Sämsta virket ingen dålig idé - ATL
04.02.2015 • Views
Share Embed Flag

Sämsta virket ingen dålig idé - ATL

Sämsta virket ingen dålig idé - ATL

Sämsta virket ingen dålig idé - ATL

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
atl.nu

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

Nr 5<br />

2010<br />

En tidning från landets skogsägarföreningar<br />

Margareta<br />

uppfann sitt<br />

eget stöd<br />

Douglasgranen<br />

– en vinnare<br />

på Gotland<br />

Han tar<br />

Alstor ut<br />

i världen<br />

Dödsdömt tallbestånd<br />

räddades från älginferno<br />

Sämsta <strong>virket</strong><br />

<strong>ingen</strong> dålig idé<br />

Mikael bygger gärna med frodvuxet

Nr 5<br />

2010<br />

En tidning från landets skogsägarföreningar<br />

Margareta<br />

uppfann sitt<br />

eget stöd<br />

Douglasgranen<br />

– en vinnare<br />

på Gotland<br />

Han tar<br />

Alstor ut<br />

i världen<br />

Dödsdömt tallbestånd<br />

räddades från älginferno<br />

Sämsta <strong>virket</strong><br />

<strong>ingen</strong> dålig idé<br />

Mikael bygger gärna med frodvuxet

Nr 5<br />

2010<br />

Margareta<br />

eget stöd<br />

på Gotland<br />

Han tar<br />

Alstor ut<br />

i världen<br />

ingår som en medlemsförmån i landets<br />

fyra skogsägareföreningar tillsammans<br />

med en bilaga från respektive förening.<br />

Vid adressändring kontakta din<br />

skogsägareförening:<br />

INNEHÅLL Nummer<br />

5 2010<br />

LEDSEN 1995 – GLADARE I DAG.<br />

Norgehistoria med lyckligt slut. Sidan 44<br />

Nästa nummer utkommer den 16 december<br />

TEMA: Ekonomi & Utbildning<br />

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna<br />

www.sodra.se www.norra.se<br />

0470-890 00 090-15 67 00<br />

Skogsägarna Norrskog Mellanskog<br />

www. norrskog.se www.mellanskog.se<br />

0612-71 87 00 018-17 09 00<br />

REDAKTION<br />

Tf redaktör: Pierre Kjellin<br />

Telefon: 08-588 369 41<br />

0703-34 50 09<br />

E-post: pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se<br />

Chefredaktör och ansvarig utgivare:<br />

Pär Fornling (tjänstledig)<br />

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö<br />

Telefon: 040-92 25 55<br />

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se<br />

Redigeringsansvarig:<br />

Anne-Charlotte Morgan<br />

Telefon: 040-601 64 89<br />

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se<br />

Omslagsfoto: Pierre Kjellin<br />

Douglasgranen<br />

uppfann sitt – en vinnare<br />

Dödsdömt ta lbestånd<br />

räddades från älginferno<br />

Sämsta <strong>virket</strong><br />

<strong>ingen</strong> dålig idé<br />

Mikael bygger gärna med frodvuxet<br />

På omslaget:<br />

Mikael Östling<br />

KVARTETT<br />

ska lyfta Scorpion.<br />

Sidan 22<br />

ANNONS<br />

Birgit Emilsson<br />

Box 6044, 200 11 Malmö<br />

Telefon: 040-601 64 55<br />

Fax: 040- 601 64 49<br />

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Ronny Gustavsson<br />

113 92 Stockholm<br />

Telefon: 08-588 367 97<br />

Fax: 08-588 369 99<br />

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Annonsmaterial:<br />

annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />

PRENUMERATION<br />

Telefon: 040-601 63 65<br />

Fax: 040-601 63 55<br />

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se<br />

Prenumerationspris helår<br />

(6 nummer) 295 kronor inkl moms<br />

Lösnummer 55 kronor inkl moms<br />

REDAKTIONSRÅD<br />

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,<br />

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin<br />

Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.<br />

Hemsida: www.atl.nu/skog<br />

i samarbete med tidn<strong>ingen</strong> <strong>ATL</strong>.<br />

För ej beställt material ansvaras ej.<br />

Vi Skogsägare produceras av LRF<br />

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.<br />

TS-upplaga 2008: 96 700<br />

Tryck: Hansaprint, Åbo<br />

Repro: LRF Media AB, Malmö<br />

5. LEDARE: Majsplantan – ett förädlingsföredöme.<br />

6. PROFILEN: Rickard Axdorff<br />

– skogsägare och medieprofi l.<br />

10. FÖRÄDLING: Mikael<br />

bygger hus med skräpvirke.<br />

14. DRIVNING: Sjunkande<br />

produktivitet, trots ny<br />

teknik.<br />

16. SKOGSGÅRDEN:<br />

Margaretas uppfi nning växer på<br />

gården.<br />

18. FÖRÄDLING: Peter jobbar<br />

bara med sprickfritt virke.<br />

Sprickfritt<br />

för kräsna<br />

kunder.<br />

Sidan 18<br />

VIMEK BIOCOMBI på röjgallringsuppdrag.<br />

Sidan 26<br />

20. MARKNAD: Därför är plantorna<br />

dyrare i söder.<br />

22. MASKINER: Miniskotartillverkarna<br />

klarade fi nanskrisen.<br />

26. MASKINER: Jimmy Wessel röjgallrar<br />

med sin Vimek.<br />

30. SKOGSSKÖTSEL: Nya trädslag<br />

ska öka tillväxten på Gotland.<br />

34. BISTÅND: LRF inspirerar Kenyas<br />

skogsägare.<br />

44. SKOGSSKÖTSEL: Norge – 15 år<br />

efter älginfernot.<br />

46. KRÖNIKAN: Framtiden ligger i våra<br />

händer.<br />

OXEN<br />

MINILUNNARE<br />

Gallring, vindfällen<br />

Tandem-OXEN<br />

Myreback MASKIN<br />

<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10 3

Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo<br />

Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar<br />

2WD/4WD samt inkopplingsbar diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket<br />

sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en elektrisk motor som<br />

blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar som används för att<br />

styrn<strong>ingen</strong> ska fungera optimalt under alla förhållanden. Styrn<strong>ingen</strong> är lätt och bekväm i alla typer av<br />

terräng. Systemet dämpar även slag och ryck i styret. Det höjer komforten betydligt, så att man som<br />

förare orkar köra längre.<br />

Den vätskekylda motorn på 558 cc och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning, EFI. Motorn har ett<br />

massivt vridmoment och gott om kraft. Grizzly 550 4x4 är en idealisk arbetsmaskin, tack vare Yamahas<br />

unika helautomatiska transmission. Yamaha Ultramatic har ett inbyggt system som ser till att ge otroligt<br />

fin motorbroms, vilket är vikigt när man kör i nedförslut med lastad vagn. Instrumenter<strong>ingen</strong> är en digital<br />

informationsdisplay med all nödvändig information.<br />

Rek ca-pris: 81.520:- exkl moms (101.900:- inkl moms)<br />

Grizzly 550<br />

www.yamaha-motor.se

”<br />

Det är väl<br />

resultatet<br />

som räknas Om<br />

det går fortare eller<br />

hur man gör det<br />

tycker jag är mindre<br />

intressant.<br />

LEDAREN<br />

Varför så skeptiska<br />

till förädling<br />

Mycket i detta nummer av Vi Skogsägare handlar<br />

om förädling, ett viktigt och fascinerande ämne.<br />

Jag har en bild som jag fått av en forskare<br />

på Plant Science Center i Umeå som jämför hur majs<br />

ser ut idag med hur en majsplanta såg ut för 1 000 år<br />

sedan. Det skiljer väl så där tio gånger i storlek. Jag<br />

visar den bilden ibland och sedan visar jag en bild på<br />

en gran. Den granen skulle kunna representera en<br />

gran både nu och en för 1 000 år sen. Jag tror inte<br />

någon kan se skillnad på våra granar och granar för<br />

tusen år sedan.<br />

POÄNGEN ÄR ATT majsen inte på något vis är<br />

genmodifierad, eller ändrad med några andra meto-<br />

der än naturligt urval. Mycket av den ”förädl<strong>ingen</strong>”<br />

hade dessutom skett redan innan vetenskapen kartlade<br />

de grundläggande mekanismerna i genetiken på<br />

1800-talet. Alltså endast genom bondförnuft.<br />

Därför är jag lite undrande till den stora skepsis<br />

som finns till förädlingsarbete. Det är väl resultatet<br />

som räknas Om det går fortare eller hur man gör det<br />

tycker jag är mindre intressant. Viktigare är vad vi<br />

vill uppnå. Om man glatt accepterar att en växt blir<br />

10 gånger större (och sannolikt ändrat de flesta andra<br />

egenskaper ungefär lika mycket) med naturligt urval<br />

– vad är då faran med att ändra någon enda egenskap<br />

med en modernare metod<br />

En växt som sprids i naturen blir ju inte ett större<br />

monster för att en egenskap ändrats på ”teknisk” väg<br />

än på ”naturlig” väg. Det är samma egenskap som i<br />

så fall sprider sin arvsmassa alldeles oavsett hur den<br />

kommit till.<br />

I KRAFTSAMLING SKOG har vi med stor framgång<br />

fört fram värdet av att använda förädlat plantmaterial.<br />

Det har drivit fram en efterfrågan på förädlat<br />

material som nu överstiger tillgången. Snart finns<br />

teknik för att gå längre i förädl<strong>ingen</strong>. En tallplanta<br />

som är osmaklig för älg Fiberkvalitet som möjliggör<br />

helt andra slutprodukter eller bara förenklar framställningsprocessen<br />

Viktigast är att du som skogsägare efterfrågar<br />

förädlat material, och kanske även är beredd att<br />

betala något mer för det. Det är efterfrågan som<br />

driver utveckl<strong>ingen</strong> framåt!<br />

Linda Hedlund, vd, LRF Skogsägarna<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10 5

PROFILEN<br />

”<br />

Det regelverk<br />

kring<br />

skogsbruk som<br />

vi har i dag, det styrs<br />

inte så mycket av<br />

regering och riksdag,<br />

utan snarare<br />

av utomparlamentariska<br />

grupper.<br />

Rickard Axdorff ärvde gården,<br />

och sitt skogsintresse, av sin far.<br />

6<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

Rickard tar med sig<br />

skogen till jobbet<br />

Var öppen i sinnet och våga ställa dumma<br />

frågor till dina rådgivare. Så säger skogsägaren<br />

och tidningsredaktören Rickard Axdorff – när<br />

Vi Skogsägare ber om skogsägarråd.<br />

Text & foto: Pierre Kjellin<br />

Skogen och skogsägandet har<br />

hittills löpt som en röd tråd genom<br />

37-årige Rickard Axdorffs<br />

liv. Född och uppvuxen på en<br />

gård strax norr om Örebro, och<br />

med en mycket skogsintresserad<br />

pappa som vårdat skogen<br />

ömt, så var steget över till jägmästarutbildn<strong>ingen</strong><br />

helt naturligt:<br />

– Att utbilda sig handlade om<br />

att skaffa sig en lön man kan<br />

leva på, så att man har förutsättningar<br />

att ta över gården och att<br />

man sedan har kunskap och råd<br />

att bruka den.<br />

SOM föräldragården 6:e generationen<br />

på släktgården ärvde<br />

Rickard ett stort<br />

”<br />

ansvar och faderns<br />

brinnande skogsintresse,<br />

något<br />

Bor<br />

som smittat av sig<br />

i yrkesvalet. Efter<br />

jägmästarutbildn<strong>ingen</strong><br />

och jobb<br />

med bland annat<br />

affärsutveckling flyttade han<br />

och livskamraten, agronomen<br />

Carina, hem till gården och ett<br />

nytt jobb med annonsförsäljning<br />

på annonsfinansierade<br />

tidn<strong>ingen</strong> Jordbruksaktuellt i<br />

Örebro. Tidn<strong>ingen</strong> befann sig i<br />

en expansiv fas, vilket 2007<br />

resulterade i att Rickard var<br />

med och startade systertidn<strong>ingen</strong><br />

Skogsaktuellt.<br />

– Vi kände att det fanns plats<br />

på marknaden för en obunden<br />

tidning med skogligt innehåll.<br />

Det fanns ett glapp som vi<br />

kunde fylla igen.<br />

Vad kan du ta med dig för<br />

lärdomar från arbetet som<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10<br />

På sikt<br />

vore<br />

det skönt att<br />

kunna livnära<br />

sig på gården.<br />

skogstidningsredaktör till<br />

ditt eget skogsbruk<br />

– Rent allmänt skulle jag väl<br />

säga att det handlar om att vara<br />

öppen i sinnet. Sedan tror jag<br />

det är viktigt att man som<br />

skogsägare ställer motfrågor<br />

till sina rådgivare, vågar ställa<br />

även dumma frågor och vågar<br />

göra annorlunda.<br />

RICKARD ILLUSTRERAR<br />

senare sitt påstående genom<br />

att visa ett ståtligt tallbestånd<br />

som närmar sig slutavverkningsmogen<br />

ålder:<br />

– Här tog stormen -69 allt<br />

som stod mellan tallarna, det<br />

fanns inte en gran kvar. Under<br />

en skogsdag på<br />

gården diskuterades<br />

de sparade små<br />

rävsvansarna till<br />

tallar och rådet var<br />

att ta ner rubbet,<br />

tallarna skulle<br />

ändå bara blåsa<br />

ned. Två tallar har<br />

blåst omkull sen dess, och det<br />

är mycket pengar som står och<br />

väntar här inne nu.<br />

RICKARD OCH hustrun Carina<br />

gör sig inga illusioner om<br />

att bli rika på skogen. De har<br />

båda heltidsjobb och jobbar<br />

med skogen på fritiden:<br />

– I dagsläget är vi inriktade<br />

på att driva gården för att betala<br />

räntor, fastighetsunderhåll och<br />

andra kostnader. Det överskott<br />

som eventuellt blir får växa i<br />

gården i stället.<br />

– Men på längre sikt vore det<br />

skönt att kunna livnära sig på<br />

gården. Ant<strong>ingen</strong> att man har en<br />

hustru som försörjer en, det<br />

Rickard Axdorff ...<br />

och uppvuxen: gård i Södra Dylta strax norr om Örebro.<br />

Familj: hustrun Carina och hunden Rex.<br />

Jobb: produktchef för tidn<strong>ingen</strong> Skogsaktuellt i Örebro och sköter<br />

gården och cirka 50 gutefår på fritiden.<br />

Fastigheten: knappt 300 ha, varav cirka 200 ha skog, 50 hektar<br />

delvis utarrenderad åker samt 50 ha ängar och betesmark som de<br />

använder själva.<br />

vore det absolut bästa (skratt).<br />

Ett annat alternativt att man<br />

växer organsikt eller diversifierar<br />

verksamheten.<br />

Vad ser du för möjligheter<br />

där<br />

– Det kan vara nästan vad<br />

som helst, säger Rickard och<br />

nämner bioenergi som ett exempel:<br />

– Som det ser ut nu är det<br />

ändå ganska fördelaktigt att<br />

odla energi på åkermark, så<br />

länge man inte pratar om salix.<br />

Att odla hybridasp på halvbra<br />

åkermark är det riktigt bra förutsättningar<br />

för just nu.<br />

Varför inte salix<br />

– Dels har jag salix redan,<br />

och jag kan inte se att det går<br />

att få någon bra ekonomi i det.<br />

Det kräver en egen logistikkedja<br />

och nettoarealen salixod-<br />

Fortsättning sid 8<br />

7

Träd fram –<br />

ge oss din idé!<br />

Du som har skog har ett stycke framtid<br />

i dina händer.<br />

Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av<br />

små och stora skogar för att tydliggöra<br />

skogens potential för hela vårt land.<br />

Vi ska se till att alla förstår vilken resurs<br />

skogen är i det hållbara samhället.<br />

Fortsättning:<br />

Rickard tar<br />

med sig...<br />

ling minskar i landet. Odlar du<br />

någonting annat större vedartat<br />

så finns logistiken redan,<br />

du kan nästan få<br />

tag i en skördare som<br />

avverkar samma dag.<br />

Men har du salix så<br />

kanske du har tur om de<br />

kommer och skördar<br />

det år som du vill.<br />

RICKARDS intresse<br />

för skogen inrymmer<br />

även ett stort politiskt<br />

engagemang, något<br />

han kan få utlopp för i sitt ledarskrivande<br />

i tidn<strong>ingen</strong> och<br />

på olika möten i skogliga sammanhang.<br />

Men att engagera<br />

sig i ett politiskt parti är inget<br />

han har en tanke på:<br />

– Nej. I dag är det i praktiken<br />

de utomparlamentariska grupperna<br />

som styr och ändrar förutsättningarna<br />

för skogspolitiken.<br />

Som ledarskribent har jag<br />

potential att påverka.<br />

Rickard är på det hela taget<br />

ganska nöjd med dagens skogslagstiftning,<br />

frihet under ansvar,<br />

men han sticker inte under<br />

stol med att han tycker miljörörelsen<br />

har och framför allt<br />

har haft för stort inflytande:<br />

– Det regelverk kring skogsbruk<br />

som vi har i dag styrs inte<br />

så mycket av regering och riksdag,<br />

utan snarare<br />

av miljöorganisationer,<br />

påverkansgrupper<br />

och<br />

lobbyister, och av<br />

enskilda tjänstemäns<br />

sinnesstämning<br />

för dagen.<br />

De är de som förser<br />

svenska folket<br />

och våra beslutsfattare<br />

med information<br />

man skall<br />

vara en del av om man långsiktigt<br />

vill förändra.<br />

– INTE ENS Jägareförbundet<br />

drar jämnt med markägarna<br />

alla gånger, utan ibland till och<br />

med tvärtom. De står dem naturligtvis<br />

fritt att agera som de<br />

vill, men det kan vara dumt på<br />

längre sikt. Problemet, som jag<br />

ser det, är väl att det inte finns<br />

tillräckligt många röster som<br />

är skogs- företags- och landsbygdsvänliga.<br />

För att lyckas ännu bättre behöver vi<br />

nya krafter.<br />

Vi behöver dig som har tankar och<br />

idéer om framtiden.<br />

Vi behöver dig som vill skapa en<br />

levande och dynamisk landsbygd och<br />

ett skogsbruk i framkant.<br />

Vi behöver dig som vill förändra och<br />

göra skillnad. Och vi behöver dig nu!<br />

Skicka dina idéer till:<br />

skogsuppropet@lrf.se<br />

Lantbrukarnas Riksförbund,<br />

Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se<br />

8 VI SKOGSÄGARE 5/10

SYNK KOMMUNIKATION<br />

Lättare att köpa skog<br />

med egen bank<br />

Att investera i skog är bland det bästa (och roligaste) man kan göra för pengar.<br />

Med rätt finansiering och rätt kunskap ökar möjligheterna till en bra affär.<br />

Landshypotek erbjuder båda delarna. Vi är specialister på skogsfinansiering<br />

i 175 år och vi har kontakterna, kunnandet och kapitalet som gör dig till<br />

lycklig skogsägare för generationer framåt. Dessutom blir du automatiskt<br />

delägare i Landshypotek och får del av bankens överskott. Du blir en av<br />

ca 50 000 jord- & skogsägare som kan luta sig mot egen bank, egna värderare<br />

och speciella finansieringstjänster.<br />

Läs mer på www.landshypotek.se eller ring 0771-44 00 20 om du vill ha<br />

en personlig kontakt.<br />

Jordnära finansieringar

ENTREPRENÖR<br />

Mikael vill<br />

bygga hus<br />

av sämsta<br />

<strong>virket</strong><br />

”Ju sämre virke desto bättre isolering”. Så<br />

beskriver snickaren Mikael Östling materialvalet<br />

till sin uppfinning. Om hans nya byggelement<br />

gör succé kan vi se fram emot ökad<br />

konkurrens om massaveden.<br />

Text: Pierre Kjellin Foto: Gunno Rask<br />

En byggkonstruktion som både<br />

kräver mera virke, men<br />

samtidigt kräver virke av sämre<br />

kvalitet. Det torde vara ljuv<br />

musik för skogsbranschen och<br />

skogsägaren, men låter kanske<br />

för bra för att vara sant.<br />

Men jämtländske snickaren<br />

och innovatören Mikael Östling<br />

menar att han uppnått just<br />

precis detta med sitt nya byggsystem<br />

helt i trä – Isotimber.<br />

1996 BÖRJADE Mikael Östling<br />

och hans pappa att klura<br />

på ett byggsystem<br />

”<br />

som skulle göra<br />

det enklare och<br />

billigare att bygga.<br />

Då baserades<br />

deras idé på en<br />

cellplastkärna.<br />

– Då gillade jag<br />

idén, men jag<br />

tyckte inte cellplast<br />

var så roligt<br />

att jobba med.<br />

Sedan hände det inte så<br />

mycket mer med deras idé.<br />

– Men det tog fart igen för två<br />

år sedan, då jag kom på att man<br />

skulle kunna jobba med en<br />

kärna av trä i stället.<br />

Mikael ville inte att materialet<br />

skulle röra sig, men däremot<br />

De enda<br />

verktyg du<br />

kommer behöva<br />

för att sätta upp<br />

en Isotimbervägg<br />

är motorsåg och<br />

en skruvdragare.<br />

att det skulle kunna transportera<br />

fukt. Med Isotimber har<br />

målen uppnåtts, tycker han:<br />

Fukttransporten sköts av träet<br />

i väggelementet och isoler<strong>ingen</strong><br />

uppnås genom den stora mängd<br />

luftkanaler som väggelementet<br />

är uppbyggt av.<br />

BASEN I MIKAELS byggelement<br />

är två tum fyra-bräder<br />

som fräses ur för att skapa luftkanalerna<br />

och limmas ihop till<br />

maximalt 30 centimeter tjocka<br />

byggelement.<br />

Men det riktigt<br />

revolutionerande<br />

med<br />

Mikaels konstruktion<br />

är<br />

kanske ändå<br />

frånvaron av<br />

andra material<br />

än trä. Byggbranschens<br />

metoder för att<br />

isolera husen<br />

domineras i dag helt och hållet<br />

av principen fuktspärr genom<br />

tätning med ett plastskikt. Mikael<br />

anser att plasten blir överflödig<br />

med hans byggelement:<br />

– Vi vet i dag inte exakt hur<br />

trycktäta våra hus blir. Ett sätt<br />

att få dagens värmesystemen<br />

Snickaren och innovatören Mikael Östling har gjort ett<br />

byggsystem som ska klara sig utan andra material än trä.<br />

att jobba optimalt är naturligtvis<br />

att lägga ett plastskikt på<br />

insidan vårt hus, men det vill<br />

vi helst undvika. Om det skulle<br />

visa sig att vår konstruktion<br />

medför en något större värmeförlust<br />

och värmer upp huset<br />

med den pellets som spillet i<br />

vår produktion ger, så menar vi<br />

att du får en lika miljövänlig<br />

uppvärmning av våra hus som<br />

i ett konventionellt passivhus.<br />

EN AV DE STORA miljöfördelarna<br />

med Isotimber, menar<br />

Mikael, är att det närapå 50-<br />

procentiga spillet som urfräsn<strong>ingen</strong><br />

av brädorna i tillverkningsprocessen<br />

ger. Tanken är<br />

nämligen att tillsammans med<br />

byggsatsen även sälja pellets<br />

för uppvärmn<strong>ingen</strong>:<br />

– Vi hoppas kunna erbjuda<br />

pellets till uppvärmn<strong>ingen</strong><br />

också i ett antal år. Och det är<br />

det <strong>ingen</strong> annan på marknaden<br />

som kan i dag, för det är <strong>ingen</strong><br />

som får så mycket spill i produktionen<br />

som vi får tack vare<br />

fräsn<strong>ingen</strong>.<br />

10 VI SKOGSÄGARE 5/10

Men hur blir det egentligen<br />

med stabiliteten i en byggelementkonstruktion<br />

som använder<br />

virke av dålig kvalitet<br />

Hållfastheten uppnås genom<br />

det skikt av plywood som omger<br />

var och en av de tre sektioner<br />

som det 30 centimeter<br />

tjocka byggelementet är uppbyggt<br />

av, förklarar Mikael:<br />

– Det är plywooden som står<br />

för större delen av hållfastheten.<br />

Fortsättning sid 12<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10<br />

De urfrästa<br />

tvåtumfyrabitarna<br />

kräver<br />

inget kvalitetsvirke<br />

eftersom<br />

det är<br />

plywoodskivorna<br />

som är<br />

byggelementens<br />

bärande<br />

del.<br />

11

ENTREPRENÖR<br />

Fukttransporten sköts av träet i väggelementet och isoler<strong>ingen</strong><br />

uppnås genom den stora mängd luftkanaler som väggelementet<br />

är uppbyggt av, förklarar Mikael Östling.<br />

Sverigepremiär!<br />

I höst har Sveriges första<br />

tankställe för dimetyleter<br />

(DME) invigts. Dimetyleter<br />

framställs än så länge bara av<br />

företaget Chemrec i Piteå,<br />

som utvecklat en process för<br />

att tillverka DME ur svartlut<br />

vilket är en restprodukt från<br />

pappersmassaframställning.<br />

DME är en ersättning till<br />

konventionell diesel. DME betraktas<br />

som ett miljövänligt<br />

bränsle.<br />

Energiinnehållet i DME är<br />

28 MJ/kg jämfört med 43 MJ/<br />

kg för diesel.<br />

DME kan även framställas<br />

ur naturgas eller kol och är en<br />

gas. Men redan vid 5 bars<br />

tryck övergår det i vätskeform<br />

och lagras och transporteras<br />

därför i flytande form.<br />

DME tillverkad av naturgas<br />

används i dag som drivgas i<br />

sprayflaskor och för skumning<br />

av skumplast.<br />

Källa: Chemrec,<br />

Nationalencyklopedin<br />

Foto: Lars Vernersson<br />

Fortsättning:<br />

Mikael vill<br />

bygga hus ...<br />

Mikael och hans kompanjon,<br />

som äger hälften av företaget,<br />

kommer till att börja med inrikta<br />

sig på småhusmarknaden.<br />

Men deras byggelement klarar<br />

betydligt högre hus än så, påpekar<br />

Mikael.<br />

– Det fina med det här systemet<br />

är att du kan förstärka det,<br />

till exempel fräsa gjutkanaler<br />

inuti väggelementen eller hål<br />

för stående reglar, så att du kan<br />

bygga mycket högre om du<br />

vill.<br />

OM ISOTIMBER så småningom<br />

blir en succé på småhusmarknaden<br />

skulle man också<br />

kunna bli en betydande köpare<br />

av stående skog, tror Mikael:<br />

– Vi vill köpa virke där vi<br />

kan få det i 4,80-meterslängder.<br />

Helst skulle vi vilja köpa <strong>virket</strong><br />

med rätt längd direkt från skogen.<br />

I de sämsta kvaliteterna<br />

vinner vi mycket på att kunna<br />

köpa 4,80, för då kan vi kapa<br />

upp i 2,40-metersbitar.<br />

Att Mikael valt 2,40 meter<br />

12<br />

som standardlängd på väggelementen<br />

beror på att även plywoodskivorna,<br />

som ingår i<br />

väggelementen, har en standardlängd<br />

på 2,40 meter.<br />

– Det är ett mått som passar<br />

bra i husproduktionen; man orkar<br />

bära väggelementen, de är<br />

lätta att frakta med bil och man<br />

behöver <strong>ingen</strong> kran på byggplatsen.<br />

– De enda verktyg du kommer<br />

behöva för att sätta upp en<br />

Isotimbervägg är motorsåg och<br />

en skruvdragare.<br />

FAKTA Isotimber<br />

Väggelementen kommer att<br />

finnas i tre olika tjocklekar, för<br />

mindre bodar upp till fullstora<br />

villor.<br />

Varje sektion är 100<br />

millimeter bred.<br />

Byggelementens mått:<br />

Höjd: 125 mm<br />

Bredd:100, 200 eller 300 mm<br />

Längd: 2 400 mm<br />

Företaget Isotimber har två<br />

delägare.<br />

Elementen byggs upp av<br />

2”4-plankor som fräses ur,<br />

där varje element omges av<br />

en plywoodskiva, vilken är<br />

den bärande enheten.<br />

Skogens bästa<br />

kunskapskälla<br />

www.kunskapdirekt.se<br />

Sameby utlyser belöning<br />

30 000 kronor i belöning utlovas<br />

till den som hittar den<br />

eller de som tjuvskjuter renar<br />

för Vittangi sameby i<br />

Kiruna kommun, skriver<br />

tidn<strong>ingen</strong> Jakt & Jägare.<br />

Samebyn har en längre tid<br />

haft problem med tjuvjakt på<br />

sina renar.<br />

I juridisk mening är det<br />

dock om stöld av tamdjur.<br />

Sundins växer så det knakar<br />

En genomsnittlig tillväxt<br />

på 56 procent de senaste<br />

sex åren.<br />

Företaget bakom<br />

dessa siffror heter<br />

Sundins<br />

Skogsplantor i Växjö,<br />

ett skogsvårdsföretag<br />

som åtar sig allt från<br />

plantering, snytbaggebehandling<br />

och röjning<br />

till markberedning och<br />

ängsslåtter.<br />

+56%<br />

ETT STORT verksamhetsområde<br />

för Sundins är plantering,<br />

och till skillnad från<br />

många andra av konkurrenterna<br />

använder sig Sundins<br />

enbart av egna anställda – såväl<br />

svenskar som utlänningar.<br />

– Vi är en organisation med<br />

lokalt förankrade ombud och<br />

vi har ett stort engagemang i<br />

30 000:-<br />

Stölderna sker ofta i skogen<br />

och upptäcks långt senare,<br />

när man hittar rester från<br />

tjuvjägarna i form av blodfläckar<br />

och spår efter renar<br />

som släpats i marken.<br />

Vittangi sameby har vid<br />

flera tillfällen de senaste tio<br />

åren betalat ut belöningar,<br />

och man bedömer att åtgärden<br />

har lönat sig.<br />

företaget, säger vd Olle Sundin<br />

i en intervju i Smålands-Posten<br />

om företagets framgångar.<br />

Sundins Skogsplantor<br />

fick som så många<br />

andra i branschen god<br />

skjuts på verksamheten<br />

efter stormen Gudrun.<br />

Men många jobb kommer<br />

också från det ökande<br />

antalet skogsägare som<br />

lejer bort röjningar,<br />

menar Olle Sundin.<br />

HAN TROR på<br />

fortsatt ökad tillväxt för företaget,<br />

om i en lugnare takt<br />

framöver.<br />

Sundins Skogsplantor har<br />

cirka 100 årsanställda och<br />

ungefär dubbelt så många under<br />

planteringssäsongen. Bolaget<br />

omsatte 70 miljoner kr<br />

förra året.<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

PRISKAMPANJ!<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

12.900:-<br />

KAMPANJ FLISHUGG<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

119.900:-

Fören<strong>ingen</strong> Skogens höstexkursion hölls utmed Inlandsbanan<br />

mellan Östersund och Vilhelmina i början på september.<br />

Föredrag och debatt, med inbjudna riksdagsledamöter, kretsade<br />

kring älgskador, renbete, naturvård, contorta och skogsteknik.<br />

Värd för de drygt 140 deltagarna var SCA Skog.<br />

DRIVNING<br />

Ledarskap<br />

och lönsamhet<br />

går hand i hand<br />

Magnus Bergman,<br />

skogsteknisk chef<br />

SCA Skog.<br />

Produktivitet och lönsamhet<br />

i avverkningar beror<br />

till stor del på hur maskinlagen<br />

organiserar arbetet.<br />

Text och foto: Mats P Ostelius<br />

Det konstaterar SCA Skog i en<br />

analys som presenterades på<br />

fören<strong>ingen</strong> Skogens höstexkursion.<br />

Skogsteknik och produktivitet<br />

var ett av flera huvudteman<br />

på exkursionen.<br />

– Produktiviteten i skogsbruket<br />

sjunker trots ny teknik, det<br />

är allvarligt, sade Mats Sandgren,<br />

exkursionsvärd och vd på<br />

SCA Skog.<br />

MEN ÄVEN om ny teknik är<br />

viktigt för att bryta trenden<br />

finns mycket att göra redan<br />

med dagens förutsättningar.<br />

Det konstaterade Linnéa Carlsson,<br />

produktionschef på SCA<br />

Skog i Norrbotten och SLUdoktoranden<br />

Mattias Eriksson.<br />

Tillsammans har de analyserat<br />

organisation, produktivitet<br />

och lönsamhet hos SCA<br />

Skogs entreprenörer.<br />

– Det är sällan bristen på antalet<br />

arbetstimmar som är<br />

orsaken till att ett entreprenadföretag<br />

går dåligt. Man kanske<br />

ska fundera mer på hur man<br />

jobbar, i stället för att bara<br />

jobba mer, sade Linnéa Carlsson,<br />

som arbetar med 17 olika<br />

avverkningsentreprenörer.<br />

– Det skrivs mycket i tidningarna<br />

att skogsentreprenörer<br />

tjänar dåligt och att många går<br />

i konkurs. Till slut blir det en<br />

sanning att det inte går att vara<br />

lönsam.<br />

Bland SCA Skogs entreprenörer<br />

i Norrbotten finns avverkningsgrupper<br />

som vissa år<br />

har tjänat mellan 1 till 1,5 miljoner<br />

kronor, berättade Linnéa<br />

Carlsson.<br />

Hon nämnde några faktorer<br />

som kännetecknar en av de<br />

bästa entreprenörerna:<br />

✔ god kontroll över hela<br />

verksamheten<br />

✔ god planering<br />

✔ låga kostnader<br />

✔ hög producerad virkesvolym<br />

per effektiv<br />

maskintimme<br />

✔ förarna ges goda förutsättningar<br />

att göra ett gott<br />

jobb<br />

✔ väl inarbetade arbetsrutiner<br />

✔ bonus till förarna<br />

Linnéa Carlsson sa samtidigt<br />

att man inte kan begära att alla<br />

ska nå upp till samma nivå som<br />

de bästa. Entreprenörerna måste<br />

stöttas och utvecklas individuellt<br />

samtidigt som de görs<br />

medvetna om produktivitetskraven.<br />

MAGNUS BERGMAN,<br />

skogsteknisk chef på SCA<br />

Skog, konstaterade att en kombination<br />

av tekniska innovationer<br />

och förbättrad organisation<br />

är det som kan lyfta produktiviteten.<br />

Samtidigt krävs det att maskinförarna<br />

kan ta till sig och<br />

använda ny teknik.<br />

– Ny teknik sänker produktiviteten<br />

om inte förarna kan<br />

hantera den.<br />

14<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

Ny<br />

katalog!<br />

<br />

<br />

019-304325<br />

www.nimaab.se<br />

Ventilerad storsäck<br />

1,5m 3 <br />

100×100× <br />

<br />

<br />

6:1.<br />

30st 108:–<br />

ord. pris 120:–<br />

<br />

och<br />

svärd<br />

<br />

<br />

Trädfällsriktare<br />

Varmluftspannor<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

och Hydropall<br />

<br />

18:–<br />

<br />

16:–<br />

20:–<br />

<br />

18:–<br />

Oregon sågsvärd<br />

MicroLite Pro 13" 1,3mm 240:– Pris 3st 220:–<br />

MicroLite Pro 15" 1,3mm 240:– Pris 3st 220:–<br />

ProLite 13" 1,5mm 240:– Pris 3st 220:–<br />

ProLite 15" 1,5mm 240:– Pris 3st 220:–<br />

Oregon sågkedjor<br />

MicroLite 95VP 13" 1,3mm 132:– Pris 10st 112:–<br />

MicroLite 95VP 15" 1,3mm 148:– Pris 10st 128:–<br />

MicroChisel 13" 1,5mm 132:– Pris 10st 112:–<br />

MicroChisel 15" 1,5mm 148:– Pris 10st 128:–<br />

15980:–<br />

Vedsäck 40 o 60lit<br />

<br />

×<br />

<br />

×<br />

<br />

2:–<br />

1:80<br />

2:20<br />

2:–<br />

<br />

2672:–<br />

Mod II<br />

3104:–<br />

Mod III<br />

3960:–<br />

Mod IV<br />

5240:–<br />

Mod V<br />

<br />

1 860:–<br />

<br />

40-literssäckar 1 580:–<br />

<br />

<br />

FM-radio<br />

och an-<br />

<br />

för MP3-<br />

spelare<br />

<br />

<br />

1060:–<br />

<br />

Antares 25 9800:– 2380:–<br />

Antares 30 10800:– 2496:–<br />

Antares 50 11980:– 2496:–<br />

Antares 80 13980:– 3660:–<br />

Termostat 996:–<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

× 396:–<br />

×111× × 384:–<br />

Cube 56<br />

3580:–<br />

Nima Maskinteknik AB<br />

Box 1505, 701 15 Örebro<br />

Dieselpumpar<br />

12 och 24V<br />

940:–<br />

<br />

2m med reflex<br />

<br />

<br />

250st<br />

16:–<br />

14:40<br />

Butik: Gryts ind. omr. Örebro<br />

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–<br />

Bradleyrökar<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

3740:–<br />

4760:–<br />

5596:–<br />

860:–<br />

Köttkvarnar<br />

1-fas 230V<br />

3380:–<br />

4320:–<br />

Order 019-30 43 20<br />

Växel 019-30 43 00<br />

Stor<br />

kapacitet<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

556:–<br />

Vakuumpackar<br />

Alice Automatic 2240:–<br />

Turbo Max 3780:–<br />

, × 148:–<br />

2st rullar, 6m× 124:–<br />

2st rullar, 6m× 148:–<br />

<br />

<br />

2 636:–<br />

Skogspulka<br />

Canada<br />

<br />

l× × <br />

<br />

Fax 019-36 16 97<br />

www.nimaab.se

SKOGSGÅRDEN<br />

Skogen ger henne stöd<br />

Margaretas<br />

uppfinning<br />

hjälpte mot<br />

whiplashskadan<br />

När Margareta Wåström<br />

drabbades av en nackskada<br />

gjorde hon en<br />

uppfinning med flera<br />

kopplingar till sin<br />

norrländska skogsgård.<br />

Text och foto: Pär Fornling<br />

”<br />

Det<br />

är<br />

fascinerande<br />

att den kan<br />

tillverkas av<br />

min skog.<br />

Egentligen hade hon tänkt bli<br />

jägmästare, men det blev läkare.<br />

– Jag insåg att en skoglig<br />

tjänsteman kanske inte hinner<br />

vara så mycket i skogen, säger<br />

Margareta Wåström.<br />

Och skogen har alltid betytt<br />

mycket för Margareta.<br />

– Den ger lugn, harmoni och<br />

ro för själen, säger hon under<br />

en skogspromenad på barndomens<br />

stigar, ett par mil från<br />

Ullånger i Västerbotten.<br />

– Det finns en speciell skönhet<br />

i att man kan överleva här<br />

på naturens villkor. Jag är intresserad<br />

av läkemedelsväxter,<br />

att hitta något ätbart och bygga<br />

bivacker. Vi har tyvärr tappat<br />

bort hur man överlever en vecka<br />

i skogen. Jag tycker det är<br />

fascinerande kunskap.<br />

Dessutom är skogen en bra<br />

plats för tankar och idéer.<br />

UNDER EN av de där promenaderna<br />

kom Margareta på<br />

en idé som först hjälpte henne<br />

och nu är en affärsverksamhet.<br />

– Jag fick en besvärlig nackskada.<br />

Det var svårt att röra sig,<br />

att sitta vid datorn och klara<br />

arbetet. Eftersom jag själv arbetar<br />

som smärt- och rehabliteringsläkare<br />

hade jag insikter<br />

om vad det handlade om, berättar<br />

Margareta.<br />

Efter en del funderande började<br />

hon skissa på ritningar.<br />

Med dessa under armen gick<br />

Marareta in till sin händige<br />

granne.<br />

Han försvann ut i snickarverkstaden<br />

och återvände efter<br />

ett tag med vad som blev den<br />

så kallade ”ergo-plattan”.<br />

Poängen är att plattan ger<br />

stöd åt armbågarna och hela<br />

vägen fram till tangentbordet.<br />

– Den hjälpte mig och jag lät<br />

patienter med whiplashskador<br />

testa den med bra resultat, berättar<br />

Margareta.<br />

NÄR BARNEN flyttade hemifrån<br />

funderade hon på att<br />

göra något nytt. Tankarna föll<br />

på plattan.<br />

– Jag fick ny hjälp att rita en<br />

prototyp och hittade en tillverkare<br />

här i bygden. Det känns viktigt,<br />

liksom att den görs av trä.<br />

– Det är fascinerande att den<br />

kan tillverkas av min skog.<br />

Efter en del vedermödor kom<br />

tillverkn<strong>ingen</strong> i gång och företaget<br />

kompletterar nu jobbet<br />

som läkare.<br />

Hon och maken Göran, som<br />

också är läkare, bor i Stockholm<br />

och tillbringar så mycket<br />

tid som möjligt på gården.<br />

– Nu kan jag vara här mer,<br />

tack vare arbetet med plattan.<br />

Vi hoppas kunna tillbringa allt<br />

mer tid på gården framöver. Det<br />

är väl släktbanden bak till<br />

1700-talet som drar. Här finns<br />

en form av samhörighet med<br />

alla tidigare generationer.<br />

EN DEL MINDRE arbeten<br />

med röjsågen och vedhuggning<br />

blir det i den 70 hektar<br />

stora skogen, men framför allt<br />

är det naturupplevelserna och<br />

glädjen över att förvalta ett<br />

Margareta Wåström<br />

med plattan som<br />

klarade hennes<br />

nackproblem. Det<br />

är viktigt att ha stöd<br />

för hela underarmen,<br />

dessutom<br />

förordar Margareta<br />

en bra sittställning<br />

med ordentligt<br />

svankstöd.<br />

släktarv som lockar med Ullånger.<br />

Göran tar ofta geväret<br />

på axeln och Margareta har ett<br />

passionerat intresse för växter.<br />

Tillsammans med mamma,<br />

som hon tagit över gården efter,<br />

har hon kartlagt 300 växter<br />

på ägorna.<br />

NYA forskningsresultat som<br />

visar att man blir friskare av<br />

att vistas i naturen förvånar<br />

inte de bägge läkarna.<br />

– Det är förstås nyttigt att<br />

röra sig, men jag tror också det<br />

ger en trygghetskänsla som sitter<br />

någonstans i generna. Går<br />

du på en bred gata i stan finns<br />

<strong>ingen</strong>stans att smita undan.<br />

Träden och skogen däremot<br />

känns nära och trygg, säger<br />

Margareta Wåström.<br />

16<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

SKOGSGÅRDEN<br />

Skogen ger henne stöd<br />

Margaretas<br />

uppfinning<br />

hjälpte mot<br />

whiplashskadan<br />

När Margareta Wåström<br />

drabbades av en nackskada<br />

gjorde hon en<br />

uppfinning med flera<br />

kopplingar till sin<br />

norrländska skogsgård.<br />

Text och foto: Pär Fornling<br />

”<br />

Det<br />

är<br />

fascinerande<br />

att den kan<br />

tillverkas av<br />

min skog.<br />

Egentligen hade hon tänkt bli<br />

jägmästare, men det blev läkare.<br />

– Jag insåg att en skoglig<br />

tjänsteman kanske inte hinner<br />

vara så mycket i skogen, säger<br />

Margareta Wåström.<br />

Och skogen har alltid betytt<br />

mycket för Margareta.<br />

– Den ger lugn, harmoni och<br />

ro för själen, säger hon under<br />

en skogspromenad på barndomens<br />

stigar, ett par mil från<br />

Ullånger i Västerbotten.<br />

– Det finns en speciell skönhet<br />

i att man kan överleva här<br />

på naturens villkor. Jag är intresserad<br />

av läkemedelsväxter,<br />

att hitta något ätbart och bygga<br />

bivacker. Vi har tyvärr tappat<br />

bort hur man överlever en vecka<br />

i skogen. Jag tycker det är<br />

fascinerande kunskap.<br />

Dessutom är skogen en bra<br />

plats för tankar och idéer.<br />

UNDER EN av de där promenaderna<br />

kom Margareta på<br />

en idé som först hjälpte henne<br />

och nu är en affärsverksamhet.<br />

– Jag fick en besvärlig nackskada.<br />

Det var svårt att röra sig,<br />

att sitta vid datorn och klara<br />

arbetet. Eftersom jag själv arbetar<br />

som smärt- och rehabliteringsläkare<br />

hade jag insikter<br />

om vad det handlade om, berättar<br />

Margareta.<br />

Efter en del funderande började<br />

hon skissa på ritningar.<br />

Med dessa under armen gick<br />

Marareta in till sin händige<br />

granne.<br />

Han försvann ut i snickarverkstaden<br />

och återvände efter<br />

ett tag med vad som blev den<br />

så kallade ”ergo-plattan”.<br />

Poängen är att plattan ger<br />

stöd åt armbågarna och hela<br />

vägen fram till tangentbordet.<br />

– Den hjälpte mig och jag lät<br />

patienter med whiplashskador<br />

testa den med bra resultat, berättar<br />

Margareta.<br />

NÄR BARNEN flyttade hemifrån<br />

funderade hon på att<br />

göra något nytt. Tankarna föll<br />

på plattan.<br />

– Jag fick ny hjälp att rita en<br />

prototyp och hittade en tillverkare<br />

här i bygden. Det känns viktigt,<br />

liksom att den görs av trä.<br />

– Det är fascinerande att den<br />

kan tillverkas av min skog.<br />

Efter en del vedermödor kom<br />

tillverkn<strong>ingen</strong> i gång och företaget<br />

kompletterar nu jobbet<br />

som läkare.<br />

Hon och maken Göran, som<br />

också är läkare, bor i Stockholm<br />

och tillbringar så mycket<br />

tid som möjligt på gården.<br />

– Nu kan jag vara här mer,<br />

tack vare arbetet med plattan.<br />

Vi hoppas kunna tillbringa allt<br />

mer tid på gården framöver. Det<br />

är väl släktbanden bak till<br />

1700-talet som drar. Här finns<br />

en form av samhörighet med<br />

alla tidigare generationer.<br />

EN DEL MINDRE arbeten<br />

med röjsågen och vedhuggning<br />

blir det i den 70 hektar<br />

stora skogen, men framför allt<br />

är det naturupplevelserna och<br />

glädjen över att förvalta ett<br />

Margareta Wåström<br />

med plattan som<br />

klarade hennes<br />

nackproblem. Det<br />

är viktigt att ha stöd<br />

för hela underarmen,<br />

dessutom<br />

förordar Margareta<br />

en bra sittställning<br />

med ordentligt<br />

svankstöd.<br />

släktarv som lockar med Ullånger.<br />

Göran tar ofta geväret<br />

på axeln och Margareta har ett<br />

passionerat intresse för växter.<br />

Tillsammans med mamma,<br />

som hon tagit över gården efter,<br />

har hon kartlagt 300 växter<br />

på ägorna.<br />

NYA forskningsresultat som<br />

visar att man blir friskare av<br />

att vistas i naturen förvånar<br />

inte de bägge läkarna.<br />

– Det är förstås nyttigt att<br />

röra sig, men jag tror också det<br />

ger en trygghetskänsla som sitter<br />

någonstans i generna. Går<br />

du på en bred gata i stan finns<br />

<strong>ingen</strong>stans att smita undan.<br />

Träden och skogen däremot<br />

känns nära och trygg, säger<br />

Margareta Wåström.<br />

16<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

FÖRÄDLING<br />

Peter torkar<br />

först och sågar<br />

sedan. Det är<br />

bland annat tack<br />

vare denna omvända<br />

process som han<br />

kan massproducera vackra<br />

och sprickfria designprodukter<br />

för kräsna<br />

kunder.<br />

Text & foto: Pierre Kjellin<br />

& Karin Johansson, tidn<strong>ingen</strong> Småsågaren<br />

Inte en spricka<br />

Furugården torkar först och sågar sedan<br />

Peter Friedrich tillverkar bland<br />

annat lampor, bordstabletter<br />

och dricksglasunderlägg av<br />

senvuxet virke i klena dimensioner.<br />

Målgruppen är kräsna<br />

och betalningsvilliga kunder, i<br />

första hand på den tyska marknaden.<br />

– Det är kunder som betalar<br />

för kvalitet och som vill ha<br />

någonting som inte alla andra<br />

har.<br />

MASSPRODUKTION är<br />

knappast något som brukar<br />

förknippas med kvalitet, men<br />

det faktum att Peter torkar <strong>virket</strong><br />

innan han sågar det och<br />

själva sågn<strong>ingen</strong> gör tillverkningsprocessen<br />

i sin helhet både<br />

effektiv och energi snål, förklarar<br />

han. Sågn<strong>ingen</strong> är för<br />

det första redan ganska<br />

automatiserad, förklarar Peter:<br />

– Det enda som måste göras<br />

manuellt är att sätta dit träämnet<br />

och ta bort det efter sågning.<br />

Den eldrivna<br />

klingsågen som<br />

Peter använder<br />

är en prototyp<br />

som han fortfarande<br />

håller på<br />

att utveckla och<br />

avser att patentskydda.<br />

Därför<br />

får vi inte ta<br />

några bilder på<br />

sågen under vårt<br />

besök.<br />

Peter använder<br />

senvuxet<br />

virke i klena dimensioner.<br />

Stockarna kan<br />

vara ned till<br />

150–250 centimeter<br />

korta och<br />

har en diameter<br />

på mellan 8 och 18<br />

centimeter, av huvudsakligen<br />

björk<br />

och contortatall,<br />

men även gran, al<br />

samt rönn i den<br />

Lampskärmens tunna<br />

skivor av contorta ger<br />

ett behagligt ljusgenomsläpp.<br />

Peter har<br />

upptäckt att contorta<strong>virket</strong><br />

är betydligt mera<br />

genomskinligt än furun.<br />

mån det finns att få<br />

tag i. Contortan brukar<br />

han få plocka<br />

gratis från gallringar.<br />

Peter markerar<br />

centrum på varje<br />

stockände med en<br />

syl, fäster stocken i<br />

var ände i den lilla<br />

klingsågen. Sedan<br />

sågas ämnet ut:<br />

– Om du har en torkad<br />

stock så kräver<br />

mitt sätt att såga fyra<br />

snitt för att få fram ett<br />

färdigt stabilt och<br />

limbart ämne. Det<br />

finns inget snabbare<br />

och billigare sätt att få<br />

fram detta på, säger<br />

Peter.<br />

ALLT VIRKE som<br />

Peter använder lufttorkas.<br />

På björken<br />

spräcker han barken,<br />

dels för att torkn<strong>ingen</strong><br />

går fortare och dels för att<br />

<strong>virket</strong> annars riskerar att bli<br />

marmorerat.<br />

De färdigsågade ämnena<br />

limmar Peter sedan till block,<br />

som putsas och sågas upp igen,<br />

till exempel till bordsskivor.<br />

PETER JOBBAR INTE med<br />

designade träartiklar av nostalgiska<br />

skäl. Han vill, precis<br />

som de flesta andra företagare<br />

tjäna pengar.<br />

Det finns det möjlighet att<br />

göra, förklarar Peter och nämner<br />

ett österrikiskt företag som<br />

tillverkar bordsskivor som ett<br />

exempel:<br />

– De erbjuder obehandlade 4<br />

millimeter tjocka bordsskivor<br />

av bland annat björk, utan underrede<br />

för 369 euro per kvadratmeter.<br />

Om Peter skulle producera<br />

bordsskivor i dag så skulle han<br />

kunna få en bra avsättning på<br />

de tyskspråkiga marknaderna,<br />

säger han:<br />

18<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

Rusta dig för<br />

framtiden!<br />

– Av en kubikmeter stav – jag<br />

kan såga i en stock som är 14<br />

centimeter i diameter – så sågar<br />

jag fyrkantstav 10x10. Jag sågar<br />

minst en och en halv kubikmeter<br />

sådana här stavar per<br />

dag. Av en kubikmeter får jag<br />

ut 25 kvadratmeter. Det innebär<br />

i runda slängar efter dagens<br />

”<br />

valutakurs att<br />

jag jag kan få ut<br />

ungefär 80 000<br />

kronor per kubikmeter.<br />

Peter säljer i<br />

dag ungefär 60<br />

procent av sin<br />

produktion direkt<br />

till slutkund<br />

– det vill säga<br />

konsumenterna – och 40 procent<br />

via återförsäljare. Konsumenterna<br />

når Peter genom att<br />

åka ner och sälja på marknader<br />

i Tyskland, där julmarknaden i<br />

Lübeck är en av de större. Sverige<br />

är en för liten marknad och<br />

intresset och betalningsviljan<br />

Det enda<br />

som måste<br />

göras manuellt är<br />

att sätta dit träämnet<br />

och ta bort<br />

det efter sågning.<br />

Peter Friedrich visar<br />

en sågad oktagon.<br />

”Marmorerat trä”<br />

kallar Peter Friedrich<br />

de ämnen som<br />

framställs av rötat<br />

björkvirke.<br />

finns inte här:<br />

– Det har nog att göra dels<br />

med att man inte har samma<br />

tradition i Tyskland av självhushållning<br />

som här. Står man<br />

på en marknad i Sverige så<br />

kommer det alltid fram någon<br />

och säger, ”det här gör jag själv,<br />

hemma”. Så är det inte i Tyskland.<br />

PETER VILL<br />

i första hand<br />

sälja direkt<br />

till slutkonsument.<br />

Intresset<br />

från<br />

branschfolk<br />

är för litet,<br />

tycker han:<br />

– Att ha att göra med slutkunderna<br />

är inga problem. Men<br />

när man ska försöka sälja in nya<br />

idéer till fackfolk så brukar<br />

man mötas av två motargument;<br />

det ena är ”så har vi aldrig<br />

gjort” och det andra är ”så<br />

har vi alltid gjort”.<br />

Du som har investeringar i skog vinner<br />

på ett medlemskap i LRF.<br />

Vi bevakar och driver dina intressen så<br />

att du kan förvalta skogen på bästa sätt<br />

till kommande generationer. Vi arbetar<br />

bl a för stärkt äganderätt och bättre<br />

villkor i samband med expropriation.<br />

Som medlem i LRF erbjuds du också<br />

utbildningar och expertrådgivning<br />

inom t ex juridik, arrende och affärsutveckling.<br />

Med medlemstidningarna Land,<br />

Skogsland och Land Lantbruk samt<br />

LRF Konsults omvärldsanalyser håller<br />

du dig enkelt uppdaterad om senaste<br />

nytt inom skogsbruket.<br />

Rusta dig för framtiden.<br />

Bli medlem i LRF!<br />

Lantbrukarnas Riksförbund,<br />

Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10<br />

19

Visst har storleken<br />

MARKNAD<br />

Varför är plantorna billigare i norr än i söder Större<br />

plantor i söder kostar mer att odla, hävdar man på<br />

Svenska Skogsplantor. Konkurrensen är för dålig,<br />

menar Mats Pettersson, som driver Uppsala Skogsförvaltning.<br />

Han tror att många skogsägare köper större<br />

plantor än de egentligen behöver.<br />

I norra Sverige är det ettåriga<br />

täckrotsplantor som gäller. Det<br />

karga klimatet och den korta<br />

växtsäsongen gör att små täckrotsplantor<br />

är tillräckligt för att<br />

klara konkurrensen från den omgivande<br />

vegetationen på hygget.<br />

Men i södra Sverige kräver<br />

det betydligt varmare klimatet<br />

med längre växtäsonger täckrotsplantor<br />

som är både längre<br />

och har större rotklump.<br />

DETTA FAKTUM gör skogsplantproduktionen<br />

till en betydligt<br />

dyrare historia när det<br />

gäller plantor avsedda för södra<br />

Sverige. Den bilden ger i alla<br />

fall Svenska Skogsplantors<br />

marknadschef Hans Thyr.<br />

– Det som till stor del styr<br />

priset är vad det kostar att producera<br />

plantorna. Små plantor<br />

är givetvis lättare och billigare<br />

att producera än stora.<br />

Täckrotsplantorna för södra<br />

Sverige måste dessutom odlas<br />

glesare, det ökar också kostnaden,<br />

tillägger Hans Thyr.<br />

– Så man kan egentligen inte<br />

jämföra priserna på plantor, det<br />

blir missvisande.<br />

Ettåriga skogsplantor – några prisexempel<br />

Vi Skogsägare har tittat närmare<br />

på priserna hos några av landets<br />

plantskolor från norr till söder.<br />

Samtliga priser gäller per planta<br />

och 1-åriga tall- eller granplantor.<br />

Det exakta priset varierar i de<br />

flesta fall en aning beroende på<br />

hur många plantor man köper.<br />

Text: Pierre Kjellin<br />

Mer än nio av tio plantor som sätts på gotländska hyggen<br />

är tall. Och de flesta plantor kommer från Bergvik<br />

Skog Plantor AB:s plantskola i Dalarna.<br />

Text: Pierre Kjellin<br />

Med start i år är det tallplantor<br />

från en plantskola i Dalarna<br />

som erbjuds de medlemmar på<br />

Gotland som anlitar Mellanskog<br />

som plantleverantör.<br />

I år har Mellanskog köpt in<br />

cirka 600 000 skogsplantor,<br />

varav 90 procent är tall. För<br />

2011 köper man in betydligt fler<br />

plantor, avslöjar Göran Jakobsson,<br />

chef på Mellanskog på<br />

Gotland.<br />

På Gotland finns även en lokal<br />

plantleverantör. Det är Tjuls<br />

Skogsplantor utanför Klintehamn.<br />

Tjuls produktion låg tidigare<br />

på cirka 500 000 plantor<br />

per år, men den nye ägaren Eva<br />

Lerman har i år ökat kapaciteten<br />

till mellan 700 000 och<br />

800 000 tallplantor per år.<br />

– DET ÄR PRECIS så mycket<br />

som jag klarar av att producera<br />

Abor AB, Rossön, Jämtland<br />

(återförsäljare för Norrplant):<br />

1,05 kr (max pris, både gran och tall)<br />

Uppsala Skogsförvaltning<br />

(priserna gäller våren 2010 –<br />

mindre prisjusteringar för hösten<br />

kan förekomma): vitrysk gran<br />

NÅGON AKUT BRIST på<br />

plantor i södra Sverige vill inte<br />

de plantskolor Vi Skogsägare<br />

pratat med beskriva det som<br />

just nu. Men på Svenska Skogsplantor<br />

utnyttjar man i dag all<br />

tillgänglig odlingskapacitet<br />

för plantproduktionen.<br />

– Efterfrågan är fortsatt stark.<br />

Om det sedan kommer att sluta<br />

i en bristsituation i vår återstår<br />

att se, säger Hans Thyr.<br />

På SCA-ägda plantproducenten<br />

Norrplant säljer man i dag<br />

cirka 1 miljon vitryska granplantor<br />

av sydlig proveniens.<br />

En av köparna är Mats Pettersson<br />

som driver Uppsala Skogsförvaltning.<br />

Mats Pettersson köper mellan<br />

700 000 och en miljon plantor<br />

varje år, som han levererar<br />

både till fasta kunder och enskilda<br />

köpare.<br />

MATS PETTERSSON tror<br />

att många skogsägare i den<br />

södra halvan av landet av<br />

okunskap väljer större, och<br />

därmed dyrare, plantor än de<br />

egentligen skulle behöva för<br />

att klara föryngr<strong>ingen</strong>:<br />

– Och det har drivit fram en<br />

produktion av större plantor än<br />

vad som behövs.<br />

Mats Pettersson ställer sig<br />

också lite tveksam till kvaliteten<br />

hos stora plantor i dag:<br />

– Mycket av de långa<br />

plantorna är bara långa.<br />

Det kan räcka med en<br />

ordentlig hagelskur, så<br />

ligger en sådan planta.<br />

(från Södra Odlarnas plantskola i<br />

Falkenberg): 1,30 kr<br />

tall, jackpot (från Norrplants<br />

plantskola i Sundsvall): 1,42 kr<br />

Svenska Skogsplantor:<br />

Gran, avsedd för södra Sverige<br />

(Svepot Air 1530): 3,17 kr<br />

<br />

<br />

<br />

Både import och närproducerat<br />

med den utrustning jag har.<br />

Ska jag utöka mer blir jag<br />

tvungen att bygga ut produktionen,<br />

säger Eva Lerman.<br />

Men till Mellanskog har inte<br />

Tjuls Skogsplantor fått leverera<br />

några plantor i år.<br />

Göran Jakobsson påpekar att<br />

plantinköpen till Gotland i dag<br />

helt och hållet sköts av Mellanskog<br />

centralt och inte är en<br />

fråga som han har något mandat<br />

över. Dessutom, tillägger Göran<br />

Jakobsson, ska en plantleverantör<br />

kunna lämna en rad garantier,<br />

bland annat på en viss och<br />

jämn nivå på plantornas kvalitet,<br />

fröets kvalitet, möjligheter<br />

att fullt ut kunna hantera reklamationer<br />

från kunder och att<br />

man klarar beställarens krav på<br />

volymer. För små plantskolor<br />

som Tjuls kan det vara svårt att<br />

uppfylla dessa krav.<br />

– VÅRT FOKUS måste ju vara<br />

att tillgodose medlemmarnas<br />

behov av plantmaterial som<br />

håller tillräcklig kvalitet, säger<br />

Göran Jakobsson.<br />

Tjuls Skogsplantor tar 1,25<br />

kr styck för sina 1-åriga tallplantor,<br />

medan Mellanskogs<br />

1-åriga kostar 1,50 kr styck.<br />

Gran, avsedd för nordligaste<br />

Sverige (Starpot 50): 1,84 kr<br />

Lysviks Bioplant (plantskola i<br />

norra Värmland): Tall (Starpot,<br />

proveniens: Lysvik): 1,90 kr<br />

Gran (Flexipot, proveniens:<br />

Lysvik): 2,50 kr<br />

20 VI SKOGSÄGARE 5/10

etydelse<br />

Norge kräver<br />

svenska regler<br />

Skogsbranschen i Norge<br />

vill ha samma vikt- och<br />

längdbegränsningar för<br />

lastbilstransporter som<br />

Sverige och Finland.<br />

Av Pierre Kjellin<br />

Den norska skogsnär<strong>ingen</strong> begränsas<br />

i dag av en lägre totalvikt<br />

för lastbilstransporter än i<br />

både Sverige och Finland.<br />

xxxxxxxxxxx<br />

Skogsvårdsentreprenören Mats Pettersson i Uppsala tror att många skogsägare i den södra<br />

halvan av landet köper större plantor än de egentligen skulle behöva. Bilden är från Södra<br />

Odlarnas plantskola i Falkenberg.<br />

Foto: Mats P Ostelius<br />

”Det är för många sågverk”<br />

Sågverken driver upp<br />

virkespriserna i norr.<br />

I prisrallyt i september<br />

tog – i alla fall inledningsvis<br />

– Norra ledn<strong>ingen</strong><br />

över Norrskog.<br />

Av Pierre Kjellin<br />

Kampen om <strong>virket</strong> har hårdnat<br />

i norr. Norra Skogsägarnas<br />

prishöjningar första<br />

veckan i september gjorde att<br />

Norrskog då fick svårt att<br />

hänga med prismässigt på<br />

både gran och tall, åtminstone<br />

i trakterna av Kramfors,<br />

Sollefteå, Vilhelmina och<br />

Åsele.<br />

– DET ÄR BRIST på timmer<br />

i norra Sverige, säger Håkan<br />

Lageson som är regionchef<br />

för Norra Skogsägarnas kontor<br />

i Örnsköldsvik.<br />

Håkan Lageson har en bestämd<br />

uppfattning om orsakerna<br />

bakom timmerbristen:<br />

– Det är för många sågverk<br />

i norr.<br />

I gränslandet mellan Norra<br />

och Norrskog menar somliga<br />

också att det blivit en konkurrens<br />

mellan de två skogsägarföreningarna.<br />

Norra växer<br />

i Örnsköldsvik<br />

Norras regionkontor i<br />

Örnsköldsvik har vuxit lite<br />

i höst. Dels har man flyttat<br />

in i nya lokaler och dels<br />

har Norras kontor i Gideå<br />

och Sidensjö flyttats in till<br />

Örnsköldsvik, berättar<br />

Håkan Lageson.<br />

– Kontoren ute i Gideå<br />

och Sidensjö blir besökskontor,<br />

vilket innebär att<br />

de kommer vara bemannade<br />

vissa tider på<br />

vardagarna.<br />

Den bilden håller inte Håkan<br />

Lageson riktigt med om.<br />

I trakterna runt Örnsköldsvik,<br />

Kramfors, Sollefteå,<br />

Nordingrå, Ullånger och även<br />

Åsele överlappar Norra och<br />

Norrskogs områden sedan<br />

många år varandra, berättar<br />

han.<br />

– Mig veterligt har vi alltid<br />

överlappat varandra i de områdena.<br />

MAN FÅR NOG gå tillbaka<br />

ända till flottningsledernas<br />

tidevarv, då vattenvägarna<br />

gjorde gränserna mellan<br />

skogsägarföreningarna skarpa,<br />

tror Håkan Lageson.<br />

– Då hade ju varje förening<br />

sina flottningsleder. Men sedan<br />

man började med maskiner<br />

och timmerbilar i skogen<br />

så har det egentligen blivit<br />

upp till varje skogsägare vem<br />

man levererar sitt virke till.<br />

I NORGE GÄLLER ant<strong>ingen</strong><br />

totalvikten 50 eller 40 ton för<br />

lastbil med släp. I både Sverige<br />

och Finland är totalvikten begränsad<br />

till 60 ton.<br />

I Sverige infördes 60 tons<br />

totalvikt 1980, samtidigt som<br />

längdbegränsn<strong>ingen</strong> 24 meter<br />

för lastbilsekipage infördes.<br />

Det tycker skogsnär<strong>ingen</strong> i<br />

Norge är ett onödigt konkurrenshinder.<br />

”En höjd<br />

totalvikt för<br />

lastbilsekipage<br />

vore både<br />

mer kostnadseffektivt<br />

och<br />

mera miljövänligt”,<br />

skriver<br />

skogsägarfören<strong>ingen</strong> Mjøsen<br />

Skog på sin hemsida.<br />

EN ORSAK TILL att totalvikten<br />

på norska vägar är 50 respektive<br />

60 ton är att många av<br />

landets broar har begränsad<br />

totalvikt.<br />

I Norge har man på försök i<br />

flera år kört speciella 25,25 meter<br />

långa lastbilsekipage med<br />

en totalvikt på 60 ton.<br />

500<br />

450<br />

400<br />

350<br />

300<br />

250<br />

Kv 4<br />

2009<br />

Snittpriser<br />

(kr/m 3 fub)<br />

Lastbilstransporter<br />

är ett hett<br />

ämne i Norge.<br />

Virkespriserna<br />

klättrar vidare<br />

Virkespriserna fortsatte att<br />

stiga, både under första och<br />

andra kvartalet i år.<br />

Sågtimmer tall<br />

Sågtimmer gran<br />

Massaved gran<br />

Massaved björk<br />

Massaved barr<br />

Källa: Skogsstyrelsens statistik<br />

Kv 1<br />

2010<br />

Foto: A. lindén<br />

Kv 2<br />

2010<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10 21

minimaskiner som<br />

MASKINER<br />

Marknaden för<br />

minimaskiner<br />

tycks ha klarat sig<br />

igenom finans krisen.<br />

Vi Skogsägare har<br />

pratat med tre<br />

aktörer som trots<br />

små marginaler och<br />

frånvaron av riskkapitalister<br />

ser ljust<br />

på framtiden.<br />

Text & foto: Pierre Kjellin<br />

Ett urval<br />

miniskotartillverkare<br />

Alstor: Tillverkar<br />

miniskotaren Alstor; en<br />

1,5-2 tons maskin med<br />

ant<strong>ingen</strong> 2-cylindrig<br />

bensin- eller dieselmotor,<br />

fullmekanisk 8-hjulsdrift.<br />

Om det inte hade<br />

varit för Lars Warg<br />

och två andra eldsjälar<br />

hade tillverkn<strong>ingen</strong><br />

av miniskotaren<br />

Scorpion kanske<br />

varit nedlagd i dag.<br />

Scorpion fick nytt liv<br />

Pergonova AB: Tillverkar<br />

miniskotaren Scorpion TDI;<br />

en 4,6 tons maskin med<br />

hydraulisk drift på alla 8<br />

hjul och hydrosattransmission<br />

och 4-cylindrig<br />

dieselmotor.<br />

Pris: ca 890 000 kr<br />

Malwa: Tillverkar miniskotaren<br />

Malwa 460; 4<br />

tons maskin med<br />

3-cylindrig dieselmotor,<br />

fullmekanisk 6-hjulsdrift<br />

och hydrostattransmission.<br />

Pris: ca 1 miljon kr<br />

Alfing: Tillverkar miniskotaren<br />

Terri 34, 4 tons<br />

maskin med 4-cylindrig<br />

dieselmotor, hydraulisk<br />

banddrift och hydrostatisk<br />

transmission.<br />

Pris: ca 1,3 milj. kr<br />

Vimek: Tillverkar bland<br />

annat miniskotaren Vimek<br />

606 TT; en 3 tons maskin<br />

med variabel mekanisk<br />

drift och rulldrift på<br />

boggins hjul och en<br />

3-cylindrig dieselmotor.<br />

Pris: ca 600 000 kr<br />

Om det inte vore för tre<br />

mycket hängivna Scorpion-ägare<br />

hade det lilla<br />

miniskotarmärket kanske<br />

inte längre existerat i dag.<br />

Innovatören och entreprenören<br />

Per Hansson hann tillverka elva<br />

stycken miniskotare i de<br />

hyrda lokalerna i värmländska<br />

Forshaga. Sedan kom en tragisk<br />

händelse i familjen emellan,<br />

som var på väg att släcka<br />

lyset för hans livsverk.<br />

Om inte tre både nöjda och<br />

mycket entusiastiska Scorpionägare<br />

hade kommit emellan.<br />

Kranen på nya Scorpion har en<br />

snabb och smidig koppling. Kranarmens<br />

spets sticks ned i struten.<br />

grip och rotator är påkopplade!<br />

– VI TOG KONTAKT med<br />

Per och sa att, vi tycker den här<br />

maskinen är bra och vi skulle<br />

vilja hjälpa dig att komma<br />

igång. Och på den vägen är<br />

det, berättar Lars Warg, en av<br />

Scorpions i dag fyra delägare.<br />

De tre eldsjälarna Lars Warg,<br />

hans bror Anders Warg och<br />

Caspar Sandgren tog med sig<br />

totalt cirka en miljon kronor in<br />

i företaget, och fullbodrade den<br />

påbörjade flytten av tillverkn<strong>ingen</strong><br />

från Munkfors till egna<br />

lokaler i Forshaga.<br />

Lars och hans kompanjoner<br />

satsar försiktigt, och de tänker<br />

nöja sig med att försöka sälja<br />

maskinen till länderna i Skandinavien:<br />

– Vi har sagt att vi ska hålla<br />

oss i Sverige. Det blir för dyrt<br />

att ge sig ut i världen. Vi satsar<br />

inte heller på några jättestora<br />

volymer. Vi har kapacitet att<br />

tillverka en maskin i månaden,<br />

avslöjar Lars.<br />

CASPAR SANDGREN använder<br />

sin Scorpion nästan<br />

dagligen på den egna skogsfastigheten<br />

belägen i kuperad terräng<br />

mellan Varberg och Ullared<br />

i Halland. Han uppskattar<br />

maskinen mycket just för<br />

att den är uppbyggd av komponenter<br />

från andra kända fabrikat:<br />

– Den har till at börja med<br />

VW:s gamla välkända Passatdieselmotor,<br />

Danfoss hydraulpump<br />

och hjulmotorerna är<br />

från Poclain. Och maskinen är<br />

bränslesnål, den drar bara två<br />

liter i timmen. Och det är lång<br />

kran – 6,2 meter.<br />

Caspar försöker i likhet med<br />

sina kompanjoner att dela tiden<br />

mellan jobb i den egna skogen<br />

och företaget:<br />

– Jag jobbar i skogen tre dagar<br />

i veckan. Övrig tid går åt<br />

till företaget.<br />

NU VÄNTAR introduktionen<br />

av den nya uppdaterade och<br />

förbättrade Scorpion-maskinen.<br />

Och i likhet med konkurrenterna<br />

satsar Scorpions ägare<br />

mycket på bioenergi och<br />

bekvämare förarkomfort. På<br />

den nya maskinen sitter en<br />

större hytt och klämbankar<br />

som enkelt går att ta bort.<br />

22<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

ullar vidare<br />

HAN TOG ÖVER SPAKARNA. I januari tog Kristian Laurell över ledn<strong>ingen</strong><br />

av Alstor från pappa Lars Jansson.<br />

1997 startade Lars Jansson AB Alstor i Dingle norr<br />

om Göteborg. Den 1 januari i år, och cirka 300 sålda<br />

maskiner senare, tog sonen Kristian Laurell över.<br />

Liten lastare på väg<br />

ut i stora världen<br />

Intresset för minimaskiner för<br />

skogen har aldrig varit större.<br />

Det är Alstor ett av flera exempel<br />

på. Den värmländska miniskotartillverkaren<br />

har precis<br />

som många konkurrenter rönt<br />

stort intresse, både här hemma<br />

och utomlands. Höstens Mellanskog-mässa<br />

och tyska jättemässan<br />

Interforst i somras är<br />

bara några av evenemanget<br />

man besökt i år. Kristian Laurell<br />

riktar också blicken utåt:<br />

– MIN VISION är dels att ta<br />

oss in på nya marknader. Sedan<br />

kommer vi också att pyssla<br />

med lite produktutveckling av<br />

maskinen under det närmaste<br />

året. Men vi vill även bibehålla<br />

grunden i maskinen och få<br />

fram enkelheten och robustheten,<br />

som vi tycker är maskinens<br />

styrka.<br />

– Vi har redan kommit in på<br />

nya marknader, både på Italien,<br />

Tjeckien, Tyskland och vi har<br />

även levererat vår första maskin<br />

till USA.<br />

Men hur kan det komma sig<br />

att man i Nordamerika – där<br />

helstamsmetoden fortfarande<br />

är totaldominerande – är<br />

intresserad av lilleputtmaskiner<br />

som Alstor<br />

– Jo, även där börjar de tänka<br />

om, de har börjat prata om<br />

”Low Impact Machinery”. Där<br />

klagar man också på att skogsmaskiner<br />

förstör för mycket.<br />

Kristian Laurell berättar att<br />

de vid det här laget fått en hel<br />

del förfrågningar från både Kanada<br />

och USA.<br />

– Men vi har märkt att även<br />

entreprenörer, mindre firmor<br />

som trädfällare, sådana som<br />

sysslar med tomtröjning har<br />

börjat använda små maskiner.<br />

– De har till och med börjat<br />

använda det i sin marknadsföring,<br />

att de använder en liten<br />

Alstor till exempel. Då vet kunden<br />

att det blir inga stora skador<br />

efteråt, säger Kristian Laurell.<br />

MEN OM ALSTOR ska erövra<br />

världen, blir det med små steg:<br />

– Vi har växt långsamt och<br />

utvecklats med egna pengar,<br />

påpekar Kristian, som i dag är<br />

ensamägare av Alstor.<br />

Sedan starten 1997 har man<br />

sålt dryga 300 maskiner och<br />

säljer runt 50 maskiner per år,<br />

med en topp 2008 då man sålde<br />

63 maskiner.<br />

Uppköp skapade småländsk Terri(er)<br />

Hösten 2009 köpte entreprenören<br />

Hans Johansson<br />

med företaget Alfing<br />

konkursade miniskotartillverkaren<br />

Terri.<br />

Som ett omedelbart resultat<br />

flyttade man tillverkn<strong>ingen</strong><br />

från lokalerna i Tärnsjö i Västmanland<br />

till Alfings anläggning<br />

i Älmhult.<br />

– Vi räknar med att få ut tio<br />

maskiner i år och det tror jag<br />

inte blir några problem. Vi har<br />

redan sålt åtta maskiner, berättar<br />

Hans Johansson som nästa<br />

år siktar på att öka försäljn<strong>ingen</strong><br />

ordentligt.<br />

Hans Johansson, som på fritiden<br />

bland annat jobbar i den<br />

egna skogen, ansvarar själv för<br />

produktutveckl<strong>ingen</strong> av Terri.<br />

Sverige och Norden är huvudmarknaderna<br />

och tillverkn<strong>ingen</strong><br />

ska stanna kvar i Sverige,<br />

säger Hans.<br />

Men precis som konkurrenterna<br />

hoppas<br />

han att kunna växa<br />

utomlands. Terri har<br />

i dag återförsäljare i<br />

fem andra länder i<br />

Europa.<br />

Den skotare som i<br />

dag tillverkas, Terri<br />

34, har utvecklats av den förre<br />

ägaren men kompletterats på<br />

vissa punkter av Alfing.<br />

Utveckl<strong>ingen</strong> av Terri fortsätter - nu i småländsk<br />

regi.<br />

Mera mini<br />

på nästa sida<br />

<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10<br />

23

MASKINER<br />

Fortsättning:<br />

minimaskiner<br />

som rullar...<br />

Harveri – en lättfotad<br />

förstagallrare från Finland<br />

Är det Besten i ny färgsättning Nej, utseendet<br />

till trots så är denna förarlösa gallringsskördare<br />

utvecklad i Finland.<br />

Maskinen gjorde ett av sina få Sverigebesök<br />

på Mellanskogmässan i augusti.<br />

För några år sedan presenterades<br />

den svenska uppfinn<strong>ingen</strong><br />

Besten, en radiostyrd slutavverkningsskördare.<br />

Besten är<br />

egentligen ett helt slutavverkningskoncept<br />

som innebär att<br />

Besten manövreras växelvis av<br />

två skotare, som kör ut det virke<br />

som Besten avverkar.<br />

RCM HARVERI, däremot, är<br />

en maskin avsedd för förstagallringar,<br />

berättar Jarmo Jukarainen<br />

som ska försöka sälja<br />

maskinen i Sverige. En av poängerna<br />

med RCM Harveri,<br />

förklarar Jarmo som själv kört<br />

med en egen maskin de senaste<br />

tre åren, är att man kan öka avståndet<br />

mellan stickvägarna.<br />

40 till 60 meter mellan stickvägarna<br />

rekommenderas av<br />

tillverkaren.<br />

24<br />

Jarmo Jukarainen.<br />

EN ANNAN FÖRDEL med<br />

maskinen, menar Jarmo, är att<br />

den har lågt marktryck:<br />

– Har du ett område med blötare<br />

mark där du ska gallra, så<br />

är den här maskinen perfekt.<br />

Den är betydligt<br />

skonsammare<br />

för<br />

marken eftersom<br />

du inte<br />

behöver köra<br />

in med en<br />

skotare.<br />

RCM Harveri<br />

är också<br />

utrustad med<br />

en pump och en tank för stubbehandlingsmedel.<br />

Preparatet<br />

sprutas på via en mängd små<br />

hål som sitter på avverkningsaggregatets<br />

svärd.<br />

ÄN SÅ LÄNGE HAR <strong>ingen</strong><br />

maskin sålts i Sverige:<br />

– Men i Finland har vi 15<br />

maskiner som kör i skogen, berättar<br />

Jarmo.<br />

Köparna har hittills varit<br />

bland annat skogsägare som<br />

Jarmo, entreprenörer och skogsvårdsföreningar.<br />

Jarmo bedrev<br />

Skogens bästa<br />

kunskapskälla<br />

www.kunskapdirekt.se<br />

Den ser ut som en Besten men är en liten radiostyrd<br />

maskin avsedd för förstagallringar. Kanske hamnar<br />

RCM Harveri snart i en skog nära dig…<br />

tidigare lantbruk med mjölkkor<br />

hemma på gården och jobbade<br />

själv en hel del med motorsågen:<br />

– Jag slutade med manuellhuggning<br />

och tänkte, vad ska<br />

jag göra nu. Sedan köpte jag en<br />

begagnad RCM Harveri.<br />

NU KÖR JARMO bland annat<br />

i egen skog och åt en granne<br />

som har över 1000 hektar<br />

skog.<br />

Maskinens radiostyrning ger<br />

också föraren möjlighet att<br />

göra kvalitetskontroll ute i skogen,<br />

påpekar Jarmo:<br />

– När du går bredvid maskinen<br />

kan du samtidigt avsyna<br />

stammarna för att upptäcka<br />

eventuella stamskador eller behov<br />

av stamkvistning.<br />

RCM Harveri<br />

Drift: allhjulsdrift,<br />

midjestyrning, hydrostattransmission<br />

Vikt: ca 4,5 ton<br />

Bredd: 2,2 m<br />

Längd: 4,2 m<br />

Markfrigång: 28-73 cm<br />

Bränsleförbrukning: ca<br />

4-5 l/tim<br />

Kran: Logmer, längd: 4 m<br />

(varav utskjut 90 cm)<br />

Lastkapacitet: 1,5 ton<br />

Däck: 55-/45-22,5<br />

Max kapdiameter på<br />

skördaraggregatet: 30 cm<br />

Motor: Deutz 4-cylindrig<br />

diesel (47,5 kW)<br />

Pris: ca 1,7 milj kr<br />

Vildsvin tunga<br />

som björnar<br />

Jaktbart vilt i storlekar på 200<br />

kilo och mer har i Sverige<br />

traditionellt handlat om älg eller<br />

björn. Men med en växande<br />

vildsvinsstam, och med den en<br />

växande skara vildsvinsjägare, har<br />

vi fått lära oss att höga vikter inte<br />

behöver innebära stora djur.<br />

Ett av de senaste exemplen på<br />

detta är den vildsvinsgalt som i<br />

september fälldes i Väversunda<br />

socken vid foten av Omberg i<br />

Östergötland. Galten vägde cirka<br />

180 kilo och dess betar mätte<br />

21,5 centimeter.<br />

I november 2009 sköts en<br />

vildsvinsgalt på cirka 190 kilo<br />

utanför Huskvarna.<br />

Hydrauldriven kon<br />

splittrar veden<br />

Att hantera grova och krokiga<br />

stammar till bioenergi kan vara ett<br />

problem. Det är tunga och ibland<br />

mer än vad flistuggen orkar med.<br />

En lösning är att klyva veden.<br />

Uppfinn<strong>ingen</strong> ”Lasaco logsplinter”<br />

är en jättelik hydrauldriven kon<br />

som skruvar sig ner i veden tills<br />

den splittras. Den kan monteras<br />

på de flesta maskiner med tillgång<br />

till hydraulik, däribland traktorer<br />

och grävmaskiner.<br />

Den säljs av Abab, allan bruks<br />

AB (www.allanbruks.se).<br />

INGET BROMSAR KONEN. Den<br />

yttersta spetsen, där påfrestn<strong>ingen</strong><br />

i störst, kan bytas ut.<br />

Foto: Pär Fornling<br />

Storhygge på djupet<br />

i Norr botten<br />

Cirka 207 hektar. Så stort blir<br />

det dagbrott som gruvbrytningsföretaget<br />

Northland Resources ska<br />

ta upp i Tapuli nära finska gränsen<br />

utanför Pajala i Norrbotten.<br />

Företaget fick i augusti godkännande<br />

av myndigheten finsk-svenska<br />

gränsälvskommissionen att<br />

starta brytning av järnmalm i<br />

Tapuli. Men dagbrottet i Tapuli<br />

kommer på en punkt skilja sig<br />

radikalt från ett vanligt hygge:<br />

Det 900 x 2300 meter stora<br />

dagbrottet kommer att som mest<br />

bli runt 360 meter djupt<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV<br />

<br />

<br />

<br />

lite<br />

ReklamBolaget, Vetlanda 0708<br />

lite<br />

<br />

590 93 Gunnebo<br />

Tel 0490-890 00<br />

lite<br />

www.gunneboindustries.com<br />

slirskydd@gunneboindustries.com

Jimmy röjgallrar<br />

MASKINER<br />

med sin Vimek<br />

Kombinationen av<br />

eftersatta röjningar och<br />

efterfrågan på bioenergi<br />

har gett en ny grupp<br />

entreprenörer.<br />

Text & foto: Pär Fornling<br />

Jimmy Wessel är en av dem<br />

som hoppat på tåget. Han var<br />

en av de första att köpa Vimeks<br />

biokombi-maskin. Den är en<br />

liten skotare framtagen för att<br />

ta ut bioenergi från klena gallringar<br />

och eftersatta röjningar.<br />

Det finns flera olika metoder<br />

att hantera de här så kallade<br />

konfliktbestånden.<br />

Manuell röjning, utan att<br />

ta tillvara bioenergi, är den tra-<br />

”<br />

ditionella lösn<strong>ingen</strong>.<br />

Vanligast är<br />

en skördare med<br />

någon form av<br />

ackumulerande<br />

aggregat som klipper<br />

eller sågar.<br />

Mindre specialmaskiner,<br />

där Vimek är ett helt nytt koncept.<br />

Valet beror förstås på hur<br />

grova träden är.<br />

... det är<br />

bäddat för<br />

en lönsam gallring<br />

om 10–15 år.<br />

– Jag kallar metoden för röjgallring.<br />

I de bestånden jag<br />

arbetar är alternativet oftast att<br />

röja skogen manuellt, vilket är<br />

en ren kostnad, säger Jimmy<br />

Wessel.<br />

– Genom att sälja uttaget som<br />

bioenergi kan det i bästa fall bli<br />

ett plus för markägaren. Den<br />

stora vinsten ligger i att skogen<br />

blir väldigt fin efteråt och det<br />

är bäddat för en lönsam gallring<br />

om 10–15 år.<br />

INTRESSET FÖR JAKT ledde<br />

Jimmy in på skogsutbildning.<br />

Där växte insikten om de<br />

många eftersatta röjningarna.<br />

Efter examen bildade han Wessel<br />

Skogsservice<br />

i Katrineholm<br />

och investerade<br />

900 000<br />

kronor i Vimekmaskinen,<br />

som<br />

nu har gått ett<br />

drygt år. Den är<br />

en vidareutveckling av Vimeks<br />

miniskotare.<br />

Maskinens aggregat klipper<br />

av träd på upp till 16 centimeter.<br />

Det kan ackumulera flera<br />

stammar och fungerar<br />

också som lastgrip.<br />

Aggregatet kan<br />

behandla stammarna<br />

med rotstop mot rotröta, vilket<br />

är unikt för maskiner i den här<br />

lilla klassen. Och maskinen<br />

lastar knappa tre ton. De kvistiga<br />

träden pressas ihop med<br />

lastbankarna.<br />

Efter den här modellen har<br />

Vimek introducerat en större<br />

maskin och på den nyaste modellen<br />

har klippen ersatts med<br />

en kedjesåg.<br />

ARBETET BÖRJAR med att<br />

Jimmy klipper fram en väg<br />

och backar in i beståndet. Därefter<br />

arbetar han in i beståndet<br />

med den fem meter långa kranen.<br />

Det behövs alltså en väg<br />

var 10:e meter.<br />

– Eftersom maskinen är<br />

knappa två meter bred märks<br />

knappt vägarna efteråt. Jag debiterar<br />

500 kronor i timmen<br />

och det tar omkring 1,2 timmar<br />

att fylla ett lass med tre ton,<br />

berättar han.<br />

– För markägaren pendlar<br />

nettot mellan ett plus på 2 000<br />

Genom jakten väcktes Jimmy Wessels intresse<br />

för skogen, nu arbetar han som entreprenör<br />

med eget företag.<br />

kronor och ett minus på 4 000<br />

kronor per hektar.<br />

Avståndet har stor betydelse<br />

för lönsamheten, det bör helst<br />

inte vara över 300 meter till<br />

avlägget. Dessutom avgör grovleken<br />

på stammarna, i bästa fall<br />

är de omkring 10 centimeter i<br />

genomsnitt och naturligtvis priset<br />

för bioenergin.<br />

Jimmy räknar med att ett<br />

fullt lass ger 7–8 kubikmeter<br />

flis.<br />

DRIFTEN ÄR relativt billig<br />

med en dieselförbrukning på<br />

under 2,5 liter i timmen. En<br />

annan fördel är att maskinen<br />

bara väger tre ton, det gör att<br />

den lämpar sig väl för EU-hagar<br />

utan markskador.<br />

– En del markägare är tveksamma<br />

till röjningarna eftersom<br />

de förväntar sig ett netto,<br />

vilket är svårt i många bestånd.<br />

Jag tycker mer man ska se det<br />

som en investering på sikt,<br />

säger Jimmy Wessel.<br />

Fotnot: En längre artikel om olika<br />

tekniker för att ta ut bioenergi från<br />

klena bestånd fanns i nr 2–10, sidan 16.<br />

Den och andra tidigare nummer kan läsas<br />

på www.atl.nu/skog/viskogsagare.jsp<br />

26<br />

Aggregatet ackumulerar och<br />

klipper, men det har inga kvistknivar.<br />

För att komprimera det<br />

yviga lasset pressas de kvistiga<br />

träden ihop med de hydrauldriva<br />

stöttorna.<br />

Det lilla klippaggregatet.<br />

Numera finns också en variant<br />

med kedjesåg.<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

STORA DJUR – STORA SKADOR<br />

Ett enda rådjur kan äta upp<br />

till 600 toppskott om dagen.<br />

cloco.se<br />

Stoppa viltbetn<strong>ingen</strong>!<br />

På fyra dygn riskerar du alltså att bli av<br />

med 1 hektar. Att skydda nyplanteringar<br />

är lönsamt redan vid 5-7% betning av<br />

toppskotten. Viltbetningsskadorna består<br />

och därför är det viktigt att skydda<br />

nyplanteringar de två till tre första åren.<br />

Vinn kampen mot skador<br />

som kostar runt en halv<br />

miljard varje år!<br />

Betning av toppskotten minskar tillväxten<br />

och ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar<br />

och bestående kvalitetsskador ända<br />

fram till slutavverkn<strong>ingen</strong>.<br />

Samtliga produkter från Interagro Skog<br />

får användas i miljöcertifierade skogar av<br />

envar utan krav på speciell utbildning.<br />

Läs mer på:<br />

www.interagroskog.se<br />

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200<br />

Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se

JAKT<br />

Norge satsar på<br />

egen granodling<br />

Skogfrøverket och forskningsinstitutet<br />

Skog og Landskap har tagit<br />

fram en ny strategi för förädl<strong>ingen</strong><br />

av granen i Norge de närmaste 30<br />

åren. God kvalitet, lite röta och<br />

bevarandet av den genetiska<br />

variationen är de främsta målen i<br />

strategin.<br />

Ett annat mål är att göra Norge<br />

självförsörjande på frö till<br />

fjällädelgran, som används till<br />

julgransodling.<br />

… och skapar<br />

statliga röjningsjobb<br />

Förra året sattes det av 15<br />

miljoner norska kronor i Norges<br />

statsbudget avsedda för bidrag till<br />

siktröjning längs landets vägar.<br />

Bidraget blev en succé och nu vill<br />

Norges Skogeierforbund att nya<br />

pengar till siktröjning ska skjutas till<br />

i år igen. Man ser också gärna att<br />

den subventionerade siktröjn<strong>ingen</strong><br />

blir en årligen återkommande<br />

aktivitet.<br />

Huggarbjässe sväljer<br />

allt under 75 cm<br />

Den heter Eschlböck Biber 92<br />

och kommer från Österrike. Och<br />

den väjer inte för grövre dimensioner.<br />

Den österrikiska flishuggen har en<br />

inmatningsbredd på 122 centimeter<br />

och jobbar med 1000 varv/<br />

minut på traktorns kraftuttag, och<br />

den kan tugga i sig alla stammar<br />

med en diameter på upp till 75<br />

cm.<br />

Men så kräver den också sin<br />

traktor: en dragare med mellan<br />

200 och 400 hästkrafters<br />

motorstyrka rekommenderas.<br />

Eschlböck Biber 92 finns med en<br />

trumma med ant<strong>ingen</strong> 10 eller 20<br />

hackknivar. Ekipagets mått (lxbxh)<br />

är 5,9 x 2,5 x 3,7 meter.<br />

Finlands skogsstyrelse<br />

ska spara<br />

Finlands regering lämnade i<br />

september sin budgetproposition<br />

till landets riksdag. Ett av förslagen<br />

i budgeten är att landets skogsmyndighet<br />

(Forststyrelsen) ska få<br />

minskade anslag till sina naturrelaterade<br />

tjänster.<br />

Enligt reger<strong>ingen</strong>s budgetförslag<br />

ska Forststyrelsens anslag till<br />

naturrelaterade tjänster minskas<br />

med motsvarande cirka 30<br />

miljoner kronor nästa år.<br />

– Nedskärningarna skulle skada<br />

turistföretagens verksamhetsförutsättningar<br />

och återspeglas i<br />

landskapens sysselsättningsgrad,<br />

säger Forststyrelsens generaldirektör<br />

Jyrki Kangas till finska medier.<br />

28<br />

I Västerbotten fortsätter jakten som vanligt. Bara två jaktlag, av 204, valde att säga upp sina arrenden.<br />

Foto: Arne Andersson<br />

Få skrämdes av<br />

arrende höjningar<br />

Sveaskogs höjningar av sina jaktarrenden i norra<br />

Sverige förra året väckte massiv kritik från jägarkåren.<br />

Men hittills är det få jaktlag som sagt upp<br />

sina arrenden.<br />

Text: Pierre Kjellin<br />

I början av förra året gick Sveaskog<br />

ut med information om<br />

kraftiga höjningar av sina<br />

jaktarrensen i norra Sverige.<br />

På vissa ställen innebar prisändr<strong>ingen</strong><br />

en höjnng av arrendet<br />

med upp till 300 procent.<br />

Så mycket har priset gått upp<br />

Snittpriset för Sveaskogs jakträttsupplåtelser<br />

var (räknat i kronor per hektar och år):<br />

I Norrbotten:<br />

Före höjn<strong>ingen</strong> (2009): 4,50<br />

Efter höjn<strong>ingen</strong> (2010): 10<br />

Västerbotten:<br />

Före höjn<strong>ingen</strong> (2009): 6<br />

Efter höjn<strong>ingen</strong> (2010): 12<br />

KRITIKEN FRÅN Jägareförbundet<br />

och jägare i norra Sverige<br />

lät inte vänta på sig. Somliga<br />

jaktlag hotade att bojkotta<br />

jakten på Sveaskogs marker<br />

och många befarade att en hel<br />

del jägare inte skulle ha råd att<br />

jaga på Sveaskogs marker<br />

längre.<br />

Men nu visar det sig att Sveaskogs<br />

prishöjningar haft en ytterst<br />

marginell effekt. I alla fall<br />

i Västerbotten och Norrbotten,<br />

där höjningarna varit som<br />

störst.<br />

AV DE TOTALT 204 jaktlag i<br />

Västerbotten som fått sina<br />

jaktarrendeavgifter höjda är<br />

det hittills bara två jaktlag,<br />

mindre än en procent, som<br />

sagt upp sina arrenden.<br />

Läget är liknande i grannlänet.<br />

Marcus Jatko, Sveaskogs<br />

upplåtelseansvarige för jakt<br />

och fiske i Norrbotten, har bara<br />

haft ett fåtal jaktlag som sagt<br />

upp sina arrenden.<br />

Södra Norrland:<br />

Före höjn<strong>ingen</strong> (2009): 9<br />

Efter höjn<strong>ingen</strong> (2010): 17<br />

Götaland:<br />

Före höjn<strong>ingen</strong> (2009): 76<br />

Efter höjn<strong>ingen</strong> (2010): 85<br />

Sveaskogs<br />

prisjusteringar<br />

fortsätter<br />

Inför årets jakt har<br />

många jaktlag som jagar<br />

på Sveaskogs marker fått<br />

sina arrendeavgifter höjda.<br />

Men avgiftshöjningar<br />

väntar för desto fler jaktlag.<br />

Arbetet med att omförhandla<br />

jaktupplåtelser<br />

är långt ifrån avslutat för<br />

Sveaskog. Hittills har<br />

man på Sveaskog långt<br />

ifrån hunnit med att förhandla<br />

fram nya avgifter<br />

till alla jaktupplåtelser i<br />

hela landet. Många jaktupplåtelser<br />

återstår ännu<br />

att omförhandla, vilket i<br />

de flesta fall kommer att<br />

innebära prishöjningar.<br />

– Vi gör det här successivt,<br />

men det är flera<br />

års arbete kvar innan vi<br />

är färdiga med det, säger<br />

Marcus Jatko, Sveaskogs<br />

upplåtelseansvarige för<br />

jakt och fiske i Norrbotten.<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

www.polarisindustries.com<br />

Självklara<br />

dragare!<br />

550 X2<br />

NYHET!<br />

Rek pris:<br />

119 875 :-<br />

inkl. moms<br />

Dags att investera i skogsbruket<br />

Välj då Polaris. Vi är marknadsledare på ATV,<br />

har troligtvis det bredaste tillbehörsutbudet<br />

och ett stort återförsäljarnät med verkstäder.<br />

Dessutom erbjuder vi en egen fördelaktig<br />

finansiering och<br />

trygg försäkring. Ett enkelt val.<br />

VÄLJ TRYGGT, VÄLJ MARKNADSLEDAREN<br />

PROGRESSIV<br />

SERVOSTYRNING<br />

XPS 550<br />

Sportsman X2 och XPS har båda kraftfull 549cc motor<br />

med elektronisk bränsleinsprutning (EFI) och effektivt<br />

kyl- och variatorsystem. Hög markfrigång,<br />

dubbla a-armar fram och god komfort med<br />

smalare chassi och bredare fotsteg.<br />

Använd dem inom skogs- och lantbruk,<br />

räddningstjänst eller jakt och upptäck<br />

själv hur användbar de är. Sportsman<br />

X2 förvandlar du dessutom enkelt till<br />

en maskin med dubbeldyna och plats<br />

för passagerare. Med passagerarsätet<br />

nedfällt har du sedan möjlighet att<br />

utnyttja fl aket till fullo. Sportsman XPS<br />

har progressiv servostyrning med anti<br />

kickback vilket ger unika köregenskaper<br />

i svår terräng. Självklart fi nns även en<br />

massa tillbehör som<br />

med Lock&Ride är<br />

lätta att montera. Kom<br />

och upplev dessa<br />

råstarka maskiner i absolut toppklass.<br />

Rek pris:<br />

112 375 :-<br />

inkl. moms<br />

Kontakta din återförsäljare för provkörning.<br />

Vattentät fritidsjacka Prospector Pro-S track kit<br />

PT 1500 Timmervagn<br />

Warn vinsch RT 30<br />

Trådlös vinsch<br />

radiostyrning<br />

Drivaxelskydd<br />

Exempel på passande tillbehör. Fler kläder och tillbehör finner hos din lokala återförsäljare.

SKOGSSKÖTSEL<br />

Nya trädslag ska bli<br />

Problem som vindexponering,<br />

brist på vatten och<br />

mangan och en snabbt<br />

växande rådjursstam,<br />

stoppar inte Gotlands<br />

skogsägare från att pröva<br />

nytt i jakten på ökad<br />

tillväxt.<br />

Vi Skogsägare var med<br />

när Skogsstyrelsen pratade<br />

nya trädslag på den<br />

gamla skogsbruksskolan<br />

vid Fröjel söder om Visby<br />

i våras.<br />

Text & foto: Pierre Kjellin<br />

På länsstyrelsen, som på Gotland<br />

tidigare har skött Skogsstyrelsens<br />

uppgifter, vill man<br />

få skogsägarna att öka tillväxten<br />

i sin skog genom att pröva<br />

nya trädslag. Just nu satsar<br />

man med hjälp av extrapengar<br />

från Skogsstyrelsen för detta<br />

ändamål, med fokus på löv:<br />

– Här på Gotland är vi dåliga<br />

på lövskogsskötsel. Därför har<br />

vi valt att satsa lite extra just på<br />

lövträdsföryngring, berättade<br />

Ingvar Hansson, skogskonsulent<br />

på Länsstyrelsen i Visby för ett<br />

15-tal skogsägare som samlats i<br />

skogen en lite kylig majdag.<br />

Rådjur är ett stort problem<br />

även för Gotlands skogsägare.<br />

Skogskonsulenten Ingvar<br />

Hansson visar en hårt betad<br />

lärkplanta.<br />

EFTERSOM all bördig mark<br />

på Gotland redan är uppodlad<br />

enades man om att ek och övriga<br />

ädellövträd knappast är<br />

ett realistiskt alternativ:<br />

– Det har planterats en del ek<br />

här på ön men det har inte varit<br />

så lyckat, den vill inte växa,<br />

berättade Ingvar Hansson och<br />

nämner i stället snabbväxare<br />

som björk, asp och poppel som<br />

lämpligare alternativ.<br />

Men har man väl planterat<br />

asp blir man ju aldrig av med<br />

den sedan, påpekade en kvinnlig<br />

skogsägare.<br />

Skogskonsulenten<br />

Urban Svensson på<br />

länsstyrelsen visar ett<br />

bestånd av contorta på<br />

den gamla skogsbruksskolans<br />

marker söder<br />

om Visby.<br />

DESTO FLER är frågorna om<br />

lärk och andra barrexoter. Går<br />

det att få dispens för att plantera<br />

contorta, frågade någon<br />

– Ja, du kan räkna med att få<br />

grönt ljus här på Gotland, svarade<br />

skogskonsulenten Urban<br />

Svensson.<br />

Men för sitkagranen höjdes<br />

<br />

30<br />

VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥

ljusning för Gotland<br />

<br />

ett varnande finger, med hänvisning<br />

till torkan och vattenbristen:<br />

– Den ska vi nog glömma på<br />

Gotland, säger Rolf Nicklasson,<br />

vd för Liljewalchska<br />

Skogsfonden som äger och förvaltar<br />

2 300 hektar produktiv<br />

skog på ön.<br />

MEN FANNS det något intresse<br />

för att pröva nya trädslag<br />

bland de gotländska skogsägarna<br />

Jodå, intygade Ingvar<br />

Hansson på länsstyrelsen när<br />

vi ringde upp honom i mitten<br />

på september.<br />

– En del av markägarna som<br />

var med på skogsdagen har provat<br />

att föryngra med lite nya<br />

trädslag, bland annat lärk.<br />

Och på länsstyrelsens skogsenhet<br />

fortsätter man med sina småskaliga<br />

fältförsök med viltskadeförebyggande<br />

vid plantering:<br />

– Vi har stängslat in en bit<br />

plantering, sedan kommer vi att<br />

testa med eltråd på en mindre<br />

yta. Vi kommer också att prova<br />

att bespruta plantor med viltrepellenter<br />

av olika sorter, bland<br />

annat med Interagros Servaroll<br />

och Servacol Extra, berättar<br />

Ingvar Hansson.<br />

PRECIS SOM på fastlandet är<br />

det stängsling och viltskyddsbehandling<br />

som gäller för att<br />

få upp framför allt lövskog på<br />

ön. Visserligen saknar Gotland<br />

både älg- och vildsvinsstam,<br />

men rådjuren som infördes någon<br />

gång på 1980-talet har de<br />

senaste åren förökat sig så<br />

snabbt att de blivit ett stort<br />

problem för skogsägarna. Viltskadorna<br />

förekommer över<br />

hela Gotland och mest utbredda<br />

är skadorna efter fejning.<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10<br />

”<br />

Sivert<br />

Den vitryska<br />

granen har finast<br />

stamform.<br />

Han får nyheterna att växa<br />

Sivert Larsson utanför Lärbro på norra Gotland är<br />

inte rädd för att prova nya trädslag. Bestånden av<br />

douglas- och vitrysk gran växer så det knakar. Härnäst<br />

vill han prova med lite lärk.<br />

Med 400 hektar utspritt på<br />

flera skiften har Sivert Larsson<br />

på gården Stora Vikers<br />

betydligt mer skog än genomsnittsskogsägaren<br />

på Gotland.<br />

Han är dessutom intresserad<br />

och provar gärna nya trädarter,<br />

men i liten skala.<br />

Och tur är kanske det, för<br />

när Vi Skogsägare följer med<br />

ut för att titta på hans 1,3 hektar<br />

stora douglasplantering gör<br />

vi en tråkig upptäckt: på de<br />

flesta av träden är en stor del<br />

av barren bruna.<br />

VAD DOUGLASTRÄDEN<br />

drabbats av vet inte Sivert<br />

ännu, men gissar att de fått<br />

sig en knäck av frosten. Den<br />

Hansson framför beståndet med vitrysk gran, som<br />

hittills haft något högre växt än beståndet med vanlig<br />

rödgran.<br />

teorin tror även Urban Svensson,<br />

som jobbar med skoglig<br />

rådgivning och lagtillsyn på<br />

länsstyrelsen, på:<br />

– Jag har sett det även på<br />

ädelgranar här på Gotland.<br />

MEN SIVERT BÖR inte oroa<br />

sig, påpekar Urban Svensson,<br />

douglasen sätter nya barr på<br />

sommaren och klarar sig undan<br />

med en smärre tillväxtförlust.<br />

De jämngamla bestånden av<br />

vitrysk gran och vanlig rödgran<br />

från Emmaboda på var<br />

sida om Sivert Larssons douglasbestånd<br />

har dock klarat<br />

sig helskinnade från vinterkylan.<br />

När Vi Skogsägare ringer<br />

Sivert i september låter han<br />

hoppfull om douglasträden.<br />

Men några nya barr har de<br />

inte satt i sommar:<br />

– DET SER VÄLDIGT kalt<br />

ut på träden, men jag tror inte<br />

det är någon fara med dem.<br />

Jag räknar med att de klarar<br />

sig. Annars tycker jag det ser<br />

bra ut. Träden har växt bra i<br />

år, vi har haft en bra växtsäsong.<br />

Men Sivert räknar med att<br />

barrförlusten ger douglasträden<br />

en betydligt sämre tillväxt<br />

i år.<br />

Över lag har douglasen klart<br />

bäst tillväxt, säger Sivert. Men<br />

när det gäller kvaliteten verkar<br />

den vitryska granen mest lovande,<br />

den har de rakaste och<br />

finaste stammarna.<br />

Fortsättning sid 32<br />

31

Fortsättning:<br />

Han får nyheterna...<br />

SKOGSSKÖTSEL<br />

Alla ytor planterades 1990 på<br />

höglagd åkermark, en G24 enligt<br />

skogsbruksplanen. Ytorna lövröjdes<br />

1995, 2000 och 2005. Nästa<br />

gallring planerad 2011.<br />

DOUGLAS<br />

Stamantal i dag: 2 300 stammar/ha<br />

Övre höjd: 13 m<br />

Medelstam (cm) - bredd x höjd: 12,1 x 10,7<br />

Bonitet: 149,5 m 3 sk/ha<br />

Kuberad volym: 160,2 m 3 sk/ha<br />

Skogsstyrelsen avråder från gödsling<br />

Trots en kronisk brist på näringsämnet<br />

mangan i marken avråder Skogsstyrelsen<br />

skogsägarna från att försöka med gödsling.<br />

– På grund av det höga pH-värdet som<br />

kalkbergrunden för med sig så fastläggs<br />

manganet väldigt hårt i marken och blir inte<br />

tillgängligt för växtligheten i den utsträckn<strong>ingen</strong><br />

att det täcker växternas behov.<br />

– Grunden i markkemi är ju att ett ämne<br />

som ligger lågt är begränsande för växtens<br />

upptag av andra näringsämnen. Ett ämne<br />

som det är brist på kan inte kompenseras<br />

av något annat näringsämne, förklarar Ingvar<br />

Hansson på Skogsstyrelsen.<br />

Att tillföra mangan vore praktiskt möjligt,<br />

säger Ingvar, men det skulle förmodligen bli<br />

hiskeligt dyrt:<br />

VITRYSK GRAN<br />

Stamantal i dag: 2 700 stammar/ha<br />

Övre höjd: 11 m<br />

Medelstam (cm) - bredd x höjd: 11,1 x 9,7<br />

Bonitet: 135 m 3 sk/ha<br />

Kuberad volym: 137,8 m 3 sk/ha<br />

– I så fall ska man spruta på manganet, till<br />

exempel med flygplan, om det ska ha någon<br />

effekt. Att ge det via markgiva fungerar inte,<br />

förklarar Ingvar. Men bristen på vatten under<br />

växtsäsongen är trots allt ett allvarligare<br />

problem än manganbristen för skogen,<br />

påpekar han.<br />

Samtidigt är tillgången på näring i övrigt god<br />

på Gotland. Den kalkrika marken i kombination<br />

med ett tjockt mullager på många<br />

marker gör att det ändå finns en bra<br />

näringsbuffert.<br />

SVENSK GRAN, EMMABODA<br />

Stamantal i dag: 2 600 stammar/ha<br />

Övre höjd: 10 m<br />

Medelstam (cm) - bredd x höjd: 10,3 x 9,1<br />

Bonitet: 106,6 m 3 sk/ha<br />

Kuberad volym: 106,8 m 3 sk/ha<br />

Mera flis med DH flistuggar!<br />

Flistugg DH 910 är mycket effektiv med stor inmatningsrulle och<br />

inmatarband, som ger bra tryck på <strong>virket</strong>, och därmed jämnare flis. Kan<br />

registreras för 80 km/h. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet är<br />

egenskaper som gör den även lämplig som terminalmaskin. Låg ljudnivå<br />

och riktbar kastfläkt, är mycket uppskattat på sågverken. Finns nu även<br />

som bandgående modell, 910K, för ökad framkomlighet i svår terräng.<br />

Flistugg DH 608 Puma<br />

Denna smidiga flistugg har DH 910’s alla<br />

fördelar och kan dessutom rotera övervagnen<br />

270° för att underlätta<br />

inmatning på trånga ytor.<br />

Finns även lastbilsmonterad.<br />

Nu även med<br />

King Pin!<br />

Även<br />

Lastbilsmonterad!<br />

BILLEBERGA TEL: 0418–44 62 70 www.opsystem.se<br />

ett starkt val!<br />

32<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

Fortsättning:<br />

Han får nyheterna...<br />

SKOGSSKÖTSEL<br />

Alla ytor planterades 1990 på<br />

höglagd åkermark, en G24 enligt<br />

skogsbruksplanen. Ytorna lövröjdes<br />

1995, 2000 och 2005. Nästa<br />

gallring planerad 2011.<br />

DOUGLAS<br />

Stamantal i dag: 2 300 stammar/ha<br />

Övre höjd: 13 m<br />

Medelstam (cm) - bredd x höjd: 12,1 x 10,7<br />

Bonitet: 149,5 m 3 sk/ha<br />

Kuberad volym: 160,2 m 3 sk/ha<br />

Skogsstyrelsen avråder från gödsling<br />

Trots en kronisk brist på näringsämnet<br />

mangan i marken avråder Skogsstyrelsen<br />

skogsägarna från att försöka med gödsling.<br />

– På grund av det höga pH-värdet som<br />

kalkbergrunden för med sig så fastläggs<br />

manganet väldigt hårt i marken och blir inte<br />

tillgängligt för växtligheten i den utsträckn<strong>ingen</strong><br />

att det täcker växternas behov.<br />

– Grunden i markkemi är ju att ett ämne<br />

som ligger lågt är begränsande för växtens<br />

upptag av andra näringsämnen. Ett ämne<br />

som det är brist på kan inte kompenseras<br />

av något annat näringsämne, förklarar Ingvar<br />

Hansson på Skogsstyrelsen.<br />

Att tillföra mangan vore praktiskt möjligt,<br />

säger Ingvar, men det skulle förmodligen bli<br />

hiskeligt dyrt:<br />

VITRYSK GRAN<br />

Stamantal i dag: 2 700 stammar/ha<br />

Övre höjd: 11 m<br />

Medelstam (cm) - bredd x höjd: 11,1 x 9,7<br />

Bonitet: 135 m 3 sk/ha<br />

Kuberad volym: 137,8 m 3 sk/ha<br />

– I så fall ska man spruta på manganet, till<br />

exempel med flygplan, om det ska ha någon<br />

effekt. Att ge det via markgiva fungerar inte,<br />

förklarar Ingvar. Men bristen på vatten under<br />

växtsäsongen är trots allt ett allvarligare<br />

problem än manganbristen för skogen,<br />

påpekar han.<br />

Samtidigt är tillgången på näring i övrigt god<br />

på Gotland. Den kalkrika marken i kombination<br />

med ett tjockt mullager på många<br />

marker gör att det ändå finns en bra<br />

näringsbuffert.<br />

SVENSK GRAN, EMMABODA<br />

Stamantal i dag: 2 600 stammar/ha<br />

Övre höjd: 10 m<br />

Medelstam (cm) - bredd x höjd: 10,3 x 9,1<br />

Bonitet: 106,6 m 3 sk/ha<br />

Kuberad volym: 106,8 m 3 sk/ha<br />

Mera flis med DH flistuggar!<br />

Flistugg DH 910 är mycket effektiv med stor inmatningsrulle och<br />

inmatarband, som ger bra tryck på <strong>virket</strong>, och därmed jämnare flis. Kan<br />

registreras för 80 km/h. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet är<br />

egenskaper som gör den även lämplig som terminalmaskin. Låg ljudnivå<br />

och riktbar kastfläkt, är mycket uppskattat på sågverken. Finns nu även<br />

som bandgående modell, 910K, för ökad framkomlighet i svår terräng.<br />

Flistugg DH 608 Puma<br />

Denna smidiga flistugg har DH 910’s alla<br />

fördelar och kan dessutom rotera övervagnen<br />

270° för att underlätta<br />

inmatning på trånga ytor.<br />

Finns även lastbilsmonterad.<br />

Nu även med<br />

King Pin!<br />

Även<br />

Lastbilsmonterad!<br />

BILLEBERGA TEL: 0418–44 62 70 www.opsystem.se<br />

ett starkt val!<br />

32<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

LRF hjälper bönder<br />

BISTÅND<br />

Hur skulle LRF Skogsägarna<br />

kunna hjälpa ett land<br />

som Kenya att minska<br />

sina koldioxidutsläpp<br />

Genom att hjälpa landet<br />

att få fart på sin skogsodling,<br />

förstås!<br />

Vi Skogsägare träffade<br />

Lennart Ackzell, som varit<br />

i Kenya för att berätta om<br />

hur vi organiserar våra<br />

skogsägare i Sverige.<br />

Text: Pierre Kjellin<br />

Foto: LRF Skogsägarna<br />

När det gäller skövl<strong>ingen</strong> av<br />

världens skogar är det inte det<br />

privata ägandet som<br />

är problemet, säger<br />

LRF Skogsägarnas<br />

internationelle<br />

samordnare<br />

Lennart<br />

Ackzell.<br />

– Den anonyma<br />

statliga skogen, som<br />

tillhör alla och <strong>ingen</strong>, det är<br />

där vi ser de stora avskogningarna<br />

i dag i världen.<br />

– Det är genom att ge de lokala<br />

skogsbrukarna rätten till<br />

skogen och rätten till inkomsterna<br />

som vi kan få bukt med<br />

den stora misshushålln<strong>ingen</strong><br />

med skog i världen.<br />

DÄRFÖR VAR Lennart Ackzell<br />

och kollegor från LRF<br />

Skogsägarna och Norra Skogsägarna<br />

i Kenya i somras för att<br />

hjälpa kenyanska bonde- och<br />

trädodlareföreningar att organisera<br />

sig.<br />

Ett stort problem i Kenya är<br />

att en stor del av skogsmarken<br />

är statligt ägd och att den inte<br />

sköts:<br />

– Man hugger buskar och<br />

träd och gör träkol som man<br />

säljer. Och så struntar man i<br />

återväxten.<br />

– SÅ HAR DET varit. Men<br />

2005 ändrade man på lagstiftn<strong>ingen</strong>.<br />

Lagstiftarna såg en<br />

möjlighet att få igång ett riktigt<br />

skogsbruk genom böndernas<br />

försorg. Så bönderna har i<br />

dag rätt att avverka skog.<br />

Någon äganderätt i svensk<br />

Foto: Marie Henningsson<br />

Lennart Ackzell.<br />

Kenya<br />

bemärkelse är det inte fråga<br />

om, men det är inte heller avgörande,<br />

menar Lennart:<br />

– Det spelar <strong>ingen</strong> roll om det<br />

är ett faktiskt ägande eller inte,<br />

bara brukarrätterna löper över<br />

tillräckligt långa tider.<br />

ATT HJÄLPA Kenyas bönder<br />

och småbrukare att komma<br />

igång med skogsodling är även<br />

ett exempel på handfast bistånd.<br />

”<br />

Folk börjar<br />

inse att skog<br />

är en ”cash crop”.<br />

Trädodlaren Bernard Masake visar sin plantering för<br />

Svarte Swartling, förtroendevald i Norra Skogsägarna.<br />

– I Kenya prioriterar många<br />

att ha råd med skolgång för barnen.<br />

Den stora drivkraften för<br />

de flesta av de skogsbönder vi<br />

träffade där nere är att få ihop<br />

pengar till att sätta sina barn i<br />

skolan.<br />

Och efterfrågan på virke och<br />

trävaror i Kenya är god redan i<br />

dag:<br />

– Man använder skogen i första<br />

hand för energi. Nästan all<br />

hushållsenergi kommer från<br />

träkol. Det går åt mycket ved,<br />

som är en viktig råvara för<br />

hela industrin. För både teindustrin,<br />

kaffeindustrin och sockerrörsindustrin<br />

förbrukar<br />

mycket energi. Olja är för dyrt,<br />

så de försöker köpa in ved<br />

i stället. Sedan finns det massafabriker<br />

och sågverk.<br />

DESSUTOM använder man<br />

34<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

i Kenya<br />

ad 100002342-01<br />

<br />

<br />

mycket rundvirke i husbyggandet,<br />

berättar Lennart, ofta små<br />

dimensioner som man bygger<br />

de enklare husen på landsbygden<br />

med. Resultatet är virkespriser<br />

som är mycket högre än i<br />

Sverige, både i huvudstaden<br />

Nairobi och på landsbygden.<br />

– Och vetskapen om detta<br />

sprider sig i Kenya. Folk börjar<br />

inse att skog är en ”cash<br />

crop”.<br />

Detta har bidragit till att<br />

vända utveckl<strong>ingen</strong> för Kenyas<br />

kvarvarande skogar, som i dag<br />

växer i omfång.<br />

– Och snart börjar det komma<br />

ut mycket virke på marknaden.<br />

Och då är den stora risken,<br />

inser alla, att det är den som har<br />

råd att ha en lastbil som tar<br />

hela vinsten. Därför tänker<br />

bönderna att man måste börja<br />

organisera sig bättre.<br />

Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd<br />

för att skydda skogsplantor mot<br />

snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas<br />

vid en skyddsväst av lim och sand.<br />

Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier<br />

men har lika stor skyddseffekt.<br />

Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling.<br />

Ett klokt val för dig och din skog!<br />

Kontakta oss för mera information om plantor och<br />

föryngringstjänster.<br />

<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10<br />

35

Träd fram –<br />

ge oss din idé!<br />

Du som har skog har ett stycke framtid<br />

i dina händer.<br />

Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av<br />

små och stora skogar för att tydliggöra<br />

skogens potential för hela vårt land.<br />

Vi ska se till att alla förstår vilken resurs<br />

skogen är i det hållbara samhället.<br />

För att lyckas ännu bättre behöver vi<br />

nya krafter.<br />

Vi behöver dig som har tankar och<br />

idéer om framtiden.<br />

Vi behöver dig som vill skapa en<br />

levande och dynamisk landsbygd och<br />

ett skogsbruk i framkant.<br />

Vi behöver dig som vill förändra och<br />

göra skillnad. Och vi behöver dig nu!<br />

Skicka dina idéer till:<br />

skogsuppropet@lrf.se<br />

Lantbrukarnas Riksförbund,<br />

Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se<br />

Ny ekopark i Hälsingland<br />

Den 23 september invigde<br />

Sveaskog 2 700 hektar ny ekopark<br />

tre mil norr om Edsbyn i<br />

sydvästra Hälsingland.<br />

Skogsområdet ”Grytaberg” är<br />

ett stycke typisk häls<strong>ingen</strong>atur<br />

med skogklädda berg, forsar,<br />

sjöar, ängar och vidsträckta myrar.<br />

I ekoparken finns gott om<br />

Efter sex års verksamhet<br />

tänker norska Moelvens<br />

dotterbolag Moelven Massivtre<br />

A/S kasta in handskarna.<br />

– Efter flera års drift med<br />

betydande kapitaltillskott från<br />

ägarna har vi dessvärre inte<br />

lyckats få lönsamhet i driften,<br />

säger Moelven Massivtres<br />

styrelseordförande Åge<br />

Holmestad i ett uttalande<br />

Björntätt<br />

i Strömsund<br />

Skogarna runt<br />

Strömsund i norra<br />

Jämtland hör till de<br />

björntätaste områdena<br />

i Sverige. Det<br />

kunde Vi Skogsägare<br />

se med egna ögon<br />

vid ett kort besök i<br />

september.<br />

I byn Klövsand,<br />

cirka två mil norr<br />

om Strömsund, ser<br />

man spår av björn<br />

nästan varje dag.<br />

– Det ligger ofta ny björnskit<br />

på backen varje morgon man<br />

går ut efter tidn<strong>ingen</strong>, berättar<br />

Petter Holter som bor med familjen<br />

på en gård alldeles nära<br />

Ströms Vattudal.<br />

tallar som bär spår av upp till<br />

5–6 skogsbränder. Här finns<br />

också flera 1800-talsgårdar<br />

där de gamla kulturmarkerna<br />

fortfarande hålls öppna.<br />

I ekopark Grytaberg uppehåller<br />

sig också alla de fyra<br />

stora rovdjuren – varg, björn,<br />

lo och djärv.<br />

Massivträ dålig affär för Moelven<br />

Björnspillning.<br />

Foto: PIERRE KJELLIN<br />

till norsk media.<br />

I första hand letar man efter<br />

någon köpare av dotterbolaget<br />

som vill driva hela eller delar av<br />

verksamheten vidare. Om <strong>ingen</strong><br />

köpare finns kommer Moelven<br />

att genomföra en kontrollerad<br />

avveckling av massivträverksamheten.<br />

Moelven Massivtre<br />

tillverkar byggelement i massivträ<br />

för husbyggnation.<br />

Samtliga i familjen<br />

har förstås sett<br />

björn.<br />

Att björnar ofta<br />

korsar familjen Holters<br />

gård syns tydligt<br />

nere vid vattnet, där<br />

djuren trampat upp<br />

en stig tvärsigenom<br />

en smal skogsridå<br />

mellan två gärden.<br />

I somras upptäckte<br />

de en björn<br />

som stod och mumsade<br />

på ett älgkdave<br />

r p å e t t g ä r d e<br />

nära gården.<br />

Men att ha björnsällskap så<br />

nära inpå huset var de måttligt<br />

roade av, så älgkadavret fraktades<br />

upp till skogen någon<br />

kilometer bort, berättar Petter.<br />

PIERRE KJELLIN<br />

Skogens bästa<br />

kunskapskälla<br />

www.kunskapdirekt.se<br />

Foto: Sveaskog<br />

36 VI SKOGSÄGARE 5/10

Skogsmarknaden<br />

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38<br />

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />

BEG FYRHJULINGAR!<br />

FRI FRAKT INOM SVERIGE<br />

Även nya fyrhjulingar<br />

samt ett stort urval av tillbehör<br />

till bra priser.<br />

Fröling Flispannor<br />

köper Du genom<br />

Biovärmesystem<br />

i Småland AB<br />

Ladda ner broschyr!<br />

www.biovarmesystem.se<br />

Tel 0383-188 90<br />

<br />

WWW.FRITIDSDEPAN.SE<br />

Pollenallergiker<br />

Bli medlem du också astmaoallergiforbundet.se<br />

Ring oss vid köp av traktorer,<br />

maskiner eller griplastare<br />

Skopor, pallgafflar och kranbommar<br />

säljes till fördelaktiga priser.<br />

Anders Bil & Maskin AB<br />

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23<br />

www.anders-bilmaskinab.nu<br />

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant<br />

Hjälp WWF<br />

i kampen<br />

för att<br />

bevara<br />

naturens<br />

rikedom.<br />

För mer info: www.vimek.se eller 0933-135 15<br />

Vimek 620 Minimaster<br />

Vimek 608<br />

Vimek 404 T3<br />

Vimek 606 TT<br />

Vimek 608 Biocombi<br />

Marknadens bredaste maskinprogram<br />

Det är <strong>ingen</strong> slump att Vimek kan erbjuda unika produkter som gjort oss marknadsledande när det gäller<br />

lätta maskiner för det skonsamma skogsbruket. Genomgående för våra maskiner är låga driftskostnader,<br />

kostnadseffektiva samt skonsamma mot skog, mark och miljö.<br />

Återförsäljare: <br />

<br />

<br />

<br />

Visa ditt stöd<br />

Ring<br />

08-624 74 00<br />

Världsnaturfonden WWF<br />

Postgiro 90 1974 - 6<br />

www.wwf.se<br />

38 VI SKOGSÄGARE 5/10

Ett urval av våra objekt:<br />

Sydväst Växjö<br />

140 ha med god tillväxtpotential.<br />

III<br />

— —<br />

Helautomatisk<br />

Vedhantering!<br />

Vedprocessor<br />

Snabb - Säker - Effektiv<br />

1m 3 /min<br />

För broschyr<br />

o information<br />

Ny knivdesign<br />

och nytt längdregleringssystem<br />

Ny effektiv utmatningstransportör<br />

Lågt effektbehov<br />

Passar alla traktorer<br />

Dahlberg Maskin AB<br />

Tel 0612-503 62<br />

NYHET!<br />

Även lämplig<br />

för sågytor<br />

Lägg långved på inmatningstransportören.<br />

Maskinen sköter<br />

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.<br />

Allt medan du lägger på ny långved<br />

Vi visar vägen...<br />

till en lyckad försäljning!<br />

Bo Pettersson<br />

Uppsala<br />

018-374 375<br />

Tor Sigfridsson<br />

Falköping<br />

0515-72 16 30<br />

Björn Målsäter<br />

Uppsala<br />

018-374 375<br />

Örjan Hansson<br />

Jönköping<br />

036-440 04 05<br />

Anders Nyhlén<br />

Borås/Varberg<br />

0320-395 20<br />

Gunnar Grenholm<br />

Hudiksvall<br />

0650-74 33 43<br />

Anders Nilsson<br />

Hässleholm<br />

0451-824 00<br />

Johan von Arnold<br />

Nyköping<br />

0150-300 05<br />

Specialisterna på jord och skog!<br />

Anders Jonsson<br />

Lidköping<br />

0510-604 10<br />

Bengt Folkesson<br />

Ronneby<br />

0457-178 35<br />

PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!<br />

www.egendomsmaklarna.se<br />

CG NORD AB<br />

www.cgnord.se<br />

Tel: 0321-50053<br />

Prisvärda vagnar - ATV / Bil<br />

Stenspräckarkilar fr 159 sek<br />

Tälthallar i alla storlekar<br />

Smartaste vedmaskinen för<br />

grävmaskin.<br />

Grävaggregat till traktorn<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10 39

SPARA PENGAR<br />

Genom att välja rätt bränsle. Att värma<br />

upp en villa som förbrukar<br />

El<br />

40 000:-<br />

25 000 kW timmar/år kostar:<br />

Olja<br />

27 500:-<br />

20 500:-<br />

Fjärrvärme<br />

Veto har mer än 50 års erfarenhet av<br />

bioenergi. Det självklara valet för dig som<br />

vill ha frihet att välja bränsle.<br />

VETOMAT 500 liter<br />

Villabrännare för max 40 kW<br />

som lämpar sig för alla<br />

biobränslen såsom flis, spån,<br />

briketter, pellets och torv.<br />

I en normalvilla räcker en<br />

påfyllning 5 dygn under vintern<br />

med pellets.<br />

Pellets<br />

13 750:-<br />

12 500:-<br />

Bergvärme<br />

Flis<br />

6 250:-<br />

Mer info<br />

www.sp.se<br />

VETO 8<br />

8 000-11 000 liter<br />

Brännaren med större<br />

bränsleförråd.<br />

Effekter<br />

40-160 kW med<br />

kraftig matarskruv som går att<br />

förlänga upp till 4 m från förrådet.<br />

Matning med fjäderomrörare.<br />

VÄRMECENTRALER<br />

Helt kompletta 30 kW–8 MW<br />

Problem med oljeläckage i<br />

Hydraulsystem Servostyrning Växellåda<br />

Automatlåda Vevaxeltätning Konverter<br />

ORION 288 Tätningsrekonditionerare<br />

tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar<br />

i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.<br />

Ingen demontering krävs!<br />

För öppna landskap<br />

nu även för uthyrning!<br />

Tel: 0660-29 70 50<br />

Hemsida: www.orionoljor.se<br />

Email: info@orionoljor.se<br />

Plan- och släntklippare<br />

- en av marknadens kraftigaste!<br />

Testa<br />

oss!<br />

<br />

<br />

<br />

(slagor 1,9 kg)<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

VEDPANNA<br />

Molle<br />

45 kW<br />

Miljögodkänd<br />

50 cm.<br />

vedlängd<br />

26.000:-<br />

inkl moms<br />

Mollepannan AB<br />

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs<br />

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,<br />

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se<br />

Vednätsäckar<br />

till EUR pall, 40, 60 L<br />

Prisex: 40 L packlåda<br />

+<br />

1 000 nätsäck 3 200:-<br />

även storsäckar<br />

Tel 0410-33 10 55<br />

0708-40 11 33<br />

www.ino-q.se<br />

SÅGKAMPANJ<br />

Dolmar 5105H NU 6495:-<br />

(se test i Norra skogamagasinet)<br />

HVA346XPG NU 7995:-<br />

HVA355FXT NU 9495:-<br />

HVA345FX NU 7995:-<br />

Dolmar röjsåg NU 6995:-<br />

Legenden är<br />

tillbaka<br />

Dolmar 115i<br />

oöverträffad<br />

kvalite i över<br />

20år!<br />

NU 4950:-<br />

ÅTERFÖRSÄLJARE:<br />

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070- 341 74 59<br />

FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18<br />

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40<br />

HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45<br />

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240<br />

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86<br />

KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64<br />

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96<br />

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58<br />

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97<br />

RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB 0457-100 00, 0739-242 417<br />

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197<br />

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89<br />

VINGÅKER Ving Bioenergi 070-834 03 90, 070-642 40 12<br />

VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100<br />

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91<br />

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07<br />

GENERALAGENT I SVERIGE<br />

Nyhet!<br />

Helautomatisk<br />

askutmatning<br />

Handla oregons sågkedjor<br />

& kläder till<br />

bästa pris hos oss.<br />

Prisex: 2 kedjor samt<br />

1 svärd (13”) 399:-<br />

Moms ingår. Vi firar snart 31 år!<br />

Tel 0511-540 19<br />

www.sibro.se<br />

Postorder i 30 år!<br />

40 VI SKOGSÄGARE 5/10

Wimmer bandsåg<br />

Stor proff bandsåg m/100 mm sågblad - stasjonær<br />

1,10 x 1,30 x 9 m stokk-kapasitet<br />

Hydraulisk stokkhåndtering - fjernbetjent<br />

- perfekt skurresultat. Markedets stärkaste sågramme.<br />

Mange forskjellige utstyrsnivåer tillpasset ditt behov.<br />

Stasjonær modell 9 m, rimeligste utstyrsnivå - pris<br />

Beställ DVD<br />

Nkr.<br />

599.000<br />

rimeligste<br />

<br />

<br />

tlf. +47 45039404<br />

treteknikk@miljosaga.com<br />

www.miljosaga.no<br />

VEDHANTERING<br />

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.<br />

Nu även småskalig hantering.<br />

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.<br />

Stegmatare, lagringsbord mm.<br />

Stegmatare<br />

- gör jobbet<br />

lättare<br />

SKOGSFASTIGHETER SÖKES<br />

Inför hösten söker vi nya fastigheter i alla storlekar.<br />

Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu.<br />

Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer<br />

och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa.<br />

Vi marknadsför fastigheterna även internationellt.<br />

Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri<br />

värdeuppskattning.<br />

Peter Olsson<br />

Mikael Sjöberg<br />

Skogsmästare<br />

Lantmästare<br />

Kristianstad<br />

Jönköping<br />

peter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se<br />

0705-54 24 49 076-768 81 13<br />

Huvudkontor: Lund 046-19 04 40<br />

www.skanegardar.se<br />

Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21<br />

www.ipab.se info@ipab.se<br />

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING<br />

Snickerimaskiner till specialpris<br />

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med<br />

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.<br />

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning<br />

för precis justering och god stabilitet på planbordet.<br />

Direkt från<br />

importören<br />

Pris 8 796:-<br />

exkl moms<br />

Fraktfritt<br />

Plan- och rikthyvel<br />

PT310<br />

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk<br />

Kutterdiameter 70 mm<br />

Varvtal kutter 5 000 rpm<br />

Matningshastighet 7 m/min<br />

Spånstos 100 mm<br />

Rikthyvlingsbredd 310 mm<br />

Bordsstorlek 1 040x312 mm<br />

Planhyvlingsbredd 305 mm<br />

Planhyvlingshöjd 200 mm<br />

Vikt 175 kg<br />

Artikelnummer 104030<br />

Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås<br />

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66<br />

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30<br />

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se<br />

http://www.duabhuset.se<br />

Kombinerad, kraftig och professionell för såväl<br />

stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord<br />

i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd.<br />

Plan & rikthyvel DUAB ML394Q<br />

med långhålsborrsbord<br />

Motor 400 V 3 kW/4 hk<br />

Kutterdiameter 95 mm<br />

Varvtal kutter 4000 rpm<br />

Matningshastighet 8 m/minut<br />

Spånstos 100 mm<br />

Rikthyvel<br />

Max hyvelbredd 410 mm<br />

Max hyveldjup 5 mm<br />

Bordsstorlek 1600x440 mm<br />

Planhyvel<br />

Max hyvelbredd 410 mm<br />

Max hyvelhöjd 220 mm<br />

Max hyveldjup 5 mm<br />

Bordsstorlek 750x410 mm<br />

Vikt 440 kg<br />

Artikelnummer 108578<br />

Pris 17 596:-<br />

exkl moms<br />

Fraktfritt<br />

Beställ vår<br />

nya produktkatalog<br />

2010<br />

eller se vår<br />

hemsida<br />

www.duabhuset.se<br />

Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor<br />

samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),<br />

matarvalsar tillverkade i stål.<br />

Plan- & rikthyvel<br />

DUAB ML392B<br />

Riktbord 1050x250 mm<br />

Max hyvelbredd 250 mm<br />

Planbord 600x250 mm<br />

Varvtal kutter 4000 rpm<br />

Antal stål i kuttern<br />

3 st 250x30x3 mm<br />

Kutterdiameter 75 mm<br />

Matningshastighet 8 m/min<br />

Max planhöjd 180 mm<br />

Max hyvlingsdjup 5 mm<br />

Vikt 148 kg<br />

Artikelnummer 100585<br />

Pris 5 196:-<br />

exkl moms<br />

Specialerbjudande på plan-<br />

& rikthyvlar, spånsugar,<br />

kombimaskiner, div storlekar!<br />

Industrispånsugar av högsta<br />

kvalitet till specialpriser<br />

DUAB<br />

FM230-L1<br />

kap 1 050 m 3 /h<br />

Artikelnummer:<br />

107680<br />

Pris 1 116:-<br />

exkl moms<br />

Bandsåg DUAB BAS 470<br />

Max såghöjd 285 mm<br />

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk<br />

Artikelnummer 100674<br />

Pris 7 196:-<br />

exkl moms<br />

Med reservation för tryckfel<br />

och valutaförändringar.<br />

Pris 3 196:-<br />

exkl moms<br />

DUAB 300S<br />

kap 3 000 m 3 /h<br />

Artikelnummer:<br />

108812<br />

Pris 1 596:-<br />

exkl moms<br />

DUAB<br />

FM300<br />

kap 2 000 m 3 /h<br />

Artikelnummer:<br />

107679<br />

Yt-& kantbandputs<br />

DUAB MM-2315<br />

Kraftig,oscillerande<br />

bandputsmaskin<br />

försedd med ett<br />

kraftigt och långt<br />

arbetsbord i gjutjärn<br />

som är höj- och sänkbart.<br />

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk<br />

Bandstorlek 152x2515 mm<br />

Artikelnummer 102394<br />

Pris 4 600:-<br />

exkl moms<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10 41<br />

Fraktfritt

Renovera<br />

med Halvmånar<br />

<br />

<br />

Bli regelbunden givare<br />

på cancerfonden.se eller<br />

ring 020-59 59 59.<br />

Vi tänker besegra cancer.<br />

Vill du vara med<br />

Skydda gårdens mindre<br />

fordon och maskiner med<br />

säkra dörrar från EAB.<br />

Tillverkas av varmförzinkat<br />

stål efter dina önskemål<br />

och mått.<br />

Ring oss gärna eller<br />

gör din förfrågan via<br />

www.eab.se<br />

Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner.<br />

Vänd Er med förtroende till oss!<br />

Vi har lösn<strong>ingen</strong> för Er, kontakta oss!<br />

Läppeställaren AB<br />

Läppe, 643 95 VINGÅKER<br />

Tel 0151-601 65,<br />

070-659 46 70<br />

Dahlberg Maskin AB<br />

Frök 1671, 870 52 NYLAND<br />

Tel 0612-503 62,<br />

070-605 56 53<br />

KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984<br />

www.kara.se<br />

333 33 SMÅLANDSSTENAR<br />

TEL 0371-340 00 www.eab.se<br />

TIMMERMATARE<br />

Från små timmermatare<br />

till stora anläggningar<br />

Andra produkter:<br />

Större matarbord<br />

Längdtransportörer<br />

Sorteringslinjer<br />

Sågintag<br />

Stockvändare<br />

Hydraulaggregat<br />

Automation<br />

Stegmatare med enkel pålastning<br />

Kan även fås med tippande pålastning<br />

eller ställas efter ett stort matarbord<br />

Logcon Hortinorr ab<br />

Logcon Eesti Oü<br />

Tel 070-652 38 18<br />

+372-566 144 05<br />

www.logcon.se<br />

Nyhet!<br />

Högkapacitetsanläggningar<br />

Mottagningstransportör<br />

med enkel och effektiv<br />

accdeleration utan drivrullar<br />

Mönster nr: 80584<br />

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING<br />

Raka sågstockar som krokiga vedstockar.<br />

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek<br />

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED<br />

info@logcon.se<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Nya boggiband 400 & 500<br />

www.atl.nu/skog<br />

Markus Edlund<br />

Myckelgensjö<br />

0661-220 00<br />

070-203 34 84<br />

www.messmide.se<br />

Brodd till boggiband<br />

18x45x40 mm härdat borstål<br />

70 st Endast 1198:- 1098:-<br />

<br />

Inkl frakt inom Sverige. Exkl moms<br />

Två tidningar - samma sida<br />

42 VI SKOGSÄGARE 5/10

Valet är ditt<br />

NTF Konsument hjälper<br />

dig att välja trafiksäkert!<br />

www.ntf.se/konsument<br />

Älgtrac och<br />

Combitrac<br />

Reservdelar och<br />

service till din maskin<br />

hittar du hos oss.<br />

Komplett reservdelslager.<br />

Snabba leveranser.<br />

RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA<br />

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!<br />

Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar<br />

och fördyrar allt arbete i<br />

skogen. Se därför över och rusta upp<br />

fastighetsgränserna nu, medan de<br />

gamla markeringarna syns.<br />

Perfekt som:<br />

-Rågångsstolpe<br />

-Markering av basväg<br />

-Elstängselstolpe<br />

-Snöstolpe<br />

-Markering av<br />

vandringsled<br />

-Markering<br />

av jaktpass<br />

För mer<br />

information<br />

ring oss på<br />

0371-510910<br />

KEBAstolpen Original<br />

KEBAstolpen Lite<br />

Nyhet<br />

KEBAstolpen<br />

finns numera<br />

i 2 utföranden.<br />

KEBAstolpen Lite<br />

Ny lättviktsstolpe i<br />

glasfiberarmerad plast<br />

som lätt kan bäras med<br />

i skog och mark.<br />

KEBAstolpen Original<br />

En beprövad och rejäl<br />

stolpe tillverkad i en<br />

kombination av galvat<br />

stål och plast.<br />

Ecosågen Twin 400<br />

Mobilt eller stationärt enmanssågverk<br />

Inbyggt kantverk<br />

“Quattro”<br />

4 sågklingor<br />

Se Video på vår hemsida<br />

www.ecosagen.se<br />

Tillbehör:<br />

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd<br />

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm<br />

Tel 0499-102 41 070-244 75 40<br />

Väggrindar och skyltar<br />

<br />

<br />

<br />

Bo Arnesson AB<br />

680 60 SYSSLEBÄCK<br />

070-399 17 00<br />

Info och video på<br />

www.lotico.se<br />

Proffsverktyg från Pellenc<br />

Selion stångsåg passar till<br />

mycket inom skogsbruket. Att<br />

röja i rätt tempo, göra bra stamval,<br />

bra stamkvistning, inte<br />

stressad av sågen. Röja utmed<br />

åkerkanter o beten, göra körvägar<br />

för lastbil o sko- t are.<br />

Toppa tallar och lövträd<br />

till viltbetningsmat.<br />

I röjningar med långa<br />

gångavstånd är denna elröjsåg<br />

att föredra. Kraftfullt<br />

litiumjon-batteri med lång<br />

driftstid.<br />

Tel. +46 (0)414-242 60<br />

EN INVESTERING I RÄTT OCH<br />

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR<br />

DU ALDRIG!<br />

Stångsåg<br />

Längder:<br />

1.30, 2.0 och<br />

3.0 meter.<br />

Avgas-,<br />

buller- och<br />

vibrationsfri!<br />

<br />

<br />

Flexibelt maskinkoncept för<br />

skonsamt skogsbruk<br />

Tel 0565-920 90<br />

info@pergonova.se<br />

Skördaraggregat<br />

Skördaraggregat BJM 350 bygger på<br />

stegmatarprincipen. Detta tillsammans med<br />

uppbyggnad på enkla och driftsäkra<br />

komponenter, gör att aggregatet lämpar sig<br />

att monteras på flera olika typer av basmaskiner,<br />

som t e x jordbrukstraktorer, skotare,<br />

grävmaskiner och traktorgrävare.<br />

www.pergonova.se<br />

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />

Kampanjfest!<br />

Se vår hemsida för mer info & erbjudanden. Gäller så långt lagret räcker<br />

61.520:-<br />

exkl. moms<br />

Vid köp av en Gladiator,<br />

bjuder vi på plogblad<br />

eller hasplåt<br />

<br />

<br />

<br />

Pris från 42 300:-<br />

Moms och frakt tillkommer<br />

Röjklinga<br />

Till vårt sortiment hör också BJM Röj<br />

-aggregat 80 som är ett lätt röjaggregat<br />

för ledningsgator och vägkanter,<br />

men som även kan användas för<br />

skogsröjning.<br />

Kontakta oss för mer information!<br />

<br />

<br />

Tel 0528-700 00,<br />

kvällar 0528-700 11<br />

www.bjmmaskin.se<br />

Kampanjpris<br />

Allroad 500 Black Edition<br />

fr. 39.120:-<br />

(ord. pris fr. 41.920:-) exkl. moms<br />

Delivered by<br />

Körs på vanligt B-körkort<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10 43

ad 100002966-01<br />

Älginferno<br />

NR 6 2010<br />

TEMA<br />

UTBILDNING & EKONOMI<br />

Utgivning 16/12<br />

Sista bokningsdag 15/11<br />

Sista materialdag 19/11<br />

Kontakta<br />

Birgit Emilsson<br />

Tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49<br />

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Ronny Gustavsson<br />

Tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79<br />

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Hydraulvinsch<br />

Växellåda<br />

Växellåda med upp, nerväxling eller<br />

enbart som vändlåda till t ex såverk<br />

fläktar, vattenpumpar, generatorer<br />

m m upp till 100 kW.<br />

Dragkraft 1400/1700/2200 kp.<br />

Manuell och radiostyrd.<br />

Enkel montering på alla kranar.<br />

ad 100002792-01<br />

Hydraulsystem<br />

Pump med växellåda.<br />

Slangsatser och tankar.<br />

Kugghjuls- och kolvpumpar.<br />

Flöde upp till 240 l/min.<br />

Skräckhistorierna från<br />

älg skövlade tallbestånd<br />

runt om i landet duggar<br />

tätt. Kan det bli annat än<br />

energi ved av sådan skog<br />

Följ med på ett besök<br />

i ett norskt bestånd –<br />

femton år efteråt, och<br />

med en i dag nöjd markägare.<br />

Text och foto: Anders Hals,<br />

redaktör Skogeieren<br />

Översättning och bearbetning:<br />

Pierre Kjellin<br />

1995 kontaktade en uppgiven Terje<br />

Graver de norska skogsägarföreningarnas<br />

tidning Skogeieren.<br />

Han ville visa förödelsen efter älgarnas<br />

härjningar bland ungtallarna.<br />

I fjol hörde Terje av sig igen – nu<br />

betydligt hoppfullare. Läs Skogeierens<br />

sällsamma berättelse om<br />

älginfernot som i dag är ett bestånd<br />

i fin utveckling:<br />

Vintern 1994-1995 gick älgarna<br />

hårt åt tallskogen på många håll i<br />

Norge. En av de drabbade skogsägarna<br />

var Terje Graver som har sin<br />

skog utanför Notodden, cirka 40<br />

mil sydväst om Oslo.<br />

Terje Gravers skog ligger i ett<br />

område som är välkänt för sin osedvanligt<br />

fina fura. Tragiskt nog såg<br />

det för 15 år sedan ut som att älgen<br />

hade betat sönder all tall för årtionden<br />

framöver. Ett resultat av den<br />

hårda älgbetn<strong>ingen</strong> blev att avskjutn<strong>ingen</strong><br />

av älg i området fördubblades.<br />

ÅREN GICK. Så, en höstdag i fjol,<br />

ringde Terje igen. Han bjöd in<br />

Skogeieren att följa med ut i skogen<br />

och hitta stället där vi 1995 fotograferade<br />

älgskadorna. Han skulle<br />

gå in och gallra och tänkte att det<br />

kunde vara en god idé att – nu, 15<br />

år senare – ta några bilder i beståndet<br />

före, och efter, gallr<strong>ingen</strong>. Vi<br />

följde med Terje.<br />

Terjes filosofi efter den förödande<br />

älgbetn<strong>ingen</strong> var att aktivt utnyttja<br />

såväl geografin som älgens<br />

närvaro i skogen vintertid.<br />

TERJE TYCKTE ATT det kunde<br />

vara värt ett försök att gallra i sina<br />

älgskadade tallbestånd, för att skapa<br />

lite foder åt älgen. Men han ville<br />

göra det så sent som möjligt på<br />

hösten, innan snön ligger alltför<br />

djup. Han ville nämligen att topparna<br />

på de bortgallrade träden<br />

skulle vara lätt tillgängliga för<br />

älgarna.<br />

I ett älgbetat tallbestånd som för<br />

femton år sedan i det närmaste var<br />

dödsdömt hade älgarna efter gallr<strong>ingen</strong><br />

möjlighet att kalasa på de<br />

bortröjda topparna på marken.<br />

NÄR SKOGEIEREN i våras besökte<br />

Terjes älgskadade tallskog<br />

för att ta de sista bilderna möttes vi<br />

av stora mängder bortröjda stammar<br />

på marken, där allt vad toppar<br />

och skott heter var helt uppätet av<br />

älgen.<br />

De stående trädens toppar är i<br />

dag utom räckhåll för älgarnas mular<br />

och räddat från fortsatt älgbetning.<br />

Det gömmer sig förstås en hel<br />

del kvalitetsfel i de två nedersta<br />

meterna på rotstocken i Terje Gravers<br />

tallar.<br />

Kanske kommer de också att utsättas<br />

för en del fejning under åren<br />

som kommer. Men topparna är räddade<br />

och i resten av stammen bör<br />

virkeskvaliteten kunna bli densamma<br />

som i ett icke älgskadat bestånd.<br />

EXEMPLET TERJE GRAVER är<br />

värt att lägga på minnet. Här har<br />

man tack vare en älgförvaltning<br />

som säkrat kraftigt ökad avskjutning<br />

av älg, en markägare som utifrån<br />

sina praktiska kunskaper från<br />

jakt och skogsägande räddat sin<br />

egen skog och även bidragit med<br />

foderproduktion åt älgen.<br />

44<br />

Hydraulik<br />

Kranventiler manuella<br />

servohydrauliska eller<br />

elproportional.<br />

Kylare och filter. Slang och kopplingar.<br />

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se<br />

Det finns omkring 120 000 registrerade skogsfastigheter i Norge, d.v.s<br />

fastigheter med minst 12,5 hektar produktiv skogsmark.<br />

Det finns 8 regionala skogsägarföreningar organiserade i huvudförbundet<br />

Norges Skogeierforbund. Skogsägarföreningarna har i dag ca 39 000<br />

medlemmar. Genomsnittsfastigheten bland Skogeierforbundets medlemmar<br />

ligger på cirka 60-70 hektar.<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10

lev gallringsskog<br />

Så har tallskogen förändrats<br />

1995 2009 2010<br />

SKOGSSKÖTSEL<br />

Så här såg tallföryngr<strong>ingen</strong> ut en höstdag för 15<br />

år sedan. Tallskelett som inte ser ut att duga till<br />

mycket annat än störar till höhässjor, och en allt<br />

annat än nöjd och belåten Terje Graver. Lägg märke<br />

till den hårt älggnagda tallen till vänster i bildens<br />

förgrund.<br />

Här är både tallföryngr<strong>ingen</strong> och skogs ägaren 14 år<br />

äldre. Terje sitter på samma sten som i bilden tagen<br />

1995, och till vänster i förgrunden på bilden syns<br />

samma tall som 1995 var älggnagd i toppen.<br />

Nu är skogen gallrad. Samma sten och samma tall<br />

till vänster som på bilderna här till vänster, men<br />

beståndet är lite öppnare och ser – med undantag<br />

för en del döda träd – ut som ett normalt gallringsbestånd.<br />

”För många skogsägare är jägare”<br />

Anders Hals, redaktör<br />

för de norska skogsägarföreningarnas<br />

tidning Skogeieren<br />

besökte skogsägaren<br />

Terje Gravers älgbetade<br />

tallföryngringar<br />

1995, 2009 och i år.<br />

Han blev imponerad<br />

av Terjes arbete.<br />

– När jag besökte Terje hösten<br />

1995 var det regn och nästan<br />

snö i luften, en väderlek som<br />

knappast gjorde känslan av<br />

framtidsoptimism större för<br />

Terje den dagen. Men jag blev<br />

verkligen överraskad när jag<br />

besökte platsen i fjol höstas,<br />

berättar Anders Hals som<br />

tycker att Terje gjort ett fantastiskt<br />

jobb med sina sönderbetade<br />

tallföryngringar.<br />

– Det var också helt otroligt<br />

att se hur effektivt älgarna hade<br />

betat av all mat på de stammar<br />

som hade röjts bort och låg på<br />

marken.<br />

Älgbetning är ett både omfattande<br />

och gammalt problem även<br />

i Norge.<br />

Foto: arkivbild<br />

Älgbetning är ett både omfattande<br />

och gammalt problem<br />

även i Norge. Problemen med<br />

älgbetad tallskog har traditionellt<br />

varit störst i Hedmark och<br />

Östfold i sydöstra Norge, men<br />

har förflyttat sig västerut och är<br />

i dag omfattande även i skogsområdena<br />

väster om Oslo, berättar<br />

Anders Hals som själv är<br />

skogsägare och skogligt utbildad.<br />

– Problemet är väl egentligen<br />

att alltför många skogsägare<br />

också är jägare. Det har gjort<br />

att motståndet mot täta älgbestånd<br />

i skogsägarkretsar inte<br />

alltid är så stort och att jägarnas<br />

önskan att ha många älgar att<br />

skjuta vinner gehör, säger Anders<br />

Hals.<br />

VI SKOGSÄGARE 5/10 45

Framtiden är upp till oss<br />

KRÖNIKAN<br />

Tack för förtroendet!<br />

Från halvårsskiftet har jag fått<br />

förtroendet att vara ordförande<br />

i LRF:s Skogsägardelegation, en<br />

spännande uppgift som jag ser fram<br />

mot. Jag ska göra mitt allra bästa!<br />

LRF Skogsägarna blev resultatet<br />

av en sammanläggning av Sveriges<br />

Skogsägareföreningars Riksförbund<br />

(SSR) och LRF för tio år sedan.<br />

Nyttan var att vi sparade kostnader<br />

för våra gemensamma medlemmar<br />

och framför allt en mer slagkraftig<br />

organisation i det näringspolitiska<br />

arbetet. I dag företräder vi de cirka<br />

100 000 medlemmar i LRF som<br />

bedriver skogsbruk och de cirka<br />

111 000 skogsägare som är medlemmar<br />

i någon av våra fyra skogsägarföreningar.<br />

<br />

Under dessa tio år har många frågor,<br />

stora och små, stått på dagordn<strong>ingen</strong>.<br />

Den som berört oss mest är väl<br />

hanter<strong>ingen</strong> av stormen Gudrun. Den<br />

var ett tecken i tiden på vad vi står<br />

inför. Även om klimatfrågan försvunnit<br />

lite från dagordn<strong>ingen</strong> efter<br />

Köpenhamnsmötet så är den något<br />

som vi skogsägare kommer att påverkas<br />

av på många sätt. Var så säker!<br />

<br />

Det första vi bör fundera över är hur<br />

vi sköter våra skogar, vilka åtgärder<br />

vi gör i skogen och hur det påverkar<br />

risken för skador av exempelvis storm<br />

eller en ökad nederbörd. Vi vet i<br />

efterhand att vi redan efter stormarna<br />

1969 hade kunskaper om var skadorna<br />

var som värst, men kunskapen om<br />

hur vi minskar risken för skador hade<br />

fallit glömska efter 35 år.<br />

<br />

Det andra att fundera över är hur vi<br />

på ett klokt och långsiktigt sätt kan<br />

bidra till samhällets ökande behov av<br />

förnyelsebar energi. I familjeskogsbruket<br />

är vi redan väl etablerade på<br />

energimarknaden när vi tillhandahåller<br />

produkter både direkt från<br />

skogen men också produkter via våra<br />

industrier. Ofta kallas dessa ”restprodukter<br />

från skogen”, men jag anser<br />

Glöm inte bort gamla kunskaper! Redan efter stormen -69 visste vi var skadorna var som värst –<br />

något vi tycks ha glömt bort sedan dess.<br />

Foto: Rolf Segerstedt<br />

detta vara förstklassiga energiråvaror<br />

utan negativ miljöpåverkan och bör<br />

naturligtvis också värderas utifrån<br />

detta. När det gäller förnyelsebara<br />

energikällor så har vi dessutom vår<br />

mark där det går att bygga vindkraftverk,<br />

som bidrar både till mindre<br />

behov av fossil energi och skapar en<br />

ny intäktskälla för skogsgården.<br />

<br />

För det tredje så kan vi fortsätta att<br />

utveckla den svenska modellen med<br />

välskötta skogar där vi kombinerar<br />

produktions- och miljömålen på ett<br />

uthålligt sätt. Det ökade virkesförrådet<br />

i våra skogar samt en effektiv<br />

industri bidrar till möjligheten att<br />

binda en större mängd koldioxid i<br />

skogen för att vid avverkning producera<br />

trävaror som vi bygger hus<br />

med. Huset som min egen familj bor i<br />

byggdes av min farfars farfar och har<br />

nu stått i 150 år, förhoppningsvis bör<br />

det kunna bli ytterligare 150 år. Vid<br />

det laget kommer säkert huset att bli<br />

energi i någon form. Under dessa 300<br />

år så har cirka 30 ton koldioxid varit<br />

bundet i huset.<br />

Framtiden innehåller utmaningar<br />

av många olika slag och det är upp<br />

till oss själva hur vi tar hand om dem.<br />

Jag är övertygad om att med klokskap<br />

och långsiktighet i beslut och åtgärder<br />

har vi i familjeskogsbruket en framtid<br />

med många möjligheter. Men det är<br />

vi själva som avgör.<br />

<br />

Till slut vill jag passa på att varmt<br />

tacka Christer Segerstéen för hans tid<br />

och engagemang som ordförande i<br />

LRF Skogsägarna.<br />

Jan-Olof Thorstensson<br />

Ordförande LRF Skogsägarna<br />

46 VI SKOGSÄGARE 5/10

Nyheter från AS FORS MW<br />

FARMA Generation 2<br />

FARMA Generation 2 är kvalitet till rätt pris som tål att jämföras!<br />

Med sina snart 20 år på marknaden och mer än 10.000 sålda kan FARMA idag<br />

erbjuda marknadens bredaste sortiment. Hos oss finner du allt från den lilla<br />

vedvagnen för dig med en mindre areal skog till vagnen för dig som arbetar<br />

Nytt FARMA kransortiment<br />

kontinuerligt i din skog. FARMA erbjuder som standard det andra tar extra<br />

betalt för. Våra vagnar och kranar går att kombinera utifrån just dina behov<br />

och vårt tillbehörssortiment är ett av marknadens mest prisvärda!<br />

CT 8,5–12 4WD<br />

ZT 6,5–12 CT 6,3–10<br />

CT 5,3–9<br />

Nytt FARMA Gripsortiment<br />

GRIP 0,22 GRIP 0,19 GRIP 0,16 RISGRIP 0,16/0,19<br />

Bilden visar 0,19.<br />

Utbytbart fäste för rotatoraxel 49 mm eller 59 mm.<br />

Ange önskat fäste vid beställning.<br />

Utbytbart fäste för rotatoraxel 49 mm eller 59 mm.<br />

Ange önskat fäste vid beställning.<br />

Fast fäste för rotatoraxel 49 mm.<br />

0,19 är försedd med utbytbart fäste<br />

för rotatoraxel 49 mm samt 59 mm.<br />

Ange rotatoraxel vid beställning. Risgrip<br />

0,16 har fast fäste för rotatoraxel 49 mm.<br />

INSATSSKOPOR 0,16/0,19<br />

Insatsskopor<br />

0,16 monterade i grip.<br />

GRIPSKOPA 160/200 liter<br />

200 liter är försedd med utbytbart fäste för rotatoraxel<br />

49 mm samt 59 mm. Ange rotatoraxel vid beställning.<br />

Gripskopa 160 liter har fast fäste för rotatoraxel 49 mm.<br />

Styrkan att utvecklas!<br />

FARMA satsar stora resurser på produktionsutveckling.<br />

Senast i raden av investeringar är de nya lokalerna<br />

för design och konstruktion. Genom att ge ökade<br />

resurser tar vi vår marknadsledande roll på största<br />

allvar. FARMA ska leda utveckl<strong>ingen</strong>. Nyheterna i denna<br />

annons är bara en liten del av allt som är på väg fram.<br />

Håll utkik i kommande annonser och på vår hemsida<br />

www.forsmw.com för fler nyheter!<br />

Gripklor och skophalvor utsätts för stora krafter med kraftigt slitage som följd. Vi använder Weldox 700 för din trygghet vid köp.<br />

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com<br />

www.forsmw.com<br />

FARMA NORDEN AB<br />

Information försäljning:<br />

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.<br />

Göran Carlsson 0224-774 40.<br />

Teknisk support<br />

och reservdelar:<br />

011-165 770.<br />

Alla priser exkl. moms och frakt.<br />

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare<br />

för närmare information se hemsida<br />

www.forsmw.com<br />

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer<br />

samt pris utan föregående information.

Posttidning B<br />

LRF Media AB<br />

Box 6132, 200 11 Malmö<br />

GÖR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN<br />

Framgångsrik<br />

i skogen<br />

Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag<br />

i skogen. Det breda utbudet av modeller och kranar tillsammans<br />

med olika tillbehör och utrustningsalternativ medför att varje<br />

vagn kan anpassas efter kundens specifika behov.<br />

Multiforest gallrings- och energigrip finns i flera olika modeller<br />

med eller utan uppsamling/accumulering. Passar de flesta kranar<br />

på marknaden.<br />

woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner med kvalitet och prestanda<br />

i en klass för sig, erbjuder effektiv vedframställning och<br />

lågt energipris.<br />

MULTI PC flistuggar med såll i rotorhuset är ensam på den<br />

Svenska marknaden. Den patenterade tekniken ger pelletsflis<br />

utan stickor och kvistar!<br />

TREJON Skog-1012<br />

Vi har maskinerna för hela energikedjan.<br />

Kontakta Ditt Trejon Center för mer information!<br />

info@trejon.se, www.trejon.se<br />

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19

GÖR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN<br />

Framgångsrik<br />

i skogen<br />

Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag<br />

i skogen. Det breda utbudet av modeller och kranar tillsammans<br />

med olika tillbehör och utrustningsalternativ medför att varje<br />

vagn kan anpassas efter kundens specifika behov.<br />

Multiforest gallrings- och energigrip finns i flera olika modeller<br />

med eller utan uppsamling/accumulering. Passar de flesta kranar<br />

på marknaden.<br />

woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner med kvalitet och prestanda<br />

i en klass för sig, erbjuder effektiv vedframställning och<br />

lågt energipris.<br />

MULTI PC flistuggar med såll i rotorhuset är ensam på den<br />

Svenska marknaden. Den patenterade tekniken ger pelletsflis<br />

utan stickor och kvistar!<br />

TREJON Skog-1012<br />

Vi har maskinerna för hela energikedjan.<br />

Kontakta Ditt Trejon Center för mer information!<br />

info@trejon.se, www.trejon.se<br />

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!