Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk ... - murielnorde.com
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Av utrymmesskäl är det tyvärr inte<br />
möjligt att behandla var informant<br />
för sig, för det finns stor variation<br />
mellan informanterna, och ibland ger<br />
de olika svar om olika <strong>hjältar</strong>.<br />
Det fanns till och med informanter<br />
som uppgav att pluralformer var<br />
uteslutna men som då ändå gav ett<br />
exempel på pluralböjning i lucktexten<br />
(omedvetet förmodligen). Men i<br />
stora drag är resultaten följande:<br />
Nästan hälften av informanterna<br />
undviker pluralformer helt och hållet<br />
genom omskrivningar som barn<br />
utklädda till Emil i Lönneberga eller<br />
Lotta på Bråkmakargatan-figurer, eller<br />
genom “nollplural”(dvs ingen<br />
ändelse), t.ex. en massa Karlsson på<br />
taket. En av informanterna menade<br />
till och med att det var ”tokfånigt”<br />
med pluraländelser på våra <strong>hjältar</strong>.<br />
Två Emilar i Lönneberga eller två Emil i<br />
Lönnebergor<br />
Andra uppgav att de helst inte skulle<br />
använda pluralformer, men att de<br />
skulle kunna tänka sig vissa former<br />
ifall de skulle bli tvungna. Ett<br />
intressant kommentar av en av<br />
informanterna var att hon uppfattade<br />
pluralformerna (av båda typer) som<br />
”skämtsamt”. Vill man inte skoja,<br />
använder man omskrivningar, menar<br />
hon.<br />
Återstår alltså bara tre informanter<br />
som inte nämnde att de hade<br />
problem med pluralformer. De<br />
former som gavs (både av dem som<br />
inte hade problem med plural och<br />
dem som helst undviker plural)<br />
uppvisar en preferens för strukturen<br />
[NP] pl [PP]: Emilar i Lönneberga;<br />
Karlssöner (3) / Karlssonar (1) på taket;<br />
Lottor på Bråkmakargatan. Att det<br />
finns fler belägg för Lottor än för de<br />
andra två hänger nog ihop med att<br />
det över huvud taget är enklare att<br />
böja Lotta i plural (utan efterföljande<br />
PP) än både Emil och Karlsson.<br />
Strukturen [[N][PP]] pl är tydligen<br />
mera problematisk, men ändå<br />
svarade vissa informanter att de<br />
kunde tänka sig Emil i Lönnebergor<br />
eller Karlsson på taketar, fast inte<br />
*Lotta på Bråkmakargatanar. Till slut<br />
hade en informant pluralböjning<br />
både på namnet och på PP’n: Emilar<br />
i Lönnebergor och Lottor på<br />
Bråkmakargator.<br />
3.2 Genitiv<br />
Genitiv av fraser är en riktig<br />
språkvårdsklassiker, som har<br />
diskuteras flitigt i flera hundra år.<br />
Problemet är helt kortfattat att folk<br />
brukar säga saker som en kompis till