Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2009: - Atriagroup.com

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

Bokslut och verksamhetsberättelse 

Kallelse till bolagsstämna..............................................................40 

Styrelsens verksamhetsberättelse...............................................41 

Aktieägare och aktier.......................................................................48 

Koncern nyckeltal.............................................................................50 

Atria koncernens IFRS-bokslut......................................................52 

Noter till koncernbokslutet.............................................................56 

Moderbolagets balansräkning, 

resultaträkning och kassaflöde (FAS)...........................................94 

Noter till moderbolagets bokslut...................................................96 

Underskrifter och revisionberättelse..........................................102 

Kod för bolagsstyrning (se separat innehållsförteckning 

på sidan 104) 

Ordinarie bolagsstämma 29.4.2010   

Atria Abp:s aktieägare kallas till ordinarie bolagsstämma 

som hålls onsdagen 29.4.2010 i Finlandiahuset i Helsingfors. På 

bolagsstämman behandlas bl.a. följande: 

1. Ärenden som enligt § 16 i bolagsordningen ankommer 

på den ordinarie bolagsstämman. 

Kallelse till bolagsstämman publiceras i landsomfattande 

dagstidningar den 22.3.2010. Handlingar till bolagsstämman 

kan läsas på bolagets webbplats www.atriagroup.com. 

Ekonomisk rapportering år 2010 

År 2010 publicerar Atria Abp resultatinformation 

enligt följande: 

Bokslutskommuniké för år 2009....................................... 18.2.2010 

Årsredovisning för år 2009...................................................vecka 14 

Delårsöversikt Q1 (3 mån) .................................................28.4.2010 

Delårsöversikt Q2 (6 mån)...................................................29.7.2010 

Delårsöversikt Q3 (9 mån).................................................27.10.2010 

Atrias ekonomiska rapporter publiceras i realtid på bolagets 

webbplats www.atriagroup.com 

Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2009: 

Det utmanande marknadsläget 

syntes i Atrias verksamhet 

Under 2009 fördjupades lågkonjunkturen inom alla industrigrenar. 

Livsmedelsindustrin påverkades i ett senare skede än 

andra branscher. Den märkte av lågkonjunkturen i form av 

förändrade köpvanor: konsumenterna gick över till förmånligare 

produkter och även restaurangerna tog in fler förmånliga 

alternativ på menyerna. Hos Atria märktes dessa förändringar 

som minskad omsättning. I Finland, Sverige och 

Ryssland hade konsumtionsvanorna en mer måttlig inverkan 

på omsättningen. Värst var läget i Estland, där ekonomin 

gjorde en djupdykning och detaljhandelns volym minskade 

med 17 procent under 2009. 

År 2009 genomförde Atria inga nya företagsförvärv. Under 

räkenskapsperioden fokuserade strategin på stabilisering 

och utveckling av verksamheten efter företagsförvärven 

året innan. Atria gjorde betydande marknadsföringssatsningar 

och utvecklade nya produktgrupper inom alla affärsområden. 

I Finland lanserades bl.a. den nya produktfamiljen 

Atria Fresh och i Ryssland förnyades CampoMos marknadskommunikation. 

Atria Scandinavia satsade på försäljningen 

och marknadsföringen av produkterna i den nya kategorin 

för delikatessprodukter. 

Omsättningen och resultatet pressades ändå av en svag 

rysk rubel och svensk krona, särskilt i början av 2009. I slutet 

av året försvagade den allt djupare lågkonjunkturen efterfrågan, 

i synnerhet inom Food Service-sektorn. 

Anpassningen av verksamheten till lågkonjunkturen, 

som fördjupades mot slutet av året, fordrade en ny slags 

strategisk flexibilitet av Atria. I Sverige och Finland startades 

stora effektiviseringsprogram på hösten med målet att trygga 

Atrias konkurrenskraft under de kommande åren. I Ryssland 

fortsatte effektiviseringsprogrammet i samband med integreringen 

av Campomos. 

Atrias mål är att vara konsumenternas och kundernas förstahandsval 

i matbranschen – särskilt när det gäller färskvaror 

– i Östersjöområdet och i de europeiska delarna av Ryssland. 

För att målet ska uppnås krävs att Atria är marknadsledande 

eller minst marknadstvåa inom alla affärsområden och att företagets 

varumärken är bland de två mest kända. 

Trots förändringar i marknadsläget och omvärlden höll 

Atria fast vid sina ekonomiska mål enligt följande: 

• Rörelsevinst minst 5 % 

• Soliditetsgrad 40 % 

• Internationella verksamhetens andel 50 % 

• Avkastning på eget kapital (ROE) 12 % 

• Utdelning av räkenskapsperiodens vinst 50 % 

Lågkonjunkturen påverkade Atrias försäljning 

Atria Finland omsatte 781,9 miljoner euro (797,9 miljoner 

euro), vilket var en minskning med 2 procent jämfört 

med föregående år. Atria Finland tappade något av sin totala 

marknadsandel i detaljhandeln. Särskilt marknadsandelen 

för handelns egna märken minskade. I Finland minskade produktionen 

av fläskkött och Atria Finlands slaktvolymer sjönk, 

vilket tryckte ned omsättningen. Atria Finlands resultatutveckling 

var ändå god med hänsyn till det rådande marknadsläget, 

rörelsevinsten blev 42,9 miljoner euro (33,9 miljoner euro). 

I september lanserade Atria en serie färdigmat av helt 

nytt slag – Atria Fresh – som fick en lyckad start på försäljningen. 

Marknadsföringskampanjen fick osedvanligt stor 

uppmärksamhet i medierna. 

Lågkonjunkturen fördjupades andra halvåret, vilket ledde 

till försvagad efterfrågan på Atrias produkter. Tillsammans 

med bedömningen att det dåliga konjunkturläget 

fortsätter ledde det till beslutet om det stora effektiviseringsprogram 

som inleddes i oktober. Målet är kostnadsbesparingar 

på ca fem miljoner euro per år. 

Atria Scandinavia hade en omsättning på 405,2 miljoner 

euro (455,2 miljoner euro). Omsättningen i euro minskade 

med 11 procent, främst på grund av kronans försvagade 

kurs. Räknat i kronor minskade omsättningen med 3,5 procent. 

Lågkonjunkturen har lett till minskad efterfrågan, i synnerhet 

på Food Service-produkter. 

Atria Scandinavias resultatutveckling uppnådde inte de 

uppställda målen för 2009. Rörelsevinsten var klart lägre än 

fjolårets resultat. Den lägre rörelsevinsten berodde i första 

hand på den förlustbringande sallads- och smörgåsverksamheten 

samt den svaga svenska kronan som höll priset på importråvara 

högt. Atria Scandinavias rörelsevinst var 10,0 miljoner 

euro för hela året, vilket innefattar 2,9 miljoner euro 

kostnader av engångskaraktär som härrör sig från nedläggningen 

av sallads- och smörgåsverksamheten. 

I Sverige inleddes under första kvartalet 2009 ett effektiviseringsprogram 

som gällde alla verksamheter. Programmet 

fick en fortsättning på hösten genom omstruktureringen 

av produktionen och logistiken inom Atria Deli. Med dessa 

åtgärder anpassades affärsverksamheten till den svagare efterfrågan 

som lågkonjunkturen orsakat och dessutom tryggas 

handlingskapaciteten i framtiden. 

Atria Rysslands omsättning var 113,0 miljoner euro (93,8 

miljoner euro) och rörelseresultatet blev negativt med 9,8 

miljoner euro (3,4 miljoner euro). Omsättningen 2009 ökade 

med 20,5 procent jämfört med året innan. Det berodde 

främst på att bolaget Campomos, som förvärvades hösten 

2008, blev en del av Atria. Omsättningen pressades av att 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

40 41


den ryska rubeln försvagades mot euron och att marknaden 

stagnerade i slutet av 2009. 

Atria Rysslands rörelseresultat förbättrades målenligt under 

året. Rörelseförlusten minskade avsevärt och resultatet 

för fjärde kvartalet låg nära noll. 

Marknadsandelarna för Atria Rysslands främsta varumärken 

låg på samma nivå som året innan. Pit-Products marknadsandel 

var stabil, medan marknadsandelen för Campo- 

Mos-produkterna sjönk i början av året tills man återigen 

kom in på ett tillväxtspår i slutet av året. Marknadsföringen 

av CampoMos förnyades vad gäller varumärke, produktsortiment 

och reklam. I slutet av året undertecknade Atria 

ett delägaravtal om produktion av svinkött i Ryssland med 

danska Dan Invest A/S. Genom avtalet säkerställer Atria 

bättre tillgång och kvalitet på lokalt producerat svinkött för 

de ryska konsumenterna. Den nya investeringen ger Atria 

bättre möjligheter att balansera andelen importerat respektive 

lokalt producerat svinkött och därmed bättre kontroll 

över valutariskerna och andra risker förenade med råvaruanskaffningen. 

Driftsättningen av den nya fabriken i Gorelovo i S:t Petersburg 

flyttades fram till början av år 2010. Driftsättningen 

har skjutits upp då vatten- och avloppsanslutningar saknats. 

I slutet av år 2009 slutfördes anslutningarna och de nödvändiga 

myndighetstillstånden för driftsättningen erhölls. 

Atria Baltikums tillväxt hämmades av den svaga totala efterfrågan 

på den estniska marknaden. Detaljhandelns volym 

minskade med ca 17 procent jämfört med år 2008. Samtidigt 

sjönk livsmedelsefterfrågan med 9 procent (källa: Estonian 

Statistical Board). Atria Baltikums omsättning var 37,5 

miljoner euro (32,3 miljoner euro) och rörelseförlusten blev 

12,6 miljoner euro (-3,8 miljoner euro). Rörelseförlusten inkluderar 

nedskrivningar av engångskaraktär på 7,2 miljoner 

euro. 

Koncernens nyckeltal, 

miljoner euro: 2009 2008 2007 

Omsättning 1 316,0 1 356,9 1 272,2 

Rörelsevinst 27,5 38,4 94,5 

Rörelsevinst, % 2,1 2,8 7,4 

Balansomslutning 1 101,3 1 134,5 1 000,7 

Avkastning på eget kapital, % 1,7 2,5 17,2 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,7 5,3 15,2 

Soliditet, % 39,7 38,4 47,6 

Nettoskuldsättningsgrad, % 89,4 94,6 60,1 

Resultat 

Koncernen redovisar en rörelsevinst på 27,5 miljoner euro 

(38,4 miljoner euro). Rörelsevinsten 2009 innefattar kostnader 

av engångskaraktär på 13,1 miljoner euro (1,5 miljoner 

euro). I redovisningen ingår för Sveriges del kostnader 

av engångskaraktär på 2,9 miljoner euro i samband med 

avyttringen av sallads- och smörgåsverksamheten, i Ryssland 

kostnader på 3,0 miljoner euro vid övertagandet och 

integreringen av bolaget Campomos och i Baltikum nedskrivningar 

på totalt 7,2 miljoner euro, varav 3,0 miljoner 

euro avser goodwill, 0,8 miljoner euro varumärken och 3,4 

miljoner euro byggnader och maskiner. Koncernens resultat 

för hela räkenskapsperioden var 7,4 miljoner euro (11,4 

miljoner euro). 

Händelser efter översiktsperioden 

I januari 2010 meddelade Atria att bolaget startar ett effektiviseringsprogram 

i Estland som ska ge kostnadsbesparingar 

på cirka en miljon euro per år. För att uppnå besparingarna 

stänger Atria sin fabrik i Ahja och produktionen koncentreras 

till fabrikerna i Valga och Vastse-Kuuste. Vid Ahjafabriken 

sägs ca 40 arbetstagare upp. 

Rauno Väisänen utnämndes till ny verkställande direktör 

för Atria Estland fr.o.m. 1.2.2010. 

Forsknings- och utvecklingsarbete 

Inom samtliga affärsområden fokuserar Atriakoncernens 

forsknings- och utvecklingsarbete på undersökningar av 

konsumentbeteendet. Därtill medverkar Atria i tillämpad 

forskning inom produkt- och förpackningsteknik samt näringsvetenskap. 

Lågkonjunkturen syntes i produktutvecklingsprojektens 

lanseringar år 2009. Trots detta lanserades flera nya koncept 

där smak, naturlighet och förpackningsinnovationer backade 

upp bolagets position inom alla marknadsområden. 

Huvudfokus i Atriakoncernens produktutvecklingsarbete 

låg på skivade smörgåspålägg och färdigmat. Nya och 

förmånligare smörgåspålägg introducerades på marknaden, 

lanseringen var särskilt framgångsrik i Ryssland och Baltikum. 

I Ryssland förnyades också CampoMos-produktsortimentet 

framgångsrikt. Produkterna möter nu konsumenternas 

behov vad gäller förpackningar och smak. 

I Finland lanserade Atria en ny slags produktfamilj på 

marknaden för färdigmat – Atria Fresh med sallader, mikrovågsrätter 

och sandwichar. En världsnyhet i serien är den 

återvinningsbara ugnsformen av kartong för Atria Freshmikrovågsrätterna. 

Atria Finlands mest framgångsrika lansering var en ny 

typ av köttserie med såser. Syftet är bl.a. att hjälpa konsumenterna 

med tillredningen av en lyckad sås. Produktserien 

var den produktnyhet som sålde bäst. 

Atria Scandinavia lanserade framgångsrikt den nya produktfamiljen 

Barnens, som innehåller olika köttprodukter, 

bl.a. korv och leverpastej. Näringsinnehållet har planerats 

särskilt för barn och produkterna innehåller inga allergiframkallande 

ingredienser. Delikatessprodukterna nådde 

fortsatta framgångar. Nya tapas-produkter, ölkorv och läckra 

vegetariska snacks lanserades på marknaden. 

Allt som allt lanserade Atria 340 produktnyheter år 2009. 

Dessa utgjorde ca 5 procent av Atrias totala omsättning. De 

nya produkterna hade stor betydelse för resultatet inom vissa 

produktgrupper eftersom viktiga förändringar av sortimentet 

kunde göras med hjälp av dem. 

Lågkonjunkturen är fortfarande en relevant faktor år 

2010. Den märktes mycket kraftigt redan under 2009 i att 

konsumenternas prismedvetenhet ökade och konsumenterna 

började köpa något förmånligare livsmedel i stället för 

dyrare alternativ. 

Ansvarstagandet och miljöfrågorna involveras ännu 

starkare i vårt arbete 2010. I produktutvecklingen handlar 

det om att betona näringsfrågor och valet av råvaror samt 

reducera och undvika vissa tillsatsämnen. I utvecklingen av 

nya förpackningar ligger huvudfokus på utforskning av nya 

material. Fler kartongbaserade förpackningar tas fram under 

året. 

Den procentuella andel av omsättningen som Atriakoncernen 

använde för forsknings- och produktutvecklingsverksamhet 

åren 2007–2009 var följande: 

Forsknings- och utvecklingsverksamheten, 

miljoner euro 

Andel av omsättningen, % 

2009 2008 2007 

9,4 

0,7 

9,9 

0,7 

8,4 

0,7 

Finansiering och likviditet 

Läget på finansmarknaden var fortfarande exceptionellt i 

början av år 2009. Inom företagsfinansieringen koncentrerade 

sig många banker främst på att säkra finansieringen 

för befintliga kunder. Maturiteten på de tillgängliga lånen 

var ofta ganska kort och lånemarginalerna höga. Företagen 

hade rätt svårt att utöka antalet finansierande banker eftersom 

många utländska banker minskade utlåningen till företag 

ytterligare. Trots det svåra marknadsläget kunde Atria 

täcka sitt finansieringsbehov och hålla ett tillräckligt antal 

bindande kreditlimiter för att trygga koncernens goda likviditet. 

Atria använde aktivt företagscertifikat för att skaffa 

kortfristig finansiering trots att likviditeten på företagscertifikatmarknaden 

ännu inte återställts till normal nivå. 

Marknadsräntorna sjönk under året till en mycket låg 

nivå, vilket minskade koncernens finansieringskostnader 

trots att kreditmarginalerna steg. Bland ränteintäkterna för 

räkenskapsperioden redovisas ca 6 miljoner euro i kompensation 

för fördröjningen av kött- och charkfabriken i Gorelovo 

i S:t Petersburg. 

I april tecknade Atria Abp två nya avtal om bindande 

femåriga kreditlimiter på 40 miljoner euro. I november återfinansierades 

en kortfristig kreditlimit på 9 miljoner euro 

och en långfristig på 25 miljoner euro genom en ny bindande 

femårig kreditlimit på 40 miljoner euro. I december tog 

Atria ut 15,5 miljoner som tioårigt ArPL-återlån. Genom dessa 

arrangemang kunde låneportföljens medelmaturitet förlängas 

och koncernens finansiella läge stärkas. 

Riskhantering inom Atria 

Atria möter olika interna och externa risker i sin verksamhet, 

och deras effekter kan vara negativa eller positiva för 

verksamhetens resultat. Syftet med den förutseende och 

koncerngemensamma riskhanteringen är att stöda att Atrias 

strategi genomförs och målen uppfylls samt trygga verksamhetens 

kontinuitet om riskerna realiseras. 

En riskkartläggning i enlighet med policyn genomfördes 

inom alla affärsområden och koncernverksamheter. Prioriteringen 

av de mest betydande riskerna sker koncernövergripande 

och rapporteras till styrelsen. Affärsområdenas 

ledningsgrupper och koncernens ledningsgrupp ansvarar 

för verkställandet av riskhanteringen inom sina respektive 

ansvarsområden. 

Lönsamheten i Atrias affärsverksamhet påverkas tydligt 

av de risker som är förenade med prisutvecklingen på den 

internationella marknaden för köttråvara. Atria strävar efter 

att skydda sig mot effekterna av en ogynnsam prisutveckling 

i produktionskostnaderna genom att vid behov anpassa 

produktionen och försöka förutse prisutvecklingen vid prissättningen 

av slutprodukterna. För skydd mot valutakursrisken 

i samband med råvaruinköp har koncernen utarbetat 

en enhetlig valutariskpolicy. Koncernen använder aktivt valutaderivat, 

särskilt som skydd mot valutakursrisken i samband 

med valutabaserade materialinköp i Sverige. 

Vid tillverkning av produkter som säljs under varumärket 

Atria används endast finländskt kött. Förändringar i produktionsvolymerna 

och tillgången till finländsk köttråvara 

kan påverka Atria Finlands lönsamhet på lång sikt. 

Särdrag inom Atria Rysslands marknadsområde är växlande 

importbegränsningar och importtullar för köttimporten. 

Atria stävar efter att garantera tillgången och kvaliteten 

på lokalt svinkött genom att investera i lokal svinproduktion 

i Ryssland. Atria har tillsammans med danska samarbetspartner 

startat ett omfattande projekt som gäller två svingårdar 

i Ryssland. Atria har sedan tidigare en svingård i Moskvaregionen. 

På Atrias mest betydande marknadsområden är detalj- 


42 43


handeln inom livsmedelssektorn mycket koncentrerad, vilket 

skapar möjligheter att utveckla ett långsiktigt och mångsidigt 

samarbete. Å andra sidan kan beroendet av enskilda 

kunder samtidigt vara större. Atrias marknadsposition och 

starka varumärken förbättrar förhandlingsläget. Atria Rysslands 

nya produktionsanläggning i Gorelovo i S:t Petersburgsregionen 

tas i drift våren 2010, vilket möjliggör lanseringen 

av nya produktgrupper på den ryska marknaden och 

stärker Atrias konkurrenskraft. 

I egenskap av livsmedelstillverkare är det mycket viktigt 

för Atria att garantera råvarornas och produkternas kvalitet 

och säkerhet genom hela produktionskedjan. Atria använder 

moderna metoder för att garantera säkerheten i produktionsprocesserna 

och eliminera olika mikrobiologiska, 

kemiska och fysiska riskkällor. Djursjukdomar som förekommer 

i en kritisk punkt i Atrias primärproduktionskedja 

kan orsaka produktionsstopp i enheten i fråga och störa 

hela kedjans verksamhet. Genom egen övervakning i flera 

led strävar Atria efter att identifiera eventuella riskfaktorer så 

tidigt som möjligt. 

Recessionen ökar risken för att Atrias kunder blir mindre 

solventa och att kreditförluster uppstår särskilt i konjunkturkänsliga 

branscher såsom hotell och restaurang. På exportmarknaden 

har särskilt läget i Baltikum utgjort en stor utmaning. 

Tack vare en förstärkt kreditkontroll har ändå inga 

betydande kreditförluster uppstått. 

En betydande del av Atrias kundfordringar i Finland är 

relaterade till förmedling av foder och djur inom primärproduktionen. 

Jordbruksproduktionens lönsamhet har framför 

allt försvagats av kraftiga prishöjningar på foder, gödsel och 

andra insatsvaror. När finansieringen samtidigt försvårats på 

grund av det allmänna ekonomiska läget kan en del av gårdarna 

råka ut för betalningssvårigheter. 

Betydande förändringar i energikostnader, t.ex. i el- och 

gaspriser, kan påverka Atrias lönsamhet. Atria strävar efter 

att skydda sig mot ogynnsamma förändringar genom derivat. 

Dessutom driver Atria projekt som siktar på att minska 

energikostnaderna. 

Arbetsuppgifterna inom livsmedelsindustrin innebär ofta 

arbete i låga temperaturer och monotona rörelser. Arbetet är 

ofta fysiskt och förutsätter användning av t.ex. skärande maskiner 

och verktyg. Atria strävar efter att förebygga arbetsplatsolyckor 

och yrkessjukdomar samt relaterade kostnader 

genom att satsa på säkerhet i arbetet och kontinuerlig utveckling 

av arbetsmetoder och arbetsredskap. Atria Finland har 

startat ett program för tidigt ingripande (Varhainen välittäminen) 

i syfte att upprätthålla arbetsförmågan, minska kostnaderna 

för sjukfrånvaro och förebygga förtida pensioneringar. 

Atria har över 20 produktionsanläggningar i Finland, Sverige, 

Danmark, Baltikum och Ryssland. Samtliga produktions- 

Genom att satsa på en väl avvägd hantering av dessa element 

och på miljöledning skapar Atria ett betydande mervärde 

för affärsverksamheten, intressenterna och miljön. 

I sin bredaste form betraktar Atria miljöansvaret som ett 

ansvarstagande över hela livsmedelskedjan. Miljöansvaret 

omfattar hela leveranskedjan från primärproduktion och råvaruanskaffning 

till tillverkning, konsumtion, återvinning och 

avfallshantering. Utöver miljöskydd betonar detta synsätt vikanläggningar 

är försäkrade mot materiella skador och avbrott 

i verksamheten genom koncernens försäkringsprogram. 

Atrias finansiella risker hanteras enligt den av styrelsen 

godkända finansieringspolicyn. Styrelsen har delegerat tillämpning 

och verkställande av finansieringspolicyn samt 

bl.a. hanteringen av finansiella risker till finansieringskommittén, 

som består av koncernens vd, vice vd, ekonomidirektör, 

Group Controller och finansdirektör. Den praktiska 

hanteringen av finansiella risker är koncentrerad till koncernens 

Treasury-enhet. Målet med hanteringen av koncernens 

finansiella risker är att minska de effekter på resultatet, 

balansräkningen och kassaflödet som beror på prisfluktuationer 

och andra osäkerhetsfaktorer samt att säkerställa en 

tillräcklig likviditet. De största finansiella riskerna är ränterisken, 

valutarisken, likviditetsoch återfinansieringsrisken 

samt kreditrisken. Koncernen har börjat tillämpa IFRS-reglerna 

för beräkning av skyddet vid hantering av marknadsrisker. 

Närmare information om hanteringen av Atrias finansiella 

risker finns i noterna till bokslutet på sidan 85. 

Förändringar i förvaltningen och den operativa 

organisationen 

Vid sitt konstituerande möte efter bolagsstämman omvalde 

Atria Abp:s förvaltningsråd styrelseledamoten Tuomo Heikkilä, 

som stod i tur att avgå. Som ny styrelseledamot i stället 

för Ilkka Yliluoma valdes Esa Kaarto. 

Ari Pirkola valdes till ordförande och Seppo Paavola valdes 

till vice ordförande för förvaltningsrådet. Styrelseordförande 

Martti Selin omvaldes. 

Atria Abp:s styrelse består i sin helhet av: styrelseordförande 

Martti Selin, vice styrelseordförande Timo Komulainen, 

styrelseledamöter Tuomo Heikkilä, Esa Kaarto, Runar 

Lillandt, Harri Sivula och Matti Tikkakoski. 

Atria Scandinavias verkställande direktör Christer Åberg 

lämnade Atria på hösten. Till ny vd för Atria Scandinavia 

och medlem i Atria Abp:s ledningsgrupp fr.o.m. den 1 oktober 

2009 valdes Michael Forsmark, 44 (B.Sc. Business Administration). 

En redogörelse för Atria Abp:s förvaltning och bolagsstyrning 

år 2009 ges i en separat rapport och publiceras samtidigt 

med verksamhetsberättelsen på bolagets webbplats 

(www.atriagroup.com). 

Atria Abp:s förvaltningsprinciper beskrivs närmare i avsnittet 

”Atrias kod för bolagsstyrning”, sidan 104. 

Personal 

Medeltal anställda 2009 2008 2007 

Atria Finland 2 222 2 378 2 394 

Atria Scandinavia 1 394 1 691 1 768 

Atria Ryssland 2 003 1 525 1 278 

Atria Baltikum 595 541 507 

Atriakoncernen sammanlagt 6 214 6 135 5 947 

Räkenskapsperiodens löner 

och arvoden, koncernen sammanlagt 

(miljoner euro) 184,8 181,0 169,9 

Aktiebaserat incitamentsprogram 

för nyckelpersoner 

Atria Abp:s styrelse har beslutat om ett aktiebaserat incitamentsprogram 

för Atriakoncernens nyckelpersoner. Programmet 

omfattar tre intjäningsperioder på ett år vardera. 

Dessa perioder utgörs av kalenderåren 2007, 2008 och 2009. 

Utbetalning sker 2008, 2009 och 2010, dels i A-aktier, dels i 

pengar. Den del som betalas i pengar täcker skatter och avgifter 

av skattenatur som tillkommer belöningen. De erhållna 

aktierna får överlåtas tidigast två år efter att intjäningsperioden 

löpt ut. Belöningarna för intjäningsperioden 2009 

grundar sig på koncernens rörelsevinstprocent och avkastningen 

på sysselsatt kapital (ROCE). Den maximala utbetalningen 

för år 2009 skulle ha varit 100 100 aktier av A-serien 

i Atria Abp. 

Utifrån resultatet för räkenskapsperioden 2009 blir utbetalningen 

2 952 aktier. 

För intjäningsperioden 2007 överlät bolaget totalt 35 260 

egna A-aktier till nyckelpersoner som omfattades av Atrias 

incitamentsprogram. Av dessa aktier återgick 3 870 till bolaget 

under år 2009. För intjäningsperioden 2008 överläts 

inga aktier. 

Miljöansvar 

Atriakoncernens miljöansvar består av tre huvudelement: 

• ekologisk miljöhänsyn på alla nivåer i verksamheten 

• identifiering av indirekta miljökonsekvenser i olika skeden 

av verksamhetskedjan 

• minskning av direkta miljökonsekvenser i den praktiska 

verksamheten. 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

450 000 

400 000 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

Vattenförbrukning 

m 3 

ENergiförbrukning 

MWh 

2008 2009 

Atria Finland 

Atria Scandinavia 

Atria Baltikum 

Atria Ryssland 

m 3 /producerat ton 

15 

12 

9 

6 

3 

0 

2008 2009 

MWh/producerat kilo 

1,5 

1.2 

0,9 

0,6 

0,3 

0,0 

Vattenförbrukning 

Atria 

Finland 

ENERGIeffektivitet 

Atria 

Finland 

2008 2009 

Atria Finland 

Atria Scandinavia 



2008 2009 

Atria 

Ryssland 

Atria 

Ryssland 

Medeltal 

Atria 

Scandinavia 

Medeltal 

Atria 

Scandinavia 


44 45


ten av att skador på miljö och hälsa förebyggs och att man tar 

hänsyn till konsumenternas och personalens säkerhet. Synsättet 

omfattar till vissa delar även råvaruleverantörernas och 

andra underleverantörers agerande och djurens välbefinnande 

på produktionsgårdarna och under transport. 

Miljökonsekvenserna har identifierats och prioriterats utifrån 

deras betydelse. Energiförbrukning, vattenförbrukning, 

belastning från avloppsvatten och kommunalt avfall är de 

viktigaste miljöaspekterna på Atria. Transporter och primärproduktion 

har indirekt betydelse. På Atria är vi även medvetna 

om deras konsekvenser. När det gäller transporterna 

följer vi upp bränsleförbrukningen och inom primärproduktionen 

kontrollerar vi andelen producentgårdar som förbundit 

sig till villkoren för miljöstöd. 

Verksamheten vid koncernens produktionsanläggningar 

bedrivs i enlighet med miljölagstiftningen samt de tillstånd 

och förpliktelser som övervakas av myndigheterna. 

När det gäller Atria Finland Ab har produktionsanläggningarna 

i Nurmo, Kauhajoki och Kuopio certifierats enligt ISO 

14001-standarden. En motsvarande nivå på miljöarbetet 

iakttas även i övrigt. 

Utsikter för 2010 

Marknadsläget bedöms bli utmanande också under 2010. 

Livsmedelskonsumtionen och särskilt köttkonsumtionen 

väntas ändå inte minska i någon betydande grad, och därför 

väntas livsmedelsindustrins produktionsvolymer hålla sig på 

en hygglig nivå. I detta marknadsläge fäster Atria särskild 

vikt vid att hålla effektiv kontroll över kostnaderna. 

De under år 2009 initierade effektiveringsåtgärderna 

slutförs och särskild vikt kommer att fästas vid organisationens 

handlingskapacitet. Investeringsbeslut fattas kontrollerat 

och hela koncernen fokuserar på att säkerställa ett positivt 

kassaflöde och att reducera rörelsekapitalet. 

Likaså beaktas frågor kring ansvarsfullt företagande. Arbetssättet 

i produktionen, särskilt vid köttproduktion och 

djuruppfödning, är väsentliga för Atrias affärsverksamhet. 

Arbetet med att granska Atrias matproduktionskedja ur ett 

ansvarsperspektiv har inletts och integreras framöver i Atrias 

ledningssystem. Under år 2010 satsar Atria även på personalens 

arbetshälsa. 

I Finland bedöms priskonkurrensen bli skarpare. Atria 

Finlands mål är att förbättra lönsamheten ytterligare. 

Atria Scandinavias fokusområde kommer att vara förbättring 

av kostnadseffektiviteten. De under år 2009 initierade 

effektiveringsåtgärderna slutförs och kostnadseffektiviteten 

förbättras ytterligare genom koncentration av produktionen. 

Atria Rysslands viktigaste mål 2010 är att få i gång produktionen 

vid fabriken i Gorelovo så effektivt och snabbt 

som möjligt. Dessutom satsar man på utvecklingen av 

Campomos produkter och verksamhet samt investeringarna 

i de nya svingårdarna i enlighet med avtalet som ingåtts 

med danska Dan Invest A/S. De risker som är relaterade 

till Atria Rysslands råvaruanskaffning kan hanteras bättre i 

framtiden då bolaget äger mer av primärproduktionen. 

Atria Baltikum går vidare med sina effektiveringsåtgärder. 

Produktionen vid fabriken i Ahja flyttas till fabrikerna 

i Valga och Vastse-Kuuste. Dessutom förnyas arbetssätten i 

marknadsföringen och hanteringen av produktgrupperna. 

Trots den utmanande marknadssituationen väntas koncernens 

omsättning och rörelsevinst öka år 2010. 

Atria Abp:s aktiekapital 

Moderbolagets aktiekapital fördelas enligt följande: 

Aktier i A-serien (1 röst/aktie) 

19 063 747 st. 

Aktier i KII-serien (10 röster/aktie) 

9 203 981 st. 

Aktier i A-serien har företräde till utdelning på 0,17 euro, 

varefter utdelning på upp till 0,17 euro betalas på aktierna i 

KII-serien. Om det därefter finns återstående utdelning har 

serierna A och KII samma rätt till utdelning. 

Bolagsordningen innehåller en inlösningsklausul gällande 

KII-aktien. Om en aktie i KII-serien överförs till en ny 

ägare utanför bolaget eller om en aktie i KII-serien övergår 

till en sådan aktieägare i bolaget som inte sedan tidigare 

äger aktier i KII-serien, ska den till vilken aktien överförts 

utan dröjsmål underrätta bolagets styrelse om detta. Personer 

som äger aktier i KII-serien har då rätt att på vissa villkor 

lösa in aktien. 

För förvärv av aktier i KII-serien genom överlåtelse krävs 

dessutom bolagets samtycke. Ingendera begränsning gäller 

för aktier i A-serien. 

Uppgifter om aktieägandets fördelning, aktieägare och 

ledningens innehav finns i avsnittet ”Atria Abp: Aktieägare 

och aktier”. 

Fullmakt för styrelsen 

att besluta om aktieemission 

Bolagsstämman beslutade den 29 april 2009 att ge styrelsen 

fullmakt att besluta om emission och/eller utgivning av optionsrätter 

eller andra i aktiebolagslagens 10 kap. 1 § avsedda 

särskilda rätter till aktier gällande maximalt 12 800 000 

nya eller av bolaget eventuellt innehavda A-aktier i en eller 

flera poster. Fullmakten upphäver samtliga gällande fullmakter 

om aktieemission inklusive fullmakter om fondemission 

och gäller till utgången av nästa ordinarie bolagsstämma, 

dock högst till den 30 juni 2010. 

Förvärv och överlåtelse av egna aktier 

Bolagsstämman den 29 april 2009 gav styrelsen fullmakt att 

besluta om förvärv av 2 800 000 A-aktier i bolaget med medel 

som ingår i bolagets eget fria kapital. Antalet förvärvade A- 

aktier får uppgå till högst 10 procent av bolagets alla aktier. 

Fullmakten gäller till utgången av nästa ordinarie bolagsstämma, 

dock högst till den 30 juni 2010. 

År 2008 beslutade Atria Abp:s styrelse att förvärva högst 

300 000 egna A-aktier med stöd av en fullmakt som bolagsstämman 

gav den 29 april 2008. Aktierna ska i enlighet 

med fullmakten användas som vederlag vid företagsköp 

eller andra arrangemang som ingår i affärsverksamheten, 

för att finansiera investeringar, som en del av incitamentsystemet, 

för att utveckla bolagets kapitalstruktur eller för att 

hållas inom bolaget eller på annat sätt överlåtas eller makuleras. 

Aktieköpen inleddes den 29 september 2008 och 

avslutades den 3 februari 2009. 

Under år 2009 förekom inga överlåtelser av egna A-aktier 

som innehas av bolaget. Den 31 december 2009 hade 

bolaget sammanlagt 113 712 egna aktier. 

Styrelsens förslag till disposition av vinsten 

Moderbolagets utdelningsbara medel är 80 128 846 euro, varav 

räkenskapsperiodens vinst utgör 12 016 646 euro. 

Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara 

medlen används på följande sätt: 

• i utdelning betalas 0,25 euro/aktie, 

dvs. totalt 

7 038 504 euro 

• i eget kapital kvarlämnas 

73 090 342 euro 

80 128 846 euro 

Efter räkenskapsperiodens slut har inga väsentliga förändringar 

skett i bolagets ekonomiska ställning. Bolaget uppvisar 

en god likviditet, och den föreslagna utdelningen äventyrar 

enligt styrelsen inte bolagets betalningsförmåga. 


46 47

atria abp:s aktieägare och aktier 

FÖRDELNINGEN AV AKTIERNA 

Aktieägare efter innehav 31.12.2009 

Aktieägare 

Aktier 

Antal aktier st. % 1 000 st. % 

LEDNINGENS ÄGARANDEL 

Styrelseledamöterna och förvaltningsrådets ledamöter samt verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare ägde per 31.12.2009 

totalt 42 239 aktier i A-serien, vilket motsvarar 0,15 % av aktierna och 0,04 % av rösterna. 

aktieägare och aktier 

1-100 4 775 42,48 241 0,85 

101-1 000 5 398 48,03 2 017 7,13 

1 001-10 000 957 8,51 2 451 8,67 

10 001-100 000 83 0,74 2 288 8,09 

100 001-1 000 000 24 0,21 5 063 17,91 

1 000 001-999 999 999 999 3 0,03 16 208 57,34 

Sammanlagt 11 240 100,00 28 268 100,00 

Aktieägare per näringsgrupp 31.12.2009 

Aktieägare 

Aktier 

Näringsgrupp st. % 1 000 st. % 

Företag 553 4,92 16 971 60,04 

Finans- och försäkringsinstitut 66 0,59 2 542 8,99 

Offentliga sammanslutningar 27 0,24 962 3,40 

Icke-vindstdrivande organisationer 149 1,33 846 2,99 

Hushåll 10 404 92,56 4 383 15,51 

Utlandet 41 0,37 1 968 6,96 

Sammanlagt 11 240 100,00 27 672 97,89 

omsättning av aktierna i a-serien månadsvis år 2009 

Månad 

Omsättning, EUR 

Omsättning, 

st. 

Månadens 

lägsta 

Månadens 

högsta 

Januari 3 501 744 308 240 10,55 12,95 

Februari 1 183 462 122 872 8,03 11,00 

Mars 2 334 712 331 771 6,52 8,20 

April 4 774 764 584 215 6,50 9,00 

Maj 4 776 624 476 086 8,55 10,79 

Juni 4 928 678 488 265 9,61 10,75 

Juli 7 450 892 692 187 9,30 11,30 

Augusti 13 083 070 1 172 976 10,65 11,53 

September 17 807 767 1 563 453 10,91 12,29 

Oktober 8 463 224 690 792 11,70 13,00 

November 4 615 616 369 527 11,89 12,84 

December 6 852 548 588 926 11,00 12,79 

Sammanlagt 79 773 101 7 389 310 

Förvaltarregistrerade sammanlagt 8 596 2,11 

INFORMATION OM AKTIEÄGARNA 

De största aktieägarna 31.12.2009 KII A Sammanlagt % 

Itikka osuuskunta 4 914 281 2 607 801 7 522 082 26,61 

Lihakunta 4 020 200 3 438 797 7 458 997 26,39 

Odin Norden 1 227 016 1 227 016 4,34 

Andelslaget Österbottens Kött 269 500 480 038 749 538 2,65 

Odin Finland 396 151 396 151 1,40 

OP-Finland Value 350 000 350 000 1,24 

Reima Kuisla 300 100 300 100 1,06 

Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 300 000 300 000 1,06 

Nordea Bank Finland Abp 265 279 265 279 0,94 

Placeringsfonden OP-Delta 237 352 237 352 0,84 

KURSUTVECKLINGEN FÖR AKTIERNA I A-SERIEN 2005-2009 (medelkurs) 

EUR 

30 

27 

24 

21 

18 

15 

12 

9 

6 

De största aktieägarna efter röstetalet 31.12.2009 KII A Sammanlagt % 

3 

Itikka osuuskunta 49 142 810 2 607 801 51 750 611 46,58 

Lihakunta 40 202 000 3 438 797 43 640 797 39,28 

Andelslaget Österbottens Kött 2 695 000 480 038 3 175 038 2,86 

Odin Norden 1 227 016 1 227 016 1,10 

Odin Finland 396 151 396 151 0,36 

OP-Finland Value 350 000 350 000 0,32 

Reima Kuisla 300 100 300 100 0,27 

Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 300 000 300 000 0,27 

Nordea Bank Finland Abp 265 279 265 279 0,24 

Placeringsfonden OP-Delta 237 352 237 352 0,21 

0 

3/05 

6/05 

9/05 

12/05 

3/06 

6/06 

9/06 

12/06 

3/07 

6/07 

9/07 

12/07 

3/08 

6/08 

9/08 

12/08 

3/09 

6/09 

9/09 

12/09 

48 49

koncernens nyckeltal 

NYCKELTAL 

NYCKELTAL SOM BESKRIVER DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 

31.12.2009 31.12.2008 31.12.2007 31.12.2006 31.12.2005 

Omsättning, miljoner euro 1 316,0 1 356,9 1 272,2 1 103,3 976,9 

Rörelsevinst, miljoner euro 27,5 38,4 94,5 41,5 40,2 

% av oms. 2,1 2,8 7,4 3,8 4,1 

Finansiella intäkter och kostnader, miljoner euro -12,4 -22,3 -14,3 -7,3 -3,2 

% av oms. 0,9 1,6 1,1 0,6 0,3 

Vinst före skatter, miljoner euro 16,5 16,7 80,6 34,6 37,8 

% av oms. 1,3 1,2 6,3 3,1 3,9 

Avkastning på eget kapital (ROE) % 1,7 2,5 17,2 8,8 10,0 

Avkastning på sysselsatt kapital (ROI) % 4,7 5,3 15,2 8,7 10,3 

Soliditet, % 39,7 38,4 47,6 42,8 43,0 

Räntebärande skulder, miljoner euro 425,8 448,4 321,9 244,2 206,9 

Skuldsättningsgrad (%) 97,5 103,1 67,6 78,1 75,2 

Nettoskuldsättningsgrad (%) 89,4 94,6 60,1 66,8 68,9 

Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar, miljoner euro 33,0 152,6 284,1 89,0 107,3 

% av oms. 2,5 11,2 22,3 8,1 11,0 

Antal anställda i genomsnitt 6 214 6 135 5 947 5 740 4 433 

Forsknings- och utvecklingsutgifter, miljoner euro 9,4 9,9 8,4 7,4 6,7 

% av oms. * 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 

Orderstock ** - - - - - 

*Har bokförts i sin helhet som kostnad för räkenskapsåret 

**Detta nyckeltal används inte, eftersom beställningarna i huvudsak levereras dagen efter beställning. 

EMISSIONSJUSTERADE AKTIEBESTÄMDA NYCKELTAL 

31.12.2009 31.12.2008 31.12.2007 31.12.2006 31.12.2005 

Resultat/aktie (EPS), euro 0,25 0,42 2,56 1,15 1,24 

Eget kapital/aktie, euro 15,39 15,34 16,77 13,28 12,08 

Utdelning/aktie, euro* 0,25 0,20 0,70 0,595 0,595 

Utdelning/resultat, %* 99,5 48,1 27,4 51,7 48,0 

Effektiv utdelning* 2,3 1,7 4,0 3,3 3,3 

Pris/vinst-förhållande (P/E) 44,0 27,9 6,8 15,9 14,5 

Aktiestockens marknadsvärde, miljoner euro 312,6 327,9 490,4 422,4 379,5 

Aktiernas omsättning/1 000 st. A 7 389 4 077 7 933 3 899 5 704 

Aktiernas omsättning, % A 38,8 21,4 41,6 28,1 48,0 

Antal aktier miljoner st. sammanlagt 28,3 28,3 28,3 23,1 21,1 

Antal aktier A 19,1 19,1 19,1 13,9 11,9 

KII 9,2 9,2 9,2 9,2 9,2 

Antal emissionsjusterade aktier 

i genomsnitt 28,3 28,3 26,1 21,8 21,1 

Antal emissionsjusterade aktier 

31.12. 28,3 28,3 28,3 23,1 21,1 

AKTIERNAS KURSUTVECKLING 

Periodens lägsta A 6,50 10,51 16,90 15,00 11,50 

Periodens högsta A 13,00 18,29 28,77 21,50 18,18 

Vid periodens utgång A 11,06 11,60 17,35 18,29 17,99 

Räkenskapsperiodens medelkurs A 10,76 14,04 22,18 18,31 15,33 

*Styrelsens förslag 

Beräkningsgrunder för nyckeltalen: 

Utdelning per aktie = 

Räkenskapsperiodens utdelning 

Outspätt antal aktier 31.12. 

Avkastning på eget kapital (%) = 

Räkenskapsperiodens vinst/förlust 

Eget kapital (i genomsnitt) 

x 100 

Utdelning/resultat (%) = 

Utdelning/aktie 

Resultat/aktie (EPS) 

Avkastning på sysselsatt kapital (%) = 

Vinst före skatter + räntekostnader och andra finansiella kostnader 

Eget kapital + räntebärande skulder i genomsnitt 

x 100 

Effektiv utdelningsavkastning (%) = 


Räkenskapsperiodens senaste börskursen 

x 100 

Soliditet (%) = 

Eget kapital 

Balansomslutning - erhållna förskott 

x 100 

Pris/vinstförhållande (P/E) = 

Räkenskapsperiodens senaste börskursen 


x 100 

Skuldsättningsgrad (%) = 

Räntebärande skulder 

Eget kapital 

x 100 

Medelkurs = 

Aktiens totala omsättning i euro 

Det outspädda genomsnittliga antalet omsatta aktier under räkenskapsperioden 

Nettoskuldsättningsgrad (%) = 

Räntebärande skulder – kassa och likvida medel 

Eget kapital 

x 100 

Outspätt resultat per aktie = 

Räkenskapsperiodens vinst som tillkommer moderbolagets ägare 

Antalet emissionsjusterade aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden 

Aktiestockens marknadsvärde = Antal aktier i slutet av räkenskapsperioden * senaste börskurs 31.12. 

Eget kapital per aktie = 

Moderbolagets eget kapital som tillhör ägarna 

Outspätt antal aktier 31.12 

Aktieomsättning (%) = 

Antal aktier omsatta under räkenskapsperioden 

Det outspädda genomsnittliga antalet omsatta aktier 

x 100 

50 51

Atria konceRNENS IFRS-BOKSLUT 2009 

KONCERNENS BALANSRÄKNING, 1 000 eur 

KONCERNRESULTATRÄKNING, 1 000 eur 

IFRS-BOKSLUT 

Tillgångar Not 31.12.2009 31.12.2008 

Långfristiga tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 1, 32 469 095 493 562 

Goodwill 2 157 801 151 054 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 2 70 008 70 499 

Andelar i joint venture- och intresseföretag 3 7 444 6 137 

Övriga finansiella tillgångar 4, 28 2 307 2 111 

Lån och övriga fordringar 5, 28 14 536 15 461 

Uppskjutna skattefordringar 6 6 697 2 194 

Totalt 727 888 741 018 

Kortfristiga tillgångar 

Omsättningstillgångar 7, 32 115 571 113 265 

Kundfordringar och övriga fordringar 8, 28 212 255 231 821 

Uppskjutna skattefordringar 6 328 

Likvida medel 9, 28 35 300 37 138 

Totalt 363 454 382 224 

Långfristiga tillgångar under försäljning 10 9 995 11 257 

Tillgångar totalt 16, 17 1 101 337 1 134 499 

Eget kapital och skulder Not 31.12.2009 31.12.2008 

Eget kapital som tillhör 

moderbolagets ägare 

Aktiekapital 48 055 48 055 

Överkursfond 138 502 138 502 

Egna aktier -1 308 -542 

Övriga fonder -1 669 81 

Fond för placerat fritt eget kapital 110 596 110 336 

Omräkningsdifferenser -30 989 -33 424 

Balanserade vinstmedel 171 919 170 499 

Totalt 11, 12 435 106 433 507 

Minoritetens andel 1 812 1 363 

Eget kapital totalt 436 918 434 870 

Långfristiga skulder 

Uppskjutna skatteskulder 6 41 186 42 400 

Övriga skulder 13, 28 1 380 154 

Finansiella skulder 14, 28 318 883 320 812 

Totalt 361 449 363 366 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder och övriga skulder 15, 28 186 842 207 879 

Skatteskulder baserade på 

periodens beskattningsbara inkomst 9 214 796 

Finansiella skulder 14, 28 106 914 127 588 

Totalt 302 970 336 263 

Skulder totalt 664 419 699 629 

Not 1.1.–31.12.2009 1.1.–31.12.2008 

Omsättning 16, 17, 18 1 315 998 1 356 936 

Kostnader för sålda varor 19 -1 151 133 -1 198 409 

Bruttoresultat 164 865 158 527 

* % av omsättningen 12,5 % 11,7 % 

Försäljnings- och marknadsföringskostnader 19 -77 737 -73 526 

Förvaltningskostnader 19 -47 658 -47 306 

Övriga intäkter i verksamheten 22 4 646 3 727 

Övriga kostnader i verksamheten 23 -16 602 -3 005 

Rörelsevinst 16 27 514 38 417 


Finansiella intäkter 25 24 657 44 361 

Finansiella kostnader 25 -37 066 -66 678 

Finansnetto -12 409 -22 317 

Andel av intresseföretagens resultat 3 1 439 573 

Resultat före skatt 16 544 16 673 


Inkomstskatter 6, 26 -9 097 -5 260 

Räkenskapseriodens resultat 7 447 11 413 


Fördelning av räkenskapsperiodens resultat: 

Till moderbolagets ägare 7 073 11 765 

Till minoriteten 374 -352 

Totalt 7 447 11 413 

Resultat/aktie före utspädning, € 0,25 0,42 

Resultat/aktie efter utspädning, € 0,25 0,42 

TOTALRESULTATRÄKNING, 1 000 eur 

Räkenskapsperiodens resultat 7 447 11 413 

Övriga totalresultatposter efter skatter 

Finansiella tillgångar till försäljning 25, 26 15 -1 809 

Säkring av kassaflöden 25, 26 -1 443 

Säkring av nettoinvesteringar 26 -322 

Omräkningsdifferenser 25 2 510 -30 277 

Räkenskapsårets totalresultat 8 207 -20 673 

Fördelning av totalresultat: 

Till moderbolagets ägare 7 758 -20 164 

Till minoriteten 449 -509 

Totalt 8 207 -20 673 

Noterna på sidorna 56–93 utgör en väsentlig del av koncernbokslutet. 

Eget kapital och skulder totalt 16, 17 1 101 337 1 134 499 


52 53

Atria konceRNENS IFRS-BOKSLUT 2009 

KALKYL ÖVER FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL, 1 000 eur 

Aktiekapital 

Överkursfond 

Eget kapital som tillhör moderbolagets ägare 

Fond för 

placerat 

Egna Övriga fritt eget Valutaomräkning 

aktier fonder kapital 

Balanserade 

vinstmedel 

Totalt 

Minoritetens 

andel 

Eget kapital 

totalt 

Eget kapital 1.1.2008 48 055 138 502 0 1 890 110 489 -3 304 178 521 474 153 1 872 476 025 

Räkenskapsperiodens totalresultat -1 809 -30 120 11 765 -20 164 -509 -20 673 

Egna aktier -542 -542 -542 

Aktiebaserad ersättning -153 -153 -153 

Utdelning -19 787 -19 787 -19 787 

Eget kapital 31.12.2008 48 055 138 502 -542 81 110 336 -33 424 170 499 433 507 1 363 434 870 

Räkenskapsperiodens totalresultat -1 750 2 435 7 073 7 758 449 8 207 

Egna aktier -766 -766 -766 

Aktiebaserad ersättning 260 260 260 

Utdelning -5 653 -5 653 -5 653 

Eget kapital 31.12.2009 48 055 138 502 -1 308 -1 669 110 596 -30 989 171 919 435 106 1 812 436 918 

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN, 1 000 eur 

Not 1.1.–31.12.2009 1.1.–31.12.2008 

Kassaflöde i verksamheten 

Inbetalningar från försäljning 1 332 314 1 347 986 

Inbetalningar från övriga intäkter i verksamheten 4 646 3 685 

Utbetalningar för kostnader i verksamheten -1 244 217 -1 281 823 

Räntor och utbetalningar för övriga 

finansiella kostnader i verksamheten -38 815 -65 009 

Erhållen utdelning 5 26 

Erhållna räntor och övriga finansiella intäkter 17 388 42 525 

Utbetalningar av direkta skatter -9 584 -9 828 

Kassaflöde i verksamheten 61 737 37 562 

Kassaflöde för investeringar 

Förvärv av dotterbolag minskat 

med bolagets likvida medel vid förvärvstidpunkten 17 -41 261 

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -32 340 -65 433 

Placeringar -1 850 3 623 

Kassaflöde för investeringar -34 190 -103 071 

IFRS-BOKSLUT 


Kassaflöde för finansiering 

Uttag av långfristiga lån 41 807 171 691 

Återbetalningar av långfristiga lån -64 768 -86 067 

Utbetald utdelning -5 653 -19 787 

Egna aktier -766 -967 

Kassaflöde för finansiering -29 380 64 870 

Förändring i likvida medel -1 833 -639 

Likvida medel vid ingången av räkenskapsperioden 37 138 35 592 

Valutakurspåverkan -5 2 185 

Likvida medel vid utgången av räkenskapsperioden 35 300 37 138 


54 55

NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET 

LIITETIEDOT 

NOTER 

Kort om företaget 

Atriakoncernens moderbolag Atria Abp är ett finländskt publikt 

aktiebolag grundat i enlighet med finsk lag och med 

Kuopio som hemort. Bolaget är listat på Nasdaq OMX 

Helsinki Oy sedan 1991. En kopia av koncernbokslutet kan 

skrivas ut från webbplatsen www.atriagroup.com eller beställas 

från moderbolagets huvudkontor på adressen Atriantie 

1, Nurmo; postadress PB 900, 60060 ATRIA. 

Atria Abp och dess dotterbolag producerar och marknadsför 

livsmedel, främst kött och köttprodukter, fjäderfäprodukter, 

färdigmat och matkoncept. Atrias marknadsområde 

utgörs av Finland, Sverige, Danmark och den europeiska 

delen av Ryssland samt de baltiska länderna. Atrias dotterbolag 

finns också i dessa områden. Koncernen är indelad i 

fyra affärsområden: Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria 

Ryssland och Atria Baltikum. 

Det publicerade bokslutet fastställdes av styrelsen den 

18 februari 2010. Enligt den finska aktiebolagslagen har aktieägarna 

möjlighet att godkänna eller förkasta bokslutet på 

den bolagsstämma som hålls efter att bokslutet offentliggjorts. 

Bolagsstämman kan också fatta beslut om ändring 

av bokslutet. 

Principer för upprättande av bokslutet 

Grund för upprättandet 

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med de internationella 

bokslutsstandarder (International Financial Reporting 

Standards) som godkänts av Europeiska unionen. 

Bokslutet följer de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och 

IFRIC-tolkningar som gällde den 31 december 2009. Med de 

internationella bokslutsstandarderna avses standarder och 

tolkningar i den finska bokföringslagen och i bestämmelser 

som stöder sig på denna, vilka godkänts för tillämpning 

inom EU i enlighet med det förfaringssätt som stadgas i Europaparlamentets 

och rådets förordning (EG) nr 1606/2002. 

Noterna till koncernbokslutet är också förenliga med den 

finska bokförings- och bolagslagstiftningen. 

Bokslutssiffrorna anges i tusen euro och uppgifterna 

grundar sig på de ursprungliga anskaffningsutgifterna om 

inte annat anges i principerna för upprättande av bokslutet. 

Resultaträkning enligt funktion: 

Atria har fr.o.m. den 1 januari 2009 i sin externa rapportering 

gått över till en modell med resultaträkning enligt funktion, 

som också används i bolagets interna rapportering. 

Fr.o.m. den 1 januari 2009 tillämpar koncernen följande nya 

och reviderade standarder: 

• Reviderad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Omarbetningen 

av standarden syftar till att förbättra möjligheterna 

till analyser och jämförelser där man skiljer på 

förändringar i företagets eget kapital relaterade till transaktioner 

med företagets ägare och övriga förändringar i eget 

kapital. Den reviderade standarden har i hög grad förändrat 

terminologin som används i andra standarder och även 

namnen på en del bokslutskalkyler har ändrats. 

• Förändring av IFRS 7 Finansiella instrument – Upplysningar. 

Förändringen innebär att fler upplysningar ska ges om 

verkliga värden och likviditetsrisken. Kraven gäller särskilt 

klassificering av fastställda verkliga värden utifrån hierarkiska 

nivåer. Eftersom förändringen endast medför ett ökat 

antal noter till bokslutet påverkar den inte resultatet per 

aktie. 

• Reviderad IAS 23 Lånekostnader. Den reviderade standarden 

förutsätter att utgifter för främmande kapital i anknytning 

till tillgångar som uppfyller fastställda villkor aktiveras 

som en del av anskaffningsutgifterna. Direkt kostnadsföring 

av dessa utgifter förbjöds. Koncernen har tidigare på 

ett tillåtet sätt bokfört utgifter för främmande kapital som 

kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de har 

uppkommit. 

• IFRS 8 Operativa segment. Standarden ersätter IAS 14. Enligt 

den ska segmentsrapporteringen göras ur ledningsperspektiv, 

varvid uppgifterna presenteras på samma sätt som 

vid den interna rapporteringen. Den nya standarden har 

inte väsentligt ändrat den information som presenteras om 

segmenten, eftersom den segmentinformation som koncernen 

tidigare publicerat baserade sig på koncernens interna 

rapportering. 

• Improvements to IFRSs – förändringar (Annual Improvements 

2007). Via Annual Improvements-förfarandet samlas 

smärre och mindre brådskande förändringar av standarderna 

till en helhet och genomförs en gång om året. De 

aktuella förändringarna berör totalt 34 standarder. Förändringarnas 

effekter varierar mellan standarderna, men förändringarna 

har inte varit betydande med tanke på koncernbokslutet. 

På grund av koncernens affärsverksamhet och affärstransaktionernas 

karaktär har tolkningarna nedan inte haft någon 

effekt på koncernbokslutet: 

• Förändringar i standarderna IFRS 1 Första gången International 

Financial Reporting Standards tillämpas och IAS 27 

Koncernredovisning och separata finansiella rapporter – 

Cost of an Investment in Subsidiary, Jointly Controller Entity 

or Associate 

• Förändring av standarden IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar 

– Vesting Conditions and Cancellations 

• IAS 1 Presentation av finansiella rapporter och IAS 32 Fi- 

nansiella instrument: klassificering – Puttable Financial 

Instruments and Obligations Arising of Liquidation 

• IFRIC 11, IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även 

koncerninterna 

• IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram 

• IFRIC 14, IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd 

tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. 

• IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter 

• IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet 

Bokslutsprinciper som förutsätter avgöranden 

av ledningen och centrala osäkerhetsfaktorer 

i anslutning till bedömningarna 

Vid upprättandet av bokslutet är ledningen tvungen att göra 

bedömningar och antaganden om framtiden som påverkar 

tillgångs- och skuldposter, mängden främmande kapital 

samt intäkter och kostnader. Utfallet kan avvika från gjorda 

bedömningar och antaganden. Därtill ska överväganden 

göras om tillämpningen av principerna för upprättandet av 

bokslutet. Detta gäller fall där de gällande IFRS-normerna 

innehåller alternativa bokförings-, värderings- eller redovisningssätt. 

Bedömningarna grundar sig på ledningens bästa möjliga 

uppskattning vid utgången av den redovisade perioden. 

Eventuella förändringar av bedömningarna och antagandena 

bokförs i den räkenskapsperiod under vilken bedömningen 

eller antagandet korrigeras och tillämpas för alla räkenskapsperioder 

efter denna. 

Koncernens viktiga antaganden om framtiden och sådana 

centrala osäkerhetsfaktorer som relaterar till bedömningarna 

och medför en betydande risk för att tillgångarnas och 

skuldernas bokförda värden förändras väsentligt under nästa 

räkenskapsperiod är följande: 

Fastställande av verkligt värde på tillgångar som 

förvärvats vid sammanslagning av företag: 

Förvärvade tillgångar och skulder vid sammanslagning av 

verksamheter värderas enligt verkligt värde vid förvärvstidpunkten. 

Vid betydande sammanslagningar av företag har 

koncernen anlitat utomstående rådgivare för fastställande av 

verkligt värde på materiella och immateriella tillgångar. När 

det gäller materiella tillgångar har jämförelser med marknadspriset 

på motsvarande tillgångar gjorts och värdeminskningen 

på grund av ålder, slitage och liknande faktorer har 

uppskattats. Fastställandet av verkligt värde på immateriella 

tillgångar grundar sig på uppskattningar av de kassaflöden 

som relaterar till tillgångarna. Ledningen anser att de tillämpade 

bedömningarna och antagandena utgör ett tillräckligt 

exakt underlag för fastställandet av verkligt värde (not 17). 

Nedskrivning av tillgångar: 

Åtminstone vid utgången av varje redovisad period gör koncernen 

en genomgång av eventuella indikationer om minskat 

värde på såväl materiella som immateriella tillgångar. 

Koncernen prövar årligen nedskrivning av goodwill och 

immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk livslängd 

och gör en bedömning av indikationer om värdeminskning 

i enlighet med beskrivningen ovan om bokslutsprinciperna. 

Värdet på de immateriella tillgångar som prövas årligen 

uppgick i slutet av räkenskapsperioden till 220,1 miljoner 

euro. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde 

har fastställts genom kalkyler baserade på bruksvärdet. De 

prognostiserade kassaflödena i dessa kalkyler härrör från 

ekonomiska planer som godkänts av ledningen. Planerna 

omfattar en femårsperiod (not 2). 

I Atria Baltikum kostnadsfördes nedskrivningar på totalt 

7,2 miljoner euro, varav 3,0 miljoner avsåg goodwill, 

0,8 miljoner euro varumärken och 3,4 miljoner euro byggnader 

och maskiner. Mer information om återvinningsvärdets 

känslighet för förändringar av antagande i kalkylerna 

ges i not 2. 

Principer för upprättande av koncernbokslutet 

Dotterbolag 

I koncernbokslutet ingår moderbolaget Atria Abp och alla 

dotterbolag. Dotterbolagen är företag i vilka koncernen har 

bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande uppkommer 

i de fall där koncernen har över hälften av rösterna eller 

på annat sätt har bestämmande inflytande. Med bestämmande 

inflytande avses rätt att bestämma om principerna för företagets 

ekonomi och affärsverksamhet i syfte att dra fördel 

av verksamheten. Förvärvade dotterbolag konsolideras i 

koncernbokslutet från och med den tidpunkt koncernen fått 

bestämmande inflytande i bolagen och fram till dess att det 

bestämmande inflytandet upphör att gälla. 

Inbördes aktieinnehav har eliminerats genom anskaffningsutgiftsmetoden. 

Alla koncerninterna affärstransaktioner, 

fordringar, skulder och vinster samt den interna vinstutdelningen 

elimineras när koncernbokslutet upprättas. 

Orealiserade förluster elimineras inte om förlusten beror på 

nedskrivning av värdet. Fördelningen av räkenskapsperiodens 

vinst på moderbolagets ägare och minoriteten redovisas 

i resultaträkningen, och minoritetens andel av eget kapital 

utgör en egen post under eget kapital i balansräkningen. 

Minoritetens andel av ackumulerade förluster upptas i koncernbokslutet 

till högst beloppet av investeringen. 

56 57


NOTER 

Sammanslagning av affärsverksamheter mellan 

företag som är underordnade samma bestämmande 

inflytande: 

Sammanslagning av affärsverksamheter mellan företag som 

är underordnade samma bestämmande inflytande har bokförts 

till den ursprungliga anskaffningsutgiften med motiveringen 

att dessa förvärv inte faller under tillämpningsområdet 

för standarden IFRS 3 Sammanslagning av affärsverksamheter. 

Vid anskaffning av minoritetsandelar bokförs differensen 

mellan anskaffningsutgiften och anskaffat eget kapital 

som goodwill. 

Intresseföretag 

Intresseföretagen är företag i vilka koncernen har ett betydande 

inflytande. Betydande inflytande uppkommer i de 

fall där koncernen har över 20 procent av rösterna eller om 

koncernen på annat sätt har betydande men inte bestämmande 

inflytande. Intresseföretagen har konsoliderats i koncernbokslutet 

enligt kapitalandelsmetoden. Om koncernens 

andel av intresseföretagens förluster överstiger investeringens 

bokförda värde, tas investeringen upp i balansräkningen 

till värdet 0 euro och förluster som överstiger det bokförda 

värdet konsolideras endast om koncernen har förbundit 

sig att fullgöra intresseföretagens åtaganden. Investeringarna 

i intresseföretagen inkluderar investeringarna vid anskaffningstidpunkten 

och förändringar i intresseföretagens 

eget kapital efter anskaffningstidpunkten. Den utifrån koncernens 

innehav uträknade andelen av intresseföretagens 

resultat för räkenskapsperioden redovisas som en egen post 

efter rörelsevinsten. 

Joint venture 

Joint venture är företag där koncernen tillsammans med 

andra parter gemensamt utövar bestämmande inflytande på 

avtalsgrund. I koncernen har joint venture-företagen konsoliderats 

enligt kapitalandelsmetoden. 

Omräkning av poster i utländsk valuta 

Koncernbokslutet läggs fram i euro, som är moderbolagets 

funktionella valuta och redovisningsvaluta. 

Transaktioner i utländsk valuta har omräknats till euro 

enligt den kurs som gällde på transaktionsdagen. Fordringar 

och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro 

enligt den kurs som gällde på bokslutsdagen. Kursvinster och 

kursförluster härrörande från transaktioner samt fordringar 

och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen 

med undantag för kursförändringar i derivatkontrakt som 

uppfyller villkoren för säkring av kassaflöden eller utländska 

nettoinvesteringar och gör detta effektivt samt lån som 

ingår i en nettoinvestering i en utländsk verksamhet. Dessa 

kursdifferenser redovisas under andra poster i totalresultatet. 

Kursvinster och kursförluster relaterade till affärsverksamheten 

ingår i respektive poster ovanför rörelsevinsten. 

Kursvinster och kursförluster härrörande från valutabaserade 

lån och valutaterminer för säkring av finansiella transaktioner 

ingår i finansiella intäkter och kostnader. 

Resultatet och den ekonomiska ställningen för koncernföretag 

utanför euroområdet har ursprungligen hanterats i 

huvudvalutan i respektive företags verksamhetsområde. Resultaträkningarna 

för koncernföretag utanför euroområdet 

har omräknats till euro enligt medelkursen för den redovisade 

perioden medan balansräkningarna omräknats enligt 

kursen på bokslutsdagen. De kursdifferenser som beror 

på användning av olika omräkningskurser redovisas under 

eget kapital. Omräkningsdifferenser som hänför sig till elimineringar 

av anskaffningsutgiften för dotterbolag utanför 

euroområdet och utfallet av säkringen av dessa nettoinvesteringar 

redovisas under eget kapital. 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar redovisas som en differens 

mellan det ursprungliga anskaffningsvärdet och ackumulerade 

avskrivningar med avdrag för eventuella nedskrivningar. 

Om en anläggningstillgång består av flera delar med olika 

ekonomisk livslängd ska respektive del behandlas som 

en separat tillgång. Utgifterna för modernisering av en sådan 

del aktiveras. I övriga fall inkluderas tillkommande utgifter i 

den materiella anläggningstillgångens bokförda värde endast 

om det är sannolikt att den nytta som skapas gagnar koncernen 

och anskaffningsutgiften för tillgången kan fastställas på 

ett tillförlitligt sätt. Övriga reparations- och underhållsutgifter 

bokförs resultatpåverkande när de har realiserats. 

Avskrivningarna beräknas som linjära avskrivningar efter 

den uppskattade ekonomiska livslängden enligt följande: 

• Byggnader 

25–40 år 

• Maskiner och inventarier 

5–10 år 

• Övriga materiella tillgångar 5–10 år 

På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Övriga 

materiella tillgångar inkluderar även biologiska tillgångar, 

som värderas till verkligt värde och på vilka inga avskrivningar 

görs. 

Tillgångarnas restvärde och ekonomiska livslängd ses 

över vid varje bokslut och korrigeras vid behov så att bokfört 

värde motsvarar högst återvinningsvärdet. 

Avskrivningarna på en materiell anläggningstillgång 

upphör när tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning 

i enlighet med standarden IFRS 5, Anläggningstillgångar 

till försäljning och avveckling av verksamheter. 

Försäljningsvinster och försäljningsförluster som uppkommer 

när materiella anläggningstillgångar tas ur bruk eller 

överlåts ingår antingen i övriga rörelseintäkter eller i övriga 

rörelsekostnader. 

Offentliga bidrag: 

Offentliga bidrag, t.ex. bidrag som erhållits av staten för anskaffning 

av anläggningstillgångar, har bokförts som minskning 

av bokfört värde på materiella anläggningstillgångar 

i fall där det är skäligen troligt att de kommer att erhållas 

och att koncernföretaget uppfyller kriterierna för beviljande 

av bidrag. Bidragen intäktsförs i form av minskad avskrivning 

under tillgångens ekonomiska livslängd. Bidrag som 

erhålls som ersättning för utgifter intäktsförs i resultaträkningen 

medan de relaterade utgifterna kostnadsförs. Bidrag 

av det här slaget redovisas bland övriga rörelseintäkter. 

Hyresavtal – koncernen som hyrestagare: 

Hyresavtal som gäller materiella tillgångar, och vilka medför 

att de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet av 

hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras 

som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas 

i balansräkningen till tillgångens verkliga värde vid 

den tidpunkt leasingperioden börjar eller till ett lägre nuvärde 

av minimihyrorna. På en tillgång som anskaffats med 

hjälp av ett finansiellt leasingavtal görs avskrivningar under 

tillgångens ekonomiska livslängd eller en leasingtid som är 

kortare än denna. Leasinghyror som skall betalas delas upp 

på finansiell kostnad och minskning av skuld under hyrestiden, 

så att en lika stor ränteprocent bildas för den återstående 

skulden för varje räkenskapsperiod. Åtagandena ingår 

i räntebärande skulder. 

Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig 

till ägandet tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal. 

Hyror som betalas med utgångspunkt i övriga hyresavtal 

bokförs som kostnad i balansräkningen; som jämna 

poster under hyrestiden. 

Immateriella tillgångar 

Goodwill: 

Goodwill motsvarar den del av anskaffningsutgiften som 

överskrider koncernens andel av det verkliga nettovärdet 

på det förvärvade företagets specificerbara tillgångar, skulder 

och villkorliga skulder vid tidpunkten för anskaffningen. 

Koncernen har tillämpat standarden IFRS 3 på alla de 

sammanslagningar av affärsverksamheter som har genomförts 

efter september 2003. Hos dessa motsvarar goodwillen 

den del av anskaffningsutgiften som överskrider koncernens 

andel av det verkliga värdet på det förvärvade företagets 

nettotillgångar vid tidpunkten för anskaffningen. Goodwill 

som uppkommit vid tidigare sammanslagningar av affärsverksamheter 

motsvarar bokföringsvärdena enligt de tidigare 

bokslutsnormerna. 

Goodwill prövas årligen med avseende på eventuell 

nedskrivning. För detta ändamål har goodwill passats in på 

kassagenererande enheter. Koncernens kassagenererande 

enheter har indelats enligt affärsverksamhetssegmenten utifrån 

dotterbolagens verksamhet och läge. År 2009 utgjordes 

dessa av Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland 

och Atria Estland. Goodwill värderas till det ursprungliga 

anskaffningsvärdet med avdrag för nedskrivningar. 

Forsknings- och utvecklingsutgifter: 

Forskningsutgifter bokförs som kostnader i resultaträkningen. 

Utvecklingsutgifter i anknytning till enskilda projekt aktiveras 

i balansräkningen när man fått tillräcklig visshet om 

att den aktuella tillgången är tekniskt genomförbar och sannolikt 

kommer att ge ekonomisk nytta i framtiden. Aktiverade 

utvecklingsutgifter bokförs som projektbestämda kostnader 

under tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar 

görs på tillgången från och med den tidpunkt när den är 

klar för användning. 

Övriga immateriella tillgångar: 

En immateriell tillgång antecknas i balansräkningen till sin 

ursprungliga anskaffningsutgift i det fall att anskaffningsutgiften 

kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt 

att den kommande ekonomiska nyttan av tillgången 

gagnar företaget. 

De immateriella tillgångar som har en begränsad ekonomisk 

livslängd bokförs genom linjära avskrivningar som 

kostnader i resultaträkningen under loppet av deras fastställda 

eller uppskattade ekonomiska livslängd. På immateriella 

tillgångar med obegränsad ekonomisk livslängd ska 

inga avskrivningar bokföras, utan dessa tillgångar skall prövas 

årligen med avseende på en eventuell nedskrivning. 

• Avskrivningstiderna är följande: 

• Kundrelationer 

• Varumärken 

• Övriga immateriella 

3–8 år 

5–10 år 

5–10 år 

Nedskrivning av materiella och 

immateriella tillgångar 

Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns indikationer 

på att värdet på någon materiell eller immateriell 

tillgång minskat. Om indikationer föreligger estimeras återvinningsvärdet 

på ifrågavarande tillgång. Återvinningsvärdet 

estimeras varje år för goodwill och för immateriella tillgång- 

58 59


NOTER 

ar med obegränsad ekonomisk livslängd. Behovet av nedskrivning 

granskas på nivån för kassagenererande enheter, 

dvs. på den lägsta enhetsnivå som i huvudsak är oberoende 

av andra enheter och vars kassaflöde kan åtskiljas från 

andra kassaflöden. Återvinningsvärdet är det verkliga värdet 

på tillgången med avdrag för de utgifter som orsakas 

vid försäljningen, eller ett högre bruksvärde. Med bruksvärde 

avses de uppskattade framtida nettokassaflöden som kan 

erhållas från den aktuella tillgången eller kassagenererande 

enheten. Dessa kassaflöden diskonteras till nuvärdet. Som 

diskontoränta används en före skatt fastställd ränta som beskriver 

marknadens syn på pengarnas tidsmässiga värde och 

de särskilda risker som förknippas med tillgången. 

Förlust på nedskrivning redovisas när bokföringsvärdet 

på tillgången är större än återvinningsvärdet. Förlust på 

nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Om en 

förlust på nedskrivning gäller en kassagenererande enhet 

skall den först minska goodwillen för den kassagenererande 

enheten och därefter proportionerligt minska de övriga 

tillgångsposterna i enheten. I samband med bokföring 

av nedskrivningsförlust omvärderas den ekonomiska livslängden 

för den tillgång som är föremål för avskrivningar. 

En nedskrivningsförlust som bokförts för annan tillgång än 

goodwill återförs i det fall att det skett en förändring i de 

värden som användes vid fastställandet av tillgångens återvinningsvärde. 

Förlust på nedskrivning återförs dock inte till 

ett större belopp än vad tillgångens bokföringsvärde skulle 

ha varit utan redovisningen av nedskrivningsförlusten. Nedskrivningsförluster 

för goodwill kan under inga omständigheter 

återföras. 

Varor i lager 

Varor i lager värderas till anskaffningsutgiften eller ett lägre 

nettorealiseringsvärde. Anskaffningsutgiften fastställs enligt 

FIFO-metoden. Anskaffningsutgiften för färdiga produkter 

och produkter i arbete utgörs av råvaror, direkta utgifter 

för arbetsprestationer, övriga direkta utgifter samt en behörig 

andel av de rörliga allmänna utgifterna för tillverkningen 

samt de fasta allmänna utgifterna vid normalt kapacitetsutnyttjande. 

Nettorealiseringsvärdet är det uppskattade försäljningspriset 

i den ordinarie affärsverksamheten från vilket 

avdragits uppskattade utgifter för försäljningen av produkten. 

Biologiska tillgångar som ingår i posten varor i lager har 

värderats till verkligt värde med avdrag för utgifter i anslutning 

till försäljningen. 

Biologiska tillgångar 

Koncernens biologiska tillgångar utgörs av levande djur och 

växande spannmål. Biologiska tillgångar värderas till verkligt 

värde med avdrag för uppskattade utgifter i anslutning 

till försäljningen. Producerande djur ingår i övriga materiella 

tillgångar och övriga biologiska tillgångar i varor i lager. 

Finansiella tillgångar och skulder 

Indelning 

Koncernen indelar finansiella tillgångar enligt följande: 

• Finansiella tillgångar som bokförts resultatpåverkande till 

verkligt värde 

• Lån och övriga fordringar 

• Finansiella tillgångar till försäljning 

Klassificeringen sker utifrån syftet med anskaffningen av 

den finansiella tillgången och i samband med den ursprungliga 

anskaffningen. 

Finansiella tillgångar som bokförts resultatpåverkande 

till verkligt värde: 

En post bland finansiella tillgångar hör till denna grupp om 

den har skaffats för handel eller om den initialt bokförts 

som en post som ska bokföras resultatpåverkande till verkligt 

värde. Finansiella tillgångar som innehas i handelssyfte 

har i huvudsak skaffats för att ge vinst på kort sikt till följd 

av förändringar i marknadspriserna. Derivat som bolaget använder 

uppfyller inte villkoren för säkringsredovisning i IAS 

39 och har klassificerats som tillgångar som innehas i handelssyfte. 

Tillgångar som ingår i denna grupp har klassificerats 

som kortfristiga tillgångar. 

Lån och övriga fordringar 

Lån och övriga fordringar utgörs av finansiella tillgångar 

som faller utanför derivattillgångarna och för vilka avgifterna 

är fasta eller definierbara, och vilka inte noteras på aktiva 

marknader. De ingår i kortfristiga tillgångar förutom när förfallodagen 

är mer än 12 månader efter utgången av den redovisade 

parten. I det sistnämnda fallet klassificeras de som 

långfristiga tillgångar. Koncernens lån och övriga fordringar 

inkluderar även balansräkningens kundfordringar och övriga 

fordringar samt likvida medel. 

Finansiella tillgångar till försäljning: 

Tillgångar som innehas till försäljning är tillgångar som faller 

utanför derivattillgångarna, och som uttryckligen har klassificerats 

till denna grupp eller som inte har klassificerats till 

någon annan grupp. Dessa ingår i långfristiga tillgångar, förutom 

om de förfaller eller avsikten är att de ska innehas under 

en kortare period än 12 månader från bokslutsdagen, i 

vilket fall de inkluderas i kortfristiga tillgångar. 

Redovisning och värdering 

Köp och försäljning av finansiella tillgångar bokförs utifrån 

köpdatumet – dagen då koncernen förbinder sig att sälja eller 

köpa tillgången. Finansiella tillgångar klassificeras som 

långfristiga tillgångar om förfallodagen infaller mer än 12 

månader efter bokslutsdagen. Om avsikten är att inneha de 

finansiella tillgångarna en kortare tid än 12 månader klassificeras 

de som korfristiga tillgångar. 

De finansiella tillgångarna bokas bort från balansräkningen 

när rätten till kassaflödet från investeringen upphört 

eller övergått till en annan part och när risker och fördelar 

förenade med innehavet av den finansiella tillgången i väsentliga 

delar överförts från koncernen. 

Investeringar i finansiella tillgångar som inte bokförs resultatpåverkande 

till verkligt värde bokförs ursprungligen 

till verkligt värde med tillägg av direkta transaktionsutgifter 

för anskaffningen eller emissionen. Finansiella tillgångar 

som bokförs resultatpåverkande till verkligt värde bokförs 

ursprungligen till verkligt värde och transaktionsutgifterna 

kostnadsförs i resultaträkningen. 

Finansiella tillgångar som bokförs resultatpåverkande till 

verkligt värde eller som är till försäljning värderas senare till 

verkligt värde. Lån och övriga fordringar värderas till periodiserad 

anskaffningsutgift enligt metoden för effektiv ränta. 

Både realiserade och orealiserade vinster och förluster 

som beror på förändringar i verkligt värde i gruppen ”Finansiella 

tillgångar som bokförs resultatpåverkande till verkligt 

värde” bokförs i resultaträkningen för den räkenskapsperiod 

under vilken de har uppkommit. Förändringar i verkligt 

värde på finansiella tillgångar klassificerade som ”till försäljning” 

samt kursdifferenser bokförs bland övriga poster under 

totalresultat och tas upp i fonden för verkligt värde med 

beaktande av skattepåföljden. 

När värdepapper klassificerade som ”till försäljning” säljs 

eller nedskrivs förs förändringar i verkligt värde bokförda 

under eget kapital till resultaträkningens finansiella intäkter/kostnader. 

Utdelning från egetkapitalinstrument till försäljning 

redovisas i resultaträkningen när koncernens rätt 

att erhålla betalningen uppkommer. Noterade investeringars 

verkliga värde baseras på köpkursen vid redovisningstidpunkten. 

Om en fungerande marknad saknas för den 

finansiella tillgången (och det är fråga om onoterade värdepapper), 

fastställs det verkliga värdet med hjälp av värderingsmetoder. 

Därvid används under den senaste tiden 

genomförda köp mellan oberoende parter, verkligt värde 

på andra i väsentliga delar liknande instrument och nuvärdet 

på diskonterade kassaflöden. I modellerna används så 

mycket indata från marknaden som möjligt och så lite bolagsspecifika 

data som möjligt. Varje bokslutsdag prövas om 

det finns objektiva indikationer på att värdet på någon post 

eller en grupp i de finansiella tillgångarna har sjunkit. Om 

det är ett egetkapitalvärdepapper som är till försäljning anses 

en betydande eller långvarig minskning av det verkliga 

värdet till ett värde under anskaffningsutgiften vara ett 

tecken på att värdeminskning föreligger. Den ackumulerade 

förlusten, som utgörs av differensen mellan anskaffningsutgiften 

och det verkliga värdet vid den aktuella tidpunkten 

minskat med tidigare kostnadsförda nedskrivningar av 

den finansiella tillgången, förs från eget kapital till resultaträkningen. 

Nedskrivningar av egetkapitalinstrument i resultaträkningen 

kan inte senare bokas bort genom resultaträkningen. 

Derivatinstrument och säkringsredovisning 

Derivat bokförs initialt till verkligt värde den dag då derivatkontraktet 

tecknas och värderas därefter till verkligt värde. 

Hur den vinst eller förlust som uppstår bokförs beror på 

om derivatet klassificerats som säkringsinstrument och vilken 

slags post den säkrar. Derivat på vilka säkringsredovisning 

tillämpas definieras som 

• säkring av en bestämd risk som avser en tillgång eller 

skuld i balansräkningen eller en mycket sannolik förutsedd 

affärstransaktion (säkring av kassaflöde); eller 

• säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet (säkring 

av nettoinvestering). 

Relationen mellan säkringsinstrumenten och säkringsobjekten 

dokumenteras när säkringen initieras. Likaså dokumenteras 

riskhanteringens mål och strategier enligt vilka olika 

säkringsåtgärder vidtas. När säkringen initieras och fortlöpande 

därefter dokumenterar koncernen sina bedömningar 

om huruvida derivaten som används vid säkringen effektivt 

kvittar förändringar av verkligt värde och kassaflöden för 

säkringsobjekten. 

Hela det verkliga värdet på säkringsderivatet klassificeras 

som långfristig tillgång eller skuld om säkringsobjektets 

maturitet är över 12 månader och som kortfristig tillgång eller 

skuld om säkringsobjektet förfaller inom 12 månader. 

Derivat som innehas för handel klassificeras som kortfristiga 

tillgångar eller skulder. 

Säkring av kassaflöde: 

Den effektiva delen av det verkliga värdet på derivat som 

uppfyller de fastställda villkoren för säkring av kassaflöde 

bokförs under övriga poster i totalresultatet. Vinst eller förlust 

som hänför sig till den ineffektiva delen bokförs direkt 

under den berörda posten i resultaträkningen. Ackumulerade 

vinster och förluster i eget kapital förs till resultaträkningen 

i de perioder då säkringsobjektet påverkar resultatet 

(t.ex. när ett förutsett säkrat inköp realiseras). De vinster 

60 61


NOTER 

och förluster som bokförts under eget kapital förs dock till 

tillgångens ursprungliga anskaffningsutgift om den säkrade 

affärstransaktionen medför att en tillgång som inte hör till finansiella 

tillgångar bokförs (t.ex. omsättnings- eller anläggningstillgång). 

Om det är fråga om omsättningstillgångar ingår 

vinster och förluster till slut i kostnaderna som motsvarar 

de sålda prestationerna och om det är fråga om anläggningstillgångar 

ingår de till slut i avskrivningarna. När säkringsinstrumentet 

förfaller eller säljs eller när säkringen inte 

längre uppfyller förutsättningarna för tillämpning av säkringsredovisningen, 

lämnas de vid denna tidpunkt ackumulerade 

vinsterna och förlusterna i eget kapital och förs till resultaträkningen 

först när den förutsedda affärstransaktionen 

realiseras. Om den förutsedda affärstransaktionen inte längre 

förväntas bli realiserad förs den under eget kapital bokförda 

vinsten eller förlusten direkt till den berörda posten i 

resultaträkningen. 

Säkring av nettoinvestering: 

Säkring av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet hanteras 

på samma sätt som säkring av kassaflöden. 

Säkringsinstrumentets vinst eller förlust som beror på 

säkringens effektiva del bokförs under övriga poster i totalresultatet. 

Vinst eller förlust som hänför sig den ineffektiva 

delen bokförs direkt i resultaträkningen. Vinster och förluster 

ackumulerade under eget kapital tas upp i resultaträkningen 

när hela eller en del av den utländska verksamheten 

säljs. 

Derivat som inte uppfyller derivatredovisningens 

tillämpningskrav: 

Vissa derivatinstrument uppfyller inte förutsättningarna för 

tillämpning av derivatredovisningen. Förändringar av verkligt 

värde på sådana derivat bokförs direkt under den berörda 

posten i resultaträkningen. 

Kundfordringar 

Kundfordringar bokförs ursprungligen till verkligt värde och 

värderas därefter till periodiserad anskaffningsutgift genom 

metoden för effektiv ränta med beaktande av värdeminskning. 

Nedskrivning av kundfordringar bokförs när det finns 

objektiva indikationer på att koncernen inte kan driva in 

hela den förfallna fordringen i enlighet med de ursprungliga 

villkoren. Indikationer på att kundfordringens värde har 

minskat anses vara betydande ekonomiska svårigheter för 

gäldenären, hotande konkurs eller skuldsanering samt försummelse 

av eller dröjsmål med betalningar. 

Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under 

en senare räkenskapsperiod, och minskningen objektivt 

kan anses hänga samman med en händelse efter att ned- 

skrivningen bokfördes, kan den bokförda förlusten återföras 

med resultatpåverkan. 

Kassa och likvida medel 

Kassa och likvida medel utgörs av kontanta pengar, insättningar 

som kan tas ut på begäran och andra kortfristiga, 

mycket likvida placeringar. Posterna i denna grupp har en 

maturitet på högst tre månader räknat från anskaffningstidpunkten. 

Tillgängliga kreditlimiter ingår i kortfristiga räntebärande 

skulder. 

Långfristiga tillgångar till försäljning 

Långfristiga tillgångar klassificeras som ”till försäljning” om 

ett belopp motsvarande deras bokförda värde ackumuleras i 

huvudsak genom försäljning av tillgången i stället för fortlöpande 

användning. Förutsättningarna för klassificering som 

”till försäljning” anses vara uppfyllda när försäljningen är 

mycket sannolik och tillgången kan säljas omedelbart i befintligt 

skick och till allmänna och sedvanliga villkor och när 

ledningen har förbundit sig att sälja och försäljningen väntas 

ske inom ett från klassificeringen. 

Före klassificeringen värderas dessa tillgångar enligt tillämpliga 

IFRS-standarder. Efter klassificeringen värderas tillgångarna 

till bokfört värde eller verkligt värde med avdrag 

för försäljningsutgifter beroende på vilket belopp som är 

lägst. Avskrivningarna på dessa tillgångar upphör vid tidpunkten 

för klassificeringen. 

Finansiella skulder 

Finansiella skulder bokförs initialt till verkligt värde. Senare 

värderas de till periodiserad anskaffningsutgift enligt metoden 

med effektiv ränta. Finansiella skulder ingår i lång- och 

kortfristiga skulder. 

Principer för intäktsföringen 

I omsättningen ingår intäkterna från försäljningen av produkter, 

tjänster, råvaror och förnödenheter korrigerade med 

indirekta skatter, rabatter och kursdifferenser vid försäljning 

i valuta. 

Varor och tjänster: 

Intäkter från försäljning av varor bokförs när de risker och 

förmåner som ansluter till äganderätten har överförts på köparen. 

Intäkter från tjänster bokförs när tjänsten har utförts. 

Räntor och utdelning: 

Räntor bokförs utifrån den tid som har förflutit med beaktande 

av den effektiva räntan på en tillgång. Utdelningsintäkter 

bokförs när aktieägarnas rätt att erhålla betalning har 

fastställts. 

Ersättning till anställda 

Pensionsåtaganden: 

Pensionsplanerna är antingen förmånsbestämda eller avgiftsbestämda. 

Avgiftsbestämda pensionsplaner innebär att 

koncernen betalar fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen 

har varken rättslig eller faktisk skyldighet att betala 

extra avgifter om den instans som mottagit avgifterna inte 

kan fullgöra betalningen av de aktuella pensionsförmånerna. 

Alla arrangemang som inte uppfyller nämnda villkor hör 

till gruppen förmånsbestämda pensionsplaner. Betalningar 

som gjorts till avgiftsbestämda pensionsplaner bokförs i resultaträkningen 

på den räkenskapsperiod debiteringen gäller. 

Största delen av koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda. 

Aktiebaserade ersättningar: 

Koncernen har ett belöningssystem för ledningen där utbetalningen 

sker dels som aktier i bolaget, dels i pengar. De 

förmåner som beviljas inom detta arrangemang värderas till 

verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och bokförs i 

resultaträkningen som kostnader för ersättningar till anställda. 

Kostnaderna fördelas jämnt över intjänings- och bindningsperioden. 

Penningbeloppet som betalas inom arrangemanget 

värderas på nytt utifrån aktiekursen vid tidpunkten 

för bokslutet och periodiseras i resultaträkningen som kostnader 

för ersättningar till anställda i jämn takt från dagen för 

beviljandet ända tills pengarna överförs till mottagaren. 

Rörelsevinst 

Standarden IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, ger 

ingen definition av begreppet rörelsevinst. Koncernen har 

definierat rörelsevinst enligt följande: rörelsevinsten är den 

nettosumma som erhålls när man till omsättningen lägger 

övriga rörelseintäkter, drar av utgifter för inköp korrigerade 

med förändring i lager av färdiga och halvfärdiga produkter, 

utgifter som uppkommit vid tillverkning för eget bruk, kostnader 

för ersättningar till anställda, avskrivningar och eventuella 

nedskrivningar samt övriga rörelsekostnader. Alla övriga 

resultaträkningsposter redovisas efter rörelsevinsten. 

Skattekostnader 

Skattekostnaden i resultaträkningen utgörs av skatten på periodens 

beskattningsbara intäkter, korrigeringar med skatter 

som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder och uppskjuten 

skatt. Skattekostnaden bokförs i resultaträkningen, förutom 

när det gäller poster som redovisas direkt i eget kapital, 

varvid skattepåföljden bokförs som en del av det egna kapitalet. 

Skatten på räkenskapsperiodens beskattningsbara intäkter 

beräknas utifrån gällande skattesats i respektive land. 

Skatten korrigeras med eventuella skatter som hänför sig till 

föregående perioder. 

Uppskjuten skatt beräknas utifrån alla temporära skillnader 

mellan det bokförda värdet och det skattemässiga 

värdet. De största temporära skillnaderna uppkommer vid 

avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och vid 

värderingar till verkligt värde som gjorts i anslutning till anskaffningar. 

För nedskrivningar på goodwill som inte är avdragsgilla 

vid beskattningen bokförs ingen uppskjuten skatt, 

inte heller för dotterbolagens icke-utdelade vinstmedel till 

den del det är sannolikt att skillnaden inte kommer att upplösas 

inom en förutsebar framtid. 

Uppskjutna skatter har beräknats med hjälp av skattesatser 

som fastställts före bokslutsdagen. Uppskjuten skattefordran 

har bokförts till det belopp som sannolikt kan avräknas 

när den temporära skillnaden ställs mot framtida 

beskattningsbara intäkter. 

Tillämpning av nya eller reviderade IFRS-normer 

IASB har publicerat följande nya eller reviderade standarder 

och tolkningar, vilka koncernen ännu inte har tillämpat. 

Koncernen tar ändå i bruk dem fr.o.m. den dag då respektive 

standard och tolkning träder i kraft. Om dagen för 

ikraftträdandet är en annan än räkenskapsperiodens första 

dag tar koncernen i bruk standarden eller tolkningen fr.o.m. 

början av den räkenskapsperiod som följer på ikraftträdandet. 

• Reviderad IFRS 3 Affärsförvärv (gäller fr.o.m. 1.7.2009). 

Enligt den reviderade standarden tillämpas vid behandlingen 

av affärsförvärv alltjämt anskaffningsutgiftsprincipen, 

i vilken vissa betydande förändringar gjorts. Till exempel 

ska alla betalningar för fullföljande av förvärvet 

bokföras till verkligt värde vid anskaffningstidpunkten och 

vissa villkorliga ersättningar klassificerade som skulder 

värderas senare till verkligt värde med resultatpåverkan. 

Vid varje förvärv får man välja om värderingen av en ägarandel 

utan bestämmande inflytande ska baseras på verkligt 

värde eller en proportionerlig andel av det förvärvade 

objektets nettotillgångar. Alla utgifter i anslutning till förvärvet 

bokförs som kostnader. 

• Förändring av IFRS 39 Finansiella instrument: Redovisning 

och värdering (gäller fr.o.m. 1.7.2009). Förändringarna 

gäller säkringsredovisning. De preciserar IAS 39:s riktlinjer 

om säkring av ensidig risk hos säkringsobjektet samt 

inflationsrisker när det är fråga om en post som hör till finansiella 

tillgångar eller skulder. 

• IFRIC 12 Koncessioner för samhällsservice. Tolkningen gäller 

avtalsarrangemang där en privat instans medverkar i utvecklingen, 

finansieringen, genomförandet eller det infrastrukturella 

underhållet av offentliga tjänster. Tolkningen 

62 63


NOTER 

har ingen effekt på koncernens kommande bokslut. 

• IFRIC 17 Utdelningar av sakvärden till ägare (gäller fr.o.m. 

1.7.2009). Tolkningen publicerades i november 2008. Tolkningen 

innehåller riktlinjer om redovisning av arrangemang 

där företaget delar ut andra tillgångar än kontanter 

från fonden för eget kapital eller som utdelning. Samtidigt 

ändrades IFRS 5 så att tillgångarna endast klassificeras som 

utdelning till ägare när de är färdiga för utdelning i aktuellt 

skick och utdelningen av dem är mycket sannolik. 

• IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder (gäller 

fr.o.m. 1.7.2009). Tolkningen förtydligar IFRS-standardernas 

krav gällande sådana avtal där bolaget erhåller en materiell 

anläggningstillgång från kunden som bolaget måste 

använda för att koppla kunden till något nät eller möjliggöra 

leverans av vissa varor eller tjänster till kunden. 

• Förbättringar av IFRS (gäller fr.o.m. 1.1.2010 eller räkenskapsperioder 

som börjar därefter). Förfarandet Annual 

Improvements innebär att smärre och mindre brådskande 

förändringar i standarderna samlas till en helhet och genomförs 

en gång om året. De förändringar som ingår berör 

totalt 12 standarder. Förändringarnas effekter varierar mellan 

standarderna, men förändringarna är inte betydande 

med tanke på koncernens kommande koncernbokslut. 

• Förändringar av standarden IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar 

(gäller fr.o.m. 1.1.2010). Utöver att tolkningarna 

IFRIC 8 Tillämpningsområdet för IFRS 2 och IFRIC 11 IFRS 

2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna 

överfördes till IFRS 2 kompletterar ändringen riktlinjerna 

om koncernarrangemang, som inte täcktes av IFRIC 11. 

förlust i räkenskapsperiodens resultat när skulden har betalats 

genom emission av egna egetkapitalinstrument. Det 

bokförda vinst- eller förlustbeloppet utgörs av differensen 

mellan den finansiella skuldens bokförda värde och de 

emitterade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. 

• IFRIC 14 Lägsta fonderingskrav. Syftet med ändringen är 

att korrigera en ofrivillig konsekvens av IFRIC 14-tolkningen. 

Tolkningen har medfört att bolagen i vissa lägen inte 

kunnat bokföra vissa förskott på minimifonderingskrav 

som en tillgång i balansräkningen. Ändringen eliminerar 

denna ofrivilliga konsekvens genom att kräva bokföring av 

förskott som tillgång i balansräkningen i lämpliga fall. 

• IFRS 9 Finansiella tillgångar – klassificering och värdering. 

Standarden representerar den första fasen i IASB:s 

projekt för att ersätta IAS 39 med en ny standard för finansiella 

instrument. Den behandlar klassificering och värdering 

av finansiella tillgångar. Följande projektfaser gäller 

klassificering och värdering av finansiella skulder, testmetoder 

för nedskrivning av finansiella tillgångar och utveckling 

av riktlinjerna för säkringsredovisning. 

År 2011 eller senare börjar koncernen tillämpa följande av 

IASB offentliggjorda standarder: 

• Förändring av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. 

Förändringen gäller bl.a. redovisning av emission av 

aktier, optioner eller teckningsrätter i annan än emittentens 

funktionella valuta (klassificering). 

• Förändring av IAS 24 Upplysningar om närstående. Den 

ändrade standarden förenklar kraven på noter till bokslutet 

för statsägda bolag och preciserar definitionen av insider. 

Den reviderade standarden kräver fortfarande noter 

till bokslutet som är viktiga för bokslutets användare, men 

slopar sådana krav på noter där utredningskostnaderna 

överskrider nyttan för bokslutets användare. Balans uppnås 

genom att sådana uppgifter endast ska redovisas om 

de är betydande individuellt eller gruppspecifikt. 

• IFRIC 19 Betalning av skuld med aktierelaterade instrument. 

Tolkningen förtydligar värderingen i fall där skuldens 

villkor omförhandlas och skulden till följd av de 

omförhandlade villkoren betalas med emitterade egetkapitalinstrument. 

IFRIC 19 kräver redovisning av vinst eller 

64 65


NOTER 

1. Materiella tillgångar, 1 000 EUR 

Mark- och 

vattenområden 

Byggnader och 

konstruktioner 

Maskiner och 

inventarier 

Övriga 

materiella 

tillgångar 

Pågående 

anskaffningar 

Anskaffningsutgift 1.1.2009 7 395 413 403 478 037 10 768 46 060 955 663 

Sammanslagningar 

Ökningar 15 721 19 077 1 012 11 825 47 635 

Minskningar -876 -1 883 -5 344 -3 445 -17 886 -29 434 

Kursdifferenser 174 96 5 050 -222 -1 229 3 869 


Ackumulerade avskrivningar och 

nedskrivningar 1.1.2009 -152 580 -304 106 -5 415 -462 101 

Sammanslagningar 

Minskningar 1 196 5 259 3 212 9 667 

Avskrivningar -12 170 -34 489 -538 -47 197 

Nedskrivningar -3 109 -1 265 -60 -27 -4 461 

Kursdifferenser -1 044 -3 662 160 -4 546 


nedskrivningar 31.12.2009 -167 707 -338 263 -2 641 -27 -508 638 

Bokföringsvärde 1.1.2009 7 395 260 823 173 931 5 353 46 060 493 562 


Mark- och 

vattenområden 

Byggnader och 

konstruktioner 

Maskiner och 

inventarier 

Övriga 

materiella 

tillgångar 

Pågående 

anskaffningar 


Sammanslagningar 29 38 660 33 809 5 601 3 750 81 849 

Ökningar 44 24 048 45 167 2 683 25 262 97 204 

Minskningar -10 803 -16 149 -947 -23 088 -50 987 

Kursdifferenser -444 -6 887 -25 259 -59 -4 842 -37 491 




Sammanslagningar -7 424 -22 773 -3 655 -33 852 

Minskningar 2 431 4 435 55 6 921 

Avskrivningar -10 970 -33 624 -671 -45 265 

Nedskrivningar -400 -400 

Kursdifferenser 3 233 16 667 59 19 959 





Tillgångar som anskaffats med finansiella leasingavtal ingår i gruppen Maskiner och inventarier. Anskaffningsutgiften som bokförts på basis av finansiella 

leasingavtal uppgick till 6,9 miljoner euro (6,4 miljoner euro) och ackumulerade avskrivningar till 3,7 miljoner euro (2,9 miljoner euro). Bokföringsvärdet på 

tillgångarna var 3,3 miljoner euro (3,6 miljoner euro). 

I värdet för materiella anläggningstillgångar har inga utgifter för främmande kapital aktiverats. 

Materiella tillgångar utgör säkerhet för lån till ett värde av 9,7 miljoner euro (14,5 miljoner euro). 

Totalt 

Totalt 

2. Goodwill och övriga immateriella tillgångar, 1 000 EUR 

Anskaffningsutgift 1.1.2009 166 291 65 176 2 347 16 170 249 984 

Ökningar 1 133 40 1 611 2 784 

Minskningar -259 -259 

Kursdifferenser 9 197 1 869 522 11 588 


Ackumulerade avskrivningar 

och nedskrivningar 1.1.2009 -15 237 -2 089 -432 -10 673 -28 431 

Avskrivningar på avdrag 258 258 

Avskrivningar -294 -471 -2 404 -3 169 

Nedskrivningar -3 000 -800 -14 -3 814 

Kursdifferenser -583 -417 -132 -1 132 

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2009 -18 820 -3 600 -903 -12 965 -36 288 

Bokföringsvärde 1.1.2009 151 054 63 087 1 915 5 497 221 553 


Övriga 

Immateriella tillgångar Goodwill 

Varumärken 

Kundrelationer 

immateriella 

tillgångar 

Totalt 

Övriga 

Immateriella tillgångar Goodwill 

Varumärken 

Kundrelationer 

immateriella 

tillgångar 

Totalt 


Sammanslagningar 18 386 11 086 1 078 2 320 32 870 

Ökningar 1 778 1 778 

Minskningar -5 560 -5 560 

Kursdifferenser -20 924 -4 882 -177 -25 983 



nedskrivningar 1.1.2008 -17 019 -2 285 -71 -11 447 -30 822 

Sammanslagningar -1 066 -1 066 

Avskrivningar på avdrag 3 843 3 843 

Avskrivningar -170 -361 -2 177 -2 708 

Kursdifferenser 1 782 366 174 2 322 

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2008 -15 237 -2 089 -432 -10 673 -28 431 



Goodwill och immateriella tillgångar som har obegränsad ekonomisk livslängd har passats in på koncernens 

kassagenererande enheter enligt följande: 

Goodwill 

Varumärken 

2009 2008 2009 2008 

Atria Finland 3 721 3 721 

Atria Scandinavia 133 975 124 525 52 835 48 666 

Atria Ryssland 11 043 10 746 4 963 5 188 

Atria Estland 9 062 12 062 4 516 5 316 

Totalt 157 801 151 054 62 314 59 170 

66 67


NOTER 

Nedskrivningsprövning 

Återvinningsvärdet på kassagenererande enheter grundar sig på kalkyler över bruksvärdet. De kassaflödesprognoser som används i dessa kalkyler är baserade 

på budgetar som godkänts av ledningen. Kassaflödesprognoserna fastställs före skatt och omfattar en femårsperiod. Kassaflöden som realiseras 

senare än om fem år extrapoleras med nedan presenterade tillväxttakter. Den använda tillväxttakten överskrider inte den genomsnittliga tillväxttakten 

inom den kassagenererande enhetens bransch på lång sikt. 

Atria 

2009 Centrala antaganden Atria Finland Scandinavia Atria Ryssland Atria Estland 

Tillväxttakt på lång sikt 1,0 % 1,0 % 5,0 % 1,0 % 

Diskonteringsränta fastställd före skatt 5,3 % 5,4 % 10,0 % 7,5 % 

Atria 

2008 Centrala antaganden Atria Finland Scandinavia Atria Ryssland Atria Estland 

Tillväxttakt på lång sikt 1,0 % 1,0 % 5,0 % 1,0 % 

Diskonteringsränta fastställd före skatt 6,0 % 6,1 % 10,8 % 8,1 % 

3. Andelar i joint venture- och intresseföretag, 1 000 EUR 

Andelar i joint venture- och intresseföretag 2009 2008 

I joint venture-företag: 

Vid räkenskapsperiodens början 889 746 

Andel av periodens resultat 165 143 

Erhållen utdelning -16 

Vid räkenskapsperiodens utgång 1 038 889 

I intresseföretag: 

Vid räkenskapsperiodens början 5 248 4 982 

Andel av periodens resultat 1 274 430 

Ökningar -95 

Erhållen utdelning -116 -69 

Vid räkenskapsperiodens utgång 6 406 5 248 

Totalt 7 444 6 137 

De centrala antaganden som Atria har använt i nedskrivningsprövningen för kassaprognoserna är omsättningens tillväxt och vinstmarginalen. De använda 

antagandena för tillväxt och lönsamhet baseras på de tillväxtprocenter för omsättningen och lönsamhetsnivåer som bolaget uppvisat under de senaste 

åren i Finland, Skandinavien och Ryssland. Vinstmarginalerna antas ligga nära koncernens målnivå på 5 procent. Antagandena för Rysslands del är baserade 

på Atrias resultat för verksamheten i S:t Petersburg och på de effektiviseringsbesparingar som nåddes under fjolåret i Atrias verksamhet i Moskva. 

För Baltikum har den långsiktiga vinstmarginalen antagits vara positiv, men att den ligger under koncernens målnivå. Den förbättrade lönsamheten på 

lång sikt i Baltikum baseras på antaganden att de redan påbörjade effektiviseringsåtgärderna, det utvidgade sortimentet, den mer lönsamma användningen 

av egen köttråvara samt det allmänt förbättrade marknadsläget gör företaget vinstbringande under de närmaste åren. 

Tillväxtprocentantagandena är måttliga på alla marknadsområden. Rysslands högre tillväxtprognos beror på att marknadstillväxtförväntningen för Ryssland 

är högre samt den relativt höga tillväxtprognosen för köttkonsumtionen. 

På grund av livsmedelsbranschens relativt stabila utveckling och de måttliga tillväxtprognoserna är det osannolikt att antagandena om tillväxtprocent 

skulle leda till nedskrivningsförluster i framtiden. 

För vinstmarginalernas del måste nedskrivningsförluster bokföras om den långsiktiga nivån stannar cirka 50 procent under det antagna i Skandinavien och 

Ryssland. I Finland måste rörelsevinstprocenten ligga cirka 85 procent under det antagna innan behovet att göra nedskrivningar uppkommer. 

Diskontoräntorna kunde ge upphov till nedskrivningsförluster med oförändrade kassaprognoser om de stiger med 4,8 procentenheter i Skandinavien och 

2,2 procentenheter i Ryssland. I Finland skulle en stegring på över 12 procentenheter leda till nedskrivningar. Klart högre diskontoräntor skulle innebära 

att marknadsläget förändrats så att det sannolikt också skulle påverka Atrias kassaflöden. Därför innebär inte de ovan beskrivna stegringarna i diskontoräntorna 

direkt att det skulle föreligga behov för nedskrivningar. 

På basis av prövningen bokfördes i Atria Baltikum nedskrivningsförluster för goodwill på 3 miljoner euro. En ogynnsam förändring av antagandena för 

tillväxt, rörelsevinst och diskontoränta för nedskrivningsprövningen kan leda till förluster för sänkt mervärde i Estland. 

Joint venture- och intresseföretag Hemort Tillgångar Skulder Omsättning Vinst/Förlust Ägarandel (%) 

2009 

Best-In Oy Kuopio 1 628 758 5 617 134 50,0 

Findest Protein Oy Kaustby 3 541 2 102 3 572 65 16,6 

Finnpig Ab -koncernen Seinäjoki 2 609 1 880 2 979 216 50,0 

Foodwest Oy Seinäjoki 1 149 339 1 982 92 33,5 

Honkajoki Oy -koncernen Honkajoki 14 707 9 622 21 365 1 434 47,8 

OÜ LKT Invest Valga, Estland 200 9 26,0 

LTK osuuskunta Tavastehus 10 238 2 000 22 888 953 40,7 

Länsi-Kalkkuna Oy Säkylä 3 629 2 932 25 576 197 50,0 

Tuoretie Oy Helsingfors 7 832 6 913 63 717 -12 33,3 

2008 

Best-In Oy Kuopio 1 693 925 4 778 64 50,0 

Findest Protein Oy Kaustby 3 862 2 343 4 470 63 16,6 

Finnpig Ab -koncernen Seinäjoki 2 467 2 001 2 771 142 50,0 

Foodwest Oy Seinäjoki 996 278 1 783 15 33,5 

Honkajoki Oy -koncernen Honkajoki 12 944 9 233 18 298 428 47,8 

OÜ LKT Invest Valga Estland 191 9 26,0 

LTK osuuskunta Tavastehus 9 648 2 077 23 735 505 40,7 

Länsi-Kalkkuna Oy Säkylä 3 647 3 148 27 039 79 50,0 

Tuoretie Oy Helsingfors 6 454 5 526 48 367 23 33,3 

68 69


NOTER 

4. Övriga finansiella tillgångar, 1 000 EUR 

6. Uppskjutna skattefordringar och SKATTEskulder, 1 000 EUR 

Övriga finansiella tillgångar inkluderar finansiella tillgångar som innehas för försäljning: 

2009 2008 

Förändringar i 

uppskjutna skatter 2009 

Bokfört 

Förvärvade/ 

i resultaträkningen 

Kurs- Bokfört i eget avyttrade 

1.1.2009 differenser 

kapital dotterbolag 

31.12.2009 

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 1.1. 2 111 2 959 

Kursdifferenser 8 

Ökningar 219 959 

Minskningar -31 -1 807 

Nettovinster/-förluster som förts över med resultatpåverkan 

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 31.12. 2 307 2 111 

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 

innefattar följande poster: 

Noterade värdepapper 164 124 

Icke-noterade värdepapper 2 143 1 987 

Totalt 2 307 2 111 

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning har följande valutabelopp: 

EUR 2 225 2 021 

SEK 82 90 

Totalt 2 307 2 111 

Kreditrisken för finansiella tillgångar som innehas för försäljning uppgår till högst lika mycket som deras bokföringsvärde. 

5. Lånefordringar och övriga långfristiga fordringar, 1 000 EUR 

Balansvärden Balansvärden 

2009 2008 

Lånefordringar 10 157 9 302 

Övriga fordringar 4 357 6 157 

Överlåtna fordringar 22 2 

Totalt 14 536 15 461 

Långfristiga fordringar fördelade sig på valutor enligt följande: 

EUR 14 006 9 345 

SEK 506 527 

RUR 2 5 589 

Övriga 22 

Totalt 14 536 15 461 

Verkliga värden avviker inte väsentligt från balansvärden. 

Inga nedskrivningar har bokförts i klassen Lån och övriga fordringar. 

Kreditrisken för lån och övriga fordringar uppgår till högst lika mycket som deras bokföringsvärde. 

Uppskjutna skattefordringar: 

Bekräftade förluster 386 2 899 -8 3 277 

Förmånsbestämda pensionsåtaganden 33 -17 16 

Avskrivningsdifferenser och reserver 1 241 10 19 1 270 

Övriga poster 534 1 265 52 611 2 462 

Totalt 2 194 4 157 63 611 7 025 

Uppskjutna skatteskulder: 

Värdering av immateriella och 

materiella tillgångar till 

verkligt värde vid anskaffningen -16 484 408 -94 -16 170 

Avskrivningsdifferenser och frivilliga 

avsättningar -26 233 1 891 -502 -24 844 

Övriga poster 317 -486 22 -25 -172 

Totalt -42 400 1 813 -574 -25 -41 186 

Förändringar i 

uppskjutna skatter 2008 

Bokfört 

Förvärvade/ 

i resultaträkningen 

Kurs- Bokfört i eget avyttrade 

1.1.2008 differenser 

kapital dotterbolag 

31.12.2008 

Uppskjutna skattefordringar: 

Internt bidrag på varulager 213 -213 0 

Bekräftade förluster 386 386 

Förmånsbestämda pensionsåtaganden 65 -32 33 

Avskrivningsdifferenser och reserver 347 939 -45 1 241 

Övriga poster 443 18 73 534 

Totalt 1 068 1 098 -45 73 2 194 

Uppskjutna skatteskulder: 

Värdering av immateriella och 

materiella tillgångar till 

verkligt värde vid anskaffningen -14 949 1 293 1 536 -4 364 -16 484 

Avskrivningsdifferenser och frivilliga 

avsättningar -27 817 -73 1 777 -120 -26 233 

Övriga poster 393 45 -121 317 

Totalt -42 766 1 613 3 358 -4 605 -42 400 

Outnyttjade skattemässiga förluster bokförs som uppskjutna skattefordringar till det belopp som man kan anta att det ger skattemässiga vinster baserat 

på den beskattningsbara inkomsten. 

7. Omsättningstillgångar, 1 000 EUR 

2009 2008 

Material och förnödenheter 42 343 37 203 

Biologiska tillgångar 5 440 6 156 

Produkter i arbete 16 700 17 988 

Färdiga produkter 47 603 48 871 

Övriga omsättningstillgångar 3 485 3 047 

Totalt 115 571 113 265 

Under räkenskapsperioden bokfördes 1,5 miljoner euro (1,0 miljoner euro) som kostnader för att sänka varulagrets bokföringsvärde till att motsvara dess 

nettorealiseringsvärde. 

70 71


NOTER 

8. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar, 1 000 EUR 

9. Kassa och likvida medel, 1 000 EUR 

2009 2008 

Kundfordringar 173 182 186 734 

Lånefordringar 359 386 


Resultatregleringar 17 160 16 961 

Totalt 212 255 225 166 

Finansiella tillgångar som bokförts resultatpåverkande till verkligt värde 

Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen 6 655 

Derivatkontrakt – inom säkringsredovisningen 

Totalt 6 655 

Totalt 212 255 231 821 

Kundfordringarna inkluderar 46 miljoner euro för foder- och djurförmedling. Dessa fordringar har klassificerats som kortfristiga, även om de delvis 

innefattar djurförmedlingsfordringar, som har en betalningstid på över 12 månader. I övrigt gäller fordringarna huvudsakligen centralaffärer och i dem 

ingår inga betydande kreditriskkoncentrationer. De väsentliga resultatregleringsposterna när det gäller fordringar består av förutbetalda inköpskostnader, 

upplupna hyror och skatteperiodiseringar. 

Kundfordringarnas åldersfördelning och 

poster som bokförts som kreditförluster: 

Kredit- 

Netto 

2009 förluster 

2009 

Har inte förfallit 154 380 154 380 

Har förfallit 

Under 30 dagar 12 039 -272 11 767 

30–60 dagar 1 401 -40 1 361 

61–90 dagar 1 519 -26 1 493 

Över 90 dagar 5 557 -1 376 4 181 

Totalt 174 896 -1 714 173 182 

Kundfordringarnas åldersfördelning och 

poster som bokförts som kreditförluster: 

Kredit- 

Netto 

2008 förluster 

2008 

Har inte förfallit 158 810 158 810 

Har förfallit 

Under 30 dagar 21 073 -1 097 19 976 

30–60 dagar 2 478 -179 2 299 

61–90 dagar 1 157 -32 1 125 

Över 90 dagar 6 347 -1 823 4 524 

Totalt 189 865 -3 131 186 734 

Kortfristiga fordringar fördelade sig 

på valutor enligt följande: 2009 2008 

EUR 129 880 132 743 

SEK 41 561 50 023 

RUR 27 473 37 035 

DKK 5 157 5 860 

EEK 4 278 3 986 

USD 1 649 1 389 

NOK 1 474 

Övriga 783 785 

2009 2008 

Kassa och bankkonton 35 300 37 138 

10. Anläggningstillgångar till försäljning, 1 000 EUR 

Finland Ryssland Baltikum Totalt 

2009 

Mark- och vattenområden 146 146 

Byggnader och konstruktioner 3 046 2 781 3 675 9 502 

Maskiner och inventarier 330 330 

Övriga materiella tillgångar 17 17 

Totalt 3 209 2 781 4 005 9 995 

2008 

Mark- och vattenområden 146 146 

Byggnader och konstruktioner 3 046 2 603 4 875 10 524 

Maskiner och inventarier 570 570 

Övriga materiella tillgångar 17 17 

Totalt 3 209 2 603 5 445 11 257 

För en fabriksbyggnad i Litauen bokfördes en nedskrivning på 1,4 miljoner euro under räkenskapsperioden. 

11. Eget kapital, 1 000 EUR 

Aktier och aktiekapital 

Aktierna är indelade i A- och KII-serierna, som skiljer sig från varandra med avseende på rösträtten. Aktierna i A-serien har en röst per aktie och aktierna 

i KII-serien tio röster per aktie. Aktier i A-serien har företräde till utdelning på 0,17 euro, varefter utdelning på upp till 0,17 euro betalas på aktierna i KIIserien. 

Om utdelning kan betalas efter detta har aktierna i båda serierna lika rättigheter. Alla emitterade aktier har betalats till sitt fulla belopp. Aktien har 

inget nominellt värde. 

Antal utestående aktier (1 000 st.) A-serien KII-serien Totalt 

1.1.2008 19 064 9 204 28 268 

31.12.2008 19 064 9 204 28 268 

31.12.2009 19 064 9 204 28 268 

Fonder som inkluderas i det egna kapitalet: 

Överkursfond på aktie: 

Andel som bokförts i överkursfonden på aktie: andelen baseras på villkoren för arrangemang av penningprestationer från aktieteckningar som skett innan 

den nya aktiebolagslagen (21.7.2006/624) trädde i kraft. 

Egna aktier: 

Fonden Egna aktier omfattar anskaffningsutgiften för de egna aktier som ägs av koncernen. Moderbolaget Atria Abp köpte under år 2009 62 685 aktier 

på börsen (82 417 aktier) och anskaffningsutgiften för dessa uppgick till 0,8 miljoner euro (0,5 miljoner euro). Av de anskaffade aktierna överläts 35 260 

stycken till koncernens nyckelpersoner som en del av koncernens aktiebelöningssystem. Av dessa aktier återgick 3 870 till bolaget från systemet under år 

2009. Vid årsslutet hade moderbolaget sammanlagt 113 712 egna aktier (47 157 aktier). 

Totalt 212 255 231 821 

72 73


NOTER 

Övriga fonder: 2009 2008 

Fond för verkligt värde 97 81 

Säkringsfond -1 766 

Totalt -1 669 81 

I posten Övriga fonder ingår en fond för verkligt värde, i vilken bokförs förändringarna i det verkliga värdet för finansiella tillgångar som innehas för försäljning 

samt en säkringsfond, i vilken bokförs den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet för derivatinstrument som används för säkringar. 

Fond för placerat fritt eget kapital: 

Fonden för placerat fritt eget kapital innefattar övriga placeringar av karaktären eget kapital och aktiernas teckningspris till den del detta inte baserat på 

något explicit beslut bokförs i aktiekapitalet samt med kurs enligt datum för beviljande av aktier som intjänats på basis av aktiebelöningssystem. 

Valutaomräkning: 

Fonden Valutaomräkning innefattar omräkningsdifferenser som uppkommit på grund av omräkning av utländska dotterbolags bokslut samt av omräkning 

av korrigeringar i affärsvärde och verkligt värde av tillgångar och skulder som uppkommit då dessa bolag anskaffats. Vinster och förluster som uppkommit 

till följd av säkring av nettoplaceringar i utländska enheter ingår också i valutaomräkningen då förutsättningarna för säkringsredovisning uppfylls. 

Intjäningsperioder 2009 2008 

Datum för beviljande 1.4.2009 14.2.2008 

Intjäningsperioden börjar 1.1.2009 1.1.2008 

Intjäningsperioden slutar 31.12.2009 31.12.2008 

Högsta antal aktier som premie, st. 100 100 100 100 

Frisläppande av aktier 31.12.2011 31.12.2010 

Personer, st. 31 42 

Kriterier för intjänande: 

- Operativ rörelsevinst, % 50 % 50 % 

- ROCE 50 % 50 % 

Verkställning av intjänandekriterier, % 4 % 0 % 

Aktiepremier utdelade, st. 2 952 0 

Aktiens pris vid tidpunkten för tilldelningen, € 6,60 15,30 

Aktiens pris på bokslutsdagen, € 11,06 11,60 

Fritt eget kapital i moderbolaget 2009 2008 

Fond för verkligt värde 110 228 110 228 

Vinst från tidigare räkenskapsperioder 69 420 51 781 


Räkenskapsperiodens vinst 12 016 23 293 

Totalt 190 356 184 760 

Utdelning/aktie under räkenskapsperioden 2009 2008 

Utdelning/aktie, euro 0,20 0,70 

Utdelning från moderbolaget 5 653 19 787 

Styrelsen föreslår för bolagstämman den 29.4.2010 att bolaget betalar ut en dividend på 0,25 euro per aktie, totalt 7 038 504 euro. 

12. Aktiebaserade betalningar, 1 000 EUR 

Atria Abp:s styrelse beslutade 27.6.2007 att införa ett aktiebaserat belöningssystem som en del av bolagets och dess dotterbolags incitamentssystem för 

nyckelpersonerna. Syftet är att förena ägarnas och nyckelpersonernas mål för att höja bolagets värde samt att binda nyckelpersonerna till bolaget och att 

erbjuda dessa ett konkurrenskraftigt belöningssystem som grundar sig på aktieinnehav. Systemet bygger på tre intjäningsperioder på vardera ett år. Perioderna 

börjar 1.1.2007, 1.1.2008 och 1.1.2009, och slutar 31.12 nämnda år. Beloppet av den belöning som intjänas under en intjäningsperiod ska fastställas 

utifrån utfallet av de intjänade målen efter intjäningsperioden, före utgången av april. Med utgångspunkt i hela systemet ges högst 300 300 stycken aktier 

jämte kontanter till det belopp som behövs för de skatter som aktierna medför och för skatteliknande avgifter vid tidpunkten för överlåtelsen av aktierna. 

Styrelsen fattar beslut om intjäningskriterierna och målen en gång per år separat för respektive intjäningsperiod. Aktier som erhålls genom systemet får 

inte överlåtas eller användas på annat sätt under två år efter att intjäningsperioden har löpt ut (bindningstid). En nyckelperson ska omedelbart och utan 

vederlag återställa aktier som betalats som belöning till bolaget om hans eller hennes anställning i ett koncernbolag upphör under bindningstiden. 

Aktiebelöningssystemets inverkan 

på räkenskapsperiodens resultat 2009 2008 

Arrangemangets inverkan på räkenskapsperiodens vinst 306 272 

Skulder i anslutning till det aktiebaserade arrangemanget 

som ska betalas i form av kontanter 41 221 

13. långfristiga övriga skulder , 1 000 EUR 

2009 2008 

Långfristiga finansiella skulder som värderats till en periodiserad anskaffningsutgift 

Pensionsåtaganden 63 129 

Övriga skulder 392 25 

Totalt 455 154 

Långfristiga finansiella skulder som bokförts resultatpåverkande till verkligt värde 

Derivatkontrakt – inom säkringsredovisningen 925 

Långfristiga övriga skulder totalt 1 380 154 

Långfristiga skulder fördelade sig på valutor enligt följande: 2009 2008 

EUR 988 129 

RUR 364 

Övriga 28 25 

Totalt 1 380 154 

74 75


NOTER 

14. Räntebärande finansieringsskulder, 1 000 EUR 

2009 2008 

Balansvärden Balansvärden 

Långfristiga finansiella skulder som värderats till en periodiserad anskaffningsutgift 

Masskuldebrevslån 80 000 80 000 

Krediter från finansieringsinstitut 182 526 195 614 

Pensionslån 51 490 40 107 

Övriga skulder 3 000 3 000 

Skulder genom finansiell leasing 1 867 2 091 

Totalt 318 883 320 812 

Kortfristiga finansiella skulder som värderats till en periodiserad anskaffningsutgift 

Masskuldebrevslån 10 000 


Företagscertifikat 73 500 64 800 



Skulder genom finansiell leasing 942 1 148 

Totalt 106 914 127 588 

Räntebärande skulder sammanlagt 425 797 448 400 

Verkliga värden för räntebärande lån avviker inte väsentligt från balansvärden. 

Med fast ränta 33,0 % 24,6 % 

Med rörlig ränta 67,0 % 75,4 % 

Medelränta 2,44 % 4,86 % 

De långfristiga skulderna förfaller enligt följande 2009 2008 

2010 30 698 

2011 33 014 30 800 

2012 139 907 124 752 

2013 79 740 77 933 

2014 46 048 44 498 

2015 4 619 

Senare 15 555 12 131 

Totalt 318 883 320 812 

De räntebärande skulderna fördelar sig på valutor enligt följande 2009 2008 

EUR 217 330 229 675 

SEK 155 102 156 066 

DKK 19 662 25 169 

RUR 25 672 2 626 

EEK 3 109 30 730 

USD 2 155 

LTL 4 922 1 979 

Totalt 425 797 448 400 

Finansiella leasingskulder - det totala beloppet av minimihyror 2009 2008 

Efter mindre än ett år 975 1 080 

Efter mer än ett men mindre än fem år 2 127 2 346 

Efter mer än fem år 72 

Totalt 3 174 3 426 

Finansieringsleasingskulder - nuvärdet på minimihyrorna 2009 2008 

Efter mindre än ett år 942 1 148 

Efter mer än ett men mindre än fem år 1 823 2 091 

Efter mer än fem år 44 

Totalt 2 809 3 239 

Ränta som ackumuleras i framtiden 365 187 

Totalt 3 174 3 426 

15. Kortfristiga leverantörsskulder och övriga skulder, 1 000 EUR 

2009 2008 

Kortfristiga finansiella skulder som värderats till en periodiserad anskaffningsutgift 

Leverantörsskulder 96 688 117 103 

Erhållna förskott 1 135 955 



Totalt 183 181 207 231 

Kortfristiga finansiella skulder som bokförts resultatpåverkande 

Derivatkontrakt – utanför säkringsredovisningen 1 913 648 

Derivatkontrakt – inom säkringsredovisningen 1 748 

Totalt 3 661 648 

Totalt 186 842 207 879 

De väsentliga posterna i resultatregleringarna utgörs av personalkostnader och periodiseringar av räntor på skulder. 

Kortfristiga skulder fördelade sig på valutor enligt följande: 2009 2008 

EUR 103 929 102 956 

SEK 46 343 57 050 

RUR 20 674 19 932 

DKK 6 064 5 922 

USD 4 245 15 565 

EEK 4 043 6 122 

NOK 1 081 

Övriga 463 282 

Totalt 186 842 207 829 

76 77


NOTER 

16. Segmentrapportering, 1 000 EUR 

Koncernens verksamhetssegment grundar sig på koncernens interna organisationsstruktur och interna ekonomiska rapportering. För koncernen kan 

fyra geografiska segment identifieras som väsentligt skiljer sig från varandra med avseende på marknadens funktion. Dessa är Atria Finland, Atria 

Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum. Dessutom redovisas koncernkostnaderna separat i posten oallokerade. I koncernkostnaderna ingår 

huvudsakligen kostnader för personal och administration samt kostnader för aktiebelöningssystemet. Som tillgångar och skulder hos ett segment 

behandlas sådana poster som direkt eller på förnuftiga grunder kan hänföras till segmentet. Handeln mellan segmenten sker till verkliga marknadspriser. 

Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2009 

Verksamhetssegment Finland Scandinavia Ryssland Baltikum Oallokerade Elimineringar Koncernen 

Omsättning 

Extern 766 611 399 018 112 956 37 413 1 315 998 

Intern 15 312 6 200 134 -21 646 0 

Omsättning sammanlagt 781 923 405 218 112 956 37 547 1 315 998 

Rörelsevinst 42 910 9 973 -9 819 -12 485 -3 065 27 514 

Finansiella intäkter och kostnader -12 409 

Andelar av joint venture- och 

intresseföretagens resultat 1 434 5 1 439 

Inkomstskatt -9 097 

Räkenskapsperiodens vinst 7 447 

Tillgångar 

Segmentets tillgångar 512 265 369 411 184 402 54 261 -26 446 1 093 893 

Andel i joint venture- och 

intresseföretag 7 437 7 7 444 

Tillgångar sammanlagt 519 702 369 411 184 402 54 268 -26 446 1 101 337 

Skulder 266 394 262 528 147 518 14 425 -26 446 664 419 

Avkastning på sysselsatt 

kapital (ROCE) % 10,2 % 4,0 % -6,9 % -26,5 % 3,1 % 

Investeringar 14 154 5 291 11 965 1 616 33 026 

Avskrivningar 29 584 11 245 6 254 3 283 50 366 

Nedskrivningar 96 775 187 7 217 8 275 

Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2008 

Verksamhetssegment Finland Scandinavia Ryssland Baltikum Oallokerade Elimineringar Koncernen 

Omsättning 

Extern 781 873 448 933 93 849 32 281 1 356 936 

Intern 16 017 6 269 -22 286 0 

Omsättning sammanlagt 797 890 455 202 93 849 32 281 -22 286 1 356 936 

Rörelsevinst 33 870 14 403 -3 374 -3 815 -2 667 38 417 

Finansiella intäkter och kostnader -22 317 

Andelar av joint venture- och 

intresseföretagens resultat 573 573 

Inkomstskatt -5 260 

Räkenskapsperiodens vinst 11 413 

Tillgångar 

Segmentets tillgångar 527 448 368 478 187 185 68 556 -23 305 1 128 362 

Andel i joint venture- och intresseföretag 6 135 2 6 137 

Tillgångar sammanlagt 533 583 368 478 187 185 68 558 -23 305 1 134 499 

Skulder 263 706 268 252 144 091 44 309 -20 729 699 629 

Avkastning på sysselsatt 

kapital (ROCE) % 7,9 % 5,4 % -3,3 % -9,1 % 4.5 % 

Investeringar 23 856 41 783 68 587 18 411 152 637 

Avskrivningar 29 353 11 706 3 246 2 761 47 066 

Nedskrivningar 400 400 

17. Förvärvade affärsfunktioner 

Nya företag har inte förvärvats under 2009. 

2008 Anskaffningsdag Ägarandel, % Hemort 

AB Ridderheim & Grönvall 1.7.2008 100 Sverige 

Dotterbolag: 

Ridderheims Delikatesser AB 100 Sverige 

Smakfabriken i Göterborg AB 100 Sverige 

KB Joddlaren 100 Sverige 

Ridderheims Delikatesser i Norge AS 1.7.2008 100 Norge 

I enlighet med sin strategi fokuserar Atria Scandinavia på produkter med hög förädlingsgrad, och det är detta som också förvärvet av Ridderheims syftar 

till. Genom förvärvet stärker Atria sin position inom färska delikatesser, som är ett av de snabbast växande segmenten inom dagligvaruhandeln. 

AB Ridderheims Delikatesser grundades 1987. I företagets produktsortiment ingår bl.a. ölkorvar, skinkor, ostar, konserver och tapastillbehör. Ridderheims 

är ett inarbetat, starkt och innovativt varumärke i sin bransch. Företaget ligger i Göteborg och har 110 anställda. 

Målet är att slå samman produktsortimenten i Ridderheims och Falbygdens Ost till Atria Deli. Sammanslagningen skapar det bredaste och högklassigaste 

utbudet av färska delikatessprodukter i Norden och stärker båda företagens ställning på exportmarknaden. Ridderheims exporterar i dag sina varor 

till elva länder, men kommer i och med affären att ha bättre förutsättningar att öka försäljningen i Sverige och att öka exporten tack vare Atrias starka 

ställning och distributionsnät i Finland, Danmark, Baltikum och Ryssland. Samtidigt ger Ridderheims distributionsnät förutsättningar för ökad export av 

Falbygdens Osts produkter. 

I och med företagsaffären uppnås också besparingar då tillverkningen av produkter som köpts från Ridderheims underleverantörer flyttas till Atrias 

fabriker. 

Under förra räkenskapsåret var Ridderheims omsättning 54,4 miljoner euro och rörelsevinsten 1,9 miljoner euro. 

1 000 EUR 

Verkliga värden som bokfördes 

vid konsolideringen 

Bokföringsvärden före 

konsolideringen 

Materiella anläggningstillgångar 5 887 5 887 

Goodwill 13 918 

Övriga immateriella tillgångar 8 131 

Placeringar 76 76 

Omsättningstillgångar 2 979 2 979 

Fordringar 5 532 5 720 

Kassa och likvida medel 2 565 2 565 

Tillgångar sammanlagt 39 088 17 227 

Uppskjuten skatteskuld 3 670 1 393 

Räntebärande finansieringsskulder 2 691 2 691 


Skulder sammanlagt 13 402 11 125 

Nettotillgångar 25 686 6 102 

Köpesumma 25 686 

Likvida medel i förvärvade bolag 2 565 

Effekt på kassaflödet 23 121 

78 79


NOTER 


AS Vastse-Kuuste Lihätööstus 31.7.2008 100 Estland 

AS Wõro Kommerts 31.7.2008 100 Estland 

AS Vastse-Kuuste Lihatööstus tillverkar olika pålägg, matkorvar, medvurstar och konsumentförpackat kött. Företaget har ett eget slakteri och styckeri. 

Vastse-Kuuste grundades 1994. År 2007 hade företaget en omsättning på 8,8 miljoner euro. Företagets totala marknadsandel, mätt i värde, är 6 % (källa: 

AC Nielsen, 2008). Företaget har cirka 140 anställda. Under de senaste åren har företaget gjort investeringar för att modernisera sin produktionsanläggning 

och för att höja kapaciteten. Också marknadspositionen har stärkts i och med de nya investeringarna. Särskilt när det gäller pålägg har företaget en 

stark position på den estniska marknaden. Produktionsanläggningen ligger i södra Estland, i Vastse-Kuuste. 

Företaget AS Wõro Kommerts grundades 1993 och har specialiserat sig på produktion av köttprodukter. Wõros produktsortiment omfattar rökta korvar och 

köttprodukter, råkorvar, grillkorvar och wienerkorvar. Företagets totala marknadsandel, mätt i värde, är 13 % (källa: AC Nielsen, 2008). Wõros totala marknadsandel 

är den näst största bland de estniska kött- och charkföretagen. Företaget har under de senaste åren satsat aktivt på att utveckla produktkvaliteten 

och varumärkena. År 2007 uppgick dess omsättning till 9,9 miljoner euro och antalet anställda är cirka 170. Bolaget har en produktionsanläggning i 

Ahja nära Tartu och en distributionscentral i Tartu. Produktionsanläggningen byggdes vid millennieskiftet och maskinparken är modern. 

Genom företagsförvärven kompletterar och utökar Atria sitt nuvarande produktsortiment för sina kunder inom den estniska detaljhandeln. AS Valga Lihatööstus 

affärsverksamhet och verksamheterna i Wõro och Vastse-Kuuste bildar tillsammans den näst största aktören på den estniska kött- och charkmarknaden 

med en omsättning på cirka 42 miljoner euro. Genom samordning av funktionerna skapas betydande synergieffekter och ett starkare fotfäste 

på marknaden. 

Under förra räkenskapsperioden var företagens omsättning 18,7 miljoner euro och rörelsevinsten 0,9 miljoner euro. 

1 000 EUR 





Materiella anläggningstillgångar 4 814 4 814 

Goodwill 6 163 

Övriga immateriella tillgångar 3 537 


Fordringar 1 965 1 965 



Uppskjuten skatteskuld 743 





Atria expanderade i Ryssland genom att förvärva kött- och charkföretaget OOO MPZ Campomos, som verkar i Moskva- och S:t Petersburgsregionerna. 

Campomos främsta produkter är köttprodukter och pizzor. Dessutom håller företaget på att utöka sitt sortiment till att omfatta konsumentförpackat 

kött. Campomos har en produktionsanläggning och en logistikcentral i Moskva och en distributionsterminal i S:t Petersburg. Dessutom har bolaget en ny 

integrerad svingård med 2 500 suggor. Campomos huvudmarknad är Moskva, men företaget är väl positionerat också i S:t Petersburg och i en del andra 

storstäder. Campomos omsättning 2007 var cirka 75 miljoner euro. Företagets goda resultatutveckling i början av 2000-talet har stagnerat och företaget 

har gått med förlust de senaste åren. Maskinparken är modern och i gott skick. 

I och med förvärvet av Campomos skaffar sig Atria en betydande marknadsandel inom den moderna detaljhandeln i Moskvaregionen och stärker ytterligare 

sin ställning som marknadsledare i S:t Petersburg. Campomos grundades 1989 och företaget har cirka 1 000 anställda. Drygt hälften av försäljningen 

sker i Moskvaregionen och resten i S:t Petersburg och de andra storstäderna. Campomos var ett dotterbolag till det spanska, offentligt noterade bolaget 

Campofrio Alimentacion S.A., det första västerländska kött- och charkföretaget som etablerade sig i Ryssland. 

Företagets främsta varumärke är CampoMos som är välkänt i Ryssland. Särskilt CampoMos-wienerkorvar är en känd produkt. Företaget har också 

köttprodukter i premiumklass i sitt sortiment. Under de senaste åren har Campomos utökat sitt produktsortiment till färdigmat och produkter som säljs i 

charkdiskar. 

Moskvaregionens drygt 17 miljoner konsumenter och den moderna detaljhandelns snabba tillväxt kombinerat med Campomos kända och högklassiga 

produkter samt goda position inom den moderna detaljhandeln erbjuder Atria ett utmärkt fotfäste på den växande marknaden i Moskvaregionen. 

1 000 EUR 





Materiella tillgångar 44 074 44 074 

Goodwill 276 1 310 

Övriga immateriella tillgångar 2 365 576 

Placeringar 13 589 13 589 


Kortfristiga fordringar 15 920 15 920 



Uppskjuten skatteskuld 1 041 612 











18. OMSÄTTNING, 1 000 EUR 

2009 2008 


OOO MPZ CampoMos 15.10.2008 100 Ryssland 

Försäljning av varor 1 302 033 1 341 547 

Försäljning av tjänster 5 953 7 382 

Övrig försäljning 8 012 8 007 

Totalt 1 315 998 1 356 936 

Dotterbolag: 

OOO CampoFerma 100 Ryssland 

OOO CampoFoods St. Petersburg 100 Ryssland 

OOO CampoFoods Moscow 100 Ryssland 

80 81


NOTER 

19. Kostnader för sålda varor, försäljning och marknadsföring samt förvaltning, 1 000 EUR 

2009 2008 

Förändringar av lager av färdiga produkter och produkter i arbete 1 999 -10 109 

Material och förnödenheter 800 411 835 873 

Ersättning till anställda 235 367 240 583 

Avskrivningar 50 204 47 676 

Transportkostnader 60 191 61 397 

Reklam och marknadsföring 27 967 25 225 

Hyror 6 153 6 100 

Övriga kostnader 94 236 112 496 

Totalt 1 276 528 1 319 241 

20. Forsknings- och utvecklingsutgifter, 1 000 EUR 

2009 2008 

I resultaträkningen ingår som kostnader bokförda forsknings- och utvecklingsutgifter 9 382 9 905 

24. Personalkostnader, 1 000 EUR 

Kostnader för ersättningar till anställda 2009 2008 

Löner 184 766 181 035 

Pensionskostnader - avgiftsbestämda planer 23 919 26 263 

Pensionskostnader - förmånsbestämda planer -65 -123 

Övriga personalbikostnader 26 748 33 408 

Totalt 235 368 240 583 

Uppgifterna om ledningens ersättningar presenteras i not 31 och uppgifterna om beviljade aktiebelöningar presenteras i not 12. 

Koncernens personal i genomsnitt per segment 2009 2008 

Finland 2 222 2 378 

Scandinavia 1 394 1 691 

Ryssland 2 003 1 525 

Baltikum 595 541 

Totalt 6 214 6 135 

21. Revisorernas arvoden, 1 000 EUR 

2009 2008 

Revisionsarvoden 494 491 

Intyg och utlåtanden 11 

Skatterådgivning 18 21 

Övriga arvoden 42 19 


22. Övriga rörelseintäkter, 1 000 EUR 

2009 2008 

Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 116 

Erhållna bidrag 407 435 

Övriga 4 123 3 292 

Totalt 4 646 3 727 

23. Övriga rörelsekostnader, 1 000 EUR 

2009 2008 

Nedskrivningar av anläggningstillgångar 3 481 

Avskrivningar av immateriella tillgångar 4 956 697 

Övriga rörelsekostnader 8 165 2 308 

Totalt 16 602 3 005 

25. Finansiella intäkter och kostnader, 1 000 EUR 

2009 2008 

Finansiella intäkter: 

Ränteintäkter från lånefordringar 3 472 4 931 

Valutakursvinster från lånefordringar 14 640 31 852 

Utdelningsintäkter från finansiella tillgångar vilka innehas för försäljning 5 25 

Övriga finansiella intäkter 6 008 898 

Värdeförändringar i finansiella tillgångar som bokförts resultatpåverkande till verkligt värde 

- Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen 532 6 655 

Totalt 24 657 44 361 

Finansiella kostnader: 

Räntekostnader från finansieringslån som 

värderats till en periodiserad anskaffningsutgift -14 780 -20 741 

Valutakursförluster från finansiella skulder som 

värderats till en periodiserad anskaffningsutgift -12 231 -41 149 

Övriga finansiella kostnader -1 598 -4 140 

Värdeförändringar i finansiella tillgångar som 

bokförts resultatpåverkande till verkligt värde 

- Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen -8 457 -648 

Totalt -37 066 -66 678 

Finansiella intäkter och kostnader totalt -12 409 -22 317 

Bland övriga finansiella intäkter för räkenskapsperioden redovisas ca 6 miljoner euro i kompensation för det fördröjda färdigställandet av kött- och 

charkfabriken i Gorelovo i S:t Petersburg. 

Övriga poster som bokförts under totalresultat och som rör finansiella instrument 2009 2008 

Säkring av kassaflöde -1 950 

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 46 

Valutaomräkning 2 510 -30 277 

Totalt 606 -30 277 

82 83


NOTER 

26. Skattekostnader, 1 000 EUR 

Skatter i resultaträkningen 2009 2008 

Skatt utifrån räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat 15 221 7 890 

Skatter från tidigare räkenskapsperioder -154 81 

Uppskjutna skatter -5 970 -2 711 

Totalt 9 097 5 260 

Avstämning av skatter i resultaträkningen mot vinst före skatter 

Vinst före skatter 16 544 16 673 

Skatter beräknade med moderbolagets skattesats 26 % 4 301 4 335 

Effekt av avvikande skattesatser för utländska dotterbolag 2 148 -1 336 

Effekt av intressebolagens resultat -373 -149 

Skatter från tidigare räkenskapsperioder -154 81 

Effekt av skattefria inkomster -97 -125 

Effekt av icke-avdragsgilla kostnader i beskattningen 325 1 494 

Icke-bokförda uppskjutna skattefordringar 2 995 960 

Övriga förändringar -48 

Totalt 9 097 5 260 

Skatter som bokförts bland övriga 

poster under totalresultat Före skatt Skatteefekt Efter skatt 

2009 

Säkring av kassaflöde -1 950 507 -1 443 

Säkring av nettoplacering -434 112 -322 

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 48 -33 15 

Valutaomräkning 2 510 2 510 

Totalt 174 586 760 

2008 

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning -1 809 -1 809 

Valutaomräkning -30 277 -30 277 

Totalt -32 086 -32 086 

27. Resultat per aktie, 1 000 EUR 

 

Det outspädda resultatet per aktie beräknas så att man dividerar den del av periodens vinst som tillkommer moderbolagets aktieägare med det vägda 

medelvärdet av antalet utestående aktier under perioden. 

2009 2008 

Räkenskapsperiodens vinst som tillhör moderbolagets ägare 7 073 11 765 

Aktiernas vägda medelvärde under räkenskapsperioden (1 000 st.) 28 160 28 268 

Resultat per aktie, outspätt 0,25 0,42 

Vid beräkningen av det med utspädningseffekten korrigerade resultatet per aktie beaktas för det vägda medelvärdet på antalet aktier den utspädande effekt 

som beror på förändring av samtliga utspädande potentiella stamaktier. Koncernen har inga instrument som skulle ha en utspädande effekt. 

28. Hantering av finansiella risker 

Atrias styrelse har godkänt en finansieringspolicy i vilken den fastställt de allmänna principerna för hanteringen av risker. Styrelsen har delegerat 

hanteringen av finansiella risker till finansieringskommittén, och det praktiska handläggandet av finansieringsriskerna är koncentrerad till koncernens 

Treasury-enhet. Målet med hanteringen av finansiella risker är att minska de effekter på resultatet, balansräkningen och kassaflödet som beror på 

prisfluktuationer och andra osäkerhetsfaktorer samt att säkerställa en tillräcklig likviditet. Treasury strävar, tillsammans med affärsområdena, efter att 

identifiera, utvärdera och skydda sig mot risker i enlighet med finansieringspolicyn. De största finansiella riskerna är ränterisken, valutarisken, likviditetsoch 

återfinansieringsrisken samt kreditrisken. 

Ränterisken 

Bolaget kopplar hanteringen av ränterisken till nyckeltalet räntenetto, som utgörs av det prognosticerade 12 månaders rullande rörelseresultatet 

före avskrivningar dividerat med den prognosticerade nettoräntekostnaden. Ju mindre rörelseresultatet före avskrivningar är i förhållande till 

nettofinansieringskostnaden desto större andel av skulden bör ha fast ränta. Ränterisken hanteras genom att man fördelar finansieringen på olika 

instrument med både rörlig och fast ränta samt skyddar sig med hjälp av räntederivat. 

Ränterisken gäller främst koncernens räntebärande skulder, eftersom beloppet av kortfristiga penningmarknadsplaceringar är litet och den relaterade 

ränterisken därmed nästintill obefintlig. Penningflödena i koncernens affärsverksamhet är i huvudsak oberoende av fluktuationerna i marknadsräntorna. 

Vid tidpunkten för bokslutet hade koncernen ett öppet ränteswapavtal på 40 miljoner euro, i vilket koncernen betalar en fast ränta på 2,58 % och erhåller 6 

månaders euriborränta, som då var 1,02 %. Med ränteswapavtalet säkras bolagets masslån med rörlig ränta som förfaller 28.3.2014. Säkringsredovisning 

tillämpas för säkringen. Koncernens räntebärande skuld uppgick 31.12.2009 till 425,8 miljoner euro (31.12.2008: 448,4 milj. euro), varav 140,6 miljoner euro 

var skuld med fast ränta (31.12.2008: 110,3 milj. euro) det vill säga 33,0 % (31.12.2008: 24,6 %). 

I känslighetsanalysen för nettoräntekostnaderna har man tillämpat en förändring på 1 % i räntenivån, vilken betraktas som rimligt möjlig. Förändringen 

beräknas på den räntebärande nettoskulden med rörlig ränta (ränteswapavtalet beaktat) vid årets slut, och den har antagits vara konstant under hela 

räkenskapsåret. I simuleringarna används en lika stor ränteförändring för alla valutor. Nettoskulden med rörlig ränta uppgick 31.12.2009 till 249,9 miljoner 

euro (31.12.2008: 301,0 milj. euro). Vid utgången av år 2009 skulle en +/- 1 % förändring av räntenivån innebära en förändring på +/-2,5 miljoner euro i 

koncernens räntekostnader per år (31.12.2008: +/-3,0 milj. euro). 

Valutarisken 

Atria koncernen verkar inom flera valutaområden och utsätts för risker som beror av de olika valutorna. Valutarisken härrör från planerade 

affärshändelser, tillgångar och skulder som upptagits i balansen samt från nettoplaceringar som gjorts i utländska dotterbolag. Dotterbolagen säkrar 

valutarisken som anknyter till kommersiella, operativa poster i enlighet med en egen valutariskpolicy, som upprättats för ifrågavarande affärsområde och 

som godkänts av finansieringskommittén. Säkringsredovisning tillämpas för dessa säkringar. Valutarisken följs upp mot det prognosticerade kassaflödet 

för rullande 12 månader och säkringarna görs för 1–6 månaders perioder med valutaterminer, under vilken tid de säkrade kassaflödena förväntas 

realiseras och påverka vinsten eller förlusten. En transaktionsrisk är förknippad med att bland annat Atrias bolag i Sverige importerar köttråvaror i 

euro och Atrias bolag i Ryssland importerar i euro och dollar. Valutaflödena och valutariskerna för verksamheten i Finland är ganska små och är främst 

förknippade med export i dollar och svenska kronor. 

Koncernen har nettoplaceringar i utländska dotterbolag som är utsatta för valutarisker. Finansieringskommittén beslutar i varje enskilt fall om säkringen 

av nettoplaceringar. Av nettoplaceringen på 32,2 miljoner euro i Estland var vid tidpunkten för bokslutet 15,4 miljoner euro säkrade och på dessa tillämpas 

säkringsredovisning. Moderbolaget beviljar finansiering till dotterbolagen i deras hemvaluta och har säkrat de valutamässiga lånefordringarna från 

dotterbolagen med valutalån och valutaterminer. 

Om euron hade varit 10 % svagare/starkare jämfört med den ryska rubeln 31.12.2009 och alla andra faktorer stod oförändrade, skulle vinsten före skatter 

ha varit 0,3 miljoner euro större/mindre på grund av de ryska dotterbolagens leverantörsskulder i euro (31.12.2008: 3,6 milj. euro). 

Om euron hade varit 10 % svagare/starkare jämfört med den svenska kronan 31.12.2009 och alla andra faktorer stod oförändrade, skulle vinsten före 

skatter ha varit 0,3 miljoner euro större/mindre på grund av de svenska dotterföretagens leverantörsskulder i euro (31.12.2008: 0,8 milj. euro). 

Om US-dollarn hade varit 10 % svagare/starkare jämfört med den ryska rubeln 31.12.2009 och alla andra faktorer stod oförändrade, skulle vinsten före 

skatter ha varit 0,3 miljoner euro större/mindre på grund av de ryska dotterbolagens leverantörsskulder i USD (31.12.2008: 0,1 milj. euro). 

Likviditets- och återfinansieringsrisken 

Atria Abp:s Treasury-enhet skaffar största delen av koncernens räntebärande främmande kapital. Likviditets- och återfinansieringsrisken kontrolleras 

med hjälp av en balanserad maturitetsfördelning hos lånen och genom att man alltid har tillgång till en tillräcklig mängd bindande kreditlimiter och 

kassatillgångar. Vid likviditetshanteringen använder Atria även företagscertifikat. I slutet av året uppgick beloppet av icke-utnyttjade bindande kreditlimiter 

till 150,8 miljoner euro (år 2008: 126,4 miljoner euro). Av företagscertifikatsprogrammet på 200 miljoner euro återstod 126,5 miljoner euro (år 2008: 

135,2 milj. euro). Vid tidpunkten för bokslutet hade koncernens utnyttjade lån en genomsnittlig maturitet på 2 år 8 månader (2008: 3 år 1 månad) och de 

bindande kreditlimiterna en genomsnittlig maturitet på 3 år 7 månader (2008: 3 år). I de låneavtal som omfattar kovenanter är den viktigaste kovenanten en 

soliditetskovenant på minst 30 %. 

Tabellen nedan beskriver maturitetsanalysen av finansiella skulder och derivatinstrument (siffrorna är odiskonterade). 

84 85


NOTER 

Förfallodagsanalys av finansiella åtaganden 

Förfallodag 31.12.2009 

1 000 EUR < 1 1-5 > 5 

år år år Totalt 

Lån Amorteringar 106 914 298 709 20 174 425 797 

Räntekostnader 8 209 23 183 2 153 33 545 

Derivatskulder Kapitalkostnader 112 224 112 224 

och -tillgångar Kapitalintäkter -109 696 -109 696 

Räntekostnader 1 046 3 661 4 707 

Ränteintäkter -414 -1 449 -1 863 

Övriga skulder Amorteringar 17 990 3 000 20 990 

Räntekostnader 49 150 150 349 

Leverantörsskulder Betalning 96 688 96 688 

Resultatregleringar Betalning 49 384 20 49 404 

Totalt Kostnader totalt 392 504 325 723 25 477 743 704 

Intäkter totalt -110 110 -1 449 0 -111 559 

Nettobetalning 282 394 324 274 25 477 632 145 

Förfallodag 31.12.2008 

1 000 EUR < 1 1-5 > 5 

år år år Totalt 

Lån Amorteringar 124 241 264 183 53 628 442 052 

Räntekostnader 15 020 52 549 3 980 71 549 

Derivatskulder Kapitalkostnader 121 917 121 917 

och -tillgångar Kapitalintäkter -128 482 -128 482 

Räntekostnader 442 442 

Ränteintäkter -500 -500 

Övriga skulder Amorteringar 34 510 3 000 37 510 

Räntekostnader 301 145 446 

Leverantörsskulder Betalning 117 103 117 103 

Resultatregleringar Betalning 50 386 50 386 

Totalt Kostnader totalt 463 920 316 732 60 753 841 405 

Intäkter totalt -128 982 0 0 -128 982 

Nettobetalning 334 938 316 732 60 753 712 423 

Kreditrisken 

Kreditrisken hanteras på koncernnivå enligt den av styrelsen godkända riskhanteringspolicyn för koncernen. Den kreditrisk som hänger samman med 

finansieringen, dvs. motpartsrisken, hanteras så att man som motparter bara väljer solida avtalsparter med god kreditvärdighet. Koncernens likvida medel 

placeras endast hos motparter som uppfyller nämnda kriterier. Denna princip iakttas även när man ingår finansierings- och derivatavtal. Kreditrisken som 

anknyter till derivat minskas också av att penningprestationer som anknyter till derivat betalas genom att tillämpa nettning. Kreditrisken i koncernens 

operativa affärsverksamhet har att göra med våra kunder, av vilka de stora centralaffärerna är de viktigaste. Fordringarna på övriga kunder är betydligt 

mindre och mer spridda. Koncernen använder också kreditförsäkringar för att minska kreditrisken som relaterar till kunder. Kundfordringarnas 

åldersfördelning har presenterats i not 8. 

Råvarurisken 

Koncernen utsätts för råvarurisker varav de största är köttråvaran och elektriciteten. Fluktuationerna i priserna på köttråvaror inverkar på kort sikt på 

lönsamheten, men man strävar efter att så snabbt som möjligt överföra höjda kostnader på försäljningspriserna. Säkringen mot fluktuationer i elpriset 

görs med elterminsavtal i enlighet med koncernens elanskaffningspolicy. Säkringsredovisning tillämpas för elsäkringarna. 

Hantering av kapitalstrukturen 

När det gäller hanteringen av kapitalstrukturen har koncernen som mål att trygga normala verksamhetsbetingelser under alla omständigheter och bevara 

en optimal kapitalstruktur avseende kapitalkostnaderna. Man strävar efter att påverka kapitalstrukturen bl.a. via utdelning och emissioner samt genom att 

hålla beloppet av räntebärande skulder på en nivå där en soliditetsgrad på 40 % kan upprätthållas. 

Soliditetsgrad (mål: minst 40 %) 

Utfall 31.12.2009 31.12.2008 

39,7 % 38,4 % 

Värden på finansiella tillgångar och skulder per kategori 

1 000 EUR Finansiella tillgångar 

och skulder 

som bokförts 

resultat- 

2009 balanspost 

Anläggningstillgångar 

påverkande till 


Derivatkontrakt 

i säkringsredovisningen 

Lån och övriga 

fordringar 

Finansiella 

tillgångar som 

innehas för 

försäljning 

Finansiella 

skulder 

Balansvärde 

totalt 

Övriga finansiella tillgångar 2 307 2 307 



Omsättningstillgångar 



Övriga fordringar *) 8 946 8 946 

Överlåtna fordringar *) 8 950 8 950 


Finansiella tillgångar totalt 241 250 2 307 243 557 


Räntebärande finansiella skulder 318 883 318 883 

Derivatinstrument 925 925 




Övriga skulder **) 26 150 26 150 

Resultatregleringar **) 49 404 49 404 

Derivatinstrument 1 913 1 748 3 661 

Finansiella skulder totalt 1 913 2 673 598 039 602 625 

1 000 EUR Finansiella tillgångar 

och skulder 

som bokförts 

resultat- 

2008 balanspost 

Anläggningstillgångar 

påverkande till 



i säkringsredovisningen 

Lån och övriga 

fordringar 

Finansiella 

tillgångar som 

innehas för 

försäljning 

Finansiella 

skulder 

Balansvärde 

totalt 

Övriga finansiella tillgångar 2 111 2 111 



Omsättningstillgångar 



Övriga fordringar *) 7 953 7 953 

Överlåtna fordringar *) 17 882 17 882 

Derivatkontrakt 6 655 6 655 


Finansiella tillgångar totalt 6 655 265 554 2 111 274 320 




Räntebärande skulder 127 588 127 588 


Övriga skulder **) 31 169 31 169 

Resultatregleringar **) 50 386 50 386 

Derivatkontrakt 648 648 

Finansiella skulder totalt 648 647 058 647 706 

De finansiella tillgångarnas och skuldernas verkliga värden avviker inte väsentligt från sina balansvärden. 

*) Innehåller inte moms- eller inkomstskattefordringar. 

**) Innehåller inte moms- eller inkomstskatteskulder. 

86 87

Noter till koncernbokslutet 

NOTER 

Verkligt värde av finansiella instrument 

1 000 EUR 

Balanspost 31.12.2009 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 

Långfristiga tillgångar 

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 2 307 164 2 143 

Totalt 2 307 164 2 143 


Derivatkontrakt 925 925 


Derivatkontrakt 3 661 3 661 

Totalt 4 586 4 586 

Hierarki för verkligt värde: 

Nivå 1: Priser som noterats för fullständigt likadana varor och skulder på en fungerande marknad. 

Nivå 2: Det verkliga värdet kan fastställas antingen direkt (dvs. av priset) eller indirekt (dvs. härlett från priset). 

Nivå 3: Det verkliga värdet är inte baserat på marknadspriser som kan fastställas. 


Verkligt värde för derivatkontrakt Derivat- Netto Netto 

skulder verkligt värde verkligt värde 

1 000 EUR 31.12.2009 31.12.2009 31.12.2008 

Valutaterminer 

Kassaflödessäkringar under IAS 39-säkringsredovisning -171 -171 

Nettoinvesteringssäkringar under IAS 39-säkringsredovisning -434 -434 

Övriga säkringar -1 913 -1 913 6 052 

Ränteswapavtal, över ett års maturitet 

Kassaflödessäkringar under IAS 39-säkringsredovisning -15 -15 

29. Övriga hyresavtal, 1 000 EUR 

Koncernen som hyrestagare 2009 2008 

Minimihyror som betalas utifrån övriga hyresavtal som inte kan upplösas 

Inom ett år 5 899 4 949 

Inom mer än ett år men högst om fem år 13 521 11 408 

Efter mer än fem år 9 807 20 658 

Totalt 29 227 37 015 

Hyror som bokförts som kostnad 6 153 6 100 

Villkoren för hyresavtalen varierar och koncernbolagen hyr fastigheter, maskiner, inventarier och bilar. 

30. Ansvarsförbindelser, 1 000 EUR 

Skulder för vilka som säkerhet har ställts inteckningar eller andra säkerheter 2009 2008 



Totalt 10 134 13 424 

Inteckningar och andra säkerheter som ställts som generell säkerhet 

Fastighetsinteckningar 6 663 6 651 

Företagsinteckningar 3 086 7 884 

Totalt 9 749 14 535 

Ansvarsförbindelser som inte ingår i balansräkningen 

Borgen 808 886 

Ränteswapavtal, under ett års maturitet 

Övriga säkringar -45 

Elderivat 

Kassaflödessäkringar under IAS 39-säkringsredovisning -2 053 -2 053 

Totalt -4 586 -4 586 6 007 

Nominella värden för derivatkontrakt 

1 000 EUR 31.12.2009 31.12.2008 


Kassaflödessäkringar under IAS 39-säkringsredovisning 17 982 

Nettoinvesteringssäkringar under IAS 39-säkringsredovisning 15 358 

Övriga säkringar 78 163 128 482 

Ränteswapavtal 


Övriga säkringar 10 000 

Elderivat 


Totalt 163 878 138 482 

88 89


NOTER 

31. Händelser i den närmaste kretsen, 1 000 EUR 

Andel av 

Koncernföretagen efter affärsområde Hemort Ägarandel (%) rösträtten (%) 

Atria Finland: 

Ab Botnia-Food Oy Finland 100,0 100,0 

A-Lihatukkurin Oy Finland 100,0 100,0 

A-Logistik Ab Finland 100,0 100,0 

A-Pekoni Nurmo Oy Finland 100,0 100,0 

A-Pihvi Kauhajoki Oy Finland 100,0 100,0 

A-Pihvi Kuopio Oy Finland 100,0 100,0 

A-Foder Ab Finland 51,0 51,0 

A-Sikateurastamo Oy Finland 100,0 100,0 

Atria Concept Oy Finland 100,0 100,0 

Atria Abp 

Finland 

Atria Finland Ab Finland 100,0 100,0 

Atria-Chick Oy Finland 100,0 100,0 

Atria-Lihavalmiste Oy Finland 100,0 100,0 

Atria-Meetvursti Oy Finland 100,0 100,0 

Atria-Tekniikka Oy Finland 100,0 100,0 

Atria-Tuoreliha Oy Finland 100,0 100,0 

Atria-Valmisruoka Oy Finland 100,0 100,0 

A-Producenter Ab Finland 97,9 99,0 

F-Logistiikka Oy Finland 100,0 100,0 

Itikka-Lihapolar Oy Finland 100,0 100,0 

Kiinteistö Oy Tievapolku 3 Finland 100,0 100,0 

Liha ja Säilyke Oy Finland 100,0 100,0 

Rokes Oy Finland 100,0 100,0 

Suomen Kalkkuna Oy Finland 100,0 100,0 

Atria Scandinavia: 

3-Stjernet A/S Denmark 100,0 100,0 

AB Ridderheim & Grönwall Sverige 100,0 100,0 

AB Sardus Sverige 100,0 100,0 

Atria Concept AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Concept SP Z.o.o Polen 100,0 100,0 

Atria Denmark A/S Denmark 100,0 100,0 

Atria Foodservice & Concept AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Foodservice AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Lätta Måltider AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Lätta Måltider Halmstad AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Lätta Måltider Holding AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Lätta Måltider Östersund AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Meat & Fast Food AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Meat AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Retail AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Scandinavia AB Sverige 100,0 100,0 

Falbygdens Ostnederlag AB Sverige 100,0 100,0 

Gourmet Service i Årsta AB Sverige 100,0 100,0 

KB Joddlaren Sverige 100,0 100,0 

Lithells AB Sverige 100,0 100,0 

Nordic Fastfood AB Sverige 51,0 51,0 

Nordic Fastfood Etablerings AB Sverige 51,0 51,0 

Ridderheims AS Norge 100,0 100,0 

Ridderheims Delikatesser AB Sverige 100,0 100,0 

Sardus Foodpartner AB Sverige 100,0 100,0 

Sardus Inköp AB Sverige 100,0 100,0 

Sardus IT AB Sverige 100,0 100,0 

Smakfabriken i Göterborg AB Sverige 100,0 100,0 

Atria Ryssland: 

Atria-Invest Oy Finland 100,0 100,0 

OOO Atria Group Ryssland 100,0 100,0 

OOO CampoFerma Ryssland 100,0 100,0 

OOO CampoFoods Moscow Ryssland 100,0 100,0 

OOO MPZ CampoMos Ryssland 100,0 100,0 

OOO Pit-Product Ryssland 100,0 100,0 

Atria Baltikum: 

Atria Eesti AS Estland 100,0 100,0 

Atria Farmid OÜ Estland 100,0 100,0 

OÜ Atria Estland 100,0 100,0 

OÜ Puidukaubandus Estland 100,0 100,0 

UAB Vilniaus Mesa Litauen 100,0 100,0 

Andel av 

Koncernens joint venture- och intressebolag samt den övriga närkretsen Hemort Ägarandel (%) rösträtten (%) 

Koncernens joint venture-företag: 

Best-In Oy Finland 50,0 50,0 

Länsi-Kalkkuna Oy Finland 50,0 50,0 

Koncernens intresseföretag: 

Finnpig Ab Finland 49,0 49,0 

Findest Protein Oy Finland 40,6 40,6 

Foodwest Oy Finland 33,5 33,5 

Honkajoki Ab Finland 47,8 47,8 

Oü LKT Invest Estland 26,0 26,0 

Lihateollisuuden Tutkimuskeskus, LTK osuuskunta Finland 40,7 40,7 

Tuoretie Oy Finland 33,3 33,3 

Den övriga närkretsen: 

Styrelsens och förvaltningsrådets ledamöter 

Itikka osuuskunta-koncernen 

Lihakunta 

Andelslaget Österbottens Kött-koncernen 

Följande transaktioner gjordes med närkretsen: 2009 2008 

Försäljning av varor 

Joint venture-/intressebolag 727 772 

Den övriga närkretsen 4 074 4 669 

Totalt 4 801 5 441 

Försäljning av tjänster 

Intressebolag 405 419 

Den övriga närkretsen 14 26 


Hyresintäkter 


Inköp av varor 

Joint venture-/intressebolag 19 565 20 402 


Totalt 24 207 25 431 

90 91


NOTER 

2009 2008 

Inköp av tjänster 


Hyreskostnader 


Kundfordringar 


Den övriga närkretsen 958 1 441 

Totalt 1 011 1 501 

Leverantörsskulder 


Fordringar från närkretsen 

Övrig närkrets (fordringar från ägarna) 1 813 942 

Skulder till närkretsen 

Övrig närkrets (skulder till ägarna) 309 313 

Försäljningen av varor och tjänster tillsammans med närkretsen baserar sig på koncernens gällande prislistor. När det gäller köpta tjänster utgör de 

logistiktjänster som köps av Tuoretie Oy den största posten. Skulder till närkretsen är lån som kan sägas upp omedelbart och vars räntesats är bunden till 

6 månaders euriborränta. 

Ersättningar till anställda i ledningen 2009 2008 

Löner och andra kortfristiga ersättningar 2 651 3 802 

Verkställande direktörens pensionsålder är 62 år. Han är dock berättigad att gå i pension vid en ålder av 60 år. Pensionsbeloppet baseras på 

verkställande direktörens årsinkomster inom Atria koncernen. 

För de medlemmar i Atria koncernens ledningsgrupp som omfattas av det finska socialskyddet har bekräftats en gruppensionsförmån. 

Gruppensionsförsäkringens pensionsålder är 62 år för medlemmarna i ledningsgruppen. Pensionsarrangemanget baseras på betalningar och den 

årliga utbetalningen beror på den försäkrades månadslön (penninglön och naturaförmåner). För de medlemmar i Atria koncernens ledningsgrupp som 

inte omfattas av det finska socialskyddet har särskilt arrangerats en motsvarande pensionsförmån. 

Löner, arvoden och andra kortfristiga ersättningar till ledningen 2009 2008 

Verkställande direktören, styrelsemedlem 

Tikkakoski Matti 583 863 

Verkställande direktörens ställföreträdare 

Juha Gröhn 310 461 

Ledamöter i styrelsen 

Selin Martti, ordförande 61 57 

Komulainen Timo, vice ordförande 74 72 

Heikkilä Tuomo 28 28 

Kaarto Esa, styrelseledamot från 7/2009 43 

Lillandt Runar 34 35 

Sivula Harri, styrelseledamot från 7/2009 17 

Tikkakoski Matti, verkställande direktör 

Yliluoma Ilkka, styrelseledamot fram till 6/2009 26 47 

Förvaltningsrådets medlemmar 

Pirkola Ari, ordförande 46 20 

Paavola Seppo, vice ordförande från 7/2009 14 

Kaarto Esa, vice ordförande fram till 6/2009 32 

Förvaltningsrådets övriga medlemmar sammanlagt 33 54 

32. Biologiska tillgångar, 1 000 EUR 

2009 2008 

Biologiska tillgångar ingår i följande poster: 

Materiella tillgångar (producerande djur) 1 811 1 742 

Varor i lager (övriga biologiska tillgångar) 5 440 6 156 

Totalt 7 251 7 898 

Biologiska tillgångar: 

Vid periodens början 7 898 3 679 

Sammanslagningar 3 009 

Förändring under räkenskapsperioden -647 1 210 

Vid periodens utgång 7 251 7 898 

Produktion: 

Dunungar, kyckling / 1 000 st. 18 264 20 008 

Fläskkött / 1 000 kg 6 804 6 252 

Nötkött / 1 000 kg 133 91 

Mjölk / 1 000 kg 5 551 4 319 

33. Händelser efter bokslutsdagen 

Bolagets ledning känner inte till sådana väsentliga händelser som skulle ha påverkat det redovisade bokslutet. 

92 93

moderbolagets balansräkning (fas) 

moderbolagets resultaträkning och kassaflöde (fas) 

NOTER 

BALANSRÄKNING FAS, 1 000 EUR 

A k t i v a Not 31.12.2009 31.12.2008 

BESTÅENDE AKTIVA 

Immateriella tillgångar 2.1 

Immateriella rättigheter 96 140 

Övriga utgifter med lång verkningstid 4 164 4 816 

Immateriella tillgångar sammanlagt 4 260 4 956 

Materiella tillgångar 2.1 256 087 269 182 

Placeringar 2.2 

Andelar i företag inom samma koncern 216 900 181 067 

Andelar i ägarintresseföretag 2 805 2 805 

Övriga aktier och andelar 2 066 1 983 

Placeringar sammanlagt 221 771 185 855 

BESTÅENDE AKTIVA SAMMANLAGT 482 118 459 993 

RÖRLIGA AKTIVA 

Långfristiga fordringar 2.3 94 122 231 393 

Kortfristiga fordringar 2.3 253 167 118 320 

Kassa och bank 23 307 983 

RÖRLIGA AKTIVA SAMMANLAGT 370 596 350 696 

A k t i v a s a m m a n l a g t 852 714 810 689 

P a s s i v a Not 31.12.2009 31.12.2008 

EGET KAPITAL 2.4 

Aktiekapital 48 055 48 055 

Överkursfond 138 502 138 502 


Fond för fritt eget kapital 110 228 110 228 

Vinst från tidigare räkenskapsperioder 69 420 51 781 


EGET KAPITAL SAMMANLAGT 376 913 371 316 

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 2.5 

Avskrivningsdifferens 49 440 52 440 

RESULTATRÄKNING FAS, 1 000 EUR 

Not 

1.1.-31.12. 

2009 

1.1.-31.12. 

2008 

OMSÄTTNING 3.1 39 609 46 503 

Övriga rörelseintäkter 3.2 3 002 2 398 

Personalkostnader 3.3 -2 624 -2 712 

Avskrivningar och 

nedskrivningar 3.4 

Avskrivningar enligt plan -27 097 -25 950 

Övriga rörelsekostnader 3.5 -5 149 -5 006 

RÖRELSEVINST 7 741 15 233 

Finansiella intäkter och kostnader 3.6 3 907 8 342 

VINST FÖRE 

EXTRAORDINÄRA POSTER 11 648 23 575 

Extraordinära poster 3.7 -2 550 5 500 

VINST FÖRE BOKSLUTS- 

DISPOSITIONER OCH SKATTER 9 098 29 075 

Bokslutsdispositioner 3.8 3 000 0 

Skattekostnader 3.9 -82 -5 782 

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 12 016 23 293 

KASSAFLÖDE FAS, 1 000 EUR 

1.1.-31.12. 

2009 

1.1.-31.12. 

2008 

KASSAFLÖDE I AFFÄRSRÖRELSEN 

Medel från affärsverksamheten 38 017 46 580 

Medel från övriga intäkter 2 956 2 398 

Medel från verksamhetens 

kostnader -9 591 -8 567 

Kassaflöde i affärsrörelsen före 

finasiella poster och skatter 31 382 40 412 

Finansiella intäkter och kostnader 11 856 10 293 

Betalda skatter -5 794 -7 590 

Kassflöde i affärsrörelsen 37 444 43 114 

KASSAFLÖDE I INVESTERINGAR 

Investeringar i materiella och 

immateriella tillgångar och till 

placeringar -49 274 -88 115 

Förändring i koncernfordringar 1 222 -86 468 

Kassaflöde i investeringar -48 052 -174 583 

KASSAFLÖDE I FINANSIERING 

Amortering/upptagning av lån -16 066 147 650 

Förändring i koncernskulder 57 961 -1 870 

Betald utdelning -5 654 -19 787 

Egna aktier -806 -502 

Övriga intäkter 47 0 

Erhållna/betalda koncernbidrag -2 550 5 500 

Kassaflöde i finansiering 32 932 130 990 

Kassflöde i affärsrörelsen 37 444 -3 382 

Kassaflöde i investeringar -48 052 -88 115 

Kassaflöde i finansiering 32 932 91 019 

Totalt 22 324 -478 

Förändringar i likvida medel 

Likvida medel 1.1. -983 -1 461 

Likvida medel 31.12. 23 307 983 

Förändring 22 324 -478 

FRÄMMANDE KAPITAL 

Långfristigt främmande kapital 2.6 264 953 275 492 

Kortfristigt främmande kapital 2.7 161 408 111 440 

FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT 426 361 386 932 

P a s s i v a s a m m a n l a g t 852 714 810 689 

94 95

NOTER TILL MODERBOLAGETS BOKSLUT (FAS) 1.1.–31.12.2009 

NOTER 

1. PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDE AV BOKSLUTET 2 . NOTER TILL BOKSLUTET, 1 000 EUR 

Allmänna principer för upprättande av bokslutet 

Atria Abp:s bokslut har upprättats i enlighet med den finska 

bokföringslagen samt andra regler och bestämmelser om upprättande 

av bokslut (FAS). 

Uppgifter om koncernen 

Atria Abp är Atria Abp-koncernens moderbolag, hemort Kuopio. 

Avskrifter av Atria Abp:s koncernbokslut kan erhållas 

från moderbolagets huvudkontor Atriantie 1, Nurmo, postadress 

PB 900, 60060 ATRIA. 

Värderingsprinciper 

Immateriella och materiella tillgångar har upptagits i balansräkningen 

till den direkta anskaffningsutgiften minskat med 

avskrivningar enligt plan och nedskrivningar. Jämn avskrivning 

över användningstiden tillämpas. Bidrag som erhållits 

för anskaffning av materiella tillgångar har bokförts som 

minskning av anskaffningsutgiften. De erhållna bidragen uppgår 

inte till väsentliga belopp. 

Avskrivningstider: 

Byggnader Nurmo 40 år 

övriga orter 

25 år 

Maskiner och inventarier Nurmo 

10 år 

övriga orter 

7 år 

Dataprogram 

5 år 

Övriga utgifter med lång verkningstid 

10 år 

Aktier i offentligt noterade bolag som upptagits under placeringar 

i bestående aktiva har värderats till anskaffningsutgiften. 

Aktiernas bokförda värde per 31.12.2009 var 29 326,86 

euro och det verkliga värdet 107 054,92 euro. 

Finansiella instrument upptagna i balansräkningen har 

värderats till anskaffningsutgiften med avdrag för nedskrivningar. 

Valutabaserade poster 

Poster i utländsk valuta har omräknats till finsk valuta enligt 

Europeiska centralbankens noterade kurser på bokslutsdagen. 

Realiserade kursdifferenser för valutabaserade lån redovisas 

bland de finansiella posterna. 


Bolaget har tecknat derivatkontrakt för att kontrollera kursdifferenser, 

räntenivån och elpriset. Derivaten omfattar valutaterminer, 

ränteswappar och elderivat. Derivat på vilka säkringsredovisning 

inte tillämpas värderas till verkligt värde. 

Vinster och förluster vid värderingen av derivaten till verkligt 

värde redovisas bland de finansiella posterna i resultaträkningen. 

I fråga om säkringsderivat redovisas ett positivt verkligt 

värde bland fordringar och ett negativt bland skulder. Derivat 

på vilka säkringsredovisning tillämpas bokförs under den 

berörda resultaträkningsposten per derivatets förfallodatum. 

Verkliga värden för alla derivat redovisas i not 4.3. 

2.1. IMMATERIELLA OCH MATERIELLA 

TILLGÅNGAR 31.12.2009 31.12.2008 

Immateriella rättigheter 

Anskaffningsutgift per 1.1 1 444 1 443 

Ökningar 4 1 

Minskningar 0 0 


Ackumulerade avskrivningar per 1.1 -1 304 -1 256 

Avskrivningar på minskningar 0 0 

Avskrivning under räkenskapsperioden -48 -48 


Bokföringsvärde per 31.12 96 140 

Övriga utgifter med lång verkningstid 


Ökningar 1 203 1 396 





Avskrivning under räkenskapsperioden -1 856 -1 881 


Bokföringsvärde per 31.12 4 164 4 816 

Immateriella tillgångar totalt 4 260 4 956 

Materiella tillgångar: 

Mark- och vattenområden 


Ökningar -713 0 


Byggnader och konstruktioner 


Ökningar 6 255 6 567 








Maskiner och inventarier 


Ökningar 6 557 25 569 








Övriga materiella tillgångar 


Ökningar 804 114 



Ackumulerade avskrivningar per 1.1 -629 -552 

Avskrivning av minskningar 0 0 

Avskrivning under räkenskapsperioden -115 -77 

Ackumulerade avskrivningar per 31.12 -744 -629 

Bokföringsvärde per 31.12 1 355 666 

Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 


Förändringar +/- -804 -1 643 


Materiella tillgångar totalt 256 087 269 182 

Oavskrivna anskaffningsutgifter för 

maskiner och inventarier 89 784 101 584 

Andelen av övriga än produktionens maskiner och inventarier är inte 

väsentlig post. 

Helt avskrivna och skrotade anskaffningspriser har meddelats som en 

minskning. 

2.2. PLACERINGAR 31.12.2009 31.12.2008 

Koncernföretag 

Moderbolagets 

ägarandel-% 

2009 

Moderbolagets 

ägarandel-% 

2008 

Ab Botnia-Food Oy, Seinäjoki 100 100 

A-Producenter Ab, Seinäjoki 97,9 97,9 

Atria Concept Oy, Seinäjoki 100 100 

Atria Finland Ab, Kuopio 100 100 

Atria-Invest Oy, Seinäjoki 100 100 

Itikka-Lihapolar Oy, Seinäjoki 100 100 

Kiinteistö Oy Tievapolku 3, Helsingfors 100 100 

Liha ja Säilyke Oy, Forssa 63,2 63,2 

Atria Scandinavia AB, Sköllersta 100 100 

Rokes Oy, Forssa 100 100 

Suomen Kalkkuna Oy, Seinäjoki 100 100 

AS Atria Eesti, Valga 100 100 

OU Atria, Tallinn 100 100 

UAB Vilniaus Mesa, Vilnius 100 100 

Intresseföretag 

Best-In Oy, Kuopio 50,0 50,0 

Foodwest Oy, Seinäjoki 33,5 33,5 

Honkajoki Oy, Honkajoki 47,8 47,8 

Lihateollisuuden Tutkimuskeskus, 

LTK osuuskunta, Tavastehus 40,7 40,7 

Länsi-Kalkkuna Oy, Säkylä 50,0 50,0 

Tuoretie Oy, Helsingfors 33,3 33,3 

2.3. FORDRINGAR 31.12.2009 31.12.2008 

Långfristiga fordringar 

Fordringar från företag 

inom samma koncern 


Kortfristiga fordringar 


Kundfordringar 79 110 

Övriga fordringar 1 895 17 

Överlåtna fordringar 6 685 9 061 

Fordringar från företag inom 

samma koncern 

Kundfordringar 2 030 407 


Överlåtna fordringar 262 2 067 

Kortfristiga fordringar totalt 253 167 118 321 

Väsentliga poster i de överlåtna 

fordringarna: 

- periodisering av ränta 262 3 492 

- omräkningsdifferenser från terminer 0 6 609 

- skatteperiodisering 6 585 873 

- övriga 100 154 

Totalt 6 946 11 128 

96 97

NOTER TILL BOKSLUTET 1.1.–31.12.2009 

NOTER 

2.4. EGET KAPITAL 31.12.2009 31.12.2008 

Aktiekapital per 1.1 48 055 48 055 

Aktiekapital per 31.12 48 055 48 055 

2.5. ACKUMULERADE 

BOKSLUTSDISPOSITIONER 31.12.2009 31.12.2008 

Avskrivningsdifferens 49 440 52 440 

3 . NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN, 1 000 EUR 

1.1.-31.12. 

2009 

1.1.-31.12. 

2008 

Överkursfond 1.1 138 502 138 502 

Överkursfond 31.12 138 502 138 502 

Bundet eget kapital totalt 186 557 186 557 

Egna aktier 1.1 -542 0 

Förvärv av egna aktier -766 -542 

Egna aktier 31.12 -1 308 -542 

Fonden för placerat fritt eget kapital 1.1. 110 228 110 228 

Fonden för placerat fritt eget kapital 31.12. 110 228 110 228 

Vinst från föregående räkenskapsperioder 1.1 75 074 71 568 

Utdelning -5 654 -19 787 

Vinstmedel 31.12 69 420 51 781 


Vinstmedel 31.12 81 437 75 074 

Fritt eget kapital totalt 190 356 184 759 

Eget kapital totalt 376 913 371 316 

Egna aktier som anskaffats under räkenskapsperioden 

De egna aktiernas ägarandel av det egna kapitalet 0,40 % och andel av 

röstmängden 0,10 %. 

Tid 

2.1.-7.2.2009 

Antal 

62 685 

Vederlag/ 

genomsnitt 

12,22 €/aktie 

Vederlag/ 

intervall 

10,55-12,95 € 

31.12.2009 31.12.2008 

Kalkyl över utdelningsbara medel 

Vinst från föregående räkenskapsperioder 69 420 51 781 

Räktenskapsperiodens vinst 12 016 23 293 


Totalt 80 129 74 532 

Aktiekapitalet fördelas mellan aktieslagen enligt följande: 

2009 2008 

st. 1 000 EUR st. 1 000 EUR 

A-serien (1 röst/aktie) 19 063 747 32 408 19 063 747 32 408 

KII-serien (10 röster/aktie) 9 203 981 15 647 9 203 981 15 647 

Totalt 28 267 728 48 055 28 267 728 48 055 

2.6. LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL 

Masslån 80 000 80 000 



Totalt 264 952 275 446 

Skulder till företag inom samma koncern 

Övriga långfristiga skulder 0 46 

Långfristigt främmande kapital totalt 264 952 275 492 

Skulder som förfaller senare än 

inom fem år 

Masslån 0 40 000 


Övriga långfristiga skulder 0 55 

Totalt 2 857 47 198 

Atria Abp:s masslån på 40 miljoner euro, som emitterades år 2006, 

förfaller år 2013, ränta 1,999 % 

Atria Abp:s masslån på 40 miljoner euro, som emitterades år 2007, 

förfaller år 2014, ränta 3,28 % 

2.7. KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL 

Masslån 0 10 000 


Erhållna förskott 0 51 


Övriga skulder 394 1 604 


Skulder till företag inom samma koncern 

Leverantörsskulder 618 0 

Övriga skulder 58 254 293 

Resultatregleringar 3 3 

Kortfristigt främmande kapital totalt 161 408 111 440 

Väsentliga poster i resultatregleringar: 

- periodiseringar av löneutgifter 

och sociala utgifter 484 682 

- personalfond 8 5 

- ränteperiodiseringar 1 496 4 236 

- skatteperiodiseringar 1 498 648 

- övriga 17 59 

Totalt 3 503 5 631 

3.1. OMSÄTTNING 39 609 46 503 

Bolagets hyresintäkter presenteras som omsättning, då 

det motsvarar karaktären på bolagets nuvarande verksamhet. 

3.2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 

Debitering av tjänster från koncernen 2 904 2 311 

Debitering av tjänster från andra 0 2 

Övriga 98 85 

Totalt 3 002 2 398 

3.3. PERSONALKOSTNADER 

Medelantal anställda 

Tjänstemän i Finland 10 7 

Personalkostnader 

Löner: 

Verkställande direktör, verkställande 

direktörens ställföreträdare och 

styrelsemedlemmar 700 910 

Förvaltningsrådets 

medlemmar 85 95 

Övriga löner 1 184 891 

Totalt 1 968 1 896 

Pensionskostnader 509 659 

Övriga personalbikostnader 147 156 


Personalkostnader totalt 2 624 2 712 

Pensionsförpliktelser för styrelsemedlemmarna och verkställande 

direktören. Bolagets lagstadgade pensioner är avgiftsbaserade och de 

sköts i pensionsbolaget. 

3.4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR 

Avskrivningar på materiella 

och immateriella tillgångar 27 097 25 950 

Specifikation av avskrivningar per balanspost inkl. i punkt 2.1. 

98 99

NOTER TILL BOKSLUTET 1.1.–31.12.2009 

NOTER 

3.5. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER 

1.1.-31.12. 

2009 

1.1.-31.12. 

2008 

Övriga rörelsekostnader 5 149 5 006 

Omfattar förvaltnings-, marknadsförings-, energi-, städ-, och driftskostnader 

och andra kostnader samt revisorernas arvoden. 

Revisorernas arvoden / 

PricewaterhouseCoopers Oy 

Revisionsarvoden 167 126 

Skatterådgivning 0 11 

Övriga arvoden 14 2 


3.6. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 

Intäkter från långfristiga placeringar 

Utdelningsintäkter 

Från företag inom samma koncern 11 806 13 621 

Från övriga 135 88 

Totalt 11 941 13 710 

Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter 

Från företag inom samma koncern 9 639 16 108 

Från övriga 12 651 40 683 

Totalt 22 290 56 791 

Ränteutgifter och övriga finansiella utgifter 

Till företag inom samma koncern 7 25 

Till övriga 30 317 55 380 

Totalt 30 324 55 405 

Nedskrivningar av bestående aktiva 

placeringar 

Nedskrivningar av koncerninterna aktier 0 6 755 

Finansiella intäkter och utgifter totalt 3 907 8 341 

Posten ränteutgifter och övriga finansiella 

utgifter omfattar kursförluster (netto) 4 867 927 

3.7. EXTRAORDINÄRA POSTER 

Erhållet koncernbidrag 0 12 500 

Betalt koncernbidrag -2 550 -7 000 

Totalt -2 550 5 500 

4. övRIGA NOTER, 1 000 EUR 

4.1. STÄLLDA SÄKERHETER, 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

OCH ÖVRIGA ANSVAR 31.12.2009 31.12.2008 

Ansvarsförbindelser och ansvar som 

inte ingår i balansräkningen 

Borgen 

För företag inom samma koncern 67 848 72 533 

Övriga hyresavtal 

Minimihyror som betalas utifrån 

övriga hyresavtal 

Inom ett år 1 629 1 088 

Inom mer än ett år men 

högst om fem år 1 150 1 557 

Efter mer än fem år 3 634 4 058 

Totalt 6 413 6 703 

4.2. Moms-ansvar 

Bolaget har gjort sådana fastighetsinvesteringar som avses i 

mervärdesskattelagen. Det kvarstående justeringsansvaret per 

justeringsperiod 31.12.2009. 

Bolaget är förpliktat att justera mervärdesskatteminskningarna för 

fastighetsinvesteringar om fastigheternas skattepliktiga nyttjande 

minskar under justeringsperioden. 

Investeringen 

slutförd år 

Kvarstående justeringsansvar 

2005 0 1 012 

2006 370 740 

2007 1 852 2 778 

2008 1 155 1 300 

2009 1 239 0 

Totalt 4 616 5 829 

4.3. Derivatkontrakt 

Verkligt värde för derivatkontrakt Derivat- Derivattillgångar 

tillgångar 

31.12.2009 31.12.2008 


Kassaflödessäkringar under 

säkringsredovisning 

Nettoinvesteringssäkringar under 

säkringsredovisning 0 0 

Övriga säkringar 0 6 655 

Totalt 0 6 655 

Verkligt värde för derivatkontrakt Derivat- Derivatskulder 

skulder 

31.12.2009 31.12.2008 



säkringsredovisning 

Nettoinvesteringssäkringar under 


Övriga säkringar 1 498 603 

Ränteswapavtal, över ett års 

maturitet: 



Elderivat: 


säkringsredovisning 2 053 3 895 

Totalt 4 000 4 543 

3.8. BOKSLUTSDISPOSITIONER 

Differens mellan planenliga avskrivningar 

och avskrivningar vid beskattningen 3 000 0 

3.9. INKOMSTSKATT 

Inkomstskatt för den ordinarie 

verksamheten 82 5 782 

100 101

UNDERSKRIFTER OCH REVISIONSBERÄTTELSE 

REVISIONSBERÄTTELSE 

Undertecknande av bokslutet och 

verksamhetsberättelsen 

Seinäjoki, den 18 mars 2010 

Martti Selin 

ordförande 

Tuomo Heikkilä 

Matti Tikkakoski 

verkställande direktör 

Timo Komulainen 

Runar Lillandt 

Revisionsanteckning 

Över den utförda revisionen har vi idag gett 

en revisionsberättelse. 

Seinäjoki, den 18 mars 2010 


CGR-samfund 

Juha Wahlroos 

CGR 

Till Atria Abp:s bolagsstämma 

Vi har granskat Atria Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse 

och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.– 

31.12.2009. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, 

resultaträkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar 

i eget kapital, finansieringsanalys och noter till 

bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, 

finansieringsanalys och noter till bokslutet. 

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar 

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet 

av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att 

koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet 

med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana 

de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen 

ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet 

med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser 

gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. 

Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och kapitalförvaltning 

är ordnad på behörigt sätt och verkställande 

direktören för att bokföringen är lagenlig och kapitalförvaltningen 

ordnad på ett betryggande sätt. 

Revisorns skyldigheter 

Revisorn skall utföra revisionen enligt god revisionssed i 

Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet, 

koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen. God revisionssed 

förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att 

revisionen planeras och utförs så att man uppnår en rimlig 

säkerhet om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte 

innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarna i 

moderbolagets förvaltningsråd och styrelse samt verkställande 

direktören har handlat i enlighet med aktiebolagslagen. 

Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att 

de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet 

och verksamhetsberättelsen är riktiga. Valet av åtgärder 

grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken 

för att bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller 

en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller 

fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder 

beaktas även den interna kontrollen som inverkar på upprättandet 

och presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. 

Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsens 

allmänna form, principerna för upprättandet av 

bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid 

upprättandet av bokslutet. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i 

Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålet 

tillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande. 

Utlåtande om koncernbokslutet 

Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga 

uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt 

om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet 

med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana 

de antagits av EU. 

Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen 

Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen 

riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets 

ekonomiska ställning samt om resultatet av dess 

verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden 

och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och 

verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen 

och bokslutet är konfliktfria. 

Övriga utlåtanden 

Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till 

disposition av den vinst som balansräkningen utvisar beaktar 

stadgandena i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet 

av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd 

och styrelse samt för verkställande direktören för 

den av oss granskade räkenskapsperioden. 

Seinäjoki den 18 mars 2010 


CGR-samfund 

Juha Wahlroos 

CGR 

UNDERSKRIFTER OCH REVISIONSBERÄTTELSE 

102 103

Atrias kod för bolagsstyrning 

Förvaltningsprinciper......................................................................105 

Bolagsstämma................................................................................105 

Förvaltningsrådet............................................................................105 

Styrelsen..........................................................................................106 

Styrelsens uppgifter........................................................................106 

Sammanträdespraxis och tillgång till information.......................107 

Styrelsens sammansättning...........................................................108 

Styrelsens kommittéer...................................................................110 

Nomineringskommitté...................................................................110 

Belöningskommitté.........................................................................110 

Verkställande direktör....................................................................111 

Ledningsgrupp................................................................................111 

Belöning..........................................................................................114 

Arvoden och ersättningar till förvaltningsrådet............................114 

Arvoden och ersättningar till styrelseledamöter...........................114 

Belöningssystem för verkställande direktören 

och övrig företagsledning...............................................................115 

Intern kontroll, riskhantering och intern revision.........................116 

Riskhantering inom Atria...............................................................116 

Intern revision.................................................................................116 

Revision...........................................................................................117 

Förvaltningsprinciper 

Atria Abp (Atria eller bolaget) är ett finländskt aktiebolag, i 

vilket ledningsorganens ansvar och skyldigheter regleras av 

finsk lag. Moderbolaget Atria Abp och dess dotterbolag utgör 

den internationella Atriakoncernen. Bolagets hemort är 

Kuopio. 

Moderbolaget Atria Abp:s förvaltningsorgan har ansvaret 

för Atriakoncernens förvaltning och verksamhet. Förvaltningsorganen 

är bolagsstämman, förvaltningsrådet, styrelsen 

och verkställande direktören. 

I Atrias beslutsfattande och förvaltning iakttas den finska 

aktiebolagslagen, förordningar om offentligt noterade 

bolag, Atria Abp:s bolagsordning och NASDAQ OMX Helsinki 

Oy:s regler och anvisningar. Sedan den 1 januari 2009 

iakttar Atria den kod för bolagsstyrning i finländska noterade 

bolag som utgavs av Värdepappersmarknadsföreningen 

den 20 oktober 2008 (”Kod för bolagsstyrning”). Koden för 

bolagsstyrning kan läsas i sin helhet på webbplatsen www. 

cgfinland.fi. I enlighet med principen ”följ eller förklara” i 

Koden för bolagsstyrning uppges härmed att bolaget avviker 

från Kodens rekommendationer enligt följande: 

• Bolaget har ett förvaltningsråd 

• Med avvikelse från rekommendation 8 väljs styrelsen av 

Atrias förvaltningsråd i enlighet med bolagsordningen. 

• Med avvikelse från rekommendation 10 är mandatperioden 

för en styrelseledamot tre år i enlighet med Atrias bolagsordning. 

• Med avvikelse från rekommendation 14 är sex av styrelsens 

sju ledamöter oberoende av bolaget och i denna majoritet 

är dessutom en ledamot oberoende av betydande 

aktieägare. 

Atria Abp har rapporterat om bolagets förvaltnings- och 

styrsystem i enlighet med rekommendation 51 i Koden för 

bolagsstyrning. Denna information finns tillgänglig på bolagets 

webbplats (www.atriagroup.com). 

Bolagsstämma 

Bolagsstämman är Atria Abp:s högsta beslutande organ. Vid 

bolagsstämman beslutar aktieägarna om fastställande av 

bokslut och vinstdisposition, beviljande av ansvarsfrihet för 

ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet samt verkställande 

direktören, antalet ledamöter i förvaltningsrådet, val 

av ledamöter och deras arvoden samt val av revisor och 

dennes arvode. 

Den ordinarie bolagsstämman hålls årligen före utgången 

av juni vid en tidpunkt som bestäms av bolagets styrelse. 

På bolagsstämman behandlas ärenden som enligt bolagsordningen 

ankommer på den ordinarie bolagsstämman 

och eventuella andra förslag till bolagsstämman. Atrias ordinarie 

bolagsstämma hålls normalt i april. Dessutom kan bolaget 

vid behov hålla en extra bolagsstämma. 

Bolagets styrelse sammankallar bolagsstämman. Bolagsstämman 

anordnas på bolagets hemort Kuopio eller i Helsingfors. 

Stämmokallelsen tillställs aktieägarna tidigast två (2) 

månader och senast tjugoen (21) dagar före bolagsstämman. 

Dessutom publiceras kallelsen i två nationella dagstidningar, 

som fastslås av styrelsen. Kallelsen och styrelsens förslag till 

bolagsstämman publiceras även som börsmeddelanden. 

För att få delta vid bolagsstämman ska en aktieägare anmäla 

sig till bolaget senast den dag som nämns i kallelsen 

till bolagsstämman. Anmälningsdagen kan infalla tidigast tio 

(10) dagar före bolagsstämman. 

På bolagsstämman närvarar verkställande direktören, 

styrelseordföranden och majoriteten av styrelseledamöterna 

samt även revisorerna när det är fråga om en ordinarie bolagsstämma. 

Den som för första gången kandiderar till förvaltningsrådet 

närvarar på bolagsstämman som beslutar om 

valet såvida inte vägande skäl för frånvaro föreligger. 

Förvaltningsrådet 

Bolaget har ett av bolagsstämman valt förvaltningsråd i enlighet 

med Atria Abp:s bolagsordning. Förvaltningsrådet består 

av minst 18 och högst 21 ledamöter. Dessa väljs för tre 

år i taget. Personer som fyllt sextiofem (65) år kan inte väljas 

in i förvaltningsrådet. Ledamöterna i förvaltningsrådet utser 

inom sig en ordförande och en vice ordförande för ett år i 

taget. Rådet sammanträder i genomsnitt tre gånger per år. 

Förvaltningsrådets uppgifter definieras i aktiebolagslagen 

och Atria Abp:s bolagsordning. Förvaltningsrådets viktigaste 

uppgifter är att 

• övervaka styrelsens och verkställande direktörens förvaltning 

av bolagets angelägenheter 

• välja styrelseledamöter och besluta vem av ledamöterna 

som ska fungera som styrelsens ordförande och vem som 

ska fungera som vice ordförande samt fastställa grunderna 

för deras arvoden 

• ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse 

eller principiellt viktiga 

• ge ett utlåtande till den ordinarie bolagsstämman med anledning 

av bokslutet och revisionen 

Aktieägare som tillsammans innehar över 50 procent av rösterna 

i bolaget har ansett att den nuvarande modellen med 

förvaltningsråd i enlighet med bolagsordningen är en god 

modell eftersom den ger ett brett perspektiv på bolagets 

verksamhet samt beslutsfattandet. 

kod för bolagsstyrning 

104 105

År 2009 hörde följande personer till Atria Abp:s förvaltningsråd: 

Ari Pirkola ........................ordförande, f. 1959, jordbrukare 

Seppo Paavola..................vice ordförande, f. 1962, 

jordbrukare 

Juha-Matti Alaranta..........ledamot, f. 1965, jordbrukare 

Juho Anttikoski ...............ledamot, f. 1970, jordbrukare 

Mika Asunmaa ................ledamot, f. 1970, jordbrukare 

Lassi-Antti Haarala ..........ledamot, f. 1966, agrolog, 

jordbrukare 

Juhani Herrala .................ledamot, f. 1959, jordbrukare 

Henrik Holm ...................ledamot, f. 1966, jordbrukare 

Pasi Ingalsuo....................ledamot, f. 1966, agrolog, 

jordbrukare 

Veli Koivisto ....................ledamot, f. 1952, jordbrukare 

Olavi Kuja-Lipasti ...........ledamot, f. 1957, agronom, 

jordbrukare 

Teuvo Mutanen ...............ledamot, f. 1965, landsbygds 

sekreterare, lantbruksföretagare 

Mika Niku ........................ledamot, f. 1970, jordbrukare 

Heikki Panula .................ledamot, f. 1955, agronom, 

jordbrukare 

Pekka Parikka..................ledamot, f. 1951, jordbrukare 

Marita Riekkinen ............ledamot, f. 1960, 

lantbruksföretagare 

Juho Tervonen ................ledamot, f. 1950, jordbrukare 

Tomi Toivanen ................ledamot, f. 1954, jordbrukare 

Timo Tuhkasaari .............ledamot, f. 1965, jordbrukare 

Alla ledamöter i Atria Abp:s förvaltningsråd är ledamöter 

i förvaltningsorganen för bolagets huvudägare Lihakunta, 

Itikka Osuuskunta och Andelslaget Österbottens kött. Alla 

ledamöter i förvaltningsrådet är oberoende av bolaget och 

beroende av betydande aktieägare. 

Atria Abp:s förvaltningsråd sammanträdde tre gånger 

under år 2009 och ledamöternas genomsnittliga närvaroprocent 

var 96,5. 

Styrelsen 

Enligt bolagsordningen ska Atrias styrelse bestå av minst 

fem och högst sju ledamöter. Nya styrelseledamöter ges introduktion 

i bolagets verksamhet. Med avvikelse från rekommendation 

8 och i enlighet med bolagsordningen väljer 

förvaltningsrådet styrelseledamöterna och beslutar vem av 

ledamöterna som ska vara styrelsens ordförande respektive 

vice ordförande och fastställer grunderna för deras arvoden. 

Aktieägare som tillsammans innehar över 50 procent 

av rösterna i bolaget har ansett att det nuvarande förfarandet, 

där förvaltningsrådet i enlighet med bolagsordningen 

utser styrelsen, är ett bra förfarande med hänsyn till bolagets 

verksamhet. 

Mandatperioden för ledamöter i Atrias styrelse avviker 

från rekommendation 10 vad gäller mandatperioden på ett 

år. Enligt bolagsordningen är mandatperioden för en styrelseledamot 

tre (3) år. Aktieägare som tillsammans innehar 

över 50 procent av rösterna i bolaget har ansett att den 

nuvarande mandatperioden på tre (3) år är bra med tanke 

på den långsiktiga utvecklingen av bolaget och ser inte något 

behov att förkorta den mandatperiod som har fastställts 

i bolagsordningen. 

Styrelsens uppgifter 

Atrias styrelse sörjer för att bolagets förvaltning, verksamhet 

och bokföring samt tillsynen över kapitalförvaltningen 

är ändamålsenligt organiserad. Atrias styrelse har fastställt 

en skriftlig arbetsordning om styrelsens uppgifter, ärenden 

som ska behandlas i styrelsen, sammanträdespraxis och beslutsförfarande. 

Enligt arbetsordningen behandlar och beslutar 

styrelsen i ärenden som är av stor betydelse för bolagets 

strategi, investeringar, organisation och finansiering. 

Styrelsens centrala uppgifter är att 

• godkänna koncernens och affärsområdenas strategiska 

mål och riktlinjer 

• godkänna koncernens och affärsområdenas budgetar och 

affärsplaner 

• besluta om investeringsplanen kalenderårsvis och godkänna 

betydande investeringar (över en miljon euro) 

• godkänna betydande företags- och strukturarrangemang 

• godkänna koncernens handlingsprinciper på områden 

som är av betydelse för ledning och övervakning 

• behandla och fastställa delårsrapporter och bokslut 

• förbereda ärenden som ska behandlas av bolagsstämman 

och sörja för verkställandet av dessa beslut 

• godkänna revisionsplanen för den interna revisionen 

• utse verkställande direktör och besluta om direktörens 

arvoden och övriga förmåner 

• på verkställande direktörens förslag godkänna anställning 

av personer som är direkt underställda verkställande di- 

Atrias styrelse, från vänster: Harri Sivula, Tuomo Heikkilä, verkställande direktör Matti Tikkakoski, Runar Lillandt, styrelseordförande 

Martti Selin, förvaltningsrådets vice ordförande Seppo Paavola, Esa Kaarto, vice styrelseordförande Timo Komulainen och 

förvaltningsrådets ordförande Ari Pirkola. 

rektören och de huvudsakliga villkoren i deras anställningsavtal 

• godkänna organisationsstrukturen och huvudprinciperna i 

incitamentsystemen 

• följa upp och utvärdera verkställande direktörens arbete 

• besluta i andra sådana angelägenheter som är av betydelse 

med tanke på koncernens storlek och som inte utgör 

daglig affärsverksamhet såsom betydande utvidgning eller 

inskränkning av verksamheten eller andra väsentliga förändringar 

i verksamheten samt avyttring och pantsättning 

av fast egendom 

• besluta i andra uppgifter som styrelsen ålagts enligt aktiebolagslagen 

och 

• sköta de uppgifter som ålagts revisionskommittén och som 

nämns i rekommendation 27 i Koden för bolagsstyrning. 

Styrelsen utvärderar sin verksamhet och sina arbetssätt regelbundet 

genom en årlig självutvärdering. 

Sammanträdespraxis och tillgång till information 

Styrelsen sammanträder regelbundet ungefär tio gånger under 

mandatperioden enligt ett sammanträdesschema som 

styrelsen fastställt i förväg samt dessutom alltid vid behov. 

Verkställande direktören ger vid varje styrelsesammanträde 

en översikt där denne informerar om koncernens finansiella 

läge, prognoser, investeringar, organisationsförändringar 

och andra viktiga frågor ur koncernens synvinkel. 

Vid varje ordinarie styrelsesammanträde behandlas följande 

rapporter: 

• rapport om affärsverksamhetens utveckling per affärsgrupp 

• rapport om extraordinära åtgärder som vidtagits mellan 

styrelsemötena 

Dagordningen tillställs styrelseledamöterna minst en vecka 

före sammanträdet. Materialet för sammanträdet bereds av 

verkställande direktören och styrelsens sekreterare enligt 

ordförandens anvisningar. Materialet tillställs styrelseledamöterna 

minst tre dagar före sammanträdet. 


106 107

Styrelsens sammansättning 

Namn 

Selin Martti, ordförande 

Födelseår 1946 

Utbildning 

lantbruksskola 

Huvudsyssla 

jordbrukare, köttproducent 

Relevant arbetserfarenhet metallindustri (Sverige), 

jordbrukare 

Styrelseledamot sedan 2005 

Övriga förtroendeuppdrag ordförande i Itikka Osuuskuntas förvaltningsråd, styrelseordförande i Kauhajoen teurastamokiinteistöt 

Oy, styrelseordförande i Itikan Maa- ja Metsätilat Oy 

Oberoende 

Oberoende av bolaget och beroende av betydande aktieägare 

Namn 

Lillandt Karl Runar 


Utbildning 

mellanskola, lantbruksskola 

Huvudsyssla 

jordbrukare, köttproducent 

Relevant arbetserfarenhet jordbrukare 


Övriga förtroendeuppdrag ordförande i Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd, styrelseledamot i M-Real Abp, styrelseordförande 

i Ab Mellanå Plant Oy, styrelseledamot i A-Producenter Ab, styrelseledamot i A-Foder 

Ab, styrelseordförande i Österbottens kött, direktionsordförande i Kustens skogcentral 

Oberoende 



Namn 

Komulainen Timo Juhani, vice ordförande 


Utbildning 

agrolog 

Huvudsyssla 

jordbrukare 

Relevant arbetserfarenhet förtroendeuppdrag 


Övriga förtroendeuppdrag styrelseordförande i Lihakunta, styrelseordförande i A-Producenter Ab, styrelseordförande i A- 

Foder Ab, vice styrelseordförande i Jukolan Osuuskauppa 

Oberoende 


Namn 

Heikkilä Tuomo Juhani 


Utbildning 


Huvudsyssla 

jordbrukare 



Övriga förtroendeuppdrag styrelseledamot i Lihakunta 

Oberoende 


Namn 

Tikkakoski Matti Olavi, verkställande direktör 


Utbildning 

ekonom, Helsingfors handelshögskola 

Huvudsyssla 

Verkställande direktör 

Relevant arbetserfarenhet vice vd Huhtamäki Oyj, vice vd Å&R Carton AB 


Övriga förtroendeuppdrag styrelseledamot i Componenta Abp 

Oberoende 

Beroende av bolaget och oberoende av betydande aktieägare 

Namn 

Sivula Harri Juhani 


Utbildning 

förvaltningsmagister 

Huvudsyssla verkställande direktör i Onninen Oy till 2.3.2010 

Relevant arbetserfarenhet vice vd Kesko Livs Ab, divisionschef Kesko Ab 

Styrelseledamot sedan 20.3.2009 

Övriga förtroendeuppdrag styrelseledamot Olvi Oy 

Oberoende 

Oberoende av bolaget och betydande aktieägare 

Namn 

Kaarto Esa 


Utbildning 

agronom 

Huvudsyssla 

jordbrukare 

Relevant arbetserfarenhet jordbrukare 

Styrelseledamot sedan 25.6.2009 

Övriga förtroendeuppdrag styrelseordförande i Itikka osuuskunta, styrelseledamot i A-Producenter Ab, styrelseledamot i Oy 

Feedmix Ab, styrelseledamot i Kiinteistö Oy Rehukanava, styrelseledamot i Suurusrehu Oy 

Oberoende 


Namn Yliluoma Ilkka, ledamot t.o.m. 28.4.2009 


Utbildning 


Huvudsyssla 

jordbrukare 


Styrelseledamot sedan 2002–25.6.2009 

Övriga förtroendeuppdrag vice styrelseordförande i A-Producenter Ab, vice styrelseordförande i A-Foder Ab, styrelsemedlem 

i Oy Feedmix Ab, styrelsemedlem i Kauhajoen Teurastamokiinteistöt Oy, styrelsemedlem 

i Rehukanava Oy, styrelsemedlem i Itikan Maa- ja Metsätilat Oy, styrelsemedlem i 

Sällskapet Pellervo 

Oberoende 


108 109

Majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget är oberoende 

av bolaget. Harri Sivula är oberoende av både bolaget och 

bolagets betydande aktieägare, Matti Tikkakoski är bolagets 

verkställande direktör och Martti Selin, Timo Komulainen, 

Tuomo Heikkilä, Esa Kaarto och Runar Lillandt är ledamöter 

i något av huvudägarnas förvaltningsorgan – Lihakunta, 

Itikka Osuuskunta och Andelslaget Österbottens kött. Med 

avvikelse från rekommendation 14 är sex av styrelsens sju 

ledamöter oberoende av bolaget och i denna majoritet är 

dessutom en ledamot oberoende av betydande aktieägare. 

Ambitionen är att komplettera styrelsen med ytterligare en 

ledamot som är oberoende av både bolaget och betydande 

aktieägare. 

Styrelseledamöterna är skyldiga att ge styrelsen tillräckliga 

uppgifter för bedömning av deras kompetens och oberoende 

samt meddela eventuella förändringar i dessa uppgifter. 

Styrelsens kommittéer 

Styrelsen kan tillsätta kommittéer för uppgifter som den fastställer. 

Styrelsen godkänner arbetsordningen för respektive 

kommitté. Styrelsen har en nomineringskommitté och en 

belöningskommitté vars medlemmar den utser inom sig i 

enlighet med kommitténs arbetsordning. Kommittéerna har 

ingen självständig beslutanderätt utan besluten fattas av styrelsen 

med kommitténs beredning som underlag. Kommittéerna 

rapporterar om sitt arbete till styrelsen, som även 

övervakar deras verksamhet. 

Nomineringskommitté 

Nomineringskommittén består av förvaltningsrådets ordförande 

och styrelsens ordförande samt en styrelseledamot 

som valts inom styrelsen. Enligt rekommendation 29 i Koden 

för bolagsstyrning ska verkställande direktören eller 

andra styrelseledamöter som hör till företagsledningen inte 

väljas till medlemmar i nomineringskommittén. Nomineringskommitténs 

uppgift är att leta efter styrelseledamöter 

och ge förslag till förvaltningsrådet. Nomineringskommittén 

bereder även valet av bolagets verkställande direktör 

och vice verkställande direktör. Därtill bereder nomineringskommittén 

ärenden rörande arvoden och ersättningar till 

styrelseledamöter. 

Nomineringskommitténs ordförande sammankallar kommittén 

vid behov. Vid sammanträdena behandlas ärenden 

som hör till nomineringskommitténs uppgifter. Dagordningen 

upprättas av bolagets verkställande direktör efter samråd 

med kommitténs ordförande. Vid kommitténs sammanträden 

föredras ärendena av bolagets verkställande direktör, 

eller en av denne utsedd person, i de delar som inte gäller 

verkställande direktören själv. 

Verkställande direktören eller vice verkställande direktören 

deltar vid nomineringskommitténs sammanträden, men 

inte om kommittén behandlar ärenden som gäller dem själva. 

Nomineringskommittén kan bjuda in personer som den 

anser sig behöva till sammanträdena samt använda utomstående 

experter för att bistå den i fullgörandet av kommitténs 

uppgifter. 

År 2009 var nomineringskommitténs ordförande Ari 

Pirkola och de övriga medlemmarna Martti Selin och Runar 

Lillandt. Alla medlemmarna i nomineringskommittén är 

oberoende av bolaget. Under 2009 sammanträdde nomineringskommittén 

två (2) gånger. Alla kommittémedlemmarna 

deltog vid alla sammanträden. 

BELÖNINGSKOMMITTÉ 

Belöningskommittén består av styrelsens ordförande, vice 

ordförande och en styrelseledamot som valts inom styrelsen. 

Enligt rekommendation 32 i Koden för bolagsstyrning 

ska verkställande direktören eller andra personer som hör 

till företagsledningen inte väljas till medlemmar i belöningskommittén. 

Syftet med belöningskommittén är att säkerställa objektiviteten 

i beslutsfattandet, främja uppfyllelsen av bolagets 

mål med hjälp av belöningssystem och bidra till att bolagets 

värde ökar samt till transparens och systematik i belöningssystemen. 

Därtill är syftet att säkerställa kopplingen av 

resultatpremiesystemen till bolagets strategi och de resultat 

som åstadkommits. belöningskommitténs uppgift är således 

att bereda ärenden rörande ersättningar till företagsledningen 

och behandla frågor som gäller personalens belöningssystem. 

Belöningskommitténs ordförande sammankallar kommittén 

efter behov, dock minst två gånger per år. Vid sammanträdena 

behandlas ärenden som hör till belöningskommitténs 

uppgifter. Dagordningen upprättas av bolagets 

verkställande direktör efter samråd med kommitténs ordförande. 

Ärendena föredras av bolagets verkställande direktör 

i de delar som inte gäller verkställande direktören själv. 

Belöningskommittén kan bjuda in personer som den anser 

sig behöva till sammanträdena och använda utomstående 

experter för att bistå den i fullgörandet av kommitténs 

uppgifter. 

År 2009 var belöningskommitténs ordförande Martti Selin 

och de övriga medlemmarna Timo Komulainen och Harri 

Sivula. Alla medlemmarna i belöningskommittén är oberoende 

av bolaget och Harri Sivula är dessutom oberoende 

av betydande aktieägare. Belöningskommittén sammanträdde 

tre (3) gånger under 2009 och alla kommittémedlemmarna 

deltog vid alla sammanträden. 

Organisation 

Affärsområden 

koncernfunktioner 

Primärproduktion – Juha Gröhn 

Kvalitet & produktsäkerhet | Färdigmat – Merja Leino 

Brandmanagement | Pålägg – Pasi Luostarinen 

Verkställande direktör 

Verkställande direktörens uppgift är att leda bolagets verksamhet 

enligt styrelsens anvisningar och direktiv samt informera 

styrelsen om hur bolagets affärsverksamhet och finansiella 

läge utvecklas. Verkställande direktören svarar även för 

organiseringen av bolagets löpande förvaltning och övervakar 

att bolagets kapitalförvaltning ordnats på ett tillförlitligt 

sätt. Verkställande direktören utses av styrelsen, som beslutar 

om verkställande direktörens anställningsvillkor. 

Atria Abp:s verkställande direktör är ekonom Matti Tikkakoski. 

Verkställande direktörens uppgift är att sköta bolagets 

löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar 

och föreskrifter. Personuppgifter om verkställande 

direktören ges i anslutning till presentationen av medlemmarna 

i ledningsgruppen. 

VD 


ATRIA 

FINLAND 

OCH BALTIKUM 

Juha Gröhn 

Produktutveckling & produktgruppsmanagement – Jarmo Lindholm 

Concept & Deli – Michael Forsmark 

Inköpsfunktion & investeringar – Juha Ruohola 

Styrning, logistik & IT – Jukka Mäntykivi 

Ekonomi & förvaltning – Tomas Back 

Personal – Seija Pietilä 

ATRIA 

SCANDINAVIA 

Michael Forsmark 

ATRIA 

RYSSLAND 

Juha Ruohola 

Ledningsgrupp 

Atriakoncernen har en ledningsgrupp med verkställande direktören 

som ordförande. Ledningsgruppen bistår verkställande 

direktören i planeringen och den operativa ledningen 

av verksamheten. Ledningsgruppens uppgifter består bl.a. 

av att utarbeta och förankra strategiska planer, behandla betydande 

projekt och organisatoriska förändringar samt gå 

igenom koncernens riskhanteringsåtgärder samt genomföra 

dem inom det egna ansvarsområdet. 

Under 2009 sammanträdde ledningsgruppen nio gånger. 


110 111

Ledningsgruppens sammansättning 

Matti Tikkakoski, verkställande 

direktör 

Anställd på Atria sedan 2005. 

f. 1953 

Utbildning: ekonom 

Relevant arbetserfarenhet: 

• 1978–1980 produktchef, Orion-Yhtymä Oyj 

• 1980–2002 ledande befattningar i Huhtamäki Oyj, 

vice verkställande direktör 1999–2002 

• 2003–2005 vice verkställande direktör, ÅR–CARTON 

Group AB 

• 2005– verkställande direktör, Atria Abp 

Relevanta samtidiga förtroendeuppdrag: Styrelseledamot 

i Componenta Abp 

Juha Gröhn, vice verkställande 

direktör och verkställande direktörens 

ersättare, direktör för affärsområdet 

Atria Finland & Baltikum 

Ansvarsområde: primärproduktion 


f. 1963 

Utbildning: LVM 


• 1990–1991 arbetsledare, Lihapolar 

• 1991–1993 utvecklingschef, Itikka-Lihapolar 

• 1993–1998 direktör, slakteriindustri, Atria Ab 

• 1999–2003 direktör, köttproduktindustri, Atria Ab 

• 2003–2004 direktör, styrning, vice verkställande 

direktör i Atria Ab 

• 2004–2006 direktör, köttindustri, vice verkställande 

direktör i Atria Ab 

• 2006– verkställande direktör i Atria Finland Ab, 

vice verkställande direktör i Atria Abp, direktör för affärsområdet 


Juha Ruohola, direktör för 

affärsområdet Atria Ryssland 

Ansvarsområde: inköpsfunktioner 

och investeringar 


f. 1965 

Utbildning: AFM, eMBA 


• 1990–1992 organisationsagronom, MTK-Birkaland 

• 1992–1994 tf verksamhetsledare, MTK-Birkaland 

• 1994–1997 inköpsdirektör, LSO Foods Oy 

• 1997–1999 verkställande direktör, Andelslaget Lihakunta 

• 1999–2001 verkställande direktör, Lithells Ab 

• 2001–2003 direktör, färdigmatsindustri, Atria Ab 

• 2003–2005 direktör, produktindustri, Atria Ab 

• 2005–2006 direktör, köttproduktindustri, Atria Ab 

• 2006– direktör för affärsområdet Atria Ryssland 

Michael Forsmark, direktör för 

affärsområdet Atria Scandinavia 

Ansvarsområde: Deli & Concept 

Anställd på Atria sedan 2009, f. 1965. 

Utbildning: B.A. (Business Administration) 


• 1992–1995 Key Account Manager, Unilever 

• 1995–1997 Key Account Manager, Sales Director, 

Carlsberg 

• 1998–2002 General Manager Sweden, Regional Manager, 

Key Account Director, Wrigley 

• 2002–2009 Managing Director Scandinavia, Regional President 

Northern Europe, Malaco Leaf 

• 2009– direktör för affärsområdet Atria Scandinavia 

Tomas Back, ekonomidirektör 

Anställd på Atria sedan 2007 

f. 1964 

Utbildning: EM 


• 1990–2007 business controller, finansdirektör, Huhtamäki 

Oyj (Helsingfors, Lausanne, DeSoto, Kansas, Esbo) 

• 2007– Ekonomidirektör, Atria Abp 

Merja Leino, direktör 

Ansvarsområde: kvalitet och produktsäkerhet 

samt affärsområdet färdigmat 


f. 1960 

Utbildning: FD 


• 1987–1991 produktutvecklare, Huhtamäki Oy Jalostaja 

• 1991–1995 chef, förpackningsutveckling, Unilever Oy 

• 1995–1996 nationell koordinator, kompetenscentret 

Elintarviketalouden osaamiskeskus 

• 1996– direktör, Atrias matverksamhet, kvalitetsutveckling 

och produktsäkerhet, Atria Finland Ab/Atria Abp 

Jarmo Lindholm, direktör 

Ansvarsområde: marknadsföring 

och produktutveckling 


f. 1973 



• 1998–2000 customer service manager & e-business, 

Unilever Finland 

• 2000–2002 account manager, marknadschef, AC Nielsen 

• 2002–2005 marknadschef, Atria Ab 

• 2005– direktör, kategoristyrning och produktutveckling, 

Atria Finland Ab:s kommersiella direktör. 

Pasi Luostarinen, direktör 

Ansvarsområde: varumärkesstyrning 

och varumärkesutveckling samt 

påläggsverksamheten 


f. 1966 



• 1991–1993 produktchef, Oy Mallasjuoma 

• 1993–1996 produktgruppschef, Fazer Konfektyr Ab 

• 1996–1997 trade development manager, 

British American Tobacco Nordic 

• 1997–2000 marknadsdirektör, Valio Ltd 

• 2000–2006 marknandsdirektör, Atria Abp 

• 2007– direktör, koncernens varumärkesstyrning 

och varumärkesutveckling; pålägg, Atria Abp 

Jukka Mäntykivi, direktör 

Ansvarsområde: styrning, IT och logistik 


f. 1961 

Utbildning: SVM 


• 1990–1992 redovisningschef, Valio Ltd, Norra Finlands 

regionala resultatenhet, Uleåborg 

• 1992–1994 systemchef, Valio Ltd, Norra Finlands 

regionala resultatenhet, Uleåborg 

• 1995–1998 IT-chef, Valio Ltd, affärsenheten Ravintorasvat 

ja Jauheet, Seinäjoki 

• 1998–1999 ekonomichef, Valio Ltd, affärsenheten Valiojäätelö, 

Helsingfors 

• 1999–2001 IT-chef, Valio Ltd, koncernförvaltningen, 

Helsingfors 

• 2001–2003 IT-chef, Atria Abp 

• 2003– direktör, IT, styrning och logistik, Atria Abp 

Seija Pietilä, personaldirektör 


f. 1973 



• 1997–1999 human resources officer, Tamglass Ltd. 

• 2000–2001 personalchef, Oy Schenker East Ab 

• 2002–2005 personalchef, STERIS FINN-AQUA 

• 2005–2006 personaldirektör, Europaverksamheten, 

Foster Wheeler Europe 

• 2006– personaldirektör, Atria Abp 

• 2009– personaldirektör, Atria Scandinavia 


112 113

Belöning 

Arvoden och ersättningar till förvaltningsrådet 

Den ordinarie bolagsstämman beslutar årligen om arvoden 

för ledamöterna i förvaltningsrådet. Förvaltningsrådet 

sammanträdde tre (3) gånger under 2009 och till förvaltningsrådet 

utbetalades arvoden enligt följande: 

• sammanträdesarvode 250 euro/sammanträde 

• ersättning för förlorad arbetstid 250 euro för sammanträdes- 

och uppdragsdagar 

• förvaltningsrådets ordförande får ett arvode på 3 000 

euro per månad 

• förvaltningsrådets vice ordförande får ett arvode på 1 500 

euro per månad 

• reseersättning enligt statens resereglemente (på statsjärnvägarna 

för 1 klass) 

Bolaget har inga aktiebaserade eller aktierelaterade belöningssystem 

för förvaltningsrådets medlemmar. 

Styrelseledamöternas månads- och sammanträdesarvoden år 2009, EUR 

Namn Uppdrag Styrelse- och 

kommittéarbete 

Arvoden och ersättningar till styrelseledamöter 

Förvaltningsrådet beslutar årligen om arvoden för Atrias styrelseledamöter. 

Arvodena utbetalas som penningersättning. 


för styrelseledamöter med undantag för verkställande 

direktören. Principerna i belöningssystemet för 

verkställande direktören redovisas i ett eget avsnitt. 

Styrelsearvoden: 

• sammanträdesarvode 300 euro/sammanträde och ersättning 

för förlorad arbetstid 300 euro/sammanträdes- och 

uppdragsdag 

• styrelseordföranden får ett arvode på 4 400 euro/mån 

• styrelsens vice ordförande får ett arvode på 2 200 euro/ 

mån 

• styrelseledamöter får ett arvode på 1 700 euro/mån 

År 2009 utbetalades följande månads- och sammanträdesarvoden 

för styrelsearbete (inklusive styrelsearbete i koncernbolag): 

Förmåner erhållna från 

koncernbolag 

Totalt 

Martti Selin Ordförande 61 000 61 000 

Timo Komulainen Vice ordförande 35 650 38 000 73 650 

Tuomo Heikkilä Ledamot 27 800 27 800 

Esa Kaarto 

Ledamot 29 050 14 305 43 355 

fr.o.m. 25.6.2009 

Runar Lillandt Ledamot 28 150 5 650 33 800 


Ledamot 

Harri Sivula 

Ledamot 16 950 16 950 

fr.o.m. 20.3.2009 

Ilkka Yliluoma 

Ledamot 14 500 11 250 25 750 

t.o.m. 25.6.2009 

TOTALT 213 100 69 205 282 305 

Verkställande direktörens och ledningsgruppens ekonomiska förmåner år 2009, EUR: 

Fast månadslön Resultatpremier Naturaförmåner Aktiebaserade 

belöningar 


för styrelseledamöter. 

Belöningssystem för verkställande 

direktören och övrig företagsledning 

Belöningssystemet för Atria Abp:s ledning består av en fast 

månadslön, en resultatpremie som bestäms enligt uppdragets 

resultateffekter, ledningens pensionsförmåner samt ett aktiebaserat 

belöningssystem. Bolaget har inget optionssystem. 

Atria Abp:s styrelse beslutar om lönen för koncernens 

verkställande direktör och medlemmarna i koncernens ledningsgrupp, 

övriga ekonomiska förmåner, grunderna för resultatpremiesystemet 

och övriga principer för ledningens resultatpremier. 

Direktören för respektive affärsområde och koncernens 

verkställande direktör beslutar om belöningar till affärsområdenas 

ledningsgrupper enligt farfarsprincipen. Koncernens 

verkställande direktör godkänner resultatpremiesystemet 

för affärsområdenas ledningsgrupper. 

Verkställande direktören erhåller en pension på 60 % av 

lönen vid 62 års ålder. Enligt avtalet med verkställande direktören 

är uppsägningstiden 6 månader och uppsägningstidens 

lön 12 månadslöner. Andra villkor för eventuell ersättning 

vid uppsägning finns inte. 

Resultatpremiesystem 

Den maximala resultatpremien för Atria Abp:s verkställande 

direktör och koncernens ledningsgrupp utgör 30–50 

procent av årslönen och baseras på befattningens resultatpåverkan 

och kravnivå. Kriterierna för Atria Abp:s resultatpremiesystem 

utgörs av resultatkraven på koncernnivå och 

inom det egna ansvarsområdet, driftskapitalet och för vissa 

personer befattningshavarens individuella prestation. Förutom 

verkställande direktören, vice verkställande direktören 

och övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp omfattar 

Atria Abp:s resultatpremiesystem totalt ca 80 personer på 

lednings- och chefsnivå. 

Pensionspremier 

2009 Totalt 

Verkställande direktören 442 171 19 432 0 121 275 582 878 

Ledningsgruppen 1 690 398 50 515 89 747 0 237 410 2 068 070 

TOTALT 2 132 569 50 515 109 179 0 358 685 2 650 948 

Aktiebaserat belöningssystem 

Förutom resultatpremiesystemet har Atria Abp:s styrelse beslutat 

om ett aktiebaserat belöningssystem för Atriakoncernens 

nyckelpersoner. Syftet med det aktiebaserade belöningssystemet 

är att förena ägarnas och nyckelpersonernas 

mål för att höja bolagets värde samt att binda nyckelpersonerna 

till bolaget och erbjuda dem ett konkurrenskraftigt 

belöningssystem som baserar sig på innehav av aktier i bolaget. 

Systemet omfattar tre intjäningsperioder på ett år vardera. 

Dessa perioder utgörs av kalenderåren 2007, 2008 och 

2009. Utbetalningarna sker 2008, 2009 och 2010, dels i A-aktier 

och dels i pengar. Den del som betalas i pengar täcker 

skatter och avgifter av skattenatur som tillkommer belöningen. 

Styrelsen fattar beslut om intjäningskriterierna och sätter 

årligen deras mål för respektive period. De genom systemet 

erhållna aktierna får överlåtas tidigast två år efter att intjäningsperioden 

löpt ut. År 2008 gjordes inga utbetalningar i 

form av aktier. Den maximala utbetalningen från systemet 

för år 2009 skulle ha varit 100 100 aktier av A-serien i Atria 

Abp. Utifrån resultatet för räkenskapsperioden 2009 blir utbetalningen 

2 952 aktier. 

Atria Abp:s styrelse har beslutat om ett aktiebaserat incitamentsprogram 

för nyckelpersoner i Atriakoncernen med 

kalenderåren 2010, 2011 och 2012 som intjäningsperioder. 

Utbetalningarna sker åren 2011, 2012 och 2013. Villkoren i 

incitamentsprogrammet är i huvudsak likadana som i det 

aktiebaserade belöningssystemet för åren 2007–2009. För år 

2010 uppgår belöningarna som utbetalas från systemet till 

högst 98 000 aktier. 

Mer information om det aktiebaserade belöningssystemet 

finns i not 12 till bokslutet. 

Pensionsförmåner 

Atria Abp:s styrelse har fastställt en frivillig gruppensionsförsäkring 

för koncernens ledningsgrupp. Gruppensionsunderlaget 

utgörs av den årliga skattepliktiga lönen. Grupp- 


114 115

pensionsförsäkringens pensionsålder är 62 år för alla personer 

i ledningsgruppen. 

Intern kontroll, riskhantering och intern revision 

Principerna för intern kontroll fastställs av bolagets styrelse. 

Atrias interna kontroll omfattar en genomgripande riskhantering 

och en oberoende funktion för intern revision. Syftet 

med den interna kontrollen är att säkerställa att Atrias verksamhet 

är effektiv och i linje med bolagets strategi, att den 

ekonomiska och affärsrelaterade rapporteringen är tillförlitlig, 

att koncernens verksamhet är lagenlig och att bolagets 

interna principer och anvisningar följs. 

En beskrivning av den interna kontrollen och riskhanteringen 

i samband med processen för ekonomisk rapportering 

ingår i den rapport om bolagets förvaltnings- och styrsystem 

som Atria publicerat. 

Riskhantering inom Atria 

Syftet med riskhanteringen är att stödja genomförandet av 

Atrias strategi och uppfyllelsen av bolagets mål samt trygga 

verksamhetens kontinuitet. Mål, principer, ansvar och befogenheter 

i Atriakoncernens riskhantering har definierats i 

den av styrelsen fastställda riskhanteringspolicyn, som syftar 

till att främja riskidentifiering och riskmedvetenhet och säkerställa 

att ledningen erhåller väsentlig och tillräcklig information 

som stöd för sina affärsbeslut. 

En modell för kartläggning och rapportering av risker i 

enlighet med riskhanteringspolicyn tillämpas inom koncernens 

samtliga affärsområden. Modellen utgör en integrerad 

del av den årliga strategiska planeringen. Riskerna hanteras 

enligt de fastställda och antagna principerna inom alla affärsområden 

och koncernfunktioner. Vid riskkartläggningen 

fastställs en åtgärdsplan som används vid hanteringen av de 

identifierade riskerna. 

Definition och klassificering av risker 

Risk har definierats som en extern eller intern händelse med 

en positiv eller negativ inverkan på genomförandet av strategin, 

måluppfyllelsen eller verksamhetens kontinuitet i Atriakoncernen. 

Atria möter en mängd olika risker i sin verksamhet. I 

Atrias rapportering är riskerna indelade i fyra kategorier: 

affärsrisker, finansiella risker, operativa risker och 

olycksrisker. 

Affärsrisker är t.ex. förenade med affärsbeslut, allokering 

av resurser, hur bolaget reagerar på förändringar i omvärlden 

eller med ledningssystem i allmänhet. 

Med finansiella risker avses t.ex. risken att de finansiella 

tillgångarna inte räcker på kort eller medellång sikt, att motparten 

inte fullgör sina ekonomiska åtaganden eller att förändringar 

i marknadspriserna får konsekvenser för bolaget. 

Operativa risker definieras som brister eller störningar i 

processer eller system, risker förenade med personers agerande 

samt risker förenade med lagstiftning eller annan reglering. 

Med olycksrisker avses externa eller interna händelser eller 

funktionsfel som orsakar skador eller förluster. 

Organisering av riskhanteringen jämte ansvar 

Bolagets styrelse godkänner riskhanteringspolicyn och övervakar 

att den följs. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen 

av riskhanteringen. 

Koncernens och affärsområdenas ledningsgrupper har 

ansvaret för riskidentifiering och riskanalys samt för att riskhanteringen 

verkställs inom det egna ansvarsområdet. Hanteringen 

av finansiella risker är koncentrerad till koncernens 

Treasury-enhet. Koncernens ekonomidirektör gör en sammanställning 

av de viktigaste identifierade riskerna och rapporterar 

om detta till styrelsen minst en gång per år. Ekonomidirektören 

har ansvaret för utveckling av riskhanteringen 

och rapporteringen samt för anvisningar och stöd. I utvecklingsarbetet 

används även utomstående rådgivare. 

Intern revision 

Atria har också en av den övriga organisationen oberoende 

funktion för intern revision, som stöder koncernförvaltningen 

och affärsområdenas ledning i deras strävan att nå sina 

mål. Den centrala uppgiften för internrevisionen är att undersöka 

och bedöma hur väl och effektivt bolagets riskhantering 

och interna kontroll fungerar. Funktionen bedömer 

följande delområden: 

• den finansiella informationens riktighet och tillräcklighet 

• hur handlingsprinciper, författningar, anvisningar och 

rapportsystem följs 

• hur tillgångarna skyddas mot eventuella förluster 

• hur ekonomisk och effektiv resursanvändningen är 

Internrevisionens mål att säkerställa att bolagets samtliga affärsområden 

följer koncernens regler och anvisningar och 

att verksamheten bedrivs effektivt. Revisionsresultaten dokumenteras 

och tas upp för diskussion med ledningen för 

den verksamhet som är föremål för revisionen innan revisionsrapporten 

inklusive förslag till förbättringar presenteras 

för koncernens verkställande direktör. 

Föremålen för revisionen definieras i samråd med koncernledningen. 

Revisionsplanen baserar sig också på en årlig 

koncernövergripande riskkartläggning. Bolagets styrelse 

godkänner årsplanen för den interna revisionen. Internrevisionen 

fungerar dessutom som expert i utvecklingsprojekt 

som berör dess verksamhetsområde och gör separata utredningar 

på styrelsens eller koncernledningens uppdrag. Bolagets 

interna revisor rapporterar till koncernens verkställande 

direktör. En sammanfattning av revisionsresultaten presenteras 

för bolagets styrelse minst en gång per år. 

Revision 

Enligt bolagsordningen har bolaget minst en (1) och högst 

fyra (4) ordinarie revisorer samt högst lika många revisorssuppleanter. 

Revisorerna och revisorssuppleanterna ska 

vara revisorer eller revisionssammanslutningar som godkänts 

av Centralhandelskammaren. Revisorernas mandatperiod 

löper ut vid utgången av nästa ordinarie bolagsstämma 

efter valet. 

Revisorn lämnar en revisionsberättelse till Atrias aktieägare 

i samband med bokslutet i enlighet med kraven i lagstiftningen 

och rapporterar regelbundet om sina observationer 

till bolagets styrelse och ledning. Revisorn deltar i 

styrelsesammanträden minst en gång per år. Detta ger möjlighet 

att diskutera revisionsplanen och revisionsresultaten. 

Atria Abp:s ordinarie bolagsstämma år 2009 valde CGRsammanslutningen 

PricewaterhouseCoopers Ab till revisor 

fram till utgången av nästa ordinarie bolagsstämma. Revisionsföretaget 

har meddelat att huvudansvarig revisor är 

CGR Juha Wahlroos. 

Revisionsarvoden år 2009 

Koncernen betalade revisionsarvoden (förutom s.k. due diligence-arbete 

vid företagsförvärv) på sammanlagt 494 000 

euro år 2009. För tjänster som inte är relaterade till revision 

betalade koncernen i sin helhet 71 000 euro. 


116 117

INVESTERARRELATIONER OCH ANALYTIKER 

Ekonomisk rapportering 

Syftet med informationen till investerare 

är att säkerställa att marknaden ständigt 

har tillgång till rätt och tillräcklig 

information för fastställandet av värdet 

på aktierna i Atria. För det andra syftar 

rapporteringen till att sprida mångsidig 

information till finansmarknaden, 

utifrån vilken de som har verksamhet 

på kapitalmarknaderna kan bilda sig 

en välgrundad uppfattning om Atria 

som ett placeringsobjekt. 

När det gäller investerarrelationerna 

tillämpar Atria principen om en tyst 

period. Denna period varar i tre veckor 

innan en delårsöversikt eller ett 

bokslut publiceras. Under denna tid 

ger Atria inga utlåtanden om sin ekonomiska 

ställning. 

BÖRSMEDDELANDENAS ÄMNEN år 2009 

12.01. Atria preciserar sin resultatprognos 

för Q4/2008 

10.02. New Atria Russia top management 

organisation launched 

11.02. Atria Baltic concentrates meatprocessing 

activities to Valga and 

Ahja factories 

25.02. Bokslutskommuniké Atriakoncernens 

omsättning ökade, 

resultatet försvagades 

20.03. Utnämningar i Atria Abp:s 

styrelse 

25.03. Notification of change in shareholding 

under the Finnish 

Securities Markets Act 

02.04. Kallelse till ordinarie bolagstämma 

den 29 april 2009 

02.04. Atria föreslår nedläggning av 

verksamheten vid enheten Lätta 

Måltider i Sverige 

14.04. Atria Abp:s årsredovisning 2008 

har publicerats 

Information till placerarna 

Atria publicerar ekonomisk information 

i realtid på sin webbplats 

www.atriagroup.com. Webbsidorna 

innehåller årsredovisningar, delårsöversikter 

samt börs- och pressmeddelanden. 

Uppgifterna om bolagets 

största aktieägare och insiders samt deras 

innehav uppdateras regelbundet på 

webbplatsen. 

Atria Abp:s IR-kontaktperson: 

Hanne Kortesoja 

Kommunikations och IR-chef 

Tfn +358 6 416 8763 

Fax +358 6 416 8440 

e-post: hanne.kortesoja@atria.fi 

22.04. Proposal for persons to be 

elected as members of the Supervisory 

Board 

28.04. Atria Finlands resultat förbättrades 

- sämre lönsamhet inom 

övriga affärsområden 

29.04. Beslut på Atria Abp:s ordinarie 

bolagsstämma 

23.06. Atria Lätta Måltider övertas av 

Richard O’Brian 

25.06. Personval inom Atria Abp:s förvaltning 

29.06. Förändringar i ledningen för Atria 

Scandinavia 

30.07. Koncernens omsättning på 

samma nivå som i fjol - Finlands 

rörelsevinst avsevärt bättre 

09.09. Michael Forsmark utnämnd till 

verkställande direktör för Atria 

Scandinavia 

14.09. Atria investerar 5 miljoner euro 

i renodling av produktion och 

logistik i Sverige 

16.09. OOO Campomos operations 

continue unchanged 

Börsmeddelanden 

År 2009 publicerade Atria Abp sammanlagt 

46 börsmeddelanden. Meddelandena 

kan läsas i sin helhet på 

Atriakoncernens webbplats på adressen 

www.atriagroup.com. 

28.09. Atria genomför ett omfattande 

effektiviseringsprogram i Finland 

27.10. Recessionen inverkar på försäljningsvolymerna 

- resultatet 

tillfredsställande i nuravande 

marknadsläge 

17.11. Atria Abp:s delårsrapporter 2010 

och preliminära uppgifter 2009 

19.11. Samarbetsförhandlingarna för 

Atria Finland slutförda 

17.12. Atria investerar i svinfarmer i 

Ryssland 

17.12. Atria justerar sin resultatprognos 

för Ryssland 2010 

2.1.-26.1.2009 Pohjola Bank Abp: Köp av 

egna aktier, 19 börsmeddelanden 

ANALYTIKER 

Exempel på analytiker som år 2009 följde upp 

Atriakoncernen som placeringsobjekt: 

FIM 

Jaakko Tyrväinen 

Tfn +358 9 6134 6376 

e-post: förnamn.efternamn@glitnir.fi 

Carnegie Investment Bank AB 

Timo Heinonen 

Tfn +358 9 6187 1234 

e-post: förnamn.efternamn@carnegie.fi 

Evli Bank Abp 

Tfn +358 9 4766 90 

e-post: förnamn.efternamn@evli.com 

SEB Enskilda 

Jutta Rahikainen 

Tfn +358 9 616 287 13 

e-post: förnamn.efternamn@seb.fi 

Pohjola Bank Abp 

Matias Rautionmaa 

Tfn +358 10 252 4408 

e-post: förnamn.efternamn@pohjola.fi 

Nordea Marketes 

Rauli Juva 

Tfn +358 9 165 59944 

e-post: förnamn.efternamn@nordea.com 

Handelsbanken Capital Markets 

Maria Wikström 

Tfn +358 10 444 2425 

e-post: mawi05@handelsbanken.se 

Danske Markets Equities 

Kalle Karppinen 

Tfn +358 10 236 4794 

e-post: förnamn.efternamn@danskebank.com 

E. Öhman J:or Fondkommission AB 

Elina Pennala 

Tfn +358 9 886 660 43 

e-post: förnamn.efternamn@ohmangroup.fi 

ICECAPITAL Securities Ltd. 

Robin Santavirta 

Tfn +358 9 6220 5092 

e-post: förnamn.efternamn@icecapital.fi 

Ålandsbanken Abp 

Martin Sundman 

Tfn +358 204 293 777 

e-post: förnamn.efternamn@ålandsbanken.fi 

Swedbank 

Jarkko Soikkeli 

Tfn +358 20 746 9152 

e-post: förnamn.efternamn@swedbank.fi 

INVESTERARRELATIONER OCH ANALYTIKER 

118 119

kontaktuppgifter 

Atria Abp 

Huvudkontor: 

Atriantie 1, Nurmo, Finland 

PB 900, 60061 ATRIA 

Tfn 020 472 8111 

Fax +358 6 416 8440 

Atria koncernens 

administration: 

Bleckslagarvägen 23 

06300 Helsingfors, Finland 

Fax +358 9 774 1035 

Atria Finland 

Telefonnummer till alla 

verksamhetsställen i Finland 

+358 20 472 8111 

Atria Finland Ab 

Huvudkontor: 


PB 900, 60061 ATRIA 

Fax +358 6 416 8440 

Faktureringsaddress: 

PB 1000 

60061 ATRIA 

förnamn.efternamn@atria.fi 

info@atria.fi 

www.atria.fi 

www.atriagroup.com 

Kundservicecentralen: 

Varastotie 9, Seinäjoki, Finland 

PB 900, 60060 ATRIA 

Fax +358 6 416 8202 

Ekonomiförvaltning: 

Vaasantie 1, Seinäjoki, Finland 

PB 900, 60060 ATRIA 

Fax +358 6 416 8207 

Kommersiella funktioner: 

Bleckslagarvägen 23 

06300 Helsingfors, Finland 

Fax +358 9 774 1035 

Övriga verksamhetsställen: 

Yrittäjäntie 60 

03600 Högfors, Finland 

Fax +358 9 387 2732 

Rahikkatie 95 

61850 Kauhajoki, Finland 

Fax +358 6 231 3377 

Ankkuritie 2, Kuopio, Finland 

PB 147, 70101 Kuopio 

Fax +358 17 262 7776 

Pusurinkatu 48 

30100 Forssa, Finland 

Tfn +358 3 41 541 

Fax +358 3 415 4244 

A-Logistik Ab 


PB 900, 60060 ATRIA 

Fax +358 6 416 8038 

Tesomanvaltatie 24 

33310 TAMMERFORS , Finland 

Fax +358 3 345 1297 

Atria-Tekniikka Oy 


PB 900, 60060 ATRIA 

Fax +358 6 416 8038 

Atria SCANDINAVIA 

Atria Scandinavia AB 

Kontor: 

Augustendalsvägen 19 

PB 1229 

SE-131 28 Nacka Strand, 

Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 19 230 022 

SE-697 80 Sköllersta, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 19 230 022 

Drottninggatan 14 

SE-252 21 Helsinborg, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 42 38 14 61 

förnamn.efternamn@ 

atria.se 

www.atria.se 

Atria Concept AB 

Kontor: 


PB 1229 


Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 8 556 306 60 

Atria Foodservice AB 

Drottninggatan 14 

SE-252 21 Helsingborg, 

Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 42 38 14 61 


PB 1229 


Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 8 556 306 60 

Vindkraftsvägen 5 

SE-135 70 Stockholm, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 8 566 490 99 

Atria Retail AB 

Kontor/Produktion: 

SE-697 80 Sköllersta, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 19 230 022 

Övriga verksamhetsställen: 

Skogholmsgatan 12 

PB 446 

SE-201 24 Malmö, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 40 224 273 

Grosshandlarvägen 1 

PB 42075 

SE-126 13 Stockholm, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 8 685 4263 

Hjälmarydsvägen 2 

PB 1018 

SE-573 28 Tranås, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 140 573 97 

Maskingatan 1 

SE-511 62 Skene, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 320 20 58 10 

Svetsaregatan 6 

SE-302 50 Halmstad, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 35 17 26 00 

Johannelundsgatan 44 

PB 44069 

SE-506 03 Borås, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 33 16 95 59 

Östanåkravägen 2 

SE-340 36 Moheda, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 472 726 61 

Tryckerigatan 12 

SE-571 34 Nässjö, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Fax +46 380 153 75 

Prästkragens väg 9 

PB 188 

SE-132 26 Saltsjö-Boo, Sverige 

Tfn +46 19 300 300 

Falbygdens Ost AB 

Göteborgsvägen 19 

SE-521 30 Falköping, Sverige 

Tfn +46 515 77 66 00 

Fax +46 515 77 66 80 

Ridderheims Delikatesser 

Södra Långebergsgatan 12 

SE-421 32 Västrä Frölunda, 

Sverige 

Tfn +46 31 722 5500 

Fax +46 31 722 5505 

Atria DANMARK 

3-Stjernet A/S 

Langmarksvej 1 

DK-8700 Horsens, Danmark 

Tfn +45 76 28 25 00 

Fax +45 76 28 25 01 


OOO Pit-Product 

pr. Obukhovskoy Oborony 70 

RUS-192029, S:t Petersburg, 

Ryssland 

Tfn + 7 812 33 66 888 

Fax + 7 812 346 6176 

office@pitproduct.ru 

www.pitproduct.ru 

OOO MPZ Campomos 

Ryabinovaya street, 32 

RUS-121471 Moskva, Ryssland 

Tfn +7 495 448 6704 

Fax +7 495 4448 4503 

förnamn.efternamn@atria.ru 

www.atriarussia.ru 

Atria Balttikum 

Atria Eesti AS 

Metsa str. 19 

EE-68206 Valga, Eestland 

Tfn +372 76 79 900 

Fax +372 76 79 901 

Vilja 14b, EE-65605 Võru, 

Eestland 

Tfn +372 782 8830 

Fax +372 782 8836 

Põlva maakond 

EE-63601 Vastse-Kuuste, 

Eestland 

Tfn +372 7970 216 

Fax +372 7970 215 

info@atria.ee 

förnamn.efternamn@atria.ee 

www.atria.ee 

120

Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2009: - Atriagroup.com

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?