Nummer 2 2006 - GilleScouterna

GILLESCOUTEN
Tidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 56 • Nr 2 maj 2006
Döda ting – levande historia sid 5
Lena Hjelm-Wallén och ytterligare elva flickscoutröster i Gillescouten
Johanna Bjuhr Escalante, Rigmor Lauridsen, Kerstin Svärling, Ingrid Thiman, Linda Olofsson,
Iris Pihkala, Kerstin Bergsten, Sandra Zetterman, Gabriella Hedin, Ida Haag, Birgitta Persson

2
S:t Georgs
Scoutgillen
i Sverige
Box 2034, 141 02 Huddinge
Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge
tel och fax 08-17 84 32
Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men
telefonsvarare finns.
gillescout@home.se
www.gille.scout.se.
Plusgiro 35 91 06-2
Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten
Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne,
Jenny Rieck-Müllers fond och Lettlandsfonden
insätts på SGSSs plusgirokonto ovan. Ansökan
om medel riktas till SGSS, adress ovan.
Landgillerådet
Arne Sandin Landsgillemästare
Esplanaden 4, 136 70 Haninge
08-776 10 00
Torsten Hansson vice Landsgillemästare
Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge
0243-22 58 79, 070-301 99 98,
torsten.ha@telia.com
Yvonne Austvik Landsgilleskrivare
Brombärshult 1, 432 96 Åskloster
0340-62 60 65
Kerstin Svärling Landsgilleskattmästare
Forsavägen 48, 124 32 Bandhagen
08-86 76 78
Christer Forsgren
Trastvägen 4 c, 906 54 Umeå
090-12 64 58
Staffan Sjunnesson
Markvägen 7, 238 35 Oxie
040-54 86 24
Gunilla Engvall Internationell sekr.
Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås
021-35 16 51, 070-310 42 25
gunilla.engvall@vasteras.se
GILLESCOUTEN
Tidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
Box 2034, 141 02 Huddinge
Ansvarig utgivare: Arne Sandin (adress ovan)
Utkommer med fyra nummer per år
Nr 3 i oktober 2006, manusstopp 15 aug
Nr 4 i december 2006, manusstopp 15 okt
Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande:
Torsten Hansson (adress ovan)
Typsnitt: Optima och Times New Roman
Papper: Galeri Art Silk 115 g
Tryck: Th Sahlanders Grafiska AB, Falun
ISSN 1653-7033
Gillearrangemang
21–25 juni 2006
Nordisk-Baltisk träff (NBT) i
Bodø, Norge
31 juli–4 augusti 2006
Vandring på Höga kusten,
Ångermanland. Flera detaljer i
inbjudan på sid 12
26--27 augusti 2006
LGR i Västerås
14–15 oktober 2006
Gillemästarträff med Extra
Landsgilleting, Lövuddens
konferensanläggning i Västerås
18--19 november 2006
LGR i Stuvsta
Våren 2007
NBSR-möte (Nordic Baltic
Subregion) i Litauen
2–3 juni 2007
Landsgilleting i Åhus
20–24 juni 2007
6th ISGF European Conference
i Krakow, Polen
14–22 juli 2007
Jiingijamborii, nationell jamboree,
Rinkaby, Kristianstad
November 2008
ISGF/AISG världskonferens i
Tunisien
29 juli–9 augusti 2011
Världsjamboree i Sverige, ca
35.000 deltagare, Rinkaby,
Kristianstad
I detta nummer
Omslagsfoto: Göteborgs Scoutmuseum.
Bilden tillhör museet.
Gillearrangemang 2
Landgillemästaren har ordet 2
Vad scouting betytt 3
Fredsljusets väg till Moskva 4
Döda ting – levande historia 5
Debatt 6
Gillena berättar 6–7
Saxat 8, 9
Visste du att... 8
Frimärksklubben 8
Vad tycker du 9
En tanke 9
Kallelse Extra LGT o Gillemästarmöte
10
Nytt från Landsgillerådet 10
Nya medlemmar 10
Har gått hem 10
Scoutsymboler 11
Landsgillemästaren
har
ordet
Skotta, skotta !
Trots att det inte är skottår i år har vi
vant oss vid att skotta snö denna vinter.
Det är märkligt hur vi människor lätt
anpassar oss till nya krav och vanor. Trots
detta försöker vi ändå sköta det som vi i
botten är vana vid. Så är det ju även inom
scouting. Nya tankar, nya upplägg kommer,
vi måste fundera över dessa och i
många fall acceptera dem. Men i botten
finns fortfarande vår egen uppfattning
om vad vi själva menar är scouting och
dess grundidé. Tiden rullar och det är
viktigt att vi följer med i utvecklingen.
Men som sagt: Det är bara jag själv som
formulerar min egen uppfattning om vad
scouting är. Något som jag själv anser
som det viktigaste i scouting är att lära
sig ta hänsyn till andra människor, respektera
dem och deras uppfattning samt
söka hjälpa dem när de behöver hjälp.
”Försök att lämna den här världen litet
bättre än den var”. Varje litet steg på den
vägen är positivt. Sök bidra!
Inom gillerörelsen fortsätter vi vårt
arbete med att finna vägar mot framtiden.
Insatsen med ”Fredsljuset 2005”
känns fortfarande så positiv. LGR söker
nu bland annat att finna idéer till att förbättra
SGSS:s ”image”, d v s hur gör vi
oss bättre kända och attraktiva Vi har
lagt ut ”Gillescouten” på vår hemsida
(http://www.gille.scout.se) på Internet,
så att även de som icke är medlemmar
kan läsa den där; vi uppdaterar hemsidan
med jämna mellanrum bl a genom sidan
”Senaste nytt”; vi har flera spännande
evenemang framför oss: Nordisk Baltisk
gillescoutträff i Bodö, vandring på Höga
kusten, Gillemästarträff inklusive extra
LGT i Västerås. Den senare ger ett bra
tillfälle att framföra och ventilera idéer
och tankar inför framtiden.
Läs också våra kommittéers rapporter
som bifogas varje LGR-protokoll. Men
kom ihåg: Vi måste alla bidra och hjälpas
åt ! Väl mött !
Arne
Gillescouten 2–2006

Lena Hjelm-Wallén
i Sala, pol.mag, var riksdagsleda mot
för socialdemokraterna 1969 –2002,
samt statsråd 1974–76, 1982–91 och
1994–2002.
När hon, strax före sin 31-årsdag,
utnämndes till skolminister 1974,
var hon det yngsta statsrådet någonsin.
Efter valet 1982 utsågs hon till
utbildningsminister och 1985 till
biståndsminister. Efter valet 1994
utnämndes hon till utrikesminister
och 1998 till vice statsminister.
Hon har tillhört Europarådets
svenska delegation och hon var
ledamot av Europeiska konventet,
som under Valéry Giscard d’Estaings
ordförandeskap utarbetade förslaget
om en konstitution för EU.
Hon är ordförande för Svenska
Afghanistankommittén och i föreningen
Dalhalla samt styrelseledamot
av kungens stiftelse Ungt Ledarskap.
Vad
har scouting
betytt för dig
Under några år var jag flickscout i
Sala. Jag tillhörde patrullen Ekorren.
Jag lärde mig mycket nyttigt om
natur och friluftsliv, ett intresse jag
haft hela mitt liv. Inom scouterna
fick jag också uppleva gott kamratskap
och betydelsen av engagerade
ledare.”
Gillescouten 2–2006
3

Fredsljusets väg till Moskva
Finlands scouter har
under några år fått
fredsljuset via två olika
vägar. Till Åbo via
Sverige, och till Helsingfors
via Estland.
Det handlar egentligen om samma
ljus men vi uppskattar väldigt högt
de internationella kontakter som vi
får genom att hämta ljuset. Fredsljuset
i sig handlar ju bland annat om
att öka samförstånd mellan scouter
från olika länder. Och det är oftast
just i konkreta möten man bäst lär
sig om de andra.
Detta år fick vi det svenska ljuset
i strax efter första advent. Ljuset
hann brinna vid altaret i Åbo domkyrka
i flera veckor till julaftonen.
När det då var dags att släcka lågan
i kyrkan fick ljuset leva vidare i en
annan form. Det transporterades till
scouter i Moskva. Ryssland följer
ju inte samma kalender som vi gör.
Detta gjorde att även om julhelgen
var över hos oss så väntade våra ryska
grannar fortfarande på julen.
Genom våra internationella kontakter
hade vi fått veta om Fraternity
of Orthodox Scouts in Russia. Det
är ett scoutförbund med en stark
koppling till den ortodoxa kyrkan.
De bjöd mig hjärtligt välkommen.
Detta var inte den första gången de
skulle få fredsljuset. De visste alltså
mycket väl vad fredsljuset var för
någonting. De var glada att kunna
bjuda in internationella scoutvänner.
Men minst lika glada var de
av faktumet att ljuset härstammar
från födelsegrottan. För de ortodoxa
scouterna var tron en naturlig
och oskiljbar del av vardagen och av
scoutaktiviteterna.
Resan till Ryssland var väldigt
enkel. Det går dagligen en direkt
tågtur från Helsingfors till Moskva.
Så jag hoppade på tåget på eftermiddagen
på julannandag och vaknade i
Moskva morgonen efter. Mina ryska
värdar mötte mig på tågstationen i
Moskva. För att underlätta identifikationen
hade de skrivit Heidi på
en lapp – med kyrillisk skrift, som
jag inte alls känner. Detta till trots
lyckades jag hitta dem. Först gav de
mig en stor säck med olika matvaror.
Frukost har du väl inte haft på tåget
sa de omsorgsfullt. Och det hade jag
inte heller. Detta var det första mötet
med den ryska gästvänligheten.
Under mina två dagar i Moskva kom
jag känna den otaliga gånger.
Mina ryska värdar ledde vägen
till deras möteslokal, icke så långt
från centrumet i Moskva. Möteslokalen
fanns bredvid en ortodox
kyrka – scouternas hemförsamling.
Vi hade en kort andakt i kyrkan.
Det var stämningsfullt med brinnande
stearinljus och vackra ikoner.
Det kändes på något sätt som äkta
Ryssland. Prästen som höll andakten
sjöng liturgisk sång på ett språk
som jag inte förstod. Några gånger
kunde jag dock urskilja mitt eget
namn bland sången. De bad alltså
också för mig. Till slut gav jag dem
ljuset. Prästen gick runt kyrkan för
att tända olika ljus med fredsljuset.
Bokstavligen spreds fredsljuset runt
kyrkan. Och enligt ortodoxa tron
flyter röken upp mot himlen, upp
mot Gud.
Ljuset som kom till Åbo via
Sverige hade nu transporterats till
Moskva. Den staden lär dock inte
bli lågans slutstation. Scouterna berättade
för mig att de tänker hämta
ljuset till Kostroma. Det är en stad
några timmar från Moskva där scouterna
regelbundet har sina läger och
kurser. Fredsljuset, som då rest genom
nästan hela Europa, lever alltså
vidare.
Heidi Jokinen
Klart att vi gillescouter är där
Jiingijamborii på Rinkabyfältet invid Åhus – den välkända lägerplatsen. Lägertid 14–22 juli 2007. Gillescouterna
är inbjudna att göra en favorit i repris nämligen att stå för besökscaféet. Sugen på att hänga
me’ Kontakta Staffan Sjunnesson i Programkommittén 040-548624 staffan.sjunnesson@telia.com
Vi behöver låna militärtält och sängar. Har du kontakter med Försvaret, så hör av dig!
4
Gillescouten 2–2006

Scoutstenen i Slottsskogen, som
Scouternas Kamratförening i
Göteborg har ansvar för
Döda ting – levande historia
Hur kan man få en sliten
patrullflagga, en miniatyrlägerplats
eller ett
gammalt matbestick av
trä att plötsligt få liv. Ett besök på
Göteborgs Scoutmuseum sätter fantasin
i rörelse.
Unik modell
Göteborgs Scoutmuseum är annorlunda
på så vis att materialet omfattar
samtliga scoutförbund. I ljusa
och rymliga källarlokaler i ett av SJs
Göteborgs Scoutmuseum
Postadress: Vagnmakaregatan 1 B,
415 07 Göteborg
Besöksadress: Utbyvägen 151
Buss: 59, hållplats Fjällbo
Kontaktpersoner: Bertil Jansson,
031-330 70 53
Stellan Holmgren, 0302-409 08 59
Jan-Erik Johansson, 031-52 83 20,
jan-erik.johansson@telia.com
Du kan bli medlem genom att sätta
in medlemsavgiften på plusgiro
459 87-5. Medlemsavgift: 100 kr
(enskild medlem), 200 kr (kår).
Gillescouten 2–2006
gamla kontor är museet inrymt, lätt
tillgängligt med busshållplats utanför
och med goda parkeringsmöjligheter.
Utåtriktad verksamhet
En medveten inriktning är att inte
enbart vara ett traditionellt museum
utan levande och aktivt. En viktig
del i såväl marknadsföringen som i
museets ambitioner att föra ut scoutings
historia är att deltaga i olika
läger. Då byggs ett miniatyrmuseum
upp i ett tält på lägerområdet och
utvalda föremål visas. Ett besök i
museet ingår oftast som ett obligatoriskt
inslag i lägerprogrammet. Ett
nyttigt och populärt inslag.
En ”guldgruva” för den scoutintresserade
Gästboken i museet med positiva
kommentarer berättar om de många
nöjda besöken av enskilda personer
och grupper. Många kårer har valt
att förlägga möten på museet, kårstyrelsemötet
får en extra ”kick” i
den stimulerande miljön och mången
äldre besökare återupplever nostalgiska
minnen från sina scoutkår.
För den som vill fördjupa sig i
scouthistoria finns ett rikt studie-
material, loggböcker, fotoalbum,
ca 1800 scoutböcker av olika slag,
tidningar och urklipp om scouting
i olika länder. Väggarna är täckta
av bilder från läger och andra evenemang,
välkända scoutprofiler, utsmyckade
lägerbålsfiltar etc – bilder
som lockar och inspirerar.
Glasmontrar är fyllda med ”prylar”
och gamla scoutredskap, allt
utvisande vilken enorm utveckling
som scouting genomgått – på gott
och ont.
En stödförening
Ett stöd i museets verksamhet finns
i Scouternas Kamratförening, en
sammanslutning av f d aktiva scouter,
som vill hålla samman och visa
att scouting är ett sätt att leva livet
ut. Program i form av kamratträffar,
studiebesök, fester och resor
uppskattas. En viktig del av Kamratföreningens
ansvar är att sköta
Scoutstenen, ett scoutmonument i
Göteborgs stora park, Slottskogen.
Ca 232 scoutkårer från hela landet
har här lagt ner sin minnessten och
platsen har blivit en populär samlingsplats
vid högtidliga scoutträffar.
forts nästa sida
5

Debatt
Gi
Garantera rösträtten för Tre Kronor!
”S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor
är ett scoutgille med särskild uppgift
att organisera gillescouter när lämpligt
scoutgille saknas.” Så heter det i
våra stadgar under rubriken ”Lokala
scoutgillen”. Likt alla andra scoutgillen
har man rösträtt på Landsgilletinget
(LGT) – gillenas eget högsta
organ. Naturligtvis! vill man tro.
Men icke så längre
Fjolårets LGT tillstyrkte nämligen
en motion om att rösträtten för just
detta scoutgille skulle slopas. Anledningen
motiverades med att ”då
de eventuella medlemmarna i detta
gille troligtvis kommer från vitt
skilda orter och i många fall kanske
inte känner varandra och inte kan
ha gilleting som de andra gillena
kan vi inte förstå hur man då skall
kunna välja delegat eller delegater
till landsgilletinget”.
Beslutet förvånar oss. Motionärens
tveksamhet i motiveringen (”eventu-
forts fr sid 5
Vad göms hos gillescouter
Göteborgs Scoutmuseum känner ansvar
för att föra scouting vidare till
kommande generationer, att berätta
om hur scouting vuxit fram i Sverige
och hur det bedrivs i andra länder.
Många f d scouter har velat visa sin
uppskattning över sin aktiva scouttid
och skänkt sina gamla scoutsaker
till museet och gör på så vis en god
gärning. Finns månne scoutprylar
i någon gillescouts gömmor, som
riskerar att gå förlorade. Göteborgs
scoutmuseum tar gärna emot dessa
gåvor.
Scoutmuseet i Göteborg
6
ella”, ”troligtvis”, ”kanske”) ger intryck
av osäkerhet om sakförhållandet,
och blottar dessutom en märklig
inställning till föreningsdemokrati
och till scoutgillets självklara rätt att
på egen hand administrera sin representation.
Som jämförelse kan nämnas att
”Central Branch” (den internationella
gillescoutrörelsens motsvarighet
till Tre Kronor) har fyra röster
på Världskonferensen, likt varje anslutet
land. Internet, exempelvis, ger
i dag utmärkta möjligheter till kontaktskapande.
För att stadgeändringen ska vinna
giltighet krävs ytterligare ett LGTbeslut.
Vår förhoppning är att höstens
extra LGT i Västerås ska vara
uppmärksamt, så att så inte sker.
Vi finner det oförklarligt att någon
vill ägna tid och kraft åt att motarbeta
ett av våra syskongillen. Det
enda resultat som kan uppnås är väl
att röstetalet på LGT kanske minskar
från 40 till 39. Till ingen nytta.
Till ingen glädje.
Underlätta för Tre Kronor
I stället borde vi uppmuntra Scoutgillet
Tre Kronor. Underlätta dess
arbete. Det är ju där grogrunden
finns för framtida scoutgillen på nya
platser i vårt land. Vi måste blicka
framåt! Se möjligheterna!
Gilletinget vid S:t Georgs Scoutgille
Tuna i Borlänge har uttalat sig
enhälligt för att rösträtten för S:t
Georgs Scoutgille Tre Kronor skall
bevaras. Vi hoppas på uppslutning
kring den ståndpunkten vid vårt extra
Landsgilleting i Västerås.
S:t Georgs Scoutgille Tuna
Gildetræff i Växjö
Efter Uffes oprindelige kontakt
med det svenske Kronoberg
gilde og Kronoberg gildes besøg
for 3-4 år siden i Hillerød gilderne,
var vi nu inviteret til gildetræff med
Kronoberg, Kalmar og Blekinge gilderne.
Uffe og Pia havde inviteret til at
overnatte hos dem i deres store hus,
og vi 9 gildebrødre tog frejdigt af
sted allerede fredag eftermiddag,
så vi havde lördagen til at se på
Smålands smukke natur, og flere
flotte lejrpladser, som måske kunne
være interessante for Hillerød-spejderne.
Søndag mødtes vi med vore
svenske gildebrødre. Der var stor
gensynsglæde med de, der allerede
kendte hinanden fra tidligere og
efter formiddagskaffe, deltog vi i
”Skovens dag”, som bød på mange
gode spørgsmål til en tipskupon og
et travebingo. Både her og overalt i
Småland var det gået utroligt hårdt
ud over skovene den 8. januar og elledninger
lå stadig med skilte om
”livsfare”. De var kommet langt i
oprydningen, og visse steder køte vi
forts nästa sida
Världsarvbesök
Scoutgillena Creutz Lave i Falun
och Tuna i Borlänge har hållit en
gemensam träff på Världsarvshuset
vid Falu Gruva.
Daniels Sven Olsson, museichefen,
berättade om huset som invigdes
ifjol, guidade runt bland utställningar
och databaser och visade bildspel.
Huset är inkörsporten till Världsarvet
Faluns olika delar: gruvlandskapet,
staden och bergsmansbygden.
Sven i Tuna
Gillescouten 2–2006

llena berättar
Palatsbesök i Stockholm
Wrangelska palatset Stockholm
Fd hovrättsrådet Sture Holmbergh
visade oss runt den 19 september
på Wrangelska palatset, där
Svea Hovrätt har sitt säte. Vi fick en
intressant inblick i hovrättens arbete.
Svea Hovrätt inrättades 1614 och
har haft sina lokaler i Wrangelska
palatset sedan mitten av 1700-talet.
Wrangelska palatset byggdes i mitten
av 1600-talet. Efter slottsbranden
1697 flyttade de kungliga och hovet
in i palatset där de bodde fram till
1754, då det nya slottet stod färdigt.
Interiören i det forna magnifika palatset
är efter bränder, ombyggnader
och anpassning till nuvarande verksamhet
helt förändrad. Detta hindrar
inte att det finns mycket att beskåda.
Efter en givande rundvandring intog
vi kaffe och smörgås i källaren till
ett av tornen.
Kerstin Svärling
Birger Jarl
forts fr sid 6
som i tunnel gennem 5-6 m høje stabler
af træstammer.
Frokost havde gildet arrangeret
i hytten, som de havde lånt, og nye
opgaver ventede os rundt i det nærmeste
terræn. Vi var blandede ”patruljer”,
så vi fik rig lejlighed til at
lære hinanden at kende. Det er hver
gang så utroligt let at mødes med
andre gildebrødre. Vi takler opgaver
på samme legende måde og nyder at
lege sammen i godt humør.
Vi fik en interessant rundtur i Sveriges
næstyngste slot, ”Teleborg” i
Växjö, som var bygget i begyndelsen
af 1900-tallet. Det bruges i dag
som kursuscenter i forbindelse med
Växjös store universitetsområde.
Efter en god kop kaffe sluttede vi på
terrassen med et stort ”På gensyn”
– ca. samme tid næste år i Kalmar.
Vi syntes alle, det var et godt og
varmt træf med de svenske gildebrødre,
som det er værd at holde
kontakten med. Det vil vi gøre via
Uffe i internationalt laug, og håber,
som med Horten-gildevennerne, at
flere af jer får lyst til at være med.
Med gildehilsen
Bente Henriksen
Gillescouten 2–2006
Fredsljuset i Jönköping
Fredsljuset sprids
vid Gillets aktivitet
i Rådhusparken
i Jönköping.
Den 25 november 2005 åkte tre
gillescouter från S:t Georgs
Scoutgille i Jönköping till Falköping
för att hämta Fredljuset från
våra vänner i Skaraborgsgillet. Träffade
även en scout från Töreboda.
Efter kaffe och trevlig samvaro tog
vi fredslågan och åkte åter till Jönköping.
Söndagen den 27 november
var vi med vid julskyltningen i Rådhusparken
där vi hade satt upp en
trefot med lyktor och gilleemblemet
för att visa var vi höll till.
Vi annonserade i Jönköpings Posten,
Jönköping Nu och reklamtidningen
Denna Vecka. Var inte svårt
att få in det i tidningarna. Vi uppmanade
allmänheten att ta med en
lykta för att kunna ta med sig ljuset;
delade även ut värmeljus med lågan
till de som ville ha det. Vi upplevde
det som ett fint scoutinslag i julskyltningen.
Många kom fram till oss för
frågor om Fredsljuset.
Tyvärr fick vi inte några scoutkårer
med oss fastän vi informerade på
distriktsstämma och i brev till varje
kårordförande. Men till 2006 är vår
förhoppning att kunna engagera
scoutkårerna.
Ingrid Thiman
Fredsljuset 2005
S:t Georgs Scoutgille Jönköping
7

8
Saxat
ur scoutpressen
av Sven Saxaren
Mitt i naturen
”Faktum är att jag till stor del fått
mitt naturintresse från scouterna.”
Linda Olofsson, programledare för Mitt i
naturen, intervjuas i Redo för scouting nr
1, 2006
”En scouts ideal är att vara
trofast och pålitlig.”
”Hur pålitlig jag är, hur jag kan lita
på min närmaste, detta är enligt min
åsikt grunden till tryggheten, smidigheten
i att sköta uppgifterna och
så till belåtenheten och lyckan i de
förhållanden, där jag lever och är
verksam.”
Iris Pihkala om 6e punkten i Scoutidealen
(Finlands Scouters motsvarighet till scoutlagen)
i Pyhä Yrjänä/S:t Göran nr 4, 2005
”Scouting för tjejer och killar”
”Mellan 2003 och 2004 tappade
Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
drygt 200 tjejer jämfört med knappt
100 killar. Varför ser det ut så Är
scouting lika öppet för tjejer som för
killar”
Kerstin Bergsten i Scouting Spirit, NSFs
tidskrift, nr 1, 2006
”…killar och tjejer behandlas
olika…”
”KFUK-KFUMs scoutförbund påverkas
av denna ojämställdhet. Av
förbundets medlemmar är 48 procent
flickor och kvinnor. Endast 37
procent av kårordförandena är kvinnor,
jämfört med kårsekreterarna
där 60 procent är kvinnor.”
Sandra Zetterman i Spejaren, KFUK-
KFUMs scoutförbunds tidning, nr 1, 2006
”Om man inte får utrymme,
får ta plats, skapar man sig nya arenor.
Och jag tror tyvärr att det skapas
alldeles för många nya arenor
samtidigt som de gamla finns kvar
men utan nya medlemmar.”
Ida Haag 20 år, SMUs scoututskott, i Redo
för scouting nr 1, 2006
Visste
du att...
… ISGF/AISG (gillescouternas
världsförbund) under sin nya ordförande
Martine Lévy, arbetar för
att återupprätta förbindelserna med
Förenta Nationerna och dess underorganisationer
UNESCO, UNICEF,
WHO och UNHCR (flyktingkommittén),
för att utveckla solidaritetsprojekt
i ett större perspektiv (Pyhä
Yrjänä/S:t Göran nr 4, 2005)
… den nordisk-baltiska träffen i
Bodø i juni 2006 bjuder på naturupplevelser
som bara kan upplevas
i ”landet nord for polarkredsen”
(Rigmor Lauridsen i Sct. Georg nr
5, 2005)
… Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
(NSF) vill verka för att samtliga
NSF-kårer skaffar en vänkår från
ett annat förbund inför lägret 2007
(Scouting Spirit, NSFs tidskrift, nr
6, 2005)
… det inom KFUK-KFUMs Scoutförbund
finns sektioner för scouter
knutna till Adventistsamfundet,
Metodistkyrkans Ungdomsförbund,
Salt (tidigare Evangeliska Fosterlandsstiftelsens
barn- och ungdomsarbete),
Svenska Baptisternas
Ung domsförbund, Svenska Fräls -
ningsarméns ungdom (som är ett
distrikt inom Svenska Missionsförbundet,
ej att förväxla med
Frälsningsarmén, som har ett eget
scoutförbund), Svenska kyrkan,
Sveriges Blåbandsungdom samt ett
samarbete med Forum för Unga
Muslimer, för att bygga upp Sveriges
Muslimska Scouter till ett självständigt
scoutförbund. (Spejaren nr 5-6,
2005)
… baptisterna valdes in som första
sektion 1940, men att Baptistscout
nu planerar att lämna KFUK-
KFUMs Scoutförbund för att bilda
en ny organisation tillsammans med
SMU (Spejaren nr 5-6, 2006)
… om du deltog i Jubilee Jamboree
Indaba Moot 1957, så har du chansen
att delta i en tre dagars Jim Jam
Reunion i augusti 2007 (Niels
Rosenbom i Sct. Georg nr 5, 2005
– mer info: www.scouts.org.uk)
Frimärks banken
Över 11.100 kronor har vi skrapat ihop hittills. Vi ses i
Västerås i höst för en ny satsning – fem givare har redan
bidragit med klipp och vykort.
Premisserna är lika som förut. Alltså, sortera svenska
och utländska frimärken för sig och försök att spara fem
mm minst från frimärket när ni klipper.
Gillescouthälsningar från Frimärkskommittén
Karl-Eric och Viveca Mattsson
Gillescouten 2–2006

”Medlemmarna minskar
ju i alla förbund. Jag tycker att frågan
om hur vi organiserar oss är väldigt
viktig.”
Gabriella Hedin 19 år, Svenska Scoutförbundet,
i Redo för scouting nr 1, 2006
”Om tio år…
”…rider vi på framgångarna efter
lägret 2007 och den fantastiska
världsjamboreen 2011. Vi samarbetar
mycket mer med övriga scoutförbund
och har både gemensamma
program och utbildningar. ’Spännande.
Vad tror du är bästa sättet för
att nå dit’ – Öppenhet och delaktighet.
Förändring kan bar genomföras
om det sker med öppna ögon och om
huset byggs med grunden först.”
Birgitta Persson, ny förbundsordförande
i Nykterhetsrörelsens
Scoutförbund,intervjuas i Scouting Spirit
nr 6, 2006
Gillescouten 2–2006
Saxat
ur scoutpressen
av Sven Saxaren
En tanke
Det viktigaste
är inte varifrån
man kommer
utan vart man
går.
Vad tycker du
På Landsgilletinget i fjol
fick deltagarna tillfälle
att skriftligen lämna sina
åsikter om tidskriften Gillescouten.
Redaktionen fick både ris
och ros – och många värdefulla synpunkter
att beakta.
Så här lät det:
– Jag blir glad när jag får tidningen i
min postlåda.
– Fantastiskt fint att en så liten organisation,
som gillerörelsen är, har en
så bra och välgjord tidning.
– Tidningen är det forum som når ut
till alla medlemmarna.
– Den är en stor positiv tillgång för
oss – bra kvalitet gör den läsvärd.
– Använd tidningen till att föra ut
budskap till andra gillen.
– Tidningen är en PR-möjlighet mot
omvärlden.
– Sprid den
till scouter
50+ och till
VIP-personer
över hela
landet.
– Gör reklam
för
gillerörelsen
genom att
sprida ut den
till vårdcentraler,
studieförbund
mm.
Och om innehållet:
– Innehållet blir vad vi medlemmar
delar med oss av.
– Alla måste hjälpas åt att skicka in
historier om genomförda aktiviteter.
– Mera Gröngölingen!
– Det är ofta samma personer på bilderna
i alla sammanhang – jag förstår
varför det blir så, men det är lite
tråkigt.
– Det kanske påverkar att andra inte
vill skicka in några bidrag.
– Mera debatt och mindre scouthistoria.
– Korta artiklar som ger inspiration
och tips till gillena.
– Fråga scouter, som kan tänkas
bli gillescouter, om vad som skulle
locka och vad som avskräcker dem
att gå med.
– För mycket pojkscouting.
– När kommer artiklar om flickscouting
– Gärna enkät till gillena om önskemål
och innehåll.
Om formen:
– Den ”nya” tidningen är jättebra
– rätt format och pigga färgbilder.
– Det större formatet är jättebra.
– Trevligt format på tidningen.
– Mindre format önskas.
För övrigt:
– Mycket snygg tidning, men vi tar
hellre en enklare sort – vi behöver
pengarna till annat.
– Tidningen tar för stor del av vår
budget – antalet kunde minska till
två tidningar per år och ha ett anspråkslösare
utseende.
– Tar för stor del av budgeten – kan
vara enklare utformad eller via e-
post/hemsida.
– Använd inte e-post – många urgamla
har inte dator.
– Behåll fyra nummer per år, det är
lagom.
– Inför några annonser, som kan ge
inkomster.
Vad tycker du
Hör av dig till Gillescouten med dina
idéer, förslag och åsikter – och med
artiklar och debattinlägg! Adresser
se sidan 2.
Redaktionen
9

Kallelse till Extra landsgilleting och Gillemästarmöte
KFUK/Ms konferensanläggning Lövudden i Västerås
14–15 oktober 2006
Extra landsgilletinget skall ta beslut om de nya stadgeändringarna.
I övrigt blir det ett fullödigt program (se även Västeråsgillets
separata inbjudan). Vi utgår från att alla gillen har budgeterat
deltagande i gillemästarmötet. Det är mycket viktigt för vår
interna demokrati att ALLA gillen deltar.
Landsgillerådet
Foto: Copyright Simon Ydhag
Nytt från Landsgillerådet
10
Nya
medlemmar
S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl
Göran Turesson
S:t Georgs Scoutgille i Jönköping
Kent Henriksson
Lars Inge Jennestål
Eva Karlsson
S:t Georgs Scoutgille Ekoxen
Margareta Hygrell
S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad
Gudrun Prommersberger
Johann Prommersberger
St Georgs Scoutgille Malmöhus
Lilian Andersson
Ingvar Åkesson
S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf
Maija Håkansson
Landsgillerådet (LGR) hade sitt
senaste möte 1–2 april 2006 i
Stuvsta. Därifrån har följande noterats:
• Det ekonomiska läget rapporterades
som förhållandevis gott.
• LGR var överens om vikten av att
skapa en ny och mer positiv image
för SGSS. Syfte och mål diskuterades
ingående. En arbetsgrupp tillsattes.
• Noterades att vår tidning ”Gillescouten”
nu även finns på vår hemsida.
Nyttjandet av hemsidor, e-mail
och övriga moderna kommunikationsmedel
ökar.
• Det nordisk-baltiska samarbetet
inom NBSR diskuterades.
Grundprogrammet mm för Gillemästarmötet
inkl extra LGT genomgicks.
• Den uppdaterade instruktionen för
valberedningen kompletterades med
nomineringskommittén
• Uppgifter om regionernas träffar
behövs för planering av besök från
S:t Georgs Scoutgille Redväg
Berit Rostedt
S:t Georgs Scoutgille Creutz lave
Emil Gregori
Gudrun Gregori
S:t Georgs Scoutgille Tuna
Elisabet Sussie Sellberg
Anita Öberg
S:t Georgs Scoutgille Kung Karls Spira
Karin Andersson
Sverker Andersson
Eva Nyman
Marie Olofsson
Bengt Westman
S:t Georgs Scoutgille Tre Renar
Cronje Forsberg
Eva Westermark
S:t Georgs Scoutgille Malören
Maj Britt Bergström
LGR. Skrivelse härom skall utsändas
till alla gillen.
• Fler bidrag till Gillescouten, gärna
med framtidstankar, samarbetet med
scoutförbunden etc, efterlyses. Viktigt
att hålla manusstoppen.
• Kommande aktuella aktiviteter genomgicks.
Se vidare i sidan 2.
Kommande LGR-möten 2006: 26–
27 aug och 18–19 nov.
• De kompletta LGR-protokollen
tillställs alltid alla Gillemästare.
Arne
Ingrid Anderson
S:t Georgs Scoutgille uti Roden
Gertrud Lönegren
S:t Georgs Scoutgille S:t Erik
Inge Boberg
S:t Georgs Scoutgille Östra Aros
Eva Henricsson
S:t Georgs Scoutgille Kulla
Ragnar Nervall
S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf
Lena Elverheim
S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg
Dagny Jansson
S:t Georgs Scoutgille i Västerås
Gillescouten 2–2006

Scoutsymboler 8
Johanna Bjuhr Escalante, som formgivit Svenska Scoutrådets nya logotype, berättar
här om bakgrund och tillkomst av den nya symbolen. Artikelserien inleddes
i nr 1, 2002.
Svenska Scoutrådets
tidigare märke
Treklövern och liljan i ny tappning
Vad står egentligen scouterna
för Eller mer intressant,
vad vill vi stå
för i framtiden Vad vill
vi att folk ska tänka på när de hör
talas om oss eller ser oss
Under 2004 satt jag med i projektgruppen
som jobbade med att
ta fram en ny hemsida för scouterna
i Sverige. När man jobbar med
formgivning och varumärken är det
viktigt att utgå ifrån företagets eller
organisationens grafiska kärna, det
vill säga dess logotype, färger och
typsnitt. Samtidigt ville vi med den
nya hemsidan ge ett nytt och fräscht
intryck, något som kändes svårt med
utgångspunkt i Svenska Scoutrådets
dåvarande logotype. Så jag tog mig
friheten att skissa på en ny.
Jag ville förmedla en känsla av att
scouting är en modern rörelse i tiden.
Samtidigt var det viktigt att behålla
kärnan. Treklövern och liljan
är våra ledstjärnor och en viktig del
av vår identitet. Tanken med den nya
logotypen var att den ska ge ett ungdomligt
men ändå tidlöst intryck,
med balans mellan det gamla, traditionen
och det nya, moderna.
Cirkeln är den perfekta formen.
Men där den i den gamla logotypen
Svenska Scoutrådets
nya
symbol
var stängd och sluten, ville jag i den
nya öppna upp och släppa in mycket
ljus och rymd. Mycket rörelse med
linjer som skapar en ”virvelvind”
symboliserar framåtanda och aktivitet.
Logotypen har därför ”genomskinliga”
linjer som öppnar sig utåt
– vi är öppna, alla välkomna och inte
en sluten rörelse med gränser.
Mellanrummet fyller en lika viktig
funktion grafiskt som liljan och
treklövern. Vår verksamhet är helt
enkelt en del av det samhälle vi lever
i. Svenska Scoutrådets sammanhållande
funktion återfinns symboliskt
i bandet, eller ”skärpet” som håller
ihop liljan och treklövern.
De ursprungliga färgerna blått och
gult, kompletterades med en röd och
en grön färg som sammantaget ska
spegla mångfalden inom scoutrörelsen.
Dessa färger har kopplingar till
scoutförbunden inom Svenska Scoutrådet.
(Den röda färgen återfinns
i Frälsningsarméns scoutförbunds
logotype samt i KFUK-KFUM-rörelsens
logotype, den gröna färgen
återfinns i SMUs gröna skjortor
och i deras tidigare logotypefärg.)
Utöver dessa färger finns logotypen
även i en svart och en vit variant.
Johanna Bjuhr Escalante
Informatör
KFUK-KFUMs scoutförbund
Gillescouten 2–2006
11

Posttidning
B
Returadress
SGSS:s Kansli
Box 2034
141 02 HUDDINGE
Adressetikett
Över
land och
hav
Riksgillevandringen Höga kusten V.31 2006
ger dig möjlighet att välja varierande längd och svårighetsgrad. Vi tältar men
stugor finns att hyra om så önskas. Nu endast 3 deltagarplatser kvar, annars får
du chansa på reservplatser! Gillena Tre Renar och Kung Karls Spira arrangerar för
Programkommittén och hälsar alla Sveriges Gillescouter välkomna!
För ytterligare information: Läs Gillescouten nr 1-2006 eller kontakta Staffan
Sjunnesson 040-54 86 24 staffan.sjunnesson@telia.com
Gillemästarmöte & Extra LGT
Välkomna till Västerås 14–15 oktober 2006
Samlingen inleds lördagen den
14 okt med lunch kl 12.30. Därefter
följer ett Extra Landsgilleting
(LGT) för att behandla föreslagna
stadgeändringar.
Vi i Västerås kommer att berätta
om vad man gjort för att åter få ett
livskraftigt gille. Och vi delar med
oss av erfarenheter om hur man kan
komma igång med en hemsida på
Internet som informationskanal för
gillet. En uppföljning av Gilletorget
på Kjesäter, med gruppvisa diskussioner,
planeras. Vi kommer också
att visa vad Västerås har att erbjuda
i oktober; kanske ett besök vid något
av slotten i Mälardalen, kanske
ett industribesök. Vidare planeras
någon musikbegivenhet ur det stora
musikutbud som Västerås har.
Gillemästarmötet kommer att hållas
på KFUK/M hotell, konferens
och fritidsanläggning Lövudden
(http://www.lovudden.nu/) ca 5 km
från Västerås centrum. Det avslutas
med lunch på söndagen den 15 okt
omkr kl 12.30. Välkomna!
Mer information kommer med detaljerat
program, kostnader och anmälan.
Informationen läggs fortlöpande
ut på Västeråsgillets hemsida
http://vasteras.scoutgille.se.
S:t Georgs Scoutgille i Västerås
LGT
2–3 juni 2007
på Åhusgården
Skånegillena i gemenskap
Beställ från
Gillekansliet
Gillemärke, brosch eller
knapphålsmärke 20:–
Tygmärke, fyrkantigt 10:–
Tygmärke, runt 15:–
Bilmärke 10:–
Karta med små dekaler 10:–
Karta med större dekaler 10:–
Diplom med kuvert 5:–
Korrespondenskort, 10 st 20:–
Affisch, A3 1:50
Affisch, A4 1:–
Bordsflagga, liten 25:–
Rund näverask med lock,
ca 7 cm, lämplig present 60:–
Gillemärke att klistra på näverasken,
men också användbar
till annat 15:–
Slips, mörkblå 75:–
Slips, ljusare, finare 115:–
Slipshänge 40:–
Scarf 75:–
CD-rom med gilleteckningar 180:–
Vintertröja XXS, XS, S 260:–
Sommartröja, vit eller blå
S, M, L, XL, XXL 175:–
Tröja/kofta, enfärgad mörkblå
alla storlekar 300:–
ISGF:s handbok 25:–
Idéboken 20:–
Gillerådspärm 30:–
Etiketter, omgång 10:–
D:o för mindre gillen (mindre än
20 medlemmar) 5:–
Extra namnlista 5:–
Kopiering, per kopia 1:–
Tygkasse med gillemärke 20:–
Lettiska frimärken, karta
eller påse 10:–
Beställda varor skickas som B-post om
beställaren inte särskilt sagt till om annat.
Portot debiteras försändelser över 100 g.
Jämför gärna räkning och frimärken. Ibland
kan postens våg skilja från vår.
Telefon: 08–17 84 32. Kansliet har ej öppet
på bestämda tider, men telefonsvarare finns.
Beställningsadress:
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
Box 2034, 141 02 Huddinge