Att lära genom kulturarv - Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik

Kerstin Gynnerstedt och Mai-Brith Schartau, som skrivit en handbok i reminiscensmetoden,
konstaterar att metodens ökande popularitet löper samman med det stora intresse för muntligt
historieberättande och lokalhistoria som just nu gör sig gällande i Sverige. 20 Reminiscensarbetets
huvudsyfte är att stimulera de minnesrester som finns kvar hos personer med demenssjukdom
men får ofta som biresultat att musei- eller arkivpersonalen, genom de minnen och berättelser
som delges dem, ökar sina egna historiekunskaper. Här handlar det alltså både om att lära om
och genom historia. 21
En intressant koppling mellan projektet Alla ombord och de olika former av minnesprojekt som
beskrivits ovan är användningen av såväl fasta som mobila utställningar. Genom lådor med olika
typer av arbetsmaterial, för rehabilitering eller minnesträning, får museet eller arkivet en
förlängd arm ute i samhället med verksamheter som kan fortgå även när museet eller arkivet är
stängt eller när projektet har avslutats.
Historia som redskap för social inkludering
I boken Re-Presenting Disability. Activism and Agency in the Museum beskriver den brittiska
forskarduon Jocelyn Dodd och Richard Sandell vad de kallar ”an activist museum practice” med
vilket de avser en museipraktik vars syfte är att konstruera och skapa stöd för alternativa och
progressiva sätt att tänka kring grupper som avviker från hegemoniska föreställningar. 22 Dodds
och Sandells arbete fokuserar på representationer av funktionshindrade, men den museipraktik
som beskrivs kan naturligtvis också handla om andra grupper, som olika etniska
minoritetsgrupper, homosexuella eller personer med stigmatiserande erfarenheter.
Sandell och Dodd menar att den aktivistiska museipraktiken uppstått som ett resultat av två
parallella processer. Oundgänglig är för det första aktiviströrelsernas utveckling och fastslagna
ståndpunkt att kulturella representationer är konstituerande likväl som reflekterande av hur
grupper som funktionshindrade (etc.) uppfattas och omtalas. Därtill kommer museisektorns
uppvaknande vad gäller utställningens och representationens olika sociala och politiska effekter.
Museumsverksamma har i tilltagande grad blivit angelägna om att inkludera marginaliserade
gruppers historier, erfarenheter och berättelser. Dodd och Sandell talar utifrån ett brittiskt
perspektiv där utvecklingen på detta område, delvis på grund av tvingande statliga direktiv,
kommit längre än i de flesta andra länder. 23 Emellertid finns också i Sverige och Norden en stark
20
Kerstin Gynnerstedt och Mai-Brith Schartau, Reminiscensmetoden. Tillämpad i äldrevården, s. 12
21
Karin Sjöberg, Människor, möten, minnen, Skånes Arkivförbund, Skånes Hembygdsförening och Klippans kommun
2008.
22
Richard Sandell och Jocelyn Dodd, “Activist Practice” i Richard Sandell, Jocelyn Dodd och Rosemarie Garland-
Thomson (eds.), Re-Presenting Disability. Activism and Agency in the Museum. London:Routledge 2010, s.3-21.
23
Hooper-Greenhill 2004, s.152.
5