Sagan om Suffixet och de sex dvärgarna – en ... - murielnorde.com
Sagan om Suffixet och de sex dvärgarna – en ... - murielnorde.com
Sagan om Suffixet och de sex dvärgarna – en ... - murielnorde.com
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sagan</strong> <strong>om</strong> <strong>Suffixet</strong> <strong>och</strong> <strong>de</strong> <strong>sex</strong><br />
<strong>dvärgarna</strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> ramberättelse<br />
MURIEL NORDE<br />
Det var <strong>en</strong> gång <strong>en</strong> drottning s<strong>om</strong> föd<strong>de</strong> <strong>en</strong> dotter. H<strong>en</strong>nes<br />
hy var vit s<strong>om</strong> snö, h<strong>en</strong>nes läppar röda s<strong>om</strong> blod <strong>och</strong> h<strong>en</strong>nes<br />
hår svart s<strong>om</strong> eb<strong>en</strong>holts. Därför kalla<strong>de</strong>s hon Snövit. M<strong>en</strong><br />
drottning<strong>en</strong> dog <strong>och</strong> in<strong>om</strong> ett år tog kung<strong>en</strong> sig <strong>en</strong> ny gemål.<br />
Hon var mycket vacker, m<strong>en</strong> stolt <strong>och</strong> högmodig <strong>och</strong> kun<strong>de</strong><br />
inte tåla att någon skulle vara vackrare än hon. Efters<strong>om</strong><br />
Snövit var vackrare än styvmo<strong>de</strong>rn ville <strong>de</strong>n s<strong>en</strong>are döda<br />
h<strong>en</strong>ne, <strong>och</strong> Snövit blev tvung<strong>en</strong> att fly <strong>de</strong>t kungliga slottet<br />
<strong>och</strong> gömma sig i ett litet hus i skog<strong>en</strong> där <strong>de</strong>t bod<strong>de</strong> sju<br />
dvärgar, s<strong>om</strong> hette Butter, Trötter , Prosit, Gla<strong>de</strong>r, Blyger,<br />
Toker <strong>och</strong> Kloker. ”Vilka konstiga namn”, tänkte Snövit, <strong>och</strong><br />
hon fråga<strong>de</strong> Kloker <strong>om</strong> han kän<strong>de</strong> till etymologin till<br />
namn<strong>en</strong>. ”Ja, <strong>de</strong>t gör jag nog” svara<strong>de</strong> Kloker, ”m<strong>en</strong> <strong>de</strong>t är <strong>en</strong><br />
lång <strong>och</strong> dramatisk historia”. Och <strong>de</strong> satte sig vid el<strong>de</strong>n <strong>och</strong><br />
Kloker börja<strong>de</strong> berätta.<br />
Det var <strong>en</strong> gång ett språk s<strong>om</strong> ha<strong>de</strong> fyra fina kasus, s<strong>om</strong><br />
hette N<strong>om</strong>inativ, G<strong>en</strong>itiv, Dativ <strong>och</strong> Ackusativ.<br />
Tillsammans med tre g<strong>en</strong>us <strong>och</strong> två numerus utgjor<strong>de</strong><br />
<strong>de</strong>ssa kasus ett rikt morfologiskt system, s<strong>om</strong> lämpa<strong>de</strong> sig<br />
till att uttrycka vilk<strong>en</strong> grammatisk relation s<strong>om</strong> helst. M<strong>en</strong><br />
<strong>de</strong>t fanns många onda, svartsjuka <strong>och</strong> hämndlystna<br />
elem<strong>en</strong>t i språket s<strong>om</strong> ogilla<strong>de</strong> <strong>de</strong> fagra <strong>och</strong> smidiga<br />
böjningsän<strong>de</strong>lserna. Då <strong>de</strong>ssa elem<strong>en</strong>t (däribland<br />
Tryckacc<strong>en</strong>t på Första Stavels<strong>en</strong>, Språkkontakt <strong>och</strong> <strong>de</strong> av<br />
alla frukta<strong>de</strong> Perifrastiska Prepositionsfraserna) slog ihop<br />
sina krafter i <strong>en</strong> dödlig k<strong>om</strong>bination av dragkedje- <strong>och</strong><br />
skjutkedjeförskjutningar, s<strong>om</strong> härja<strong>de</strong> i flera hundra år,<br />
fick <strong>de</strong> tappra kasushjältarna till slut ge upp. Några av <strong>de</strong>m<br />
kun<strong>de</strong> leva kvar s<strong>om</strong> pluralän<strong>de</strong>lse, m<strong>en</strong> singular blev<br />
<strong>om</strong>arkerat, så att många vackra singularän<strong>de</strong>lser, s<strong>om</strong><br />
48
exempelvis masc.ack <strong>–</strong>an, fem.g<strong>en</strong> <strong>–</strong>rar eller mask/neut.dat<br />
<strong>–</strong><strong>om</strong>, försvann för gott...<br />
Alla singularän<strong>de</strong>lser Nej, <strong>de</strong>t var ett litet djärvt suffix s<strong>om</strong><br />
hitta<strong>de</strong> <strong>en</strong> nisch i <strong>de</strong>rivationsmorfologin där <strong>de</strong>t lycka<strong>de</strong>s<br />
gömma sig. I Ej<strong>de</strong>rfars Sagor (1945) får vi läsa att<br />
MASK.SG.NOM --er kun<strong>de</strong> användas i n<strong>om</strong>inaliseringar, <strong>de</strong>t<br />
vill säga att <strong>de</strong>t var jätteduktigt på att bilda MASK.SG.NOM<br />
substantiv ur MASK.SG.NOM adjektiv. Ej<strong>de</strong>rfar nämner äldre<br />
sv<strong>en</strong>ska konstruktioner sådana s<strong>om</strong> <strong>en</strong> blin<strong>de</strong>r, <strong>en</strong> mechtiger<br />
eller <strong>en</strong> heel bewäpna<strong>de</strong>r. Vårat suffix var naturligtvis fullt<br />
medvetet <strong>om</strong> att <strong>de</strong>t inte skulle kunna fortsätta med <strong>de</strong>t<br />
efters<strong>om</strong> N<strong>om</strong>inativ höll på att utplånas, m<strong>en</strong> så k<strong>om</strong> <strong>de</strong>t på<br />
<strong>en</strong> slug plan. ”Om jag nu un<strong>de</strong>rgår pejorisering, så verkar<br />
<strong>de</strong>t s<strong>om</strong> <strong>om</strong> jag är ett avledningssuffix snarare än ett<br />
böjningssuffix <strong>och</strong> då k<strong>om</strong>mer kanske inte <strong>de</strong>n stora<br />
Deflexion<strong>en</strong> att påverka mig”. Det var klokt tänkt, <strong>och</strong><br />
suffixet möter vi fram till idag i n<strong>om</strong>inaliseringar s<strong>om</strong> <strong>en</strong><br />
dummer, <strong>en</strong> fjäsker, <strong>en</strong> slarver. Det såg länge ut s<strong>om</strong> <strong>om</strong><br />
sagan skulle sluta här, <strong>och</strong> <strong>de</strong>t gjor<strong>de</strong> suffixet faktiskt lite<br />
49
ledset efters<strong>om</strong> <strong>de</strong>t ändå ha<strong>de</strong> relativt blygsam typ- <strong>och</strong><br />
tok<strong>en</strong>frekv<strong>en</strong>s.<br />
M<strong>en</strong> så sked<strong>de</strong> ett un<strong>de</strong>r. År 1938 fick vi dvärgar nämlig<strong>en</strong><br />
inte bara vårt korka<strong>de</strong> nuvaran<strong>de</strong> utse<strong>en</strong><strong>de</strong>, utan också våra<br />
namn, s<strong>om</strong> gjor<strong>de</strong> att suffixet öka<strong>de</strong> kraftigt i frekv<strong>en</strong>s <strong>och</strong><br />
förlora<strong>de</strong> <strong>de</strong>lvis sina pejorativa konnotationer. Av våra<br />
namn är Trötter, Blyger, Gla<strong>de</strong>r <strong>och</strong> Kloker avledda från<br />
adjektiv, g<strong>en</strong><strong>om</strong> att lägga suffixet <strong>–</strong>er till trött, blyg, glad<br />
respektive klok. Butter är synkront sett ett mon<strong>om</strong>orfemiskt<br />
ord, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> <strong>de</strong>tta har uppstått ur ett adjektiv + er: butt<br />
(ett lågtyskt lån besläktat med ne<strong>de</strong>rl. bot med samma<br />
bety<strong>de</strong>lse; Hellquist 1980: 115). Också Toker innehåller<br />
suffixet, m<strong>en</strong> ordrot<strong>en</strong> är inte ett adjektiv utan ett<br />
substantiv.<br />
Ja, vi dvärgar finns ju här för att hjälpa till! Och <strong>de</strong> lev<strong>de</strong><br />
lyckliga i alla sina dagar.<br />
”M<strong>en</strong> Prosit då” fråga<strong>de</strong> Snövit. ”Jo, Prosit han fick tyvärr<br />
lämna återbud på grund av sjukd<strong>om</strong>” svara<strong>de</strong> Kloker <strong>en</strong>kelt.<br />
Litteratur<br />
- Ej<strong>de</strong>r, Bertil. 1945. Adjektivän<strong>de</strong>ls<strong>en</strong> -er i <strong>de</strong> nordiska språk<strong>en</strong>, särskilt i<br />
sv<strong>en</strong>skan. Lund: Gleerupska Universitetsbokhan<strong>de</strong>ln.<br />
- Hellquist, Elof. 1980 [1922]. Sv<strong>en</strong>sk etymologisk ordbok. Tredje upplagan.<br />
Malmö: Liber.<br />
HaM-vraag (vervolg)<br />
Ni<strong>en</strong>ke Jager<br />
Het lijkt mij altijd al leuk <strong>om</strong> Goudlokje te spel<strong>en</strong>. Vroeger riep<br />
ik al dat ik goudblond haar had <strong>en</strong> mijn tandarts noemt mij al<br />
sinds ik me kan herinner<strong>en</strong> Goudlokje. En wat is er nou leuker<br />
dan pap et<strong>en</strong> <strong>en</strong> drie ber<strong>en</strong> ontmoet<strong>en</strong>!<br />
Anna Schippers<br />
Belle.<br />
50
Change language