Stenskvätta - Sveriges Ornitologiska Förening
Stenskvätta - Sveriges Ornitologiska Förening
Stenskvätta - Sveriges Ornitologiska Förening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMARBETE FÖR JORDBRUKSFÅGLAR<br />
Stenskvätta<br />
Stenskvättans namn antyder att den ofta ”skvätter” iväg bland stenar och stenrösen och då visar upp sin karakteristiskt tecknade svartvita stjärt.<br />
© Tomas Lundquist<br />
Visste du att såväl svenska som<br />
nordamerikanska stenskvättor<br />
övervintrar på Afrikas savanner<br />
Stenskvättan lever ett utpräglat<br />
markliv och föredrar öppna och<br />
torra miljöer med kort markvegetation<br />
som t.ex. naturbetesmark,<br />
åkermark samt kalfjäll. I Sverige<br />
har häckfågelbeståndet minskat<br />
kraftigt och mer än halverats<br />
mellan 1975 och 2006.<br />
April Maj Juni Juli Augusti September<br />
Återvänder<br />
till södra Sverige<br />
Säkra boplatser<br />
Stenskvättans biotoper utgöres av det<br />
öppna landskapet, där den föredrar<br />
torra, solexponerade betesmarker. Den<br />
trivs där stenar, stenrösen och andra<br />
markhåligheter ger förutsättning för<br />
häckning, men kan också bo under<br />
tegelpannor på t.ex. lador intill<br />
åkermark.<br />
Häckningsperiod<br />
Stenskvättan behöver:<br />
Föda<br />
Födan består av allehanda småkryp<br />
som oftast tas från marken, men även<br />
jagas i luften. Par som häckar i ren<br />
åkermark födosöker ofta i åkerkanter<br />
och vid småvägar men är ofta tvungna<br />
att flyga långa sträckor mellan boplats<br />
och miljöer med sparsam vegetation.<br />
”Ungdomsgäng”<br />
bildas<br />
Gles, kort vegetation<br />
Häckningsframgången är tydligt<br />
bättre i miljöer med kort eller<br />
sparsam vegetation (t.ex. betade<br />
gräsmarker). Orsaken är att risken<br />
för boplundringar är lägre (huskatter,<br />
huggorm, vessla, hermelin, räv<br />
och grävling) samtidigt som att<br />
födotillgängligheten ökar.<br />
Flytten söderut påbörjas
ÅTGÄRDER:<br />
Liksom för flera andra minskande fågelarter i jordbrukslandskapet som<br />
t.ex. törnskata skulle stenskvättan gynnas av åtgärder som skapar öppna<br />
miljöer med ett delvis kort och glest fältskikt.<br />
Boplatser:<br />
• Bevara eller nyskapa stenrösen, stenmurar och lador som erbjuder<br />
lämpliga håligheter.<br />
• Röj buskar och sly kring stenrösen och stenmurar för att göra<br />
lämpliga boplatser tillgängliga.<br />
SAMARBETE FÖR JORDBRUKSFÅGLAR<br />
Stenskvätta<br />
Bra häckningsmiljö på åkermark i början av juni: Vårsådd med öppen åkerkantzon som<br />
erbjuder god tillgång på marklevande småkryp (Uppland 2007). © Sönke Eggers<br />
HOT:<br />
Stenskvättan hotas av jordbruksmetoder som minskar tillgången på<br />
lämpliga boplatser genom:<br />
• Upphörd betesdrift i steniga betesmarker.<br />
• Ökad omfattning av täta grödor runt boplatserna som t.ex. gödslad<br />
slåttervall, och höstsäd men även trädplantering eller ohävd i<br />
åkermark.<br />
• Ökad rationalisering med större åkrar, färre kantzoner och färre<br />
restbiotoper som t.ex. steniga åkerholmar och gamla körvägar.<br />
Fågelskådare och lantbrukare i samarbete © – kommunikation och naturvård i jordbrukslandskapet.<br />
Detta faktablad är framtaget av <strong>Sveriges</strong> <strong>Ornitologiska</strong> Förening och Hushållningssällskapet.<br />
Föda:<br />
• Behåll betesdrift i öppna, steniga betesmarker.<br />
• Behåll regelbunden hävd av åkerholmar för att undvika förbuskning.<br />
• Skapa kantzoner med låg och gles vegetation inom 100 m avstånd<br />
från lämpliga boplatser.<br />
• Behåll gamla körvägar med kort vegetation.<br />
• Öka andelen vårsådda grödor som ger kortare vegetation under<br />
häckningstiden.<br />
• Skapa sprutningsfria kantzoner.<br />
• Försök att betesplanera för att kunna minska användning av<br />
avmaskningsmedel som minskar mängden insekter.
Change language