H_SAK_Grunder

I de exempel på utdrag ur kalkylblad som redovisas i detta kapitel kan ett sådant hot
beskrivas under kolumnen aktör eller i en egen kolumn.
En bedömning av säkerhetshotet svarar därför på frågorna:
• Vilka aktörer utövar ett hot mot våra skyddsvärda tillgångar
• Vilken kapacitet har aktörerna att genomföra säkerhetshotande verksamhet
• Vilken intention (vilja) har aktörerna att realisera säkerhetshoten
• Vilka tillfällen ges aktörerna att i tid och rum realisera säkerhetshoten
På samma sätt som skyddsvärda tillgångar indelas i fem generella kategorier, brukar
säkerhetshoten indelas i fem övergripande kategorier:
• Främmande underrättelseverksamhet
• Kriminalitet
• Sabotage
• Subversion
• Terrorism
Säkerhetshotbedömning kräver omfattande resurser och kunskaper att genomföra
varför lokal och regional säkerhetsorganisation i regel är beroende av stöd utanför
egen organisation för att rätt kunna bedöma säkerhetshotet. Säkerhetsunderrättelsetjänsten
använder sig av alla tillgängliga resurser, inklusive underrättelsetjänsten i
övrigt vid bedömning av den säkerhetshotande verksamheten.
Den säkerhetshotbedömning som erhålls genom säkerhetsunderrättelsetjänsten
anpassas till lokala eller regionala förutsättningar i syfte att genomföra en väl balanserad
säkerhetsanalys.
Ska hotbedömningen vara användbar räcker det i regel inte med att endast redovisa
bedömd hotnivå. Hotbedömningen bör även svara på frågorna; vem, var, när, hur och
mot vad
Exempel 2.1 Bedömd hotnivå med hotbeskrivning.
Under attachébesöket vid F21 i Luleå v 735 kommer vi sannolikt stå inför ett högt hot avseende främmande
underrättelseverksamhet från Aktör A, riktat mot den skyddsvärda tillgången JAS 39 jaktradar genom personbaserad
inhämtning mot svensk nyckelpersonal.
53