H_SAK_Grunder

• Var finns denna materiel och/eller utrustning
• Beskriv förväntade konsekvenser av att tillgångarna röjs, skadas, förstörs etc.
• Vad innebär det för en motståndare att få tillgång till de skyddsvärda tillgångarna
• Vad förlorar vi Vad vinner en motståndare
• Är tillgången fortfarande värdefull för oss även om en motståndare har tillgång till
den
• Vad har tillgången kostat oss
• Hur är behovet av att skydda denna specifika tillgång jämfört med andra värdefulla
tillgångar
För att kunna analysera vilka konsekvenser som kan uppstå krävs att de oönskade händelser
som kan påverka respektive tillgång negativt identifieras. Inledningsvis utifrån
en generell indelning och därefter genom en alltmer detaljerad beskrivning.
Sker inte denna nedbrytning av detaljeringsgraden riskerar säkerhetshotbedömningen
(steg 2 av säkerhetsanalysen) att medföra en alltför generell och oprecis hotbedömning
vilket kommer att resultera i en riskbedömning som inte går att omsätta i specifika
skyddsåtgärder.
Nedanstående femgradiga skala för bedömning av konsekvens är ett exempel på en
generell konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kan behöva anpassas 4
beroende på i vilken verksamhet tillgångarna förekommer samt med hänsyn till typ
av tillgång. Till exempel kan en konsekvensbeskrivning av en materielförlust inte med
självklarhet användas för att beskriva konsekvenserna av skadad eller dödad personal.
En negativ påverkan på en specifik tillgång kan därför resultera i en viss konsekvensbedömning
för en verksamhet och en helt annan vid andra typer av verksamhet.
Bedömning av konsekvens, liksom bedömningar av sårbarhet, sannolikhet och risk
ska därför ses som relativa. Av den anledningen kan inte resultatet av olika säkerhetsanalyser
jämföras utan att hänsyn tas även till förutsättningarna för respektive analys.
Att beskriva och gradera konsekvensen av en oönskad händelse är chefens ansvar.
För att i steg 4 få en större spridning av identifierade risker kan den femgradiga skalan
vid bedömning av konsekvens och sannolikhet graderas i fler skalsteg. Oftast räcker
det med en tiogradig indelning, men det finns inget som hindrar en större gradering
än så. Graderingen av skalan för bedömning är bara ett hjälpmedel och ändrar inte den
slutliga bedömningen av risker i en femgradig skala.
4 Konsekvensen skiljer sig åt beroende på om det är organisationens perspektiv eller den enskildes perspektiv
som utgör grund för bedömningen. Konsekvensen för organisationen kan därför bedömas som försumbart
samtidigt som det för den enskilde kan få mycket allvarliga konsekvenser, ex vis vid ett röjande av en
enskilds patientjournal.
47