Glimten 2006 nr 4.pdf - Sigtunahem

»glimten« 

En kundtidning för Sigtunahems hyresgäster | nr 4 | 2006 

Utgrävning i Sigtuna 

– än av de största sedan 1990 

Nedslag 

SIGTUNA 

Porträttet 

Niklas Wikegård 

– Snart ”På spåret” 

Våra nyproduktioner – vi bjuder in till informationskalas

CMYK 

B O E N D E M E D O M T A N K E 

AB Sigtunahem 

Box 509 

195 25 Märsta 

Besöksadress: Stationsgatan 6, Märsta 

September 

och kalas! 

Nu närmar sig färdigställandet av nybyggnationerna 

på Marmor- och Glimmervägen 

i Til med raketfart. Inflyttningen kommer 

att ske etappvis från första februari 2007 till 

och med juli månad. Vi släpper de första 

lägenheterna för uthyrning redan i oktober. 

Och jag råder er, håll utkik! Efterfrågan 

är enorm. Fram till dags dato har hela 867 

personer visat intresse för Sigtunahems nyproduktioner. 

Hälften av dem från Sigtuna 

kommun, en fjärdedel från någon av våra 

kranskommuner och en fjärdedel från orter 

runt om i hela vårt avlånga land. Alla vill 

nämligen bo i Sigtunahem! Kul tycker vi 

och bjuder till kalas. Självklart ska vi ta tillfället 

i akt och berätta för alla dem om vårt 

välskötta bolag, våra vackra och tekniskt 

välutvecklade fastigheter, om vår gemenskap 

och våra aktiviteter för såväl gammal 

som ung. 

Du är också välkommen! 

Onsdagen den 20 september kl 18.00 

Tisdagen den 26 september kl 19.00 

Det är bara att välja. 

Talong finns på sidan 12. 

Hos oss är alla vinnare! 

Marina Helge 

HAR DU SYNPUNKTER PÅ Glimten, verksamheten, 

förslag till förbättringar eller kanske 

bara vill prata bort en stund 

Tveka inte, ring mig på 08-591 796 58. 

Kundservice och växel 

Telefon: 08-591 796 00 

Fax: 08-591 117 40 

E-post: info@sigtunahem.se 

Hemsida: www.sigtunahem.se 

Öppettider måndag–fredag 

Växeln: kl. 8–17 

Kundservice besök: kl. 9–16 

Kundservice telefontid: kl. 9–12 

Under perioden maj–augusti 

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar. 

Lediga lägenheter publiceras 

tisdag–torsdag på www.sigtunahem.se 

Områdeskontoren har 

Telefontid vardagar kl. 7–16 

Expeditionstid vardagar kl. 7–9 

Akuta fel efter kontorstid: 

Bravida Service AB, telefon: 020-212 112 

Störningar efter kontorstid: 

G4S, telefon: 08-661 60 00 

»glimten« 

Glimten utkommer med 6 nummer per år. 

Upplaga 5 600 exemplar. 

©Media Sigtunahem 

Ansvarig utgivare och redaktör: Marina Helge 

marina.helge@sigtunahem.se 

Redaktion: Marina Helge, Katarina Karlsson 

Jeanette Sundin och Fredrik Annerskog 

Redigerare: Katarina Karlsson 

katarina.karlsson@sigtunahem.se 

Foto och repro: Jeanette Sundin 

jeanette.sundin@sigtunahem.se 

Statistik/research/fakta: Fredrik Annerskog 

fredrik.annerskog@sigtunahem.se 

Tryck: Tryckeri Åtta.45, Solna 

Foto: Jeanette Sundin 

Marknadschef och redaktör Sid 39 

SIGTUNA 

10 

20 

Val 2006 

Innehåll Glimten 

| nr 4 | 2006 

6 | Tingvallaprojektet 

Tingvallaprojektet har pågått sedan förra hösten och slutförs nu i september. Ett lyckat resultat 

när hyresgästerna är med och påverkar. 

10 | Sigtunahems nyproduktioner 

Trehundrasextiotvå lägenheter i Sigtuna och Märsta är under produktion och planering. Först 

ut är Glimmer- och Marmorvägen. 

14 | Branden på Bure 

En minut senare och det kunde ha tagit sin en ända med förskräckelse. 40 brandmän från ett 

flertal räddningstjänster i Norrort krävdes under fyra timmar för att få branden under kontroll. 

20 | Nedslag: Sigtuna 

45 | VAL 2006 

Var står våra kommunpolitiker i bostadsfrågan inför valet 2006. Läs våra frågor och deras svar. 

Sid 47 

Framsidan: Skelett från utgrävningarna, Sigtuna stad 2006. Foto: Jeanette Sundin, fotograf ©Media Sigtunahem 

Niklas Wikegård – sid 16 

2 | glimten | nr 4 | 2006 glimten | nr 4 | 2006 | 3

Extrajobb 

på höstlovet 

Vi ska sätta 10 000 lökar 

– en för varje hyresgäst 


Om du är mellan 15 och 18 år, vill jobba 

under höstlovet vecka 44 och är intresserad 

av växter och trädgård har vi ett kul jobb 

åt dig. 

Vi vill göra fint i våra bostadsområden 

till våren och har köpt in 10 000 lökar 

som vi vill ha hjälp med att sätta. Det enda 

kravet är att du bor hos oss i Sigtunahem. 

Välkommen med din ansökan och en kort 

beskrivning till Britt Flodin, AB Sigtunahem, 

Box 509, 195 25 Märsta eller via 

e-post, britt.flodin@sigtunahem.se. Senast 

den 13 oktober vill vi ha din ansökan. För 

mer information kan du kontakta Anne 

Herholz, tel 08-591 796 03 eller via e-post, 

anne.herholz@sigtunahem.se 

Välkomna! 


Bruno Wikström 

har slutat 

Vi tackar Bruno Wikström och önskar 

lycka till med flytten till Östersund och nya 

utmaningar. 

Ny livsmedelsbutik har öppnat på Granitvägen 

i Sigtuna. 

Öppettider 

Måndag–fredag kl. 10–19 

Lördag kl. 10–17 

Söndag kl. 11–17 

När man köper ett hus eller bostadsrätt 

måste man teckna en hemförsäkring för 

att få låna pengar. Men när man bor i en 

hyreslägenhet är uppfattningen hos många 

att en hemförsäkring inte behövs. 

Av någon förutfattad mening tror man 

att det är fastighetsbolaget som betalar om 

det händer något och att det helt enkelt 

ingår i hyran, men så är inte fallet. 

Är du vållande och blir skadeståndsskyldig 

till, exempelvis en brand eller ett 

vattenläckage och inte har någon hemförsäkring, 

kan du bli betalningsskyldig med 

100 000-tals kronor om du har otur. Har 

du en hemförsäkring i samma situation så 

är det endast självrisken du behöver betala, 

vilken brukar ligga på cirka 

1 500–2 000 kronor. 

Du väljer själv om det räcker med ett 

grundskydd eller om du vill utöka skyddet. 

Grundskyddet täcker skador vid till exempel 

brand, läckage eller stöld. Det omfattar 

även oftast ansvar och rättskydd samt överfalls- 

och reseskydd. Du kan komplettera 

grundskyddet med olika tillägg för att passa 

just dina behov. 

Tänk på att inte bara jämföra premien 

utan även innehållet i försäkringen. Reglerna 

för ersättning och aktsamhetskrav 

kan skilja sig mycket mellan olika försäkringsbolag. 

Miljöhusen 

Har du något förslag på hur vi skulle kunna 

hjälpas åt att hålla våra miljöhus iordning 

Idag lägger personalen ner cirka 60 timmar 

i veckan på att städa miljöhusen, den 

tiden skulle vi gärna lägga på skötseln i 

områdena i stället. 

Maila thomas.skjold@sigtunahem.se som 

tacksamt tar emot förslag. 

Sommarjobbare 

och säsongare 

Sigtunahem vill härmed tacka alla sommarvikarier 

och säsongsarbetare för ett mycket 

gott arbete i sommar. 

Utan er hade det inte fungerat! 

Vi önskar alla lycka till i höst med skolan, 

annat arbete, resor eller vad det nu är ni tar 

er för. 

Sommarjobbare 

Mikaela Gustafsson, Madeleine Andersson, 

Mikael Karlsson, Emil Lindqvist, Tove 

Forsman, Anna Holmgren, Veronika 

Edholm, Niclas Skjöld, Johan Bernmark, 

Johanna Karlsson, Jesper Östlund, Klara 

Forsman, David Andersson, Ninni Hörnaeus, 

Maria Lilliehöök, 

John Lindqvist, Daniel 

Edesäter, Linnéa Lindén, 

Jennifer Gustafsson 

Säsongare 

Håkan Nilsson, 

Åsa Ottosson, 

Tuula Dimberg. 

Ny livsmedelsbutik 

öppnar i Sigtuna 

Konsumbutikens gamla lokal på Stora Gatan 

i Sigtuna har fått en ny hyresgäst. Här 

kommer en ny livsmedelsbutik att öppna 

strax innan jul. 

Kontorslokal uthyres 

centralt i Märsta, Stationsgatan 6, med hög standard och öppen planlösning. Kontorslokalen 

är 199 m 2 i fastighet byggd 2004 på tredje våningen. Närhet till kommunikationer, affärer och 

restauranger med mera. 

– Kök med integrerad kyl-frys, diskmaskin och två microvågsugnar. 

– Glasat konferensrum, fönster i fyra vädersträck, två toaletter varav en handikapp-wc. 

– Ekparkett i hela lokalen. 

– Utvändiga solskydd och airconditon. 

– Balkong. 

– Lämpligt för 6–10 arbetsplatser. 

Tillträde 1 april 2007 eller tidigare enligt överenskommelse. 

För mer information och visning ring Hans Edesäter, telefonummer 08-591 796 38. 


Adress: Granitvägen 28 

Telefonnummer: 08-592 592 87 

Information 

öppettider 

Vintertid 

Öppettider måndag–fredag kl. 8–17 

Växeln: kl. 8–17 

Kundservice besök: kl. 9–16 

Kundservice telefontid: kl. 9–12 

Områdeskontoren har 

Telefontid vardagar kl. 7–16 

Expeditionstid vardagar kl. 7–9 

Alla helgons dag 

Fredag 3 november kl. 9–12 


Tingvallaprojektet 

Lyckat resultat 

”Tingvallaprojektet” har 

pågått sedan förra hösten 

och slutförs nu i september. 

Projektet med utemiljön 

i Tingvalla föranleddes 

av synpunkter från 

våra hyresgäster i området. 

Detta i sin tur ledde 

till en enkätundersökning 

Tomas Gustafsson, 

i oktober förra året där 

projektledare 

underlaget resulterade i 

det fysiska arbete som nu 

utförts i området. 

Fyrtio procent av hyresgästerna deltog i 

undersökningen som följdes upp med fem 

hyresgästmöten samt en kick off i form av 

en ljusshow i höstas. 

Tomas Gustafsson, projektledare Sigtunahem 

har varit ansvarig för genomförandet 

av upprustningen som inneburit bland 

annat att stora delar av området fått ny belysning 

i form av stolpbelysningar, specialarmaturer, 

pollare vid lekplatser, entre- och 

när hyresgäster är med och påverkar 

Text: Katarina Karlsson, informatör | Foto: Tomas Gustafsson, projektledare 

undertaksbelysning. Gångstråket mellan 

Tingvalla och Lyckostigen har också upprustats 

med bättre belysning. 

Alla trappor och gångstråk har justerats 

med plattor. Hälften av allt buskage har 

tagits bort och i stället har gräs såtts. Samtliga 

felplacerade träd och så kallade ”riskträd” 

har fällts. 

Bakom Tingvallavägen 18 har en boulebana 

med sittytor anlagts. Alla bänkar och 

bord i området är helt nya och samtliga 

papperskorgar är utbytta. 

Utanför projektet har även tvättstugorna 

på Tingvallavägen 28, 30 och 32 renoverats, 

samt har ett flertal entrédörrar slipats 

och målats. 

Tre grillplatser har byggts och vi har 

förberett för ytterligare några stycken samt 

finns ett färdigt koncept för kolonilotter 

framtaget. 

Tomas Gustafsson berättar också om den 

koncentration av perenna växter som planterats 

mitt på gårdarna med syfte att bevara 

lummighet och ge ett vackert intryck. 

I PROJEKTET HAR LOKALA Hyresgästföreningen 

samt boende och områdespersonal 

varit aktiva. Och Tomas Gustafsson nämner 

att de möten med hyresgäster som genomförts, 

har varit en stor inspirationskälla 

till det som åstadkommits. 

För själva genomförandet har Larssons 

entreprenad från Enköping och Elcentralen 

stått för och varje vecka har Tomas 

Gustafsson övervakat arbetet. 

Tomas Gustafsson nämner också samarbetet 

trygghetsprojektet som genomfördes 

under våren. Inom det projektet framkom 

flera saker som även påverkat utformningen 

i utemiljöprojektet. 

– Det positiva är att vi nu kan sköta 

området på ett bättre och effektivare sätt, 

säger Tomas Gustafsson. Vilket är positivt 

för alla. 

Och sist men inte minst, i september blir 

det invigning med pompa och ståt lovar 

Tomas Gustafsson. 

Foto: Tomas Gustafsson 

Vår nya mark vid Magne/Ymer 

Markarbetet vid lekplatsen och bollplanen 

vid Magne- och Ymergatan är nu avslutat. 

Den härligt varma och soliga sommaren 

har dock orsakat problem för grässådden. 

Ytan sås nu om och vi hoppas på höstens 

fukt och regn för att samtliga gräsytor skall 

bli gröna. 

Arbetet har omfattat renovering av bollplanen 

samt har bollplank och basketkorg 

satts upp, nya grillar monterats, buskage 

tagits bort eller beskurits, samma sak med 

träden i området. Vidare har gunga med 

Utbildning av markpersonalen 

fallunderlag renoverats, bouleplan anlagts, 

hela ”backen” omarbetats till mer gåvänliga 

ytor som kan klippas och sist men inte 

minst har alla de gamla stolparmaturerna 

omkopplats och bytts ut. 

Det som återstår är trafiklinjemålning av 

olika hopphagar på de asfaltsstråk som går 

diagonalt genom området, liksom montering 

av en handikappvänlig grävskopa vid 

sandlådan. Det sistnämnda är i skrivandets 

stund inte utfört men kommer att bli innan 

höstens slut. 

Foto: Tomas Gustafsson 

Med start under hösten 2005 och framåt har vi haft internkurser för vår markgruppspersonal i beskärning 

samt perenn- busk och trädkännedom skett. Kursen avslutades under våren med rosbeskärning. 

Vi kommer fortsätta på den inslagna vägen med mer utbildning. På bilden ovan vår markpersonal från 

vänster Jens Eriksson, Siv Lindén, Mika Kajutti, Martti Malinen, Anne Thomasson, Peter Elmesiöö och 

Baltzar Forsberg. 

Uteplats vid 

Trollbergsvägen 2–4 

Som kompensation för det olägenheter som byggandet 

av omsorgsboendet vid Trollbergsvägen 

inneburit för våra hyresgäster, har beslut tagits att 

en uteplats skall byggas på gräsmattan som under 

byggtiden varit ett upplag. Kvar att montera är 

pergolastaketet som kommer att omge delar av 

ytan och planteringsarbetet. 

Nya p-platser vid 

Rosersbergsvägen 36 

Arbetet med att göra iordning nya parkeringsplatser 

intill seniorboendet vid Rosersbergsvägen 36 

är nu igång. 

Parkeringsplatserna utökas från åtta till tjugo 

platser. I samma projekt ingår också att knyta 

ihop förbindelsen mellan sista etappen av Rosersbergområdet 

och seniorboendet, med ett bättre 

ordnat gångstråk men framför allt en ny väg för 

utryckningsfordon. Samtliga rabatter runt 36:an 

görs om med nya busk- och perennrabatter. Arbetet 

beräknas vara klart under september. 

P-platser 

Drottningvägen 

Under en lång tid har frågan om bättre parkeringsmöjligheter 

för de boende på Drottningvägen 

diskuterats. Ett beslut togs tillsammans med 

Sigtuna kommun om att vägen skulle övergå i 

Sigtunahems fastighetsägande som del av kvartersmark. 

Detta ger nya möjligheter till att förbättra säkerheten 

och bygga fler parkeringsplatser. Bygglov 

har beviljats för att vi ska kunna bygga fler 

parkeringsytor längs med vägen och samtidigt 

få bort den omöjliga situation som nu råder med 

bilar längs med hela denna väg. Beslut kommer 

att tas med den lokala Hyresgästföreningen inom 

en snar framtid. 

Foto: Tomas Gusta 


Sigtunahems styrelse på 

guidad tur i våra områden 

Den 8 juni genomfördes en guidad tur för 

AB Sigtunahems styrelsemedlemmar. 

MÅLET VAR ATT TITTA PÅ NYLIGEN avslutade 

markprojekt, samt ta del av de projekt som 

är i full gång. 

FÖRSTA STOPPET VAR VÄSTRA BANGATAN. 

Tomas Gustafsson, projekledare på Sigtunahem, 

var guide och beskrev vad, hur 

och varför projektet har fått sin nuvarande 

utformning, samt hur tillgänglighet och 

behov, liksom hur våra hyresgäster kommit 

att påverka underlag för den nu färdiga 

gårdsytan. 

Nästa stopp var att besöka Norrbacka/ 

Odensalavägen. Här gick gruppen via den 

del som under hösten ska omarbetas. I 

kontrast till den här delen gick vi vidare till 

den senaste etappen som just då var i slutskedet. 

Det blir ju ganska slående hur stor 

skillnaden mellan det gamla och det nya 

ter sig då man beskådar det samtidigt. Ljus, 

färg och form får ett genomslag som är 

uppenbart positivt vid en sådan jämförelse, 

flera mötesplatser har skapats. 

Vikingavägens nya byggnation var nästa 

etapp för att under den färden passa på att 

titta på vad vi har gjort med den mark vi nu 

har tagit över från Kommun vid Magne/ 

Text: Tomas Gustafsson, projektledare 

Foto: Giselher Naglitsh 

Ymer. Här är villkoren i förväg bestämda. 

Lek och fritid ska gälla för denna mark. Vi 

har renoverat lek-ytorna, fotbollsplanen 

och naturmarken så att den blir mer tillgänglig 

för våra hyresgäster. Nya grillplatser 

och ny bouleplan var också ett önskemål 

som vi genomförde. Belysningen som 

under många år inte fungerat, är nu utbytt 

och ledningar omdragna. 

Därefter gick färden till Steninge allé, 

där nu alla träd är fällda för den kommande 

husbyggnationen. 

Bussen styrde nu kosan vidare mot Tingvalla 

där ett spännande möte mellan styrelsen 

och det boende i området var planerat. 

Den lokal Hgf sammankallade hyresgäster 

till deras lokal i området för en frågestund 

om trivsel och boendet i området liksom 

att hyresgästerna fick komma med önskemål 

och tankar om sin närmiljö och direkt 

till vår styrelse. Vi beskådade också den 

pågående renoveringen av gårdsytorna. 

Avslutning skedde på Frejgården som 

också serverade en avslutande måltid, som 

förövrigt också hade tillagas av personalen 

på Frejgården. Lola Svensson som är den 

som driver projekt Frejgården, fick nu 

möjlighet att berätta om de olika aktiviteter 

som ligger i detta projekt. 

Norrbacka 

etapp FYRA färdigt 

Vi har nu slutbesiktat denna etapp som 

kom att innehålla flera nyheter. Vi fortsätter 

på den inslagna vägen från tidigare 

etapper med bättre lägen för belysning och 

nya former av belysningsarmaturer, liksom 

vi har gjort fler tillgänglighets-/handikappanpassade 

lekplatser. Nya träffpunkter i 

lummiga miljöer är också ett nytt inslag. 

Norrbacka 

etapp FEM – slutdelen 

Nu har anbuden öppnats och entreprenör 

antagits. 

Vi kan med glädje meddela att vår tidigare 

entreprenör Lunda Mark & Entreprenad 

AB även denna gång tog hem arbetet och 

första byggmöte har hållits. 

Möte med de berörda hyresgästerna 

kommer att ske innan vi sätter spaden i 

jorden, sen löper detta arbete fram till sista 

juni nästa år då hela området ska vara färdigt. 

Nu undrar vän av ordning säkert var 

frågan om p-ytorna för Odensla/Norrbacka 

har hamnat, svaret är att vi undersöker 

möjligheterna och tittar på utformningen 

för dessa och framförallt kostnader för 

kommande förändring. Vi lär med säkerhet 

återkomma i denna fråga. 

Aktiviteter i det gröna 

– Arhem/Ärlinghem 

Arbetet har påbörjats men har inte kunna 

få sin egentliga start. Grundidén är att möjliggöra 

bättre tillfällen för olika utomhusaktiviteter 

för de boende. 

Det specialtillverkade planteringsbord 

som vi ritat för ändamålet är färdiga men 

vår entreprenör har inte haft möjlighet att 

påbörja markarbetet. Under hösten har vi i 

alla fall förhoppning att vi når det mål som 

ställts upp tillsammans med personalen på 

hemmen. 

Ny belysning på 

Granitvägen 

Som tidigare utlovats skulle montering av 

belysning vid Granitvägen vara klar nu. Av 

olika anledningar har vi varit tvungna att 

skjuta upp arbetet till september, så innan 

värsta höstmörkret kommer är vi färdiga. 

Städab 

– städar Sigtunahems trapphus för tredje året i rad 

Är städbolaget som för tredje 

gången klarade hem upphandlingen 

och får förnyat 

förtroende att städa samtliga 

Sigtunahems trapphus under 

ytterligare två år. 

– Städning blir bara billigare 

och billigare. Till årets upphandling 

har vi pressat priset 

runt en miljon kronor jämfört 

med tidigarem, säger Städabs 

driftchef, Per Linnman. 

Per Linnman, driftchef på 

Städab 

DET NYA AVTALET LÖPER på två år från första 

juli. Och prisraset får förstås konsekvenser. 

Framförallt på bemanningen. Färre ska nu 

städa lika stor yta som tidigare men Per 

Linnman menar att det inte kommer att gå 

ut över kvaliteten. 

– Sigtunahems hyresgäster kommer inte 

att märka någon skillnad på städningen i 

trapphusen. Effektivare organisation och 

metoder är melodin. En gruppledare och 

sex städare kommer enkom arbeta för Sigtunahem 

och patrullera beståndet två och 

två i bil. 

STÄDAB ÄR ETT HELÄGT dotterföretag till 

HSB-Uppsala. Och startades för ganska 

exakt 25 år sedan. Det är ett städbolag till 

hundra procent med huvudkontor i Uppsala 

och lokalkontor i Enköping, Sigtuna 

och Märsta. Bolaget har 180 anställda och 

omsätter 48 miljoner kronor per år. 

– Vi arbetar till hälften med trappstädning, 

hälften städning av gallerior, köpcentra, 

kontor och kommunala anläggningar. 

Det menar Per Linnman är en av anledningarna 

till att merparten (60 procent) av 

de anställda i bolaget är män. 

– Det är mycket ovanligt i branschen 

men beror på att jobbet är mycket tungt. 

Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Och personalen trivs. Såväl 

personalomsättning som sjukfrånvaro 

är mycket ovanligt. 

DET STÖRSTA ENSKILDA uppdragen 

Städab har för tillfället 

är Gränby centrum och 

Forumgallerian i Uppsala. I 

övrigt servar de ett flertal HSBföreningar 

bland annat Järfälla 

liksom Riksbyggen. Men också 

en och annan allmännytta. 

– Förutom Sigtunahem sköter vi trappstädningen 

hos Enköpingbostäder. 

PER LINNMAN UPPSKATTAR verkligen samarbetet 

med Sigtunahem. Han säger sig 

ha en bra kommunikation med både Hans 

Edesäter och Sören Lindqvist. Och han 

tycker inte att trapphusen i beståndet sticker 

ut nämnvärt. Åtminstone inte i negativ 

bemärkelse. 

– Sigtunahem håller en helt normal standard 

vad avser nedskräpning. Det skiljer 

naturligtvis områden emellan och självklart 

prioriterar vi de områden som är värst 

drabbade. 

UPPHANDLINGEN MED SIGTUNAHEM är behovsstyrd. 

Något Per Linnman beklagar. 

– Det är bättre med frekvensupphandling, 

då är det nämligen mycket enklare att 

komma framåt om vi är oeniga. Städning 

är en färskvara. Det går inte att reklamera 

någon timme senare när hyresgäster gått in 

med leriga skor. 

Och trots behovsstyrd upphandling, 

städar personalen vid Städab med viss frekvens. 

Trapphus en gång i veckan och källare 

och tvättstugor en gång i månaden. 

– Och är man inte nöjd med städningen 

ska man ringa respektive områdeschef. 

STÄDAB ÄR PRECIS SOM SIGTUNAHEM miljöcertifierade. 

Vilket innebär att när de ser 

onormal skadegörelse eller vandalisering i 

form av klotter och liknande gör personalen 

en avvikelserapportering till områdespersonalen. 

– Sedan är det upp till områdespersonalen 

att bedöma om vi ska sanera eller ej. 

PER LINNMAN BERÄTTAR vidare att Städabs 

personal tillsammans med Sigtunahems 

områdespersonal genomför besiktningar 

fem gånger om året. 

– Tillsammans gör vi en områdesvis helhetsbedömning 

vilket fått mycket positiva 

reaktioner från flera av era hyresgäster. 

UTÖVER TRAPPHUSSTÄD ERBJUDER Städab 

även lägenhetsstäd till privatpersoner enligt 

särskilt fastställd prislista. Förskottsbetalning 

krävs. 

– En avflyttningsstädning i det skick Sigtunahem 

vill ha det kostar ungefär 3 500 

kronor plus moms för en normalstor trea. 

Veckostäd kostar 230 kronor i timmen plus 

moms. 

Någon större efterfrågan på tjänsterna 

är det inte i nuläget. Till största delen beroende 

på den höga beskattningen av hushållsnära 

tjänster. 

– Vi hoppas verkligen politikerna kommer 

framåt i den här frågan vad det lider. 

Det skulle både vi och exempelvis era hyresgäster 

tjäna på. 

STÄDABS VISION ÄR ATT UTVECKLAS ytterligare, 

bland annat genom att kunna erbjuda 

byggstäd. Att helt enkelt bli ett heltäckande 

städbolag. Och kanske framförallt bli ett 

lönsamt dotterföretag till HSB. 

– Vi ska inte bli störst, men bäst, i hela 

Uppland. 


Marmorvägen 

60 lägenheter – radhus 

Glimmervägen 

40 lägenheter – radhus 

Glimmervägen 

32 lägenheter – loftgångshus 

Trehundrasextiotvå 

lägenheter i Sigtuna 

och Märsta 

Text: Katarina Karlsson, informatör | Foto: Jeanette Sundin, fotograf | Illustration: Tomas Gustafsson 

Glimmervägen – Loftgångshus 

Just nu bygger och planerar vi för fem nya bostadsområden i Sigtuna och Märsta. Tre är påbörjade 

och två är under planering. 

I Tilområdet, Sigtuna finns idag en blandning av både bostads-, hyres- och äganderätter där 

våra hyreslägenheter finns på Granit-, Marmor-, Gnejs- och Tilsvägen. Stora delar av dessa gator 

är bilfria med gemensamma parkeringar och med bebyggelsen grupperad utmed lummiga 

gågator runt stora gårdsrum med planteringar och lekplatser. 

Under 2007 utökas Til med ytterligare 132 hyreslägenheter på Marmor- och Glimmervägen. 

Totalt kommer det att finnas 362 hyresrätter i området. 

På Marmorvägen är i dagsläget åtta av 

tjugo huskroppar på plats och första inflyttning 

sker i månadsskiftet januari/februari 

2007. 

Marmorvägens nya bostadsområde med 

60 hyreslägenheter har trädgårdsstaden 

som förebild. Bebyggelsen är variationsrikt 

planerad för att skydda från vind och trafikljud 

från norr samt att bjuda in solen och 

värmen från söder. Två lekplatser och nyplanterade 

alléträd intill den upplysta gång 

och cykelvägen med kantstensparkering 

bäddar för en attraktiv utemiljö. 

Husen i två våningar med genomgående 

lägenheter om 2–3 rum och kök med en 

invändig takhöjd på 2,55 meter har ljusgrå 

och roströda fasader av puts och liggande 

träpanel. De väderskyddade entréerna och 

förråden är beklädda med grafitgrå skivor 

och balkongerna har underhållsfria aluminiumräcken. 

Taken har omväxlande grafitgrå 

takpannor och falsad plåt. 

LÄGENHETSFÖRDELNING 

36 st 2 rok 58,8 m 2 6 022 kr/mån 

24 st 3 rok 69,9 m 2 7 028 kr/mån 

Interiört 

Söder om Granitvägen, i ett vackert skogsparti 

centralt i bostadsområdet, längst 

skogsbrynet bygger vi radhusliknande 

lägenheter i tvåvåningshus. Lägenheterna 

i markplan har möjlighet till egen täppa 

vid uteplatsen och lägenheterna i andra 

våningen en stor balkong i söderläge med 

utsikt över ängarna. 

Här parkeras bilen bredvid den egna 

entrén. I slutet av Glimmervägen finns en 

återvändsgränd. 

De smäckra, vitputsade husen har liggande 

mossgrön träpanel i fasader vid 

entréer och uteplatser. Balkongräcken 

är i perforerad aluminiumplåt och taken 

klädda med ljusgrått betongtaktegel och 

falsad plåt. 

Glimmervägen omfattas av sex parhuslängor 

med totalt 40 lägenheter där varje 

hus innehåller 4–8 lägenheter fördelade på 

tre olika lägenhetstyper med en planlösning 

per storlek. 

Huskropparna är smala och de genomgående 

lägenheterna får ljusinfall från två 

håll. 


18 st 2 rok 53,4 m 2 5 430–5 540 kr/mån 

14 st 3 rok 66,6 m 2 6 605–6 714 kr/mån 

8 st 4 rok 78,0 m 2 7 599–7 708 kr/mån 

Interiört karakteriseras alla lägenheterna av volym och takhöjden är därför 2,55 meter. Alla 

rum har parkett av ek. 

Allt material, inredning och utrustning är valt i enlighet med vår miljöpolicy där vi värnar om 

låg energiförbrukning och en minskning av miljöfarliga ämnen. Individuell mätning av värme, 

el och vatten byggs in. 

I sluttningarna ner mot ängsmarker; högt 

belägna med vacker utsikt mot skogen ligger 

de två 4-våningshusen. Vid entrésidan 

finns gemensam parkeringsyta och husen 

utgör början av Glimmervägen. 

De smäckra, vitputsade husen har liggande 

gulockrafärgad träpanel i fasad vid 

entréer och uteplatser. Balkongräcken är i 

perforerad aluminiumplåt och taken klädda 

med ljusgrått betongtaktegel och falsad 

plåt. 

Glimmervägen omfattas av två loftgångshus 

med totalt 32 lägenheter där de båda 

husen innehåller 20 respektive 12 lägenheter 

fördelade på fyra olika lägenhetstyper 

med en planlösning per storlek. 

De nedersta lägenheterna på gårdssidan 

har markkontakt de övriga stora balkonger 

med kvällssol och generösa fönsterytor mot 

naturen. 

Gemensamt för radhus- och loftgångslägenheterna 

på Glimmervägen är att alla 

har genomgående generöst ljusinfall från 

två håll. Standarden i materialval och fast 

inredning är hög och modern. Fyrorna har 

en extra toalett med dusch vid de mindre 

sovrummen. 

Inflyttningarna på Glimmervägen sker 

från och med månadsskiftet januari/februari 

2007. 


1 st 1 rok 36,0 m 2 4 264 kr/mån 

11 st 2 rok 53,4 m 2 5 540–5 727 kr/mån 

16 st 3 rok 66,6 m 2 6 678–6 751kr/mån 

4 st 4 rok 78,0 m 2 7 638–7 529 kr/mån 


Inflyttning Marmor/Glimmer 

Med start från och med den 1 oktober och framåt går det bra att anmäla sitt intresse för en lägenhet 

på Glimmervägen eller Marmorvägen. Inflyttningarna kommer ske etappvis. Nedan kan du se inflyttningsdatum, 

samt datum då vi publicerar respektive lägenheter på vår hemsida, www.sigtunahem.se 

– Hyrestorget. 

Adresser Inflyttningsdatum Publiceringsdatum 

Glimmervägen 2 1 februari 2007 1 oktober 2006 

Marmorvägen 25, 27, 29 A–D 1 februari 2007 1 oktober 2006 

Glimmervägen 4 1 mars 2007 1 november 2006 

Glimmervägen 11 A–H 1 mars 2007 1 november 2006 

Marmorvägen 15, 17, 19, 21 A–D 1 mars 2007 1 november 2006 

Glimmervägen 9 A–H 1 maj 2007 1 januari 2007 

Marmorvägen 5, 7, 9, 11, 13 A–D Preliminärt maj 2007 1 januari 2007 

Marmorvägen 1, 3 A–D Preliminärt maj 2007 1 januari 2007 

Glimmervägen 7 A–D 1 juni 2007 1 februari 2007 

Glimmervägen 5 A–D 1 juni 2007 1 februari 2007 

Glimmervägen 3 A–H 1 juli 2007 1 mars 2007 

Glimmervägen 1 A–H 1 juli 2007 1 mars 2007 

Välkommen på informationskalas 

Sigtunahem bjuder in dig som är intresserad 

av våra nyproduktioner till ett informationskalas. 

Informationskalasen sker vid följande två 

tillfällen: 

Onsdag 20/9 kl. 18–19 

Torsdag 26/9 kl. 19–20 

På kalasen träffar ni Anette Sand, Sigtunahems 

vd, Dahn Gidstedt, ansvarig för nyproduktion 

samt personal från vår kundservice. 

Anmälan: Deltagarantalet är maximerat 

till 50 personer per tillfälle och vi är mycket 

tacksamma att du meddelar vilken dag du vill 

komma. 

Anmälan sker via talong nedan eller e-post till: 

katarina.karlsson@sigtunahem.se. 

Vi bjuder på lättare förtäring. 

Ja tack, jag vill gärna komma på ”informationskalas” 

Namn:.................................................................................................................................... 

Antal personer: ...................... 20/9 26/9 

Talongen skickas till AB Sigtunahem, Katarina Karlsson, Box 509, 195 25 Märsta. 

 

Vikingavägen 

Vikingavägen ligger cirka 2 km från Märsta 

centrum. Området ligger endast några meter 

från Arlandagymnasiet och sportfältet 

Midgårdsvallen som invigdes hösten 2005. 

Sportfältet består av huvudidrottsplats, 

gräsplan 105x65 meter och allvädersbanor, 

uppvärmd konstgräsplan, kastplan för 

friidrott, träningsplan gräs, konstgräsplan 

för amerikansk fotboll samt en BMX-bana. 

Anläggningen är en av de största och modernaste 

av sitt slag i Sverige. 

Det är tre nya punkthus som byggs på 

Vikingavägen med 33 lägenheter i varje 

hus. Inflyttning under hösten 2007. 

Steninge allé 

Illustration: Sigtuna kommun 

60 friliggande småhus av varierande storlek 

och utformning, samt 110 lägenheter 

i flerbostadshus med hyresrätt. Den kuperade 

terreängen medför att varje tomt 

måste detaljstuderas, men i huvudsak bör 

bebyggelsen uppföras med en våning plus 

suterrängvåning. Samtliga lägenheter får 

terass år söder och dalen nedanför. Steningedalen 

kommer på sikt att utvecklas 

till rekreations- och friluftsområde med 

koppling till både Sköndalsskogen i Märsta 

och Steningebadet vid Mälaren. 

Tvillingbackarna 

Tvillingbackarna ligger i utkanten av 

Sigtuna stad, cirka 3 kilometer väster om 

centrum. Här finns idag bostadsrätter och 

äganderätter. 

Sigtunahem planerar att uppföra cirka 

80 bostadslägenheter i två- och trevåningshus 

fördelade på 2:or, 3:or, 4:or och 5:or, 

beroende på efterfrågan av lägenhetsstorlekar. 

Näridrottsplatser 

– för spontanidrott i Sigtuna kommun 

Näridrottsplatser eller multiparker som de också kallas är en form 

av idrottsanläggning som ska stimulera människor till spontan fysisk 

aktivitet. De får därmed inte vara kringgärdade av restriktioner 

– utan ska kunna nyttjas gratis av vem som helst, och ska till exempel 

inte gå att boka. Näridrottsplatserna ska vidare ge möjlighet att 

bedriva olika typer av aktiviteter parallellt. De ska dessutom kunna 

nyttjas alla delar av året, det vill säga lätt ställas om för vinterbruk. 

Och som namnet antyder ska näridrottsplatserna finnas där människor 

bor och verkar, tillgängligheten är en hörnsten. Satsningar 

på näridrottsplatser är därför främst riktade mot bostadsområden 

och skolor. 

UNDER HÖSTEN KOMMER SIGTUNA KOMMUN och Sigtunahem göra 

gemensam sak i att anlägga just näridrottsplatser för spontanidrott 

i några av kommunens mest barnrika bostadsområden. En näridrottsplats 

kommer att förläggas till Norrbackaområdet, i nära anslutning 

till Norrbackaskolan. En andra i Valsta, intill Sagaskolan. 

Och en tredje i södra Til, Sigtuna. Samtliga kommer att uppföras 


Foto: Arkivbild Svenska Sportsbygg AB 

Den 29 augusti togs första spadtaget för 

den så kallade multiparken vid Norrbacka 

skolan. Anna-Karin Lundström satt 

vid spakarna. Lilla bilden beskriver en 

multipark från Rösjöskolan i Malmö. 

omgående och vara färdiga att nyttjas under hösten, förhoppningsvis 

redan i oktober. Totalt kommer det att kosta tre miljoner kronor 

varav Sigtunahem bidrar med 800 000 kronor. 

EN NÄRIDROTTSPLATS ELLER SÅ KALLAD multipark har ett alldeles 

specifikt utseende. Det är en form av allaktivitetesplan på konstgräs, 

något oval till sin form och avgränsad med sargkanter. Den 

är vidare fullt utrustad med exempelvis basketkorgar och mål för 

diverse andra bollsporter. Därmed kan flera olika sorters bollspel, 

aktiviteter och lekar pågå samtidigt. Exempelvis fotboll, handboll, 

basket, innebandy, friidrottsgrenar, brännboll etcetera. Vintertid 

kommer planerna att vara isbelagda för skridskoåkning. 

NÄRIDROTTSANLÄGGNINGAR ÄR EGENTLIGEN ett norskt påfund 

från början av 1990-talet. Först på senare år har tankemönstret 

slagit igenom även i Sverige, framför BILDTEXT allt BILDTEXTX som ett svar på de folkhälsoproblem 

som uppstått av att människor rör på sig för lite 

och äter fel. 


på Bure 

En minut senare och det kunde ha tagit sig en ända med förskräckelse. 

– Trots 28 år i yrket har jag aldrig varit med om en lägenhetsbrand 

med ett så snabbt förlopp, säger Roger Malmqvist, en av 

fyra styrkeledare vid räddningstjänsten Sigtuna-Arlanda och 

först på plats vid branden på Bure. 

Stora svarta rökmoln mötte brandstyrkan 

på kilometers avstånd när de närmade sig 

Valsta och Buregatan 10 den där fredagseftermiddagen 

i mitten av augusti. Och 

räddningstjänsten befarade det värsta. Väl 

på plats tog Roger Malmqvist kommandot 

och orienterade sig snabbt runt huset för 

att göra en första bedömning. 

– Normalt prioriterar vi livräddning och 

utrymning. Men jag bestämde mig omgående 

för att prioritera om och börja med 

det yttre släckningsarbetet. Helt enkelt för 

att hindra elden från att få fäste i lägenheterna 

runt omkring. 


40 BRANDMÄN FRÅN ETT FLERTAL räddningstjänster 

i Norrort krävdes under fyra timmar 

för att få branden under kontroll och 

rädda vad som räddas kunde. En timme 

släckningsarbete, en timme eftersläckning 

och två timmar restvärdesräddning. 

Riktigt vad som orsakade branden är 

ännu oklart. Polisutredningen väntas inte 

förrän i mitten av september. Roger Malmqvist 

vill inte gärna spekulera, men har sina 

aningar. 

– Det mesta tyder på att branden började 

på nedre våning i etagevåningen högst upp. 

Den lägenheten var helt utbränd. Men säker 

kan man inte vara. 

Branden fick mycket snabbt fäste på vinden 

till fastigheten, på balkonger liksom på 

en terrass i markplan. 

– Brinnande föremål från balkongen till 

etagevåningen ramlade ner på terrassen 

inunder som var golvbelagd med trätrall. 

Och orsakade stora yttre problem. 

MEDAN DET YTTRE SLÄCKNINGSARBETET 

pågick utrymdes huset och två rökdykare 

genomsökte lägenheter och trapphus. En 

katt räddades ur en av de värst drabbade 

lägenheterna och en pojke hittades ensam i 

en lägenhet några våningar inunder. 

– Om vi inte prioriterat det yttre släckningsarbetet 

kunde det gått illa för den 

pojken. 

Tre lägenheter brändes ut totalt. En person 

fick föras till sjukhus med chockskador. 

Men det kunde ha blivit mycket värre. 

– Det är tack vare hyresgästen som upp- 

märksammade brandvarnaren som tjöt och 

direkt ringde larmcentralen. Tiden är a och 

o i allt släckningsarbete. 

ROGER MALMQVIST BERÖMMER Sigtunahem 

för flera saker i samband med bolagets 

brandskyddsarbete. Framför allt för installeringen 

av brandvarnare i alla lägenheter 

men också för att bolaget premierar hyresgäster 

som uppmärksammar exempelvis 

tjutande brandvarnare, ringer larmcentralen 

och på så sätt förhindrar en värre 

situation. 

– Så borde alla hyresvärdar agera. Sigtunahem 

är verkligen ett föredöme. 

Likaså framhåller Roger Malmqvist samarbetet 

med Sigtunahem som han betecknar 

som enkelt och okomplicerat. 

– Lars-Göran Andersson och Sören 

Lindqvist var snabbt på plats trots att det 

var slut på arbetsdagen och med gemensamma 

insatser klarade vi både att ta hand 

om fastigheten och de boende. 

DESSUTOM ÄR ROGER MALMQVIST mycket 

nöjd med det arbete och de insatser de 40 

brandmännen vidtog. 

– Det gick verkligen så bra det kunde under 

rådande omständigheter. Alla i gänget 

var oerhört engagerade och jobbade stenhårt. 

Tre utbrända lägenheter kunde lätt 

varit ett helt nedbränt hus. 

Många människor samlades för att beskåda 

branden på Buregatan 10. Ett 40-tal 

brandmän bekämpade elden som hade ett 

snabbt förlopp. 

FÖR FRAMTIDEN VILL ROGER MALMQVIST 

skicka med ett gott råd; 

– Se till att tömma alla trapphus på prylar. 

Framför allt barnvagnar, pulkor och 

liknande av plastmaterial. Röken dessa 

åsamkar är livsfarlig. Tomma trapphus är 

en bra livförsäkring. 

DESSUTOM, DU HAR VÄL tecknat hemförsäkring! 


Supertränare, sportkommentator, språkförnyare, 

schlagerexpert, sommarpratare, skribent. Och 

inte minst, Sigtunabo. 

Porträttet | NIklas Wikegård 


Niklas 

Wikegård 

– på riktigt 

Niklas Wikegård har trots sin ringa ålder, 

dryga fyrtio, 21 säsonger i bagaget som 

ishockeycoach för bland annat Djurgården 

IF, Malmö Redhawks, Väsby IK och 

Schweiziska Chur. Numera syns han mest 

från kommentatorbåset som expert och 

bisittare bredvid Peter Jidhe i SVT. Och 

plötsligt finns Niklas Wikegård på var 

mans tunga. Kanske för att han tillfört 

svenska språket nya hockeytermer som 

”nagelackslirare” och ”åka skridskor som 

ett utedass”. Prov på den så kallade ”Wikegårdskan”. 

Men mest troligt för att hans 

brinnande engagemang och lite ”barnsliga” 

iver berör, och går rakt genom rutan. Det 

fick även vi ett smakprov på som kanske 

inte i första hand är så ishockeyintresserade 

men väl schlagerentusiaster, i våras. 

Och superlativen har fortsatt hagla över 

honom. Raskt har han kvalificerat sig för 

beteckningen ”folkkär”. Vad annat kan man 

kalla en person som blir tillfrågad om hedersuppdraget 

att ”sommarprata” i radions 

P1. 

Men det har också funnits tider då 

samme Niklas Wikegård kallats för aggressiv 

och skrikande och liknats vid en ”storms 

epicentrum”, bäst han stod där i båset och 

med samma iver pekade med hela handen 

mot såväl domare som spelare. Erfarenheter 

han både bokstavligen och bildligen 

delar med sig av nu när han åker land och 

rike kring och mässar om ledarskapsutbytet 

mellan idrott och näringsliv. Och som lagom 

till jul paketeras i en bok om ungefär 

220 sidor. Det måste vara en utmaning som 

heter duga för en välrenommerad hockeytränare, 

med vinnarskalle, vars författarbana 

på sin höjd sträckt sig till teorigenomgångar 

med grabbarna i laget. 

– Flera har kommit fram till mig och sagt 

att jag måste skriva en bok och få med alla 

mina uttryck. Och nu skriver jag på en bok, 

men inte bara med Wikegårdska uttryck. 

Utan en bok om ledarskap, etik och moral, 

om framgång och utveckling. Nu är det 

verkligen Wikegård på riktigt. En bok finns 

ju kvar i hyllan år framöver. 

Arbetsnamnet på boken är ”Wikegårds 

ABC” och riktar sig framförallt till föräldrar, 

skolor och sportforum. Och enligt 

Niklas Wikegård är i alla fall ett säkert; 

– Det kommer att bli en bestseller. 

VINNARSKALLEN TILL TROTS GER Niklas 

Wikegård mest intryck av att vara den omsorgsfulle 

och strukturerade familjefadern. 

Av aggressivitet och skrikighet syns inte ett 

spår när vi gör oss näst intill hemmastadda 

i den Wikegårdska villan. Vackert belägen 

på en höjd ovanför gamla Malmen i Sigtuna 

med vidsträckt utsikt över Mälaren. 

Här samsas hundar och ungar och vädurar. 

Och medan vi pratar hinner Niklas 

Wikegård både visa oss runt huset, fixa 

kaffe, kolla upp var minsta dottern håller 

hus och uppmärksamt fråga om vi fryser 

eller behöver en kudde till, som vi slagit 

oss ned på stentrappan i trädgården för att 

ta reda på ett helt liv signerat detta simultankapacitetsorakel. 

Född och uppvuxen i 

stadsdelen Sätra, Gävle. 

– När jag var liten var jag med i varenda 

idrott värd namnet. Fotboll, hockey, basket 

och tennis. Jag hade vinnarskalle redan då. 

Och var gympalärarens skräck. Jag tålde 

helt enkelt inte att förlora och absolut inte 

att bli felaktigt bortdömd. Då skrek jag, 

slängde saker omkring mig och slämde i 

dörrar. 

Niklas Wikegård hann så småningom 

spela hockey i både Brynäs juniorlag och 

A-lag innan han vid 20 års ålder fick problem 

med knät. Korsbandet gick av och 

han var tvungen att opereras ett antal 

gånger. Karriären som hockeyspelare var 

över och istället tog en annan vid. Som 

tränare. 

– När jag var 23 år var jag Sveriges 

yngste elitserietränare, poängterar han med 

stolthet i rösten. 

Och det började med bravur. Det var 

nämligen inget mindre än –80-talets stora 

sensation, Väsby IK, som fick den äran. 

Anders Sörensen hette huvudtränaren och 

Niklas Wikegård den assisterande, inför 

den smått magiska säsongen 1986/1987. 

Då Väsby IK sensationellt gick upp i elitse- 

rien. Med avancemanget myntades begreppet 

”Vilda Väsby”. Och kanske var det inte 

bara avancemanget som låg till grund för 

uttrycket, utan dessutom den där vansinniga 

bussfärden till Västerås senare samma 

kväll. Färskt i minne fanns nämligen en 

träningsmatch mot just Västerås alldeles i 

början av säsongen. 

– Jag tror det var någon gång i september 

som vi var ditbjudna att möta dem i en 

träningsmatch. Väl på plats fick vi veta att 

de ställde upp med sitt juniorlag. A-laget 

valde att möta Nacka istället. Vi fick stryk 

den gången. Men kom tillbaka och utvecklades 

fantastiskt under säsongen. Vi vann 

så småningom över både Örebro och Västerås 

i Play off varvid allt hängde på sista 

matchen. Västerås hemma mot Modo. Västerås 

var tvungen att vinna för att gå upp i 

elitserien annars blev det Väsby. Matchen 

slutade oavgjort, 2-2. När det stod klart 

satte vi oss i bussen och körde till Västerås. 

Väl där tryckte grabbarna upp sina nakna 

rumpor mot rutorna medan bussen körde 

gata upp, gata ner. 

FÖR NIKLAS WIKEGÅRD skulle det bli Väsby 

ytterligare en period, då som huvudtränare 

och räddare i nöden. Däremellan han hann 

både träna Hammarby och plugga vid 

Bosöns Folkhögskola för att tre år senare 

utexamineras som idrottsledare. En utbildning 

han värdesätter högt. Och som på sitt 

sätt borgade för en spikrak karriär inom 

hockeyvärlden. Väsby blev sedermera Boden 

IK, Malmö redhawks, Chur i Schweiz 

och Djurgården. Totalt 21 säsonger i båset 

och på vägar land och rike kring. 

– Helena min fru har varit oerhört stark. 

Det har inte alltid varit någon dans på 

rosor. Alla dessa oräkneliga uppbrott. Min 

äldsta dotter Lovisa är född på Löwet i 

Väsby, Elvira, Boden och Wilma i Malmö. 

NIKLAS WIKEGÅRD BESKRIVER sig själv som 

mer eller mindre född ledare. Det är i alla 

fall vad han fått höra av sin mamma. Han 

tog helt enkelt kommandot redan som 

liten. Och var de svagas beskyddare. Han 


Porträttet | NIklas Wikegård 

hade ett stort socialt patos, var handlingskraftig och redan då, 

engagerad. Dessutom hatade han att förlora. Och just vinnarskallen, 

den stora truten och engagemanget är vad Niklas Wikegård 

själv framhåller som framgångsfaktorer bakom den lysande 

tränarkarriären. En karriär kantad inte bara av elitseriespel för 

Väsby IK utan också SM-finaler med Djurgården. 

Men samma faktorer som borgade för framgången, låg också 

bakom beslutet att hoppa av. 

– Från sju till 41 års ålder hade hela mitt liv kretsat kring 

hockeyn. Visserligen en spännande och dynamisk period. Men 

nu var jag innerligt trött på sena kvällar och nätter liksom telefonsamtal 

alla möjliga och omöjliga tider på dygnet. Nu, mitt i 

livet, var det hög tid för en andra karriär, ett andra liv. 

DET VAR FRAMFÖR ALLT TRE saker Niklas Wikegård kunde tänka 

sig fylla tiden med istället; jobb inom TV, lära sig om kommunikation 

och värdegrundsprocesser samt hålla egna föredrag. Och 

bara dryga året senare har han lyckats med alla tre. 

I dag arbetar han nämligen huvudsakligen som expertkommentator 

för SVT och har startat ett företag för ledarskapsutbyte 

mellan idrott och näringsliv. 

– Jag brukar hålla ett tiotal föredrag per år om vikten av gemensamma 

värdegrunder och att hålla sig inom ramarna. Om 

etik och moral. Att helt enkelt veta vad som gäller inom det 

sammanhang man befinner sig. Och det gör ingen skillnad om 

det är inom ett idrottslag eller ett företag. 

SOM TRÄNARE FÖR DJURGÅRDEN var Niklas Wikegård både 

älskad och hatad. Men som expertkommentator i SVT har han 

marscherat rakt in i svenska folkets hjärtan. Under våren kommenterade 

han OS i Turin bredvid Peter Jidhe liksom hockey- 

VM. Och samma duo kommenterade även årets svenska uttagning 

till Eurovisionsschlager festivalen. I juni kunde man höra 

honom som värd för P1:s sommar och i höst får vi se honom i 

På spåret. Vilka faktorer ligger bakom att just Niklas Wikegård 

blivit så folklig 

– Förmodligen samma faktorer som låg bakom tränarkarriären. 

Framförallt engagemanget. Och att jag vågar säga vad jag 

tycker. Mina uttryck kommer helt spontant i takt med att pulsen 

ökar. 

Och att det blev just bredvid Peter Jidhe menar Niklas Wikegård 

bara är en slump. 

– Eller att jag helt enkelt fick honom att se djävligt bra ut i 

rutan. 

OCH DET VAR JUST NÄMNDE Peter Jidhe som fick Niklas Wikegård 

att börja kommentera annat än hockey. Han var nämligen 

kompis med några av producenterna för årets schlagerfestival. 

Tillsammans kom de överens om att radarparet Jidhe/Wikegård 

skulle fälla några kul kommentarer om artisterna i ett par av 

delfinalerna till den svenska uttagningen, från studion i Turin. 

Vinter-OS pågick nämligen samtidigt. 

– Jag uppfattade det lite som en plojgrej, vid någon enstaka 

delfinal. Och hade inte alls räknat med att sitta i direktsändning 

i Globen och kommentera självaste finalen. Utan manus. Det 

var en helt ny situation och ganska nervöst. 

Han hann i alla fall uppfatta så mycket av spektaklet att han 

fick ett par favoriter. Podl´s och Andreas Johnsson. Carola däremot 

klarar han sig utan. 

– Hon är alldeles för mycket, för skenhelig. 

Men den Niklas Wikegård egentligen beundrar allra mest, 

alla kategorier, är Peter Jidhe själv. 

– Han är oerhört proffsig. Jag har mycket att lära av honom 

Här kan Niklas Wikegård och hans familj 

vila upp sig och se ut över Sigtuna fjärden. 

och försöker suga åt mig så gott jag kan. 

Dessutom är han som jag, en utpräglad 

tävlingsmänniska. Men så har han ju haft 

massor av syskon att öva på hela livet. 

FRÅN SCHLAGER VAR KANSKE STEGET inte så 

långt till värd för P1:s sommar. Som enda 

företrädare för idrotten fick Niklas Wikegård 

chansen att under två timmar berätta 

sin alldeles egna historia, spela sin egen 

musik och själv vara den som står i centrum 

av alldeles egen kraft. Den 19 juni var det 

nämligen premiär för Niklas Wikegård 

som radiopratare och han entrade studion 

som nummer två av alla sommarpratare, 

efter prinsessan Märta-Louise från Norge. 

– Jag ville gå ut bland de första. Annars 

hade hela sommaren varit förstörd. 

Niklas Wikegård är otroligt tacksam för 

all hjälp han fick av producenten, Ulph 

Nyström. Utan hans hjälp hade han aldrig 

klarat det menar han. 

– Radio är oerhört svårt. Varje sekund 

under två timmar är inrutad, man ska påannonsera 

och avannonsera och fixa övergångar. 

Jag beundrar verkligen alla som 

arbetar inom radio och TV. 

Niklas Wikegård blev jätteförvånad när 

de ringde från radions P1 och trodde först 

det var från Mix Megapol eller någon annan 

av de kommersiella radiokanalerna. De 

brukar nämligen höra av sig titt som tätt. 

Först vid andra telefonsamtalet tackade han 

ja. Och det var på presskonferensen han 

insåg hur stort det var. 

– Det var fler journalister då än vid OSfinalen 

i Turin. Jag kände mig nästan lite 

knäsvag när jag stod där och lät mig fotograferas 

omgiven av alla välutbildade människor; 

läkare, författare, skådisar, artister. 

OCH I HÖST FORTSÄTTER NIKLAS Wikegård 

underhålla på bästa sändningstid. I slutet 

av september, början av oktober ska han till 

Göteborg för inspelning av På Spåret med 

Ingvar Oldsberg och Björn Hallberg som 

programledare. Niklas Wikegård ska tävla 

tillsammans med Alexandra Zassi, känd 

från Robinson bland annat. Alla deltagare i 

år är för övrigt nya. 

– Det ska bli skitkul. Jag ska flyga till 

Göteborg och EM i friidrott i morgon och 

där försöka få kontakt med Stefan Holm 

och HoaHoa för lite tips. Kompisar har 

rått mig att spela Trivial Pursuit för att 

öka allmänbildningen. Men jag tror det är 

svårt att bli så mycket mer allmänbildad 

på en månad. Jag får ställa mitt hopp till 

Alexandra. 

UNDERHÅLLNINGSPROGRAM TILL TROTS, 

poängterar Niklas Wikegård att jobbet som 

expertkommentator är hans huvudsakliga 

sysselsättning. Han har tecknat kontrakt på 

ett år i taget med SVT. Och han medger 

att han är lite rädd att synas för mycket. 

– Jag har tackat nej till många förfrågningar, 

bland annat ”Rampfeber” och 

”Jeopardy”. Någon måtta får det ändå vara. 

OM NIKLAS WIKEGÅRD FÅR önska är det dock 

inom media mycket av visionerna kretsar. 

Drömmen säger han vore en egen talkshow 

i likhet med ”Karin 21.30”. 

– Men med intervjuer av näringslivs- och 

sportprofiler. Det finns så många gemensamma 

nämnare dem emellan. 

EN ANNAN DRÖM ÄR ATT ÅKA på turné runt 

landets skolor och bostadsområden några 

gånger om året med syfte att möta barn 

och prata om vikten av god hälsa liksom 

vikten av att vara en god vän. Om etik och 

moral. 

– Det finns ett antal stora företag som 

skulle kunna tänka sig att sponsra en sådan 

satsning. Och helst av allt skulle jag vilja få 

med personer som barnen känner igen, typ 

Linda Bengtzing, Adam Alsing och Mikael 

Persbrandt. 

NIKLAS WIKEGÅRDS EGEN förebild är utan 

tvekan Leif Bork. Som tidvis varit ledare 

för såväl Djurgården som det svenska 

landslaget. 

– Leif Bork kör sin linje. Han är kontroversiell 

och nytänkande och han uträttade 

verkligen något. 

Men även om Leif Bork är förebilden 

är det inte honom Niklas Wikegård klassar 

som den bäste svenske tränaren genom 

tiderna. Den titeln tillmäter han i stället 

Bengt-Åke Gustafsson. 

– Har man tagit Sverige till OS-guld och 

VM-guld under samma år kan man inte 

vara annat. 

Något att bita i för Niklas Wikegård som 

trots att han lagt tränarplanerna på hyllan 

vad gäller lag i elitserien, förmodligen 

skulle tacka ja om han fick frågan att bli 

Sveriges näste förbundskapten. 

– Absolut, det vore verkligen en dröm. 

FLYTTEN TILL SIGTUNA STAD för fyra år 

sedan byggde inte direkt på någon dröm. 

Wikegårds bodde vid tillfället i Falsterbo 

när de bestämde sig för att flytta upp till 

Stockholmstrakten igen. Under en och en 

halv månads tid pendlade de regelbundet 

till Arlanda för husvisningar på orter som 

Täby, Vaxholm, Sollentuna och Trosa. 

Men valet föll så småningom på Sigtuna. 

Något de aldrig ångrat. 

– Vi kan inte bo bättre än i Sigtuna. 

Man bor på landet och i en stad samtidigt. 

Här finns allt en familj behöver i form av 

service, bra skolor, strövområden och vatten. 

Dessutom bjuder stan på så många 

aktiviteter, sommar såväl som vinter. Det 

formligen sjuder av liv längs strandpromenaden, 

i hamnen och längs Stora gatan. I 

vilken annan stad kan man promenera till 

en restaurang för en fyra rätters och sedan 

promenera hem igen. Helt enkelt toppen. 

Det finns bara ett moln på den klarblå 

himlen menar Niklas Wikegård och det är 

avsaknaden av ett idrottscentrum i Sigtuna. 

Och en ishall. 

– Midgårdsvallen är naturligtvis en helt 

fantastisk arena. Men man måste satsa i alla 

stadsdelar. Närhetsprincipen är oerhört 

viktig när det gäller att få alla barn att aktivera 

sig. 

Niklas Wikegård oroar sig för barnens 

väl och ve och den utveckling som sker i 

samhället, med för mycket stillasittande 

framför datorer i kombination med indragna 

gympapass i skolan. 

– Alla barn behöver röra på sig. Det är 

en bra metabolism och en förutsättning för 

att de ska kunna koncentrera sig och lyssna. 

Därför välkomnar han Sigtunahems 

sponsringssatsningar på ungdomsidrotten 

med råge. 

– Låt den där halvmiljonen bli en miljon 

nästa år. Idrottsrörelsen är vår största 

folkrörelse. Och fyller en oerhört viktig 

funktion när det gäller att förmedla viktiga 

lärdomar, som vikten av kost, motion och 

hälsa, vikten av att vara en god människa 

och förebild liksom vikten av att ta ansvar 

för sitt eget liv och utveckling. 

Niklas Wikegård 

Ålder: 42 

Stjärntecken: Våg 

Familj: fru, tre barn och hund 

Född: Gävle 

Bor: Sigtuna 

Jobb: Expertkommentator och föreläsare 

Klubbar som spelare: Brynäs och Hanhals 

Klubbar som tränare: S/G Hockey, Väsby, Boden, 

Malmö, Chur (Schweiz) och Djurgården 

Övrigt: Skriver en bok som går under arbetsnamnet 

”Wikegårds ABC” och beräknas komma 

runt jul/nyår. 

18 | glimten | nr 2 | 2006 

glimten | nr 4 | 2006 | 19


Nedslag 

Nedslag | Sigtuna 

sid 36 

sid 25 

sid 28 

WENNGARNS SLOTT 

VIBY BY 

sid 10 

sid 40 

MELCHER SKOUGHS GATA 

MARMORVÄGEN 

SIGTUNA 

TVILLINGBACKARNA 

SSHL 

SIGTUNA IF 

RÅDHUSET 

MARIAKYRKAN 

GARNSVIKEN 

sid 10 

GLIMMERVÄGEN 

OMRÅDESKONTOR 

SIGTUNA 

sid 37 

UTGRÄVNING 

BIOGRAF 

BÅTHAMNEN 

TANT BRUN 

sid 31 

sid 22 




Dödmans 

kista i Sigtuna 

Text och foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Arkeologer, osteologer, processionsväg, bebyggelse och 

skelett. Detta är vad vi idag kan se mellan Stora Gatan och 

Prästgatan i Sigtuna. Utgrävningsplatsen som är en av de 

största arkeologiska undersökningarna sedan 1990-talet. 

TIDEN MELLAN VIKINGATIDEN och den nya 

tiden brukar vi kalla Medeltiden och det 

är då kyrkogården mellan Stora Gatan och 

Prästgatan anlades. En 450 kvadratmeter 

stor utgrävning finns nu att beskåda fram 

till och med den sista oktober innan Humlegårdens 

nya byggnad skall etableras, en 

utbyggnad av rehabkliniken. 

HÄR BEFINNER SIG JUST NU TOLV arkeologer 

varav fördelningen mellan kvinnor och män 

är 50–50. Två av dessa är även utbildade 

osteologer. Det krävs 80 

universitetspoäng för att bli 

arkeolog berättar Anders 

Wikström, arbetsledare eller 

grävledare som det även 

kallas. Arkeologer har ett 

brett spektra, de kan hantera 

redskap och rester från 

redskapstillverkning, spår 

efter boplatser och gravar, 

medeltida gårds/bytomter. 

En osteolog forskar på 

ben, fastställer ålder, kön, 

sjukdom och så vidare. Sen 

finns en tredje grupp men 

dessa möter vi inte här på 

utgrävningen i Sigtuna, det 

är istället de vi ser på filmer 

som Jurassic park, nämligen 

paleontologerna, de 

som forskar om dinosaurier 

och övriga fossiler. 

SEDAN I MAJ HAR utgrävningen 

pågått och hittills 

Tove Björk 

har 115 gravar grävts upp. 

–Vi räknar med att få 

upp cirka 160 gravar innan 

vi avslutar vårt jobb här i 

slutet av oktober, säger Anders Wikström. 

Under våren och sommarens arbete på 

utgrävningen så har även cirka 700 personer 

fått guidad visning av Tove Björk, det 

har varit ett stort intresse från allmänheten, 

berättar Anders Wikström. 

REDAN VINTERN 2004–2005 började Anders 

Wikström med en förundersökning av 

platsen, hela arbetet beräknas vara klart 

när rapporterna är skrivna vid årsskiftet 

2007-2008. Med efterarbetet får Anders 

Wikström hjälp av Anna Källström, doktor 

i osteologi, då ska alla fynd registreras och 

läggas in i en databas. Utställning och föreläsningar 

är också något som skall förberedas 

och genomföras efter utförd rapport. 

När det gäller arkeologi är det kulturminneslagen 

som gäller och det är länsstyrelsen 

som bestämmer vad som får och skall 

göras. Naturligtvis är det mycket ekonomi 

som styr detta arbete. 

TIDEN FÖR UTGRÄVNINGEN HAR dock förlängts 

i en månad eftersom man utan föraning 

hittat bebyggelse under kyrkogården. 

Denna bebyggelse gör att det är lättare 

att datera och tidsbestämma kyrkogården. 

Varje fynd dateras och till fynden räknas 

krukskärvor, sten, pärlor och mycket annat 

som legat dolt under jord i hundratals 

år. Under vår intervju hittas en pärla och 

det blir ytterligare ett fynd att numrera till 

samlingen. 

TIDSPRESSEN ÄR HÅRD OCH VARJE GRAV får 

ta max två dagar att ta upp för att tidplanen 

skall hålla, berättar Anders Wikström. 

Kvarlevorna ska mätas och kontrolleras 

och fotograferas innan de läggs i lådor för 

efterarbetet. 

– De som ligger begravda på denna del 

av kyrkogården var troligen fattiga eftersom 

den ligger en bit från själva kyrkan, 

berättar Anders Wikström. Desto närmare 

placering till kyrkan du ligger begravd desto 

högre status hade du i samhället. Enligt 

historiska källor fanns det sådana så kallade 

normativa bestämmelser. 

HITTILLS HAR MAN HITTAT TRE SKELETT efter 

personer som dött i spetälska. Det ser man 

på skelettet, speciellt på fingrar och tår. I 

övrigt kan man ofta se om det är en man 

eller kvinna, på kraniet och naturligtvis på 

bäckenet. På bakhuvudet, pannbenet och 

käkpartiet brukar det vara lättast att se om 

det är en man eller kvinna man har framför 

sig, men helt säker kan man inte vara förrän 

man går in och studerar benen ordentligt 

med hjälp av en osteolog, säger Anders 

Wikström. Dock verkar det som att det är 

flest män och väldigt få barn som begravts 

här, fortsätter Anders Wikström. Om det 

varit något trauma runt den döda är ofta 

svårt att se om det inte är brutna ben eller 

svärdshugg. Armborst– och/eller pilbågeskador 

är ofta svåra att tyda eftersom 

de skador de ger ofta inte 

syns på skelettet. Man 

bedömer skeletten på en 

skala från 1–4, där 1 är ett 

intakt skelett, 2 är 50–75 

procent och så vidare. 

EN PROCESSIONSVÄG har 

grävts fram mitt i utgrävningen, 

en väg som 

troligen anlades samtidigt 

som man byggde kyrkan. 

Sigtuna var ju för en tid 

en av Sveriges viktigaste 

kyrkostäder. Under 1070- 

till 1120-tal nämns Sigtuna 

som biskopssäte, men 

detta flyttades år 1164 

till gamla Uppsala. Processionsvägen 

användes 

antagligen vid kyrkliga 

högtider, sannolikt som 

fraktväg för stenmassorna 

till kyrkbygget. 

VAD SOM EGENTLIGEN 

hände här i Sigtuna på 

medeltiden och vilka som 

ligger begravda på den 

kyrkogård som Anders Wikström 

och hans kollegor nu gräver upp är 

en gåta och vi väntar med spänning på den 

rapport som Anders Wikström ska ta fram 

utifrån allt material som de nu hittat. Drygt 

ett halvt ton djurben från slaktavfall och 

5000–6000 fyndnummer skall nu registreras 

och undersökas och lära oss mer om vår 

intressanta historia. 

NÅGOT SOM ANDERS WIKSTRÖM lärt sig genom 

åren är att lämna små spår vilket underlättar 

arkeologens jobb i framtiden. På 

stora gatan har man t ex hittat ölsejdlar och 

matrester från 1925 när man grävde ner 

vattenledningarna i Sigtuna. Anders berättar 

”mellan honom och mig” innan vi skiljs 

åt att han brukar lägga ner en colaburk i 

jorden innan man gräver igen. För vem vet 

om 1000 år när det är dags att gräva upp 

igen, då är det väl tacksamt att hitta en daterad 

colaburk. 

Är du intresserad av att se utgrävningen, se evenemangstips sid 54 




emot iklädd en lång, mörk medeltidsdräkt i 

linne. Längs hela Stora gatan hänger medeltida 

flaggor och de som betalat entréavgift 

får tjärade band med pärlor om sina 

handleder. Och precis allt. Såväl dräkter 

som flaggor och de tjärade entré banden 

är hemmagjorda. Snacka om äkta vara och 

kvalitet. 

Medeltidsdagarna 

i Sigtuna Stad 

Karin Sallander, Sigtuna 

Turism 

För fjärde året i rad arrangerade 

Sigtuna turism 

och Sigtuna museum, 

Sigtuna Medeltidsdagar. 

Evenemanget gick av 

stapeln den första helgen i 

juli. Och precis som tidigare 

år drog projektledare Karin 

Sallander, Sigtuna turism, 

ett tungt lass. 

För några år sedan kände bland andra Karin 

Sallander att julmarknader och Sigtuna 


möte till trots, måste man hitta på något 

nytt. Med Sigtunas fantastiska historia var 

steget inte långt att ta upp konkurrensen 

med Visby, Leksand och Husaby. Det är ju 

faktiskt Sigtuna som är Sveriges första stad. 

- Vi ville helt enkelt lyfta fram historien, 

det genuina och äkta. Och göra något mitt 

i sommaren. 

Framför allt ville man satsa på kvalitet. 

Och därmed arrangera Medeltidsdagar, 

inte att blanda ihop med kommersiella 

medeltidsmarknader. Med andra ord 

tänkte man sig att tyngdpunkten skulle 

ligga på aktiviteter, utsmyckning och äkta 

hantverk. Bort föll därmed sega remmar 

och marknadsstånd med diverse tingeltangel. 

– Tillsammans med Sigtuna museum 

drog vi upp riktlinjerna. Vi beslöt att hålla 

till på mynthustomten och museumtomten, 

enda stället som var möjligt att hägna in, 

ett måste för att kunna ta ut entréavgifter. 

Styrelsen för Sigtuna turism fattade så småningom 

beslut om att ge förslaget en chans. 

Medeltidsdagarna skulle få fem år på sig att 

etableras och skulle drivas i projektform. 

OCH I SOMRAS VAR DET FJÄRDE GÅNGEN 

Medeltidsdagarna arrangerades. Mitt i 

högsommarvärmen tar Karin Sallander 

Ungefär 3000 beökare tror Karin Sallander 

medeltidsdagarna lockade i somras. Och 

bidrog till en omsättning om totalt 100 000 

kronor inklusive sponsorsbidrag. 

– Stora Brännbo är vår huvudsponsor 

och bidrar med 25 000 kronor, Sigtunabygden 

med 10 000 kronor och Sigtuna stads 

företagare med 3 000. 

BESÖKARNA BJÖDS BLAND ANNAT på underhållning 

av ”Patrask”. Enligt dom själva 

Sveriges yngsta och snyggaste medeltidsband 

och Karin Sallander håller med. I 

övrigt var det enkom välkända ansikten 

som Lars Laurenti känd expert i kalligrafi, 

Helmer Gustafsson, ledande i att tyda runor. 

Och nytt för i år, ”Barnens verkstad”. 

Där tillfälle gavs att prova på medeltida 

hantverk.. 

– Tyvärr drog sig gycklarna ur i sista 

stund. Annars var det ungefär samma program 

som förr om åren. 

KARIN SALLANDER BEKLAGAR att platsen 

för Medeltidsdagarna inte är större vilket 

begränsar möjligheterna att utveckla evenemanget. 

Likaså önskar hon att uppslutningen 

kring medeltidsdagarna skulle vara 

bättre, liksom samverkan. 

– Om marknadsplatsen var större skulle 

vi kunna ha mer medeltida mat. Nu får 

vi begränsa smakupplevelsen till kryddor 

och torkad frukt. Vidare önskar jag att vi 

hade ett medeltida skepp som seglade här 

utanför. Vattnet var ju så centralt på medeltiden, 

den enda färdvägen. 

Och tänk att få driva en klosterskola 

i Mariakyrkan. Som ju byggdes som en 

klosterkyrka. Det är bara så jobbigt att själv 

måst dra i alla tåtar. Vi skulle behöva vara 

många fler. 

OCH MYCKET HAR HON ATT STÅ i denna dag, 

Karin Sallander. Kvällen till ära ska hon 

bjuda alla verksamma; volontärer, artister 

med flera på medeltida mat. Hon har tömt 

COOP-extra på allt vad morötter, rödbetor 

och kålrötter heter. Liksom länsat kyldisken 

på fil, stekar och kycklingar. 

– Jag har hittat ett medeltida recept på 

rödbetssoppa. Och gör dessutom färskost 

på filmjölk. Middagen blir helgens klimax. 

Jag kommer att vara som en zombie på guideturerna 

i morgon. 

Historien styr 

Elisabet Claesson, Sigtuna museum, berättar 

att det ligger mycket tankearbete bakom 

de förslag till nya gatunamn, som föreläggs 

Kultur- och fritidsnämnden för beslut. 

Kanske Glimmervägen inte var så svår eftersom 

gatan ligger i ett redan etablerat bostadsområde 

med gator namngivna utifrån 

mineralernas värld. 

Men ibland byggs helt nya områden och 

flera nya gator skall namnges samtidigt. 

Ofta är det historien som styr namnförslagen. 

Genom gatunamnen kan historien 

föras vidare in i framtiden. 

Som exempel kan nämnas namngivningen 

av några kvarter i Pilsbo där personer 

som Agneta Ross, Melcher Skough, Pål 

Pålsson, Cecilia Haraldsdotter och Eskil 

Isaksson, alla ägare av marken vid Pilsbo 

från 1400-talet fram till 1700-talet, har fått 

ge namn åt gatorna. 

Med det är inte bara historien som 

används. I övriga delar av Pilsbo, som 

byggdes flera år tidigare, spann man vidare 

på de befintliga gatunamnen i närheten, 

Nässelvägen och Tistelvägen. Det blev ett 

”taggigt tema”, med till exempel kardborre, 

slånbär och nypon. 

Detta kallas att kategorisera områden. 

Det taggiga temat ger därvid en vägledning. 

Om man inte riktigt vet var Nässelvägen 

ligger men kanske Tistelvägen, kan 

dessa vägar kopplas ihop och slutledningen 

blir att de bör ligga nära varandra. Att använda 

kategorinamn inom större bebyggelseområden 

är idag nära nog kutym. 

Helst ska gatunamnen ha lokal anknytning. 

Att låta gamla gårds- eller traktnamn 

leva vidare i gatunamnen är ett sätt att bevara 

historien. Och man eftersträvar gärna 

– när gatan får namn 

Text: Katarina Karlsson, informatör | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

unika namn, det finns till exempel väldigt 

många, kanske alltför många, Storgatan i 

Sverige. 

Ett annat sätt att låta historien framträda 

i gatunamnen är att använda så kallade 

memorialnamn, det vill säga egennamn. 

Ett måste i sådana fall är att personen 

ifråga är avliden. Elisabet Claesson har 

dock ett exempel på en levande person som 

fått en gata uppkallad efter sig. Det var 

ingen mindre än Manfred Björkqvist, mannen 

som byggde Sigtunastiftelsen. När han 

1942 blev utsedd till biskop i Stockholms 

stift och skulle flytta från Sigtuna fick han 

i avskedsgåva av staden en gata uppkallad 

efter sig. Den storslagna presenten överlämnades 

i form av en färdig gatuskylt med 

namnet Manfred Björkqvists allé. 

Elisabet Claesson berättar att det kan ligga 

många års arbete bakom ett gatunamn. 

Som exempel kan nämnas Björkbackaområdet 

vid Til, med vilken namnberedningen 

arbetat i åtta-nio år. Eftersom området ligger 

vid Garnsviken blev det naturligt med 

ett fisketema. Gatan som leder in i området 

namngavs till Fiskargatan och Garnsvikens 

tre sista yrkesfiskare, Öhrlund, Lundberg 

och Glans, fick låna ut sina namn. Övriga 

gator fick namn efter olika fiskeredskap och 

här provades en variant att inte använda 

efterledet *gatan eller *vägen. 

Elisabet Claesson sitter med i kommunens 

namnberedning, en tjänstemannagrupp 

som består av personer från Stadsbyggnadskontoret 

och Kultur- och fritidsförvaltningen. 

Gruppen har arbetat sedan 

mitten av 1980-talet och skapar därmed en 

viss kontinuitet i namnsättningen av gator i 

kommunen. 

Fiskargat 

Melch 

Gnejs 

Marm 

Glimmerväge 



Sveriges minsta 

Rådhus i Sveriges 

äldsta stad 

Rådssalen står i stort sett orörd sedan invigningen, pingstafton 

1744. Borgmästarns stol, bisittarnas och det stora ovala 

bordet med klubban och klockan är i original. Det är bara Erik 

Kijhlman själv som fattas. 



antal förbrytare. Däremot användes de flitigt av gubbarna i staden 

själva. Elisabet Claesson tar oss med ut och visar en lös del av 

panelen just bakom en av fönsterluckorna till vänster om själva entrén. 

Bakom den lösa panelbiten finns nämligen en rostig krok. 

– På den här kroken hängde dörrnyckeln till rådhuset. När gubbarna 

hade rumlat runt i staden och blivit allt för runda under fötterna 

och inte vågade sig hem till gumman, gick de helt enkelt in i 

arresten för att sova ruset av sig. 

I DAG ÄR SIGTUNA RÅDHUS ETT MYCKET populärt ställe för vigsel. 

228 par vigdes här i fjol. Och tendensen i år är klart stigande. Vigselförrättare 

utses av länsstyrelsen och antalet huvudverksamma är 

tre till antalet. Kerstin Frostberg, Åke Johansson och Rolf Jangbratt. 

– Även museichefen Sten Tesch, kommunjuristen Kerstin Sundberg, 

tidigare landshövdingen Görel Bohlin samt departementssekreteraren 

Gun Eriksson har möjlighet att viga. Det är kommunfullmäktige 

som fastslår. 

Kommunfullmäktige fastslår även vigselavgiften som idag uppgår 

till 800 kronor. 

SIGTUNA RÅDHUS ÄGS OCH FÖRVALTAS AV SIGTUNA kommun. Och 

Elisabets Claessons önskan för framtiden är helt enkelt att rådhuset 

ska få vara kvar samt att kommunen ska installera åskledare. 

– Det har ju peppar, peppar inte brunnit en enda gång trots 

250 år på nacken, även om det var så när samma dag det invigdes, 

pingstafton 1744. Och låt oss verkligen slippa uppleva det. 

Än i dag hålls faktiskt rättegångar i Sigtuna 

rådhus vid ytterst speciella tillfällen, berättar 

Elisabet Claesson, antikvarie, Sigtuna 

museum. Som har kommit för att bistå 

Glimten med historien om Borgmästare 

Kijhlman och uppbyggnaden av Sigtuna 

rådhus under 1700-talets mitt. Men varför 

eller vad det handlat om, det vet hon inte. 

RÅDHUSET HAR BLIVIT LITE AV Sigtuna stads 

signum som det står där mitt på torget 

likt ett litet dockhus. Förmodligen rymdes 

inte något större på den lilla plats det 

fick till förfogande omgiven av dåvarande 

”riksvägen” till Uppsala som slingrade sig 

över torget och Råstaurangen, det vill säga 

Rådhusrestaurangen som låg nästan vägg i 

vägg. Allt finns bildligen dokumenterat på 

en målning inne i rådhuset. 

ERIK KIJHLMAN TILLTRÄDDE SITT ämbete 

1737 och visade sig vara en mycket aktiv 

och driftig man. Ekonomin i staden var 

skral men med hjälp av invånarna lyckades 

han ändå finansiera en rivning av det gamla 

rådhuset till förmån för ett nytt. Det gamla 

rådhuset var nämligen i så dåligt skick att 

rättegångarna fick hållas hemma hos Borgmästaren. 

Kijhlman var själv byggherre och hade 

egenhändigt gjort alla ritningar. Ett utrymme 

för rådmännen och två arrestlokaler. 

Rådhuset skulle ju hålla både rättegångar 

och tjäna som arrest. 

– Mitt emot rådssalen låg polisstationen 

eller rättare sagt vaktlokalen. Och i en 

grannfastighet fanns toaletten i form av ett 

utedass med så stora hål att det var tvunget 

att finnas två vaktbefäl om någon inlåst i 

kurran behövde använda denna bekvämlighetsanrättning. 

En polisman framför och 

en bakom, fortsätter Elisabet Claesson. 

Som själv skrivit om 1700-talets Sigtuna. 

Berättelser hon nu återger med stor inlevelse 

i alla sina detaljer. 

– I början av 1700-talet var Sigtuna 

mycket fattigt och svårt sargat av sviterna 

från pesten och Karl XII:s krig. Männen 

lyste med sin frånvaro vid tidpunkten. 

Skattelängden från 1710 visar att det bara 

fanns 47 skattskyldiga. 

Räddaren i nöden blev Borgmästare Erik 

Kijhlman får vi veta, som kom till staden 

1737 och målmedvetet och radikalt drog 

upp Sigtuna ur sitt förfall. Han visade sig 

vara en riktig eldsjäl och hittade något att 

förbättra över hela staden. Förutom nytt 

rådhus, en klocka till i klockstapeln, en 

stenbelagd brygga, ny prästgård och ny 

skola. 

– Erik Kijhlman var dessutom mycket 

social och empatisk och gjorde mycket för 

att folket skulle få bättre villkor, och lät 

bland annat bygga ett fattighus. 

RÅDHUSET STÅR NÄST INTILL orört sedan 

Kijhlmans dagar. Nästan allt interiört är i 

original och införskaffat av Kijhlman själv. 

Mitt på torget, likt ett dockhus, står 

Sigtuna Rådhus. Symbolen för staden. 

Det ovala bordet målade bland annat hans 

svärmor och stolarna lät han köpa från ett 

grevligt sterbhus. 

– Han lyckades verkligen göra rådhuset 

ståtligt med fina porträtt som sig bör, 

möbler, takkronor, klubba och klocka med 

vilken han själv ringde in näste åtalade. 

I ena hörnet av rådssalen står dessutom 

paradvapnen; skäggyxor, hillebards, borg- 

mästarstaven och byglingar. Det vill säga stänger med krokar i 

ändan med syfte att fånga in tjyvar. 

– Det är byglingarna som ligger bakom uttrycket ”att hålla någon 

stången”, inflikar Elisabet Claesson. 

Det vanligaste brottet kring mitten av 1700-talet alla kategorier 

var ”förtal”. 

– Det var verkligen oerhört populärt att anmäla varandra vid den 

här tidpunkten. 

Hur ofta arresten fylldes ska låtas vara osagt. I alla fall sett till 

BORGMÄSTARE I SIGTUNA 

Måns Persson 1498–1512 

Hans Olofsson 1573–1598 

Per Siulsson före 1600 

Lars Marcusson ca 1602 

Henrich Mattsson 1615–1629 

Hans Olufsson ca 1638 

Peder Nilsson före 1638, 1640–1642 

Mårten Jönsson 1644–1652 

Anders Erichsson 1658–1691 

Stephan Nordin 1696–1709 

Mårten Bergstedt 1710–1736 

Anders Eric Kijhlman 1736-1759 

Johan Sundblad 1759–1774 

Erik Collnéer 1775–1779 

Andreas Bellander 1780–1791 

Carl Noréus 1791–1820 

Johan Adam Carelli 1821–1823 

Johan Falck Larsson 1824–1838 

Carl Wilhelm Bahrman 1838–1887 

Axel Rudolf Rydholm 1889–1891 

Carl Hugo Hallerström 1892–1919 

Alf Gustaf Dahl 1927–1947 

Källa: E.G. Hellström, Sigtuna 




”Alla tiders Wenngarn” 

Wenngarn omtalades för första gången på 1160-talet i Sveriges äldst bevarade pergamenthandling. 

Ett förlikningsavtal om mark för klostret i Viby mellan herren till Wenngarn, konungens 

fogde, en herr Björn och gråbröderna i Sigtuna. 

GODSET INFÖRLIVADES SOM kronogods 

1540-1560 av Gustav Vasa. Och gavs i förläning 

av Johan III till sin svåger Gustav av 

Sachsen som var den som byggde det fasta 

huset 1591. Det framgår av en inskription 

på slottets sydsida. 

RIKSRÅDET MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIE 

lät bygga om slottet i omgångar mellan 

1653 och 1681 och lät dessutom anlägga 

barockparken. 1682 fattades reduktionsbeslutet, 

det till trots fick De la Gardie bo 

kvar på Wenngarn fram till sin död 1686. 

Därefter tillföll godset kronan. Åren som 

sedan följde fram till 1916, var Wenngarn 

en del av indelningsverket, det vill säga 


omväxlande arrendegård åt olika adelsfamiljer 

och residens för landshövdingen i 

Uppsala län. Efter 1916 uppfördes en 

4 000 kvadratmeter stor anstaltsbyggnad 

för alkoholistvård på fastigheten, anstaltsdirektören 

själv fick en våning i slottet. 

Åren därpå byggdes daghem, hus för familjevård 

samt annan komplementbebyggelse. 

1983 sålde så staten en del av egendomen 

till Levi Petrus-stiftelsen som delvis tog 

över anstalten och byggde villor till de anställda 

på en del av åkermarken. Jordbruket 

utarrenderades. 1993 köpte ASSI-domän 

kronogodset och lät stycka av omlandet. 

Slutligen förvärvade nuvarande ägare, 

Wenngarn AB, fastigheten. Så skedde den 

21 augusti 1997. Syftet med köpet var att 

förädla och förvalta godset genom förhyrning 

av bostäder och lokaler som vid köpetillfället 

uppgick till 15 000 kvadratmeter 

(för närvarande 22 000) samt erbjuda kategoriboende 

med inriktning på natur, kultur 

och friskvård. 

DET ÄR SENSOMMAR, RUGGIGT OCH GRÅTT, 

när Lars Mohlén parkerar bilen utanför café 

Dammstugan, vid Wenngarns slott. Lars 

Mohlén är talesman för det bolag, Techcetera, 

som förvärvade Wenngarn för ganska exakt 

nio år sedan och som har sitt säte i Zürich, 

Schweiz. 

– Jag brukar skoja om att jag inte är bolagets 

talesman utan dess talisman, berättar Lars 

Mohlén. 

Och det kanske ligger något i det. Hur 

ska man annars kunna förklara det faktum 

att gälden om 26,5 miljoner för fastigheten 

Wenngarn bara nio år senare förräntats till 

ett värde om 200 miljoner. Det trots att 

slottet stängts för renovering och inte en 

besökare släppts in i byggnaden på sex år. 

HISTORIERNA OM WENNGARN är många 

och så även sagorna. Disasagan har med 

tiden ersatts av en mer modern och om än 

inte kantad av ond bråd död så i alla fall av 

långdragna konflikter. Med ett gemensamt, 

det är fortfarande etablissemanget som lurar 

i korridorerna. 

WENNGARN AB HADE GANSKA stora planer 

för utveckling av kultur-turismen redan vid 

övertagandet av fastigheten med tyngdpunkten 

lagd på historiska upplevelser 

och uthyrning av bostäder. De första två 

åren löpte på ganska bra och helt enligt 

planerna. 

– Vi slog per omgående upp portarna till 

slottet och slottsparken. Och under parollen 

köpa, äta, uppleva bjöd vi till bords och 

lät bussar transportera besökare från Sigtuna 

stad, gratis. 

WENNGARN MARKNADSFÖRDE sig tillsammans 

med Sigtuna stad, Skokloster och 

Rosersbergs slott och hade ungefär 30 000 

besökare per säsong. Omsättningen ökade 

raskt från en miljon vid övertagandet till 

ungefär tio kring sekelskiftet, år 2000. 

Utöver visningar av slottsmiljön öppnade 

man upp kapellet för bröllop, dop 

och borgerliga begravningar liksom ställde 

lokaler till förfogande för efterföljande 

middagar. 

Allt fick dock ett mycket abrupt slut den 

6 juni år 2000 då det plötsligt kom oväntat 

besök. På trappan till slottet befann sig 

nämligen företrädare för Riksantikvarieämbetet 

och statens konstmuseer och 

påstod att skalskyddet var alltför dåligt. 

Med det argumentet beslagtog man dessutom 

100-talet konstföremål som numera 

finns förvarade i ett förråd i Södertälje. 

Till sin fördel hävdade man bestämmelser 

ur en form av föremålsförordning. Med 

besöket var Wenngarn AB tvungen att 

stänga slottet. Och under förevändningen 

”renovering” står det alltjämt tomt. Sånär 

som på två privatfamiljer varav en bebor 

Disavåningen. Det blev också startskottet 

på en lång och utdragen konflikt som delvis 

fortfarande pågår. 

– Vi har erbjudit fem till tio miljoner i 

deposition och vi har dessutom erbjudit oss 

att anställa väktare men det har inte haft 

någon som helst effekt. De har stenhårt 

hållit fast vid sitt beslut. 

ANLEDNINGEN TILL FÖRVÄRVET av just 

Wenngarn går ungefär lika långt tillbaka 

som förvärvet i sig. Lars Mohlén är till sin 

profession både ekonom och jurist. Åren 

från 1973 har han varit en del av finansoch 

bankvärlden, sedan 1975 i egenskap av 

konsult. I konsultrollen har han dessutom 

arbetat över tre kontinenter. Och skaffat 

sig massor av värdefulla kontakter. De fem 

främsta samlade han en dag i Danderyd 

1995 för att berätta om en idé och de skulle 

träffas ytterligare ett antal gånger de närmaste 

åren innan saken var klar. 

– De kom hit och jag beskrev helt enkelt 

fastighetsstrukturerna och värdeutvecklingen 

i Sverige, från Upplands Väsby och 

Kungsängen i väst till Täby kyrkby i öst. 

Det vi missade i våra prognoser var värdeutvecklingen 

i Uppsala. 

Wenngarn AB fick 200 miljoner till sitt 

förfogande att förvärva fastigheter inom 

30 till 50 km radie runt Arlanda. Förs ut 

var Wenngarn slott. Därefter följde Rimbo 

Leisure Center, en centrumanläggning 

med konferens, friskvård och äventyrsbad i 

Roslagen. Därefter en hotellanläggning på 

Arlanda samt 25 lägenheter på Odenvägen 

9–41 i Märsta. 

– Wenngarn var naturligtvis en riskfylld 

men mycket bra affär. 30 000 kvadratmeter 

under 80 tak, varav 12 000 bostäder och 

10 000 lokaler. Och dessutom 12 hektar 

slottspark för 26,5 miljoner kronor. 

Förutom att återskapa slottet och slottsparken 

såg nämligen bolaget stora potentialer 

i att utveckla, förbättra och rusta upp 

den befintliga kringbebyggelsen och hyra 

ut bostäder och lokaler till kommunens 

invånare. I dag har man plats för 82 permanenthushåll, 

och har ställt 155 bäddar 

till den förfogande i den före detta alkoholistanstalten. 

Man kan hyra möblerat eller 

omöblerat, från ett sovrum till sju. Och det 

finns alltid vakanser. 

– Hyrorna ligger runt tusenlappen per 

kvadratmeter för marklägenheter med 

trädgård och parkeringsplats. Ett möblerat 

rum kan du få för runt 3 000 kronor i 

månaden. Men rummen hyrs bara ut till 

veckopendlare på månadskontrakt. 

Lars Mohlén berättar vidare att det 

fortfarande är några familjer som bor kvar 

sedan bolaget tillträdde fastigheten men 

inte många. Vidare att många av nuvarande 

hyresgäster har anknytning till flyget, med 

piloter och cabinpersonal i spetsen. 

– Vi har sex man från Lufthansa som 

tillsammans hyr en lägenhet om 165 kvadratmeter, 

möblerat. För det betalar de 

ungefär 24 000 kronor i månaden. Men då 

får de även hjälp med städningen. Jämfört 

med Arlanda hotellby är det här ett billigt 

alternativ. 

En annan relativt stor kundgrupp enligt 

Lars Mohlén är familjer som bor tillfälligt 

medan de bygger hus i exempelvis Knivsta. 

Och Lars Mohlén vidhåller att man gör 

kreditprövningar men sticker inte under 

stol med att det är lite från fall till fall. 

– Låt mig säga så här. Vi har ett ganska 

kreativt sätt att arbeta. Om vederbörande 

betalar tre månader i deposition så finns 

det väl inget att klaga på. 

SEDAN ÖVERTAGANDET har Wenngarn AB 

återinvesterat 5 miljoner från bristen årligen 

på upprustning av byggnader, bostäder 

och lokaler på fastigheten. I dag finns 

tolv helårsanställda. Förutom uthyrning 

bedriver man bland annat kommunal barnomsorg. 

Dessutom bär Wenngarn hela det 

kommunala ansvaret för gator, el-, vatten 

och avloppsnät samt har en egen fjärrvärmeanläggning. 

Och ambitionerna inför framtiden är 

både höga och storslagna. Förutom lägenheter 

och lokaler för uthyrning och fortsatt 

dagisverksamhet vill man naturligtvis åter 

öppna upp slottet och parken för besökare. 

– Redan till nästa år tror vi oss kunna slå 

upp portarna och har budgeterat med 

100 000 besök inom fem år och en omsättning 

motsvarande 30 miljoner kronor. 

NU MÅSTE DÄRFÖR familjerna på slottet 

flytta så det sista restaureringsarbetet kan 

ta vid. Både fasaden och parken behöver 

ett visst mått av uppfräschning innan besökarna 

åter väntas till Wenngarn. Utöver 

slottet planeras även för handelsträdgård, 

plantskola, SPA och kurortshotell i den 

gamla anstalten, uthyrning av konstnärsateljéer, 

arkiv för konst och kulturföremål, 

försäljning av konst och konsthantverk och 

ytterligare 30 000 kvadratmeter byggyta i 

två plan. Det vill säga 300 nya bostäder. 

– Min vision är att skapa ett litet lokalsamhälle 

på Wenngarn, min drivkraft att 

”få rätt”. 

Och det återstår att se. Än är inte konflikten 

med museiintendenter och andra 

prominenta människor över. Och Lars 

Mohlén får något trotsigt i blicken när han 

lite bryskt påtalar; 

– ”In worst case” – gör jag bostadsrätter 

av rubbet. 

SÅ VI KAN BARA HOPPAS, hoppas att sagan 

om Wenngarn ännu inte är all. 

Vänd blad och läs om ”Blodfläcksrummet” 

på Wenngarn 




PÅ WENNGARN 

Det började som en kärlekssaga men slutade i ond, bråd, död. Wenngarns slott tycks ännu ruva 

på de våldsamma händelser som utspelade sig i slutet av 1500-talet, början av 1600-talet. 

Inte bara Disasagan drar till sig nyfikna till 

Wenngarn slott. Så gör också blodfläcksrummet. 

På trägolvet syns nämligen fortfarande 

spår av pojken som på sent 1500-tal 

blev ihjälslagen för att skydda sin mamma 

tillika tjänstekvinnan på godset. 

HISTORIEN UTSPELADE SIG NÅGON gång 

i slutet av 1500-talet så vitt man vet. En 

intrig som mycket väl skulle konkurrera ut 

många av senare århundrades stora dramer. 

En berättelse som innehåller såväl svartsjuka 

som hämnd och maktlystnad. 

DET BÖRJADE MED ATT GREVEN på slottet 

inledde en kärleksförbindelse med tjänsteflickan 

som genast fick stora förväntningar 

om att en dag få flytta in på slottet som 

hans äkta hustru. Men greven hade snart 

glömt den korta romansen som bara var 

ett tidsfördriv bland många andra. Han 

gifte sig istället som planerat med en flicka 

av adlig familj. Och hon blev grevinna på 

godset Wenngarn. 

TJÄNSTEFLICKAN FÖDDE SÅ småningom 

en son. Hon visste att greven var far till 

barnet men han vägrade kännas vid sonen 

som dessutom visade sig vara efterbliven. 

Flickan fortsatte tjäna som piga. I hemlighet 

växte hennes bitterhet. Åren gick och 

hon såg sig allt mer som slottets rättmätiga 


härskarinna och sin egen son som den 

egentliga arvtagaren. 

EN DAG BLEV TJÄNSTEKVINNAN vittne till 

hur greven straffade sina barn som då var 

sju och tio år. Fylld av besatthet uppfattade 

hon detta till sin glädje som att greven inte 

tyckte om sina barn. Hon intalade sig att 

han nog helst ville bli av med dem och beslöt 

hjälpa honom. 

LITE SENARE SKULLE GREVEN och grevinnan 

resa bort en tid. Tjänstekvinnan blev tillsagd 

att vaka över barnen. 

När föräldrarna återvände efter några 

veckor blev greven till hennes stora förvåning 

inte alls lättad över barnens död, utan 

djupt förtvivlad. Tjänstekvinnan skyllde då 

allt på sin efterblivne son som nu hunnit bli 

19 år. Greven blev ursinnig och högg ihjäl 

honom med sin värja. 

TJÄNSTEKVINNAN GRÄMDE SIG i tysthet över 

att inget gått enligt hennes planer. Fortfarande 

var hon piga istället för härskarinna 

på Wenngarn. Istället koncentrerade hon 

sig då på dottern som nu hunnit gifta sig 

med en annan av tjänarna på Wenngarn. 

Hon började så sakteliga bearbeta svärsonen 

att han var den som egentligen borde 

styra över egendomen. Slutligen förmådde 

hon honom att mörda både greven och 

grevinnan. Svärsonen hoppades därmed bli 

ensam herre på Wenngarn som utlovats. 

Men tjänstekvinnan hade andra planer. 

Hon försökte röja svärsonen ur vägen på 

olika sätt, men han överlevde. 

TILL SLUT FICK HON I alla fall svärsonen inspärrad 

för morden på greven och grevinnan 

och lyckades själv undkomma och gå 

fri från misstankar. Och genom fula trick 

lyckades hon åtminstone nästla sig till en 

bättre ställning på Wenngarn. Den nye 

slottsherren såg henne som en ödmjuk och 

pålitlig gammal trotjänarinna. Och hon 

kom att bo på Wenngarn tills hon dog i 

hög ålder. 

SOMLIGA PÅSTÅR ATT KVINNAN fortfarande 

vägrat släppa taget om Wenngarn. Och att 

hon fortfarande styr över egendomen från 

andra sidan och att hon haft ett ödesdigert 

inflytande även över en del senare ägare. 

DET PÅSTÅS DESSUTOM att grevens barn 

ännu hörs gråta på vinden. 

ETT VET VI. Att i rummet där kvinnan lät sin 

egen son dö för det brott hon själv begått, 

finns en blodfläck som aldrig någonsin 

försvinner. 

Sigtunaskolan 

humanistiska läroverket 

Vad har Kungen, Olof Palme, Curt Nicolin, Peter Wallenberg och Povel Ramel gemensamt 

Jo, de har alla varit elever vid Sveriges största och kanske Europas modernaste internatskola; 

Sigtunaskolan humanistiska läroverket. 

1980 slogs de två största riksinternaten i 

Sverige – Sigtunastiftelsen Humanistiska 

läroverket (SHL) och Sigtunaskolan (SS) 

– samman och bildade Sigtunaskolan Humanistiska 

läroverket (SSHL). En modern 

internatskola som bereder plats för 590 

elever. 350 av dem både bor och studerar 

på skolan. Resterande är dagelever varav de 

allra flesta kommer från Sigtuna kommun. 

Men Sigtunaskolan humanistiska läroverket 

är inte bara en stor internatskola, det är 

också en av Sigtuna kommuns större arbetsplatser 

med 150 anställda. 


Glimtenredaktionen gör ett besök hos 

Kent Edberg, relativt nytillträdd skolchef, 

bara veckan innan de första eleverna anländer. 

Solen är fortfarande på sitt allra bästa 

humör. Och den gamla huvudbyggnaden 

tronar på den västra av tre kullar just utanför 

Sigtuna stad, med Mälaren mitt framför 

sina fötter. Bättre studiemiljö än det här är 

svårt att föreställa sig. Och knappast bättre 

arbetsmiljö heller. 

– Det är en ynnest att få jobba här. Det 

märks på flera sätt, bland annat på den näst 

intill obefintliga personalomsättningen. 

Det finns lärare, husmödrar och husfäder 

som följer tredje generationen elever, ett 

flertal åtminstone den andra. 

DE FÖRSTA ELEVERNA KOM till Humanistiska 

läroverket redan 1926. Då endast förbehållet 

pojkar. Vid tidpunkten fanns redan en 

internatskola i Sigtuna stad, Sigtunaskolan, 

grundad av Harry Cullberg. 

Sigtunastiftelsen Humanistiska läroverket 

grundades av Manfred Björkqvist som var 

mycket aktiv inom ungkyrkorörelsen i början 

av seklet, sedermera blev han utnämnd 




BV: Den nya byggnaden av SSHL. BH: 

Den äldre delen av SSHL. I mitten från 

samlingsalen i den nyare delen. 

till Stockholms förste biskop (1942–1954). 

Det utan att vara prästvigd. 

– Manfred Björkquist var initiativtagaren 

till Sigtunastiftelsen som invigdes 

1917. Det kom att bli en samlingsplats för 

Ungkyrkorörelsens ungdomsmöten där 

dåtidens problematik flitigt debatterades. 

Grupper från alla läger fördes samman, 

religiösa, sociala och politiska. Och även 

politiskt radikala. 

Kristen humanism kom den teologiska 

hållningen att kallas. Och det humanistiska 

värdegrunderna genomsyrar SSHL än 

idag. 

– Somliga lever i föreställningen att 

SSHL har en kristen prägel. Så är det inte. 

Vi har elever från många olika länder med 

olika etnisk och kulturell bakgrund. Däremot 

präglas vi fortfarande av ett humanistiskt 

koncept. Det vill säga ett erkännande 

av alla människors lika värde, omsorg om 

de svaga, tolerans mot oliktänkande och 

tar avstånd från alla former av förtryck och 

diskriminering. 

INFÖR STUNDANDE LÄSÅR HAR 590 elever 

antagits för studier vid SSHL. Skolan 

erbjuder både undervisning på grundskolenivå 

och tre gymnasieprogram. Naturvetenskapliga- 

, samhällsvetenskapliga 

programmet och något som går under 

beteckningen, IB, International Baccalaureate. 

En fullständig internationell utbildning 

som ges runt om i hela världen, där 

undervisningen självklart sker på engelska. 

Även samhällsvetarprogrammet kan väljas 

på engelska om man så vill. 

– SSHL är en internationell skola. Och 

målgruppen är sedan begynnelsen, främst 

utlandssvenskar. Hela 63 länder finns representerade 

bland de 590 eleverna som 

kommer till hösten. 

Därmed 

är så gott 

som hela 

världen samlad på SSHL och gör skolan till 

en spännande och fantastisk mötesplats. 

– Ofta får vi höra uppfattningar som att 

våra elever skulle vara en homogen grupp, 

bara för de privilegierade. Men så är det 

absolut inte. Tvärtom, våra elever kommer 

från olika kulturer med olika bakgrund och 

modersmål. Och det är just dessa heterogena 

inslag som berikar. 

Och Kent Edberg menar att SSHL på ett 

bra sätt lyckats ta till vara mångfalden och 

integrera ungdomarna och att sådant som 

exempelvis mobbing är ytterst ovanligt. 

TILL SIGTUNASKOLAN HUMANISTISKA läroverket 

hör ett ganska stort antal byggnader 

som breder ut sig från bergknallens topp 

ner mot vattnet. Som ett eget litet samhälle, 

en skolstad. Allra högst upp på kullen 

tornar den gamla ljusgula huvudbyggnaden 

upp sig mot skyn, som ett Sigtuna Akropolis. 

Något längre ner i backen ligger 

en huskropp i total kontrast till de äldre 

genom sitt ultramoderna utförande med 

fönsterpartier från golv till tak. Det är 

ett nybygge, som bland annat innehåller 

huvuddelen av skollokalerna. Direkt när 

man kommer in i byggnaden möts man av 

en bokhandel och en butik där man kan 

köpa skoluniformer liksom loggade tröjor, 

overaller, skolmaterial och allt annat som 

eleverna kan tänkas behöva. Runt omkring 

huvudbyggnaderna ligger de elva elevhemmen 

utspridda som tillsammans utgör hem 

för internateleverna. 25 i varje samt husmor 

och husfar. Pojkar för sig och flickor 

för sig. 

Just husmor och husfar är väldigt viktiga 

för att hjälpa eleverna tillrätta och se till 

att de får den trygghet som krävs för ett 

bra studieresultat. Det kan handla om hjälp 

med läxor eller bara att sitta ned och prata 

en stund om allt som rör sig i en tonårings 

kropp och själ. 

– Vi är mycket noggranna i rekryteringen 

av husmödrar och husfäder som i sig 

kan ha lite olika bakgrund. Några har lärarbakgrund, 

någon är före detta officer, andra 

har erfarenhet av att arbeta med ungdomar. 

Gemensamt är dock att samtliga har bred 

livserfarenhet. 

PÅ ELEVHEMMEN HAR MAN gemensam läxläsning 

varje dag och intar frukost, middag 

och kvällsmål. Och för att allt ska fungera 

finns regler. Enkla, tydliga och väl förankrade. 

– Det bygger på sunt förnuft och respekt 

för varandra. Verksamheten skulle inte 

fungera annars. 

En av de viktigaste är nolltolerans mot 

droger, alkohol och tobak. Likaså mot 

mobbing och trakasserier. Dessutom finns 

regler om läxläsning, när det ska vara tyst, 

om hur många hemresor som beviljas per 

termin och inte minst när man ska bära 

skoluniform. 

– Skoluniformen har vi vid högtidliga 

tillfällen som skolavslutningar och lucia. 

Liksom varje onsdag i veckan. Det är 

eleverna själva som önskat detta. Onsdagar 

blir med det lite speciella. Vi brukar då 

samlas i aulan och inleda dagen med en gemensam 

morgonsamling och framträdande 

av någon av eleverna. Det kan vara opera, 

rock eller klassiskt, i grupp eller solo. 

Man kan skymta ett mått av stolthet hos 

Kent Edberg när han berättar och som i 

förtroende säger han sig vara övertygad 

om att en och annan av eleverna med all 

säkerhet kommer att bli framtidens stora 

stjärna eller estradör. 

– Det finns bland annat en flicka som 

spelar violin. Och jag är bergsäker på att 

hon kommer att gå hur långt som helst. 

ATT KUNNA ERBJUDA EN AKTIV och meningsfylld 

fritid är minst lika viktigt för 

elevernas utveckling som själva skolgången 

på SSHL. Det är helheten som är det 

primära. All kunskap, vare sig den hämtas 

ur klassiska skolämnen, idrott, skapande 

konstnärlig verksamhet eller fritidsverksamhet, 

hänger ihop. Det framgår tydligt 

ur den viljeförklaring som dokumenterats. 

– Skolan måste ta hela det ansvar som 

föräldrarna normalt tar eftersom eleverna 

inte bara studerar här. Det är också deras 

hemmamiljö. Att se till att barnen och 

ungdomarna är aktiva på sin fritid är naturligtvis 

jätteviktigt för deras personliga 

utveckling. 

OCH TILL ELEVERNAS FÖRFOGANDE finns 

i princip det mesta man kan önska sig på 

SSHL, vare sig det handlar om idrott eller 

kultur och fritid. Förutom ett estetiskt 

centrum med utrustning för allt inom exempelvis 

musik och drama. Finns idrottsplatser 

för såväl inomhus som utomhusaktiviteter. 

Man kan exempelvis ägna sig åt 

alla större bollsporter antingen genom att 

delta i skolans lag eller på motionsnivå. 

– I våras hade vi friidrottstävlingar på 

Midgårdsvallen i Märsta. Vi mötte då 

elever från andra internatskolor, bland annat 

Grennaskolan och Lundsberg liksom 

elever från 

andra Nordeuropeiska 

internatskolor. Men våra elever är inte bara 

duktiga i friidrott. De är dessutom erkänt 

duktiga i bland annat rodd och fäktning, 

simning och flera bollsporter. 

ATT STUDERA VID SIGTUNASKOLAN humanistiska 

läroverket är inte gratis. Avgifter 

tas ut både för internat– och dagelever. 

Men alla pengar som kommer in går direkt 

tillbaka till skolans verksamhet. 

– Vi har inte bara fina lokaler med den 

senaste tekniken och god omsorg om 

alla barn och ungdomar, vi har dessutom 

enormt duktiga och engagerade lärare. Och 

hög personaltäthet. Max 24 elever per klass. 

Priset för att studera vid SSHL varierar 

beroende på var man kommer ifrån. Internatelever 

till föräldrar som arbetar inom 

svenska UD är berättigade till statsbidrag. 

Hemmasvenska internatelever till kommunalt 

bidrag, hur stort varierar från kommun 

till kommun. 

– För läsåret 2006/2007 är avgiften 

ungefär 25 000 kronor för ett läsår för 

dagelever på grundskolan. 35 000 kronor 

för dagelever vid gymnasieprogrammen. 

Internat kostar ungefär 190 000 kronor per 

läsår. 

Och för att kvalificera sig som dagelev 

vid SSHL krävs 300 poäng till naturvetarprogrammet, 

280 poäng till samhällsprogrammet. 

Det betyder att man måste 

ha mycket väl godkänt i så gott som alla 

ämnen. 

– Vår skola fostrar mycket begåvade och 

drivande elever. De allra flesta kvalificerar 

sig för universitetsstudier runt om i hela 

världen. Väldigt många av topparna inom 

näringslivet började sin karriär vid Sigtunaskolan 

humanistiska läroverket. Våra elever 

får på det sättet utöver en god utbildning, 

ett enormt kontaktnät. 

Dessutom håller de kontakten livet ut. 

Vid SSHL finns något som går under 

beteckningen förbundet Sigtunaföredettingar. 

Nästan alla som gått på SSHL blir 

medlemmar och träffas regelbundet på 

årsdagar. 

– Kungen var här senast förra året och 

firade 25-årsjubileet av de båda skolornas 

sammanslagning. 

VISIONEN ÄR ENLIGT KENT EDBERG att Sigtunaskolan 

humanistiska läroverket ska vara 

Sveriges mest attraktiva internatskola. En 

bra skola, med hög kvalitet och gott rykte. 

– Just nu är vi en bra skola, med lagom 

storlek, något vi ska förvalta väl. Men vi är 

ändå inte nöjda. Vi ska utveckla pedagogiken 

ytterligare och bli ännu bättre. Vidare 

ska vi utveckla campus – renovera fastigheterna, 

förbättra ventilationen och anlägga 

fler och vackrare rabatter. Dessutom ska vi 

utveckla våra kostvanor som vi ser som en 

viktig lära för livet. 

KENT EDBERG BERÄTTAR VIDARE att skolan 

satsar en hel del på marknadsföring. Delegationer 

åker runt i världen och besöker 

länder och platser med så kallade svenskkluster. 

Bland annat orter runt medelhavet, 

Storbritannien, Hong Kong, Kina och 

Thailand. Förmodligen berättar man om 

skolarbetet, campus och resultaten. Men 

förhoppningsvis också om allt det där andra 

som liksom kommer med på köpet och 

som väldigt få andra skolor kan konkurrera 

med; nämligen en investering i frihet under 

ansvar, personlig tillväxt utifrån var och ens 

förutsättningar samt inte minst livslånga 

relationer och gemenskap World Wide. 




Stockholm-Sigtuna 

En tur på Mälaren 

Från och med denna sommar återupptog Strömma kanal båtturen mellan Stockholm och Sigtuna. 

Mellan 1 juli och 13 augusti trafikerades Mälarens vatten av båten Enköping, världens 

äldsta passagerarfartyg. 

Text: & Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Världens äldsta passagerarfartyg enligt Lloyd’s Register of Shipping, byggd 

1868 på Oskarshamns varv. Hon har under åren seglat under många namn, 

bland annat M/S Soten, när hon gick i trafik på västkusten. När Strömma 

1989 köpte och renoverade henne återfick hon sitt ursprungliga namn M/S 

Enköping. 

Ungefär 30 personer samt en hund är med på dagens färd mot Sigtuna. M/S 

Enköping kan borda totalt 120 passagerare. 

Personalstyrkan består av fyra personer. Guiden Victoria Sjöholm som 

berättar om de olika sevärdheterna och om Stockholms öar på väg ut mot 

Sigtuna. Turen går via Jakobsberg, Kungsängen och Upplands Väsby och vi 

får se många badplatser och attraktiva bostadsområden. 

Och visst finns det mycket att berätta när vi närmar oss Sigtuna som näst 

Birka är Sveriges äldsta stad. Sigtuna grundades av Olof Skötkonung i början 

av 1000-talet och är en av landets vackraste småstäder. 

Sten Hecker är kapten idag på M/S Enköping. Under färden servar Katarina 

Jonsson och Per Westholm i Matroscafeét, där finns det dryck, kaffebröd och 

lättare rätter för den hungrige. 

Markus Geiger från St Gallen i Schweiz är på sin jorden runtresa och har landat 

från Asien och har sedan en vecka varit i Sverige. På frågan varför han 

nu tar sig med båt till Sigtuna så svarar han att han förväntar sig att hitta 

dom röda husen med vita knutarna som han tycker symboliserar vårt land. 

Och visst har väl Sigtuna det men också så mycket mer. 

Väl framme i Sigtuna klockan 13 blir man erbjuden en guidad tur genom 

stadens vackra gator som tar ungefär 1 timme och promenaden går via 

Stora Gatan och vidare mot Mariakyrkan. Färden tillbaka till huvudstaden 

startar från Sigtuna 16.30 och man kliver av på Stadshuskajen igen klockan 

18.30. 

För er som inte hade eller tog chansen i år att åka med M/S Enköping så 

hoppas vi att båten återvänder till Sigtuna även nästa år. 




Sigtuna IF – idrott för alla 

Sigtuna IF är klubben för alla som vill spela fotboll och innebandy i Sigtuna. 

Dessutom är det Sigtuna IF som arrangerar bangolfen på Strandvägen om 

somrarna. 

SIGTUNA IF STARTADES REDAN 1919. Inledningsvis 

stod fotboll, bandy och skidor på programmet. Och 

den ekonomiska ryggraden i föreningen var inköpet 

av dansbanan, Klockarbacken, för 150 kr. 1922 blev 

man erbjuden mark för en idrottsplats vid Aludden. 

Föreningen jobbade dock för en annan lösning och fick 

till slut lov att arrendera en hage vid Ragvaldsbo. Den 

hagen användes ända fram tills nuvarande idrottsplats 

stod klar, 1932. 

Under åren som gått har flera andra idrotter funnits 

på programmet. Bland annat orientering, bandy, tennis, 

friidrott, ishockey, schack, handboll och skidor. 

I DAG HAR SIGTUNA IF UNGEFÄR 800 betalande och aktiva 

medlemmar. I princip alla är engagerade i fotbollen, 

innebandyn är mer som ett komplement och bangolfen 

det som drar in pengar. I alla fall enligt Kurt Andersson, 

marknadschef, Sigtuna IF. 

– Bangolfen har funnits sedan början av 1990-talet. 

Klubben frågade kommun om det gick bra att uppföra 

en bangolfbana och det gjorde det under förutsättning 

att grannarna samtyckte. 

Och så begav sig aktiva ut och knackade dörr och på 

den vägen är det. Bangolfen ger mycket klirr i kassan, hur 

mycket vet inte riktigt Kurt Andersson men är övertygad 

om att årets säsong slår alla tidigare rekord. 

– Vädret och turisterna har varit med oss i år. Det har 

varit rusch så gott som varje kväll. Bangolfen erbjuder 

såväl gammal som ung en trivsam sysselsättning och är en 

viktig komponent för Sigtunaborna ur den aspekten. 

Det är aktiva barn, ungdomar och föräldrar som 

bemannar Bangolfen varje dag under hela sommaren. 

Från elva till halvtio på kvällen och ersättningen tillfaller 

respektive lag. 5 600 kronor för en hel vecka. 

SIGTUNA IF FYLLER EN VIKTIG funktion för boende i Sigtuna 

stad. Föreningen erbjuder fotbollsverksamhet för 

både pojkar och flickor och har lag från sex års ålder 

till dryga 40. 

– Vi har flick- och pojklag från födda -00 till Juniorlag, 

U-lag, A-lag och C-lag. Det vill säga gubbar kring 

40 år. 

A-laget spelar i division fem och enligt Kurt Andersson 

är det en rimlig målsättning att försöka hålla sig kvar 

där. Avancemang tror han inte riktigt på. 

– Vår styrka är nog främst vår breda juniorverksamhet. 

Om vi ska klara vidare avancemang måste vi få in 

fler professionella tränare och lagledare. Vi har Ibu, jag 

hoppas verkligen vi får behålla honom. 

Att satsa på utbildning av tränare och ledare för såväl 


pojk- som flickverksamheten är därför en mycket viktig 

faktor. Kanske den mest kritiska. 

EN ANNAN KRITISK FAKTOR ÄR huruvida Sigtuna IP får lov 

att vara kvar eller om Sigtuna IF måste söka sig andra 

vägar. Den sittande majoriteten planerar för ett nytt 

äldreboende i staden och kommer att hålla rådslag om 

dess placering i slutet av augusti. Endera på nuvarande 

idrottsplats utmed Uppsalavägen eller vid Ragvaldsbo 

gård. Resultatet kommer att presenteras i början av 

september. 

– Jag hoppas naturligtvis att vår idrottsplats får 

vara kvar. Alternativt får vi flytta verksamheten till 

Prästängarna där vi i sommar rullat ut en ny elvamanna 

gräsplan. 

KURT ANDERSSON ÄR MYCKET nöjd med samarbetet med 

kultur och fritid, Sigtuna kommun. Kommunen har 

nämligen stått för kostnaden av gräset på Prästängarna 

mot att klubben i egen regi rullade ut mattan. Och 

vattnar så den etablerar sig. 

– Och det har vi gjort under sommaren. Det har 

fungerat jättebra. 

Dessutom har det byggts en ny läktare till planen vid 

idrottsplatsen och efter satsningar på annonsering av 

kommande matcher har antalet åskådare raskt ökat. 

– Mellan 75 och 100 personer har kommit till A-lagets 

hemma matcher. Vi har haft cafeterian öppen, liksom 

kiosken. Och därmed även fått in lite pengar på försäljning. 

Det har varit mycket trevligt. 

UTÖVER DEN IDROTTSMÄSSIGA delen av verksamheten 

försöker klubben vara aktiv även utanför plan. I höst ska 

man bland annat börja nattvandra. Sommartid städar 

man strandvägen och under marknader och andra aktiviteter 

har man försäljning. Men är man inte intresserad 

av fotboll, innebandy eller bangolf finns inte så många 

andra idrottsaktiviteter att välja på i Sigtuna stad. 

– Förutom vår verksamhet tror jag ungdomarna även 

kan välja golf, judo och tennis men vill man spela handboll, 

basket eller hockey är det Märsta som gäller. 

SIGTUNA IF KOMMER DÄRFÖR ÄVEN i framtiden att satsa 

stort på att erbjuda barn och ungdomar organiserad 

fritidssysselsättning i form av fotboll och innebandy. 

– Det ska finnas plats för alla. Bredden är det viktigaste. 

Liksom mångfalden. Man har så mycket att lära av 

varandra. Och självklart vore det jättekul om vi fick fram 

någon stjärna som förebild. Varför inte Sebastian, mitt 

barnbarn. Han är en begåvning. Men tyvärr värvades 

han av Märstapojkarna till den här säsongen. 

”Sigtunagänget” 


Småstadsidyll, mysiga områden och trevliga hyresgäster, så 

beskriver områdespersonalen i Sigtuna sitt arbetsfält. 

I Sigtuna jobbar Mikael Bernmark, områdeschef sedan 2004, kvartersvärdarna Johan Lorenzby 

anställd sedan 2005 och Tommy Lindqvist som jobbat inom Sigtunahem i tio år. I området ser 

man också veteranen Martti Malinen med trettio år i bagaget och Bengt Holmgren (ej med på 

bild) anställd sedan 1996 och nytillskottet Anne Thomasson, alla tre markvärdar. 

Det är små, stabila områden med familjekänsla. 

Och alla som bor här är väldigt 

måna om sina områden och bostäder. 

– Detta ställer givetvis höga krav på oss 

områdespersonal, understryker Mikael 

Bernmark. 

I SIGTUNA FINNS EN STOR BLANDNING av 

både nya och äldre bostadsområden. Och 

under 2007 utökas Sigtunahems bestånd 

i Sigtuna med ytterligare 200 lägenheter, 



i Til och Tvillingbackarna. På Glimmeroch 

Marmorvägen i Til står lägenheterna 

klara för inflyttning redan månadsskiftet 

januari/februari 2007. 

– Man kan tro att nya områden inte kräver 

någon som helst skötsel, men så är inte 

fallet, berättar Mikael Bernmark. 

– Ofta följer en rad barnsjukdomar i 

ett nybyggt område. Men när väl dessa är 

åtgärdade och de första omflyttningarna 

gjorda behöver inte ett nytt område någon 

större skötsel under många år, fortsätter 

Mikael Bernmark 

Melcher Skouhgsgata i Garnsviken är ett 

exempel. 

– Garnsviken stod klart i maj förra året, 

nu ett år senare är allt injusterat och åtgärdat. 

Och det är verkligen ett fantastiskt 

område, säger Johan Lorenzby. 

– Här får man känslan av en riktig småstad 

och området kommer bli fantastiskt 

när buskar och träd växt upp, fortsätter 

Johan Lorenzby. 

- 

FÖR ÖVRIGT BESTÅR STORA DELAR av Sigtunahems 

bestånd i Sigtuna av äldre fastigheter, 

och framför allt nämns Brännbo där de 

flesta arbetsordrarna kommer ifrån. 

Sigtunahem förvärvade Brännbo av 

Brännbostifelsen 1996. Området var redan 

vid köpet eftersatt vilket nu har lett till 

att Sigtunahem planerar för stora underhållsåtgärder 

i området. Brännbo är ett av 

Sigtunahems större bostadsområden som 

består av cirka 400 lägenheter alla byggda 

under 1950–1960 talet. För att nå bästa 

möjliga resultat kvalitetsmässigt och ekonomiskt 

krävs noggrann planering i samarbete 

med de som bor i området och våra 

egna experter inom byggnadsteknik. Att 

genomföra underhåll och ombyggnad i den 

omfattningen kommer att kräva ganska 

lång startsträcka för planering men också 

genomförande under flera år. När vi kommit 

lite längre i planeringen återkommer vi 

med mer detaljerad information. 

SEDAN 2005 LIGGER OMRÅDESKONTORET på 

Granitvägen i Til. Flytten till Til från Haraldsborgsvägen 

i Pilsbo, var ett efterspel 

till ryktet som området fick för ett par år 

sedan då den lokala pressen skrev om några 

incidenter som hände. 

Helt obefogat anser områdespersonalen, 

det finns inget som helst busliv i Til. På 

sista tiden har det varit lite klotter, men var 

är det inte klotter. Och något busliv har vi 

inte hört talas om. Tyvärr är ett dåligt rykte 

svårt att tvätta bort, men det är lika lugnt 

här i Til som på Nunnan i Centrala Sigtuna, 

poängterar Mikael Bernmark. 

– I Til bor folk kvar, alla känner alla och 

det är en bra mix på människor här, säger 

Mikael Bernmark. 

Och att området utökas med ytterligare 

132 lägenheter möts enbart av positiva reaktioner 

från hyresgästerna i området. 

– Det ryktas att många som redan bor 

här är intresserade av nyproduktionerna, 

det är väl ett gott betyg att man vill bo kvar 

i området, tycker Johan Lorenzby. 

PERSONALEN TROR ATT DET KOMMER vara en 

hel del utifrån som söker till de nya lägenheterna 

på Glimmer- och Marmorvägen, 

en del hemvändare kanske. 

Fakta Sigtuna 


För det är många som vill bo i Sigtuna, 

med allt som denna stad erbjuder, här 

finns caféer, natur, kultur och till och med 

kungen har ju faktiskt spenderat tid i Sigtuna 

under sin studietid, vad mer kan man 

begära. 

Så konkurrensen om bostad är hård i 

Sigtuna, och det är tur att det faktiskt även 

finns hyresrätter att tillgå, något som inte 

alla utifrån är helt medvetna om. 

TILOMRÅDET HAR EN STOR POTENIAL att bli 

ännu mer attraktivt alltsedan Iskanders 

Livs & Frukt Grönt slog upp sina portar 

den 1 september. 

– Vi hoppas verkligen att det går bra för 

Iskanders, det är ju faktiskt lite lyx och status 

att ha en livsmedelsbutik i sitt närområde, 

säger Mikael Bernmark. 

Men det är inte bara Til som har fått en 

ny butik, vi har även glädjen att berätta att i 

Sigtuna Stad i gamla Konsumbutiken öppnar 

en ny livsmedelsbutik till jul. 

YTTERLIGARE SOM HÄNDER UNDER hösten 

är att Granitvägen får ett nytt bokningssystem 

för tvättstugan i höst. Vidare får alla 

områden nyckeltuber, vilket vi i personalen 

ser mycket positivt på, då vi kan utföra fler 

reparationer på ett effektivt sätt. 

OCH I SÖDERTIL BYGGER KOMMUNEN en så 

kallad spontanidrottsplats för utomhuslek 

av fotboll, handboll, basket och annat. 

Den beräknas vara klar i månadsskiftet 

september/oktober. 

Område Byggår Tot. antal Antal 

1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok lägenheter Omflyttn.–05 

Granitvägen 1983 - 57 30 43 10 140 37 

Sandvreten 1984 - 8 8 2 - 18 1 

Lönngränd 1985 - 32 - - - 32 0 

Jakobs Gränd 1986 17 1 - - - 18 0 

Kyrkolunden 1987 - 6 7 2 - 15 1 

Nunnan 1988 - 26 12 2 - 40 4 

Harberget 1991–92 1 26 18 23 - 68 14 

Tilgärdet 1993 - 34 12 32 - 78 23 

Pilsbo 1998–99 2 28 11 22 - 63 15 

Brännbo 1955–69 80 96 188 32 - 396 56 

Pilsbo 2 2001 - 20 16 20 8 64 18 

Garnsviken 2005 - 30 8 26 4 68 5 

Tilgärdet 2006–07 1 65 54 12 - 132 under byggnation 

Grattis alla som bor i Til. Nu 

får ni åter möjlighet att göra 

kompletteringsköp i en fullskalig 

närbutik. 


Redan första september slås portarna upp 

till den gamla Ica-butiken och färskt bröd, 

smör och mjölk och en och annan godisbit 

kan inhandlas mellan tio på morgonen och 

sju på kvällen. Det berättar Abud Iskander 

när vi gör ett besök i lokalen som redan är 

till bredden fylld med varor. Tillsammans 

med Savan Marotjan har han köpt fastigheten 

av Sigtunahem och nu återstår bara 

rekryteringen av ett kassabiträde. 

– Vi hade tänkt öppna i samband med att 

skolorna börjar igen men det är avhängigt 

rekryteringen. 

Abud Iskander är inte övertygad om att 

verksamheten kommer att gå ihop men har 

tillsammans med sin kompanjon bestämt 

sig för att ge det chansen ett år eller två. 

– Det är omöjligt att säga. Men ett är säkert. 

Vi kommer att hålla konkurrenskraftiga 

priser i linje med Coop Extra, Liedl 

och Willys i Märsta. Och inte lägga på bara 

för att det råkar var en närbutik. 

Abud Iskander är lite besviken på alla 

stora köpcenter och jättebutiker som etableras 

över allt och slår ut de mindre butikerna 

i kommundelar och på landsbygd. 

– Det är synd om äldre och handikappade 

som inte har så lätt att ta bussen och 

inte har egen bil. Det får allt svårare att 

göra sina dagliga inköp. 

Abud Iskander beräknar att de behöver 

ett kundunderlag på flera tusen för att gå 

runt. Och har tagit reda på att det finns 

drygt fem tusen hushåll i närområdet. Det 

är därför inte utan han ser fram emot att 

Sigtunahem ska fylla sina nyproducerade 

lägenheter. 


Iskander får nytt liv i gamla 

Ica-Livs – Granitvägen 28 

– Vi hoppas verkligen kunna hålla en bra 

service och erbjuda det mesta i kompletteringsväg. 

Vi kommer att ha frukt och 

grönt, mejerivaror, färskt bröd, godis, läsk 

och tidningar, hygienartiklar och annat 

smått och gott. 

Axfood och Sevan kommer att leverera 

varorna till butiken. Sevan är ett eget 

märke. Som importerar varor från Libanon, 

Spanien och Italien och därmed kommer 

att stå för de mer exotiska inslagen i 

butiken. 



Pilsbo 

Källa: Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna kommun 

Utöver den pågående byggnationen har 

nyligen markarbeten startat för den sista 

etappen i Pilsbo. Etappen kommer att innehålla 

23 småhus med äganderätt. Därefter 

är hela Pilsboområdet färdigutbyggt. 

Tvillingbackarna 

Byggstart hösten -06 

Byggstart hösten -06 

Sigtunahöjden 



Utredning 

I anslutning till kurs- o konferensanläggningen 

Sigtunahöjden planeras dels att 

bygga tio nya villor som ska säljas, dels att 

uppföra ett kinesiskt tempel som ett komplement 

till anläggningen. Detaljplanen 

för dessa förändringar antogs i bygg- och 

trafiknämnden i juni 2006 men planen har 

blivit överklagad. 


Området planeras för en byggnation av 

flerbostadshus med hyresrätt och bostadsrätt 

om totalt 150 bostäder. Bebyggelsen 

blir i två- och trevåningshus. Trevåningshusen 

kommer att innehålla hiss. 

Detaljplanen har varit överklagad men 

har nu vunnit laga kraft. Byggherrar är AB 

Sigtunahem och JM AB. 

Brunnsängen 


pågår 

Ett område intill ”Flickornas” stuga har kommunen 

nu har sålt sju tomter och köparna 

kommer successivt att sätta igång sina 

husbyggen. 

Myntvägen 


Byggstart 2007 

Situationaplan: Tvillingbackarna 

Området planeras innehålla 19 småhus med 

äganderätt på relativt stora tomter. Byggstart 

planeras till 2007 under förutsättning 

att planen blir klar. Den är för närvarande 

överklagad till regeringen. Byggherre är 

JM AB. 

Björkbacka 


Pågår 

På östra sidan om Garnsviken i Norrtil 

planeras cirka 100 bostäder i småhusbebyggelse. 

Området har ett härligt läge invid 

vattnet. Detaljplanen har vunnit laga kraft. 

Marmorvägen 


Pågår 

Byggstart har skett under 2005 med 60 lägenheter 

med hyresrätt i Sigtunahems regi. 

Rådslag i Sigtuna stad 


Under 2005 hölls två rådslag där frågorna handlade om Sigtuna stad. Den ena frågan var om man 

helt skulle stänga av trafiken vid Stora Brännbovägens anslutning mot Uppsalavägen eller om det 

skulle vara tillåtet med enkelriktad trafik med tillfart från Uppsalavägen. En majoritet, 74 procent 

valde alternativet med enkelriktning. 

Den andra frågan handlade om strandlinjen och det var två delfrågor. Den ena handlade om parken 

vid strandpromenaden skulle fyllas ut eller ej. En majoritet, 68 procent ville ej ha någon utfyllnad. 

Den andra frågan handlade om hur mc-vägen skulle dras där det varit en lucka i strandpromenaden. 

En majoritet, 70 procent ville ha en strandnära dragning istället för en längre ut i vattnet på bro. 

Ett tredje rådslag pågick i år mellan den 21–28 augusti. Det handlade om var någonstans i Sigtuna 

stad det ska byggas ett nytt äldreboende. Alternativen var på Ragvaldsbo gård eller vid Sigtuna IP. 

Pågår 

På Glimmervägen i Til, Sigtuna uppför Sigtunahem 72 bostadslägenheter i både loftgångs- 

och radhus. Första inflyttning i månadsskiftet januari/februari 2007. 

Övriga projekt i Sigtuna stad 


Humlegården, rehabiliteringshem för neurologiskt sjuka ska byggas ut i Sigtunahems regi. Med 

anledning av den utbyggnaden pågår fn utgrävningar i parken Humlegården. 

Vattensport i Sigtuna föreslås få förbättrade möjligheter att utöva sina verksamheter. Det är 

tänkt att vattenskidklubben och kanotklubben Mälarpiraterna skall kunna bygga klubbhus, båthus, 

förråd och så vidare vid Garnsvikens västra strand. 

Fotboll, ny fotbollsplan har anlagts vid prästängarna i sommar. 

Hamnen i Sigtuna kommer att utvecklas i anslutning till Våfflan bl a med en brygga så att man 

kan gå förbi Våfflan även längs vattnet. 

Hällsboskolan har köpts av kommunen, olika planer finns på vad som skall inrymmas där, bland 

annat en förskola. 

Pågår 

Til/Glimmervägen 


Pågår 

I anslutning till Sigtunahems bostadsbestånd 

vid Granitvägen har under 2005 

byggstart skett av ett 70-tal lägenheter i 

flerbostadshus. Det blir hyresrätter i Sigtunahems 

regi. 

Illustration: Tomas Gustafsson 


Nedslag 

Områdesfakta 

| Sigtuna 

Sigtuna 

Befolkning efter ålder och kön 

Ålder Män Kvinnor Totalt Procent 

0–6 år 329 295 624 9 

7–17 år 592 556 1 148 17 

18–22 år 177 143 320 5 

23–30 år 189 191 380 6 

31–45 år 729 791 1 520 22 

46–64 år 776 886 658 10 

65–74 år 302 356 658 10 

75–w år 175 285 460 7 

Totalt 3 269 3 503 6 772 100 

18–w år 678 854 1 532 23 

År: 31 december 2004 

Befolkning efter födelseland 

Födelseland Antal Procent 

Sverige 6 083 90 

Övriga Norden 264 4 

Europa utom Norden 225 3 

Utanför Europa 200 3 

Totalt 6 772 100 


Boende efter fastighetstyp 

Fastighetstyp Antal Procent 

Lantbruk 0 0 

Småhus exkl. fritidshus 4 059 60 

Fritidshus 52 1 

Hyreshus inkl. övriga 2 649 39 

Totalt 6 772 100 


Bilinnehav 

Befolkning 18–64 år efter sysselsättning 

och bransch 


Sysselsättning Totalt Procent 

Förvärvsarbete 2 893 77 

Ej förvärvsarbetande 884 23 

Befolkning 18–64 år 3 777 100 

Förvärvsarbetande efter bransch 

Jordbruk, skogsbruk,jakt, fiske 9 0 

Tillverkning, utvinning 172 6 

Energi, vattenförsörjning, avfalsshantering 14 0 

Byggverksamhet 111 4 

Handel, kommunikationer 957 33 

Finansiell verksamhet, företagstjänster 497 17 

Utbildning, forskning 378 13 

Vård, omsorg 315 11 

Personliga och kulturella tjänster 223 8 

Offentlig förvaltning mm 170 6 

Ej specificerad verksamhet 47 2 

År: 2003 

Utbildningsnivå Antal Procent 

Förgymnasial inkl. uppgift saknas 570 15 

Gymnasial 1 932 50 

Eftergymnasial < 3 år 424 11 

Eftergymnasial 3+ år inkl. forskarutbildning 956 25 

Befolkningen 18–64 år 3 882 100 


Personbilar Antal Procent 

I trafik 2 582 91 

Avställda 244 9 

Totalt 2 826 100 


Befolkning 18–64 år efter utbildning 

Källa:Statistiska centralbyrån (SCB) 

Källa:Statistiska centralbyrån (SCB) 


Vad säger lagen | Harry Steinmann 

VAD SÄGER LAGEN 

Harry Steinmann, advokat 

Husdjur i lägenheten 

SKRIV TILL HARRY STEINMANN 


Fråga: Är det tillåtet att ha vilka djur som helst i en 

bostadslägenhet 

Svar: En bostadshyresgäst i ett flerfamiljshus 

måste alltid iaktta ordning och 

gott skick och väl vårda sin bostad. När 

det gäller vanliga husdjur - hundar, katter, 

fåglar, akvariefiskar och motsvarande 

- krävs inte något särskilt tillstånd från 

hyresvärden för att hyresgästen skall kunna 

ha sådana djur i bostaden. I vissa fall kan 

dock lägenheten vara belägen i ett hus som 

är inrättat för allergiker varför det kan gälla 

förbud mot att ha sådana husdjur i huset. 

En hyresgäst som bryter mot ett sådant 

förbud riskerar att förlora sin bostad om 

hyresvärden säger upp hyresavtalet. Denna 

typ av allergikerbostäder är dock relativt 

ovanliga. Ormar som förvaras i terrarium 

får hyresgästen också ha i bostaden om 

hyresgästen har eventuella erforderliga 

myndighetstillstånd. 

Harry Steinmann, från advokatfirman 

Steinmann, svarar på dina frågor som berör ditt 

boendeförhållande. 

Adress: Fråga Harry Steinmann, Marina Helge, 

AB Sigtunahem, Box 509, 195 25 Märsta. 

Fax: 08-591 204 02 

E-post: marina.helge@sigtunahem.se 

Som framhållits ovan är hyresgästen 

ansvarig för sitt husdjur. De vanligaste 

problemen är hundar som skäller dag- och 

nattetid, katter som förorenar i bostadslägenhet, 

trapphus och på lekplatser, slitage 

i lägenheten samt även orm som kommit 

lös i huset. Nämnda exempel kan föranleda 

att den ansvariga hyresgästen förlorar sin 

bostad vid uppsägning av hyresavtalet. 

Enligt min personliga uppfattning är det 

direkt olämpligt att ha andra husdjur än de 

sedvanliga i ett flerfamiljshus, såsom ormar, 

grisar etc. 

Sammanfattning: En bostadshyresgäst 

får i normalfallet ha sedvanliga husdjur i 

sin bostadslägenhet utan särskilt tillstånd 

från hyresvärden. Om husdjuret orsakar 

störningar, skada eller annan olägenhet riskerar 

hyresgästen att förlora sin bostad om 

hyresvärden säger upp hyresavtalet. 

Damlandskamp U21 

Sverige-Norge 

Midgårdsvallen 

23 september 

kl. 15.00 

Passa på och gå på 

matchen. Sigtunahem 

delar ut 50 ståplatsbiljetter 

gratis. 

Fyll i talongen nedan och kom till 

Sigtunahem på Stationsgatan så 

får du två biljetter till matchen. 

Boende inom Sigtunahem och 

först till kvarn gäller. 

Kan hämtas vardagar mellan 

kl. 9–16 i vår kundservice. 

Ja tack, jag vill 

mycket gärna gå på 

landskamp. 

Namn:...................................................... 

................................................................. 

Adress: :.................................................... 

................................................................. 

Talongen lämnas till Kundservice på 

AB Sigtunahem, Stationsgatan 6, Märsta. 

 


Var står våra 

politiker i bostadsfrågan 

1. Om ditt parti hamnar i majoritetsställning 

efter valet, vad kommer då att hända med 

Sigtunahem på kort och lång sikt 

2. Hur ser ert parti på bostadssociala frågor inom 

Sigtunahem 

3. Vad anser ni vara den optimala storleken på 

Sigtunahem som företag 

MODERATERNA 

Sigtunahem är ett välskött och bra företag. Om 

vi skulle hamna i majoritetsställning kommer 

bolaget fortsatt att vara ett kommunalt bolag. Vi 

vill dock ge de hyresgäster som så vill, möjlighet 

att köpa sin bostad. Sigtunahem skall fortsätta 

att utvecklas och hyresrätter är viktigt i vårt 

samhälle. 

Att människor skall trivas i sitt boende är en 

självklarhet. Sigtunahem gör idag flera bra 

aktiviteter för att stötta detta. Det är dock viktigt 

att se till att kostnader som borde ligga på kommunen, 

inte vältas över på hyresgästerna. 

Det går inte att ge ett generellt svar på detta. 

4. Vad betyder Sigtunahem för Sigtuna kommun Ett välskött Sigtunahem är naturligtvis en 

tillgång för vår kommun. Vi vill ha varierade 

upplåtelseformer i kommunen varav hyresrätter 

är en del. Här har Sigtunahem en given plats. 

5. Vad tycker ert parti att den viktigaste boendefrågan 

är 

Bra, trygga och billiga bostäder. 

KRISTDEMOKRATERNA 

I princip ingenting. Kristdemokraterna kommer 

inte verka för en försäljning av hela eller delar 

av Sigtunahem. Däremot vill vi öppna upp för 

att en del hyresgäster, i synnerhet i områden 

där det finns gott om hyresrätter, vill ombilda 

sina lägenheter till bostadsrätt eller kooperativ 

hyresrätt. 

De är viktiga, ja rentav nödvändiga, och motiverar 

oss att behålla Sigtunahem i kommunens 

ägo. Att tillsammans med de boende skapa 

mötesplatser och meningsfulla aktiviteter är 

något som Sigtunahem bör fortsätta med. 

Bolaget bör växa i den takt som krävs för att 

möta efterfrågan på hyresrätter, men samtidigt 

är det viktigt att betona att bolaget inte får 

monopolställning på hyresmarknaden. Genom 

fler aktörer så undviks detta. 

Som ägare är det självklart bra att ha en ekonomisk 

tillgång som ett välskött bolag. När det gäller 

de bostadssociala insatserna och samarbetet 

med kommunens socialtjänst för boende som 

annars kanske inte fått någon annan bostad är 

Sigtunahem en föregångare på hyresmarknaden. 

Det viktigaste är att folk trivs i sina bostäder 

och är trygga i sina områden. Med avvecklad 

fastighetsskatt, som även drabbar hyresgäster, 

så blir boendet dessutom billigare. 




politiker i 

bostadsfrågan 

CENTERPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA AKTION FÖR SIGTUNA MILJÖPARTIET VÄNSTERPARTIET 

1. Om ditt parti hamnar i majoritetsställning efter 

valet, vad kommer då att hända med Sigtunahem 

på kort och lång sikt 

Centerpartiet har inga tankar på att sälja ut 

lägenheter från Sigtunahems bostadsbestånd, 

varken på kort eller lång sikt. 

Vi ska bygga fler nya lägenheter och fortsätta 

upprustningen av bostadsområdena. Detta gäller 

både den inre och yttre miljön. Sigtunahem 

ska vara ett långsiktigt starkt kommunalt 

bostadsbolag. 

Sigtunahem ska finnas kvar och fortsätta att 

utvecklas på ett positivt sätt. 

Sigtuna kommun kommer fortsätta vara ägare av 

Sigtunahem. Ingen utförsäljning av aktier eller 

lägenheter. 

På kort sikt (närmaste åren) fortsätter Sigtunahem 

att vara en god hyresvärd och ett starkt 

verktyg för kommunens bostadspolitik. På lite 

längre sikt (3-4 år) är målet att Sigtunahem skall 

kunna erbjuda alla som vill flytta till kommunen 

en bostad med ett par månaders varsel. Särskilt 

viktigt är det att tillgången till Sigtunahems hyresrätter 

med låga bostadskostnader ökar, så att 

ungdomar får råd att skaffa sig en egen bostad. 

2. Hur ser ert parti på bostadssociala frågor inom 

Sigtunahem 

Vi tror det bästa sättet att lösa de här frågorna är 

att samverka med de boende och alla föreningar 

som finns i bostadsområdet. 

Att få människor engagerade i sin boendemiljö 

genom samverkan är den bästa vägen. 

De bostadssociala frågorna är mycket viktiga för 

oss. Därför har vi satsat på dessa och kommer att 

fortsätta med det om vi får möjlighet efter valet. 

Vi har en positiv syn på det arbete som Sigtunahem 

bedriver och vi förutsätter att det ansvar för 

bostadssociala frågor som Sigtunahem visar ska 

kunna utvecklas ytterligare. 

Sigtunahem som ett allmännyttigt bolag har en 

viktig uppgift att fylla genom att tillhandahålla 

bostäder för sociala ändamål. Vi anser även 

att Sigtunahem ska ta ett större ansvar för att 

bygga ungdomsbostäder och bostäder för äldre. 

Det är viktigt att seniorbostäder även finns som 

hyresrätt. 

Sigtunahem skall fortsätta ta ansvar för bostadssociala 

frågor. 

3. Vad anser ni vara den optimala storleken på 

Sigtunahem som företag 

Sigtunahem skall vara en av aktörerna på bostadsmarknaden 

som skall vara i kommunal ägo, 

och där verka på samma villkor som alla andra. 

Det är omöjligt att svara på. Men vill ha ett större 

och starkare Sigtunahem än idag. Till att börja 

med ska bolaget bli lika stort som innan moderaterna 

sålde ut 700 lägenheter förra gången de 

hade chansen. 

Det är svårt att ange en absolut storlek. Vi tror 

dock att Sigtunahem kan växa ytterligare utan 

någon risk för obalanser på bostadsmarknaden i 

Sigtuna. 

Ingen särskild åsikt. Sigtunahem ska vara så stort 

så att det täcker behovet av hyresrätter. 

Storleken på Sigtunahem beror på intresset för 

att bo i 

Sigtunahem. Förnärvarande är det alltså fullt 

rimligt att Sigtunahem 

växer. 

4. Vad betyder Sigtunahem för Sigtuna kommun Att kommunen har ett väl fungerande bostadsbolag 

i kommunal ägo. 

Väldigt mycket. Var tredje kommuninvånare bor i 

Sigtunahem och bolaget är en nyckelaktör i den 

mycket positiva utveckling kommunen är inne i 

med fler jobb, företag och nya bostäder. 

Sigtunahem har en viktig roll i att stabilisera 

bostadsmarknaden i kommunen liksom att 

hålla en prispress på byggsektorn till nytta för 

hyresgästerna i hela kommunen. 

Sigtunahem är viktigt genom att bidra till en 

bostadsmarknad med en mångfald av upplåtelseformer. 

Betydelsen är svår att underskatta. En egen 

bostad är grunden för ett värdigt liv, och 

Sigtunahem är det bästa verktyget för att uppnå 

målet om en egen bostad åt alla. 

5. Vad tycker ert parti att den viktigaste boendefrågan 

är 

Att lösa bostadsbristen på ett sådant sätt att vi får 

väl fungerande boende med en infrastruktur som 

blickar långt frammåt i tiden. 

Planeringen måste ske så att vi får ett väl integrerat 

boende med olika upplåtelseformer och 

blandade åldersgrupper. 

Trygghet i boendet. Alla ska trivas och känna sig 

trygga i sin lägenhet och sitt bostadsområde. 

Att ha ett integrerat boende och att det finns 

lägenheter till en överkomlig kostnad för 

ungdomar. 

Att fler seniorbostäder med hyresrätt byggs. 

Den viktigaste frågan är att alla ungdomar skall 

ha råd och 

möjlighet att skaffa ett eget boende före 20 års 

ålder. 




politiker i bostadsfrågan 

FOLKPARTIET 

1. Om ditt parti hamnar i 

majoritetsställning efter valet, 

vad kommer då att hända med 

Sigtunahem på kort och lång 

sikt 

2. Hur ser ert parti på bostadssociala 

frågor inom Sigtunahem 

3. Vad anser ni vara den optimala 

storleken på Sigtunahem som 

företag 

Sigtunahem är ett välskött företag och bör finnas kvar och utvecklas i nuvarande form, det vill säga som kommunalt bolag. 

Folkpartiet Liberalerna menar att bostadspolitiken ska vara utformad så att invånarna har valfrihet för sin boendeform. 

Det ska finnas möjlighet att välja mellan att hyra sin bostad och att äga sin bostad. Många byter boendeform flera gånger 

i livet. Det måste finnas möjlighet att få äga sin bostad, även om man inte har mycket pengar. Invandrare efterfrågar ofta 

just detta. 

Vi anser att hyresgäster som vill köpa och själva ta hela ansvaret för sin lägenhet bör få möjlighet att göra det. Vi ska 

undersöka om det skulle kunna fungera med den relativt nya lagen om 3-dimensionell fastighetsbildning för att enskilda 

hyresgäster ska kunna äga sin lägenhet oavsett om de andra i fastigheten hyr, eller om man måste få ihop den majoritet 

som lagen kräver att bilda en bostadsförening. 

Inom hyresmarknaden i kommunen ska det finnas flera aktörer. Sigtunahems ägande kan därför behöva begränsas. Tack 

vare den positiva utvecklingen i regionen menar vi att denna begränsning bör kunna uppnås, utan att delar av Sigtunahems 

bostäder av detta skäl säljs till andra bostadsföretag. Vi vill öppna för flera andra hyresrättsaktörer att etablera sig. 

Det är viktigt att det kommunala bostadsbolaget, som just har ett socialt ansvar, inte förbygger sig, såsom skedde på 1970- 

talet. Kön till hyresrätter måste analyseras noga för att veta vem man bygger vad och var för. 

Inom bolaget är det naturligt att styrelsen ser över organisationens och projektens effektivitet och kostnader. 

Det bostadssociala programmet är en tillgång i den mån det efterfrågas av de boende. Kontinuerliga undersökningar och 

uppföljningar ska säkerställa att det drivs åt önskat håll. Flexibitet områdesvis kan vara bra. Ur aspekten integration och social 

samhörighet, och att bry sig om varandra och varandras egendom, är det viktigt att projekten utformas som stödjande 

för den direkta och långsiktiga aktiva kontakten mellan människor som bor i området dvs aktiverade, inte toppstyrt. 

Egen bostad är en förutsättning för ett ordnat socialt liv. Detta är särskilt viktigt för barn. Kommunen och Sigtunahem måste 

ibland ansvara för att familjer med socialt svåra problem ges ett hem. Det är då viktigt att stödet blir sådant att övriga 

hyresgäster inte blir de som får ta över problemen. Stöd och eventuell kontroll måste från början organiseras effektivt. 

Utgångspunkten måste vara att ingen hyresvärd får ha monopol på hyresrättslägenheter. Den optimala storleken på 

Sigtunahem avgörs av hur väl fungerande bolaget är med hänsyn till hyresgästernas villkor och intressen. 

Margareta Bergman och Kerstin Sundman, 

två av de som gör att våra kollon är 

genomförbara. 

Med sommaren 

4. Vad betyder Sigtunahem för 

Sigtuna kommun 

5. Vad tycker ert parti att den 

viktigaste boendefrågan är 

Sigtunahem är en betydelsefull aktör på bostadsmarknaden så länge bolaget driver en ansvarsfull verksamhet gentemot 

sina hyresgäster och kommunen. Företaget ska, med något undantag, agera marknadsmässigt. Att agera marknadsmässigt 

betyder att man konkurrerar med andra bostadsbolag på lika villkor samt att verksamheten ger ägaren en för 

branchen normal avkastning. 

I Sigtuna kommun vill vi skapa en mycket bred bostadsmarknad som svarar mot samhället normal efterfrågan på ägandebostäder, 

bostadsrätter och hyresrätter. Vi ser det som angeläget att tillmötesgå nuvarande kommuninnevånares önskemål 

och behov. Därutöver bör vi skapa boendeformer och boendemiljöer som lockar de som har sina arbetsplatser inom kommunen 

men inte är bosatta här. 

Vi vill åstadkomma en utbyggnad av bostäder till ”stadsliknande” miljöer i centrala Märsta och centrala Valsta och ett 

varsamt byggande i känsliga och miljöviktiga och/eller småskaliga miljöer och att nybyggande korresponderar med redan 

befintlig bebyggelse och miljö. 

Vi vill vara med och skapa en ny form av småhusbyggande på arrendemark med tonvikt på billiga småhus (ca 60-80 kvm) 

och med möjlighet till utbyggnad för unga som vill ha markbostäder i eget hem ska få hjälp in på bostadsmarknaden. 

Vi vill skapa utrymme för större valfrihet när det gäller startutrustning i kök och badrum för att ägaren själv bestämma 

prisnivån och typ av utrustning. 

SFS, Samling för Sigtuna har ej svarat innan tidningens pressläggning. 

kommer längtan 


Längtan till pensionärskollot Lillebo i Veckholm utanför Enköping. 

För tredje året i rad stod Sigtunahem som arrangör för 

sommarens höjdpunkt, i alla fall om du är pensionär och boende 

i en lägenhet i det kommunägda bolagets regi. 

Kollo klingar för de allra flesta sommaräng, 

hagar, mjölkkor, smultron, vatten 

och ett och annat mygg. Det är precis vad 

som bjuds på Lillebo. Liksom mängder av 

aktiviteter för den som vill. Och det är Sigtunahems 

pensionärer själva som står för 

ruljansen. Som planerar och organiserar. 

Tar emot anmälningar och fördelar rum. 

Bestämmer matsedel och beställer varor, 




Foto: Gunnel Pilzetneck 

Städar, lagar mat och underhåller. Själv blir 

jag alldeles varm i hjärtat när jag tänker på 

vilka insatser dessa människor bidragit med 

för utan dem, inget kollo. 

OCH JUST DENNA SOMMAR har vädergudarna 

verkligen varit på sitt allra bästa humör, 

något som inte minst uppskattades av de 42 

pensionärer som fick tillfälle att komma ut 

en vecka på kollo med sol, bad, gemenskap 

och tusan till god mat på programmet. För 

som vanligt, inte bara planerade Kerstin 

Sundman kolloveckorna, hon stod vid grytorna 

också. Och många var nog de som 

fick lätta lite på livremmen vid hemkomst. 

SOLEN SKINER FORTFARANDE PÅ oss från en 

klarblå himmel när Sigtunahem får äran 

att faktiskt bjuda Kerstin Sundman på en 

bit mat alldeles intill Rådhuset i Sigtuna. 

Och då vet ni precis var. Just det, på Farbror 

Blå. Margareta Bergman som förutom 

planerade, var värdinna under en av kolloveckorna, 

är också med när vi tar tillfället 

i akt och stämmer av sommarens strapatser 

för att dra lärdom inför nästa års sommarkollo. 

För är det något vi är rörande 

överens om så är det att denna tradition är 

till för att hållas. 

- Pensionärskollot är verkligen en enorm 

marknadsföring för Sigtunahem. Ryktet 

sprids som ringar på vattnet och det är bara 

positiva omdömen, poängterar Margareta 

Bergman som själv bor i en Sigtunahemlägenhet 

i Brännbo. 

– Pensionärerna gillar Sigtunahem, det 

står helt klart, påpekar även Kerstin Sundman. 

Båda är på det klara med att formerna 

för pensionärskollot nu satt sig. En vecka 

är optimalt och två utflykter och en kvällsunderhållning 

räcker. Övrig tid har ägnats 

åt Qui Gong, promenader, grillkvällar, 

sång och gemenskap. 

– Det har som vanligt varit oerhört 

mycket skoj och fnitter, fortsätter Margareta 

Bergman och tillägger. 

– Det var främst de fyra damerna födda 

1920 som stod för sången och fiolerna. 

– Ja, tillägger Kerstin Sundman, jag hade 

mitt rum närmast dagrummet och lade mig 

tidigt med tanke på att frukosten skulle 

serveras redan åtta och då var de oroliga att 

störa mig. Men jag lugnade dem med att 

när jag väl somnat sover jag. 

22 PENSIONÄRER ENA VECKAN och 20 den 

andra – ”unga och gamla”, män och kvinnor 

från olika kommundelar – fick precis 

som tidigare år möjlighet att komma ut till 

Lillebo i mitten av juli. På programmet 

stod som vanligt besök i Enköpings parker 

och inte minst förra årets stora begivenhet 

i repris. Nämligen en dag med Tore Gryse. 

En veckoholmstraktens stora inspiratör och 

ciceron. Tore Gryse drev tidigare jordbruk 

i Veckholm och har även gjort sig känd 

som kommunalman i fullmäktige, liksom 

kyrkvärd i Veckholms kyrka. Därmed kan 

han sin historia och är väldigt underhållande 

att lyssna till om livet i nejden, om alla 

avtryck efter familjen de la Gardie liksom 

Johan den III och Natan Söderblom. 

– Tore Gryse är helt enkelt toppen och 

enormt generös. Även i år avslutades rundvandringen 

i Veckholm och kyrkan med en 

fika hemma på gården hos Tore. Och även 

i år bjöd han på tävlingen ”otroligt antikt”. 

Det vill säga ”gissa föremålet”, säger Kerstin 

Sundman. 

– Han har ju en sådan fin gård, instämmer 

Margareta Bergman. Den är ju som ett 

museum, som en liten hembygdsgård. 

Underhållningen stod Roland Cedermark 

för. Vilket också var mycket uppskattat. 

– Han skulle spela en timme men höll på 

åtminstone en timme och en kvart. Sedan 

fikade han med oss och bjöd faktiskt ytterligare 

lite musik till kaffet. Särskilt spelade 

han för Elsa Hägg, berättar Margareta 

Bergman. 

– Det visade sig nämligen att båda hade 

sina rötter i Jämtland, tillägger Kerstin 

Sundman som hörde den mesta sången 

inifrån köket. 

69 år gammal är det nämligen hon som 

under två veckors tid lagat all mat, det vill 

säga frukost, lunch, middag, kvällsmat och 

fikabröd. Dessutom har hon beställt, handlat 

det som fattats och fått lägga ut pengar 

ur egen ficka när Sigtunahems ”tagit slut”. 

Vi är nog ganska många som undrar hur 

människan orkar 

– Det har varit körigt. Och varmt. Nästa 

år måste vi nog vara två i köket om det blir 

kollo igen. 

KERSTIN BERÄTTAR ATT HON INTE, som 

många tror, har någon utbildning som kokerska. 

Däremot flera års erfarenhet från 

yrket. 

– Allan Salman, då föreståndare för 

Humlegården i Sigtuna, ringde mig i slutet 

av 1970-talet och frågade om jag ville börja 

där som kokerska. Jag svarade som det var 

att jag inte hade någon utbildning för det. 

Nej, sade Salman, men du har stor familj 

och det räcker. 

Kerstin Sundman stortrivdes och blev 

kvar där till sin pension. Och samme Allan 

Salman värvade på liknande sätt Margareta 

Bergman till jobb som receptionist och 

växeltelefonist på NHR (Neurologiskt handikappades 

riksförbund) i Stockholm. 

– Det var hans sätt att rekrytera, han helt 

enkelt handplockade sin personal, berättar 

Margareta Bergman vidare. 

– Och alla blev kvar. I 20 ibland 30 år, 

tillägger Kerstin Sundman. 

OCH DET ÄR BARA ATT HOPPAS att inte bara 

vädergudarna är med oss nästa år, för utan 

Kerstin Sundman, Margareta Bergman, 

Bert Wiksten och alla andra som bidragit 

känns det liksom inte möjligt och inte roligt 

och inte tryggt. 

– Kollot måste vara kvar, poängterar 

Margareta Bergman plötsligt efter en 

stunds begrundan. Det är verkligen viktigt 

för känslan för boendet. Det skapar trygghet 

och gemenskap över gränserna. Kalla 

det integration eller vad du vill. 

HELT ENKELT EN DEL AV SIGTUNAHEMS affärsidé; 

”Boende med omtanke”. 

Vi vet hur viktigt det är att människor 

i alla åldrar har tillgång till mötesplatser. 

Och vi vet att längtan inte försvinner bara 

för att man blir äldre. Dessutom vet vi 

att de flesta äldre faktiskt är pigga, friska, 

nyfikna, bor i hyresrätt och bär på samma 

längtan: Att få ha roligt, kanske under en 

sommarvecka på kollo i Lillebo. Något 

som för Sigtunahems pensionärer inte bara 

är en dröm, utan verklighet. 

TACK KERSTIN SUNDMAN, Margareta Bergman, 

Bert Wiksten och Bertil Andersson 

– utan er, inget kollo! 

Sommarkollo på Lillebo – ett 

äventyr i strålande solsken 

Tjugotre härliga ungar, alla mellan 6 och 12 år 

och hyresgäster hos Sigtunahem, har denna 

sommar tillbringat en minnesrik vecka på 

Sigtunahems sommarkollo på Lillebo strax 

utanför Enköping. 

Jag besöker Lillebo på kollots tredje dag i 

gassande solsken. Nästan alla är utflugna. 

De är på besök på en närliggande bondgård, 

får jag höra, men strax därefter kommer 

de tillbaka. Inte gående, som meningen 

var, utan i höskrindan bakom bonden 

Lasses stora traktor. 

Lasse, Lasse, Lasse, ropar de allesammans 

i kör när traktorn svänger upp mot 

Lillebo. Besöket på bondgården, och inte 

minst återfärden, var tydligen en succé. 

NÄR JAG PRATAR MED DEM SENARE under 

dagen är rösterna samstämmiga – kul, 

kollot är toppen med massor att göra och 

många nya kompisar. 

”Det är nära till badet och vi får paddla 

kanot och fiska”, berättar Michael entusiastiskt 

samtidigt som han är fullt upptagen 

Text: Margareta Karlsson, Hyresgästföreningen i Sigtuna | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

med ett spel tillsammans med några kompisar. 

”Är det något som är dåligt”, frågar jag 

lite provocerande och får till svar att det är 

svårt att sova eftersom det är så varmt och 

det kommer in en massa mygg när man 

öppnar fönstren. 

”Vi vaknade klockan ett på natten och 

kunde inte sova”, berättar Lina, Helena 

och Natalie, ”så vi pratade och skrattade 

ända till fyra innan vi somnade igen”. 

”Att bada tillsammans, busa på flotten 

och ramla i vattnet är toppen”, svarar David 

och Simon när jag frågar dem vad som 

är bäst. Och det är de inte ensamma om att 

tycka kan jag själv konstatera då jag senare 

är med och badar och med egna ögon ser 

hur roligt de har på flotten tillsammans 

med några av ledarna. 

INGEN HAR HEMLÄNGTAN, det händer saker 

hela tiden och uppmärksamheten från ledarna 

är total. Camilla, huvudansvarig för 

kollot, är till vardags tränare i Skånela IF 

och har därigenom stor erfarenhet av barn 

och ungdomar. Detsamma gäller hennes 

kompisar från samma lag - Niklas, Gustaf, 

Mattias och Kacper – samt Anna och Rebecka 

som båda är lärare. 

Kerstin Sundman basar för köket och där 

har hon Maggan Billegren från Hyresgästföreningen 

till sin hjälp. Tillsammans ser 

de till att alla får ordentlig frukost, hemlagad 

mat till lunch och middag samt mellanmål 

av olika slag. När jag är på besök får 

vi en jättegod soppa samt pannkaka med 

sylt och grädde till lunch och jag känner 

på doften att det vankas kalops till middag. 

Vegetarisk mat samt specialkost som t ex 

gluten- och lactosfritt står också på matsedeln. 

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN, DÅ SIGTUNAHEM för 

första gången anordnade kollo på Lillebo, 

var jag själv med och planerade och var 

en av ledarna. Jag minns dessa 

veckor med stor glädje och 

det är därför med saknad 

jag senare på eftermiddagen 

säger hej då till alla 

på Lillebo och tar bilen 

tillbaka till Märsta. 


Dagkollo på 

Norrbacka 

Trött men det är så kul! Och dom är så söta! 

Det var Malins första reaktion när hon kom 

hem efter sin första dag som ledare på dagkollot 

på Norrbacka. 

ABF norra Stor-Stockholm har tillsammans 

med Sigtunahem för första men inte 

sista gången genomfört dagkollo på Norrbacka. 

Under sommarlovets tre sista veckor har 

Caroline, Atorina och Malin tillsammans 

med 17 barn per dag i åldrarna 6–13 år målat, 

tecknat manga gubbar, gjort pärlplattor, 

spelat sällskapspel, pratat och busat, fixat 

med lunch, dansat och mycket, mycket 

mer. 

BARNEN OCH LEDARNA HAR TILLSAMMANS 

beslutat om vilka aktiviteter som genomfördes. 

Att göra egna smycken, måla gipsfigurer 

och korgar har varit populärast säger Caroline 

Adam som haft ansvaret för verksamheten 

under de tre veckorna. 

CAROLINE BERÄTTAR ÄVEN OM EN LITEN 

sorglig dag på Norrbacka. 

En solig varm dag på Norrbackas dagkollo 

hände något sorgligt. Barnen var ute 

Text: Ann Bly Lässman, ABF Norra Stor-Stockholm | Foto: malin Stenberg 

och lekte och hittade då en stackars fågel 

som troligtvis hade krockat med ett fönster. 

Alla barn ville så gärna att fågeln skulle 

klara sig så de hjälptes gärna åt för att få 

den att må bra. De skapade lite skugga åt 

den genom att bilda en ring runt fågeln. 

Sen tog de en låda och la den i med mjuka 

filtar så att den fick vila och få nya krafter 

alla var så nervösa över hur det skulle gå 

med den stackars lilla fågeln. 

Men trots alla barnens ansträngningar 

så klarade sig inte den lilla fågeln utan den 

avled efter ett tag. Det var så otroligt att 

se vilket samarbete barn kan ha när det väl 

gäller. Och trots att det bara var en liten 

fågel så såg man i barnens ögon att den betydde 

mycket. 

Det vi lärde oss den dagen var att alla 

räknas även om man är en liten fågel. 

BARN OCH LEDARE TILLSAMMANS med personalen 

från ABF var även på utflykt till 

Täppavallen och Husby skola. Ove Åslund 

från hembygdsföreningen visade barnen de 

gamla husen och berättade om hur det var 

i skolan förr i tiden. Sista dagen avslutades 

med tårtkalas och tårar. Atorina, lova att 

komma tillbaka kanske redan i höst men i 

alla fall till nästa sommar. 

Stipendium delas ut till Sunshine MC, NightBikers 

Stipendium till 

Sunshine MC 

Stipendiet delas ut som ett led I Arlanda 

Rotaryklubbs förebyggande arbete mot 

våld och droger. 

SunShine MC engagerar sig som nattvandrare 

på MC och deltar därigenom i arbetet 

med att göra Sigtuna kommun till en 

tryggare och säkrare plats att bo och leva i. 

Deras ideella arbete och engagemang för 

ungdomarna i kommunen bör uppmärksammas 

och stödjas. 

Tack vare det överskott som Arlanda 

Rotaryklubb får från den årliga konsert 

som anordnas av rotaryklubben, för allmänheten 

i Kulturum i Märsta, har vi fått 

möjlighet att dela ut detta stipendium. På 

den senaste konserten i höstas uppträdde 

Sofia Kjellgren. Tidigare år har bland annat 

Putte Wickman och Kjell Lönnå med 

Sundsvallskören engagerats. 

Vi hoppas att detta stipendium kan vara 

till nytta – och bidra till att klubben fortsätter 

att engagera sig som nattvandrare på 

MC och i arbetet med kommunens ungdomar. 

Viktigt också att visa en annan bild av 

mc-klubbar än den som vi ofta brukar mötas 

av i massmedia. 

Foto: Johnny Dahlberg 

Foto: Johnny Dahlberg 

Aktiviteter på Frejgården 

hösten 2006 

Välkommen till höstens aktiviteter i Frejgården! 

Studiecirklar 

Måndag 10–12 Data 

13–15 Svenska, steg 2 

16–19 Mat & hälsa 

19–21 Batik 

Tisdag 10–12 Svenska, steg 1 

13–15 Svenska, steg 2 

16–19 Mat & hälsa 

Onsdag 13–15 Svenska, steg 2 

16–18 Motion och hälsa 

Torsdag 13–15 Svenska, steg 2 

Fredag 10–12 Svenska, steg 1 

Läxhjälp 

Onsdagar och torsdagar kl 14.30–17.30 

Internetcafé 

Du har möjlighet att gratis använda dig av Frejgårdens 

12 datorer för att surfa, söka bostad, 

söka arbete med mera. 

Internetcaféet är öppet varje måndag–fredag 

mellan klockan 8 och 17. 

Sång och 

underhållning 

SPF-kören Sångfåglarna 

CMYK 

sjunger och uppträder för 

Sigtunahems Pensionärsförening 

den 25 september 

kl. 16.30 

Plats: Sigtunahem, Stationsgatan 

6 

Vi finns här för dig 

Anhörigföreningen, Väntjänsten, anhörigkonsulenten och Valstasatsningen informerar att 

vår gemensamma verksamhet startar upp igen. 

Vi träffas tisdagar kl. 13–15 och äter en lättare lunch tillsammans samt har en rad olika aktiviteter: 

26 september Qi-Gong Janis Bilands 

3 oktober Representanter för Sigtunahem och Markarydsbostäder 

informerar om deras bostadsplanering 

för äldre och aktiviteter i bostadsområdena 

10 oktober Verksamheter i våra bostadsområden Lola Svensson 

17 oktober Underhållning John Spernaes m.fl. 

31 oktober Vad gör Hyresgästföreningen för dig Margareta Karlsson 

7 novemebr Filmförevisning 

14 november Var rädd om dina fötter Fotvårdsterapeut 

21 november Om vår kommun Bertil Franzén 

28 november Aktiviteter våren 2007 Lola Svensson 

5 december Julsånger Birger Brolund 

Vi håller som vanligt till på Frejgården, baksidan Frejgatan 20–22. 

Anhörigkonsulenten Annika Undén kommer att finnas på plats för att svara på era 

frågor och funderingar. 

Varmt välkommen till oss! 

Väntjänsten 08-591 188 20 

Anhörigkonsulent/Anhörigföreningen 08-591 162 63 

Valstasatsningen 08-591 153 27, kl. 8–16 

B O E N D E M E D O M T A N K E 

Valstasatsningen, Sigtuna 

kommun och Sigtunahem 

i samverkan 


6–27 september, varje onsdag, kl 14 

VISNING AV UTGRÄVNING 

Arkeologisk undersökning i kv. Humlegården i 

Sigtuna (kyrkogård, stenlagd gata och bebyggelselämningar 

från äldre medeltid). 

Samling vid anslagstavlan. Fri entré. 

Lördag 16 september kl 12–16 

ÖPPEN VERKSTAD 

Kom och se hur lingarn blir till. Vi har både handredskap 

och maskiner till vår hjälp. Prova själv. 

Fri entré. 

Plats: Fransåkers gård, Odensala. 

Arr: Linodlarföreningen Fransåker 

Lördag 16 september kl 16 

VALSTA SYRIANSKA IK – ENKÖPING 

Plats: Midgårdsvallen, Märsta. 


ORGELKONSERT I HUSBY-ÄRLINGHUNDRA KYRKA 

Kyrkomusiker Peter Andersson spelar på nyrestaurerade 

orgeln. Fri entré. 

Arr: Svenska kyrkan i Märsta 

Söndag 17 september kl. 16.30 

RIK/MIK - VAKSALA SK 


Söndag 17 september kl 14 

MORD I FJÄLLBACKA 

Författarmöte med Camilla Läckberg. 

Entré: 100 kronor inkl kaffe. 

Plats: Sigtunastiftelsen, Sigtuna. 

Arr: Sigtunastiftelsen 

Tisdag 19 september kl 19 

LITTERÄR AFTON PÅ CENTRUMBIBLIOTEKET 

Ny litteratur inom lyrik och prosa presenteras bl 

a av författarna Katarina Torfason och Waltraut 

Pettersson. 

Fri entré. Kaffe med dopp 25 kronor. 

Arr: Sigtuna Kulturförening, ABF Norra Storstockholm, 

Kultur och Fritid 

Onsdag 20 september kl 13 

PROVA PÅ GOLF FÖR SENIORER 

Vi börjar med en introduktion av Skepptuna Golfklubbs 

tränare och träffar deras seniorkommittè 

för samtal kring att som äldre kunna spela golf. 

Efter det blir det en kul tävling där alla kan delta. 

Inget krav på egen utrustning. 

Plats: Skepptuna Golfklubb. 

Kostnad: 100:- per person. Anmälan till Johnny 

Lindevall, telefon 591 165 93. 

Arr: PRO Märsta och Skepptuna Golfklubb 

Onsdag 20 september kl 19 

VIBA FEMBA ”KRYPA TÄTT INTILL” 

Med en musikaliskt fräsch, lustfylld och garanterat 

allvarsamt rolig ”sånglig revy” vill Viba Femba 

krypa tätt intill. Tätt intill livet, döden, människorna, 

samtiden, världen och oss själva. Att helt 

enkelt möta publiken en stund under stjärnhimlen 

med bultande hjärtan, vingliga danssteg och 

humoristisk passionerad á capellasång. 

Entré: 150 kronor. Förköp: Centrumbiblioteket, 

Märsta tfn 08-591 262 70, Turistbyrån, Sigtuna 

tfn 08-594 806 50 

Plats: Kulturum, Märsta 

Arr. Kultur och Fritid 

Torsdag 21 september kl 15 

PINGVINRESAN 

Filmen är hissnande vacker film om kejsarpingvinens 

vandring i Antarktis. 

En film där Peter Dalle har bearbetat den svenska 

texten och Gösta Ekman är berättaren. Filmen är 

fylld av spänning, komedi, romantik och dramatik. 

Entré: 40 kronor. 

Plats: Biokällan, Stockholmsvägen 25, Märsta. 

Arr: PRO Märsta och Biokällan 

Torsdag 21 september kl 13–16 

DANS 

Demokratisk dans för seniorer till levande musik 

var annan torsdag. I pausen dricker vi kaffe, tag 

med kaffe/kaffekorg. 

För dansmusiken svarar Hermansson. 

Entré: 50 kronor. 

Plats: Odensala Bygdegård 

Arr: PRO i Märsta och Sigtuna 

Lördag 23 september–9 oktober 

FRIMÄRKSUTSTÄLLNING 

Fri entré. 

Plats: Centrumbiblioteket, Märsta 

Arr: Märsta Frimärksklubb, Kultur och Fritid 

25 september–6 oktober 

UTSTÄLLNING PÅ CENTRUMBIBLIOTEKET 

Hantverk förr och nu. Nålbindning och nåltovning. 

Ett uråldrigt hantverk som användes innan 

stickningen var känd. 

Fri entré. 

Arr: Kultur och Fritid, ABF Norra Storstockholm 

29 september–8 oktober, lör-sön, kl 12–16 

UTSTÄLLNING PÅ SIGTUNA KULTURGÅRD 

Örjan Sätre, olja/akvareller. 

Fri entré. 

Arr: Föreningen Sigtuna Kulturgård 

Lördag 30 september 

”ÄLSKADE BARNPROGRAM” 

Frimärken som hobby. Försäljning, värdering och 

rådgivning. 

Fri entré. 

Plats: Centrumbiblioteket, Märsta. 

Arr: Kultur och Fritid, Märsta Frimärksklubb, ABF 

Norra Storstockholm 


VALSTA SYRIANSKA IK – BK FORWARD 


30 september – 1 oktober, kl 11–15 

HÖSTSALONG PÅ JOSEFINASKOLAN 

”Den skapande vardagsmänniskan”. Måleri, 

textil, skulptur, keramik, trä m m. Utställare är 

elever, föräldrar, pedagoger och andra personer 

med anknytning till Waldorfpedagogiken. Försäljning, 

café, konstlotteri. 

Fri entré. 

Arr: Sigtuna Märsta Waldorfförening 

Program på Sigtuna museum 

BASUTSTÄLLNING 

Kungars stad, vikingars hemvist – spåren av 

rikets första stad. Arkeologisk basutställning om 

Sigtunas äldsta historia. Modeller. 

Vd har ordet 

Vårt val blir en 

”tulipanaros” 

Lika skön som sommaren varit, lika intensiv 

och aktiv kommer hösten att bli för oss 

här på Sigtunahem. 

Precis som vi alla står inför ett val den 

17 september så står Sigtunahem inför 

ett antal val under de närmaste åren. Hur 

mycket skall vi lappa och laga våra hus, hur 

mycket pengar skall vi lägga på underhåll 

och hur mycket skall vi totalrenovera 

Vårt val blir att försöka åstadkomma en 

”tulipanaros”! Det vill säga något som andra 

säger är omöjligt! Jag ska förklara mig 

lite närmare. Sigtunahem äger och förvaltar 

knappt 5 000 lägenheter. Alla dessa är 

fungerande och trivsamma bostäder – just 

nu. Men nästan 3 000 lägenheter börjar bli 

så gamla att de behöver renoveras inom de 

närmaste 10–15 åren för att fortsätta vara 

fungerande och trivsamma. Avloppsstammarna 

börjar ta slut liksom elledningar och 

andra installationer. Husen slukar alldeles 

för mycket energi och har ganska omoderna 

badrum och kök. Även tillgängligheten 

för rörelsehindrade är dålig på många håll. 

När man arbetar med bostäder måste 

man alltid tänka långsiktigt. Vi har ett ansvar 

både för våra nuvarande hyresgäster 

och för allas våra barn och barnbarn som 

är framtidens hyresgäster. Våra hus måste 

vara trevliga och funktionella nu och om 

50 år, för nutidens livsmönster och för de 

livsmönster som vi tror kommer om 30–40 

år. Det är nu jag kommer till Sigtunahems 

”tulipanaros”. Vi måste göra det som alla 

säger är en omöjlighet. Vi måste hitta en 

metod att renovera dessa lägenheter utan 

att det blir orimligt höga hyror som följd. 

Vi kommer därför under hösten och vintern 

att arbeta intensivt med att försöka 

hitta den metod eller det koncept som kan 

förverkliga våra tankar kring höjd standard 

med rimliga hyreshöjningar. När vi kommer 

så långt att vi tror att vi hittat något 

bra så kommer vi givetvis att diskutera 

både med enskilda hyresgäster och med 

hyresgästföreningen för att få in så många 

synpunkter som möjligt. När vi väl har ett 

koncept som är förankrat och som vi tror 

fungerar så drar vi igång med renoveringar 

i det område där vi ser att husen är som 

allra sämst. Förmodligen blir det under 

hösten 2007 eller våren 2008. Efter utvärdering 

gör vi sedan en långsiktig plan för 

hela vårt äldre bestånd. Det kommer att 

bli ett mycket spännande och intressant 

arbete och jag känner mig förvissad om att 

vi kommer att lyckas. 

Anette Sand, vd 


Vad säger Wikegård 

Ja, vad säger egentligen Wikegård. 

Skriv några rader i pratbubblan, så har du 

chans att vinna Niklas Wikegårds kommande 

bok. 

Skicka ”din pratbubbla” senast 16 oktober till Glimten, AB Sigtunahem, Box 509, 195 25 

Märsta. Märk kuvertet med ”Vad säger Wikegård”. Fem personer har chans att vinna Niklas 

Wikegårds kommande bok, signerad, som utkommer till årsskiftet. 

Vinnare av presentkort till Sigtuna Brygghus var: 

Leif Sollerdahl, Kerstin Brask, Birgitta Peson Petterson, 

Siv Löfgren. 

Rätt lösning var: Märstabo. 

Namn: ............................................................................................................................... 

Gatuadress: ....................................................................................................................... 

Postnummer: ..................................................................................................................... 

Har du något du vill sälja, byta, 

köpa eller behöver du dagmatte 

åt din hund. Då kan du annonsera 

gratis i Glimten. Enda kravet 

är att du är boende inom Sigtunahem 

och att försäljningsvärdet 

inte överstiger 7 000 kronor. 

Ange namn och telefon och/eller 

e-post samt det du vill ha med i 

annonsen. 

Nästa nummer av Glimten 

kommer i början av november. 

Vi vill ha din annons senast 

den 15 oktober till adressen: 

Glimten ”Annons”, Box 509, 195 

25 Märsta eller e-post katarina. 

karlsson@sigtunahem.se. Du 

får gärna bifoga bild på det du 

ska sälja. Observera att vi publicerar 

bilder i mån av plats. 

Säljes 

Hörnsoffa 

Hörnsoffa. 

Pris: 1 500 kr 

Tel. nr.: 08-590 356 45 

Maj Lis 

Dataskärm 

Dataskärm NEC MultiWSync 

FE700, Model: JC-17wol, 50/60 Hz, 

1,8/1,0A 

Pris: 300 kr 

Bilbatteri 

Nytt bilbatter från Biltema, 12 v 

44Ah. 

Pris: 400 kr 


Annette Eriksson 

Säng 

Dagbädd utan madrass. Mörkbrun. 

MELDAL. Inköpt IKEA januari 2006 

Pris: 450 kr eller högstbjudande 


E-post: gunhild.d@bredband.net 

Gunhild 

Vinterdäck 

4 stycken vinterdäck 135/70 R13 

MXL. Mycket välbevarade. 

Säljes till högstbjudande. 


Lilian Heie 

Datorskärm 

17” skärm säljes, i bra skick. Endast 

använd något år. Av märket IBM. 

Pris: 200 kr eller bud. 

E-post: sullz90@hotmail.com 

Sohail 

IMAC 

IMAC 266 Mhx G3 processor, 

156MB RAM, turkos 4 GB hårddisk, 

CD_ROM, 56 k faxmodem, 100 

Mbit Ethernet. 

MacOS 9.2.2, Microsoft Office 2000 

Appleworksd Itunes, Explorer, 

Outlook Express, etc. CD-brännare 

värd mer än hela datorn på köpet. 

Pris: 1600 kr 


Britt Lundin 

Skrivbordsstolar 

Pris: 150 kr/st 

Spegel 40x100 cm 

Pris: 250 kr 

Tel.: nr. 08-591 169 58 

Björn 

Köpes 

Säng 

Säng 105 cm, med ribbotten utan 

madrass. 

Maxpris: 400 kr 

Jag söker också hjälp med att sy 4 

gardinlängder för en billig slant. 


Ingela.

Glimten 2006 nr 4.pdf - Sigtunahem

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?