Nummer 2 2008 - S:t Georgs Scoutgillen

GILLESCOUTEN
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 58 • Nr 2 maj 2008
Framtidsprojektet sid 3 Kopparbo 40 år sid 5 Ett scoutliv sid 7

2
S:t Georgs
Scoutgillen
i Sverige
Box 2034, 141 02 Huddinge
Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge
tel och fax 08-17 84 32
Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men
telefonsvarare finns.
gillekansli@telia.com
www.gille.scout.se.
PlusGiro 35 91 06-2
Landgillerådet
Gunilla Engvall Landsgillemästare
Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås
021-35 16 51, 070-310 42 25
gunilla.engvall@vasteras.se
Laila Boxström vice Landsgillemästare
Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby,
0935-206 11, 070-226 12 97
laila@vannastv.net
Gjermund Austvik Landsgilleskrivare
Brombärshult 1, 432 96 Åskloster,
0340-62 60 65, 070-875 95 80
gjermund.austvik@gaengin.se
Knut-Olov ”Ola” Axelsson Landsgilleskattmästare
Kantvägen 1, 141 31
Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83
knut-olov.axelsson@telia.com
Torsten Hansson
Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge,
0243-22 58 79, 070-301 99 98
torsten.ha@telia.com
Carl-Magnus Klärcke
Kopparvägen 31, 791 42 Falun,
023-591 32, 070-624 32 45
carl-magnus.klarcke@comhem.se
Staffan Sjunnesson
Markvägen 7, 238 35 Oxie,
040-54 86 24, 070-312 11 31
staffan.sjunnesson@telia.com
Anna-Brita ”Pricken” Lundahl
Internationell sekr. Fodergatan 5, 724 66
Västerås, 021-41 11 69, 070-314 56 42
Pricken56@hotmail.com
GILLESCOUTEN
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
Box 2034, 141 02 Huddinge
Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan)
Utkommer med fyra nummer per år
Nr 3 24 sept 2008, manusstopp 15 aug
Nr 4 24 nov 2008, manusstopp 15 okt
Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande:
Torsten Hansson (adress ovan)
Typsnitt: Optima och Times New Roman
Papper: Galeri Art Silk 115 g – miljö -
märkt med Svanen
Tryck: Sahlanders Grafiska AB, Falun
ISSN 1653-7033
Landsgillemästaren har ordet
Träffa andra, ha trevligt och lär!
Vilka möjligheter vi har inom
gillescouting! Vi får möta
scoutvänner med många och
värdefulla erfarenheter. Det kan handla
om läger och vängillen i andra länder.
De kan berätta om glada möten och
möten fyllda av svårmod. Gemensamt
är att de alla har något att berätta.
Jag har haft glädjen att möta gillen
och grupper av gillemästare under de
senaste veckorna, jag har fått telefonsamtal
om vad som händer i olika delar
Gillearrangemang
30 maj–1 juni 2008
NBSR-möte i Västerås
21–26 augusti 2008
ISGFs 25:e världskonferens i Wien,
Österrike
25 oktober 2008
Fellowship Day
Våren 2009
Landsgilleting i Kalmar
9 juni 2009
NBSR-möte på Åland
11–14 juni 2009
Nordisk-Baltisk Gilleträff på
Åland
29 juli–9 augusti 2011
Världsjamboree i Sverige
Fonder
Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten
Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne
och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på
SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om
medel riktas till SGSS, adress se spalt
överst till vänster.
av vårt land. Naturligtvis har vi i landsgillerådet
haft kontakt på vårt sätt, genom
att maila. Det är långt mellan våra
möten, men vi håller kontakt.
Imponerad över alla de olika program
som bjuds i våra gillen slår mig
tanken att det finns så mycket att lära
av varandra! Tips och idéer finns det
gott om och vad vore naturligare än
att gillen eller gilleråd träffas inom regioner
för att berätta för varandra. Vi
i landsgillerådet ser ju gillena som det
viktigaste i vår organisation, gillena
ska få stöd i att hitta bra former för sina
verksamheter. Vi tror att regioner kan
ha stor betydelse för just inspirerande
möten. Men vilka gillen ska tillhöra en
region Lämna era synpunkter till oss
före midsommar, vi återkommer i höst
med resultatet.
Snart har vi sommar. Sommar betyder
läger och många gillescouter kommer
att vara deltagare eller funktionärer.
Tag vara på alla de möten som
bjuds, samtala med ledare och scouter
och hör vad som intresserar dem. Vi
finns i en gemenskap, som kan ge oss
nya vinklingar på vad som är som viktigast
för våra medmänninskor.
Vi gillescouter kan vidga våra vyer
utanför Sveriges gränser också. I månadsskiftet
maj-juni är Sverige värd för
kommittésammanträdet för vår nordisk-baltiska
region. Naturligtvis finns
frågor inför världskonferensen i Wien
på dagordningen och våra finska vänner
ska berätta mer om konferensen på
Åland. Anteckna 11–14 juni 2009 i era
program och kom! Världskonferensen
i Wien i augusti kommer att bjuda på
många tillfällen till nya kontakter och
lärdomar. Genom att möta delegater
från olika delar av världen får vi en
djupare förståelse för världshändelser
och tillsammans kan vi ta beslut, som
kan innebära något bra, inte bara för
oss gillescouter. Jag tänker då främst
på det arbete som görs i många länder
till hjälp för barn och vuxna. Gillescouterna
stödjer scoutrörelserna både på
lokal och på internationell nivå.
Programmet i mitt eget gille bjuder
forts sid 11
Gillescouten 2–2008

framtidsprojektet
Ju fler vi är tillsammans...
Ju fler vi är tillsammans desto roligare
blir det. Det är därför vi
måste bli fler och rekrytera fler
medlemmar till våra gillen. I
landsgillerådet jobbar vi just nu för fullt
med att titta på vad som kan behövas i
form av broschyrer och annat rekryteringsmaterial
och framför allt vad dessa
skall ha för innehåll. Ett sätt att rekrytera
fler medlemmar kan vara att utveckla
samarbetet inom regionerna. Alla gillen
har fått ett brev från landsgillerådet med
frågor om detta.
Varför regioner och regionsamarbete
Det är naturligt att kontakter skapas
mellan gillen inom ett begränsat område.
Detta kan leda till nya program och
flera tillfällen att träffas. Det kan också
innebära möjligheter att bilda nya gillen
på nya platser inom regionen eller nya
gillen på platser där det redan finns ett
gille.
Vi besöker er gärna
Sverige är ett avlångt land, det vet vi
alla. Vi i landsgillerådet är bara några
få men vill gärna möta så många gillen
som möjligt. Vid regionala samlingar
kan vi vara med, berätta vad som är på
gång och få med oss era tankar om hur
vi kan arbeta vidare. Naturligtvis kommer
det att innebära lägre kostnader
också.
Hur
Vår önskan är att Ni i Ert gille diskuterar
vad Ni anser regionsträffar kan
innehålla, vad Ni vill ha ut av dessa träffar
och hur stora Ni anser att regionerna
kan vara och hur de kan organiseras
(regionsstyrelse, regionkontakt). Vilken
uppgift skall en eventuell regionsstyrelse,
regionkontakt ha
Berätta!
Vi hoppas att få svar från många gillescouter
så att vi kan jobba vidare med
denna viktiga fråga. Adresser hittar ni i
tidningen på sidan 2.
Scoutgillena
Bergslagen
Norrland
Gillescouthälsningar
Calle Klärcke
ledamot i LGR
Bergslagen
Creutz lave
Folkare
Gustav Vasa
Tuna
Västerås
Västra Svealand
Brofästet
Duvkullan
Malmen
Möckelns bodar
Västra Götaland
Fallfåran
Jönköping
Redväg
Sjöhästen
Skaraborg
Vinga
Norrland
Guldgrävarna
Jämtland
Kung Karls spira
Malören
Tre renar
Östra Svealand
Birger Jarl
Bromma
Gåseborg
Norrköping
S:t Erik
Västra Sörmland
Östra Götaland
Ekoxen
Kronoberg
Nyckeln
Skåne
Ale
Helsingborg
Klåberöd
Kristianstad
Kulla
Luggude
Malmöhus
S:t Botulf
Västra
Svealand
Västra
Götaland
Skåne
Östra
Svealand
Östra
Götaland
Sju
regioner
i förslag till ny indelning
Gillescouten 2–2008
3

Saxat
ur scoutpressen
av Sven Saxaren
”Scouterna – största kvinnorörelsen”
Idag har WAGGGS 10 miljoner medlemmar
och är därmed världens överlägset
största kvinnorörelse. Det finns
flickscouter i 144 länder från Argentina
till Österrike.”
Erik Hellström skriver om World Association
of Girl Guides and Girl Scouts
(WAGGGS) i Scoutmagasinet nr 1, 2008
”Fler nya medlemmar i år”
”Nu syns kanske ett litet ljus i den
mörka medlemsutvecklingen. Svenska
Scoutförbundet, som är det klart största
förbundet, räknar regelbundet antalet
nyregistrerade medlemmar och man kan
konstatera att man med råge lyckats med
målet att i år rekrytera fler medlemmar
än man gjorde förra hösten.”
Scoutmagasinet nr 4, 2007
”Scoutkåren med växtvärk”
”Under de senaste sju åren har Kärrtorps
Scoutkår fördubblat sitt medlemstal. I
dag är man 260 medlemmar, varav 200
scouter. […] Bakgrunden till medlemsökningen
går att spåra till år 2000. Helén
Thorö berättar att man då bestämde
sig för att sätta upp mål och visioner för
kårens verksamhet.”
Helén Thorö, Kärrtorps Scoutkår, intervjuas
i Scoutmagasinet nr 1, 2008
Varför syns inte
svansen
Kommer ”svansen” på ”j” i ”framtidsprojektet”
att bli synlig Annars blir det
”framtidsproiektet”...
Svar direkt
Bäste Ingeniör!
Insänt
Gillehälsningar
Gjermund Austvik
Att ”svansen” inte syns i framtidsprojektets
logotyp kan ses som en symbol
för projektets förhoppning, att vara öppen
för nya tankar och inte i första hand
låta svansen träda fram.
Red.
Medverka gärna
med korta inlägg
i Gillescouten!
Till Gillescouten!
Good
Turn
Här kommer mitt bidrag till Good Turn,
även om jag inte speciellt gör det som
gillescout – men ändå.
Jag har simskola för invandrarkvinnor
och det är mycket populärt och roligt.
Det är Röda Korset som hyr en bassäng
i ett äldreboende en timme i veckan och
det är högst fem kvinnor per gång. Det
har gått mycket bra och flera har lärt
sig simma och fått vattenvana på en eller
två terminer. Nu är jag inne på min
fjärde termin. Deltagarna betalar 250
kronor per termin, men det är ändå billigare
än den vanliga simskolan.
Jag har också sittdans på flera äldreboenden,
både gamla i rullstol och utan
och även dementa. Man rör sig i takt till
musiken och alla kan delta efter förmåga.
Det blir ju lätt att gamla blir sittande
hela dagarna utan att röra armar och ben
särskilt mycket. En gammal man sa: ”Så
här varm har jag inte varit på flera år!”
Växjö 2008-01-14
Hälsningar Kerstin Paulsson
Allmogevägen 108 352 53 Växjö
Tel 0470-22987
Kronobergs Scoutgille
En hyllning till mor- och farföräldrar
En 9-årig flicka ombads att skriva
något om ämnet ”Vad är en mormor”.
Resultatet blev följande:
En mormor är en tant som inte har några
egna barn och därför tycker hon om andras
små flickor.
En morfar är en manlig mormor. Han
går ut och går med pojkarna och de pratar
om fiske och traktorer och sånt.
Mormödrar har inget annat att göra än
att finnas där.
4
De är gamla, så de ska inte leka vilda
lekar eller springa. Det räcker med att
de kör oss till varuhuset, där den mekaniska
hästen finns och att de tar mycket
pengar med sig att stoppa i den.
Och när de går ut och går med oss,
ska de stanna vid sånt som vackra blad
eller fjärilslarver. De ska aldrig nånsin
säga: ”Skynda dig nu”.
- De är nästan alltid tjocka, men inte
så tjocka, att de inte kan knyta barnens
skor.
De har glasögon och konstiga underkläder.
De kan ta ut tänderna.
Det är bättre om de inte skriver maskin
eller spelar kort annat än med oss.
De behöver inte vara duktiga, bara
kunna svara på frågor, som varför hunden
hotar katter och hur det kommer sig
att Gud inte är gift.
De pratar inte småbarnsspråk, som
folk gör som kommer och hälsar på, för
det är så svårt att förstå.
När de läser för oss, hoppar de inte
över något och de bryr sig inte om, om
det är samma saga omigen.
Alla borde ha en mormor eller farmor,
i synnerhet om man inte har TV, för dom
är nu de enda vuxna som har tid.
Ur Gillescouten nr 4, 1985
Gillescouten 2–2008

Gillescouterna välkomnas att fira Kopparbo 40 år
Han kom som ett yrväder en aprilafton
och hade ett höganäskrus
i en svångrem om halsen.
Så vet vi alla att Strindbergs Hemsöborna
börjar, riktigt lika dramatiskt kanske
det inte var när Curt Broqvist och
hans vapendragare Hans-Åke Jansson
på uppdrag av Svenska Scoutförbundet
började söka efter en lämplig lägerplats
i Bergslagsområdet. Domänverket, idag
Sveaskog, hade avsatt ett stort revir för
att friluftsorganisationer på bästa sätt
skulle kunna nyttja området i sin verksamhet.
Det var i februari 1967 som
de båda scoutkamraterna med bil och
skidor var ute på rekognoseringsturer i
Malingsbo-Kloten området. Det var en
snörik vinter och några andra övernattningsmöjligheter
än i vindskydd fanns
ej. Man konstaterade snabbt att en gård
benämnd Kopparbo verkade vara centralt
belägen och ha potential för att
kunna bli något liknande Mullfjällsstugan
i Duved, men med större möjligheter
för lägerverksamhet.
Jobbet med att söka efter lämplig lägerplats
fortsatte under sommaren 1967,
då Curt Broqvist tillsammans med sin
fru tillbringade sin ”smekmånad” i trakterna,
där de vandrade och paddlade
och utarbetade ett förslag till hur Kopparbo
skulle kunna nyttjas. Hans-Åke
Jansson som efter det att avtalet med
Domänverket var påskrivet och Svenska
Scoutförbundet disponerade Kopparbo
summerar: Någon gång räknade jag ut,
att jag sammanlagt hade bott över ett
Gillescouten 2–2008
år i tält och vindskydd i markerna runt
Kopparbo. De har spelat en central roll
i mitt liv.
Det var så det började, det har nu gått
40 år sedan Svenska Scoutförbundet
drog in på Kopparbo. Idag har anläggningen
vuxit till något riktigt stort i ”lägersverige”,
under maj och halva juni
månad är alla dagar bokade av lägerskolor.
Många barn som aldrig varit på
läger och som sällan kommer ut i naturen
får en möjlighet att under två dagar
prova på att bo i tält och laga mat över
öppen eld. Att det sedan också finns kanoter,
två tio meter höga klättertorn med
fyra banor på varje, ett spännande pionjärspår
med broar och en linbana som
avslutning gör ju vistelsen ännu bättre.
När skolorna slutar börjar scoutlägren.
I år kommer det att vara en period
före midsommar och en i slutet av
juli och början av augusti. Scoutkårer
från både Sverige och utlandet kommer
då till Kopparbo och tar del av den fina
service som erbjuds i form av program
och mat för egen tillagning. Under 2007
hade Kopparbo 13 226 gästdagar.
Det finns andra som också söker sej
till Kopparbo under sommaren, för tjugoandra
året i rad kommer Svenska Riesenschnauzerklubben
att arrangera sitt
sommarläger på Kopparbo. Då vimlar
det av svarta hundar över alla lägerängar.
Kopparbos fantastiska personal och
volontärer jobbar för högtryck och serverar
lunch för cirka 200 personer varje
dag. Vid fjolårets läger förekom även
ett bröllop i Kopparbos lägerkyrka och
Kopparbo ordnade med brölopsmiddag
för 300 gäster.
Kopparbostiftelsen som idag äger och
förvaltar anläggningen ser fram emot en
fortsatt utveckling av Kopparbo. Kopparbo
står idag vid ett vägskäl, att satsa
vidare eller att dra ner på verksamheten.
Öppet året runt eller bara under sommarmånaderna,
som vanligt i scoutsammanhang
är det ekonomin som avgör.
Det finns stora planer både när det gäller
utbyggnad och programaktiviteter, men
som läget är idag bedrivs verksamheten
i stora delar på frivillig väg. Många lägger
ner mycket tid och kraft för att Kopparbo
ska leva och leva vidare. Glädjande
nog kan vi konstatera att ungdomar
som varit på Kopparbo som barn nu
börjar komma tillbaka och jobba som
både platschef och intendent.
Som Ni gillescouter förhoppningsvis
redan har sett så firar Kopparbo sin
födelsedag söndagen den 15 juni med
gudstjänst och sillagille. Så här ser programet
ut:
10:00 Kaffe med smörgås
11:00 Nattvardsgudstjänst
12:30 Sillagille
14:00 Kopparbos 40 årsjubileum
16:00 Kaffe
Anmälan senast 1 juni till 0240-320 20.
Ni är alla varmt välkomna till Kopparbo
då eller när Ni har vägarna förbi.
Calle Klärcke
5

Gillescouter
i Vasaloppsspåret
Nils-Ivar Landgren bekransad av Gillescouterna
i Västerås efter genomfört
Vasalopp. Foto: Anna Landgren.
Nils-Ivar Landgren i S:t Georgs
Scoutgille i Västerås har åkt
Vasaloppet fem gånger. Han
kommer troligen att åka även nästa år.
Årets Vasalopp var Nils-Ivars bästa
placering (plats 6322), med en tid på 8
tim 23 min. Det har dock gått snabbare
förut (8 tim 5 min). Tiden beror mycket
på vilket före det är och i år var det extra
besvärligt. Nils-Ivar konstaterar att han
uppnår höjden av sin skidkarriär vid 65
års ålder. Nysnö och ingen vinterkyla i
årets Vasaloppsspår gav mycket dåligt
fäste för skidorna. Spåren blev lösa och
sönderkörda av tusentals åkare.
Redan som pojke bestämde Nils-Ivar
sig för att åka Vasaloppet. På grund av
stort engagemang i scoutrörelsen och en
stor familj, blev det ingen tid över för
Vasaloppet förrän han hunnit fylla 50
år. Så först blev det Halv-Vasan på 4,5
mil och därefter vågade Nils-Ivar sig på
stora Vasaloppet på nio mil.
En Vasaloppsstart måste man förbereda
ett helt år med regelbunden träning.
Den mest intensiva träningen sker de 3
sista månaderna före Vasaloppet. Under
dessa tre månader åkte Nils-Ivar i år 50-
60 mil skidor på snö och totalt cirka 100
mil om man summerar skidor, joggning,
stavgång och rullskidor.
Att åka Vasaloppet är en fantastisk
upplevelse. Det är en riktig folkfest
från Sälen till Mora. Visserligen är man
mycket trött på slutet av loppet, men
glädjen blir desto större, när man rundar
klockstapeln i Mora och bara har upploppet
kvar till mål. När man glider in
under skylten vid mål ”I fäders spår för
framtids segrar” fälls flera glädjetårar.
Extra roligt är att släkt och vänner kan
följa Vasaloppet med hjälp av modern
teknik och via hemdatorn följa ”sin” löpare
från start till mål.
Det gjorde även jag, gillekamraten
Pricken.
Här syns Viveca Mattsson i Vasaloppsspåret
2006. Foto: Karl-Eric Mattsson
Jag åker för jag tycker det är jätteroligt.
Allt började egentligen när
vi flyttade till Borlänge. Då fick jag
åka till Mora för att se Vasaloppet. Vi
lyssnade alltid på farbror Sven i radion
när jag var liten, då han refererade. Fick
min chans när Kalle fyllde 50 år. Då fick
han Vasaloppet i present av mig. 1985
åkte vi första gången Öppet Spår. Tiden
var inget att skryta med, men i mål kom
vi och vi fick ”blodad tand”.
Det har hittills blivit 13 Vasalopp,
fem Öppna spår, några dubbla Öppna
Spår (5), 15 Tjejvasor, två Halvvasor
och en Kortvasa. Man är ju inte riktigt
klok, men roligt är det. Kalle och jag
åkte tillsammans till år 2000. Då sade
hans lungor ifrån. Det var så synd, men
han är min bästa supporter och vallare.
I år t ex hade jag jättebra skidor, sol och
medvind, fina men isiga spår. Man fick
ta det lugnt i backarna. Vad kan man
mer begära! Så här ser fakta ut.
Viveca Mattsson
Tuna scoutgille i Borlänge
6
T v syns Sigge Högberg i Tuna Scoutgille
med barnbarnet Erik. Sigge har
kört Vasaloppet tjugo gånger. I år åkte
han även Kortvasan tillsammans med
Erik, vars pappa har fotograferat dem i
full mundering hemma i Borlänge.
Gillescouten 2–2008

I förra numret inledde
gillescouten Lars-Erik
Lingström berättelsen
om sitt internationella
scoutarbete och om
kända scoutprofiler han
mött. Här följer andra
delen.
Red.
Internationella Byråns Executive Staff samlad rund jordgloben. Fr v: Percy
Siebold, Len Jarrett, D C Spry, Dick Lund och Lars-Erik Lingström. Fotot
från World Scouting-Scoutisme Mondiale, juli-aug 1959.
Ett scoutliv del 2
av Lars-Erik Lingström
Sent en kväll i början av januari
1958 mötte general Spry familjen
Lingström på Upland Airport
i Ottawa. Nästa förmiddag
inställde jag mig på arbetsplatsen.
Där fanns två personer, Spry och hans
sekreterare. Kontoret i London skulle
avvecklas successivt och två ”kommissionärer”
och vice-direktorn flytta över
i etapper. Kontorspersonal anställdes
efter hand.
Byrån låg i en ny kontorsbyggnad
bara några kvarter från Parliament Hill,
Canadas politiska och administrativa
centrum.
En av de första plikterna var att
besöka det kanadensiska scouthögkvarteret,
som också låg i Ottawa. Genom
åren hade vi ett utmärkt och friktionsfritt
samarbete med dess medarbetare.
Det fanns en kvarts miljon scouter på en
befolkning om 17 miljoner.
Därnäst gällde det scoutdräkten. Byråns
uniform bestod av mörkgrå byxor,
ljusgrå skjorta, mörklila (”purple”)
halsduk samt hatt. Mörklila var byråns
och Internationella Kommitténs färg
och fick inte användas av andra. Jag
sändes till en skräddare för att ta mått på
kortbyxorna. Jo, det är sant. De skulle
alltid vara välpressade, vilket förvisso
inte är någon dygd i scoutkretsar. Jag
fick också gå till en hattmakare och ta
Gillescouten 2–2008
mått för scouthatten, en äkta Stetson,
samma modell som Canadas ridande
poliser har.
Familjen acklimatiserade sig gradvis
i en fyrarummare i en närförort. Vintern
var snörik och kall trots att Ottawa ligger
på samma breddgrad som Venedig.
Ottawa var landets femte största stad
med 350 000 invånare. Kulturellt hade
den inte riktigt hunnit med. Det fanns t
ex inget konserthus. När Jussi Björling i
mars 1958 gav en konsert hölls den i en
biograf. Men den var stor och den var
full till bristningsgränsen och Jussi var
i högform. Publiken var tokig av entusiasm
och kramade sex extranummer ur
Borlängesonen. You must be very proud
to be Swedish tonight, sa min bänkgranne
och det stämde precis.
Jag skulle ha en sekreterare. Det
var viktigt att hon var perfekt tvåspråkig,
men det borde inte vara något problem:
Canada är en tvåspråkig nation
och i Ottawa var minst hälften fransktalande.
Men ett problem blev det. Vi intervjuade
en hel rad sökande, men ingen
klarade våra krav.
Då tog vi fram en av de tidigaste ansökningarna,
som vi lagt åt sidan. Hon
var 22 år och från Mexico, gift med en
kanadensisk diplomat och, enligt sin
ansökan, perfekt trespråkig: franska,
engelska och spanska; stenograf på tre
språk; hypersnabb maskinskriverska;
hade därtill ett antal andra färdigheter i
toppklass. Såna djur finns inte, hade vi
sagt. Nu kallades hon in. Och visst, det
var sant, allt som stod i ansökan.
Maria Elena Déry, denna lilla pärla
till sekreterare, 149 cm hög, arbetade åt
mig i två omgångar, med barnafödande
emellan. Vi blev så samstämda att jag
till slut inte behövde diktera brev för
henne. (”Mr Lingström, jag vet precis
vad ni vill ha sagt” – hon vägrade att
dua mig, för så gjorde man inte i Mexico).
De brittiska ”kommissionärerna”
gillade att munhuggas med henne, trots
att de alltid förlorade. Hon hade till råga
på allt svenskt påbrå också, någon farmorsfar
eller liknande hade invandrat
och blivit stadsträdgårdsmästare i Mexico
City. Min syster är nordiskt blond,
sa hon. Hon var naturligtvis överkvalificerad
för sin uppgift, men hon kunde
som diplomathustru inte ta vilket jobb
som helst.
Jag skulle direkt börja arbeta med
månadstidskriften World Scouting-
Scoutisme Mondial. En kanadensisk
scoutredaktör hade vidtalats att redigera
de två första numren för 1958 och
han hade valt ett i mitt tycke omöjligt
format, obetydligt större än ett A6-kuvert.
A-formaten användes inte i Nord-
forts sid 8
7

T v Wally Waldron, som lyckades få
namnet på berget i Kalifornien ändrat
till Mount Baden-Powell, hälsar på
författaren vid bergets fot.
Maria Elena Déry, perfekt trespråkig
sekreterare. Foto: LEL
amerika, men 1959 ändrade jag vårt
format till något som var närmare A5,
vilket gav mer text och större bilder,
särskilt om man gjorde dessa utfallande,
vilket tryckaren ansåg vara mycket
äventyrligt.
Att fylla en jämförelsevis liten tidskrift
med artiklar och notiser borde ju
inte vara så svårt. Många idéer kunde
man få från alla scouttidningar som
vällde in och något kunde lånas därifrån
om man begrep språket. Enstaka
artiklar kom spontant, vissa fick man
beställa, och så måste byrån få plats
för sitt internationella material. Det var
också viktigt att inte de stora scoutländerna
med sina stora resurser blev för
dominerande.
Efter några månader fick jag åka till
Boy Scouts of Americas nationella högkvarter
utanför New York för att se och
lära. Det var centrum för världens största
scoutförbund med 4,8 miljoner medlemmar.
Tidskriften Boy’s Life hade en
upplaga på 1,8 miljoner.
Jag fick flera viktiga kontakter där
och kanske främst William Hillcourt,
den legendariske Green Bar Bill, författare
till en rad scouthandböcker och
ansvarig för the World Brotherhood
Edition av Scouting for Boys, som publicerades
på uppdrag av BSIB. Vi blev
vänner och kunde prata skandinaviska
med varandra. Bill var nämligen dansk
och hette Vilhelm Bjergegaard när han
kom till USA, men det kunde ju inte
amerikanerna uttala, så han översatte
namnen ordagrant.
8
Hillcourt lovade att förse mig med
material och det löftet höll han. Några
gånger varje år kom små mästerliga artiklar
med bilder och färdig layout, bara
att lyfta in i World Scouting.
I juli 1958 gick jag min Wood Badgekurs
på Gilwell Park utanför London.
Det var också en upplevelse. När vi gick
på hajk, fick vi kartor från 1700-talet
men inga kompasser; orientering var en
okänd sport. Att vi gick åt fel håll anade
jag, men jag vågade inte korrigera mina
brittiska patrullbröder förrän efter ett
par timmar. Det blev sen middag.
En dag kom the Camp Chief själv,
John Thurman, och berättade en historia
för mig, ”eftersom du är svensk”. 1935
hade han varit ledare för den stora brittiska
truppen vid Rover Moot på Ingarö
utanför Stockholm, då rena vildmarken.
Lägerchef var prins Gustaf Adolf. En
av ynglingarna, en rännstensunge från
London, vantrivdes och blev rent deprimerad;
han hade aldrig sett så mycket
skog och det skrämde honom. Man
hade till och med diskuterat att sända
hem honom, hur det nu skulle gå till.
Men en dag var pojken som förvandlad,
han skrattade och var aktiv. Vad i all sin
dar har hänt, undrade Thurman. Jo, jag
satt bredvid Hans Kunglig Höghet på
latrinen.
Vid det här laget var byrån fulltalig.
Här en kort presentation. Först chefen,
D C Spry. Som officer i kanadensiska
armén hade han under andra världskriget
utmärkt sig så väl att han före 30 års
ålder på slagfältet befordrats från överste
till brigadgeneral och något år senare
till generalmajor. När kriget slutat blev
han liksom en del andra generaler övertalig
och 1946 blev han chef för det kanadensiska
scoutförbundet.
Vice direktorn Richard T Lund, Dick
kallad, kom till byrån som tonåring.
Han hade haft nära kontakt med B-P
och troddes vara den enda person som
bevistat samtliga världsevenemang för
scouter (jamboreer, konferenser, etc)
sedan 1920. Han skötte policyfrågor
och var verksamhetschef under direktorns
många resor.
Len Jarrett var ”kamrer”, d v s ansvarig
för administration och finanser sedan
1953. Percy Siebold kom till BSIB
1934 och skötte ”liaison”, alltså kontakter
med alla scoutförbunden och särskilt
deras international commissioners. Flitig
resenär. 1959 anställdes schweizaren
Robert Schweingruber som samordnare
och konsult för utbildningsfrågor. I New
York hade vi Commander T J Keane,
som skötte kontakterna med FN, andra
stora internationella organisationer
(NGOs) samt finansiärer. Byrån hade
regionalkontor i Havanna (för Latinamerika),
Manila (Fjärran Östern) och
Damaskus (arabvärlden).
Lady B-P brukade hälsa på i Ottawa
under sina ideliga resor världen
runt som World Chief Guide. Hon var
nämligen vice hederspresident i Internationella
Kommittén. Hennes far hade
varit fascinerad av vikingarna och bestämt
att hans första barn skulle ha ett
fornnordiskt namn. Han blev mycket
förvånad när barnet visade sig vara en
flicka, men sagt var sagt, så Olaf fick bli
Olave. Vid hennes första besök ordnade
Spry en stor mottagning där makar var
medbjudna. När jag presenterade Britta
sa jag att hon var från Dalarna. Då log
ladyn stort och sa: ”Oh! Rättvik! Beautiful!”
I maj 1958 hölls Jamboree-on-the-
Air, en scoutträff för radioamatörer för
första gången. Len Jarrett och jag deltog
från byrån. Året efter blev det en permanent
årlig BSIB-angelägenhet, senare
mest känd under förkortningen JOTA.
Forts nästa nummer
Gillescouten 2–2008

Saxat
ur scoutpressen
av Sven Saxaren
”Svensk scouting berör”
”…97 procent av svenska folket hade
någon eller några associationer till
svensk scouting.
– Det är en siffra som är svår att slå.
Svensk scouting är något som berör, säger
Katharina Norborg, projektledare på
GfK.”
Petter Öhrn skriver och intervjuar, i Scoutmagasinet
nr 1, 2008, om en marknadsundersökning
som GfK gjort för Svenska
Scoutrådet.
”Scouternas ledarskapsakademi”
”– Det senaste är att vi nu har startat ett
strukturellt samarbete med Kjesäters
Folkhögskola, säger Svenska Scoutrådets
generalsekreterare Johan Strid.
Samarbetet innebär att det tillsammans
med Kjesäter upprättas en avdelning
som ska inrikta sig på ledarskapsutbildningar.
Johan Strid berättar att
man har annonserat efter en chef till den
nya avdelningen. I den tjänsten ingår
också att vara rektor för Kjesäter.”
Gillescouten 2–2008
Scoutmagasinet nr 1, 2008
”Mycket att lära av Scouterna”
”– Vi tittar på Scouterna och ser att
man lyckas organisera så enormt många
människor. Det måste ju betyda att man
gör något rätt, säger hon.”
Socialdemokratiska Ungdomsförbundets
ordförande Jytte Guteland intervjuas i
Scoutmagasinet nr 1, 2008
”Brobyggande scout”
”– Det finns mycket osäkerhet och fördomar
hos invandrare och hos svenskar
om hur man ska bete sig när man möter
varandra. Det är här som den muslimska
scoutrörelsen kan göra en insats.”
Omar Mustafa, som vid tolv års ålder kom
i kontakt med scouterna, och som tio år
senare föreläser för näringslivets toppar
om ledarskap, intervjuas av Kerstin Melin i
Scoutmagasinet nr 1, 2008
Fem av de sex deltagarna från Sverige framför Himmelsknoten. Foto: Författaren
Grossarl 2008
För första gången fick jag möjlighet
att besöka ”Europaforum”
i Grossarl Österrike. Vi var sex
deltagare från Sverige varav fyra från
vårt gille, Västra Sörmland. I år deltog
297 gillescouter från 22 olika nationer.
Vi blev varmt välkomnade till det
trevliga familjehotellet Hubertus Hof.
Efter att vi intagit vår första middag
vandrade vi upp till den vackra barockkyrkan
där invigningsceremonin ägde
rum. Från varje deltagarland tände en
eller två personer respektive lands ljus.
Många bar sina länders nationaldräkter.
En förnämlig gosskör, Die Wiltener
Sängerknaben med cirka hundra medlemmar,
underhöll med många fina inslag.
Kören har anor sedan flera hundra
år tillbaka. Många anföranden förekom
också.
På söndagen deltog vi i den ordinarie
mässan och fick än en gång lyssna till
den duktiga gosskören. Efter mässan
var det öppningshögtidlighet på torget
med tal av stadens och Salzburgerlands
honoratiores. Bauernschytsen, Musikkapelle
och Glöcker svarade för underhållningen
med musik och smällande
höga ljud.
På måndagen åkte vi med taxi upp
till 1800 m ö h till himmelsknoten, en
träskulptur flera meter hög och som föreställer
ett rep med råbandsknop. Det
hela pryds av ett gillemärke. På grund
av flyttning från ett ganska svåråtkomligt
ställe återinvigdes den i strålande
sol av skulptören med hjälp av ”ambassadörerna”
från Norge, Danmark och
Tyskland. Två hornblåsare medverkade
också. Många nyttjade tillfället och
vandrade tillbaka den dryga milen till
dalen. En dag ägnade vi oss åt olika
workshops, bakning, dans och olika
hantverk. På kvällen vid ”Bunterabend”
fick vi tillfälle att redovisa dagens aktiviteter.
En grupp flickor underhöll med
cittramusik.
En turnering i Eisstockschiessen, en
nationalsport i Österrike ägde också
rum. En silvermedalj gick till Sverige.
En hel dag ägnades åt olika utflykter
som vi kunde välja mellan. En resa gick
till Die Alpen Therme i Gastein där man
kunde välja mellan +25- och +34-gradigt
vatten. Många möjligheter till olika
typer av massage fanns också. Två bussar
gick till Salzburg för att följa guidad
tur eller strosa på egen hand.
Fredsbönen var en stunds inslag en
dag, där en representant från varje land
läste den egna fredsbönen på sitt eget
språk. Norske Grossariere med svensk
och finsk underavdelning hade ett eget
möte där vi var sex nya medlemmar
som blev invigda.
Slutkonserten på fredagen var otroligt
fin. En skicklig violinist, Barbara Helfgott,
underhöll med sin orkester, idel
damer, som spelade på stråkinstrument.
Hon dirigerade med minspel och gester
och ibland med stråken. Hela orkestern
var glad och positiv och väl sammansvetsad.
Som kulmen på veckan blev det så
galamiddag på de olika hotellen.
Det var verkligen en fin upplevelse att
ta vara med denna vecka som jag hört
så mycket talas om. Kanske blir det fler
gånger.
Kerstin Cronquist
S:t Georgs Scoutgille Västra Sörmland
9

Ekonomisk rapport
Gilleskattmästaren Knut-Olov ”Ola” Axelsson lämnar en aktuell ekonomisk rapport.
Revisorerna har gått igenom den ekonomiska redovisningen för 2007 och har enligt
revisionsrapporten inga anmärkningar mot denna och bokslutet för det gångna verksamhetsåret.
Eftersom 2007 var ett mellanår återkommer man med en ny revisionsrapport
inför Landsgilletinget 2009.
AKTUELL RESULTATRÄKNING & BUDGET
10
Resultat Budget Resultat
2005-06 2007-08 2007
INTÄKTER
Medlemsavgifter 468 100,00 471 500,00 229 025,00
Försäljning, netto 7 893,67 7 000,00 4 541,50
Prenum, annonser 2 840,00 2 500,00 1 280,00
Frimärksbanken 17 338,00 0,00 27 450,00
Från Bärarlaget till Fält 18 525,00
Från Bärarlaget till Läger 34 697,25
Övr int (räntor) (5235,34)
Summa intäkter 514 696,67 481 000,00 296 993,75
KOSTNADER
Medlemsavgifter mm
ISGF -40 157,17 -40 690,00 -20 272,23
World Gazette Mondiale -5 537,43 -5 460,00 -2 767,11
Nordiska underregionen -7 929,67 -9 100,00 -4 632,05
Europaregionen -740,00 -730,00 -377,50
Sensus -2 000,00 -2 000,00 -1 000,00
Nätverk Sverige-Lettland -500,00
S:a medlemsavgiftskostn -56 864,27 -57 980,00 -29 048,89
Verksamhet
Landsgillerådet -49 902,00 -50 000,00 -23 310,07
Framtidsproj(Lägret -07) -432,00 -25 000,00 -34 697,25
Framtidsproj(Satsningen) * -39 000,00 -2 290,00
Fältkommittén -29 453,70 *
PR-kommittén -20 688,00 * -229,00
FM/FST/Sensus -7 718,80 * -780,00
Utbildningskommittén -1 012,47 *
Stadgekommittén *
Frimärkskomm till ISGF -8 701,75 0,00 -13 719,25
Frimärkskomm till fonder -4 323,25 0,00 -6 862,25
Frimärkskomm övrigt -675,50 *
Fredsljuskommittén -5 492,50 * -121,00
Valberedningen -6 634,00 * -927,00
Program -3 739,00 *
Internationella komm -652,29 *
Kanslilokaler -27 234,00 -28 000,00 -13 874,50
Kansli övrigt -46 685,59 -48 000,00 -24 022,78
Redaktionskommittén -172 904,45 -190 000,00 -95 358,79
S:a verksamhetskostnader -386 249,30 -380 000,00 -216 191,89
Evenemang
NBSRegionen -6 490,00 -12 000,00 -2 568,00
LGT + Gm-möte -38 085,50 -32 000,00 -31 669,40
Nordisk-Baltiska LGT -5 399,00 -6 000,00 -1 980,00
Världskonferens -10 000,00 -10 000,00 0,00
Europakonferens -5 000,00 -5 000,00
Övrigt
S:a evenemangskostnader -59 974,50 -65 000,00 -41 217,40
Diverse
Uppvaktningar -1 707,00 -2 500,00 -1 771,00
Avskrivning projektor -9 999,00 2 302,00
Övrigt -645,00 -520,00 -1 453,71
S:a diverse kostnader -12 351,00 -3 020,00 -5 526,71
PERIODENS RESULTAT -742,40 -25 000,00 5 008,86
I nästa nummer av Gillescouten
kommer en
rapport över fondernas
ekonomiska utveckling.
Kommentarer till den ekonomiska
rapporten
Frimärksbanken har varit mycket givande
under året, bl a beroende på god
försäljning under Jiingijamboriilägret.
Av överskottet går 50 % till ISGF och
25 % till Sten Thiels fond.
Medel från Bärarlaget har använts för
att stödja verksamheten på lägret och
motsvarar underskottet på lägret för
SGSSs del.
Ränteintäkterna på totalt 5235,34 kr
har tillförts Bärarlaget. Beloppet visas
därför inom parentes, då det inte ingår i
resultaträkningen.
Landsgilleting (LGT) genomfördes
2007 och påverkar årets resultat.
(2006 var motsvarande kostnader cirka
12.000 kr.)
1 Medlemsavgifter: ISGF, NUBS mm
2 Landsgillerådet
3 Framtidsprojektet
4 Bidrag från frimärksbanken
5 Kanslikostnader
6 Gillescouten produktion
7 Gillescouten distribution
8 Evenemang: NBSR, LGT, Europakonf
9 Övrigt
Gillescouten 2–2008

Nya
medlemmar
S:t Georgs Scoutgille Västra Sörmland
Bernt Andersson
Eva Andersson
S:t Georgs Scoutgille Malmöhus
Ingalill Andersson
Siw Björnsson
Agneta Koch
Gunilla Prag
Rolf Prag
Kerstin Rydh
Lena Svensson
S:t Georgs Scoutgille Sjöhästen
Bodil Fritzsson
S:t Georgs Scoutgille i Västerås
Stefan Abrahamsson
S:t Georgs Scoutgille Tuna
Sven Eriksson
Erik Forsgren
Margarerta Forsgren
Gunilla Wikblad
Kurt Wikblad
S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna
Britt Inger Burwall
S:t Georgs Scoutgille Kung Karls
Spira
Viviann Öhgren
Bildstafetten
Vi i Nyckeln i Kalmar har mottagit stafettpinnen
med glädje. Efter att ha hämtat
fredsljusets låga i Helsingör spred vi
den vidare via Växjö, Emmaboda och
till domkyrkan i Kalmar och vidare ut
i församlingarna. Bilden är från vår traditionella
grötfest i slutet av november.
Fredslågan fanns givetvis med.
Just nu håller vi tillsammans med gillena
i Växjö och Blekinge på med att
planera en regional resa till Gotland i
augusti. Det stora och spännande i regionen
är planeringen och att vara värdar
för landsgilletinget i maj 2009. Vi
hälsar välkomna hit!
Med scouthälsningar
Scoutgillet Nyckeln i Kalmar
Gm Stig Jonsson
Vi låter nu stafettpinnen landa i Stockholm
och utmanar S:t Georgs Scoutgille
Birger Jarl.
Anna-Britta Kedelv
S:t Georgs Scoutgille i Norrköping
Vera Sundström
S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad
Nils-Erik Hultberg
S:t Georgs Scoutgille Malmöhus
Lars Fallhagen
S:t Georgs Scoutgille Folkare
Lennart Stridh
S:t Georgs Scoutgille Folkare
Margareta Dahlström
S:t Georgs Scoutgille Gustav Wasa
Gillescouten 2–2008
forts fr sid 2
på många tillfällen att få vara med om
intressanta möten. Alla ska kunna vara
med om något som intresserar dem och
ger mersmak, men alla behöver inte
vara med om allt! Vi är i olika skeden
i våra liv, en del har goda möjligheter
att var med ofta, andra kan komma när
det stämmer med vad som är på gång i
familjen och på arbetet. Några kommer
att vara med på scoutläger, andra säljer
majblommor, alla gör det som passar
dem bäst. Vi möts i olika sammanhang
och känner gemenskapen mellan oss.
Det ger energi i vardagen och stimulerar
till att deltaga i fler aktiviteter.
Vi i landsgillerådet möter er gärna i
olika sammanhang. Be oss komma! Om
inte annat så ses vi nästa vår vid den här
tiden – på landsgilletinget i Kalmar!
Gunilla Engvall
landsgillemästare
En tanke
Gör alltid det rätta!
Det gläder somliga människor
och förvånar resten.
Mark Twain
11

Posttidning
B
Returadress
SGSS:s Kansli
Box 2034
141 02 HUDDINGE
Adressetikett
Beställ från
Gillekansliet
I detta nummer
Omslag: Kopparbo (Kimmens Foto)
Lgm har ordet 2
Gilleevenemang 2
Framtidsprojektet 3
Insänt 4
Saxat 4
Kopparbo 40 år 5
Gillena berättar 6
Ett scoutliv 7
Saxat 9
Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman
Grossarl 9
Ekonomisk rapport 10
Bildstafetten 11
Nya medlemmar 11
Har gått hem 11
En tanke 11
Gröngölingen 12
Beställningssedel 12
rea
Gillemärke, tidigare modell
med knapphålsfäste......... 10 kr
Velourtröja, stl 4 small 50 kr
Sommartröja, vit,
stl S M L XL XXL............ 50 kr
Sommartröja, blå,
stl XXL (bara ett ex)....... 50 kr
Kofta, mörkblå,
stl S M L XL XXL.......... 150 kr
Gillemärke, brosch eller
knapphålsmärke 20:–
Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke,
dansk modell 50:–
Tygmärke, fyrkantigt 10:–
Tygmärke, runt 15:–
Bilmärke 15:–
Karta med små dekaler 10:–
Karta med större dekaler 10:–
10 cm dekaler per styck 10:–
Diplom med kuvert 5:–
Korrespondenskort, 10 st 20:–
Affisch, A3 1:50
Affisch, A4 1:–
Gillemärke i metall, att limma
på trä el annant underlag 15:–
Slips, mörkblå 75:–
Slips, ljusare, finare 115:–
Slipshänge 40:–
CD-rom med gilleteckningar 180:–
Nytt! Pikétröja, klarblå. Pris ej klart
ISGF:s handbok 25:–
Idéboken 20:–
Gillerådspärm 30:–
Etiketter, omgång 10:–
D:o för mindre gillen (mindre än
20 medlemmar) 5:–
Extra namnlista 5:–
Kopiering, per kopia 1:–
Tygkasse med gillemärke 20:–
Lettiska frimärken, karta eller påse 10:–
Skriften ”Vad är scouting” 50:–
Passa på
och köp varor som nu reas ut!
Se rutan till vänster. Velourtröjorna har
gillemärket broderat på vänster sida,
övriga är neutrala.
Beställda varor skickas som B-post om
beställaren inte särskilt sagt till om annat.
Porto debiteras med aktuell kostnad.
Jämför gärna räkning och frimärken
– ibland kan postens våg skilja från vår.
Telefon: 08-17 84 32. Kansliet har ej öppet
på bestämda tider, men telefonsvarare finns.
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige,
Box 2034, 141 02 HUDDINGE