Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
genitivkonstruktioner, har de inte<br />
tagits med i den empiriska analysen.<br />
Karlsson på takets hysse eller Karlssons<br />
på taket hyss<br />
4. Slutord<br />
Eftersom jag använde två olika<br />
metoder för pluralundersökningen<br />
och genitivundersökningen går det<br />
inte att göra en direkt jämförelse<br />
mellan resultaten. Egentligen borde<br />
man också ha ett eliciteringstest för<br />
genitivformerna, och självklart borde<br />
man ha fler informanter. Men<br />
avsikten med denna artikel var ju<br />
bara att visa på vilka sätt man kan få<br />
ihop egna data. Trots de<br />
metodologiska bristerna kan vi<br />
preliminärt fastslå att Emil, Karlsson<br />
och Lotta är något problematiska i<br />
plural.<br />
I och för sig är detta knappast<br />
förvånansvärt ⎯ <strong>Astrid</strong> <strong>Lindgrens</strong><br />
<strong>hjältar</strong> är ju alla unika personer, och<br />
om vi skulle kunna fråga dem själva<br />
om de skulle kunna tänka sig att bli<br />
pluraliserade, skulle de nog svara<br />
något i stil med:<br />
Karlsson! Karlsson! Världens bästa<br />
Karlsson!<br />
Karlsson! Karlsson! Hej, här kommer<br />
Karlsson !<br />
Karlsson! Karlsson! Ingen, faktisk<br />
ingen<br />
annan Karlsson gillar jag så bra som<br />
mej.<br />
Men om de trots allt ska pluraliseras<br />
är strukturen [N] pl [PP] något<br />
vanligare är [[N][PP]] pl , det vill säga<br />
att det är helst själva namnet som<br />
pluraliseras, inte frasen som helhet.<br />
S-genitiven är tydligen av annat slag,<br />
eftersom våra <strong>hjältar</strong> helst har<br />
gruppgenitiver, alltså [[N][PP]] s . Jag<br />
riktar därför ett stort tack till Emil,<br />
Karlsson och Lotta, för att de<br />
bekräftat min tidigare analys (Norde<br />
1997) att s-genitiven egentligen inte<br />
är någon böjningsändelse, utan<br />
snarare ett klitikon som läggs till<br />
nominalfrasen som helhet.<br />
Litteratur<br />
Norde, Muriel. 1997. The history of the genitive in Swedish. A case study in<br />
degrammaticalization. Doktorsavhandling, Universitetet i Amsterdam.