upphandlingen publiceras
Samtliga frågor, svar, förtydliganden och kompletteringar ska publiceras på ett sådant sätt att alla
anbudsgivare eller anbudssökande kan ta del av dem. Detta bör man vara medveten om som leverantör.
Kontrollera löpande om något nytt publicerats eller om andra förutsättningar för upphandlingen har
förändrats.
En upphandlande myndighet ska lämna kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget senast
sex dagar före sista anbudsdag, givet att frågan har ställts i god tid.
Tips
Läs igenom förfrågningsunderlaget i god tid. Ofta anges en sista dag för att ställa frågor om en
upphandling, detta för att den upphandlande myndigheten ska kunna redovisa svaret till samtliga
intresserade företag i god tid innan sista dagen att lämna anbud.
Ta kontakt med myndigheten på det sätt som anges i förfrågningsunderlaget.
Ta reda på vilka frågor och svar som kommit från andra intresserade företag. Ofta publiceras
frågor och svar på en särskild webbsida eller så skickas de ut till de företag som den upphandlande
myndigheten har kontaktuppgifter till.
24

3 Genomföra (lämna anbud)
3.1 Skriv anbud
När du bestämt dig för att lämna ett anbud och fått svar på dina eventuella frågor är det dags att börja
sammanställa ditt anbud.
Lämna bästa anbud
Lämna dina bästa villkor direkt. Utgångspunkten vid offentlig upphandling är att anbudsgivaren endast
har en chans att lämna sitt anbud.
Var noga med att besvara alla frågor i förfrågningsunderlaget så att det framgår att alla krav uppfylls. Var
även noga med att beskriva hur du kan uppfylla tilldelningskriterierna för att få bästa möjliga utfall i
utvärderingen.
Förhandling
Förhandling är möjlig vid direktupphandling, förenklat förfarande och urvalsförfarande, men förhandling
får dock enbart ske på den upphandlande myndighetens initiativ. Räkna därför inte med att någon
förhandling kommer att ske.
Lämna ett korrekt och fullständigt anbud
Lämna korrekta och kompletta upplysningar från början. Den upphandlande myndigheten är inte skyldig
att låta dig göra någon form av förtydligande eller komplettering, var därför noga med att anbudet är
korrekt och komplett vid inlämningen. Det är nämligen inte ovanligt vid upphandlingar att det lämnas
ofullständiga anbud som måste förkastas. Ta dig därför tid att kontrollera anbudet innan det lämnas.
Svara på alla frågor
Även om du som leverantör är känd av den upphandlande myndigheten, till följd av att du är en tidigare
eller befintlig avtalspart till den upphandlande myndigheten, måste samtliga frågor besvaras. Den
upphandlande myndigheten får inte beakta omständigheter som inte framgår av anbuden. Skriv därför
anbudet som om du vänder dig till en mottagare som inte vet något alls om ditt företag och dess
produkter.
Utformning
Följ anvisningarna för att lämna anbudet!
Exempelvis
använd anbudsformulär om det finns bifogat i förfrågningsunderlaget
lämna anbudet i det antal exemplar som angivits i förfrågningsunderlaget
signera samtliga dokument som ska undertecknas
underteckna anbudet
skicka med en elektronisk kopia, exempelvis ett USB-minne om det efterfrågas
märk kuvertet på anvisat sätt, ofta ska anbud lämnas i kuvert utan företagsinformation
lämna anbudet via en elektronisk plattform om det är möjligt
se till att ditt anbud är författat på det eller de språk som krävs i förfrågningsunderlaget.
25

Vad gäller angående upphandlingssekretess
Absolut sekretess gäller till dess att ett beslut har fattats om tilldelning av kontrakt eller om att avbryta
upphandlingen. Det innebär att inga uppgifter om lämnade anbud får ges av den upphandlande
myndigheten under själva upphandlingsprocessen till annan än den som lämnat uppgiften.
Efter upphandlingen, när tilldelningsbeslutet har meddelats, är huvudregeln att anbud, protokoll och
beslut i upphandlingen blir offentliga. Endast i de särskilda situationer som anges i lagstiftningen får
uppgifter hos myndigheter även fortsättningsvis sekretessbeläggas, exempelvis
uppgifter om drifts- eller affärsförhållanden hos en leverantör som trätt i affärsförbindelse med en
myndighet omfattas av sekretess om det av särskild anledning kan antas att leverantören lider
skada om uppgifter röjs
om det allmänna kan antas lida skada om uppgifterna röjs.
Priset i det vinnande anbudet kan normalt inte sekretessbeläggas.
Du som anbudsgivare kan i anbudet ange vilken information som du anser bör sekretessbeläggas för att
underlätta myndighetens sekretessprövning, men myndigheten gör oavsett det en självständig prövning i
varje enskilt fall.
Inlämning
För sent inlämnade anbud får inte prövas. Om anbudet ska lämnas personligen eller via bud bör du
säkerställa att receptionen är öppen.
Den upphandlande myndigheten bestämmer på vilket sätt som anbuden ska lämnas. Har det angetts att
anbudet ska lämnas som brev kan du exempelvis inte kräva att få lämna ditt anbud via e-post.
Skicka anbudet med tidsmarginal! Det är ditt ansvar om anbudet blir försenat.
26

Tips
Börja i god tid!
Svara på alla frågor.
Planera arbetet med anbudsskrivningen. Anbudstiden är begränsad och det gäller att bestämma vem
som gör vad. Detta gäller särskilt om en underleverantör ska användas eller om anbudet ska lämnas
från en gruppering av företag som ett konsortium.
Ansträng dig för att anbudet ska vara läsvänligt och lätt att förstå. Tänk på att den upphandlande
myndigheten ska utvärdera ett antal anbud och att det är tidskrävande att gå igenom ett anbud som är
otydligt eller svårt att förstå.
Svara på det som efterfrågas. Undvik alltför allmän eller säljande information utan besvara frågorna
i förfrågningsunderlaget på ett tydligt och koncist sätt.
Utgå inte från att den upphandlande myndigheten kan alla förkortningar och termer om de inte är helt
vedertagna inom den aktuella branschen.
Följ strukturen i förfrågningsunderlaget. Använd eventuella anbudsformulär (skapa alltså inte ett
eget formulär). Om du anger svar i ett fristående dokument så var noga med att ange vilken fråga som
besvaras.
Skicka med efterfrågad information och hänvisa inte till webbsidor eller andra källor som den
upphandlande myndigheten måste hämta in.
Avstå från att lämna ett anbud om inte samtliga krav kan uppfyllas. En upphandlande myndighet
får inte anta ett anbud som inte uppfyller ställda krav.
Lämna inga reservationer i anbudet. En upphandlande myndighet får inte anta ett anbud som inte
uppfyller de krav som ställs.
Ha god tidsmarginal för att lämna in anbudet. Det är på avsändarens ansvar att anbudet kommer
fram inom angiven tid.
!
Kontrollera
att det tydligt framgår i ditt anbud att alla ställda krav i förfrågningsunderlaget uppfylls
att du har bifogat samtliga efterfrågade dokument
att dokumenten är aktuella (exempelvis ställs det ofta krav på att årsredovisningar inte får vara
äldre än 1-3 år)
att dina referensers kontaktinformation är uppdaterad.
27

§
Laghänvisning
15 kap. 12 § LOU Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
15 kap. 15 § LOU Prövning av anbud och anbudsansökningar som har kommit i rätt tid
19 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen Sekretess vid upphandling
31 kap. 16 § Offentlighets- och sekretesslagen Sekretess vid upphandling
3.2 Anbuden prövas
Anbudsöppning
På öppningsdagen ska samtliga anbud öppnas under närvaro av minst två personer från den upphandlande
myndigheten. Arbetet protokollförs och sker under absolut sekretess.
Leverantörer får inte närvara vid öppningen, men det finns möjlighet att låta en person som är utsedd av
en handelskammare närvara (kostnaden för detta betalas av den som begär det). Alla anbud som kommit
in i rätt tid ska prövas av den upphandlande myndigheten.
Anbud inkomna inom rätt tid prövas i flera steg: formella krav, uteslutningsgrunder, leverantörskrav, krav
på varan eller tjänsten samt anbudsutvärdering. Vad som är viktigt att veta är att den upphandlande
myndigheten strikt måste pröva anbuden utifrån vad som angetts i förfrågningsunderlaget.
Formella krav
En prövning inleds ofta av en kontroll av att de formella kraven är uppfyllda. Det kan avse saker som att
anbuden är lämnade i tid, är utformade på rätt språk och i övrigt följer instruktionerna i
förfrågningsunderlaget.
Uteslutning
I ett första skede i anbudsprövningen kontrolleras att leverantören är seriös och inte har begått vissa brott.
Obligatoriska uteslutningsgrunder
Om det kommer till den upphandlande myndighetens kännedom att leverantören enligt en
lagakraftvunnen dom har gjort sig skyldig till viss allvarlig ekonomisk brottslighet, ska leverantören
uteslutas från upphandlingen. Kontroll om det finns skäl för uteslutning på grund av brott sker endast vid
grundad misstanke.
Frivilliga uteslutningsgrunder
En leverantör får uteslutas från upphandlingen om leverantören exempelvis
är försatt i konkurs eller likvidation
är dömd för brott avseende yrkesutövningen enlig en lagakraftvunnen dom
har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller
inte fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter.
Leverantörskvalificering
I denna fas, som kallas leverantörskvalificering, kontrolleras att företaget uppfyller de krav på förmåga
som har bedömts som nödvändiga för kontraktets genomförande. De uppställda kraven på leverantören
kan avse
ekonomisk kapacitet
teknisk kapacitet
yrkesmässig kapacitet.
28

De anbudsgivare som klarar kraven med liten marginal är lika kvalificerade som de anbudsgivare som
klarar kraven med stor marginal.
Krav på varan eller tjänsten
I denna fas bedöms att anbuden uppfyller de krav som ställts på själva varan eller tjänsten.
Utvärdering av anbuden
Anbuden måste uppfylla alla ställda krav i förfrågningsunderlaget för att få vara med i utvärderingen.
Efter kontroll av att kraven uppfylls utvärderas de kvarvarande anbuden enligt den valda grunden för
tilldelning av kontrakt.
Tilldelningsgrunderna är antingen lägsta anbudspris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud.
Onormalt lågt pris
Om den upphandlande myndigheten anser att priset på ett anbud är onormalt lågt, ska anbudsgivaren
kontaktas skriftligen och ges möjlighet att förklara det låga priset. Om inte ett tillfredsställande svar ges
får anbudet förkastas.
§
Laghänvisning
15 kap. 11 § LOU Öppnande av anbud
15 kap. 13 § LOU Omständigheter som ska medföra uteslutning av leverantörer
15 kap. 13 § LOU Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer
15 kap. 15 § LOU Prövning av anbudsansökningar och anbud
15 kap. 16 § LOU Tilldelningsgrunder
15 kap. 17 § LOU Onormalt låga anbud
3.3 Bästa anbudet väljs
Underrättelse
När den upphandlande myndigheten har fattat ett beslut om vilken eller vilka leverantörer som
myndigheten ska sluta kontrakt med, ska den underrätta samtliga anbudsgivare med ett tilldelningsbeslut.
Även i de fall den upphandlande myndigheten fattar ett beslut om att avbryta en upphandling ska samtliga
anbudsgivare underrättas.
Innehållet i underrättelse om tilldelningsbeslut
Underrättelse om tilldelningsbeslutet ska innehålla
beslut om vem eller vilka leverantörer som ska tilldelas kontrakt och skälen för besluten
information om vilka omständigheter som den upphandlande myndigheten tagit hänsyn till
den tidsrymd under vilken kontrakt inte får ingås (avtalsspärr). Anledningen till att denna
information ska finnas är att om du anser att beslutet är fel ska du kunna ta tillvara din rätt genom
att ansöka om överprövning av tilldelningsbeslutet.
Vid direktupphandling finns inget krav på avtalsspärr eller att tilldelningsbeslutet ska innehålla skäl för
beslutet.
29

Information om det vinnande anbudets fördelar
Om du har lämnat ett anbud som uppfyllt alla ställda krav men inte vunnit, kan du begära ytterligare
information från den upphandlande myndigheten om de relativa fördelarna med det vinnande anbudet.
Upphandlingens sekretess hävs
I och med att samtliga anbudsgivare underrättats om beslutet för tilldelning hävs
upphandlingssekretessen. Huvudregeln är att anbud, beslut och protokoll i upphandlingen nu blir
offentliga.
Avtalsspärr - tidpunkt för tecknande av kontrakt
Vid alla upphandlingsförfaranden kan upphandlingen prövas i sak av förvaltningsrätten. En ansökan om
överprövning kan lämnas in till förvaltningsrätten fram till dess att avtalsspärren har löpt ut.
Avtalsspärren löper minst 10 eller 15 dagar från det att den upphandlande myndigheten skickat
tilldelningsbeslutet till anbudsgivarna eller avslutat upphandlingen på annat sätt. 10 dagar gäller i de fall
tilldelningsbeslutet skickas elektroniskt, 15 dagar i de fall det skickats på annat sätt.
Teckna kontrakt
Vanligtvis är det den upphandlande myndigheten som formulerar kontraktet. Det ska alltid följa de
kontraktsvillkor (kommersiella villkor) som angetts i förfrågningsunderlaget, med tillägg för innehållet i
uppdraget som sådant. För att undvika alltför omfattande beskrivning av uppdraget i kontraktet kan en
hänvisning ske till anbudet och förfrågningsunderlaget som sedan bilägges kontraktet och därmed bildar
en kontraktshandling.
I ramavtal kan det även finnas angivet
förutsättningar då du som leverantör har rätt att tacka nej till ett avrop
hur lång tid före tidpunkten för leverans den upphandlande myndigheten måste göra avrop för att
du ska kunna säkerställa leveransen.
!
Kontrollera
Teckna upphandlingskontrakt
Kontrollera innan signeringen att kontraktet överensstämmer med
annonsen
förfrågningsunderlaget
anbudet
övriga dokument i förfrågningsunderlaget
resultatet av en eventuell förhandling.
Några väsentliga förändringar eller tillägg får inte göras. Kontrollera även att kontaktuppgifter och
andra uppgifter om ditt företag är korrekta.
§
Laghänvisning
15 kap. 19 § LOU Underrättelse om beslut
15 kap. 19 § LOU Upplysningar på begäran av en leverantör
16 kap. 1 § LOU Avtalsspärr
30

4 Följa upp
4.1 Dags att leverera
Sätt dig in i detaljerna kring kontraktet och sprid information om affären till de inom ditt företag som
berörs. Kontakta även den upphandlande myndigheten, som nu är din kund, för att lägga grunden för ett
gott samarbete och för att diskutera hur och när leveransen ska ske.
I kontraktet anges under vilken tidsperiod varan eller tjänsten ska levereras. Leveransen sker inte alltid
direkt efter det att kontraktet tecknats.
Om det gäller ett ramavtal är det en god idé att kontakta den eller de som kommer att avropa varan eller
tjänsten för att bestämma rutinerna för avrop, om det inte framgår av ramavtalet. Det kan nämligen dröja
innan ett behov av den aktuella varan eller tjänsten uppstår hos den upphandlande myndigheten. Ibland
kan leveranser från tidigare kontrakt fortfarande pågå och ska avslutas innan det nya ramavtalet ska börja
gälla.
4.2 Kontakt med kunden
Att hålla en nära kontakt med din kontaktperson hos kunden minskar risken för att problem uppstår och
ökar chansen att den upphandlande myndigheten förblir nöjd.
4.2.1 Leveransuppföljning
Samverkan mellan parterna kan vara reglerad i kontraktet, exempelvis
hur ofta möten ska hållas
vilka som ska delta
vad som ska avhandlas.
Om det inte finns några bestämmelser om detta i kontraktet, får du tillsammans med kunden komma
överens om hur ofta ni ska stämma av samarbetet. Det kan vara passande att vid kortare leveranser
stämma av efter avslutad leverans. Löper leveransen under en längre tid behöver avstämning göras med
jämna mellanrum.
Förmedla gärna dina samlade åsikter kring samarbetet när kontraktstiden löper ut för att kunden ska
kunna ta med sig dessa inför nästa upphandling.
4.2.2 Reklamationer
En tät kontakt med kunden ökar förutsättningarna för ett problemfritt samarbete eftersom du tidigt kan
fånga upp eventuellt missnöje och åtgärda det. Ibland uppstår dock ändå problem och hur du löser dessa
kan ha stor betydelse för hur ditt företag uppfattas som leverantör.
4.2.3 Statistik
Det är vanligt att det i kontraktet ingår att tillhandahålla statistik över hur mycket som har levererats
under varje period och till vilken kostnad. Därför är det bra om du samlar dessa uppgifter på ett sådant
sätt att du lätt kan ge informationen till kunden.
31

4.2.4 Kvalitetssäkring
Försäkra dig om att dina medarbetare arbetar enligt uppställda kvalitetskriterier för att upprätthålla den i
kontraktet överenskomna kvalitetsnivån. Dokumentera eventuellt kvalitetssäkrande arbete som ligger
utöver kontrakterad nivå och återkoppla gärna till kunden.
4.3 Fakturering
I kontraktet finns det ofta information om hur fakturan ska se ut och hur faktureringen ska ske.
Generellt finns anvisningar angående fakturering i kontraktet. Anvisningarna kan gälla
hur ofta fakturering ska ske
till vilken adress fakturan ska skickas
vilken information fakturan ska innehålla
hur elektronisk fakturering ska gå till.
Kontakta kunden om anvisningar saknas. Alla statliga myndigheter ska sedan 2008 kunna skicka och ta
emot elektroniska fakturor.
4.4 Prisjustering och optioner
Vid långvariga kontrakt och ramavtal är det vanligt med villkor för prisjustering, exempelvis efter att ett
eller två år har passerat. Det vanligaste är att det i kontraktet finns en klausul som anger när och med hur
mycket priset kan justeras (ofta i enlighet med ett av de index som SCB publicerar). Det är vanligt att
leverantören ska komma in med en begäran om justering ett visst antal månader innan datumet för
justering inträffar.
Innehåller kontraktet en option på ytterligare leverans eller förlängning är det kunden som ensidigt
bestämmer om optionen ska utnyttjas.
Tips
Initiativet och ansvaret för att prisjusteringen ska bli gjord ligger vanligtvis hos dig som leverantör,
skapa därför en bevakningsrutin för detta.
Påminn vid behov kunden om att de kan utnyttja optioner i kontraktet.
4.5 Utvärdera kontraktsperioden
Det är viktigt att utvärdera vad kontraktsperioden har inneburit för dig, inte minst för att kunna fatta ett
väl underbyggt beslut om du ska lämna anbud eller inte i en eventuell kommande upphandling.
32

4.5.1 Intern uppföljning
Utvärdera hur kontraktsperioden har varit för dig för att få en helhetsbild av samarbetet.
Ta ställning till följande
Har kontraktet varit lönsamt
Har samarbetet fungerat väl
Har kontraktet gjort att företagets kapacitet har utökats och därmed gjort det möjligt för företaget
att åta sig större projekt
Har kontraktet medfört att företaget vunnit marknadsandelar
Har kontraktet ökat kännedomen om företaget hos tänkbara framtida kunder
Har kontraktet varit tillräckligt fördelaktigt för att du ska kunna tänka dig att fortsätta arbeta på
liknande sätt
4.5.2 Ny kontraktsperiod
Om du är färdig med din utvärdering av kontraktsperioden när det börjar bli dags för en ny upphandling,
kan du lättare fatta beslut om att delta i en kommande upphandling.
Tips
Vad har fungerat bra och dåligt
Ta med dig nyttiga erfarenheter inför nästa upphandling.
33

5 Fick du inte affären
5.1 Om anbudet inte antas
Om ditt anbud inte vann finns det anledning att närmare undersöka skälen för detta, dels för att ta lärdom
till kommande upphandlingar och dels för att säkerställa att en upphandlande myndigheten inte brutit mot
upphandlingslagstiftningen.
Läs tilldelningsbeslutet
Av tilldelningsbeslutet framgår vilken leverantör som vann upphandlingen och skälen för detta.
Begär ut det vinnande anbudet
Normalt är anbud offentliga handlingar, och därför kan du begära att få dessa från den upphandlande
myndigheten genom att ringa eller e-posta. Hur lång tid det tar att få handlingarna varierar, men en
begäran att få ut kopior av en allmän handling ska behandlas skyndsamt. En avgift kan dock tas ut för att
kopiera och skicka dem.
!
Kontrollera
Ta reda på varför ditt anbud inte blev antaget.
Berodde det på ett slarvfel
Om ett slarvfel är orsaken bör du eliminera risken att det händer igen i framtida upphandlingar.
Var än mer noggrann när du läser förfrågningsunderlaget och utformar anbudet.
Kunde du inte uppfylla ställda krav
Om kraven är för högt ställda för att du ska kunna uppfylla dem är det inte någon idé att lämna
anbud. Den upphandlande myndigheten får inte anta ett anbud om inte samtliga krav är uppfyllda.
De krav som ställdes i den genomförda upphandlingen kan komma att ställas även i kommande
upphandlingar. För att kunna uppfylla dessa krav behöver du utveckla företaget eller inleda ett
samarbete med andra företag.
Lyckades du inte förmedla ditt erbjudande tillräckligt väl
Kanske har du kunnat uppfylla ett krav, men inte kunnat formulera det på ett sådant sätt att den
upphandlande myndigheten förstått vad du menat. Om otydlighet är det som gjort att du inte fått
kontraktet, behöver du se över ditt sätt att formulera dig. Enbart sådant som uttryckligen framgår i
anbudet får utvärderas även om den upphandlande myndigheten eventuellt skulle ha andra
kunskaper om ditt företag och ert sätt att arbeta.
En upphandlande myndighet ska på förfrågan lämna information om de relativa fördelar som funnits i det
vinnande anbudet. På förfrågan kan en upphandlande myndighet ibland även ge synpunkter på hur du kan
förbättra ditt anbudsarbete inför framtida upphandlingar.
34

Avgör om upphandlingen gått rätt till
När du vet av vilken anledning ditt anbud inte vann, kan du ta ställning till om du tycker att prövningen
av anbuden har gått rätt till eller inte.
Tips
Begär ut vinnande anbud för att dra lärdom och få inspiration.
Ta reda på orsaken till att ditt anbud inte vann.
5.2 Begära överprövning och skadestånd
Anser du att den upphandlande myndigheten har gjort fel och brutit mot gällande lagstiftning vid
upphandlingen och att du har lidit, eller kan komma att lida, skada kan du ansöka om överprövning.
Det finns tre olika typer av överprövning:
överprövning av en upphandling,
överprövning av ett ingånget avtals giltighet,
överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling.
Skadestånd kan betalas ut om en upphandlande myndighet inte följt LOU och det därigenom uppkommit
skada för en leverantör.
5.2.1 Överprövning av en upphandling
Förutsättningar
En förutsättning för att du ska kunna nå framgång med din ansökan om överprövning är att
upphandlingen har brutit mot LOU och att det har medfört, eller kan medföra, skada för dig som
leverantör.
Vad kan en ansökan om överprövning av en upphandling leda till
Att ansöka om överprövning av en upphandling kan resultera i att rätten beslutar att
a) upphandlingen ska göras om
b) upphandlingen inte får avslutas förrän rättelse har gjorts
c) ansökan om överprövning avslås.
Tidsfrist för att ansöka om överprövning
Om du anser att den upphandlande myndigheten har gjort fel under upphandlingen, har du möjlighet att
ansöka om överprövning. Överprövning av upphandling kan ske fram till dess att avtalsspärren har löpt ut
(avtalsspärren inleds när den upphandlande myndigheten underrättar anbudsgivarna om beslutet om
tilldelning).
Ifall det inte finns någon avtalsspärr, som exempelvis vid direktupphandling, kan överprövning av
upphandlingen ske fram till dess att ett avtal har ingåtts. Därefter kan överprövning av avtalets giltighet
göras (se nedan).
Kontakta den upphandlande myndigheten
Innan du ansöker om överprövning bör du kontakta den upphandlande myndigheten om det du anser inte
har gått rätt till. En dialog kan undvika att en process inleds på grund av missförstånd.
35

Ansöka om överprövning av en upphandling
Om du efter kontakt med den upphandlande myndigheten väljer att gå vidare med ärendet, måste ansökan
om överprövning komma till förvaltningsrätten innan avtalsspärren har löpt ut.
§
Laghänvisning
16 kap. 1 § LOU Avtalsspärr
16 kap. 2 § LOU Undantag från avtalsspärr
16 kap. 6 § LOU Förutsättningar för överprövning
5.2.2 Överprövning av ett avtals giltighet
Förutsättningar
Möjlighet till överprövning av ett avtals giltighet finns i följande situationer.
Vid otillåtna direktupphandlingar, dvs. avtal som slutits utan att annonsering skett enligt
bestämmelserna i LOU. Detta gäller inte om den upphandlande myndigheten har iakttagit
förhandsinsyn (frivillig avtalsspärr).
Om ett avtal slutits innan underrättelse om tilldelningsbeslut skickats, ett avtal har slutits i strid
med ett interimistiskt beslut, en avtalsspärr eller en tiodagarsfrist och de grundläggande
upphandlingsrättsliga principerna eller någon annan bestämmelse i LOU har överträtts och detta
har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada.
Vid överträdelse av bestämmelserna om avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning,
om detta har medfört att en leverantör har lidit skada eller kan komma att lida skada. Detta gäller
inte om den upphandlande myndigheten har skickat en underrättelse om tilldelningsbeslut och
iakttagit en frivillig avtalsspärr.
En leverantör kan ändra talan i mål om överprövning av upphandlingen till överprövning av ett avtals
giltighet om exempelvis ett avtal tecknas under tiden överprövningen av upphandlingen pågår.
Tidsfrister vid överprövning av ett avtals giltighet
En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex
månader från det att avtalet slöts.
Det finns dock två undantag från denna regel. En ansökan om överprövning ska ha kommit in till
förvaltningsrätten innan 30 dagar har gått från det att
en efterannonsering har publicerats i TED om resultatet av en upphandling eller
den upphandlande myndigheten har lämnat sådan information som avses i 9 kap. 10 § LOU.
Tidsfristen för att ansöka om överprövning kan endast förkortas om de krav som ställs på
efterannonsering och upplysningar vid meddelande om tilldelning uppfylls.
Innebörden av att ett avtal förklaras ogiltigt
Konsekvensen av att ett avtal förklaras ogiltigt är att skyldigheten att fullgöra avtalet bortfaller för båda
parter. Parternas förmögenhetssituation ska återställas till den situation som var innan kontraktet slöts.
Detta innebär att om förpliktelser i avtalet helt eller delvis har uppfyllts ska prestationerna i första hand
återgå. Om det inte är möjligt ska förmögenhetsläget återställas.
36

När ett avtal inte får ogiltigförklaras
I följande fall kan ett avtal inte ogiltigförklaras
om annonsering vid förhandsinsyn har skett
om den upphandlande myndigheten har iakttagit en frivillig avtalsspärr efter kontraktstilldelningen
med förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal
om det finns tvingande hänsyn till ett allmänt intresse (exempelvis skydd av människors liv och
hälsa).
Förhandsinsyn
Om en upphandlande myndighet vid en direktupphandling har annonserat sin avsikt att tilldela ett
kontrakt med en så kallad förhandsinsyn, måste en ansökan om överprövning lämnas till
förvaltningsrätten inom tio kalenderdagar från det att publicering av annonsen har skett.
§
Laghänvisning
16 kap. 3 § Förhandsinsyn
16 kap. 13 § LOU Överprövning av avtals giltighet
16 kap. 14-15 §§ LOU Undantag från ogiltighet av avtal
16 kap. 17 § LOU Tidsfrister
5.2.3 Överprövning av ett beslut att avbryta upphandlingen
Du som leverantör kan begära överprövning i förvaltningsrätten av den upphandlande myndighetens
beslut att avbryta upphandlingen. Ansökan om överprövning måste lämnas in till förvaltningsrätten inom
tiden för avtalsspärr (10 eller 15 dagar beroende på vilket kommunikationsmedel som använts).
Tidsfristen räknas från den dag den upphandlande myndigheten har skickat underrättelse om beslut att
avbryta upphandlingen och angett skälen för detta.
§
Laghänvisning
16 kap. 12 § LOU Tidsfrist
15 kap. 19 § LOU Underrättelse vid avbrytande av upphandling
5.2.4 Allmänna regler som gäller alla typer av överprövningar
Till vilken domstol ska ansökan skickas
Ansökan skickas till den förvaltningsrätt inom vilken domkrets den upphandlande myndigheten ligger.
Domstolsverket kan ge upplysning om vilken förvaltningsrätt som ansökan ska lämnas till.
Vad kostar det att föra en domstolsprocess
Det kostar inget att ansöka om överprövning. Vardera parten står själv för sin kostnad för processen och
eventuella ombud.
37

Hur sker domstolsprocessen
Domstolen avgör vanligtvis målet på grundval av de skriftliga handlingarna som lämnas in i målet
(muntlig förhandling vid upphandlingsmål är ovanligt). Rätten beaktar inte omständigheter som inte har
åberopats. Det är därför viktigt att du tydligt formulerar vad du anser vara fel vid upphandlingen och kan
visa stöd för dina påståenden.
Söndagsregeln
Vid beräkningen av tidsfristen för att ansöka om överprövning ska den så kallade söndagsregeln
tillämpas. Söndagsregeln innebär att om den sista dagen för att ansöka om överprövning inträffar på en
helgdag (lördag eller söndag eller en annan helgdag) förlängs tiden till den närmaste vardagen.
Förlängd avtalsspärr
Om överprövning sker i första instans (förvaltningsrätten) förlängs avtalsspärren automatiskt under målets
handläggning och upphör tio dagar efter det att domstolen har avgjort målet (så kallad tiodagarsfrist). Vid
överprövning i högre instanser (kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen) krävs det att leverantören
yrkar på ett formellt beslut från rätten för att förlänga avtalsspärren (ett så kallat interimistiskt beslut).
Interimistiskt beslut
När en avtalsspärr inte råder får förvaltningsdomstolen besluta att avtal inte får ingås innan något annat
bestäms (så kallat interimistiskt beslut). Om ett interimistiskt beslut fattats gäller en tiodagarsfrist då avtal
inte får ingås efter det att förvaltningsrätten eller kammarrätten har avgjort målet eller upphävt det
interimistiska beslutet. En tiodagarsfrist gäller också när Högsta förvaltningsdomstolen har fattat ett
interimistiskt beslut och återförvisat målet till lägre instans.
Tiodagarsfristen är till för att ge tid till eventuella överklaganden till högre instanser.
§
Laghänvisning
16 kap. 5 § LOU Behörig domstol
16 kap. 8 § LOU Förlängd avtalsspärr
16 kap. 9 § LOU Interimistiskt beslut
16 kap. 10 § LOU Tiodagarsfrist
16 kap. 18 § LOU Söndagsregeln
5.2.5 Skadestånd
Förutsättningar
Om du anser att du har lidit skada på grund av att en upphandlande myndighet har brutit mot
bestämmelser i LOU kan du föra talan om skadestånd.
Tidsfrist
Inom ett år från den tidpunkt då ett avtal har slutits eller förklarats ogiltigt genom ett avgörande som
vunnit laga kraft, har du möjlighet att föra en talan om skadestånd vid tingsrätten. Du kan ha rätt till
ekonomisk ersättning (så kallat skadestånd) om en upphandlande myndighet inte har följt bestämmelserna
i LOU.
Skadeståndets storlek är beroende på överträdelsens karaktär, nedlagda kostnader och utsikterna till vinst.
38

Skadestånd kan utges för kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i en upphandling (så kallat
negativt kontraktsintresse) om en upphandlande myndighet har brutit mot en av bestämmelserna i LOU
och denna överträdelse ”menligt” har påverkat dina möjligheter att tilldelas kontraktet. Det är möjligt att
flera deltagande anbudsgivare kan få skadestånd för nedlagda kostnader om en upphandlande myndighet
inte följer bestämmelserna i LOU.
Skadestånd kan utöver uppkomna kostnader även utges för utebliven vinst (så kallat positivt
kontraktsintresse) om en upphandlande myndighet har brutit mot en av bestämmelserna i LOU och om du
”sannolikt” hade tilldelats kontraktet om överträdelsen inte hade skett.
Till vilken domstol skickas stämningsansökan
Stämningsansökan skickas till den tingsrätt inom vilken domkrets den upphandlande myndigheten ligger.
Domstolsverket kan ge upplysning om vilken tingsrätt som ansökan ska lämnas till.
Vad kostar det att föra en domstolsprocess
Det kostar 450 kr att inleda en skadeståndsprocess. Vanligtvis får den förlorande parten även stå för
motpartens rättegångskostnader, exempelvis kostnad för advokat eller annat ombud.
Hur sker domstolsprocessen
Domstolen avgör vanligtvis frågan efter en muntlig förhandling. Rätten beaktar inte omständigheter som
inte har åberopats. Det är därför viktigt att du tydligt formulerar vad du anser vara fel vid upphandlingen
och kan visa stöd för dina påståenden.
§
Laghänvisning
16 kap. 20 § LOU Skadestånd
16 kap. 21 § LOU Tidsfrister
39

Begrepp och definitioner
I texten används genomgående ett antal begrepp för vilka följande definitioner gäller.
Begrepp
A
A-tjänst
Anbud
Anbudsgivare
Anbudsprövning
Anbudssökande
Anbudstid
Anbudsutvärdering
Annons
Annons vid förhandsinsyn
Ansökningsinbjudan
Avrop
Avtal
Förklaring
Tjänster som finns angivna i bilaga 2 till LOU/LUF. Dessa tjänster har
typiskt sett ansetts mer lämpade för gränsöverskridande handel och
omfattas därför av EU:s upphandlingsdirektiv.
Bindande svar från leverantör på förfrågningsunderlag från upphandlande
myndighet/enhet.
Den som lämnar anbud.
Prövning av anbud enligt de krav och kriterier som angetts i
förfrågningsunderlaget, dvs. uteslutning av leverantör (10 kap),
leverantörskvalificering (11 kap) och tilldelning av kontrakt, (12 kap).
Den som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat förfarande
eller i ett urvalsförfarande.
Tiden från det att anbudsinbjudan offentliggörs till sista dag för att lämna
anbud.
Bedömning av vilket/vilka anbud som ska antas utifrån vald
tilldelningsgrund, antingen "det ekonomiskt mest fördelaktiga" eller
"lägsta pris".
Annonseringens syfte är att skapa transparens och konkurrens.
Upphandlingar över tröskelvärdena annonseras i Tender Electronic Daily
(TED). Upphandlingar under tröskelvärdena och av B-tjänster annonseras
i nationell allmänt tillgänglig elektronisk databas eller (vid förenklat
förfarande) på annat sätt som möjliggör effektiv konkurrens. Tilldelning
av kontrakt avseende LOV annonseras i en särskild databas,
www.valfrihetswebben.se.
En upphandlande myndighet väljer att frivilligt iaktta möjlighet till
förhandsinsyn dvs. annonsera sin avsikt att tilldela kontrakt. Annonsen
ska skickas till Europeiska kommissionen eller till en allmän tillgänglig
databas. Därefter löper avtalsspärren (se avtalsspärr). Genom att tillämpa
avtalsspärr undviker den upphandlande myndigheten risken att avtalet
ogiltigförklaras efter avtalstecknande.
Inbjudan att ansöka om att få lämna anbud vid selektiv- eller
urvalsupphandling.
Tilldelning av kontrakt från ett ramavtal. Se även beställning.
Se kontrakt
40

Avtalsspärr
B
Behovsanalys
Beställning
B-tjänst
Blandade kontrakt
Byggentreprenad
Bör-krav
C
D
Direktupphandling
E
Efterannonsering
Elektronisk auktion
F
Förenklat förfarande
Förfrågningsunderlag
Förhandlat förfarande
Tidsfrist efter underrättelse om tilldelningsbeslut då avtal inte får ingås,
10 eller 15 dagar beroende på kommunikationssätt. Avtalsspärren syftar
till att ge leverantörer möjligheter att begära överprövning.
Förberedelse inför en upphandling i syfte att fastställa och identifiera den
upphandlande myndighetens behov.
En begäran om leverans av en vara eller tjänst. Beställning är den del i
inköpsprocessen som följer efter att kontrakt tilldelats en leverantör.
Tjänster som anges i bilaga 3 till LOU/LUF och upphandlas enligt 15 kap.
Dessa tjänster har typiskt sett ansetts mindre lämpade för
gränsöverskridande handel. Omfattas inte av EU:s upphandlingsdirektiv,
däremot av de grundläggande EU-rättsliga principerna.
Kontrakt som avser både varor och tjänster. Bedömning av vilka regler
som ska gälla görs enligt den så kallade överviktsprincipen.
Utförande eller utförande och projektering av ett byggnads- eller
anläggningsarbete (se avd. F i bilaga 1 till LOU).
Se tilldelningskriterier
En upphandling utan krav på annonsering och utan krav på anbud i en
viss form.
Meddelande i TED om en avslutad upphandling. Efterannonsering är
obligatorisk för alla upphandlingar över tröskelvärdena, även vid
upphandling av B-tjänster.
En upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera
nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden.
Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer har rätt att
delta och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera
anbudsgivare (enbart 15 kap).
Samlingsbegrepp för allt underlag för anbud i en upphandling som
tillhandahålles leverantörer, bland annat teknisk
specifikation/uppdragsbeskrivning, krav på leverantör, administrativa och
kommersiella villkor m.m.
Ett upphandlingsförfarande där den upphandlande myndigheten eller
enheten bjuder in utvalda leverantörer och förhandlar om
kontraktsvillkoren med en eller flera av dem.
41

Förhandsannonsering
Förhandsinsyn
Förlängd avtalsspärr
Förnyad
konkurrensutsättning
Försörjningssektorerna
I
Inköpscentral
K
Kommersiella villkor
Konkurrenspräglad dialog
Kontrakt
Krav
Kvalificeringskrav
Meddelande i TED med information om de upphandlingar som
upphandlande myndighet/enhet planerat för de kommande tolv
månaderna. Förhandsannonsering kan förkorta tidsfristerna för att lämna
anbud.
En frivillig annonsering i TED respektive i en allmänt tillgänglig databas
om att den upphandlande myndigheten/enheten avser att tilldela kontrakt
utan föregående annonserat upphandlingsförfarande. Avtalsspärr på 10
dagar inträder och ett kontrakt kan efter den tidens utgång inte förklaras
ogiltigt av domstol.
Ett automatiskt förbud att ingå avtal efter en ansökan om överprövning i
förvaltningsrätt.
Förnyad inbjudan att lämna anbud vid ramavtal med flera leverantörer när
samtliga villkor inte är fastställda.
Statliga och kommunala myndigheter samt offentliga företag som
bedriver verksamhet inom områdena vatten, energi-, transport- och
posttjänster. Även övriga (privata) företag, som bedriver verksamhet inom
försörjningssektorerna med stöd av särskilda rättigheter eller ensamrätt.
Omfattas av LUF.
En upphandlande myndighet som
1. ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är
avsedda för andra upphandlande myndigheter, eller
2. medverkar vid en offentlig upphandling i egenskap av ombud åt flera
upphandlande myndigheter.
De villkor som reglerar kontraktsrättsliga förhållanden under avtalstiden.
Ett upphandlingsförfarande som varje leverantör kan begära att få delta i
och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de
anbudssökande som har bjudits in att delta i förfarandet.
Konkurrenspräglad dialog får användas vid särskilt komplicerade kontrakt
och då öppet, selektivt, förenklat eller urvalsförfarande inte medger
tilldelning av kontrakt.
Ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som
1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera
leverantörer,
2. avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller
tillhandahållande av tjänster, och
3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk
signatur.
Krav vid upphandlingen som måste uppfyllas av anbudsgivaren för att ett
kontrakt ska kunna tilldelas.
Krav på leverantörens finansiella och ekonomiska ställning samt tekniska
och yrkesmässiga förmåga och kapacitet.
42

L
Leverantör
Leverantörskvalificering
Likabehandlingsprincipen
LOU
LOV
LUF
O
Offentlig upphandling
Offentligt styrda organ
Den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför
byggentreprenader. Med leverantör avses också grupper av leverantörer.
Den del av anbudsprövningen där den upphandlande
myndigheten/enheten kontrollerar att de leverantörer som lämnat anbud
uppfyller de så kallade kvalificeringskrav som ställs i upphandlingen.
Syftet är att bedöma om leverantören har tillräcklig förmåga att leverera
den vara, utföra den tjänst eller genomföra de
byggnadsentreprenadsarbeten som upphandlingen avser.
Se principen om likabehandling
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling. Med offentlig upphandling
avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att
tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller
byggentreprenader. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2008 och ersatte lag
(1992:1528) om offentlig upphandling.
Lag (2008:962) om valfrihetssystem(LOV). LOV reglerar vad som ska
gälla när upphandlande myndigheter överlåter till slutanvändaren att välja
utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller för
kommuner och landsting när de inför valfrihetssystem för bland annat
hälsovård-, social- och primärvårdstjänster och för Arbetsförmedlingen
vid tillhandahållande av valfrihetssystem med etableringslotsar för
nyanlända invandrare samt inom myndigheternas arbetsmarknadspolitiska
verksamhet.
Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi,
transporter och posttjänster. Med upphandling avses de åtgärder som
vidtas av en upphandlande enhet i syfte att tilldela ett kontrakt eller att
ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader för viss
verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Lagen trädde i kraft den 1 januari 2008 och ersatte lag (1992:1528) om
offentlig upphandling.
De åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att tilldela
ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller
byggentreprenader. Benämns inom försörjningssektorerna enbart
"upphandling".
Sådana bolag och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse,
under förutsättning att behovet inte är av kommersiell karaktär, och
1. som till största delen finansieras av en kommun, ett landsting eller en
upphandlande myndighet,
2. vars verksamhet står under kontroll av en kommun, ett landsting eller
en upphandlande myndighet, eller
3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än hälften av
antalet ledamöter är utsedda av en kommun, ett landsting eller en
upphandlande myndighet.
43

Ogiltigförklaring av avtal
Option
Otillåten
direktupphandling
P
Principen om ickediskriminering
Principen om
likabehandling
Principen om
proportionalitet
Principen om ömsesidigt
erkännande
Principen om öppenhet
Produkt
Projekttävling
R
Ramavtal
Rangordning
S
Selektivt förfarande
Avtal som ingåtts efter en otillåten direktupphandling eller i strid mot
något förbud mot att ingå avtal (avtalsspärr, förlängd avtalsspärr,
interimistiskt beslut, tiodagarsfrist och avtal innan tilldelningsbeslut har
meddelats) kan under vissa förutsättningar förklaras civilrättsligt ogiltigt
av förvaltningsrätt efter ansökan av leverantör.
En möjlighet att förlänga eller ändra omfattningen av ett kontrakt. Ska
anges i förfrågningsunderlaget och kontraktet.
Ingående av avtal med en leverantör utan föregående annonsering, trots
att avtalet rätteligen skulle ha föregåtts av ett annonserat förfarande enligt
LOU eller LUF.
Förbud att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund
av nationalitet.
Alla leverantörer ska behandlas lika och ges så lika förutsättningar som
möjligt.
De krav som ställs i en offentlig upphandling ska inte gå längre än vad
som är lämpligt, effektivt, relevant och ändamålsenligt för den aktuella
upphandlingen.
Upphandlande myndighet/enhet är skyldig att erkänna och acceptera
handlingar, exempelvis intyg, examina etc. som utfärdats av behöriga
myndigheter i andra medlemsstater inom unionen.
Upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet, bland annat
genom annonsering och underrättelse av beslut.
Sammanfattande benämning för byggentreprenad, vara eller tjänst.
En tävling om arkitekttjänster eller andra tjänster, som syftar till att
upphandlande myndighet/enhet erhåller en ritning eller
projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag.
Ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och
en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare
tilldelning av kontrakt (avrop) under en given tidsperiod.
Ordning för tilldelning av kontrakt (avrop) enligt villkor angivna i
ramavtal.
Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer kan ansöka
om att få delta, och den upphandlande myndigheten/enheten bjuder in
vissa leverantörer som får lämna anbud. Förhandling får inte ske.
44

Skadestånd
T
TED
Teknisk specifikation
Tidsfrister
Tilldelningsbeslut
Tilldelningskriterier
Tiodagarsfrist
Tjänstekontrakt
Tröskelvärden
U
Underrättelse om
tilldelningsbeslut
Upphandlande
myndigheter
Ersättning till leverantörer som lidit skada på grund av att den
upphandlande myndigheten/enheten har brutit mot upphandlingsreglerna.
Ansökan sker till tingsrätt inom ett år från det att avtalet har slutits eller
att avtalet har förklarats ogiltigt genom ett avgörande som har vunnit laga
kraft.
EU:s databas för meddelande om upphandlingar (annonser) där värdet av
upphandling överskrider tröskelvärdena. Förkortningen står för Tenders
Electronic Daily.
Beskrivning av föremålet för upphandlingen. Kan utformas med
hänvisning till standarder eller som funktions- eller egenskapskrav.
Vid de olika upphandlingsförfarandena gäller olika tidsfrister för
lämnande av anbud och ansökan om att få lämna anbud.
Upphandlande myndighets/enhets beslut om att tilldela ett kontrakt eller
sluta ramavtal och skälen för beslutet. Tilldelningsbeslut ska underrättas
om det finns flera anbudsgivare.
De kriterier som används för att utvärdera det ekonomiskt mest
fördelaktiga anbudet inför tilldelning av kontrakt. Kallas även
utvärderingskriterier eller "bör-krav".
Förbud mot att ingå avtal under tio dagar efter domstolsavgörande eller
upphävande av interimistiskt beslut i mål om överprövning. Se även
avtalsspärr.
Med tjänstekontrakt enligt LOU avses ett kontrakt som gäller utförande
av tjänster enligt bilaga 2 eller 3 (A- eller B-tjänster) och som inte utgör
ett byggentreprenadkontrakt enligt 3 § eller ett varukontrakt enligt 21 §.
Ett kontrakt som avser varor och som även omfattar A- eller B-tjänster
ska behandlas som ett tjänstekontrakt, om värdet av tjänsterna är högre än
värdet av varorna.
Ett kontrakt som avser A- eller B-tjänster och omfattar verksamhet som
hänförs till byggentreprenader enligt bilaga 1, men som är underordnad
kontraktets ändamål i övrigt, ska behandlas som ett tjänstekontrakt.
Beloppsvärden som avgör om en upphandling ska ske enligt de
direktivstyrda reglerna eller reglerna i LOU 15 kap.
Skriftlig underrättelse till anbudssökande eller anbudsgivare om de beslut
som fattats om att tilldela ett kontrakt eller sluta ett ramavtal samt om
skälen för besluten.
Organisationer som omfattas av LOU. Statliga och kommunala
myndigheter, såsom beslutande församlingar i kommuner och landsting
och vissa offentligt styrda organ (exempelvis flertalet kommunala och en
del statliga bolag). Även sammanslutningar av en eller flera upphandlande
myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ.
45

Upphandling
Upphandlingsförfaranden
Upphandlingskontrakt
Upphandlingsrättsliga
principer
Upphandlingssekretess
Upphandlingsskadeavgift
Urvalsförfarande
Uteslutning av leverantör
Utvärderingskriterier
V
Varukontrakt
Ö
Öppet förfarande
Med upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande enhet
i syfte att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal avseende varor,
tjänster eller byggentreprenader. Observera att upphandling ofta är en
benämning på offentlig upphandling.
Förenklat förfarande, urvalsförfarande, konkurrenspräglad dialog och
direktupphandling ska tillämpas enligt förutsättningarna i 15 kap.
LOU/LUF.
Öppet förfarande, selektivt förfarande, förhandlat förfarande och
konkurrenspräglad dialog ska tillämpas enligt förutsättningarna i 4 kap.
LOU/LUF.
Se kontrakt.
Principerna om likabehandling, icke-diskriminering, proportionalitet,
öppenhet (transparens) samt principen om ömsesidigt erkännande. Dessa
principer gäller vid upphandlingar enligt LOU och LUF (även för 15
kap.), enligt LOV samt vid tilldelning av tjänstekoncessioner. Är en del
av grundläggande EU-rättsliga principer.
Anbud och information som lämnas till en upphandlande myndighet/enhet
vid en upphandling omfattas av sekretess. Sekretess gäller enligt
huvudregeln till dess alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller
beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har
slutförts.
Sanktionsavgift som kan dömas ut av förvaltningsrätt efter ansökan av
Konkurrensverket. Upphandlande myndigheter/enheter kan under vissa
förutsättningar åläggas att betala en upphandlingsskadeavgift vid brott
mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr samt vid otillåten
direktupphandling. Avgiften kan uppgå till maximalt tio miljoner och
tillfaller staten.
Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer har rätt att
ansöka om att få lämna anbud. Den upphandlande myndigheten inbjuder
vissa leverantörer att lämna anbud och får förhandla med en eller flera
anbudsgivare (endast 15 kap).
Uteslutning ska ske (obligatoriskt uteslutning) om anbudsgivare gjort sig
skyldig till vissa brott och får ske (frivillig uteslutning) om anbudsgivare
exempelvis inte fullgjort sina skyldigheter avseende skatt eller
socialförsäkringsavgifter.
Se tilldelningskriterier
Ett kontrakt som avser köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor under
förutsättning att det inte anses vara tjänste- eller byggentreprenadkontrakt.
Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer får lämna
anbud. Förhandling får inte ske.
46

Överprövning
Överviktsprincipen
Prövning i förvaltningsdomstol enligt LOU eller LUF efter ansökan av
leverantör som anser sig ha lidit skada eller kan komma att lida skada i en
upphandling pga. överträdelse av upphandlingsreglerna eller
grundläggande principer.
Överprövning kan resultera i att upphandlingen ska göras om eller rättas
till eller att ett avtal ska förklaras ogiltigt.
Används för att särskilja så kallat blandade kontrakt, dvs. då såväl varor
som tjänster eller såväl A- som B-tjänster ingår i upphandlingen.
Bestämmelserna om tjänsteupphandling tillämpas om värdet för tjänsterna
i upphandlingen överstiger värdet av varorna och det omvända om värdet
för varor överstiger värdet för tjänsterna. Det samma gäller för A- och B-
tjänster.
47