Nummer 2 2010 - GilleScouterna

GILLESCOUTEN
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 60 • Nr 2 maj 2010
S:t Georgsdagen i Uvberget 2010
För fjärde året i rad ordnade Tuna Scoutgille i Borlänge S:t Georgsfirande
vid scoutstugan med 100-tal scouter
Insamling till Haitis scouter sid 3
Alla tiders lägermärken sid 6 De nya Scouterna sid 7 Frimärksbanken sid 8
Stadgeförslag på gång sid 8 Rädda museisnipan sid 8 Skum Nils bästa sid 11
På spaning i
Vasaloppsspåret
sid 5
Be seen, be active,
do something! Rapport
från European
Workshop i Berlin
sid 3

2
S:t Georgs
Scoutgillen
i Sverige
Box 2034, 141 02 Huddinge
Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge
tel och fax 08-17 84 32
Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men
telefonsvarare finns.
gillekansli@telia.com
www.gille.scout.se.
PlusGiro 35 91 06-2
Landgillerådet
Gunilla Engvall Landsgillemästare
Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås
021-35 16 51, 070-310 42 25
g.engvall@telia.com
Laila Boxström vice Landsgillemästare
Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby,
0935-206 11, 070-226 12 97
laila@vannastv.net
Gjermund Austvik Landsgilleskrivare
Brombärshult 1, 432 96 Åskloster,
0340-62 60 65, 070-875 95 80
gjermund.austvik@gaengin.se
Knut-Olov ”Ola” Axelsson Landsgilleskattmästare
Kantvägen 1, 141 31
Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83
knut-olov.axelsson@telia.com
Leif Granéli
Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad,
044-12 43 64, 070-306 09 79
leif.graneli@telia.com
Carl-Magnus Klärcke
Internationell sekr.
Kopparvägen 37, 791 42 Falun,
070-624 32 45
carl-magnus.klarcke@comhem.se
Kristina Sundberg
Prest Olles väg 6, 785 61 Djurås,
0241-520 32, 070-262 14 66
tina47@glocalnet.net
GILLESCOUTEN
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
Box 2034, 141 02 Huddinge
Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan)
Utkommer med fyra nummer per år
Nr 3 25 sept 2010, manusstopp 15 aug
Nr 4 17 nov 2010, manusstopp 15 okt
Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande:
Torsten Hansson, Serenadvägen 1,
784 43 Borlänge, 0243-22 58 79,
070-314 56 42, torsten.ha@telia.com
Typsnitt: Optima och Times New Roman
Papper: Galerie Art Silk 115 g – miljö -
märkt med Svanen
Tryck: Printlab, Falun, 2010
ISSN 1653-7033
Landsgillemästaren har ordet
Efter vinter kommer vår!
Solen lyser skarpt genom mina
smutsiga fönster. Det står jag ut
med – det är ju vår ute!
Efter en i mitt tycke väldigt lång vinter
har det äntligen blivit vår.
Vintern var i och för sig väldigt fin,
snö i mängder och temperaturen en bit
under noll varje dag i nästan tre månader.
De klara dagarna med en blek
vintersol visade ett makalöst vackert
vinterlandskap. Pulkorna tog slut i affärerna,
barnen åkte sina egna lite kortare
vasalopp och fick medaljer, varm
saft och bulle. Alla hundar jublade, att
dansa omkring i snö tillhör de trevligare
nöjena. Harar och rådjur har kalasat
på mina buskar och torra blomster.
Fåglarna har förnöjt mig när de ätit ur
fågelmatarna.
När vecka 9 hade passerat med sportlov
i mina hemtrakter och Vasaloppet,
det riktiga, var avverkat, blev längtan
efter vår väldigt stark. Snön rasade
med dunder och brak ner från taket på
södersidan. Raset medförde jättedrivor.
Men de är borta nu!
Nu har förnyelsen startat igen, precis
som alla andra år. Nya fågelarter,
grönsiskor och bofinkar, letar föda på
marken. Påskliljorna växer upp med
väldig fart. Julrosorna blommar redan.
Rosaaktiga pionanlag syns, gräslöken
har blivit flera centimeter hög.
Alla gillen i Sverige har haft gilleting.
Har den sprittande våryran smugit
sig in i sammanträdesrummen Har det
kläckts nya idéer till kommande program,
till rekrytering av nya medlemmar
Antalet medlemmar i våra gillen
sjunker, för första gången på många år
är vi färre än 1000. De program jag sett
och de aktiviteter, som genomförs är
riktigt bra. Vill vi inte att fler ska få ta
del av dem Några gillen växer, andra
har sjunkande medlemssiffror, några
gillen ser inte någon annan utväg än att
lämna SGSS. Var finns förhoppningarna
om en ny vår Det finns många scoutledare
och scoutföräldrar, som skulle
vilja dela en öppen och trevlig gemenskap
med varandra. Vet de om att vi
finns Berätta om oss, ge dem stöd att
skapa ett gille! Det finns material som
stöd, det finns kontaktpersoner i LGR,
som är beredda att hjälpa till. Kanske
det blir två eller flera gillen i samma
stad. Det kan ge möjligheter till utbyte
och gemensamma programpunkter. Jag
skulle inte se det som en konkurrenssituation,
utan en vilja att dela med sig
och möta nya gruppers intressen och
behov. Vi är behövda på många sätt. Ge
fler chansen att vara med.
Visst är det vackert med många blommor
av samma sort i en rabatt, men en
blomstersäng med många arter ger mig
bilden av livsglädje. Varje blomma bidrar
med sina egenskaper, mångfalden
inbjuder verkligen till nyfikenhet och
just livsglädje.
En skön sommar med många scoutkontakter
önskas ni alla! Tag vara på de
många olika blommorna!
Gunilla Engvall
Landsgillemästare
Gillearrangemang
19–26 juni 2010 Grossarl
27 juli–5 aug 2010 DUST-lägret
23–27 augusti 2010 Gillescoutvandring
på Store Mosse
4 sept 2010 regionsamling i Skåne
8-12 sept 2010 1st Caribean Gathering
på Curaçao
25 sept 2010 regionsamling i Bergslagen
24 oktober 2010 regionsamling i
Stockholm
3–11 november 2010
Europakonferens på Cypern
29 juli–9 augusti 2011
Världsjamboree i Sverige
18–25 september 2011
Världskonferens i Italien
Fonder
Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten
Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne
och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på
SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om
medel riktas till SGSS, adress se spalt
överst till vänster.
Gillescouten 2–2010

Be seen – be active – do something!
I
dagarna fyra har gillescouter från
15 länder i Europa mötts i Lübbenua
utanför Berlin för att ha en
workshop kring nyttiga kunskaper
för framtiden. Det handlade om hur vi
ska synas, arbeta tillsammans, kommunicera
och utveckla vår verksamhet.
Två engelska gillescouter, Jane Smart
och Hilary Taylor, hade lagt upp ett ambitiöst
innehåll för oss. I tvåtimmarspass
fick vi på ett både trevligt och utmanande
sätt arbeta med olika områden, nyttiga
för att göra oss medvetna om vad
som behövs för att utveckla gillescouting
vidare i framtiden. Deras entusiasm
smittade och flera gånger svarade vi
”Yes we can!” på deras frågor om vi var
villiga att ställa upp för gillescouting.
Vara synliga
Vi arbetade ofta tillsammans med de
nordiska deltagarna, indelningen i grupper
gjordes utifrån vilken underregion
vi kom från. Ett stort antal förslag om
hur vi ska bli synliga kom fram, sedan
fick vi prioritera och tala om för europaregionens
ordförande Jane Wardropper
vad vi beslutat. Hon kommer att följa
upp Sveriges prioriteringar, som blev
att – använda ISGFs logo överallt, – att
utveckla medvetenhet om ISGF i gillena
och – att skapa en tydlig identitet
för gillescouting.
Vi var väldigt överens om att vi skulle
bära ISGFs logo synlig på oss mycket
oftare än bara vid våra möten. En ny
halsduk och sölja med logo har tagits
fram av världskommittén och alla uppmanades
att ha den på samlingar. En pin
med logon går att ha på kavajen eller
jackan, jämt! Vi kunde också konstatera
att vi ska få in logon på framsidan på
vår tidning. Viktigt om den exempelvis
ligger på biblioteket eller i ett väntrum!
Det handlar om att bli sedda inte bara i
scoutsammanhang utan så snart tillfälle
ges.
I våra gillen har vi många olika programpunkter.
För att vi ska få en bättre
förståelse för att vi tillhör en världsorganisation
och att den har ett antal
mål så behöver vi ta upp dem i olika
sammanhang. Vi är inte bara en intern
intressegemenskap, vi tillhör ett stort
nätverk över hela världen. Målen finns
i våra stadgar inte bara för att det ska
Gillescouten 2–2010
forts sid 4
SGSSinsamlingen
Pg 35 91 06-2
Bg 197-1266
Låt oss
hjälpa våra
scoutkamrater
i Haiti
Insamling
till Haitis scouter
Som jag skrev i förra numret av Gillescouten så
har ISGF startat en insamling för att hjälpa till
med återuppbyggandet av scoutrörelsen på Haiti.
Vi har till dags dato (mars 2010) samlat in 6 658 kronor
i Sverige. Pengarna som samlas in kommer att gå till
inköp av ny utrustning, dräkter, märken samt till uppbyggnad
av nya lokaler.
Låt scoutandan än en gång flamma upp och hjälp oss
att hjälpa Haitis scouter.
Alla kan vi bidra med ett litet eller stort bidrag till
denna insamling. Ta möjligheten att kontakta de lokala
scoutkårerna och gör en manifestation tillsammans.
Använd SGSS Pg 35 91 06-2 eller Bg 197-1266, märk
inbetalningen ”Haiti”.
Calle Klärcke
Internationell sekreterare
Alla
kan vi bidra
med ett litet
eller stort
bidrag
3

forts fr sid 3
så vara, meningen är att vi ska samtala
kring vad det innebär för oss och vår
verksamhet. I den handbok för gillena
som är på gång kommer detta att finnas
med.
Om vi blir tydliga med vad vi gör och
varför vi gör det så blir det klart för oss
och vår omgivning vad gillescouting
står för. Då blir det också självklart att
vara aktiva och att göra något, för scouterna
på hemmaplan eller på läger eller
som en good turn i samhället.
Hur ska vi nå ut
Det finns många sätt att kommunicera.
Inom gillena blir kontakterna ofta tagna
genom telefonsamtal och mail. Några
har egna månadsblad. Allt vanligare blir
det hemsidor och några umgås via facebook.
Tidningar ges ut. Kommunikation
betyder ju att det finns en som skickar
ett meddelande och en som tar emot.
Det är väldigt bra med ögonkontakt för
att se hur informationen tas emot, men
många sätt att meddela sig är idag i en
riktning, som ibland får svar. Många går
in på hemsidor och skapar sig en bild av
en organisation, inte många alls ställer
frågor och vill veta mera. Det betyder
att vi måste bli bra på att göra intressanta
hemsidor, att vi tar vara på tillfällena
att tala om gillescouting när vi möter
scouter, scoutföräldrar och när vi har
aktiviteter ute i samhället. Ungdomarna
använder sina mobiler för att hålla kontakt,
gör vi det
Utveckla verksamheten
För att kunna utveckla vår verksamhet
och få fler medlemmar måste vi ha goda
idéer, tänka framåt långt i förväg och
nyttja de goda idéerna vid rätt tillfälle.
Vi måste känna glädjen i att vara med
i gillena och vara beredda att ställa upp
när tillfälle ges.
Sång och pyssel
Vi sjöng mycket och vi sjöng bra. Det
ger en alldeles speciell känsla av samhörighet
att sjunga tillsammans. Det
blev både vandrarvisor och negro spirituals.
De flesta fick lära sig några nya
sånger att ta med hem. En kväll pysslade
vi, målade och dekorerade muggar
och anteckningsböcker. Lågmälda samtal
fördes i rummet, det gick nästan att
ta på den trygga stämningen.
Gunilla Engvall och Olav Balle, Sveriges
respektive Norges (lands-)gillemästare
fotograferade av Calle Klärcke i välskyltat
Berlin, på väg till European Workshop, som
ordnades den 16–18 april 2010.
Lübbenau i Spreewald
En timmes tågresa söder om Berlin
ligger Lübbenau. Vi fick göra en båt-
4
resa som var något alldeles extra. För
ungefär 200 år sedan grävdes kanaler
i en stor våtmark. Idag finns det både
bofast befolkning och sommarboende i
området. Alla tar sig fram per båt. Det
finns ett stort kanalsystem med olika leder
utmärkta. Postbåten tar sig fram på
vattnet, polisen och brandkåren likaså.
Barnen tar båten till skolan, inköpen
görs efter en båtfärd in till närmaste
tätort. Korna och fåren flyttas mellan
öarna i båtar. Båtarna vi åkte med fördes
fram genom att en ”gondoljär” stakade
mjukt och behagligt. Lugnet och
tystnaden blev påtagliga. Rorsmannen
berättade om området. Vi kunde ana att
blomprakten skulle vara hänförande om
några veckor. Våren hade inte riktigt
kommit igång än.
Vi bodde på ett familjevandrarhem,
Familienherberge. Ett stort hus med
små lägenheter, som förut bebotts att
säsongsarbetare, skapade möjlighet att
umgås med scoutvänner under de sena
kvällstimmarna. Mat och workshop i
samma lokal, en liten restaurant på området,
fungerade bra.
Vi kom från många länder och redan
andra dagen började funderingarna på
hur vi skulle komma hem. Vulkanutbrottet
på Island blev samtalsämnet
vid matborden. Hur skulle cyprioterna
komma hem Fanns det några tågbiljetter
kvar till Sverige Askmolnet gjorde
att vi blev väldigt medvetna om var alla
bodde och alla deltog i försöken att hitta
resor åt olika håll. Några kunde landa
på sina hemorter, men vad hjälpte det
när planen inte kunde gå upp från Berlin.
Tråkigt nog var inte någon islänning
med på workshopen, men Island var
mycket närvarande i våra samtal.
Gunilla och Calle
S:t Georgsbudskapet
2010
I
dag firar vi S:t Georg, gillescoutrörelsens
hjälte, som dödade draken
och räddade byns barn från att stekas
och ätas upp.
Men vad är en drake
• En drake är en krigsmaskin som kapar
armar och ben av barn som trampar
på landminor eller som hamnar i korselden
mellan vuxna som slåss.
• En drake är en industri som berättar
för fattiga föräldrar att deras barn kommer
att kunna leka med guld och juveler
som den har gömt i en grotta i ett land
långt borta – men som istället kränker
barnens kropp och själ i prostitution och
pornografi.
• En drake är en rasande storm eller
en brännande torka som bränner skörden,
förstör hem och efterlämnar hungriga
och sjuka barn och vuxna – allt orsakat
av andra människors frossande i
naturresurserna.
Georg red ut till en omöjlig uppgift
när han gav sig iväg för att kämpa mot
draken. Men berättelsen ger oss hopp
om att det omöjliga kan inträffa!
Och även om vi inte lyckas att utrota
drakarna kan vi alla bidra till att skapa
en tryggare värld för barn att växa upp
i.
Grattis på S:t Georgsdagen. Och lycka
till med kampen mot drakarna!
Ivan Chetwynd
Internationella kommittén
St. Georgs Gildene i Norge
Det populära S:t Georgsmärket, som
scouterna förr sålde varje år, var en viktig
inkomstkälla för scoutarbetet. Vem vet mer
om Gillesymbolen S:t Georgsmärkets med historia ljus från Bild Molde. från
Borlänge Tidning 1944-12-16.
Gillescouten 2–2010

Gillena berättar
Foto: Bodil Nordström.
Året 2009 var ett jubileumsår,
inte bara för Gillescoutrörelsen
i Sverige utan även för S:t Eriks
Scoutgille i Stockholm. Det var faktiskt
60 år sedan detta gille bildades som det
första i Sverige. Mycket intressant om
gillerörelsen i allmänhet och S:t Erik i
synnerhet fanns att hitta i den historik
som deltagarna i vår jubileumsmiddag
fick med sig hem.
Att fira en 60-åring måste ske ordentligt
och därför valde vi att samlas
till en gemensam middag i november
2009. Under middagen var det tal, uppvaktningar,
samkväm och god mat. Alla
gillescouter i Stockholmsregionen var
inbjudna och totalt var vi 27 personer
tillsammans med Landsgillemästaren
Gunilla Engvall och Björnar Johnsen
från Västerås.
Gillemästaren Harriet Reivant hälsade
alla välkomna och tände ljusen med
några tänkvärda ord. Med den utdelade
historiken som grund gav hon några
korta inblickar i vad som skett under de
gångna åren. Flera av de kända profilerna
inom gillerörelsen såsom Sten Thiel,
Jenny Rieck-Müller med flera har varit
verksamma i S:t Eriks gille under åren.
Gillet gratulerades också vederbörligen
i tal och med presenter från de
närvarande, på olika sätt hade allt en
scoutanknytning till upplysning, stöd,
friluftsliv och scoutfärdigheter. Under
kvällen sjöng vi allsång med gamla
scoutvisor och hade trivsamt tillsammans.
Från S:t Eriks Scoutgille vill vi framföra
ett varmt tack till alla som hedrade
oss med sin närvaro och sina tankar
samt till alla nuvarande och tidigare
medlemmar som medverkat till att göra
det till ett aktivt gille.
Birgitta Eckerstedt
S:t Eriks Scoutgille
Gillescouten 2–2010
S:t Erik 60 år
Gillemästaren Harriet
Reivant tänder gilleljusen
Röda, svarta, gula, blåa, vita, lila, gröna &
rosa, 17016, 1152, 302, 1 & 18202
Vad är nu detta Man kan säga
att det är en rapport från gillescouternas
kontroll vid det 86:e
Vasaloppet första söndagen i mars. Vi
var sju stycken gillescouter som samlades
i Läde 15 kilometer från målet
i Mora, där vi möttes av ett trettiotal
nyvakna dalascouter som övernattat i
vindskydd, under natten hade det varit
minus 17 grader.
Vi fick börja med att skotta en plats
där vi kunde upprätta vår kontroll. Klev
man utanför själva spåret så sjönk man
ner en halvmeter. Skyltar med information
om att det var här som skidåkande
scouter kunde få service sattes upp. Tyvärr
saknade vi en gillescoutfana men
en SSF-förbundsfana fick duga. Efter
lite drygt två timmars väntan hörde vi
helikoptern, som följer tätåkarna, närma
sej och svisch sa det så hade både TVskotern
och de sju första åkarna passerat
ivrigt påhejade av scouter och gillescouter.
Vi gladde många skidåkande scouter
och gillescouter med service i form
av blåbärssoppa, sportdryck, kaffe och
vatten. Dessutom fanns det kexchoklad,
druvsocker, apelsin och banan att
Eliten kommer! Foto: Björnar Johnsen.
få. Många andra fick också del av vår
service, och tog tacksamt emot dryck
mm. Vi fick till och med frågan om vad
det kostade att bli medlem, så även vid
sidan av Vasaloppsspåret gäller det att
vara beredd med informationsmaterial.
Tyvärr hade alla åkare väldigt bråttom
och det fanns inte tid för någon gilleinformation
men vi hade i alla fall visat
upp oss ordentligt. Många ropade Var
redo när man såg vår scoutkontroll och
vi svarade givetvis som brukligt: Alltid
redo!
Efter hand som dagen led mot eftermiddag
och kväll och åkarna hade inte
så bråttom, utan hade tid att prata lite och
stärka sej med dryck och godis. Många
hade tomma blickar och vi uppmuntrade
dem med glada tillrop. När mörkret
började lägga sej kunde vi sammanfatta
dagen som en succé och många av oss
tyckte att vi även nästa år skulle bidra
med en kontroll i Fäders spår...
Calle Klärcke
Scoutgillet Creutz lave i Falun
Svaret på frågan i rubriken: Färgerna på
åkarnas dräkter och en del av alla startnummer
som passerade oss under dagen.
5

Lägermärken
Har man några år bakom
sig som scout, har man
troligen ett scoutbälte
med metallmärken. Och
kanske dessutom en lägerbålsfilt
med en massa påsydda märken som
minnen från läger under de egna
scoutåren. Just lägermärken kommer
denna text att ägna sig åt.
Lägermärken i metall har en lång
historia. Det första som jag känner
till gjordes för KFUMs Siljansläger
1926 (överst t h). Sedan verkar det
som om varje läger med självaktning
skall ha haft ett eget metallmärke.
Dessa märken gjordes i plåt
med små hål för att kunna fästas på
bältet. Men till många läger gjordes
de även med en nål på baksidan.
Variationen har inte varit så stor
på metallmärken genom åren. Oftast
har de varit runda eller fyrkantiga
med borrade hål. Först under de senaste
20 åren har varianter med pinutförande
börjat dyka upp.
Lägermärken i tyg är av lite senare
datum. Det äldsta vid Kjesäters
Scoutmuseum kommer från
Tullgarnslägret 1938, som var ett
gemensamt läger för Sveriges pojkscouter
från alla dåvarande förbund.
Sedan dröjde det in på 1940-talet
innan tygmärken började bli mer
vanliga. Då börjar det också bli vanligt
med både metall- och tygmärken
från lägren.
Märkena i tyg kan ha varit broderade,
vävda eller screen-tryckta.
För att få lite koll på alla läger som
representeras av dessa märken är vi
några stycken som har försökt sammanställa
en förteckning. Till dags
dato har vi lyckats sammanställa
närmare 1100 olika läger. Den är inte
fullständig och på de läger vi känner
till saknar allt för många dateringar,
plats eller till och med namn. Ibland
kan vi dock komplettera en uppgift
här eller där. Så en dag kan kanske
förteckningen bli riktigt bra.
Sedan finns det naturligtvis läger
som ger mer huvudbry än andra.
Från Hälsingelägret finns ett rektangulärt
nålmärke i blå emalj med
både Sveriges Scoutförbund och
Sveriges Flickors Scoutförbunds
märken samt en hälsingebock (nederst
t h). Men mer än så har inte
gått att få fram om lägret. Antagligen
hölls det i början på 1960-talet,
efter sammanslagningen av förbunden,
eller om man var tidigt ute kanske
något år tidigare.
Finns det någon som vet mer
När Var Vilka Hur många
De märken som dyker upp är ofta
tidiga och har skickats in av äldre
scouter som var med eller deras
släktingar. Eller så dyker de upp på
loppmarknader, mässor eller liknande
ställen. Under senare år har
arrangörerna skickat in märken till
något av scoutmuseerna, men det är
inte alltför vanligt.
Däremellan finns gapet från ca
1950/1960 till ca 1990, vars märken
fortfarande ligger i en ask eller sitter
monterad på filt eller bälte. Det vore
spännande att kunna utöka samlingen
av märken från de åren, gärna
med bakgrundsfakta, för att kunna
exponera under nästa års världsjamboree
som hålls vid Kristianstad och
senare införlivas med Scoutmuseets
samlingar.
Har du märken liggandes som du
kan tänkas dela med dig av, gärna
med info om lägren, hör gärna av
dig till
Mats Thorby
Genv. 4B, 194 34 Upplands Väsby
08-590 915 13, thorby@aol.se
6
Gillescouten 2–2010

Våra värderingar
Vår verksamhet bygger på den värdegrund
som du hittar i scoutlagen, scoutde
nya
Alla vi som varit engagerade som
ledare i scoutrörelsen har säkert
en uppfattning om hur scoutarbetet
skall bedrivas. Vi gick utbildningar
av olika slag, skapade program, åkte på
läger och försökte vidarebefordra våra
kunskaper till våra scouter.
Kanske ska vi f d scoutledare inte ta
åt oss äran av att ha lyckats med vårt
ledarjobb, men de tankar och det arbete
som dagens scoutledare lagt och lägger
ner på scoutprogrammet måste få Lord
Baden Powell att le i sin himmel. Spännvidden
i programmet är otrolig och rätt
använt ger det oanade möjligheter.
Baden Powells idé var att ”ungdomarna
skulle fostras till goda samhällsmedborgare”.
Följer scouterna alla goda
idéer och tankar som finns i scoutprogrammet
kommer man lyckats.
Tillsammans har scoutförbunden tagit
fram ett visionsdokument – Färdplan
för framtiden – som beskriver Scouterna
år 2015 och hur de skall ta sig dit.
”Scouterna” är samlingsnamnet för alla
scouter oavsett förbund.
Alla scoutförbunden har också enats
om ett gemensamt ”grundprogram” där
de olika förbunden sedan väver in sina
egna värderingar. Scoutliljan som finns
i början av den här artikeln är också en
gemensam symbol liksom scoutskjortan
m m.
Det finns en oändlig mängd information
på Internet, som står till förfogande
för dagens scoutledare. T ex aktivitetsbanken
med förslag till terminsprogram
och mängder av olika programaktiviteter.
Utbildningen för ledarna kan starta
vid datorn, fortsätta i scoutdistriktets
kurser och avslutas på Kjesäter med
Värdebaserat Ledarskap. När de unga
scoutledarna fyller 25 år kan de ha lagt
en gedigen grund av ledarskap, som de
tar med sig ut i arbetslivet.
Scoutrörelsen är ju buren av Baden-
Powells vision om att ge scouterna redskap
för livet med hjälp av scoutings
värdegrund. Förbunden har en gemensam
förklaring enligt följande.
Gillescouten 2–2010
löftet och scoutmetoden. Scouterna gör
unga redo för livet.
Vi har ingen avbytarbänk. Vi har plats
för alla i laget. Scouterna jobbar i den
lilla gruppen där var och en får synas
och utvecklas i en drogfri miljö. Vi är
schyssta kompisar.
Vi har ett stort hjärta. Scouterna är
öppna för alla barn och unga. Vi visar
varandra hänsyn och respekt.
Vi gör det i skogen. Vi har naturen
som vardagsrum. Scouterna skapar utmaningar
där naturen lockar till samarbete
och lösningar. Vi ser inga hinder.
Vi möts i världen. Vi lär känna varandra
och verkar för fred. Scouterna finns i
hela världen. Vi är alla olika men ändå
lika.
Vi brinner. Vi vill ha en bättre värld.
Scouterna engagerar sig för rättvisa,
miljö och medmänsklighet. Vi bryr oss
både lokalt och globalt.
Vi söker vägar i livet. Scouterna stödjer
unga i deras sökande efter mening
och tro. Vi låter alla välja själv.
Vi leder som vi lär. Vi uppmuntrar
unga att leda. Scouterna satsar på ledarskap
där värderingarna utgör grunden.
Vi leder för framtiden.
Vi vill ha fler ungdomsgäng. Vi tror
på oss själva. Scouterna är viktiga för
unga nu och i framtiden. Vi ska bli fler.
Scoutmetoden
När vi var scoutledare hade vi fem ”fundament
” att arbeta med. Samma fundament
finns kvar i dag med den skillnaden
att det tillkommit två nya.
* Scoutlagen med scoutlöfte samt valspråk
och lösen finns som tidigare.
* Patrullsystemet med sin indelning i
grupper/patruller med samarbete o s v
är detsamma.
* Lära genom att göra: våga prova,
våga misslyckas och våga prova igen,
lösa uppgifter m m.
* Symboler och ceremonier: en viktig
del av verksamheten för att skapa tillhörighet,
trygghet och gemenskap.
* Friluftsliv: Ansvar för natur och miljö.
De två nya punkterna:
* Lokalt och globalt samhällsengagemang:
Vi engagerar oss i och försöker
påverka vad som händer i samhället,
både i området där vi bor och ute i världen.
Genom det lär sig scouterna kämpa
för en bättre värld där alla människor är
lika mycket värda och mår bra.
* Stödjande och lyssnande ledarskap:
Scouterna finns till för barn och ungdomar
och leds av unga vuxna med stöd av
äldre vuxna.
Scoutledarnas roll är att alltid finnas
till hands, lyssna och stötta när det behövs.
De skall skapa förutsättningar för
och dessutom uppmuntra till utveckling
och engagemang.
”Scoutprogrammet är summan av vad
vi gör i Scouterna (aktiviteterna), varför
vi gör det (våra mål och syften) och hur
vi gör det (scoutmetoden, vår pedagogik)”.
För ledarna gäller alltså att veta vad,
varför och hur aktiviteten genomförs.
Det ställs krav på ledarna men det ges
också stöd och hjälp på många sätt.
Nästa gång skall jag försöka berätta
om åldersindelning ,målspår, färger och
symboler som skapar helhet.
Laila Boxström
En tanke
Att vara god är ädelt, men
att undervisa andra i hur
de ska vara goda är ädlare
– och inte lika svårt.
Mark Twain (1835–1910)
7

Stadgeförslag på gång
I
olika sammanhang har vi märkt
att SGSS:s stadgar inte riktigt
hållit måttet. Nu har en grupp
tillsammans med LGR gått igenom
dem. Bertil Tunje, som varit ordförande
på landsgilletinget (LGT), leder
arbetet.
Våra stadgar ska ju stämma överens
med den verksamhet vi har. De
lokala gillenas arbete är det centrala.
Efter målparagraferna kommer
alltså det som berör gillena! Sedan
följer landsgilleting och landsgilleråd.
Tidpunkter och innehåll i våra
Scoutsnipan är en viktig del av sjöscoutings
historia i Sverige. Idag
har scoutförbundet inga seglande
snipor kvar.
På Kjesäter ligger nu en av de sista
i trädgården bakom Scoutmuseet. Inte i
gott skick, men möjlig att rädda åt eftervärlden.
Bara hon får omvårdnad och
tak till skydd mot regn och snö. För det-
8
ting ska nu stämma överens på ett
bättre sätt.
I början av september kommer
stadgeförslaget ut till alla gillen. Vi
vill självklart få en remissomgång
innan det kommer som underlag för
beslut på landsgilletinget i Falun
2011. Förhoppningen är att alla gillen
studerar förslaget och kommer
med kommentarer, instämmande eller
med ändringsförslag.
Boka gärna en kväll för detta!
Gunilla Engvall
Var med
och rädda
museisnipan
Så här såg hon ut då, när hon
för segel gick in i natthamn på
Vässarö. Nedan syns museisnipan
som ska räddas till
Kjesäter.
ta behöver vi hjälp av dig, som tycker
att hon är värd att bevara, och som vill
göra en insats.
Hör då av dig till Håj, Hans-Åke Jansson,
haj@ubab.se!
SSFs Arkiv- och Museikommitté
Läs mer på vår hemsida:
http://scouthistoria.ssf.scout.se/
Frimärksbanken
Äntligen är allt det vita på backen
borta här i Västerås. Det har varit
en lång, men vacker vinter,
tycker jag som är född i polartrakterna,
men nu spritter det i buskar och snår.
Det har varit många tillfällen för mig att
pyssla med alla frimärken som kommit
in. Källaren där jag har mitt ”kontor” är
fylld med kartonger och påsar, innehållande
svenska och utländska märken.
En del har mycket tydliga poststämplar
och blir sorterade i en särskild låda. Har
hittat gamla stämplar från den tiden man
stämplade brev ombord på tågen mellan
olika städer (se bild). En del stämplar är
från orter jag knappt har hört nämnas
tidigare.
Försäljningen har inte varit strålande,
men det kommer tillfällen i vår och
sommar då jag skall ut på olika scoutaktiviteter
och tar med några album och
lådor.
Det är roligt att få brev från gillescouter
som inte är aktiva längre, men
som fortsätter att samla frimärken som
skickas till mig. Fortsätt med det. Om
det finns gillescouter som tycker att de
samlat för få märken för att skicka in, så
tänk om. Alla bidrag är välkomna och
jag lovar att skicka ett kort eller brev till
avsändaren för att berätta att leveransen
kommit fram.
Jag måste än en gång påminna om att
det är bättre att skicka hela vykort än att
klippa bort frimärket. Det kan finnas en
poststämpel som är intressant. Jag förstår
att många inte vill att andra skall
få läsa vad som står på kortet, men är
det endast en jul- eller påskhälsning så
kan det inte vara så farligt. Men det är
ni som klipper och skickar som bestämmer
i detta fall.
Hälsningar
Björnar Johnsen
”bankdirektör”
Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås
Tel 021-35 16 51, 070-678 75 33
Gillescouten 2–2010

Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift
2010 har just utkommit. Den handlar om
Eilertz Fryland.
Lennart Eriksson har lämnat Gille scouten nedanstående beskrivning.
Du beställer skriften genom att inbetala 62 kronor (50 kr + porto
12 kr) till plusgirokonto 82518-2, Lennart Eriksson. Glöm inte att
ange ditt namn och adress. Du kan också bli medlem, betala årsavgiften
200 kronor på samma sätt, så kommer årsskriften portofritt.
Saxat
ur scoutpressen
av Sven Saxaren
Inga scoutvolontärer
”Nu är det bestämt – det kommer inte
att finnas några scoutvolontärer trots
allt. När de vuxna som inte är ledare
fick sitt nya namn förra året var kritiken
stor. Flera av förbunden vände sig emot
namnet, och i Scoutmagasinet kunde
man läsa upprörda insändare... Men på
Svenska Scoutrådets årsmöte i november
blev namnet alltså historia. Något
nytt namn ska inte tas fram.”
Scoutmagasinet nr 1, 2010
1950
-talet var för
scouting i
Sverige, inte minst Sveriges
Scoutförbund, en period av
stark utveckling. Om Bengt
Junkers och Rulle Nevelings
insatser i detta har en bild
getts i tidigare årsskrifter. Den
bilden kompletteras här med
berättelsen om Eilertz Fryland.
Eilertz insatser under hans
tio år som scoutsekreterare i
Sveriges Scoutförbund och
Diakonistyrelsen handlar
om förnyelse av ledarutbildningen,
om tonårsevenemang,
om utveckling av konfirmationslägren
och till sist om
förberedelserna för scouternas
folkhögskola och ledarutbildningsinstitut
Kjesäter.
Eilertz blev Kjesäters rektor
Gillescouten 2–2010
och lotsade framgångsrikt skolan
genom de första ekonomiskt
kärva åren till att bli en
väletablerad folkhögskola och
en mötesplats för förkovran,
idéutbyte, personlig växt och
fördjupning för elever, scouter,
konfirmander och folk i
allmänhet.
Genom sin personlighet
kom Eilertz att påverka många
människor. Han sökte själv
hela tiden efter det äkta i
livet och i tron och hjälpte
inte minst ungdomar till ökad
självtillit och en väg vidare.
Fyra av hans medarbetare
och vänner berättar här om
Eilertz, hans arbetsuppgifter
och personlighet så som de
mötte honom under olika delar
av livet.
Sjöscouting 100 år
”I år firar sjöscouting 100 år, och det
ska förstås firas. I Sverige är höjdpunkten
lägret Mareld som hålls på Vässarö i
Roslagens skärgård i sommar.”
Scoutmagasinet nr 1, 2010
”Hur många scouter är vi då,
2020
– 250 000. Tre gånger så många som
idag. Jag tror att det är möjligt.”
SSRs generalsekreterare Maria Graner
intervjuas i Scoutmagasinet nr 2, 2010
Ny flytt
”Svenska Scoutrådets kansli ska flytta
igen. Det nuvarande kontraktet för lokalerna
vid Telefonplan i Stockholm har
oväntat blivit uppsagt... Vart kansliet
ska ta vägen är inte klart.”
Scoutmagasinet nr 2, 2010
Studenter rekryteras
”Under våren genomför Scouterna en
rekryteringsinsats med fokus på studenter.
Scouterna kommer att synas på
universitet och högskolor för att informera
om vad engagemang i Scouterna
kan innebära.”
Scoutmagasinet nr 2, 2010
Grundstött
Ӏntligen finns en modern bok om segling!
En bok som dessutom är jordnära…”
Recension av ”Stora boken om
segling” i Scoutmagasinet nr 2, 2010
9

Rapport från LGR
Nu återstår bara ett landgilleråd
(LGR) innan sommarens aktiviteter
börjar och därför kommer
här en liten sammanfattning över
vad vi arbetat med sedan landsgilletinget
(LGT) i Kalmar 2009.
Mycket tid har ägnats åt att uppdatera
Handboken för Gilleråd. Detta arbete
beräknas vara klart till LGR i maj. Alla
scoutgillen kommer att erhålla ett exemplar.
Önskas flera levereras även de gratis.
Hela handboken kommer dessutom
att finnas tillgänglig på vår hemsida.
Se inte handboken som en pekpinne
från LGR utan som en uppslagsbok att
se i vid behov.
Stadgerevision som beslutades om
i Kalmar har vi också arbetat med tillsammans
med en arbetsgrupp bestående
av Bertil Tunje, Kerstin Svärling
och Lars Gauffin. Stadgeändring skall
beslutas på LGT i Falun 2011.
Vi är medvetna om att rekrytering av
nya gillescouter är av största vikt.
Vi har därför beslutat att lokala gillen
kan ansöka till LGR om bidrag (max
1000 kronor) för rekryteringsaktiviteter
på regional nivå.
Kristina Sundberg
ledamot i LGR
10
Haitiinsamlingen
Hej på Er!
Har just kommit hem från en
intensiv scouthelg.
Först Dalarnas scoutdistrikts
traditionella kurshelg
på stiftsgården i Rättvik. Där
har scout erna bidragit med
1575,50 till vår Haitiinsamling,
distriktsstyrelsen beslöt omgående
att bidra med lika mycket,
alltså totalt 3151 kronor från
Dalarnas scouter.
Sedan åkte jag vidare till
Creutz Laves grötgille och där
fick jag 530 kronor till.
Med andra ord en lyckad
helg.
Calle Klärcke
i mejl den 24 januari
2010 års GILLESCOUTVANDRING den 23–27 augusti
Den här gången
ska vi vandra på
STORE MOSSE!
Store Mosse nationalpark bildades 1982, och ligger i Småland mellan Jönköping
och Värnamo. Vi har bokat Kittlakull vandrarhem. Där finns det plats
för 12 personer. Förhoppningsvis blir vi fler och då får vi boka ytterligare
platser.
Är du intresserad av att vara med kontakta Calle Klärcke på telefon 070-
624 32 45 eller carl-magnus.klarcke@comhem.se Vi vill gärna veta hur
många som är intresserade senast den 28 februari 2010.
Vill du veta mer kolla på www.storemosse.se. Du, som inte har tillgång till
Internet, kontakta Calle, så skickar han information med posten.
Välkommen
till DUST 2010
Södermanlands, Västmanlands, Värmlands,
Örebro och Dalarnas scoutdistrikt
inom SSF hälsar dig välkommen
till årets storläger i Tiveden, DUST
2010, den 27 juli–5 augusti.
Kontakta någon i lägerkommittén:
Per Johansson (D) pertan66@spray.se
Björnar Johnsen (U) b.johnsen43@gmail.com
Niclas Andersson (S) niccelas@live.se
Mårten Lundmark (T) marten.lundmark@orebro.se
Åsa Björklund (W) asa.bjorklund@rattvik.se
Gillescouttröjor till salu
SGSS kan i samarbete med Tryck till
AB erbjuda olika varianter av tröjor och
västar lämpliga att användas vid skilda
scoutgille-evenemang.
Eventuella frågor besvaras av Lennart
”Kimmen” Johansson 0243-23 92 10 eller
Calle Klärcke 070 624 32 45.
No Problem med krage 245:– New Wave stickad m dragkedja 350:–
Gillescouten 2–2010

Skum Nils bästa
Nils Nilsson var en av de mest bemärkta
ledarna i FA:s scoutförbund. Han föddes
och växte upp i Vansbro i Västerdalarna,
där han blev scout och ledare i
Frälsningsarméns kår. I yrkeslivet verkade
han först inom kooperationen som
expedit, butikschef och dekoratör. Efter
vidareutbildning var han handelslärare
i Mora fram till pensionen. För sina
mångskiftande insatser inom scouting
belönades han med Gustaf Adolfsmärket
i guld och Silvervargen. Han avled i
januari i år, 86 år gammal.
Nisse hade en konstnärlig ådra som
han fick utlopp för bland annat i utformandet
av affischer, scenbilder och
dekorationer. Han ägde också en sprudlande
humor och var en mästerlig berättare.
I träiga debatter på förbundsmöten
kunde han komma med det förlösande
ordet. De här gåvorna förenade han i en
serie skämtteckningar som under några
år på 50-talet publicerades i FA:s månadstidning
Korsfanan, som var gemensam
för rörelsens ungdomsgrenar.
Som skämttecknare kallade han sig
Skum Nils. Han hade ju en namne i
Lappland, samekonstnären Nils Nilsson
Skum. Och i Dalarna sätter man ju
gårdsnamnet först. En del folk trodde
att de båda konstnärerna var samma
person. Andra frågade var Skum-gården
låg. Det tyckte Nisse var roligt.
Lars-Erik Lingström
Tuna Scoutgille
Gillescouten har getts möjlighet att få
återge några av teckningarna. Du finner
dem under vinjetten Skum Nils bästa.
Gillescouten 2–2010
Nytt tryckeri
Vid studiebesöket på Printlab syns fr v Anne-Marie
Stålberg, Matts Dahlberg, Stefan
Eriksson och Torsten Hansson på läktaren
med utblick över tryckpressen nedan. Foto:
Sven Janson.
Printlab heter Gillescoutens nya
tryckeri efter offertgivning.
Det var från början Stora Kopparbergs
Bergslags laboratorium
för provtryckning av bolagets kvalitetspapper.
I dag drivs tryckeriet av
Stefan Eriksson och bland medarbetarna
märks Anne-Marie Stålberg. Tryckpressen
från Heidelberg behandlas som
det laboratorieinstrument det är. Torsten
Hansson, Matts Dahlberg och Sven Janson
hade möjlighet att för Gillescouten
studera tryckeriet i början av februari.
Red
Nya
medlemmar
S:t Georgs Scoutgille Ale
Bertil Jönsson
Brita Jönsson
S:t Georgs Scoutgille Duvkullan
Ingrid Andersson
S:t Georgs Scoutgille i Kronoberg
Rositha Liljegren
S:t Georgs Scoutgille Malmöhus
Hans Larsson
S:t Georgs Scoutgille Skaraborg
Sven Andersson
S:t Georgs Scoutgille Västerås
Monica Dahlbeck-Fagerström
Marianne Strandberg
S:t Georgs Scoutgille Brofästet
Gunnel Hellman
S:t Georgs Scoutgille Klåberöd
Dick Bohman
S:t Georgs Scoutgille i Kronoberg
Bo Gustafsson
S:t Georgs Scoutgille Kulla
Torsten Varde
S:t Georgs Scoutgille Malmöhus
Kerstin Viktoria Wolf
S:t Georgs Scoutgille i Tiveden
Barbro Sandin
S:t Georgs Scoutgille i Västerås
Har du flyttat,
ändrat postnummer eller
telefonnummer eller retat dig
på att ditt namn är felstavat
på försändelser Meddela
din gilleskrivare, som under
november fått korrekturlistor
för att kontrollera medlemsregistret.
Kansliet
11

Posttidning
B
Returadress
SGSS:s Kansli
Box 2034
141 02 HUDDINGE
Adressetikett
Beställ från
Gillekansliet
I detta nummer
Förstasidan: S:t Georg i Uvberget, foto Gunnel Björklund; Vasaloppet,
foto Björnar Johnsen; European Workshop, foto Calle Klärcke.
Landsgillemästaren har ordet 2
Haiti-insamlingen 3, 10
European Workshop 3
S:t Georgsbudskapet 4
Gillena berättar 5
Lägermärken 6
De nya Scouterna 7
En tanke 7
Stadgeförslag på gång 8
Frimärksbanken 8
Rädda museisnipan 8
Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman.
Eilertz Fryland 9
Saxat 9
Rapport från LGR 10
Inbjudningar 10
Gillescouttröjor 10
Skum Nils bästa 11
Nytt tryckeri 11
Nya medlemmar 11
Har gått hem 11
Gröngölingen 12
Beställ från Gillekansliet 12
Gillemärke, knapphålsmärke 20:–
Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke,
dansk modell 50:–
Tygmärke, fyrkantigt 10:–
Tygmärke, runt 15:–
Bilmärke 15:–
Karta med små dekaler 10:–
Karta med större dekaler 10:–
10 cm dekaler per styck 10:–
Diplom med kuvert 5:–
Korrespondenskort, 10 st 20:–
Affisch, A3 1:50
Affisch, A4 1:–
Gillemärke i metall, att limma
på trä el annant underlag 15:–
Slips, mörkblå 150:–
Slips, ljusare, finare 185:–
Halsduk, stor fykantig 240:–
Halsduk, triangelformad 145:–
Slipshänge 40:–
Nytt! Pikétröja, klarblå. 160:–
ISGF:s handbok 25:–
Idéboken 20:–
Gillerådspärm 30:–
Etiketter, omgång 10:–
D:o för mindre gillen (färre än
20 medlemmar) 5:–
Extra namnlista 5:–
Kopiering, per kopia 1:–
Tygkasse med gillemärke 20:–
Lettiska frimärken, karta eller påse 10:–
Skriften ”Vad är scouting” 50:–
Beställda varor skickas som B-post om
beställaren inte särskilt sagt till om annat.
Porto debiteras med aktuell kostnad.
Jämför gärna räkning och frimärken –
ibland kan postens våg skilja från vår.
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige,
Box 2034, 141 02 HUDDINGE
Telefon: 08-17 84 32
Kansliet har ej öppet på bestämda tider,
men telefonsvarare finns.