Avfallsplan - NSR

Avfallsplan 

BåstadS Kommun 2013-2016

Sammanfattning 

Alla kommuner måste enligt 15 kap. Miljöbalken ta fram en renhållningsordning med en tillhörande avfallsplan. 

Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen i Båstads 

kommun har tagits fram i ett samarbete mellan Båstads kommun och Nordvästra Skånes Renhållnings AB 

(NSR AB) under 2012. 

Båstads kommun har ca 14 230 invånare. Kommunen präglas av ett stort antal besökande turister och sommarboende 

vilket ger utslag på avfallsmängderna per invånare och som även tros påverka kvalitén på utsorterat 

material. Det ger en utmaning för hur man jobbar med avfallsinformation och avfallskommunikation i 

kommunen. 

NSR och Båstads kommun har antagit sex övergripande mål för hela Skåne Nordväst-regionen som omfattas av 

Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans Landskronas, Svalövs, Åstorps, Ängelholms och Örkelljungas 

kommun. Målen är högt satta och för att nå målen måste alla kommuner i Skåne Nordväst-regionen bidra utifrån 

sina förutsättningar. 

De sex övergripande målen för Skåne Nordväst som ska uppnås till år 2020 är följande: 

• Avfallsminimering, avfallsmängden ska minska från 500 kg till 300 kg/person och år. 

• Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år. 

• Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år. 

• God arbetsmiljö, antalet arbetsskador skall halveras. 

• God service, halvera antalet kundklagomål. 

• Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras. 

Utifrån de regionala målen för Skåne Nordväst har mål och åtgärder föreslagits för Båstads kommun utifrån de förutsättningar 

kommunen har idag. Sex målområden har valts ut för att jobba med lokalt utifrån de regionala målen 

och även de lokala målen. 

1. Förebyggande av avfall – minska avfallsmängderna per person 

2. Öka materialåtervinningen – minska mängden förpackningar och matavfall som slängs i restavfallet. 

3. Avgifta kretsloppen – minska mängden farligt avfall som slängs i restavfallet och matavfallet 

4. God arbetsmiljö – få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete 

5. God service – öka antalet nöjda kunder 

6. Miljövänligare transporter – minska energiförbrukningen för transport och öka andelen fossilfritt drivmedel. 

3

Innehåll 

Sammanfattning.....................................................................................................................................................3 

2. Beskrivning av kommunen..................................................................................................................................7 

2.1 Folkmängd och fakta......................................................................................................... 7 

2.2 Näringslivsstruktur........................................................................................................... 7 

2.3 Avfallsorganisation............................................................................................................ 7 

3. Lagstiftning och bakgrund..................................................................................................................................8 

4. Mål...................................................................................................................................................................8 

4.1 Mål sopsamarbete Skåne Nordväst.................................................................................... 9 

4.2 Avfallsplanens mål 2016................................................................................................... 9 

4.3 Aviserade förändringar och framtiden............................................................................... 14 

4.4 Nationella mål................................................................................................................ 15 

4.4.1 Det svenska miljömålssystemet....................................................................................... 15 

4.4.2 Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 ........................ 16 

4.5 Regionala mål................................................................................................................ 17 

4.5.1 Begränsad miljöpåverkan................................................................................................. 17 

4.5.2 God bebyggd miljö.......................................................................................................... 17 

4.6 Lokala mål..................................................................................................................... 17 

4.6.1 ÖP08 – översiktsplan Båstads kommun............................................................................ 17 

4.6.2 Miljöprogram 2012-2020............................................................................................... 17 

5. Nulägesbeskrivning hushållsavfall...................................................................................................................18 

5.1 Insamlingssystem........................................................................................................... 18 

5.1.1 Villor............................................................................................................................. 18 

5.1.2 Flerfamiljsfastigheter och verksamheter............................................................................ 19 

5.2 Behandling..................................................................................................................... 19 

5.2.1 Restavfall...................................................................................................................... 19 

5.2.2 Matavfall....................................................................................................................... 19 

5.2.3 Trädgårdsavfall............................................................................................................... 19 

5.2.4 Fettavfall....................................................................................................................... 19 

5.2.5 Fettslam från fettavskiljare.............................................................................................. 20 

5.2.6 Farligt avfall................................................................................................................... 20 

5.2.7 Riskavfall....................................................................................................................... 20 

5.3 Avfallsmängder: hushållsavfall.......................................................................................... 20 

5.4 Plockanalyser................................................................................................................. 21 

6. Nulägesbeskrivning övrigt avfall......................................................................................................................22 

6.1 Insamlingssystem........................................................................................................... 22 

6.2 Avfallsmängder: verksamhetsavfall .................................................................................. 22 

7. Behandlingsanläggningar.................................................................................................................................23 

7.1 NSR Återvinningscentral Båstad...................................................................................... 23 

7.2 Bilskroten Förslöv AB...................................................................................................... 23 

8. Avfall som omfattas av producentansvar..........................................................................................................24 

8.1 Förpackningar och returpapper........................................................................................ 24 

8.1.1 Tidningspapper/returpapper och pappersförpackningar....................................................... 24 

8.1.2 Plastförpackningar.......................................................................................................... 24 

8.1.3 Metallförpackningar........................................................................................................ 24 

8.1.4 Glasförpackningar........................................................................................................... 24 

5

Innehåll 

8.1.5 Batterier....................................................................................................................... 25 

8.1.6 Bilar och däck................................................................................................................ 25 

8.1.7 Elavfall........................................................................................................................... 25 

8.1.8 Läkemedel..................................................................................................................... 25 

9. Uppföljning......................................................................................................................................................26 

10. Referenser....................................................................................................................................................26 

Bilaga 1: Nedlagda avfallsupplag.........................................................................................................................28 

Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)......................................................................................................30 

Bilaga 3: Uppgifter till länsstyrelsen....................................................................................................................33 

6

2. Beskrivning av kommunen 

2.1 Folkmängd och fakta 

Båstads kommun ligger i det nordvästra hörnet av Skåne på det som geografiskt kallas för Bjärehalvön. Större delen 

av kommunen gränsar mot havet och östra och norra delen mot Ängelholms kommun respektive Laholms 

kommun. Båstads kommun utgör en del av Skåne Nordväst-regionen tillsammans med 9 andra kommuner i 

Nordvästra Skåne. 

Den 31 december 2011 bodde 14 230 personer inom kommunen vilket var 48 färre än 2010. (Källa: SCB). 

Kommunen har som mål att till 2020 ha en befolkning på 16 000. (Källa: Båstads kommun) 

I kommunen finns ca 8 700 småhusenheter för 1-2 familjer. Av dessa är ca 3 300 fritidsboenden och ca 5 500 

permanentboenden. Andelen hushåll som bor i lägenheter är låg och totalt finns det ca 1 500 lägenhetshushåll i 

kommunen varav merparten ägs av det kommunägda bostadsföretaget Båstadhem. (Källa: SCB) 

2.2 Näringslivsstruktur 

I Båstads kommun finns ca 1000 företag varav majoriteten är små eller medelstora företag med färre än 100 

anställda. Cirka 90 % av företagen har 1-9 anställda. Båstads kommun är den största arbetsgivaren i kommunen 

och därefter står tillverkningsindustrin och byggnadsrelaterade företag för den största sysselsättningen. De största 

privata företagen är Lindab med tillverkning av stålprodukter och med totalt ca 700 anställda i Grevie och Förslöv, 

Nolato med tillverkning av gummi- och platsprodukter och ca 150 anställda och byggföretaget PEAB med kontor i 

Förslöv och ca 100 anställda. (Källa: ÖP-08) 

2.3 Avfallsorganisation 

Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB), som ägs av Båstads kommun tillsammans med 5 andra kommuner 

i nordvästra Skåne, och avdelningen Kommun & Hushåll är beställare av all renhållning som kommunen ansvarar 

för (inte gaturenhållningen). NSR AB sköter upphandlingen av insamlingstjänster för hushållsavfall och slam. SITA 

är entreprenör för både avfallshämtning och slamtömning. NSR AB ansvarar även för framtagande av förslag på 

renhållningsordning med tillhörande avfallsplan samt framtagande av förslag på avfallstaxa. 

För behandling av hushållsavfall finns ett konsortialavtal mellan NSR:s ägarkommuner där man kommit överens 

om att allt hushållsavfall som NSR kan ta emot för behandling ska skickas till någon av NSR:s anläggningar. 

7

3. Lagstiftning och bakgrund 

Ett flertal lagar berör avfallsområdet både internationell och nationellt. Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv 

som 2011 implementerades i svensk lagstiftning genom förändringar i Miljöbalken och nya avfallsförordningen 

2011:927. I avfallsförordningen finns det reglerat att alla kommuner i Sverige ska ta fram en kommunal avfallsplan 

som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Innehållet i avfallsplanen regleras genom Naturvårdsverkets 

föreskrift NFS 2006:6. 

4. Mål 

Enligt avfallsförordningen 2011:927 ska den kommunala avfallsplanen bland annat innehålla mål och åtgärder 

för att minska avfallets mängd och farlighet. Målen i Båstads kommuns avfallsplan syftar till att minska avfallets 

mängd och farlighet, men också till att bidra till de mål som kommunerna inom sopsamarbete Skåne Nordväst 

gemensamt beslutat om att de ska jobba för att uppnå. Målen syftar också till att kommunen ska sträva uppåt i 

EU:s avfallstrappa. 

Minimering 

Återanvändning 

Materialåtervinning 

Energiåtervinning 

Deponering 

Figur 1: EU:s avfallstrappa. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska all avfallshantering sträva mot att nå toppen på trappan. Målet med 

avfallshanteringen är att avfall aldrig uppstår. 

8

4.1 Mål sopsamarbete Skåne Nordväst 

Skåne Nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, 

Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Inom Skåne Nordväst samarbetet har kommunerna enats om att jobba 

tillsammans för att förbättra avfallshanteringen i regionen genom projektet sopsamarbete Skåne Nordväst. Som ett 

led i detta har man i alla kommuner beslutat jobba med 6 övergripande gemensamma mål som ska uppnås till år 

2020. De sex övergripande målen för sopsamarbetet är följande: 

• Avfallsminimering, avfallsmängden ska minska från 500 kg till 300 kg/person och år 

• Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år 

• Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år 

• God arbetsmiljö, antalet arbetsskador skall halveras 

• God service, halvera antalet kundklagomål 

• Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras 

De sex övergripande lokala målen för avfallsplanen som presenteras i nästa avsnitt överensstämmer med de övergripande 

målområdena som beslutats för Skåne Nordväst. 

4.2 Avfallsplanens mål 2016 

Sex övergripande mål finns för Båstads kommuns avfallsplanering. De tre första målen har mål både för hushållens 

avfall och för verksamheternas avfall. De tre sista målen som handlar om god service, god arbetsmiljö och miljövänligare 

transporter berör endast det kommunala renhållningsansvaret. 

Under varje mål finns förslag på ett antal åtgärder som syftar till att uppnå målen. Varje åtgärd har en eller flera 

ansvariga där den som är huvudansvarig står överst och ska se till att åtgärden genomförs. 

1. Förebyggande av avfall 

Förebyggande av avfall är det första steget i EU:s avfallstrappa. Allt avfall innebär en miljöbelastning på ett 

eller annat sätt och det bästa är om avfall aldrig uppstår. 

Mål hushållsavfall 

Båstads kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 70 kg från år 2011 till 

2015. Den totala avfallsmängden 2011 var 801 kg per invånare. 

Mätning 

Hushållens totala avfallsmängd per person mäts årligen. I denna siffra ingår säck- och kärlavfall (matavfall 

och restavfall), förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall. Trädgårdsavfall ingår inte. 

Åtgärd Ansvarig Genomförande 

Båstads kommun deltar aktivt i sopsamarbetet Skåne 

Nordväst. Ett sammarbetsprojekt mellan kommunerna 

i Skåne nordväst för att stödja kommunerna i 

arbetet med att bland annat minska avfallsmängderna 

för regionen. (Se avsnitt 4.1) 

NSR 

Båstads kommun 

2013-2016 

Båstads kommun deltar i den nationella kampanjen 

”Europa Minskar Avfallet” i samarbete med övriga 

kommuner i NSR-regionen. 

Båstads kommun arbetar med avfallsminimeringsprojekt 

i sin egen organisation. 


Båstads kommuns ledningsgrupp 

De år som kampanjen 

genomförs. 

2013-2014 

9


När grovavfall slängs ska alltid frågan ställas till kund NSR 2013-2016 

om det får återanvändas istället. 

En ny återvinningscentral på befintlig plats i Svenstad 

eller ny lokalisering skapas. Den nya anläggningen 

ska inbjuda till avfallsminimering och ha utrymme 

för återbruk. 

NSR 2016 

Mål verksamhetsavfall 

Båstads kommun ska verka och skapa förutsättningar för att så lite avfall som möjligt ska uppstå från 

verksamheter. 

Mätning 

I nuläget finns ingen tillgänglig helomfattande statistik på verksamheternas avfall. 


NSR samordnar företag så att den enas avfall blir den NSR 2012-2016 

andres resurs 

Båstads kommun arbetar för att ett återbrukscentrum 

för bygg- och rivningsavfall etableras. 



2016 

2. Öka materialåtervinning 

Materialåtervinning innebär att så lite avfall som möjligt hamnar i restavfallet och går till förbränning. 

Istället ska så mycket som möjligt sorteras ut och bli till nya produkter eller återanvändas. I Båstads kommun 

är det obligatoriskt att sortera ut matavfall. 


a. Under 2011 omklassades stora delar av Båstads kommuns matavfall till restavfall. På grund av 

detta uppgick restavfallsmängden till 307 kg per invånare och år 2011. Målet till 2016 är att minska restavfallet 

till 200 kg per invånare (turister medräknade). Målet är högt satt i förhållande till resultatet 2011 

men med en bättre kvalitet på matavfallet bör målet vara rimligt. År 2009 när inget matavfall omklassades 

var den insamlade mängden restavfall 231 kg per invånare och år. 

b. Minska felsorteringarna med 25 procentenheter från år 2012 till 2016 genom att mängden felsorterat 

producentansvarsmaterial och matavfall minskar. Vid 2012 års plockanalyser utgjorde dessa 

fraktioner 68 procent av allt restavfall. 

Mätning 

Statistik förs årligen på kilogram per invånare. Plockanalyser görs årligen på restavfall från villahushåll. 


NSR verkar för att fler använder 4-fackskärl NSR 2014 

Plockanalys genomförs på villahushåll med 2-fackskärl. 


Informationsinsatser angående källsortering och 

avfallsminimering görs mot skolor. 


10


Undervisningsmaterial om avfall och källsortering NSR 2013 

tas fram för Båstads kommun i samarbete med övriga 

kommuner i NSR-regionen. 

En inventering av insamlingen av fettavfall via Samhällsbyggnadsutskottets 2013 

fettunna och fettavskiljare på resturanger och storkök 

görs. 

miljöavdelning. 


NSVA 

NSR verkar för att matavfallskvarn till tank installeras 

där detta är ett lämpligt alternativ. 


2012-2016, löpande 

Systemet för insamling av fettavfall och möjligheten 

att föra in detta i NSR:s biogasproduktion utreds. 

Källsortering inom kommunala förvaltningar utreds. 

Införande av fullständig källsortering i de kommunala 

förvaltningar som saknar detta. 




2013 

2014 

Mål verksamhetsavfall 

Båstads kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområden 

är matavfall och bygg- och rivningsavfall. 

Mätning 

I dagsläget finns ingen samlad statistik på verksamhetsavfallet. 


Informationskampanj görs riktad mot livsmedelsföretag 

och livsmedelbutiker med inriktning mot matavfall. 


Kommunstyrelsens miljöavdelning 

2014 

Skrift om miljöanpassad rivning tas fram och skickas 

ut till byggföretag samt delas ut i samband med tillsyn. 

En framtida ÅVC byggs för att främja småföretagares 

utsortering. 

NSR verkar för att företagare ökar sin utsortering av 

material till materialåtervinning. 

Samhällsbyggnadsutskottets 2015 

miljö- och bygglovsavdelning. 




3. Avgifta kretsloppen 

En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Det är också ett 

av huvudsyftena med framtagandet av en avfallplan att minska avfallets farlighet. Båstads kommun samlar 

in stora mängder elavfall och har ett snitt långt över Sverigemedel som ligger på 16 kg när det gäller 

in-samling per invånare. Fortfarande finns dock en del farligt avfall kvar i restavfallet som ska sorteras ut 

och insamlingsmålen kommer att skärpas på nationell nivå. Servicenivån i Båstads kommun och förutsättningarna 

för att kunna samla in bedöms som goda för kommuninvånarna. Däremot kanske kunskapen om 

farligt avfall behöver höjas för att öka utsorteringen. 

11


Vid årliga plockanalyser av restavfallet får det inte förekomma mer än 0,5 procent elavfall och inget övrigt 

farligt avfall. I matavfall får det inte förekomma något elektronikavfall eller farligt avfall. Vid 2011 års 

plockanalys fanns det 1 % elavfall och 0 % övrigt farligt avfall i restavfallet. Både elektronikavfall och 

övrigt farligt avfall återfanns i matavfallet. 

Mätning 

Årlig plockanalys genomförs på restavfall och matavfall från villahushållen i Båstads kommun. 


En plockanalys genomförs på flerfamiljsfastigheter NSR 2014 

för att undersöka bland annat hur stor mängd farligt 

avfall som slängs i restavfallet och matavfallet. 

En informationskampanj gällande farligt avfall görs NSR 2015 

riktad mot hushållen. 

Utredning av eventuella åtgärdsbehov för Grevie 2:41 

och Mässinge/Slättaröd påbörjas. 

Samhällbyggnadsutskottets 

miljöavdelning 

2015 

Mål verksamheter 

Båstads kommun ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett 

korrekt sätt. 


En tillsynskampanj för verksamheter gällande farligt Samhällsbyggnadsutskottets 2014 

avfall görs. 


4. God arbetsmiljö 

Båstads kommun är en kommun med kuperad geografi, många fina småvägar och trånga mysiga gränder 

inne i tätorterna. Detta lockar många tillfälliga gäster och gör Båstads kommun till en attraktiv semesterkommun 

under sommarhalvåret. Samtidigt för det med sig en del svårigheter när det gäller framkomlighet 

för renhållningsfordon som dagligen är ute och tömmer och hämtar avfall. Detta utgör en utmaning 

där man måste hitta en balans då renhållningsarbetarna tillhör en av de arbetsgrupper med störst antal 

olyckor och allvarliga tillbud i Sverige. 


Entreprenören saknar idag statistik över antalet olyckor och tillbud och därav går det ej att sätta ett mätbart 

mål i enlighet med kretsloppsplanen för Skåne Nordväst. Målet blir att till 2014 ha ett systematiskt 

arbetsmiljöarbete och därefter ska antalet olyckor och tillbud minska fram till 2016. Målet kan komma att 

revideras efter 2014 för att få ett mätbart mål. 

Mätning 

Entreprenören ska föra statistik över antalet olyckor och allvarliga tillbud under 2013 och därefter varje år. 


Entreprenören rapporterar in olyckor och allvarliga Insamlingsentreprenör 2013-2016, löpande 

tillbud. 

Samarbetet mellan NSR och Teknik och Service 

stärks. 

NSR och Teknik och Service 2013-2016 

12


Avfallsfrågorna förs in i detaljplanearbetet och 

bygglovsprövning. Samarbetet mellan NSR och detaljplan- 

och bygglovsavdelningen stärks. 


Planavdelningen 

Bygglovsavdelningen 

2013-2016, löpande 

En lista upprättas med de 30 sämsta hämtningsställena. 

Fastighetsägare, entreprenör, kommunen och NSR 

samarbetar för att komma till rätta med problemen. 

En inventering genomförs av transportvägarna i Båstads 

kommun. 

Inventering av tunga lock till enskilda brunnar i Båstads 

kommun genomförs. 

En framtida ÅVC skapas med hänsyn till en god arbetsmiljö 

för det som arbetar där och för de besökare 

som vistas på anläggningen. 

5. God Service 

Insamlingsentreprenör 


Teknik & Service 



Insamlingsentreprenör 

2013 

2013-2014 


2014-2015 

Samhällsbyggnadsutskottets 



Avfallshanteringen är en samhällservice och en viktig del av ett fungerade samhälle. En god service till 

Båstads invånare innebär även att det blir lättare för dem att göra miljöriktigt rätta val. Målet för Skåne 

Nordväst är att antalet kundklagomål ska halveras, idag saknar vi dock statistik för Båstads kommun om 

antalet kundklagomål och har därför valt att fokusera på andelen nöjda kunder. 

Mål 

Andelen villaägare som är nöjda med dagens avfallshantering ska öka från 82 % 2010 till 90 % år 2016. 

Mätning 

En enkätundersökning ska göras för att få ett mått på villaägarnas nöjdhet. 


E-tjänster införs NSR 2013 

NSR Kommun & Hushåll finns på plats en gång om NSR 2013-2016 

året på ÅVC för att träffa kunder och svara på frågor. 

Ny rutin kring insamlingen av grovavfall och mjukplast 


ses över för att förenkla för kunder och NSR:s 

kundservice. 

Nöjdkundenkät genomförs vartannat år NSR 2013 och 2015 

NSR deltar i kommunaktiviteter riktade mot medborgare 

för att informera om renhållningen, exempelvis 

boendeträffar. 

Ett avfallråd bildas med representanter från fastighetsägarna, 

villaföreningen och hyresgästföreningen 

med syfte att förbättre servicen i Båstads kommun. 


2013-2016 

Båstads kommuns kommunikationsavdelning 


SMS-tjänster införs NSR 2014 

13

6. Miljövänligare transporter 


a. Minst 50 % av bränsleenergiförbrukningen för den kommunala renhållningen ska komma från 

fossilfria bränslen år 2016. 

b. Bränsleenergiförbrukningen ska minska från 74 kWh/invånare 2011 till under 50 kWh/invånare 

till 2016. 

Idag går majoriteten av insamlingsfordonen på fordonsgas som består av en blandning av ca 50 % biogas 

och 50 % naturgas. År 2011 kom ca 47 % av energibränsleförbrukningen från fordonsgas vilket innebär att 

ca 23,5 % var fossilfritt. 

Mätning 

Insamlingsentreprenören ska föra statistik om årlig bränsleförbrukning samt bränsletyp. Bränsleförbrukningen 

ska redovisas kvartalsvis till NSR AB. 


Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall 

skall krav ställas på fordon om användning 

av fossilfria bränslen. 


Löpande. Krav skall 

ställas vid alla upphandlingar. 

Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall 

skall krav ställas på att chaufförer genomgått 

eco-driveutbildning. 


4.3 Aviserade förändringar och framtiden 

Löpande. Krav skall 

ställas vid alla upphandlingar. 

Bjärehalvöns kretsloppspark 

Parallellt med framtagandet av denna avfallsplan pågår en lokalieringsutredning för en framtida återvinningscentral/kretsloppspark 

i Båstads kommun. Dagens anläggning har ett gammalt miljötillstånd från 1988 enligt då 

gällande miljöskyddslagstiftning. Det kommer mycket troligt ställas krav på att ett nytt tillstånd enligt miljöbalken 

ska finnas om ett par år. Processen med att ansöka om tillstånd för en återvinningscentral beräknas ta ca 

2 år och bör därmed senast påbörjas i början av 2013. Under hösten 2012 har NSR tillsammans med Båstads 

kommun fått i uppdrag från kommunen att påbörja en lokaliseringsutredning för att utreda olika lämpliga 

alternativ som tros uppfylla de miljökrav som ställs på en återvinningscentral. Förhoppningen är att till årsskiftet 

2012/2013 ha kommit fram till en lämplig placering för att därefter kunna påbörja tillståndsprocessen oavsett om 

dagens placering eller en annan placering bedöms som mest lämplig. 

Avfallsutredningen 

Den 30 juni 2011 beslutades det att en särskild utredare skulle göra en översyn av avfallsområdet. Utredningen 

skulle främst omfatta hur ansvaret för insamling och omhändetagande av hushållens avfall skulle kunna utformas 

men även till viss del verksamheternas avfall. Den slutgiltiga utredningen presenterades den 3 september 2012 

men redan nu vet vi att utredningen kommer att förorda ett större kommunalt ansvar för hushållens avfall som 

även skulle omfattas av producentansvarsmaterialet från hushållen. 

Avfallsförebyggande programmet 

Enligt EU:s avfallsdirektiv måste alla länder i EU ta fram ett program för förebyggande av avfall som ska vara klart 

i december 2013. Programmet tas fram av Naturvårdsverket och blir en utveckling av det som bedöms prioriterade 

områden i den nationella avfallsplanen som antogs 2012. Programmet kommer bland annat att analyser behovet 

av nya styrmedel för att minska avfallsmängderna. 

14

Reviderat WEEE direktiv 

Under slutet av 2011 enades man i EU om ett nytt direktiv gällande producentansvar för elektroniska och 

elektriska produkter. Direktivet trädde i kraft den 13 augusti 2012 och innan den 14 februari 2014 ska det ha 

införlivats i svensk lagstiftning. 

Det som ligger som förslag och kan påverka Båstads kommun i större utsträckning är: 

• Dagens insamlingsmål för insamling av el-avfall på 4 kg per person ska skärpas. I Sverige samlar man i 

snitt in 16 kg per person men resultatet är inte kopplat till hur mycket som säljs på marknaden. Det nya 

målet föreslås vara att år 2016 måste 65 procent av el-avfallet, baserat på den genomsnittliga försäljningen 

av elektriska och elektroniska produkter de senaste tre åren, samlas in. Hur dagens insamlingsresultat 

förhåller sig till det nya målet går inte att säga idag och troligtvis kommer det bli svårt att få ett mätvärde 

på kommunnivå. 

• Det ska ställas krav på butiker över en viss storlek att ha insamling av litet och medelstort elektronikavfall 

utan att konsumenten behöver köpa något. 

4.4 Nationella mål 

4.4.1 Det svenska miljömålssystemet 

Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. 

Generationsmålet anger inriktningen för miljöarbetet och vad som behöver ske på samhällsnivå om vi ska ha ett 

hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till i Sverige och etappmålen 

anger mål på vägen som vi måste uppnå för att kunna nå generationsmålet. 

Generationsmålet 

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen 

är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 

Miljökvalitetsmål 

Sveriges riksdag har antagit sexton mål för miljökvaliten. De 16 miljökvalitetsmålen utgör grunden i den nationella 

miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen har ett antal preciseringar som ska förtydliga vad som ska uppnås. 

1. Begränsad klimatpåverkan 

2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

4. Giftfri miljö 

5. Skyddande ozonskikt 

6. Säker strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

9. Grundvatten av god kvalitet 

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 

11. Myllrande våtmarker 

12. Levande skogar 

13. Ett rikt odlingslandskap 

14. Storslagen fjällmiljö 

15. God bebyggd miljö 

16. Ett rikt växt- och djurliv 

Avfallsområdet berörs främst utav 3 miljökvalitetsmål: 

• God bebyggd miljö 

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en 

god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och 

anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning 

med mark, vatten och andra resurser främjas. 

15

Preciseringar som berör avfallsområdet 

- avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs 

samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att 

avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. 

För att underlätta möjligheten att nå miljökvalitetsmålet för god bebyggd miljö har regeringen fastställt etappmål 

inom området avfall som anses vara ett prioriterat område. 

Etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, 

storkök, butiker och restauranger sorteras ut och blir till biologiskt så att växtnäring tas till vara, där minst 

40 % behandlas, så att även energi tas tillvara. Målet ska uppnås 2018. 

Etappmål om byggnads- och rivningsavfall. Återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande 

av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent år 2020. 

• Giftfri miljö 

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors 

hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan 

på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är 

nära bakgrundsnivåerna (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). 

• Begränsad klimatpåverkan 

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras 

på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås 

på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen 

säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder 

ett ansvar för att det globala målet kan uppnås (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). 

Mer om miljömålen går att läsa på www.miljomal.nu 

4.4.2 Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 

Naturvårdsverket har tagit fram en ny nationell avfallsplan i enlighet med EU-direktiv och som antogs i maj 2012. 

I förslaget till avfallsplan konstateras det att Sverige kommit långt med att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen 

men att det finns en hel del kvar att jobba vidare med. 

I förslaget till avfallsplan har Naturvårdsverket valt att peka ut fem prioriterade områden: 

• Avfall i bygg- och anläggningssektorn 

• Hushållsavfall 

• Resurshushållning i livsmedelskedjan 

• Avfallsbehandling 

• Illegal export av avfall till andra länder 

Inom varje område har mål och förslag till åtgärder tagits fram. Man har lyft in de etappmål som finns under 

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i den nationella avfallsplanen. Naturvårdsverket har även belyst vad olika 

aktörer kan göra för att bidra till att målen uppnås, däribland förslag på vad kommunerna kan göra. 

De mål och åtgärder som föreslås för Båstads kommun ligger i linje med de mål som föreslås i den nationella 

avfallsplanen. 

Den nationella avfallsplanen finns att läsa i sin helhet på Naturvårdsverkets webbsida. 

16

4.5 Regionala mål 

Länsstyrelsen i Skåne län ansvarar för att ta fram regionala miljömål för Skåne län utifrån de nationella miljö-kvalitetsmålen. 

De flesta målen för Skåne gick ut 2010 men därefter har man valt att förlänga ej uppnådda mål till 2012 i 

väntan på nya etappmål från regeringen. Nya mål håller på att tas och därav redovisas enbart idag gällande mål för 

Skåne län. Avfallsplanen kommer att kompletteras när nya mål för Skåne län antagits. 

4.5.1 Begränsad miljöpåverkan 

• Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020. 

• Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 

2007. 

4.5.2 God bebyggd miljö 

• Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav 

minst hälften bör återföras till åkermark. 

4.6 Lokala mål 

Det finns 2 lokala måldokument som berör avfallsområdet i Båstads kommun. 

4.6.1 ÖP08 – översiktsplan Båstads kommun 

Båstads översiktsplan behandlar avfallet i kommunen under avsnittet Teknisk försörjning. I översiktplanen skriver 

man att en effektiv hantering av avfall bygger på att det mesta avfallet sorteras vid källan både hos hushållen och 

ute hos verksamheterna. 

Översiktsplanen tar även upp lokaliseringen av återvinningstationer samt eventuellt en ny lokalisering av befintlig 

återvinningscentral som idag är belägen i Svenstad. 

4.6.2 Miljöprogram 2012-2020 

Båstads kommun arbetar med fem övergripande områden som är av stor vikt för Båstads kommun och på olika 

sätt täcker de nationella miljökvalitetsmålen. De fem övergripande områdena är vatten, natur & ekosystem, energi 

& klimat, transporter och bebyggd miljö. 

Avfallsområdet berörs av området transport och bebyggd miljö. Miljöprogramet har som mål under området 

transporter att Båstads kommuns samtliga transporter inklusive entreprenader ska vara fossilfria år 2020. Under 

området bebyggd miljö har man som mål att andelen återvinning i kommunen ska öka. Andelen matavfall som 

slängs minimeras och det matavfall som uppstår ska källsorteras och gå till biogasproduktion. 

17

5. Nulägesbeskrivning hushållsavfall 

5.1 Insamlingssystem 

Kommunen har enligt lag en skyldighet att se till att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter 

inom kommunen samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. I Båstads kommun har detta ansvaret 

överlämnats till NSR AB från och med 1 januari 2012. 

För förpackningar och tidningar med producentansvar finns 15 återvinningsstationer utplacerade i Båstads 

kommun. Dessa drivs och sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB) i samarbete med lokala 

entreprenörer. NSR AB erbjuder även fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar vid villor. 

Båstadhem och andra fastighetsägare erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i flerfamiljshus 

som en extra service. Avtal tecknas med valfri entreprenör med tillstånd att hämta producentansvarsmaterial. 

5.1.1 Villor 

Villaägare kan välja mellan flera olika abonnemang med sortering i fyrfackskärl eller tvåfackskärl i två olika kärlstorlekar. 

Det finns även abonnemang för odelat kärl för de som väljer att hemkompostera. Tömning av grovavfall 

och farligt avfall vid fastighet ingår i alla abonnemang. Grovavfall (inkluderar även stort elektronikavfall) hämtas 

6 gånger om året efter beställning (max 3 kolli/gång). Farligt avfall (inkluderar även småelektronik och ljuskällor) 

läggs i en röd box och töms efter beställning 6 gånger om året. 

Fyrfackskärl 

Varje hushåll har två kärl med 4 fack i varje kärl, två stora och två små fack. Kärlens storlek är antingen 370 liter 

eller 240 liter beroende på hushållens storlek och behov. 

Kärl 1: Har två större fack för restavfall och matavfall och två mindre fack för hårdplastförpackningar och metallförpackningar. 

Kärl 2: Har två större fack för tidningar och pappersförpackningar och två mindre fack för ofärgade och färgade 

glasförpackning. 

Mjukplastförpackningar samlas sedan 1 april 2012 in i en separat mjukplastsäckar som töms efter beställning 6 

gånger om året. Tidigare blandades mjukplastförpackningar och hårdplastförpackningar i samma fack. 

Tvåfackskärl 

Varje hushåll har ett kärl på antingen 370-liter eller 240-liter med två fack. I det ena facket läggs restavfall och i det 

andra matavfall. Förpackningar och tidningar transporteras till någon av de 15 återvinningsstationer som finns i 

kommunen av varje enskild abonnent. 

Trägårdsavfallskärl 

Villaägare med trädgårdsavfall kan teckna abonnemang för 370-liters trädgårdskärl. Trädgårdskärlet töms 9 eller 

18 gånger om året beroende på kundens önskemål. 

Slam 

Fastigheter med enskilt avlopp t.ex. trekammarbrunn eller sluten tank tömmer detta minst en gång om året via 

NSR AB:s entreprenör. 

18

5.1.2 Flerfamiljsfastigheter och verksamheter 

Hämtning av grovavfall och röda boxen från hushåll ingår i alla abonnemang tecknade för flerfamiljsfastigheter. 

Fastighetsägaren ansvarar för att det finna en uppsamlingsplats för grovavfall och röda boxar och att hämtning 

sker. 

Restavfall 

I flerfamiljsfastigheter och verksamheter där hushållsavfall uppstår ska hämtning av restavfall ske minst en gång 

varannan vecka. Fritidsboenden kan under perioden oktober till mars ha hämtning en gång var fjärde vecka. 

Insamling sker i: 

• Kärl 190-660 liter 

• Säck 160 liter 

• Container 3-10 kubik 

Matavfall 

Matavfall hämtas minst en gång varannan vecka. Fritidsboenden kan under perioden oktober till mars ha hämtning 

en gång var fjärde vecka. Kärlens storlek varier från 140 liter till 190 liter. 

Fettavfall från matlagning 

NSVA avgör om en verksamhet behöver fettavskiljare för uppsamling av fett. Tömning av fettavskiljare ska ske 

minst en gång om året av NSR:s entreprenör. Frityrfett från restaurang och storköksverksamhet ska samlas in i 

fettunnor. Hämtning ska ske minst en gång om året av NSR:s entreprenör. Insamlingssystemet för fettavfall i 

kommunen är idag inte tillfredställande och kommer att ses över. 

Förpackningar och tidningar 

Avtal om hämtning av producentansvarsmaterial tecknas med valfri privat entreprenör med tillstånd att köra detta 

material. 

5.2 Behandling 

5.2.1 Restavfall 

Källsorterat restavfall omlastas i Vejby, Ängelholms kommun, och transporteras därefter till NSR Åter-vinningsanläggning 

i Helsingborg. Avfallet skickas därefter till godkänd förbränningsanläggning för energiåter-vinning. 

5.2.2 Matavfall 

Källsorterat matavfall omlastas i Vejby och transporteras till NSR:s biogasanläggning i Helsingborg. Matavfall 

förbehandlas och rötas tillsammans med organiskt avfall från industrin. Vid rötningen bildas biogas som 

sedan uppgraderas till fordonsbränsle. Organiska rester som blir kvar efter rötningen används som biogödsel. 

Biogödseln pumpas bland annat ut via pipelines direkt till närliggande åkrar. 

5.2.3 Trädgårdsavfall 

Trädgårdsavfall behandlas genom krossning och flisning för framtagande av biobränsle och kompost. Trädgårdsavfall 

behandlas på NSR Återvinningscentral Båstad och på NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg. 

5.2.4 Fettavfall 

Fettavfall ska transporteras till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg för att sedan skickas vidare till Svensk 

Fettåtervinning. Fettet renas och behandlas för att sedan användas som bland annat råvara i kemikalieprodukter. 

19

5.2.5 Fettslam från fettavskiljare 

Fettslamet från restauranger och storkök pumpas in i NSR:s biogasanläggning i Helsingborg där det efter rötning 

blir biogas och biogödsel. 

5.2.6 Farligt avfall 

Farligt avfall från hushållen skickas till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg Där finns ett mellanlager 

för sortering, ompackning och märkning. Avfallet transporteras därefter vidare för slutbehandling till godkänd 

behandlingsanläggning. 

5.2.7 Riskavfall 

Riskavfall från hushållen som t.ex. sprutspetsar och kasserade kanyler samlas in i samarbete med apoteken. NSR 

AB har avtal med samtliga apotek i Båstads kommun som genom avtalet tillhandahåller gratis behållare för smittförande, 

stickande och skärande avfall till privatpersoner. Apoteken har genom avtalet åtagit sig att ta emot fulla 

behållare och sen skicka det vidare till godkänd anläggning för förbränning av riskavfall. 

5.3 Avfallsmängder: hushållsavfall 

Kommunen har ett stort antal sommargäster och tillfälliga besökare under främst sommarhalvåret. Detta påverkar 

avfallsmängderna per person där man delar antalet kilon med antalet folkbokförda i kommunen. Detta gör det 

svårt att jämföra Båstads kommuns siffror med övriga kommuner i Skåne Nordväst och är också anledningen till 

siffrorna avviker i jämförelse med övriga kommuner i NSR-regionen. 

Fastighetsnära kommunalt ansvar (kilo per invånare och år) 

Folkmängd 14230 

Restavfall säck och kärl 307 

Matavfall 8 

Grovavfall 11 

Trädgårdsavfall 69 

Summa hämtat vid fastighet 395 

Tabell 1: Insamlade mängder hushållsavfall per invånare (ej producentansvarsmaterial) insamlat vid fastigheter i Båstads kommun 

2011. Restavfallsmängderna var mycket höga 2011 på grund av att stora mängder matavfall omklassades till restavfall 

på grund av dålig kvalitet. 

Producentansvarsmaterial, fastighetsnära + återvinningsstation + återvinningscentral 

(kilo per invånare och år) 

Totalt varav FNI+ÅVC 

Tidningar 64 33 

Pappersförpackningar 38 10 

Glasförpackningar 27 18 

Plastförpackningar 15 2 

Metallförpackningar 6 2 

Summa förpackningar och tidningar 150 65 

Tabell 2: Insamlade mängder förpackningar och tidningar per invånare. 

20

Återvinningscentral (kilo per invånare och år) 

Restavfall (grovt) 180 

Gips 6 

Trä 132 


Skrot 

Uppgifter saknas 

Schakt 32 

Farligt avfall (ÅVC+fastighetsnära) 24 

Elavfall+(ÅVC+fastighetsnära) 23 

Summa återvinningscentral 500 

Tabell 3: Insamlade mängder grovavall och återvinningsmaterial vid NSR återvinningscentral Båstad. Även insamlade mängder 

farligt avfall och elavfall som samlats in både på återvinningscentralen och vid kommuninvånarnas fastigheter.’ 

Fastighetsnära kommunalt ansvar (ej turister) 

Kommentar 

Restavfall säck och kärl 199 Medelvärde av månaderna januari, 

februari, mars, april, maj, september, 

oktober, november, december 

Tabell 4: Restavfallsmängder 2011 i kg per invånare (turister ej medräknade) 

5.4 Plockanalyser 

Under flera år har NSR AB specialiserat sig på plockanalyser av hushållsavfall och har i samarbete med Avfall 

Sverige tagit fram en metod för detta. Plockanalyserna innebär att man sorterar blandat avfall och ser vilken typ 

av avfall som slängs. Från resultatet kan man sedan få en indikation på vad som behöver förbättras eller om en 

genomförd insats gett effekt. 

Restavfall (30,1 %) 

Biologiskt avfall (30 %) 

Förpackningar och tidningar (39 %) 

Farligt avfall (0,2 %) 

Elavfall (0,7 %) 

Figur 2: Resultat från plockanalys av restavfallet. Andelen producentansvarsmaterial (förpackningar, tidningar, 

elavfall) och biologiskt avfall (matavfall, trädgårdsavfall) i restavfallet från villor i Båstads kommun 2012. 

Icke matavfall (6 %) 

Oundvikligt (61 %) 

Onödigt (16 %) 

Annat matavfall (8 %) 

Matavfallspåsar (10 %) 

Figur 3: Resultat från plockanalys av matavfall. Andelen icke matavfall som slängs i matavfallet utgör 6 % av 

allt matavfall som slängs. Onödigt matavfall som slängs är tex. bröd eller kött för att det blivit för gammalt 

utgör ca 16 %. Det onödiga matavfallet hade kunnat undvikas genom en bättre hantering av maten. Oundvikligt 

matavfall är det som verkligen skulle läggas i matavfallet som tex. skal och utgör ca 61 % av matavfallet. 

21

6. Nulägesbeskrivning övrigt avfall 

6.1 Insamlingssystem 

För verksamhetsavfall är marknaden avreglerad, det innebär att verksamheterna får anlita vem de vill med tillstånd 

till att hämta deras avfall. De kan även själva transportera sitt avfall om de har tillstånd för detta. Verksamhetsutövare 

har själv ansvaret för att det egna avfallet transporteras bort och behandlas enligt EU:s avfallstrappa. 

De som tranporterar avfallet ska ha tillstånd för detta (vissa undantag vid små mängder). 

En verksamhet kan även ha avfall som räknas som hushållsavfall till exempel avfall från fikarum och från städning. 

Detta hushållsavfall ska hämtas av NSR AB:s entreprenör. För verksamhetsavfall har Båstads kommun ett 

planeringsansvar och tillsynsansvar (i de fall kommunen är tillsynsmyndighet). Sedan förra avfallsplanen har det 

kommunala ansvaret för farligt avfall försvunnit. 

6.2 Avfallsmängder: verksamhetsavfall 

Kommunen har idag ingen samlad bild av mängden verksamhetsavfall som produceras i kommunen. Andelen 

små och medelstora företag är många i Båstads kommun och troligvis kommer detta avfall in vid NSR:s återvinningscentraler 

i Båstads kommun och Ängelholms kommun. 

Inkomna mängder NSR Återvinningsanläggning Båstad (ton) 

Restavfall (grovt) 863 

Trä 386 


Skrot 504 

Schakt 530 

Asbest 2,3 

Impregnerat trä 65 

Blybatterier 0,2 

Summa återvinningscentral 4211,5 

Tabell 5: Avfallsmängder NSR Återvinningscentral Båstad (invägda över vågen). Kan finnas ett stort mörkeltal här då verksamhetsutövare 

ibland utger sig för att vara privatpersoner. 

22

7. Behandlingsanläggningar 

Två mindre anläggningar med tillstånd för mottagning av avfall finns i Båstads kommun. Hushållsavfall och 

majoriteten av producentansvarsmaterial som samlas in av kommunen omlastas och transporteras till NSR:s 

återvinnings-anläggning i Helsingborg för mellanlagring och/eller sortering innan behandling eller borttransport. 

7.1 NSR Återvinningscentral Båstad 

Fastighet: Svenstad 17:3 m.fl. 

Verksamhetskod: 90:50 

Typ av avfall: Grovavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, 

schaktmassor, producentansvarsmaterial, elektronik samt farligt 

avfall. 

Behandlingsmetod: Anläggningen består av en återvinningscentral 

för hushåll, en miljöbod för farligt avfall, ytor för mottagning av 

grövre träavfall, trädgårdsavfall, ytor för kompostering samt ytor 

för skrot-, asfalt och betongåtervinning samt omlastning/sortering 

av industriavfall. Återvinningscentralen är öppen måndag till 

Figur 4: NSR Återvinningscentral Båstad 

fredag samt lördag förmiddag. Det mesta material som inkommit 

transporteras till NSR återvinningsanläggning Helsingborg eller direkt till annan mottagare för återvinning, 

mellanlagring eller slutomhändertagande. 

Tillåtna mängder: Anläggningen har ett tillstånd från 1988 enligt då gällande miljöskyddslagstiftningen. Sedan 

2008 finns ett gällande tillstånd för mellanlagring av farligt avfall. Mängden farligt avfall får vid ett givet tillfälle 

aldrig överstiga följande värden: 

1. 5 ton oljeavfall 

2. 30 ton blybatterier 

3. 100 ton elektriska och elektroniska prod ukter 

4. Mer än 30 ton impregnerat trä 

5. Mer än 1 ton annat farligt avfall 

Kapacitet (uppskattad): 

Industri- och grovavfall: ca 4000 ton/år (omlastning) 

Återvinningsmaterial: ca 1000 ton/år (mellanlagring) 

Park- och trädgårdsavfall: ca 5000 ton/år (kompostering) 

Trä: ca 3000 ton/år (flisning) 

Jord/schakt/betong: 2000 ton/år (återanvändning) 

Farligt avfall: ca 1000 ton/år (mellanlagring) 

7.2 Bilskroten Förslöv AB 

Fastighet: Vistorp 7:103 


Typ av avfall: skrotbilar 

Behandlingsmetod: återvinning av avfall genom lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt 

omhändertagande av bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen. 

Tillåtna mängder: Förvaring av max 100 bilar samtidigt. 

Kapacitet: Uppgifter saknas. 

23

8. Avfall som omfattas av 

producentansvar 

8.1 Förpackningar och returpapper 

I Båstad kommun finns 15 återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. 

Det finns privata transportörer som kör fastighetsnära insamling på flerfamiljsfastigheter som har avtal med 

producenterna. NSR AB erbjuder fastighetnära insamling av förpackningar och tidningar för villor. 

Insamlingsställen: 

Båstad: ICA Supermarket 

Båstad: Prästliden 

Båstad: Lyavägen 

Förslöv: Vårdcentralen 

Glimminge: Strandparkeringen 

Grevie: Grusåsvägen 

Hemmeslöv: Affären Gemyten 

Hov: Busshållplatsen, väg 115 

Kattvik: Hamnen 

Ramsjö: ICA 

Segelstorp: Strandparkeringen 

Svenstad: Återvinningscentralen 

Torekov: Lyckans P-plats, Litorinavägen 

Västra Karup: Lindströms Livs 

Östra Karup: Viktor Evalds Väg 

8.1.1 Tidningspapper/returpapper och pappersförpackningar 

Tidningar/returpapper och pappersförpackningar som samlas in fastighetsnära omlastas i Vejby för vidare transport 

till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. På NSR:s anläggning sorteras och balas pappret i olika 

kvalitéer innan det skickas iväg till olika pappersbruk. 

8.1.2 Plastförpackningar 

Mjuk- och hårdplastförpackningar skickas till NSR:s plaståtervinningsanläggning i Ängelholm. Där sorteras plasten 

manuellt och delas in i olika kvaliteter innan det skickas vidare till olika behandlingsanläggningar. 

8.1.3 Metallförpackningar 

Metallförpackningar som samlas in fastighetsnära omlastas i Vejby för vidare transport till NSR:s återvinningsanläggning 

i Helsingborg. 

8.1.4 Glasförpackningar 

Glasförpackningar sorteras i färgade och ofärgade glasförpackningar. Glasförpackningar som samlas in fastighetsnära 

omlastas i Vejby för vidare transport till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. Därefter skickas 

förpackningarna till Svensk Glasåtervinning. 

24

8.1.5 Batterier 

Batterier omfattas av producentansvar genom förordningen om producentansvar för batterier (2008:834). NSR AB 

erbjuder fastighetsnära insamling av småbatterier för samtliga hushåll i Båstads kommun genom insamling i den 

röda boxen. Batterier samlas även in på några av återvinningsstationerna. 

8.1.6 Bilar och däck 

Bilar och däck omfattas av producentansvar. Det innebär att den som tillverkar eller importerar bilar och däck till 

Sverige ska se till att material från dessa produkter återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljömässigt 

sätt. 

Ansvarig för omhändertagande av däck är Svensk Däckåtervinning AB som anlitat Ragnsells för insamling och 

återvinning. Däckverkstäder har en skyldighet att ta emot däck utan fälg utan kostnad. 

8.1.7 Elavfall 

Nästan allt elavfall omfattas av WEEE och producentansvar. Producent och importör är skyldig att tillhandahålla 

insamlingssystem för elavfall. Även elektronikbutiker räknas som producenter och ska ta emot kasserad elektronik 

från hushåll vid köp av ny vara. Insamlingen drivs i huvudsak av El-kretsen där de flesta producenter och importörer 

idag är anslutna. El-kretsen har avtal både med kommuner och privata tranportörer för insamling av hushållens 

och verksamheters elavfall. NSR AB erbjuder fastighetsnära insamling av småelektronik i den röda boxen. Producentansvaret 

omfattar i dagsläget inte så kallade fasta elinstallationer som normalt inte går att ta med sig vid flytt 

eller industrimaskiner. 

8.1.8 Läkemedel 

Sedan 2009 är det producentansvar på läkemedel vilket innebär att den som säljer läkemedel ska ta emot överblivna 

läkemedel från privatpersoner. Alla apotek med försäljning av läkemedel ses som producenter och har en 

skyldighet att ta emot läkemedel samt informera om möjligheten att lämna ifrån sig läkemedel. Producentansvaret 

omfattar inte läkemedel som klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen. Cytotoxiska läkemedel och cytostatika 

klassas som farligt avfall. 

25

9. Uppföljning 

Uppföljning av avfallplanen inklusive MKB ska ske i maj varje år. Uppföljningen ska skickas till samhällsbyggnadsutskottet 

och NSR:s styrelse. Sammankallande är NSR. 

För väsentliga förändringar i avfallsplanen ska beslut tas i kommunfullmäktige. Senast 2016 ska arbetet med att 

revidera avfallsplanen påbörjas. 

10. Referenser 

Båstads kommun/NSR AB, Avfallsplan 2003-2006 

Båstads kommun (2008), Översiktsplan 

Båstads kommuns (2011), Årsredovisning 2010 

Naturvårdsverket (2012),Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 

Båstads kommun (2012), Miljöprogram 2012-2020 

Länsstyrelsen i Skåne län, lansstyrelsen.se/SKANE/SV/MILJO-OCH-KLIMAT/MILJOMAL/ (2012) 

Regeringskansliet (2012), http://www.sou.gov.se/avfall/ 

Skåne Nordväst (2012), skanenordvast.se 

Statistiska Central Byrån 

Sveriges miljömål (2012), miljomalsportalen.se (2012) 

26

Bilaga 1: Nedlagda avfallsupplag 

En inventering av gamla avfallsupplag genomfördes 1985. Totalt identifierades 14 deponier enligt listan 

nedan. Två av dessa har åtgärdats och tagits bort från listan. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 

2006:6) bör riskbedömning av nedlagda deponier göras enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering 

av förorenade områden, MIFO. En riskbedömning av nedlagda deponier i Båstads kommun är gjord 

enligt äldre metodik. 

Riskklasser enligt den metodik som använts i Båstads kommun: 

Klass 1 – särskilda miljöskyddsåtgärder bedöms nödvändiga 

Klass 2 – prov och undersökningar bör göras för att kunna ta ställning till behov av åtgärder 

Klass 3 – objektet synes kunna föras till grupp 4 efter enkla åtgärder 

Klass 4 – särskilda miljöskyddsåtgärder synes ej behövliga 

Avfallsupplag Start Avslut Typ av avfall Kommentar Klass 

Mässinge/Slättaröd 1950-talet 1969/1970 Hushålls-, trådgårds- 

och industriavfall 

(gummi) 

Används idag som åkermark. 

Placerad i gammal 

grustäkt. 

4 

Stora Hult 1930-talet 1960-talet Hushålls- och 

trädgårdavfall 

Torekov, Öster Tunbyvägen 1970-talet 1970-talet Hushålls- och 

trädgårdavfall 

Torekov, Väster Tunbyvägen 1970-talet 1970-talet Hushålls- och 

industriavfall 

(gummi) 

Torekov reningsverk 1910-talet 1963 Hushållsavfall 

(latrin) 

Öresjön 1969 1971 Trädgård- och 

byggnadsavfall, 

tippmassor 

Varegården 1:6 1955 1968 Hushålls- och 

trädgårdsavfall. 

Enligt uppgifter 

inget farligt avfall. 

Svenstorp 4:8 1970 1972 Trädgård- och 

byggnadsavfall. 

Endast mindre 

mängder hushållsavfall. 

Använts 

för tippnings av 

schaktmassor 

fram till 1980. 

Deponi avslutad och täckt. 4 

Bebyggd med hus. 

Deponi avslutad och täckt. 4 

Bebyggelse bredvid och i 

området. Grävdes ur 2010 

Utgrävd 4 

Idag ligger reningsverk på 4 

och intill deponi. Bränning 

kan ha förekommit 

de första 30-40 åren 

Ingenfyllning av bäckravin 4 

Används som betesmark. 

Bäck utmed deponi. 

Avlutad och täckt. 

Används till betesmark. 

4 

4 

28

Avfallsupplag Start Avslut Typ av avfall Kommentar Klass 

Grevie 4:31 1950-talet 1975 Hushålls-, trädgårds-, 


(metallhaltigt 

hydroxislam 

i tunnor från 

ytbehandlingsindustrin), 

skrot, 

gummiavfall 

800 m från kommunal 

vattentäkt. Tippen 

avslutad täckt och 

bevuxen med gräs. 

Terrängen sluttar ner mot 

vattentäkten, genomsläppliga 

jordarter. 

2 

Grevie 4:31 1969 1975 Trädgårds-, och 


(metallhaltigt 

hydroxislam på fat 

och löst), skrot, 

gummiavfall, 

schaktmassor 

Hålarp 40:1 1940-talet 1940-talet Hushållsavfall, 

industriavfall, 

latrin 

Förslöv 4:31 1945 1945 Hushållsavfall 

samt industriavfall 

(gummi avfall) 

800 m från kommunal 

vattentäkt. Tippen avslutad 

täckt och bevuxen 

med gräs. Terrängen sluttar 

ner mot vattentäkten, 

genomsläppliga jordarter. 

Industrimark (Lindab), 

genomsläppliga jordarter. 

Bebyggelse på fastigheten 

idag 

2 

4 

4 

29

Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) 

Samråd 

Framtagandet av avfallsplanen har skett i en arbetsgrupp med representanter från NSR, kommunens miljöavdelning 

och avdelningen för teknik & service. Samråd har skett genom inbjudan till dialog genom lämnande av 

synpunkter via e-post och via tre möten med politiker, allmänhet och andra intressenter samt kommunens tjänstemän. 

Till allmänhetens möte gick inbjudan ut via Nordvästra Skånes Tidningar, Lokaltidningen, Båstads kommuns 

hemsida, NSR:s hemsida, e-post, brev och affischer på biblioteket i Båstad. 

Förslaget kommer att skicka på remiss till olika intressenter. 

Miljöbedömning 

Enligt miljöbalken 6 kap. ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer som krävs enligt lag och 

som kan medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen görs genom en så kallad miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB). 

Avgränsning 

Den miljökonsekvens som tas upp i MKB är inte avfallshanteringens totala miljökonsekvenser utan enbart miljökonsekvensen 

av de mål och aktiviteter som föreslås i avfallsplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen berör Båstads 

kommun och avser tiden fram till år 2016. 

Nollalternativ 

Som nollalternativ har dagens system valts utan några förändringar. Dagens system finns beskrivet i avfallsplanen. 

Bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan 

Förebyggande av avfall 

Avfallsmängderna ska minska i Båstads kommun 

Allt avfall innebär en negativ miljöpåverkan oavsett hur det omhändertas. Att förebygga uppkomsten av 

avfall är det bästa sättet att minimera den negativa miljöpåverkan. I grunden handlar det om att ändra 

beteende och att förändra synen på varor och dess värde. Genom att genomföra de åtgärder som föreslås 

i avfallsplanen kommer kommunens invånare förhoppningsvis få en större medvetenhet om konsumtionens 

negativa påverkan på miljön. Genom att förebygga avfall och förlänga livslängden på produkter kan 

vi hushålla med naturresurser, minska energianvändningen och minska utsläppen från industrier och inte 

minst även behovet av transporter. 


Restavfallet ska minska genom att öka källsorteringen i Båstads kommun 

Genom att minska felsorteringen ökar vi andelen material som återvinns och vi sparar energi och naturresurser. 

Matavfallet som utsorteras skickas till NSR:s biogasanläggning för att bli fordonsbränsle som 

ersätter fossilt bränsle som tex. bensin och diesel. Metall som sorteras ut blir till nya metallprodukter vilket 

innebär mindre behov av naturresurser och mindre ingreppen i naturen. Detta sparar både energi och 

minskar på ingrepp i naturen. De åtgärder som föreslås i avfallsplanen handlar bland annat om att man ska 

öka kunskapen om varför man ska sortera för att på så sätt öka motivationen till att utöka utsorteringen. 

Genom att återvinna material som kanske kommer från andra sidan jordklotet minskar även transporter. 

30

Avgifta kretsloppen 

Minska andelen farligt avfall som hamnar i restavfallet och matavfallet 

Insamlingsnivån är hög när det gäller farligt avfall i Båstads kommun liksom servicenivån där alla har 

möjlighet att få farligt avfall hämtat vid sin bostad. Trots detta hittar man farligt avfall i restavfallet och 

även i matavfallet. Genom att öka informationen om farligt avfall hoppas vi kunna minska mängden i 

restavfallet och höja kunskapsnivån om vad farligt avfall är för något och hur det ska hanteras. Genom att 

minska mängden farligt avfall som slängs felaktigt minskar man risken för att miljöfarliga och hälsofarliga 

ämnen kommer ut i naturen. 

Miljövänliga transporter 

Minska användandet av fossilt bränsle och minska energiförbrukningen för transporter. Att hantera avfall 

handlar mycket om transporter. Genom att ställa krav på fordonens miljöklassning och fordonsbränsle vid 

upphandling kan man minska andelen fossilt bränsle som används och ersätta med t.ex. biogas. Biogasen 

ger inget extra tillskott av koldioxid samtidigt som det ger upphov till mindre tungmetaller, svavelväte, 

kväve, stoft och sot än dagens vanliga drivmedel som bensin och diesel. Genom att effektivisera 

transporter minskar man energiförbrukning och behovet av drivmedel och på så sätt minskar man på 

utsläppen av klimatgaser och andra farliga ämnen som finns i avgaserna. 

Målen och åtgärderna för god service och god arbetsmiljö är viktiga faktorer för att lyckas med de övriga målen 

som är direkt kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. För att lyckas med de förslagen på åtgärder måste 

man ha nöjda invånare och en god arbetsmiljö för de som hämtar avfallet. Att jobba med miljöfrågor handlar om 

att jobba tillsammans och att engagera många för att få en positiv effekt. 

Avfallsplanens övergripande målområden 

Nationella miljömål 

Minska avfallsmängderna 



Miljövänliga 

transporter 

Begränsad klimatpåverkan x x x x 

Frisk luft x x x 

Bara naturlig försurning x x x 

Giftfri miljö x x x 

Skyddande ozonskikt x x 

Ingen övergödning 

x 

God bebyggd miljö x x x x 

Tabell 6: Kopplingen mellan Avfallsplanes mål och de nationella miljömål som direkt berör avfallsområdet. 

Nollalternativet 

Om man inte gör något mer än vad som görs idag kommer troligtvis avfallsmängderna öka. Med ökade avfallsmängder 

ökar behovet av transporter för allt avfall som måste transporteras bort. Enligt Naturvårdsverket finns 

det scenarioberäkningar som visar på att avfallet kommer att fördubblas till 2030 om inget görs nu. Kopplingen 

mellan ökad tillväxt, konsumtion och ökade avfallsmängder är tydlig. Båstads kommun är en kommun som vill 

växa och det blir en utmaning att få kommunen att göra det samtidigt som avfallsmängderna ska minska om inga 

åtgärder görs. 

Utvecklingen i kommunen när det gäller utsortering till materialåtervinning och avfallsmängder har tyvärr varit 

negativ. Ett samband kan ses mellan att man dragit ner på informationsinsatserna när det gäller avfall och kvaliteten 

på utsorterat matavfall och andelen förpackningar som inte källsorteras. Kommunen har även en stor andel 

31

tillfälligt boende under delar av året vilket gör behovet av information viktig. Vid diskussioner med boende och 

andra berörda har det framkommit att kontinuerlig information och riktad information till olika målgrupper är 

viktigt. 

Andelen farligt avfall som sorteras ut är bra i Båstads kommun men det kan bli ännu bättre. Även här måste man 

göra åtgärder för att det inte ska bli sämre. Utan åtgårder i form av information är risken stor att farligt avfall 

slängs på fel ställen och riskerar att omhändertas på fel sätt. 

32

Bilaga 3: Uppgifter till länsstyrelsen 

1. Administrativa uppgifter 

Kommun: Båstads kommun 

År: 2013-2016 

Datum när planen antogs: xxxxx 

Ansvarig: NSR AB 

2. Kommunens befolkning och struktur 

Befolkning totalt: 14 230 

Datum: 31 december 2011 

Antal hushåll i småhus (permanentboende): ca 5 500 

Antal fritidshus: ca 3 300 

Antal hushåll i flerbostadshus: 1 526 

3. Avfall som kommunen ansvarar för ( 2011) 

Total insamlad mängd avfall: 8 424 ton 

Total insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 114 ton 

Total insamlad mängd farligt avfall (inklusive elavfall): 669 ton 

4. Avfall som omfattas av producentansvar (2011) 

Total insamlad mängd förpackningar och tidningar: 2 135 ton 

Elavfall: 327 ton 

För övriga insamlade mängder producentansvarsmaterial saknas uppgifter. 

5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 

NSR Återvinningscentral Båstad 

Fastighet: Svenstad 17:3 m.fl. 


Typ av avfall: Grovavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, schaktmassor, producentansvarsmaterial, 

elektronik samt farligt avfall. 

Behandlingsmetod: Anläggningen består av en återvinningscentral för hushåll, en miljöbod för farligt 

avfall, ytor för mottagning av grövre träavfall, trädgårdsavfall, ytor för kompostering samt ytor för skrot-, 

asfalt och betongåtervinning samt omlastning/sortering av industriavfall. Återvinningscentralen är 

öppen måndag till fredag samt lördag förmiddag. Det mesta material som inkommit transporteras till 

NSR återvinningsanläggning Helsingborg eller direkt till annan mottagare för återvinning, mellanlagring 

eller slutomhändertagande. 

Tillåtna mängder: Anläggningen har ett tillstånd från 1988 enligt då gällande miljö-skyddslagstiftningen. 

Sedan 2008 finns ett gällande tillstånd för mellanlagring av farligt avfall. Mängden farligt avfall får vid ett 

givet tillfälle aldrig överstiga följande värden: 

1. 5 ton oljeavfall 

2. 30 ton blybatterier 

3. 100 ton elektriska och elektroniska produkter 

4. Mer än 30 ton impregnerat trä 

5. Mer än 1 ton annat farligt avfall 

33

Kapacitet (uppskattad): Industri- och grovavfall: ca 4000 ton/år (omlastning) 

Återvinningsmaterial: ca 1000 ton/år (mellanlagring) 

Park- och trädgårdsavfall: ca 5000 ton/år (kompostering)Trä: ca 3000 ton/år (flisning) 

Jord/schakt/betong: 2000 ton/år (återanvändning) 

Farligt avfall: ca 1000 ton/år (mellanlagring)Tillåtna mängder:Kapacitet: 

Bilskroten Förslöv AB 

Fastighet: Vistorp 7:103 


Typ av avfall: skrotbilar 

Behandlingsmetod: återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt 

omhändertagande av bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen. 

Tillåtna mängder: Förvaring av max 100 bilar samtidigt 

Kapacitet: Uppgifter saknas 

6. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål 

Lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för: 


Båstads kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 70 kg från år 2011 till 

2016. Den totala avfallsmängden 2011 var 801 kg per invånare. 


Mål 1: Målet till 2016 är att minska restavfallet till 200 kg per invånare (turister medräknade). 

Mål 2: Minska felsorteringarna med 25 procentenheter från år 2012 till 2016 genom att mängden felsorterat 

producentansvarsmaterial och matavfall minskar. Vid 2012 års plockanalyser utgjorde dessa fraktioner 

68 procent av allt restavfall. 


Vid årliga plockanalyser av restavfallet får det inte förekomma mer än 0,5 procent elavfall och inget övrigt 

farligt avfall. I matavfall får det inte förekomma något elektronikavfall eller övrigt farligt avfall. Vid 2011 

års plockanalys fanns det 1 % elavfall och 0 % övrigt farligt avfall i restavfallet. Både elektronikavfall och 

övrigt farligt avfall återfanns i matavfallet. 

Miljövänligare transporter 

Mål 1: 50 % av energiåtgången för den kommunala renhållningen i Båstads kommun ska 2016 komma 

från förnyelsebara bränslen. 

Mål 2: Bränsleenergiförbrukningen ska minska från 74 kWh/invånare till 50 kWh/invånare till 2016. 

Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för: 


Båstads kommun ska verka och skapa förutsättningar för att så lite avfall som möjligt ska uppstå från 

verksamheter. 

34


Båstads kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområde 

är matavfall och bygg- och rivningsavfall. 


Båstads kommun ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett 

korrekt sätt. 

35

NSR ® AB Hjortshögsvägen 1 251 89 Helsingborg 

tel 042-400 13 40 kundservice@nsr.se www.nsr.se

Avfallsplan - NSR

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?