ljudk_broschyr2015

Att leva med
överkänslighet
för ljud

Att ha hyperacusis
innebär att vara extremt
känslig för vardagens
ljud.

När ljuden anfaller
FOTO: HANS BJURLING/JOHNÉR
Det gör ont, så ont... Skramlet från besticken känns som
spikar i trumhinnan. Dammsugaren dånar som en långtradare.
Krasandet av knäckebröd mellan tänderna sänder
ilningar genom kroppen.
För den som har svår ljudöverkänslighet kan även de
mest oskyldiga vardagsljud upplevas som starka och
väldigt, väldigt jobbiga. Och det kan innebära stora praktiska
problem, eftersom vi lever i ett ljudrikt samhälle.
Nästan hela tiden har vi olika ljud omkring oss – trafik,
mobilsignaler, musik, slammer, kaffemaskiner, barnskrik,
pappersprassel...
Att ständigt oroa sig för att bli utsatt för obehagliga
ljud är dessutom oerhört stressande. Sådan anspänning
gör att hela livet påverkas.
Men överkänslighet för ljud är sällan ett kroniskt tillstånd,
utan blir oftast bättre med tiden – ibland av sig
självt, ibland med hjälp av behandling.
Det viktiga är att inte isolera sig eller fastna i en negativ
spiral av ljudfixering, utan att se möjligheterna. Genom
att prova sig fram går det att hitta strategier för att hantera
vardagens olika ljud, och må bättre.
3

Drygt 200 000 har hyperacusis
✱ Ungefär 2–3 procent av befolkningen beräknas ha svår hyperacusis.
Vissa undersökningar tyder emellertid på att omkring 8 procent kan
vara överkänsliga för ljud i olika grad.
✱ Begreppet ljudöverkänslighet syftar oftast på hyperacusis, vilket
innebär att också vanliga vardagsljud upplevs som starka och plågsamma.
Det finns även andra typer av ljudöverkänslighet (se sidan 7).
✱ Hyperacusis förekommer främst bland personer utan hörselnedsättning.
Bland personer med hörselnedsättning är det vanligare
med recruitment, som gör att ljud snabbt går från att vara
svagt till att upplevas som olidligt starkt (se sidan 7).
✱ Ungefär 40 procent av alla med tinnitus är
även överkänsliga för ljud i någon grad.
✱ Ljudöverkänslighet har både fysiologiska
och psykologiska orsaker, bland annat
bullerskador, hörselnedsättning, sjukdomar,
stress och depression.
✱ Ljudöverkänslighet brukar ofta avta eller försvinna
av sig självt. Det kan också bli bättre efter behandling, till exempel
kognitiv beteendeterapi.
4

» Min tinnitus och ljudöverkänslighet
kom plötsligt, över
en natt. Det var fruktansvärt
skrämmande – ja, i början
hade jag faktiskt panik. Jag
använde öronproppar nästan
jämt, levde med enorm stress
och fick svårt att orka med
jobbet. Det var först när jag
provade antidepressiv medcin
under en tid som jag återfick
mitt lugn och rädslan för ljud
avtog. Då kunde jag dra ner på
användningen av proppar och
börja vänja mig vid ljud igen.
I dag behöver jag inga antidepressiva
mediciner längre.
Jag jobbar, jag sjunger i kör
igen. Jag mår bra. «
Karin Prescott,
förskollärare
FOTO: BIBBIE FRIMAN

Överkänslighet för ljud
– vad är det
Ljudöverkänslighet är ett samlingsnamn för flera diagnoser
som innebär att vardagliga ljud upplevs som så obehagliga
att hela livet påverkas.
Besvären kan variera från person till person samt hos
en och samma individ, både från dag till dag och över
längre tid. En del orkar knappt ett samtal, medan andra
kan gå på café. Vissa dagar kan ljudet av rinnande vatten
vara olidligt, andra dagar kan det gå bra att diska.
Livssituation, hälsa, stress, tillgång till stöd och behandling
med mera har stor betydelse för hur
ljudöverkänsligheten upplevs och
utvecklas. Besvären kan dessutom
förvärras vid överdriven användning
av öronproppar, eftersom
det gör örat känsligare för ljud.
Personer med tinnitus tenderar
att överskydda sig av oro för ökad
tinnitus, vilket gör att de ibland
utvecklar överkänslighet för ljud.
Överkänslighet
för ljud kan
komma plötsligt
eller gradvis.
Oftast på båda
öronen.
FOTO: LARS PETER ROOS /TIOFOTO
6

6 typer av ljudöverkänslighet
Hyperacusis: Att vanliga vardagsljud,
som inte besvärar andra, upplevs som
mycket starka. Även förändring i ljudstyrka
kan bli obehagligt. Hyperacusis
är vanligast hos personer utan hörselnedsättning,
ofta i kombination med
tinnitus. Hyperacusis kan orsakas av
olika sjukdomar, syndrom och skador.
Det kan även utlösas av stress, de pres -
sion och utmattning. Även när det finns
fysiologiska orsaker påverkas hyperacusis
av olika psykologiska faktorer.
Ljudfobi (fonofobi): Ett tillstånd där
vissa ljud utlöser rädsla och ångest.
Ingen stapediusreflex: Om örats ljud -
dämpande reflex, stapediusreflexen,
inte fungerar som den ska blir många
ljud plågsamt starka. Vanligt vid till
exempel ansiktsförlamning.
Takfönstersyndrom: Ett ovanligt, medfött
tillstånd. Innebär att det finns en
öppning in i innerörat som gör att kroppens
inre ljud och den egna rösten
hörs obehagligt starkt.
Recruitment of loudness: Före kommer
vid hörselnedsättning. Innebär att hörstyrkan
ökar väldigt snabbt, på grund
av minskat avstånd mellan hör -
tröskeln (där ljudet blir hörbart)
och den nivå där ljud känns obehagligt
starkt. Vid en viss ljudnivå
blir friska hårceller intill de
skadade hårcellerna ”rekryterade”
(recruited), vilket känns som om
någon plötsligt skruvat upp
volymen väldigt högt. Det
blir alltså ett slags
”ketchupeffekt”: först
hörs ingenting och ingenting,
sedan bara lite och så
plötsligt blir ljudet överdrivet starkt. Det
är därför hörselskadade ibland säger:
”Va Va Va” och sedan: ”Skrik inte!”.
Irritation över ljud: Ingen medicinsk
diagnos, men kan leda till stress,
nedstämdhet och andra hälsoproblem.
Förväxlas ibland med hyperacusis och
ljudfobi.
FOTO: STOCKFOOD
7

Hårceller i innerörat.
FOTO: SCIENCE PHOTO LIBRARY
En olöst hörselgåta
Ljudöverkänslighet, framför allt hyperacusis, är fortfarande en
olöst gåta. Det beror på att diagnosen berör audiologi, neurologi
och psykologi, och få har en tvärvetenskaplig överblick.
Enligt flera teorier beror hyperacusis på en obalans i
hjärnans hörselsystem, som gör att vi får svårt att hantera
signalerna från örats hårceller på rätt sätt. Men vi påverkas
också psykiskt; irritation, stress, ångest och rädsla är vanliga
reaktioner, som i sin tur kan påverka vår fysiska hälsa.
Obehag av ljud gör också att vi spänner de små musklerna
i örat, och om den anspänningen håller i sig kan det leda till
kramp och smärta.
rädsla
överkänslighet
(smärta)
irritation
Tre sidor av ljudkänslighet.
Alla som är överkänsliga
för ljud upplever mer eller
mindre av faktorerna ovan.
8

Orsaker till ljudöverkänslighet
Vad ljudöverkänslighet beror på är
inte alltid uppenbart, men symp -
tomet kan uppstå eller förvärras
bland annat i samband med...
…bullerskador. Inneröreskador till
följd av starkt ljud under en kortare
eller längre period.
…hörselnedsättning. Nedsatt
hörsel kan ge ”recruitment of loudness”
(se sid. 7).
…öron-, nacke- och hjärnskador.
Trauma mot nacke, skalle och
öron, pisksnärtskador och olika
hjärnskador.
…virusinfektioner. Till exempel
infektioner i innerörat och borrelia.
…sjukdomar/syndrom. Framför
allt neurologiska sjukdomar (till
exempel stroke, hjärninflammation,
epilepsi), blodcirkulationsproblem,
samt en del öronsjukdomar (till
exempel Menières sjukdom).
…migrän och svår huvudvärk.
…stress och depression.
Depression, posttraumatiskt
stressyndrom, stressig livssituation.
…sömnproblem och kroniskt trött -
hetssyndrom.
…läkemedel/droger. Malariamedicin,
läkemedel med acetylsalicylsyra,
valium med mera.
…ansiktsmuskelförlamning.
Samt andra operationer och
skador som gör att stape dius -
reflexen inte fungerar (se sid. 7).
…autism, ADHD och andra neuropsykiatriska
funktionsnedsätt -
ningar, samt medfödda syndrom
som Williams syndrom.
…psykiska problem. Hyper acusis
är ingen psykisk sjukdom, men
uppträder ofta vid psykisk sjuk -
dom, bland annat schizofreni.
…bett- och käkledsproblem.
Felaktigt bett och spänningar i
käken.
9

Vänd dig till hörselvården
Om din ljudöverkänslighet påverkar din vardag och
begränsar tillvaron, då behöver du uppsöka läkare.
Vänd dig till primärvården eller företags hälso -
vården för att få en första bedömning och remiss till
landstingets hörselvård. Ibland behövs remiss även
till annan specialist, till exempel neurolog eller
psykolog.
Hos hörselvården ska det göras en utredning,
inklusive en grundlig hörselkontroll. Om du får
diagnosen hyperacusis, eller annan ljudöverkänslighet
som har samband med hörseln, ska det göras
en behovsanalys. Utifrån denna utformas en individuell
åtgärds plan, som utgår från en helhetssyn på
din ljud överkänslighet, hörsel och livs situation i
övrigt. Åtgärdsplanen ska bland annat omfatta hörsel -
kunskap, strategier för att hantera din ljudöverkänslighet
samt olika behandlingar.
Vilka behandlingar som ger bäst resultat varierar
från person till person. Det är därför viktigt att du får
möjlig het att prova olika behand lingsmetoder, för att
ta reda på vad som fungerar bäst för dig.
FOTO: CORNELIA NORDSTRÖM/EXPRESSEN
Vilken hjälp
kan du få
Se sidan 12.
10

»I många år överdrev jag
användningen av öronproppar,
av oro för att min tinnitus
skulle bli värre. Jag tyckte att
porslinsskrammel lät högt, jag
använde proppar när jag åkte
tåg och till och med ibland när
jag spelade akustisk gitarr.
Vändpunkten kom när jag
deltog i en studie om kognitiv
beteendeterapi (KBT) och
plötsligt insåg att propparna
var en del av problemet. Jag
började istället tänka att ”om
de runt mig inte tycker att
ljudet är jobbigt så är det
antagligen inte skadligt – jag
kan släppa det”. Det fungerade.
I dag är jag inte alls lika ljudkänslig
längre. «
Carl Fläring,
jurist

Vilken hjälp kan du få
Det finns flera behandlingsmetoder som kan bidra till att din
ljudöverkänslighet avtar eller försvinner. Men tänk på att en
del av dem har svagt vetenskapligt stöd.
Kunskap och rådgivning. Hos hörselvården kan du få mer kunskap
om din ljudöverkänslighet samt rådgivning om behandling och hur du
kan hantera besvären i din vardag.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) och ACT. KBT-behandling, och en
variant kallad Acceptance och Commitment Therapy (ACT), syftar
till att ändra upplevelsen av och förhållningssättet till ljud, så att
besvären avtar eller försvinner. Ljudträning, avslappning och samtal
med psykolog kan minska oro och obehag.
Ljudstimulering. En ljudstimulator (masker) är en liten apparat
som sätts bakom örat och avger ett svagt, bredbandigt brus. Hjärnan
lär sig tolerera ljud genom att ljudexponeringen gradvis ökas.
Ljudstimulering kan även bestå av olika naturliga ljud/ljudmiljöer
i vardagen.
12

Läkemedel. Vid depression kan antidepressiva läkemedel minska ljud -
överkänsligheten. Vid svår överkänslighet kan lugnande medel vara till
nytta under en begränsad period, för att kunna slappna av och åter -
hämta sig innan annan behandling påbörjas.
Audiologisk behandling. Vid ljudöverkänslighet som beror på hörsel -
ned sättning (recruitment of loudness) kan det hjälpa att se över hör -
apparaternas inställning. Med hörseltekniska hjälpmedel går det att
minska icke önskvärt ljud. Det är bland annat till nytta för personer med
autism, ADHD med mera.
Fysioterapi/smärtlindring. Sjukgymnastik, akupunktur och naprapatbehandling
samt yoga, qi gong och liknande bidrar till avslappning,
vilket i sin tur kan lindra ljudöverkänslighet.
Bett- och käkkirurgi. Tandläkarbehandling av
felaktigt bett kan avhjälpa spänningar och
därigenom minska ljudöverkänslighet.
Behandling av sjukdom/skada.
Ljudöverkänslighet som är en följd av en
sjukdom eller skada blir ofta bättre när
sjukdomen/skadan blir bättre.
13

10 tips för en bättre tillvaro
1. Kartlägg din ljudöverkänslighet. Vilka ljud känns jobbigast Vilka
situationer är svårast När är du minst besvärad När kan du verk ligen
slappna av Genom att se över din livssituation kan du hitta olika sätt
att minska obehaget och lindra din ljudöverkänslighet.
2. Undvik inte vardagens ljud. Tystnad gör att örat blir mer sårbart för
ljud och kan förvärra din överkänslighet. Försök därför omge dig med
någon typ av ljud så gott som hela tiden, så att din tolerans ökar. Det
kan till exempel vara musik du tycker om, lågt i bakgrunden.
3. ”Proppa” inte igen. Överskydda inte örat genom att ständigt bära
öronproppar ”för säkerhets skull”. Om du är i en miljö med mycket ljud,
till exempel ett barnkalas, sätt då i öronproppar som dämpar höga ljud,
inte sådana som stänger ute allt ljud. Formgjutna, individuellt anpassade
öronproppar kan vara en bra investering.
14

4. Skaffa kunskap. Lär dig mer om ljud och ljudöverkänslighet – prata
med hörselvården och kontakta gärna Hörsellinjen (se sid. 22). Det är
särskilt viktigt att du lär dig skilja på skadligt och obehagligt ljud. Fråga dig
själv: Är det rimligt att dammsugaren kan skada din hörsel Nej. Är det
någon annan som reagerar på ljudet Nej. Så enkla resonemang kan göra
det lättare att hantera obehaget och undvika onödig oro.
5. Isolera dig inte. Lev ditt liv, var aktiv och våga ta risken att möta obehagliga
ljud. Isolering kan för sämra din ljudtolerans. Dessutom kan nedstämdhet
förvärra besvären, så avstå aldrig från roliga saker för att du är
rädd att det kan bli jobbiga ljud.
6. Ta en paus. Gå åt sidan en stund, till exempel till ett annat rum, om det
blir för jobbigt. Leta rätt på en lugn plats där du kan hämta andan.
7. Ta hand om kroppen. Motion, frisk luft, sunda matvanor, regelbunden
sömn och en aktiv livstil utan stress stärker din allmänhälsa och kan lindra
ljudöverkänslighet. Ohälsa, stress och depression kan förvärra besvären.
8. Tala med andra ljudöverkänsliga. Genom att utbyta erfarenheter med
andra i samma situation kan du få bra tips och nya perspektiv. Andra ljud -
överkänsliga kan du bland annat träffa inom HRF.
9. Tala med anhöriga och vänner. Förklara vad du upplever och ha en
öppen dialog. Då kan ni tillsammans tackla de situationer som uppstår.
10. Se möjligheterna. Ljudöverkänslighet brukar bli bättre, så fastna inte i
negativa tankar och uppgivenhet. Lägg istället din energi på att prova olika
sätt att lindra besvären. Till slut hittar du den metod som fungerar för dig.
15

Konsten att proppa igen –
För mycket ljud kan vålla obehag. Men för lite ljud kan
öka din ljudöverkänslighet. Var därför noga med att
inte använda proppar i tid och otid. Se istället till att
sätta i rätt sorts öronproppar, när det verkligen behövs.
Här är några exempel:
DESIGN: TITTI BJERNÉR
Engångsproppar i skumplast:
Billiga proppar, som sänker ljudet
med 30–40 decibel, främst i diskanten.
Passar bäst i miljöer med
högt ljud, där du inte behöver
kommunicera. Är sällan lämpliga
för ljud över käns liga, eftersom de
dämpar mycket och ger försämrad
ljudkvalitet.
Öronpropp med membran:
Kallas även ”granar”. Ganska billig flergångs propp,
som ger jämn dämpning. Säljs med halssnöre
(bild t h). Finns i två storlekar. Bild t v:
Samma modell, med ut smyckning.
16

utan att stänga av
Formgjutna öronproppar:
Individuellt anpassade öronproppar gjuts
så att de passar perfekt i hörselgången.
Lika stor dämpning i alla frekvenser,
vilket gör att taluppfattningen inte
för sämras. Skyddar mot skadligt ljud,
utan att stänga ute vanligt vardagsljud.
Har tre akustiska filter med olika
dämpningsvärden för olika miljöer. Form -
gjutna proppar kan kosta 2 000 – 3 000 kr, men har
lång livs längd.
Skönare ljudmiljö
– utan proppar
Förbättra akustiken: Sätt ljud -
dämpande material på väggar,
tak och golv, till exempel akustikplattor,
mattor och gardiner.
Stäng ute bullret: Stäng av
radion, stäng dörren, byt rum...
Dämpa inventarier: Sätt tassar
på stolarna, använd plastbestick
under jobbiga perioder. Damm -
sugare, diskmaskiner, kylskåp,
datorer och liknande kan bytas
mot tyst gående modeller.
”Musikerproppar”:
En lite dyrare propp
av hög kvalitet. Sänker
ljudet med cirka 20 decibel
i alla frekvenser, utan att
ändra ljudklangen. Tar bort starka ljud, men
gör det möjligt att uppfatta tal. An vänds
ofta av musiker, därav smeknamnet.
Byt signal: Störs du av ringande
mobiler och dörrklockan Byt till
vibration eller optisk signal.
Färre åt gången: Människor
alstrar mycket ljud. Träffas därför
i mindre grupp. Tala en i taget.
Ta kontrollen: Välj själv tid och
plats för möten, så att du vet att
det är så lugnt som möjligt. Våga
begära att andra tar hänsyn till
ditt behov av bra ljudmiljö.
VIKTIGT: Kolla att öronpropparna sitter rätt, så att de dämpar
som de ska. De ska också sitta bekvämt, så att du orkar ha dem
i ett bra tag. Ta INTE ut dem i bullrig miljö; plötsligt ökad ljudstyrka
kan skada hörseln! 17

FOTO: JONAS HALLQVIST
» Ta en liten paus. Det är
mitt bästa knep. Jag är
noga med att inte isolera
mig, utan um gås gärna
med vänner, oftast utan
öronproppar. Då försöker
jag tänka positivt: ‘Om ljuden
blir för hemska kan
jag alltid gå härifrån en
stund. Det är ingen katastrof
– jag klarar det!’ Min
hyperacusis och tinnitus
kom när jag drabbades av
plötslig dövhet på ett öra.
Jag blev tvungen att sluta
med mitt yrke och med
musiken. Det var oerhört
tungt, men jag vet av egen
erfarenhet att det finns
sådant som är värre.
Ljudöver känslig heten har
jag lärt mig hantera. Det
är inte hopplöst, det vet
jag i dag. «
Monica Åberg,
pensionerad musikpedagog

Ljuden hjälper dig komma igen
Ljuden känns kanske som dina värsta fiender. Men i själva
verket kan en lagom mängd ljud hjälpa dig som har hyper -
acusis att komma tillbaka till ett normalt liv, steg för steg.
Är morgnarna särskilt jobbiga Det kan bero på att du har
haft det helt tyst omkring dig under natten. Tystnad ökar
ljudöverkänsligheten, och gör dig mer sårbar.
Omge dig därför med ljud så ofta du kan, utan att plåga
dig själv. Du kan behöva skydda dig under svåra perioder,
men försök sedan gradvis öka ljud toleransen igen.
En god idé är att lära dig mer om att skapa bra ljudmiljöer,
så att du kan vara med och förändra – till glädje också för
andra. Dåliga ljudmiljöer är ju inte bra för någon.
Om du jobbar, tänk på...
…att arbetsgivaren är skyldig att
anpassa åtgärder ”till arbetstagare
som kan vara särskilt känsliga för
buller” (Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om buller, AFS 2005:16). Även i
miljöer utan hörselskadligt ljud
har arbetsgivaren därför ett långtgående
ansvar för att anpassa
akustiken, dämpa buller och tillhandahålla
hörselskydd om någon -
/några anställda har behov av det.
…att arbetssökande kan få formgjutna
öronproppar utan kostnad
via Arbetsförmedlingen. Be arbetsförmedlaren
kontakta AFs audionomer
för bedömning.
…att personer med grav ljudöverkänslighet
ibland kan få form -
gjutna hörselskydd via hörsel -
vården, som ett hjälpmedel för
att klara den dagliga livsföringen.
19

Omgivningens stöd behövs
När en person blir överkänslig för ljud påverkas även
familjen, vänkretsen, arbetskamraterna – ja, alla i
omgivningen. Plötsligt är det inte längre lika självklart att
delta på familjemiddagen, att gå på krogen eller att jobba i
ett kontorslandskap, omgiven av sorl, ringande telefoner
och surrande datorer.
Om omgivningen lär sig förutse situationer och miljöer
med jobbiga ljud blir livet betydligt enklare för den som är
ljudöverkänslig. Det kan till exempel handla om att arbetsgruppen
undviker lunchmöten på slamriga restauranger
eller att familjen köper en tystare dammsugare.
Det är viktigt att anhöriga skaffar kunskap om ljud över -
känslighet, till exempel genom att följa med till hörsel -
vården eller att vända sig till HRF och Hörsellinjen. Då
blir det lättare att förstå problemen, se möjligheterna och
hitta lösningar på olika situationer.
Det betyder mycket att anhöriga och vänner tar hänsyn,
lyssnar och talar öppet om svårigheterna. Men det gäller
också att tillsammans hitta en balans i tillvaron, så att ljud -
över käns ligheten inte överskuggar allt och blir ett hinder
för ett fungerande familje liv.
FOTO: JONAS HALLQVIST
20

»Jag bestämde mig för länge
sedan: Min ljudöverkänslighet
ska inte få styra mitt liv! Jag har
alltid med mig mina formgjutna
öronproppar i väskan – och de
funkar jättebra. Men jag använder
dem så lite som möjligt. Att
ständigt ha proppar ”för säkerhets
skull”, det skulle vara vara
som att gå genom livet med
armen i bandage. Så vill jag inte
leva. Om det blir jobbigt går jag
därifrån. På så sätt tar jag
kontrollen över min över känslig -
het, istället för tvärtom. Och det
känns bra. «
Yarella Safar,
receptionist

dB
Kraftig explosion.
Kanonskott.
Ljud – hur påverkar det oss
Fyrverkeri. Gevärsskott.
Jetplan. Rockkonsert.
Slagborr. Tung lastbil.
Motorsåg. Symfoniorkester.
Traktor. Cirkelsåg.
Rekommenderad maxnivå för
”fritidsbuller”** (100 dB)
Gräsklippare.
Gränsvärde inom arbetslivet* (85 dB)
Motorvägstrafik. Hårtork.
Teaterfoajé full med folk.
Tvättmaskin. Stadstrafik.
Dammsugare.
Normalt samtal. Diskmaskin.
Kraftigt regn. Lågmält samtal.
Fågelkvitter.
Sus i trädkronor.
Ljudstyrka: Ljud är en subjektiv upplevelse. För den som är
ljud över känslig kan ljud på 40–50 decibel (dB) vara plåg -
samma, medan andra har en smärtgräns på 120–130 dB.
Upplevelsen beror också på rummets akustik, vilken
typ av ljud det är samt expone ringstiden. En kvart i
100 dB kan ha samma effekt som åtta tim mar i 85
dB. Ju starkare ljud, desto kortare tid klarar vi av
det. Decibelskalan är logaritmisk. Det innebär att
93 dB är dubbelt så mycket som 90 dB, och 96
dB är dubbelt så mycket som 93 dB.
Störande ljud: För den som har nedsatt
hörsel är det ofta svårt att uppfatta vad någon
säger om det samtidigt pågår ett samtal intill.
Hörsel skadan gör det svårare att sortera bort
ovid kommande ljudintryck (se även sid. 25).
Skadligt ljud: Vi har alla olika genetiska anlag
för bullerskador. Den som har ”sten öron” kan
kanske gå på konsert i 110 dB, utan att få besvär
efteråt. Men den som har ”glas öron” kan få hörsel -
skador vid 85 dB. Hur känslig du är vet du först
efter åt, när skadan är skedd. Som ljudöverkänslig är
det viktigt att veta att ljud som känns obehagliga inte
behöver vara skadliga för hörseln.
Viskning.
Hörtröskel för personer
som hör bra.
*Om genomsnittsnivån under en arbetsdag är högre än 85 dB
måste arbetsgivaren se till att hörselskydd används.
**Socialstyrelsens riktvärde för platser dit barn under 13 år
inte har tillträde, i övrigt 97 dB.

» Skolbussar med högljudda
barn, turistbussar
med musik och sorl…
För mig som buss chaufför
var det fruktansvärt att
plötsligt bli ljudöverkänslig.
Jag tyckte livet var slut.
Men kognitiv beteende -
terapi hos hörsel vården
hjälpte mig se ljuset i
änden av tunneln. Och
fackets enorma stöd gav
mig viljan att kämpa för att
hålla mig kvar i arbetslivet.
Jag mår rätt ok nu. Jag har
upptäckt att livet kan bli
annorlunda och svårare än
tidigare – och ändå vara
ganska bra. «
FOTO: ULF NILSSON/MIMBILD
Kjäll Hellander,
busschaufför
23

Hörsellinjen
0771-888 000
Har du frågor om ljudöverkänslighet Eller frågor
om något annat som har med hörsel att göra
Då är du välkommen att kontakta Hörsellinjen, en
informationstjänst som drivs av Hörselskadades
Riksförbund (HRF).
Hörsellinjen är öppen vardagar mellan 9 och 15
på 0771–888 000. Kostar bara som ett lokalsamtal.
De som svarar är utbildade hörselinformatörer.
Du kan också ställa frågor på www.horsellinjen.se
24
FOTO: PERNILLE TOFTE/MIRA

Samtalsstörande ljud stör mest
Det talas mest om buller som skadar hörseln. Men
egentligen är det betydligt fler som har problem med
ljud som gör det svårt att uppfatta samtal eller som på
annat sätt upplevs som störande – till exempel trafik,
musikskval, slammer och andra vardags ljud.
De flesta människor störs mest av
andra människors prat. Det beror
bland annat på att olika talljud har
ungefär samma karaktär och därför
”konkurrerar” med varandra.
Hjärnan är dessutom ”förinställd”
på att tolka talljud. Att sortera bort
ovidkommande tal kräver energi, vilket leder till trötthet
och störd koncentration.
Störande ljud är en vanlig orsak till att personer med
hörselnedsättning, tinnitus och ljudöverkänslighet inte
kan vara delaktiga.
Fyra av tio har
ofta/ibland svårt
att höra och
samtala med
andra på grund
av störande ljud
(”Kakofonien”,
HRF 2010).
25

Välkommen som medlem!
Hörselskadades Riksförbund (HRF) är Sveriges största
intresse organisation för hörselskadade, med medlemmar i
alla åldrar, från norr till söder.
Vi är till för alla med hörselnedsättning, tinnitus, ljud -
över känslig het och Menières sjukdom samt för föräldrar
och andra anhöriga. Inom hrf kan du träffa och utbyta
erfarenheter med andra som är överkänsliga för ljud.
hrf:s mål är ett samhälle där landets en miljon hörsel -
skadade respekteras som individer och får stöd efter
behov. Ett sam hälle där alla hörsel skadade kan vara fullt
delaktiga på sina egna villkor.
Läs mer om HRF på www.hrf.se
Stöd arbetet för bättre ljudmiljö:
pg 90 03 14–6
Du kan stödja HRFs arbete för bättre ljudmiljö genom en gåva
på plus giro 90 03 14–6 eller via vår webb: www.hrf.se/insamling.
Med din hjälp kan vi se till att vi får ett samtals vänligt samhälle,
där ljud överkänsliga och andra hörselskadade får en bättre tillvaro.
text: HRF INFO, grafisk form & repro: GRAFFOTO AB, omslagsfoto: JONAS HALLQVIST, tryck: TROSA TRYCKERI AB, 2015
26

Därför bör du
bli medlem i HRF
Ett viktigt stöd. Bli medlem så
förbättras våra möjligheter att
skapa ett rättvisare samhälle
för alla hörselskadade.
En tidning som angår dig.
Du får tidskriften Auris – åtta
nummer per år, med massor av
nyheter och reportage för dig
som hör dåligt.
Aktuell information. Du får
veta det mesta om rättigheter,
forskning och utveckling.
I gott sällskap. I HRFs för -
eningar får du råd, stöd och
möjlighet att byta erfarenheter
med andra hörselskadade.
Möjlighet att påverka. Var
med och påverka politiker och
andra beslutsfattare.
Rabatter och förmåner. Som
medlem får du olika förmånliga
erbjudanden och rabatter.
JA TACK!
P ORTO
B ETALT
● Jag vill bli medlem i HRF.
● Jag vill prova ett nummer av tidskriften Auris.
● Skicka mer information. Jag vill veta mer
om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hörselskadades Riksförbund
Svarspost nr 110556202
110 06 Stockholm
namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
e-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hörselskadades Riksförbund
Box 6605, 113 84 Stockholm
besök: Gävlegatan 16
tel: 08–457 55 00
texttel: 08–457 55 01
fax: 08 –457 55 03
e-post: hrf@hrf.se
webb: www.hrf.se