Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
migs farsa (där s-et knyts till hela<br />
frasen), men att denna konstruktion,<br />
som kallas för ”gruppgenitiv”, anses<br />
vara ”ovårdat språkbruk” i normativa<br />
grammatikor. Gruppgenitiver av<br />
typen [[N][PP]] s är numera<br />
accepterade av dem flesta när frasen<br />
bildar ett stående uttryck, som i<br />
kungen av Sveriges barn, men även där<br />
borde det enligt vissa spåkvårdare<br />
egentligen heta kungens av Sverige barn.<br />
Den senare konstruktionen har<br />
faktiskt aldrig varit produktiv i<br />
svenskans historia, men<br />
språkvårdarna menar att det är mera<br />
”logiskt” att ha s-et på substantivet i<br />
stället för frasen som helhet.<br />
Men hur använder svenska folket s-<br />
genitiven För att granska detta har<br />
jag först sökt i Språkbankens<br />
konkordanser<br />
(http://spraakbanken.gu.se/).<br />
Eftersom Språkbanken gav för få<br />
resultat, har jag dessutom utfört en<br />
google-sökning 2007-11-08. Google<br />
är visserligen inte världens mest<br />
pålitliga korpus (vid större mängder<br />
av hits ger den ju bara ett ungefärligt<br />
antal, man vet inget om författarnas<br />
bakgrund osv osv), men den ger ett<br />
utmärkt intryck av samtida (ledigt)<br />
språkbruk.<br />
Resultaten av genitivforskningen ges<br />
i Tabell 2.<br />
Av Tabell 2 framgår helt tydligt att<br />
det mest naturliga för svenskan är<br />
konstruktionen med genitiv s-et på<br />
frasen som helhet, alltså Emil i<br />
Lönnebergas tid; Karlsson på takets<br />
kuckelimuckmedicin eller Lotta på<br />
Bråkmakargatans gris, för att bara<br />
nämna tre belägg. Endast Emil har<br />
några få gånger strukturen [N] s [PP],<br />
men av de 6 belägg på Emils i<br />
Lönneberga, kommer inte mindre än 4<br />
från sidor där man diskuterar just<br />
gruppgenitiven, med Emils i<br />
Lönneberga antingen som exempel på<br />
hur det bör heta, eller tvärtemot som<br />
avskyvärt exempel på hopplöst<br />
onaturligt språkbruk.<br />
Lotta och Karlsson har inte alls<br />
hittats med strukturen [N] s [PP]. De<br />
Karlssons på taket som fanns i<br />
korpusen var antingen skrivfel eller<br />
hänvisningar till restaurangen<br />
”Karlssons” i Jönköping, som har<br />
takservering på sommaren (som<br />
alltså kallas för ”Karlssons på taket”).<br />
Eftersom dessa inte är
Change language