Glimten 2008 nr 4.pdf - Sigtunahem

NR 4 2008 

CAMILLA 

ERIKSSON 

LEDER SVERIGES HANDBOLLSTJEJER 

TILL NYA FRAMGÅNGAR 

UNG I SIGTUNA 

EN NY GENERATION TAR PLATS 

välbesökta visningar 

stort intresse för våra nya lägenheter 

72 sidor – Jull äsning exklusiv t för sigtunahems hyresgäster 

glimten | nr 4 | 2008 |

Redaktören har ordet | Sigtunahem 

Vind i seglen! 

Inte bara PG Gyllenhammar, Wallenstam och Stena fastigheter intresserar sig 

för vindkraft. Det gör också Sigtunahem. Från årsskiftet står vi som ägare till ett 

av Sveriges 900 vindkraftverk. Längre fram i det här numret av glimten berättar 

vi mer om det. 

Tillsammans med en ny upphandling där smutsig el byts mot grön bidrar det naturligtvis 

till att Sigtunahem på ett föredömligt sätt ser till att minska Sveriges totala 

koldioxidutsläpp och förhoppningsvis når EU:s mål; att 20 procent av energiförbrukningen 

år 2020 ska bestå av förnybar energi. Är inte det ”boende med omtanke” så säg. 

Vi gör, som ni alla säkert vet, också mycket annat av omtanke. Bland annat våra 

många Trivselprojekt med ambitionen att få alla kommundelar levande, med många 

aktiviteter för den som vill och har möjlighet. Trivsamma Tingvalla, som får betraktas 

som det senaste tillskottet, börjar nu ta form och bjöd under hösten på en mycket 

uppskattad och välbesökt Happeningdag. Det har även startats promenadgrupper, så 

häng på nu i höst- och vintermörkret vetja! Det är lättare att komma i gång om man är 

flera, och dessutom kan det kännas tryggare när mörkret lagt sig. 

En betydligt mer etablerad bas för en mängd olika trivselprojekt är Frejgården i 

Valsta. Vi var där en onsdag eftermiddag i början av november och träffade bland 

annat läxhjälparna och de surfande grabbarna i IT-cafét. Självklart bjuder vi på ett 

reportage därifrån i detta nummer av glimten – som även i övrigt har lite av tema 

”Ung i Sigtuna”. 

”Det finns så mycket att göra i Sigtuna kommun bara man öppnar ögonen och ser sig 

omkring.” Ja, så uttryckte sig en av de ungdomar som vi pratade elevdemokrati med. 

Och nog finns det en del att pyssla med, ett nytt Ungdomens hus med replokal 

för ett 15-tal band, fritidsgård i Sigtuna, fritidsgård i Valsta, Frejgårdens aktiviteter. 

Därtill elevrådsnätverk, ungdomsfullmäktige och ungdomsråd. Och så hela det aktiva 

och rika föreningslivet – där Skånela fostrat inte mindre än tre nuvarande förbundskaptener 

inom handboll. Liksom en landslagsmålvakt. Pust. 

Och du som är mellan 18 och 24 år! Vi i 

Sigtunahem fortsätter att underlätta din 

boendekarriär. Du vet väl att du får två års 

extrapoäng när du registrerar dig för första 

gången i vår intressebank. Och nästa år 

introducerar vi Delbo-ungdom, en helt ny 

kontraktsform. Läs mer i det här numret 

av glimten. 

Med det återstår bara för mig att önska alla 

läsare, hyresgäster, potentiella hyresgäster och 

inte minst kollegor och arbetskamrater: 

En riktigt God Jul och Gott Nytt år! 

Har du synpunkter, tveka inte kontakta mig via 

mail, marina.ekdal@sigtunahem.se 

AB Sigtunahem 

Box 509 

195 25 Märsta 

Besöksadress: Stationsgatan 6, Märsta 

Kundservice och växel 

Telefon: 08-591 796 00 

Fax: 08-591 117 40 

E-post: info@sigtunahem.se 

Hemsida: www.sigtunahem.se 

Öppettider måndag–fredag 

Växeln: kl. 08–17 

Kundservice besök: kl. 09–16 

Kundservice telefontid: kl. 09–12 

Avvikelser annonseras på hemsidan 

Under perioden maj–augusti 

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar. 

Lediga lägenheter och parkeringsplatser 

publiceras tisdag–torsdag på 

www.sigtunahem.se 

Områdeskontoren 

Telefontid vardagar: kl. 07–09 

Expeditionstid vardagar: kl. 07–09 

Akuta fel efter kontorstid: 

Bravida Service AB, telefon: 020-212 112 

Störningar efter kontorstid: 

G4S, telefon: 08-661 60 00 

glimten är en kundtidning för 

Sigtunahems hyresgäster som utkommer 

med 4 nummer per år. 

Upplaga: 6 500 exemplar 

© Media Sigtunahem 

Ansvarig utgivare och redaktör: 

Marina Ekdal, marina.ekdal@sigtunahem.se 

Produktion: Sigtunahem och 

Contactor Marknadskommunikation 

Marina Ekdal 

Redaktör och marknadschef 

Tryck: Lenanders 

Foto omslag: Lasse Clason

26 

Välbesökta 

visningar Under hösten 

öppnade Sigtunahem dörrarna till sin 

pågående nyproduktion. Intresset var 

större än vi ens vågat drömma om. 

INNEHÅLL 

# 

4 2008 

MER LÄSNING 

Profilen Camilla 

Eriksson gjorde sina 

första dribblingar i 

Skånelatröjan redan 

som sexåring. 30 år 

senare är hon en av 

Märstaklubbens stora 

ikoner och tränare för 

Sveriges juniorlandslag 

flickor födda 92/93. 

34 

Inne att vara ung Det här 

är toppen! utbrast Mihad 

Aleim vid invigningen av 

Ungdomens Hus. Frågan är 

om det någonsin varit roligare 

att vara i ung i vår kommun 

än just nu. Glimten hakar på 

med tema Ung i Sigtuna. 

51 

Svunna dagar Som 

en tidig julklapp bjuder 

vi på ett helt nytt inslag 

i glimten: Strövtåg i Sigtuna 

med Åke Ekdahl. 

30 

Bing och bjällerklang Julen har sina egna ljud. Och 

alla har en åsikt om dem. Följ med glimten på en djupdykning 

i säsongens soundtrack. 

05 | Sigtunahem köper vindkraftverk 

08 | Kran är full av vatten 

12 | Julmarknad i Sigtuna stad 

15 | Parkeringsplats på stört 

20 | Märsta blomsterhandel 

23 | Skånelait tar blågul tröja i EM 

24 | Mer om Allvill-utredningen 

25 | En skönare sorts motion 

44 | Seniorer med ena foten i 

framtiden 

46 | Hemma hos Anna-Lisa 

50 | Multikocken Naili på Piccadilly 

55 | demokrati.nu 

58 | Bokälskaren 

62 | En munvig man ifrån Märsta … 

71 | Bygdegården – Ett hus för alla 

ALLTID I GLIMTEN 

04 | Pryltorget 

06 | Vandraren 

18 | Våra områdeschefer 

28 | Vi 5 

48 | På gång i Omtanken 

63 | Kort om sport 

65 | Evenemangskalender 

66 | Krönikan 

69 | vd har ordet 

TÄVLA OCH VINN 

21 | Vinn en julblomma 

64 | Vinn en julfilm 

70 | Korsordet 

Julmarknad 

56 12 20 

i Sigtuna stad 

Märsta 

Blomsterhandel

GRATIS ANNONSERING Har du något 

du vill sälja, byta, köpa eller behöver du 

kanske en dagmatte åt din hund Då kan 

du annonsera helt gratis i glimten. 

Eftersom tidningen har en upplaga 

av 6 500 exemplar och läses av folk som 

är bosatta i ditt närområde så finns det 

goda chanser att du också når fram till 

rätt person. 

ENDA KRAVET vi har är att du är 

boende inom Sigtunahem och att försäljningsvärdet 

inte överstiger 7 000 kronor. 

Glöm inte att ange namn och telefonnummer 

och/eller e-post adress, samt 

det du vill ha med i annonsen. 

Nya leverantörer av 

BREDBAND OCH TV 

Nu är fiber äntligen dragen till samtliga 

Sigtunahems bostadsområden, liksom till 

hushåll i Rosersberg och Til. Tv-sändningen 

kommer från 2 januari 2009 att distribueras 

av Tele2. Som leverantör av bredband 

ges samtliga hushåll möjlighet att välja 

mellan Tele2 och Bredbandsbolaget. I 

samband med detta upphör avtalet med 

Com Hem att gälla. 

Skriftlig information och informationsträffar 

kommer att erbjudas alla hushåll. 

Frejgården 

TAR 

JULLEDIGT 

22 december är Frejgården 

abonnerad. 

23 december – 6 januari 

håller Frejgården stängt 

och öppnar igen den 

7 januari 2009 

Vi önskar er alla 

en God Jul och ett 

Gott Nytt År! 

Valstasatsningen 

NÄSTA NUMMER AV GLIMTEN 

kommer i mars. Skicka in din annons 

senast den 20 februari till adressen: 

”Annons” glimten, Box 509, 

195 25 Märsta, eller e-post: 

marina.ekdal@sigtunahem.se så ser vi 

till att den kommer med i tidningen. 

OM DU VILL får du gärna bifoga en 

bild på det du ska sälja. Observera att vi 

publicerar bilder i mån av plats. 

SÄLJES 

60-tals bokhylla 

2-delad 

Underdel: Hyllplan med skjutdörr 

Övre del: Bokhylla 

Pris: 500 kr 

Lena Helgemar 

telefon 08-591 173 93 

NÄSTA 

nummer 

I MARS 


12 januari Studiecirklar startar – Frejgården 

15 januari 1-årsjubileum Frejgården – Frejgården 

5–6 juni Valstadagen 10-årsjubileum – Vattentornsparken 

19 juni Midsommarfirande – Vattentornsparken 

20 augusti Allsångskväll – Vattentornsparken 

11 december Mångkulturell Jul – Valsta Centrum 

| glimten | nr 4 | 2008

Sigtunahem köper 

vindkraftverk 

Nu är det klubbat och klart. Sigtunahem 

köper ett vindkraftverk i Landskrona för drygt 

trettio miljoner kronor. Och minskar därmed 

koldioxidutsläppen med 60 ton. 

Text: Marina Ekdal | Foto: Bildarkivet 

Vindkraftverket kommer under 

ett normalår producera mellan 

3,6–4,6 GWh el, vilket 

räcker till att täcka minst 

en tredjedel av den fastighetsel som 

Sigtunahem gör av med på ett år. Köpet 

innebär att Sigtunahem kan minska 

sina koldioxidutsläpp med 60 ton under 

motsvarande tid. Upphandlingen av den 

resterande elen håller också på att ses 

över. Meningen är att i framtiden enbart 

använda grön el. Det vill säga energi från 

vatten, vind och biobränsle. 

Anledningen till att Sigtunahem köper 

ett vindkraftverk är i första hand att 

minska koldioxidutsläppen. Fram till nu 

har den ”smutsiga elen” stått för ungefär 

2,5 gånger så mycket utsläpp som 

fjärrvärmen gör per kwh. Genom att 

köpa ett vindkraftverk av Engy AB 

minskar Sigtunahem inte bara sina 

egna utsläpp, utan bidrar också till 

att den totala mängden utsläpp i hela 

landet minskar. Detta eftersom Engy 

nu kommer att bygga ett nytt vindkraftverk 

som ytterligare reducerar 

koldioxidutsläppen. 

Förutom minskade utsläpp av koldioxid, 

medför köpet av vindkraft minskade 

energikostnader motsvarande 

ungefär 800 000 kr per år för bolaget, 

investeringskostnaden inräknad. 

Beslutet klubbades i början av 

november av en enhällig bolagsstyrelse 

och ett lika enhälligt kommunfullmäktige.

Det finns perioder på året då det är lite extra 

tungt att hitta motivation att träna på egen hand. 

November är ett sådant exempel, en månad då 

regnet faller ned. Träden tappar sina löv, och bara 

att klä sig lagom varmt är en konst … 

Text: Robert Zetterquist | Foto: Robert Zetterquist (infälld), Bildarkivet (helsida) 

I 

tidigare reportage här i glimten 

har vi pratat och gett tips 

om flera olika promenadstråk 

inom Sigtuna kommun. Den här 

gången ska vi ge tips om att utnyttja den 

skogsterräng som vi befinner oss i. Jag 

tänker på de elljusspår som finns och det 

är många kilometer. 

I Sigtuna finns Hällsbospåret där flertalet 

kommunmedborgare dagligen passerar. 

I Rosersberg finns en 2,5 kilometer 

lång bana i anslutning till Råbergshallen. 

I Märsta finns två klassiska spår, dels 

Pinbackspåret bakom ishallen, dels Valsta 

elljusspår där du kan välja antingen 2,5 

eller 5 kilometer. 

För kroppen är det perfekt att bege sig ut 

i våra elljusspår och springa eller promenera. 

Det handlar om mjukt underlag och 

kuperad terräng. Du som dessutom är lite 

alert och vågar tänka i nya banor kan också 

avvika från spåret och springa in i skogen. 

Fördelarna med att springa är många. 

Terrängen är kuperad, vilket medför att 

kroppen får känna på olika påfrestningar. 

Snabba stigningar som snabbt förändras 

till nedförsbacke där du tvingas bromsa 

hastigheten med höfterna, för att sedan 

påbörja stigning igen. Det är svettigt men 

ohyggligt skönt efteråt. Att till exempel 

få springa av sig fem kilometer i sitt eget 

tempo är en höjdare. Valstaspåret är ett 

perfekt spår där du väljer själv vilken distans 

du vill springa eller promenera. Det 

kan inte bli mycket bättre. 

Elljusspåret bakom ishallen, Pinbacksspåret, 

är en riktig utmaning. Här kan vi 

prata om tuffa backpartier. Det är många 

idrottslag och enskilda motionärer som har 

sprungit detta spår. Pinbacksspåret ligger 

på en högre höjd och innehåller flera tuffa 

partier där backarna avlöser varandra. Det 

är en riktig utmaning att ta sig igenom 

hela spåret som är lite mer än fyra kilometer 

långt. Vintertid är spåret en bra bana 

även för skidåkare. Får vi bara rikligt med 

snö kan vi se flertalet skidåkare staka sig 

fram genom skogen. 

Jag har tidigare berättat att det handlar 

mycket om att motivera sig för att motionera. 

Nu när vi snart kommer till jul får 

vi också lite ledighet, vilket är en utmärkt 

anledning att ta en långpromenad eller en 

löptur. Det är ett klokt val. Får du dessutom 

möjlighet att utnyttja elljusspåren är 

det jättebra. 

Det viktigaste är att du kommer ut i 

friska luften. Det resulterar i att kroppen 

mår bättre. Och glöm inte vätskebalansen. 

Det är oerhört viktigt att du dricker 

mycket, inte bara efter ett gång- eller löppass 

utan även mitt under träningspasset. 

Tänk positivt – i morgon kan det vara 

för sent. Lycka till med träningen! 


Vårt dricksvatten 

Använd inte varmvatten från 

kranen till dryck eller matlagning, 

spola till det blir kallt. 

Vårt dricksvatten är medelhårt 

på gränsen till mjukt. Alltså ska vi 

dosera lågt i tvättmaskinen. 

Fluorhalten i vårt dricksvatten 

är lägre än 0,2 mg per liter, och ger 

inte kariesförebyggande skydd. 

KRAN ÄR FULL AV 

VATTEN 

Vatten är vårt viktigaste 

livsmedel och en förutsättning 

för allt liv. Ändå ägnar 

vi förvånansvärt föga uppmärksamhet 

åt det som 

kommer ur kökskranen. 

Text: Magnus Alsne | Foto: Bildarkivet 

Varje invånare i Sigtuna kommun 

använder dagligen åtta liter 

kranvatten till dryck och matlagning. 

Men hur mycket vet vi 

egentligen om kvaliteten på det vi häller i 

oss En sökning på Internet visar att vattnet 

som rinner genom Sigtuna kommuns 

system bedöms som ”tjänligt”. Bra eller 

dåligt Ännu en sökning ger betryggande 

resultat; Tjänligt är det högsta betyg 

Livsmedelsverket delar ut åt dricksvatten. 

Och det för något som kostar ynka 0,3 öre 

glaset – smaka på den, Evian! 

Vad är det då vi får för dessa 0,3 öre 

Tja, till att börja med pumpas vattnet 

upp ur Mälaren. Därefter renas det i 

Görvälnverket i Jakobsberg för vidare 

transport – via Sigtuna kommuns 430 

kilometer långa ledningsnät – till din 

kökskran. Så snart du returnerat vattnet 

via toalettstolen, pumpas det i 180 

kilometer långa avloppsledningar till 

Käppalaverket i Lidingö. Där renas det 

förorenade vattnet på ett miljöriktigt sätt 

innan det släpps tillbaka ut i Östersjön. 

Och just det, dessutom tillvaratas slammet 

från reningsprocessen och används som 

gödsel på våra åkrar … pust! 

Hur använder vi då vattnet I Sigtuna 

kommun förbrukas totalt 3,3 miljarder liter 

vatten per år, eller 6 300 liter per minut. Av 

dessa står hushållen för 60 procent, vilket 

betyder att var och en av oss förbrukar 150 

liter dricksvatten per dygn. Av dessa lägger 

vi merparten på hygien, toalett och disk. 

Kanske väl mycket, enligt beräkningar kan 

vi minska vår vattenförbrukning med upp 

till 30 procent, utan att för den skull gå 

smutsiga. Prova att duscha snabbare, sluta 

diska under rinnande vatten, och se till att 

fixa den där droppande kranen, så har du 

kommit en bra bit på vägen. 

Och varför ska vi spara på kranvattnet 

Kanske för att bara en procent av jordens 

vatten är drickbart Nej, faktiskt inte, det 

sköter naturen i ett fenomenalt konstruerat 

kretslopp. Faktum är att de första landdjuren 

bälgade i sig samma vatten som vi 

dricker i dag. Snarare handlar det om att 

minska den energi som går åt för att rena 

vattnet – och i synnerhet den energi som 

krävs för att värma vattnet. En familj som 

fyller varje tvättmaskin med ytterligare ett 

kilo tvätt och sänker temperaturen ett steg, 

minskar snart sin energiförbrukning med 

flera hundra kilowattimmar per år. Gör 

många familjer samma sak blir det många 

kilowattimmar … 

| glimten | nr 4 | 2008

glimten granskar: 

KLIMATSMART 

MAT– DEL 2 

Efter vår granskning av klimatsmart 

mat i höstnumret av glimten, 

har flera läsare hört av sig 

med önskemål om en fortsättning. 

Och eftersom er vilja är vår lag: 

här kommer del 2 i vår djupdykning 

i den gröna djungeln! 

Flaskvatten – Helkorkat 

Att köpa kolsyrat vatten på flaska är inte 

speciellt smart. Förutom att det är mer än 500 

gånger dyrare är kranvatten, har det kraftigt 

negativ inverkan på miljön. Enbart transporterna 

spyr ut 30 000 ton koldioxid per år, 

tillverkning och återvinning av förpackningarna 

ytterligare 70 000 ton. Att kranvattnet 

dessutom håller likvärdig kvalitet borde avgöra 

saken för gott. 

Klimatsmarta konsumenter: Väljer kranvatten, 

både hemma och på restaurangen. 

Fisk – Välj insjöfångat 

Torskbeståndets utarmning har knappast 

undgått någon. Men det finns fler hotade 

fiskar än så; hälleflundra, östersjölax och kolja 

– för att bara nämna några. 

Betydligt bättre alternativ hittar du i 

svenska insjöar, som gös, gädda och abborre. 

Vill du absolut ha en fisk som simmat i havet 

rekommenderas skarpsill från Östersjön, som 

ökat i antal på torskens bekostnad. 

Klimatsmarta konsumenter: Väljer närfångad, 

miljömärkt fisk som tillhör en livskraftig art. 

Jätteräkor – Nej! Nej! Nej! 

Att utnämna det mest osmarta matvalet är inte 

helt enkelt. Men jätteräkor ligger onekligen bra 

till. Några exempel på alla skador som odling 

av jätteräkor ger upphov till är skogsskövling, 

utfiskning, förstörda odlingsmarker, ekonomiska 

och sociala problem … 

Och ändå fortsätter vi att importera hundratals 

ton scampi, tigerräkor och allt vad de nu 

kallas. Idiotiskt! 

Klimatsmarta konsumenter: Ratar alla 

former av jätteräkor, i det här fallet hjälper inte 

ens miljömärkning. 

Tomater – Ulvar i fårakläder 

Någon som minns den gamla rysaren 

Mördartomaterna anfaller Tja, faktum är att 

tomaterna, trots sitt harmlösa yttre, tillhör 

grönsaksdiskens värstingar. Vare sig de odlas i 

handelsgödsel och växthus här hemma, eller 

flygs in från Sydeuropa, bidrar de till stora 

utsläpp av växthusgaser. Tack och lov övergår 

allt fler svenska tomatodlare till ekologisk 

produktion. 

Klimatsmarta konsumenter: Väljer svenskt 

på sommaren och sydeuropeiskt på vintern, 

ekologiskt är självklart. 

Klimatsmart matlagning 

Att enbart tänka klimatsmart då du handlar 

dina matvaror räcker inte. Hur du tillreder dem 

spelar lika stor roll. Med rena spisplattor, plana 

kastruller och lock på grytan gör du stora 

insatser för miljön. 

Andra energisnåla tips är att inte tina mat 

i mikron, och att utnyttja spisens eftervärme. 

Behövs en extra morot kan du alltid räkna på 

hur mycket din elräkning krymper. 

Klimatsmarta kockar: Åker inte bil till affären, 

använder vattenkokare och tar vara på mat 

som inte går åt. 


ÄNTLIGEN 

KOMPOST 

Den 1 april 2009 inför Sigtuna kommun 

kompostering av köksavfall. Men vad 

innebär det i praktiken Följ med när 

glimten tar en närmare titt på världens 

äldsta och bästa återvinningssystem. 


Naturen har förstått det här 

med kompostering. Sedan 

många tusen år bedriver den 

en avfallshantering som bryter 

ned och tar vara på organiskt material. 

Tyvärr har människan inte nått fullt så 

långt, och vårt köksavfall förblir en av planetens 

sämst utnyttjade resurser. 

Men en förändring är på gång. I dag 

erbjuder allt fler kommuner möjligheten 

att ställa ett kompostkärl bredvid soppåsen 

i köket – och den 1 april 2009 är det äntligen 

Sigtunas tur. Självklart kommer vi på 

Sigtunahem att rusta samtliga miljöhus för 

att kunna ta emot hyresgästernas kompost. 

I komposten slänger du matrester, tepåsar, 

äggskal, kaffesump, ja, i princip allt 

inom kostcirkeln och lite till. Nåja, det blir 

väl inte så mycket, tänker du kanske. Men 

faktum är att det blir en hel del. Enligt en 

rapport slänger vi svenskar en tredjedel av 

all inhandlad mat. Illa, och ännu värre blir 

det när vi räknar om det i vikt: 100 kilo 

slängd mat per person och år. Då räknar 

vi inte ens in skal, ben och andra rester. 

Tillsammans kasserar vi 900 000 ton matvaror, 

ett tilltag som orsakar årliga utsläpp 

på 1,9 miljoner ton koldioxid. Det är lika 

mycket som 700 000 bilar eller 460 000 

oljeeldade villor. 

Till den dag vi lär oss planera våra matinköp, 

är kompostering den absolut bästa 

metoden att ta vara på vårt köksavfall. 

Nedbrytningen börjar direkt i miljöhuset 

Kompostering 

Det finns sätt att påskynda nedbrytningsprocessen 

i komposten, här 

är några: 

n Var sparsam med köttben 

n Dela stora avfallsstycken i mindre 

bitar 

n Finfördela citrusskal 

med hjälp av syre, smådjur och mikroorganismer 

– i en näve kompost kan det 

finnas fem miljarder levande organismer. 

Därefter återvinns våra rester på flera olika 

sätt. En hel del omvandlas till kompostjord, 

ett betydligt mer miljövänligt gödningsmedel 

än blomjord och konstgödsel. 

En annan vanlig metod är att behandla 

köksavfall i en rötningsanläggning, där 

man utvinner biogas som kan användas till 

att värma hus och driva biogasfordon. 

Men det räcker så för i dag. Vi är övertygade. 

Och vi hoppas att du är det. Så ta 

chansen att göra en insats för miljön. Den 

1 april börjar vi! 

10 | glimten | nr 4 | 2008

Konsten att klä 

sig ekologiskt 

Ta begreppet ekologi – vetenskapen om 

samspelet mellan organismer och deras omgivning. 

För femton år sen var det en term 

för fackfolk. Idag är det ett begrepp som de 

flesta människor har koll på. Något tillspetsat 

kan vi säga att fler och fler blir mer och mer 

ekologiska. Det innebär också att marknaden 

för ekologiska varor växer. Och en trend som 

är starkt på gång är ekologiska kläder. Vi talar 

då om kläder som tillverkats utan användning 

av miljöfarliga material. Exempel på 

icke-miljöfarliga material är ekologisk bomull 

och ekologisk hampa. Idag hittar du ekologiska 

kläder hos de stora klädkedjorna. Bor 

du långt från affärer som säljer ekologiskt kan 

du hitta en massa erbjudanden på webben. 

Om du känner dig osäker på vad som är 

genuint ekologisk, så är märkningarna Rättvisemärkt 

och Rena Kläder en bra utgångspunkt. 

Du ska vara medveten om att det på 

kort sikt är något dyrare att handla ekologiskt. 

Men på lite längre sikt tjänar både du 

och miljön på att du väljer ekologiska kläder. 

Och det kan ju vara skönt att veta. 

Kompenserade 

utsläpp 

Håll koll på foten 

Allt vi människor gör här på jorden lämnar 

avtryck. Man talar om ekologiska fotavtryck. 

Maten vi äter, kläderna vi använder och så vidare. 

När vi handlar mat eller köper kläder gör 

vi val som påverkar planeten. Samma sak när vi 

tar cykeln eller bilen till jobbet. Och när vi tvättar 

vår tvätt, väljer vår bostad och så vidare. 

Det är helt enkelt så att varje människas livsstil 

motsvarar ett visst utrymme på jorden. 

Det ekologiska fotavtrycket är den yta av 

land och vatten som går åt för att försörja ett 

lands invånare med mat, utrymme för bostäder 

med mera samt den yta som går åt för att 

suga upp växthusgaser. Industrialiserade länder 

har stora ekologiska fötter och utvecklingsländer 

små. Idag gör man bedömningen att 

det för varje person finns maximalt 1,8 hektar 

mark och vatten. I Bangladesh använder man 

0,6 hektar per person. I Sverige är avtrycket 

i snitt 7,5 hektar. Vi lever alltså på alldeles för 

stor fot. Om hela jordens befolkning levde 

svenskt, skulle vi behöva 3,4 jordklot. 

Klimatkompensation Betyder det att jag kan 

få ersättning om det är busväder på semestern 

Nä, så är det tyvärr inte. Klimatkompensation 

innebär att företag, organisationer 

eller individer frivilligt kompenserar för de 

koloxidutsläpp som de egna aktiviteterna 

leder till. Här betalar man alltså för att lika 

mycket koldioxid sparas in någon annanstans. 

Säg att din flygresa leder till två ton koloxid, 

då kan du investera i ett projekt som ger motsvarande 

minskning av koloxid. 

I princip finns det två typer av kompensation: 

dels investering i energibesparingar, 

förnybar energi eller trädplanteringar, dels köp 

av utsläppsrätter. 

Visste du förresten att medelsvenssons aktiviteter 

alstrar runt sju ton koldioxid på ett år Ett 

ton motsvarar ungefär 500 mils bilkörning. Om 

nu Svensson verkligen vill värna om klimatet, så 

bör hon eller han göra något åt sin livsstil. 

Helena Markstedt, Rättvisemärkts generalsekreterare, 

klär sig redan klokt. 

En man 

mitt i miljön 

Fullsatt på Märsta bibliotek. Den mångsidige 

underhållaren Staffan Lindberg framförde 

sin klimatshow ”Det finns bara dåliga kläder”. 

Här bjöd han bland annat på en uppskattad 

enmansopera. 

Staffan talade också om sin koloxidhushållning 

som innebär att han sorterat bort alla 

kortare bilresor. Istället använder han en elmoppe 

som laddas för 1 krona och 50 öre och 

sedan kan köras hela 5 mil. Siffror som borde 

få världens alla SUV:ar att rodna. 

Vidare presenterade han sin idé om Inåtpratet 

som en möjlig lösning på klimatproblemet. 

Men om du vill satsa på att prata inåt, ska 

du inte glömma att andas ut i en påse som du 

sedan försluter väl och gräver ner i din eller 

någon annans trädgård. Klart klimatsmart. 

glimten | nr 4 | 2008 | 11

Julmarknad 

i Sigtuna stad 

Nu står snart julen för 

dörren och Sigtuna stad 

bjuder åter till fest. Den 30 

november inleddes de traditionella 

julmarknaderna 

med ett marknadstorg som 

dignar av mat, godsaker 

och julpynt. 

Text: Marina Ekdal | Foto: Sigtuna Turism 

Som traditionen sig bör kommer 

köpmän, gårdfarihandlare och 

hantverkare från hela Sverige för 

att med sina alster spegla svensk 

jul och svenska jultraditioner. Här trängs 

julmarknadens alla klassiska julvaror som 

tomtar och halmbockar, handstöpta ljus, 

julegran och kransar, julkorvar och hemgjord 

senap, stickat, tovat, virkat och vävt. 

Därtill julmusik, luciakröning, tomte i 

Drakegården och nalledoktor. 

Det är bråda dagar på Sigtuna Turism. 

För vilken gång i ordningen vet egentligen 

inte Liselott Fransson och Maria Collin 

som sedan några år tillbaka håller i planeringen 

och genomförandet. Kanske firar 

man till och med 50-års jubileum 

– Några påstår att julmarknaden anordnades 

första gången 1958, andra 1959 och 

åter någon 1960. Om du som läser det här 

vet exakt när julmarknaden i Sigtuna hölls 

första gången, och kanske till och med 

har bilder, så hör gärna av dig till oss, ber 

Liselott Fransson. 

Från början var det företagarna i staden 

som genomförde julmarknaden i Sigtuna. 

En av initiativtagarna var familjen Almlöf, 

som vid den tiden ägde stadens blomsteraffär. 

Då förlades julmarknaden till endast 

en adventssöndag, den andra i advent. Och 

fortfarande menar Liselott Fransson, är 

det flest besökare just den söndagen. 

Trots att julmarknaden i Sigtuna nu 

har några år på nacken möter den uppmärksamme 

många kända ansikten. Till 

dem hör Märta Ådeby, 82 år, som säljer 

hemvävda mattor, liksom Gran-Einar som 

säljer julgranar. 

– Vi får årligen många förfrågningar 

från olika intressenter som vill komma 

och sälja sina produkter. Vi är dock måna 

om att hålla på traditionen, och prioriterar 

handlare med produkter i linje med gammal 

svensk jultradition, poängterar både 

Maria Collin och Liselott Fransson. 

Att hålla på traditionen förtar dock inte 

det faktum att det varje år tillkommer nya 

torghandlare. Nytt för i år är hantverk från 

Gotland och Rättvik, bland annat tenntrådsslöjd. 

Och så löjrom från Kalix. 

– Det är roligt med produkter från lite 

olika delar av Sverige. Löjrom från Kalix 

har vi inte haft förut. Utöver löjrom finns 

även typiskt norrländska charkuterier till 

försäljning, fortsätter Liselott Fransson. 

Förutom torghandel bjuder Sigtuna 


julmarknad även på en rad traditionella 

aktiviteter, som Luciakröningen, tomtens 

besök i Drakegården och inte minst nalledoktorn, 

Björn, som den fjärde advent som 

vanligt finns på plats i Drakegården för att 

laga såväl trasiga nosar som avbrutna ben. 

– Sedan får vi ju naturligtvis besök av 

tanterna och farbror blå den andra advent, 

och så Rådhusjakten som äger rum den 

första. Att leta rådhus i skyltfönster är en 

tradition sedan allra första början, påpekar 

Maria Collin. 

Samtliga butiker, restauranger och 

kaféer i staden håller öppet under adventssöndagarna. 

Och har man inte lust att köa 

för en kaffetår finns det möjlighet att 

köpa kolbullar, alternativt varm korv på 

torget. Just korvförsäljningen är förbehållet 

föreningarna Sigtuna IF och kanotklubben 

Mälarpiraterna. Dessutom är 

parkering gratis. 

– Det är och har varit problematiskt med 

parkering i Sigtuna stad under adventssöndagarna. 

Men kommunen brukar ha 

överseende och tillåta parkering längs 

Uppsalavägen, och så går det att parkera på 

S:t Pers skolgård, menar Liselott Fransson. 

– Dessutom brukar Swebus köra extra 

turer dessa söndagar, så vi vädjar verkligen 

till alla att åka kommunalt om det går, tilllägger 

Maria Collin. 

För många besökare väntas, någonstans 

mellan 10 000 och 15 000 varje söndag 

beroende på väder. Det är långt över antalet 

invånare totalt i staden. Vi är nämligen 

många som har som tradition att besöka 

Sigtuna julmarknad någon söndag i advent. 

Björn Ulvaeus med familj, Carola Häggqvist 

och Kerstin Dellert är bara några i raden. 

– Ovetandes fick vi se i ett månadsmagasin 

alldeles nyligen ett helt uppslag 

kring julmarknader, och vilken var på bild 

om inte Sigtuna stads. Skansen fick bara 

en liten notis. Det kändes stort, avslutar 

Maria Collin. 


Personal | Sigtunahem 

Källa till inspiration för Urban: 

800 metersskrapan Burj i Dubai. 

Förstärkning på 

UNDERHÅLL 

Text: Marina Ekdal | Foto: Stock.XCHNG 

Äntligen, kan tyckas, har Sigtunahems- och 

Urban Thoréns vägar korsats. Sigtunahem, 

som är i så stort behov av ytterligare en driven, 

kundorienterad projektledare. Och Urban 

Thorén som sedan länge närt en dröm att få 

arbeta i just fastighetsbranschen visar det sig. 

Vilken lyckträff! 

Med Urban Thorén följer nämligen inte bara 

en civilingenjörsexamen och flera års erfarenheter 

inom fastighetsbranschen, utan också 

år av erfarenheter inom kundservicearbete, 

bland annat hos telekomjätten ”3”. 

Urban Thorén 

Ålder 32 år 

Familj Sambo 

Bor Brf, Kungsholmen 

Utbildning Civilingenjör, KTH 

Karriär Kundservicearbete ”3”, arbetsledare 

UJ Byggnads AB, arbetsledare, projektledare 

och platschef – Allians (senare Senectus AB). 

Fritidsintressen Älskar att resa, har bara under 

senaste året varit till Portugal, Mexico och Italien. 

Gillar dessutom fotboll från TV-soffan och 

film. Favoriten framför andra är Robert De Niro. 

Visioner Att leva här och nu. Livet går inte ut 

på att trycka på ”fast forward”. Man riskerar bara 

att aldrig bli nöjd. 

Vad var det som lockade dig till 

Sigtunahem En rolig utmaning. Sigtunahem verkar 

vara ett företag med siktet inställt på framtiden. 

Dessutom har jag alltid velat jobba med fastigheter, 

en bransch som känns utvecklande. 

Hur kommer Sigtunahems hyresgäster märka 

att du är på plats Jag kommer framförallt att 

arbeta med stambyten och vissa BIK-projekt. Det vill 

säga projekt som är resultat av samarbetet mellan områdeskontoren 

och de lokala hyresgästföreningarna. 

Med tanke på Sigtunahems ny- och ombyggnation, 

vad är god arkitektur för dig 

God arkitektur är där människor vill vara och bo. 

Arkitekturen ska tjäna de boende, så att de trivs. Det 

är viktigt för mig. 

Vilken är din favoritbyggnad Burj i Dubai. En 

skrapa som mäter 800 meter på höjden. Jag gillar 

höga hus, hus som ger karaktär åt en stad, en 

skyline. Det kanske motsäger lite det jag svarade tidigare, 

men så är jag ju född, uppvuxen och boende 

på Kungsholmen i Stockholms innerstad. 


Våra kvarter | Sigtunahem 

PARKERINGSPLATS 

Norrbacka, Frejgatan och Lyckostigen. Här finns 

lediga parkeringsplatser och möjlighet att hyra 

redan idag. Oavsett var du bor och oavsett om 

du är hyresgäst hos Sigtunahem eller inte. 

PÅ STÖRT! 

Priser för p-plats 

Vill du hyra parkeringsplats i 

Norrbacka på Frejgatan eller 

Lyckostigen Gå då in och 

registrera dig i Sigtunahems 

intressebank, www.sigtunahem.se 

Är du intresserad av biluppställningsplats 

i andra Sigtunahemområden är du 

dock tvungen att inneha ett lägenhetskontrakt. 

Och som regel kan du bara söka 

bilplats i det område du bor. 

Sigtunahem erbjuder en rad olika typer 

av bilplatser. Det finns parkeringsytor med 

och utan el-uttag, liksom varm- och kallgarage. 

Därtill erbjuds boendeparkering i 

vissa områden, det vill säga att man köper 

periodvis biljetter via parkeringsautomat 

och parkerar inom anvisat område. 

Även du som redan bor hos Sigtunahem 

måste gå in på hemsidan och registrera 

dig för en bilplats. Är du redan registrerad 

lägger du helt sonika till att du 

dessutom vill söka bilplats. Det gör du 

under ”ändra registrering”. Kom ihåg att 

fylla i område och typ. Sedan är det bara 

att söka på samma sätt som när du söker 

bostad. 

Alla lediga bilplatser publiceras tisdagar 

och ligger ute på hemsidan till nästkommande 

torsdag. Därefter skickas erbjudande 

till den med flest poäng. Poäng 

räknas från den dag man registrerar sitt 

intresse för bilplats. Man kan däremot inte, 

som i andra fall, tillgodoräkna sig poäng 

för boendetiden. 

Parkeringsplats 99 kr/månad 

Parkeringsplats med eluttag 

217 kr/månad 

Kallgarage 361 kr/månad 

Varmgarage från 533 kr/månad 

Det är viktigt att man svarar på anvisat 

erbjudande. Det gör man via sin personliga 

sida på hemsidan. Tackar man ja till 

erbjudande, skickas ett kontrakt hem som 

ska signeras och returneras inom en vecka. 

Bindningstiden för bilplats är nio månader, 

uppsägningstiden är tre månader. 

Tänk på att även om du inte är i behov 

av bilplats just nu, är det bra att registrera 

sig för att samla poäng. Tänk också på 

att alltid uppdatera dina personuppgifter. 

Du kanske har bytt telefonnummer, mailadress 

eller precis flyttat 

Text: Marina Ekdal, foto: Bildarkivet 



BIK 

2008 

i bilder 

I höstas var det återigen dags för 

Sigtunahems årliga Boinflytandekonferens, 

och som vanligt tog 

många hyresgäster chansen att 

påverka sitt boende. Glimten var 

självklart på plats med en kamera. 

Mer om det som diskuterades kan 

du läsa på nästa uppslag. 

ett Enkelt sätt 

att betala hyran 

LOKALTYP KONTOR 

Yta 76 kvm Adress Stationsgatan 3 i Märsta 

Beskrivning Kontor med tre arbetsrum mycket centralt 

beläget nära Märsta station, med kök, toalett och förråd. 

Hiss, balkong och bredband. 

Kommunikationer Till Märsta pendeltågstation är det 

cirka 200 meter. Där finns mycket goda kommunikationer 

till Stockholm, Uppsala (tåg) och Arlanda (buss). 

Parkering P-plats finns att hyra. 

Närservice Livsmedelsbutik, restauranger, bank och 

annan närservice finns i kvarteret. 

Tillträde 2008-04-01 

Autogiro är ett enkelt och bekvämt sätt att betala den återkommande 

hyran utan att behöva bevaka förfallodagar och köa på post eller bank. 

Med autogiro sköter banken betalningen åt dig. Du kan alltid lita på att din 

hyra betalas i tid, även när du är bortrest. 

Du tecknar medgivande, det vill säga kommer överens med oss på 

Sigtunahem om att hyresbetalningarna ska dras via autogiro. Betalningarna 

överförs då automatiskt från ditt bankkonto på förfallodagen. På rätt dag 

och i rätt tid. Vi aviserar dig om betalningen, både vilket belopp som ska 

dras och vilket datum dragningen sker. Därefter kommer du dock inte få 

något hyresbesked per post från oss. 

Så här skaffar du autogiro Vill du betala din hyra via autogiro fyller du 

i en medgivandeblankett. Blanketten kan erhållas från oss på Sigtunahem 

eller laddas ner från vår hemsida. 

Blanketten skickas därefter ifylld och påskriven till: Sigtunahem, 

Marianne Norling, Box 509, 195 25 Märsta. Observera att autogiro inte 

kan användas av dig som har Plusgiro. 

E-faktura Snabbt och enkelt kan du som är hyresgäst hos Sigtunahem nu 

också betala din hyra via e-faktura. Detta innebär att du får hem din räkning 

elektroniskt via din Internetbank. Räkningen presenteras på din bildskärm 

på ett enkelt och lättöverskådligt sätt. Och när du ska betala räkningen 

finns all betalningsinformation redan ifylld. Det enda du behöver göra är att 

godkänna för betalning. 

Anmälan Förutsatt att du har tillgång till Internet, och är ansluten till 

Internetbanken, kan du gå in på din Internetbanktjänst och anmäla dig i 

listan över anslutna företag. 

När du blivit registrerad får vi din anmälan från banken. Därefter ändrar 

vi din betalning från vanlig pappersfaktura till e-faktura. Varje månad får du 

när e-fakturan sänds ut, ett meddelande i din Internetbank att du fått en ny 

faktura. Du får därefter inget hyresbesked per post från oss. 



Sigtunahems öppettider 

Här är de tider som Sigtunahems Kundservice på Stationsgatan 

6 i Märsta har stängt, eller stänger tidigare. 

År 2008 

Måndag 22 december 9.00–16.00 

Tisdag 23 december 9.00–12.00 

Julen 24–26 december Stängt 

Måndag 29 december 9.00–16.00 

Tisdag 30 december 9.00–16.00 

Onsdag 31 december Stängt 

ATT TÄNKA PÅ … 

För dig som fortfarande betalar manuellt via bank eller kassaservice. 

För att dina pengar ska komma in rätt till oss är det viktigt 

att du på inbetalningsblanketten anger: 

n kundnummer (finns på ditt hyreskontrakt 

samt på hyresavin) alternativt 

n personnummer på den som står på 

kontraktet eller 

n lägenhetsnummer (alla 12 siffor måste vara med) och OCR-nummer 

(finns på hyresavin). 

KLIPP UT OCH SPARA 

År 2009 

Torsdag 1 januari stängt 

Fredag 2 januari 9.00–16.00 

Måndag 5 januari 9.00–12.00 

Tisdag 6 januari stängt 

Torsdag 9 april 9.00–12.00 

Fredag 10 april stängt 

Måndag 13 april stängt 

Torsdag 30 april 9.00–12.00 

Fredag 1 maj stängt 

Onsdag 20 maj 9.00–12.00 

Torsdag 21 maj stängt 

Fredag 22 maj stängt 

Fredag 5 juni 9.00–12.00 

Torsdag 18 juni 9.00–12.00 

Fredag 19 juni stängt 

Fredag 30 oktober 9.00–12.00 

Onsdag 23 december 9.00–12.00 

Julen 24–25 december Stängt 

Torsdag 31 december Stängt 

Vill du veta mer Gå in på vår hemsida: www.sigtunahem.se eller ring 

oss på kundtjänst 08-591 796 90. 

Under perioden maj–augusti stänger Sigtunahem 

klockan 14.00 på fredagar. 



VÅRA OMRÅDESCHEFER OM: 

Sigtunahems samarbete med de lokala hyresgästföreningarna och 

resultatet av årets BoInflytandeKonferens 

SIGTUNA 

Helen Bodin 

centrala Märsta 

Göran Skånberg 

Hur många Lokala 

hyresgästföreningar, 

Lhgf, finns i ditt område 

Hur fungerar 

samarbetet med dem 

Jag har ansvar för drygt 1200 hushåll. Inom mitt 

område finns det tre Lhgf som är aktiva och två 

som håller på att bildas. Vi har överlag bra samarbete. 

Ungefär 850 lägenheter och fyra Lhgf. Det fungerar 

bra med undantag för Vänortsringen. Men jag tror att 

en lösning är nära, och vill uppmana alla där att komma 

till nästa Bomöte. Så är Centrala Märsta lite speciellt, 

vars områden och fastigheter har helt olika karaktär. 

Hur ofta träffas ni 

Vi brukar ha två Bomöten per år och ungefär fyra 

samrådsmöten per etablerad Lhgf. Regelbundenheten 

i de nya återstår att se, men det blir nog 

något liknande. 

Vi har två till tre Bomöten per förening och år, något 

fler samrådsmöten och därtill informella träffar efter 

behov. 

En gemensam 

aktivitet med samtliga 

Lhgf är de årliga 

BoInflytandeKonferenserna. 

Vad blev 

resultatet av årets 

Årets BIK gick under temat miljö- och energibesparing. 

Vi har pratat om att göra ett testprojekt i 

Brännbo vad gäller sopsorteringen. Beroende på 

utfallet går vi vidare till andra delar av beståndet. 

Vi var eniga om att det är allas vårt beteende som 

måste ändras för att spara energi och miljö. Vi har 

en del idéer om hur vi ska gå vidare. 

Ett positivt konstaterande var att alla fjolårets förbättringsförslag 

genomförts. Årets BIK fokuserade på energi 

och miljö. Vi lärde oss bland annat att vädra med 

korsdrag istället för fönster på glänt. Jag informerade 

att minst två luftvärmepumpar ska installeras på prov 

på Lindvägen som idag har direktverkande el. Det blir 

spännande att se vilka besparingar det medför. 

Sigtunahem har 

sedan många år Boinflytandeavtal 

med 

Lhgf. Hur påverkar 

de ditt arbete 

Med 2500 hyresgäster i området är väl fungerande 

Lhgf ett stöd för mig som områdeschef. Tillsammans 

ser vi till att hyresgästerna får inflytande över 

och kan påverka sitt boende. Att Lhgf företräder 

alla hyresgästers vilja, behov och önskemål underlättar 

vårt arbete och åtgärdsprioritering. 

De har bland annat möjliggjort självförvaltning på 

Stockholmsvägen. Dessutom ser de till att jag, som områdeschef, 

informerar och ger de boende möjlighet att 

påverka sitt boende. Avtalet om standardförbättrande 

åtgärder låter de boende förbättra området på sätt som 

annars inte skulle bli av. 

Hur vill du utveckla 

samarbetet med Lhgf 

i ditt område Vilka 

effekter skulle det få 

Vi har ett bra samarbete redan i dag. Jag önskar 

bara att fler ville engagera sig i arbetet med Lhgf. 

En person eller liten grupp kan göra små saker, 

större grupper desto mer. 

Att arbeta mer långsiktigt. Att i frågor av större omfattning 

få möjlighet att arbeta efter en plan som kanske 

sträcker sig över flera år och som då får utrymme i 

budget. 



Norrbacka 

Kevin Dunne 

Tingvalla 

Kenneth Hedlund 

VALSTA 

Harry Savolainen 

Ungefär 1050 hushåll och tre Lhgf. Vi har bra 

kontakt och ett bra samarbete. Representanterna 

är engagerade, väl insatta i verksamheten 

och gör mycket för övriga hyresgäster. 

Det finns ungefär 850 lägenheter och tre 

Lhgf inom mitt område. Samarbetet fungerar 

mycket bra. 

Jag ansvarar för drygt 1 200 hushåll och 

samarbetar med fyra Lhgf. Jag måste säga 

att det fungerar jättebra med samtliga. 

Vi träffas formellt på en rundvandring, ett 

Bomöte och ett samrådsmöte per halvår. 

Vi träffas formellt sex gånger om året per förening. 

Därutöver träffas vi informellt ungefär 

var 14:e dag. Det är mycket uppskattat av 

båda parter. 

Vi har ett par Bomöten per år med respektive 

förening samt tre till fyra samrådsmöten. 

Årets BIK, som var min första, var väldigt 

givande och väckte många tankar. Vi pratade 

mycket om komposteringen som införs nästa 

år, om möjligheten att informera i skolor, samt 

att utveckla dataspel i miljöfrågor med gubben 

”Sigtunahem”. Vi pratade även om att införa 

en introduktion för nyinflyttade, liksom om 

energibesparingsåtgärder. 

Vi kom överens om de huvudsakliga målen 

gällande underhåll och drift. Vi såg tillbaka 

på 2008 års mål och samarbete, och var 

överens om att det varit ett mycket positivt 

samarbete där vi gemensamt uppnått de 

satta målen. Vi enades även om framtida 

energisparmål, vilka med all säkerhet ingår i 

vår handlingsplan 2009. 

Årets konferens fokuserade på miljö och 

energisparåtgärder. För mitt område betyder 

det i sak att vi ska titta på belysningar i källare 

och tvättstugor. Vi ska bland annat montera 

in rörelsedetektorer för att undvika att det 

lyser dygnet runt. 

Jag tycker avtalen är mycket bra. De ger riktlinjer 

för hur och i vilket omfång arbetet med 

Lhgf ska bedrivas. De är utförliga vilket är bra 

för mig som är ny. 

Avtalet är ett levande dokument som vi har 

i vårt fikarum, och som ger oss möjlighet att 

motsvara våra kunders önskningar och krav. 

Samtidigt är de ett slags styrdokument för 

de formella delarna av samarbetet, det vill 

säga att protokollförda beslut genomförs och 

avslutas. 

Den dialog vi har på samråds- och bomöten 

ger oss möjlighet att få veta vad våra hyresgäster 

vill prioritera och hur de vill utveckla 

sitt respektive bostadsområde. Det hjälper 

oss att inte göra fel saker, vilket naturligtvis är 

mycket bra. 

Vi har ett bra samarbete redan i dag. Jag har 

i dagsläget svårt att se hur det skulle kunna bli 

ännu bättre, men får väl återkomma nästa år 

när jag har mer erfarenhet. 

Jag upplever att vi funnit en samarbetsform 

som båda parter känner fungerar väl. Det är 

nästan alltid fullt på våra Bomöten och konversationen 

är saklig och konstruktiv. Jag vill 

här tacka Mikael Einarsson, Anders Kotorman 

och Niklas Isaksen för ett bra arbete. 

Det finns inte något svar på den frågan i dag. 

Men det är något vi diskuterar med Lhgf för 

att få fler delaktiga i sitt boende. 


MÄRSTA BLOMSTERHANDEL 

En av Sigtunahems trognaste lokalhyresgäster. 

Nästan lika gammal som bebyggelsen själv. 

Text: Marina Ekdal | Foto: Bildarkivet och Fredrik Annerskog

Våra lokalhyresgäster | Sigtunahem 

Dagen till ära tänker vi göra ett 

besök i Märsta blomsterhandels 

lokaler på Stationsgatan 3. 

Utanför står senhöstens mest 

eftertraktade blommor i rader och lyser upp 

en i övrigt ganska grå och trist höstdag. 

Olika färger av ljung trängs med aster, cyklamen 

och krysantemum. Som vi kliver in 

bland blomdofterna möts vi av två butiksanställda 

i full färd med begravningsbinderier. 

Det är Malin Andersson, florist, och Rose- 

Marie Ernst, butikschef som är på plats. 

– Jag började här redan 1969, berättar 

Rose-Marie Ernst. Med undantag för 

några år i blomsterhandeln i Märsta centrum 

har jag varit den här butiken trogen 

under alla år. 

Höstfärgerna trängs inte bara utanför 

Märsta blomsterhandel, så även inne i 

butiken. Snittblommor och krukväxter i 

en aldrig sinande skala rosa, lila och bränt 

gula nyanser. Bland snittblommorna dominerar 

rosor. 

– Oavsett årstid säljer rosor allra mest. 

Visst går det trender i blomsteruppsättningar 

och krukväxter precis som i allt 

annat. Men det är inget vi riktigt märker 

av. Kanske beror det på vår profil som 

mer ”klassisk”, tillägger Malin Andersson 

samtidigt som hon lägger sista handen vid 

sitt blombinderi. 

Brudbuketter och just begravningsbinderier 

har blivit Märsta blomsterhandels signum 

får vi veta. I övrigt står just klassiska 

snittblommor för den största efterfrågan. 

Dock inte färdiga buketter, utan lösa blommor 

som man kan komponera själv. 

– Klassiska blommor till en klassisk, trogen 

och enormt vänlig kundskara, skyndar 

sig Rose-Marie Ernst att tillägga. Det är 

en av anledningarna till att affärerna går 

bra. Riktigt bra. 

– Tillsammans med läget förstås, inflikar 

Malin Andersson. Läget här är toppen 

för den här typen av verksamhet. 

Märsta blomsterhandel får blomleveranser 

varje dag. De kommer från Uppsala, 

Holland, Årsta partihallar och en rad 

andra ställen. Och jag får äntligen ställa 

frågan jag alltid undrat över. Hur kan 

man veta hur många blommor som går åt 

Måste inte mycket slängas 

– Nej, faktiskt inte. Vi slänger näst intill 

inget alls. Mycket beroende på vår jämna, 

trogna och underbara kundskara som 

efterfrågar just det klassiska. Rosor, nejlikor 

och tulpaner förstås, i tulpantider. 

– Förresten arbetar ju en av våra trognaste 

kunder hos er på Sigtunahem, Britt Flodin, 

skriv det, säger Rose-Marie Ernst med 

glimten i ögat. 

Märsta blomsterhandel har totalt fyra 

anställda, och hette fram till 1986 Skarins 

blomsterhandel. Blomsterhandeln i Märsta 

centrum är en systerbutik med samma ägare. 

Någon konkurrens känner man inte av. 

– Plantagen handlar mer om trädgård. 

Blomsterlandet om färdiga buketter. Vi 

säljer lösa blommor som vi binder efter 

kundens alla önskemål. 

Jultävling! 

Vinn en julblomma från Märsta 

blomsterhandel. Allt du behöver 

göra är att ange ditt namn och 

telefonnummer och maila det till: 

marina.ekdal@sigtunahem.se 

eller skicka det till: 

glimten, AB Sigtunahem, 

Box 509, 195 25 Märsta 

Märk e-mailet eller brevet: 

”Julblomma”. 

Vi vill ha ditt svar senast fredagen 

den 19 december. 10 vinnare 

vinner var sin julblomma som 

finns att hämta i Märsta blomsterhandel 

den 20–23 december. 


Våra entreprenörer | Sigtunahem 

Sigtunahem – föredöme 

FÖREDÖME 

ur brandsäkerhetssynpunkt 

Alla fastighetsägare ska enligt lag systematiskt 

förebygga brand- och personskador. Något som 

Sigtunahem länge lagt stor vikt vid, och som i dag 

gör bolaget till ett föredöme i branschen, 

enligt Henrik Jansson, Mälardalens Brandservice. 

År 2004 trädde lagen om systematiskt, 

förebyggande brandskyddsarbete 

i kraft. Och den 

har haft avsedd effekt inom 

fastighetsbranschen på många sätt, menar 

Henrik Jansson, Mälardalens Brandservice. 

Sedan många år den entreprenör 

som sköter den årliga brandöversynen i 

Sigtunahem. 

– Framförallt ser man att kunskapen 

inom fastighetsbolagen ökat avsevärt. Det 

finns en annan och mycket bättre organisation 

generellt. Även om skillnaderna fastighetsbolagen 

emellan fortfarande är stor. 

Inom Sigtunahems fastighetsbestånd 

ser Henrik Jansson bevis för det ökade 

engagemanget i varje trapphus. Där är det 

numera rent från privata tillhörigheter, 

vilket tidigare utgjorde en direkt livsfara 

sett ur brandsäkerhetssynpunkt. Vidare är 

brandvägar och branddörrar tydligt markerade 

och nödutgångar i höghusen försedda 

med en särskild form av belysning. 

– Sigtunahem har verkligen investerat i 

trygghet och säkerhet. Bland annat i nödbelysningen 

i trapphusen till höghusen på 

Södergatan och Sätunavägen 1. Det betyder 

belysta trapphus oavsett om det sker 

ett strömbrott i övrigt. 

Förutom att Mälardalens Brandservice 

tillsammans med Sigtunahems brandskyddsansvariga 

årligen genomför kontroller, 

servar man redskap, rökluckor och 

utrymningsvägar, ser till att belysningen 

fungerar och att brandredskap finns. 

– Det är stor skillnad på kunskap och 

intresse nu jämfört med bara för några år 

sedan, konstaterar Henrik Jansson. I dag 

ringer man och frågar om minsta detalj, 

och har till och med installerat timer på 

alla kaffebryggare. Sigtunahem är verkligen 

ett föredöme alla kategorier! 

Text: Marina Ekdal, foto: Stock.XCHNG 

Checklista inför jul 

• Köp brandstrumpor till julljusen 

• Kontrollera att brandvarnaren fungerar 

• Ha inte lättantändliga saker på 

balkongen 


SKÅNELAIT TAR 

TRÖJA I EM 

Text: Robert Zetterquist 

Foto: Anders Lundgren 

Madeleine Grundström, 

före detta Skånelaspelare, 

numera professionell i 

Danska Aalborg, är uttagen 

till det svenska landslag 

som spelar EM i handboll i 

Makedonien. 

Den 2–14 december avgörs damernas 

Europamästerskap i handboll. Platsen är 

Skopje och Ohrid i Makedonien. I Sveriges 

gruppspel väntar Ryssland, Vitryssland 

och Österrike. De tre främsta nationerna 

går vidare till slutspel. 

– Där hoppas jag att vi kommer att 

kvalificera oss. Vi har ett bra landslag 

för närvarande och det känns bra inför 

mästerskapet, säger Madeleine ”Madde” 

Grundström, före detta Skånelaspelaren 

och numera proffs i danska Aalborg. 

Trots en allvarlig knäskada har inte 

28-åriga Madde Grundström lagt handbollsskorna 

på hyllan, utan envist jobbat 

med rehabträning och haft en målmedveten 

inställning att komma tillbaka till 

världseliten. Inför säsongen 2008/09 

valde Madeleine Grundström att lämna 

FC Köpenhamn för spel i Aalborg. 

Grundström, som hittills hunnit spela 

137 landskamper i A-landslaget, var en av 

de stora profilerna i det blågula landslag 

som gjorde succé i de olympiska spelen i 

Kina i augusti månad. 

– Jag hoppas att vi kan ta med oss den positiva 

trend vi hade under OS och se till att 

vi hävdar oss bra under EM. Här möts den 

yttersta eliten och det är självklart ett tufft 

mästerskap som väntar oss, säger Grundström 

till glimten några veckor före EM. 

Madeleine Grundström är sedan flera 

år tillbaka proffsspelare, vilket innebär att 

hon kan ägna mycket tid till träning och 

match. Men vad vet hon egentligen om de 

kommande EM-motståndarna 

– På papperet känns det som att vi har bra 

möjligheter att gå vidare till slutspel. Ryssland 

är alltid starka, men vi gav dem en 

match i OS och ingenting är omöjligt. Vitryssland 

och Österrike har vi mycket goda 

chanser att besegra. Det gäller att hela laget 

är starka, då är vi svårslagna, säger Madeleine 

Grundström som berättar att hon 

följer från Danmark hur det går för hennes 

tidigare klubbar Skånela IF och Skövde HF. 

– Det var länge sedan jag lämnade 

Skånela, och de tjejer som spelar i dagens 

Skånela känner jag inte särskilt bra, men 

visst följer jag hur det går i den svenska 

elitserien. 

Madeleine avslöjar också för glimten att 

nästa sommar kommer att innehålla mer 

än bara handboll. Madeleine Grundström 

ska gifta sig med Mattias Gustavsson, just 

det – handbollsspelaren som även han 

spelade för Skånela IF innan han lämnade 

Märstaklubben för IFK Skövde innan det 

blev dags för livet som proffs i Danmark. 

Madeleine Grundström är ingen nykomling i blågult. Till dags dato 

har hon vaktat landslagets mål i 137 matcher. 


Kurt Eliasson om Allvill-utredningen: 

Det känns väldigt positivt 

Arbetet i spåren av Allvill-utredningen – om allmännyttans 

villkor och EU-rättens inverkan på bostadsområdet 

– går vidare. Glimten bad Kurt Eliasson, vd 

för SABO, kommentera det aktuella läget. 

Text: Marina Ekdal | Foto: Lasse Clason 

Vilka reaktioner har SABO fått på sitt 

remissyttrande ”Affärsmässighet med 

samhällsansvar” 

Än så länge har vi inte fått några särskilda 

reaktioner från finansdepartementet 

på vårt remissyttrande. Det som hänt 

sedan i september är att vi har varit hos 

departementet, gått igenom vårt förslag 

mer i detalj och även presenterat tankar 

kring hur en lagtext skulle kunna utformas. 

Diskussionerna förs i positiv anda 

med departementet. 

Mats Odell har uttalat ett visst intresse 

för Sveriges Kommuner och Landstings 

(SKL) remissyttrande. Hur ser regeringen 

på de yttranden som gjorts 

Regeringen tittar nu närmare på samtliga 

remissyttranden, hur de ser på de olika 

yttrandena vet vi inte. Det vi kan berätta 

är att vi på SABO, efter september, vid ett 

flertal tillfällen själva träffat SKL och gått 

igenom våra respektive yttranden. Efter 

detta har vi kunnat konstatera att vi är 

överens om att bostadsföretagen ska drivas 

på affärsmässig grund, men att enskilda 

kommuner ska kunna anförtro uppdrag av 

allmänt intresse till ett kommunalt aktiebolag. 

Vi är överens med SKL om vilken 

typ av åtgärder det kan handla om, vilka 

syften uppdragen ska tjäna samt vilka 

krav som ska ställas på behovs- och marknadsanalys, 

transparens, uppföljning, med 

mera i dessa fall. 

Hur ser tidplanen ut framöver 

Regeringskansliet arbetar för fullt med 

att få fram en proposition, som troligen 

kommer att presenteras under våren. Det 

är också avgörande för att de ska kunna 

hålla den tidplan de presenterat, vilken 

innebär att beslut i frågan ska kunna tas 

under gällande mandatperiod. 

Vad händer i frågan om den framtida 

hyressättningen 

Hyressättningsfrågorna bereds av justitiedepartementet. 

Man kan anta att tidplanen 

är densamma som för den övriga utredningen, 

troligen koordinerar man arbetet 

med de bägge frågorna. Det borde innebära 

att en proposition för hyressättningen 

kommer att presenteras samtidigt som 

finansdepartement presenterar sin för allmännyttans 

villkor. 

Vad kan du mer rapportera med anledning 

av Allvill-utredningen 

Vi bedömer att SKL:s yttrande ligger 

närmare vårt än det gjorde från början. 

Det känns väldigt positivt. Om regeringen 

kan presentera en proposition som både de 

kommunala bolagen och deras ägare kan 

acceptera så är mycket vunnet. 

(bilden) Kurt Eliasson, vd, SABO – de allmännyttiga 

bostadsföretagens organisation. 


En skönare sorts motion 

När midvinterrusket lägger sig över Sverige tar det ofta emot att dra 

på sig träningsoverallen. Men det finns ett ställe där snön aldrig slaskar. 


Fysisk aktivitet, Sverige & Vintertid 

är en trehörning med två 

ansikten. Dels har vi de, alltför få, 

snögnistrande solskensdagarna i 

längdskidspåret. Dels har vi – vilket tyvärr 

får ses som normaltillstånd – grådagarna 

då snöslasket rinner längs byxbenen. Ett 

skäl så gott som något att gömma sig under 

en filt och glömma allt vad träning heter. 

Men det finns faktiskt ett alternativ. En 

plats där vädret alltid är vackert och marken 

ständigt bar: Gymmet. 

Redan här är det på sin plats att sticka 

hål på ett par vanliga missuppfattningar 

kring gymmen: 1. Glöm bilden av smutsiga 

källare där muskelknippen sliter i 

hantlar, och 2. Glöm bilden av centrum 

för slanka ungdomar iförda senaste modet. 

Sanningen är att dagens träningslokaler är 

fräscha utrymmen med lättanvända maskiner. 

Liksom att besökarna kommer i alla 

storlekar, åldrar och utstyrslar. Finns det 

dessutom en badanläggning i anslutning, 

brukar föräldralediga och deras minstingar 

se till att åldersspannet breddas ytterligare. 

Vilken utrustning krävs då för att inleda 

en gymkarriär Tja, i stort sett inte mer än 

just kläder. Vad sägs om luftiga shorts, dito 

t-shirt, träningsvänliga underkläder och 

ett par träningsskor. Gärna en liten handduk 

att torka bort eventuell svett från de 

träningsmaskiner du använt. Krångligare 

än så behöver det inte vara. 

En lite knepigare fråga är vilken träningslokal 

du ska välja. En rekommendation 

är att välja ett alternativ som du lätt 

kan ta dig till, uppfyller dina träningsbehov, 

prismässigt ligger inom dina 

ramar – och, kanske viktigast av allt, ett 

alternativ där du gillar atmosfären. Trivs 

du på gymmet blir det lättare att ta sig i 

kragen framöver. 

Vill du träna i Märsta eller Sigtuna blir 

valet av gym genast lite enklare. Framför 

allt beroende på ett begränsat, men ändå 

fullt tillräckligt, utbud. Båda orterna 

erbjuder åtminstone ett alternativ i privat 

regi. I Märsta finns dessutom Valsta Simoch 

sporthall, en kommunal anläggning 

med gym, simhall, relaxavdelning och 

generösa öppettider sju dagar i veckan. 

Väl inne i gymmet är det viktigt att 

börja på lagom nivå. Initialt kan ett pass i 

veckan vara fullt tillräckligt, för att därefter 

öka dosen stegvis. Bäst är att be en 

instruktör hjälpa dig lägga upp ett personligt 

program. 

Rätt utfört har du mycket att se fram 

emot: Bättre spänst, fysik, viktkoll, humör, 

ork, aptit, sömn, blodgenomströmning … 

Kort sagt: ett bättre liv. Så nästa gång vinterregnet 

smattrar mot rutan, stäng av 

tv:n, packa bagen och bege dig till gymmet. 

Vi ses där! 


Nybyggnation | Sigtunahem 

300 PÅ SIGTUNAHEMS 

VISNINGAR I OKTOBER 

Samtliga som visat intresse för – eller redan tecknat kontrakt i Sigtunahems 

pågående nyproduktion inbjöds till visning i höstas. Och vilket tryck det blev! 

Många var de som uttryckligen visade sin uppskattning och lycka över att 

tillhöra de utvaldas skara! 

Vi var ett tiotal Sigtunahemare som visade upp det bästa Sigtunahem 

kan erbjuda just nu. Under några kvällar och en helg i oktober slog vi upp 

våra portar till såväl Steningehöjden som Steninge backe och Tvillingbackarna. 

I varje område visades tre lägenheter med olika planlösning och olika 

paketval, varav en lägenhet möblerad. Därtill berättade vi om produktionernas 

tekniska lösningar, miljöval, 

biutrymmen, arkitektur och design, 

om området och svarade på allsköns 

frågor. För den fikasugne fanns både 

kaffe och kanelbullar. 

Vårt intryck var bara positivt. 

Vi mötte flera hundra glada, nöjda 

och positivt överraskade hyresgäster. 

Några av dem möter du på nästa sida. 




Glimten skickade ut fotograf Lasse 

Clason för att föreviga nästa kapitel 

i Sigtunahems historia. Kanske känner 

du igen någon av besökarna på 

visningarna. Förhoppningsvis får snart 

även du möjligheten att personligen 

uppleva våra nya lägenheter. 



VI5 TYCKER TILL 

om intrycken av Sigtunahems nyproduktionsprojekt, 

Tvillingbackarna 

Jeanette Diaz, 27 år 

Bor hos Sigtunahem på Ormbergsvägen i Brännbo 

och har tecknat sig för en tvåa. 

Jag är här och tittar och fotar och skickar bilder till min 

pojkvän som befinner sig på jobb utomlands. Vi ska 

flytta ihop i en tvåa. Det är så positivt. Visningslägenheten 

inte bara motsvarade mina förväntningar. De 

överträffades. Mest nöjd är jag med köket. Var rädd att 

valnöt skulle bli mörkt. Men det är ju jättesnyggt. 

MÅNGA UNGA 

SIGTUNABOR 

VÄLJER VÅR 

NYPRODUKTION 

Sigtunahems nybyggda lägenheter i 

Tvillingbackarna, Steninge backe och 

Steningehöjden fortsätter att fyllas med 

hyresgäster. Men vilka är det som flyttar 

in Var kommer de ifrån Och hur 

bodde de förut Glimten har tagit en 

titt på de senaste tillskotten i kvarteret. 

Boendeform kunder, före inflyttning till nyproduktion 

% 

50 

40 

30 

20 


Steninge backe 

Steningehöjden 

Philip Hård af 

Segerstad, 24 år 

Inneboende i Märsta, som 

tecknat sig för en tvåa. 

Helt fantastiskt, galet imponerande. 

Så fräscht. Jag 

kunde aldrig drömma om 

att hyresrätter byggdes 

och inreddes med en så 

hög standard. 

Mattias och Anna 

Gröndahl, 32 och 33 år 

Hyr redan lägenhet av 

Sigtunahem i Brännbo och 

har tecknat sig för en fyra. 

Det här blir bättre än vi 

trott. Har tidigare haft fyra 

olika hyresvärdar men 

aldrig någon så bra som 

Sigtunahem. Snabb kontakt 

och trevligt bemötande. 

10 

0 

Föräldrahem Villa/radhus 

Hyresrätt HR i Sigtunahem Bostadsrätt 

Inneboende 

Majoriteten av våra nya hyresgäster är alltså våra 

nygamla hyresgäster. Positivt är också att så många 

väljer Sigtunahem för sitt första boende. Liksom att de 

som en gång valt hyresrätt gör det igen. 

Bostadsort kunder, före inflyttning till nyproduktion 

% 

100 




80 

60 

Susanne Beckman, 52 

Är på visningen för sin 

mammas räkning, som 

tecknat sig för en tvåa. 

Mamma bor i en bostadsrätt, 

HSB, i Göteborg. 

Men vill flytta hit, så 

jag är här med hennes 

ögon. Jättefint. 

(forts nere till vänster) 

40 

20 

0 

Sigtuna kommun 

08-Stockholm 

018-Uppsala 

Övriga Sverige 

Förmodligen känner du några av dina nya grannar 

sedan tidigare. De flesta bodde i Sigtuna kommun 

redan innan flytten. Ytterligare några bodde inom 

pendlaravstånd, medan bara ett tiotal procent kom 

från andra regioner. 

(forts Susanne Beckman) 

Över förväntningarna. 

Mest gillar jag de öppna 

planlösningarna och att det 

ligger så naturskönt med 

skogen inpå knuten. Liksom 

att lägenheten ligger på 

markplan med tanke på att 

mamma är 82 år. Sigtunahem 

har varit så tillmötesgående. 

Pigga och alerta. 

Birgitta och Pentti 

Uusaro, 48 och 45 år 

Bor i hus på Prästgårdsängarna 

i Sigtuna och 

tecknat sig för en trea. 

Får jag flytta hit i dag Så 

fräscht, nytt och dessutom 

bibehållen villakänsla. Det 

blir så skönt att slippa trädgården. 

Bara lyfta telefonen 

och få service. 

Åldersfördelning kunder vid inflytt till nyproduktion 

% 

50 




40 

30 

20 

10 

0 

18–24 

25–35 

36–45 

46–55 

56–> 

Inte helt oväntat är det yngre och äldre grupper som 

väljer hyresrätter, med – får vi förmoda – ett åldersmässigt 

uppehåll för villa- och radhusliv däremellan. Tydligt 

är att de yngre söker sig till Tvillingbackarna. 

Ålder 


Tillgång till balkong, terrass eller uteplats. Och hela världen inom räckhåll. Inom en kvart 

kan du stå på Arlanda med en flygbiljett i handen och vara i London, Paris eller Rom någon 

timme senare. Du är en knapp halvtimme från Stockholm och Uppsala. Snubblande nära 

Steninge slott och härliga Steninge badplats. Och granne med ett naturreservat med 

betande Highland Cattle, sympatiska kossor från Skottland. Likaså har du köpcentrum 

och allmänna kommunikationer på bekvämt avstånd. 

Hur låter det här Det är en försiktig beskrivning av Centrala Valsta, där vi på Sigtunahem 

den 1 december lanserar 111 nya lägenheter: 4 ettor, 55 tvåor, 24 treor och 28 fyror. 

Samtliga inredda med hjälp av några av landets bästa designers verksamma hos Thomas 

Sandell: rum med ekparkett, hall med kllinkergolv, helkaklat badrum med värmeslingor 

och kök med inredning från Vedum och kakel från Höganäs. Kort sagt, i Centrala Valsta 

har du alla möjligheter att leva ett härligt liv och göra vad du känner för. Det vill säga allt 

som ryms i begreppet bekymmersfritt boende, precis det som vi är bra på. 

Läs mer om Centrala Valsta på www.sigtunahem.se.

Månadens profil | Camilla Eriksson

Månadens profil | Camilla Eriksson 

CAMILLA ERIKSSON 

Förbundskapten och Märstabo 

Camilla Eriksson är ytterligare en framgångssaga 

som tagit sitt avstamp i Skånela. På plats i Vikingahallen 

inför en handbollsträning med pojkar 

födda -95, berättar hon om sina erfarenheter som 

hyllad spelare och tränare, och om föreningslivets 

betydelse för barn och ungdomar. 


Camilla Eriksson är en alltigenom 

handbollsprodukt i ordets 

rätta bemärkelse. I förskoleåldern 

flyttade hon med familjen 

från Vallentuna till Steninge. För att 

snabbt träffa kompisar sattes hon i Skånela 

handbollsskola redan som sexåring. Och 

drygt 30 år senare är hon fortfarande kvar 

som aktiv i klubben. Nu som tränare för 

både pojkar födda -95 och herrarnas A-lag. 

Det är just inför ett förestående träningspass 

vi träffas över en kaffe i Skånelas kansli. 

In och ut springer pojkar och flickor och 

frågar efter bollar, och då inte bara de som 

väntar på att få träna med sitt lag. Vikingahallen 

står öppen för alla mellan träningspassen 

och visar sig vara ett ”tillhåll” för 

ungdomar som just slutat skoldagen. 

– Föreningslivet spelar en stor roll 

under uppväxten, säger Camilla Eriksson. 

Skånela är en stor och välorganiserad 

förening, den tredje största handbollsföreningen 

i Sverige. Den är som en megastor 

fritidsgård som fångar upp både stora och 

små. Barn och ungdomar som annars förmodligen 

hängt på stan eller suttit hemma 

framför sina datorer. Det handlar om uppfostran 

lika mycket som idrottsutövande 

under de där första åren. 

Och hon vet förstås. Camilla Eriksson 

har ju tillbringat största delen av sitt liv i 

träningshallar. Endera som spelare eller 

som nu tränare och – faktiskt – förbundskapten. 

Därmed har hon fått en stor del av 

sin uppfostran just inom föreningslivet. 

– Man lär sig samarbeta, allas lika värde, 

känna respekt. Man lär sig lyssna och förstå, 

ge och ta kritik. Värderingar och egenskaper 

man bär med sig genom hela livet, 

och har nytta av inte minst i arbetslivet. 

Camilla Eriksson beskriver sig som överlag 

sportintresserad och menar att om det 

inte blivit handboll hade det förmodligen 

blivit någon annan idrott. Hon har tidigare 

varit aktiv inom såväl fotboll som simning, 

judo och luftgevärsskytte. Men det kom 

snart att bara handla om handboll för hela 

slanten. Att det blev så kanske inte enbart 

berodde på ett gediget handbollsintresse, 

utan också på att Skånela var och är en så 

väl fungerande klubb, med förmåga att 

fånga upp och dessutom hålla kvar aktiva. 

– Skånela IF är en populär och välorganiserad 

förening. Med många barn och 

ungdomar från hela kommunen, och inte 

minst, med många engagerade föräldrar. En 

oslagbar kombination som skapar trygghet 

och gör att man känner sig som en enda 

jättefamilj, storleken till trots. Just många 

utövare är kanske speciellt viktigt i en ålder 

då kompisar spelar en betydande roll. 

Skånelas betydelse för svensk handboll 

går inte att ta miste på. Åtskilliga är de 

spelare som tagit sina första stapplande 

steg i karriären i just Märstaklubben. 

Staffan Olsson, nu Sveriges förbundskapten 

för herrlandslaget, Madeleine Grundström, 

målvakt i Sveriges damlandslag, och 

så Camilla Eriksson, förbundskapten för 

Sveriges flickjuniorlandslag, är bara några. 

Som aktiv mittnia och spelfördelare i 

Skånela, Spårvägen och en kortare sejour 

i Polisen gjorde Camilla Eriksson mycket 

bra ifrån sig under sina dryga 20 år som 

spelare. En karriär som kröntes med 

SM-guld 1992, ett otal J-landskamper, 

U-landskamper, ett 30-tal landskamper i 

damernas A-landslag. Därtill kom en internationell 

karriär med spel i den danska 

klubben Ikast, tyska Überlingen och 

avslutningsvis, vid 29 års ålder, en spansk 

klubb på Lanzarote. 

– Jag känner mig naturligtvis oerhört 

privilegierad. Jag har fått resa, träffa 

många spännande människor och fått vänner 

för livet. Dessutom har jag fått syssla 

med det som intresserar mig allra mest. 

Och kronan på verket, den internationella 

erfarenheten är något jag har nytta av nu 

som förbundskapten för juniorlandslaget. 

Förutom internationell erfarenhet som 

spelare ligger förstås flera års erfarenhet som 

framgångsrik A-lagstränare bakom beslutet 

att utse just Camilla Eriksson till förbundskapten 

för Sveriges flickjuniorlandslag. 

– Handbollsvärlden är ganska liten. Alla 



Det krävs 

handling, 

inte bara en 

massa prat! 

känner alla. Så någon tipsade nog om mig, 

och på den vägen är det. 

Just nu ligger Skånela bakom inte 

bara två, utan till och med tre förbundskaptener. 

Förutom Camilla och Staffan 

Olsson, är det Åsa Eriksson som varit 

förbundskapten för damernas U-landslag. 

De träffas ibland eftersom de går samma 

Master Coach-utbildning i Stockholm på 

högsta Europanivå. Och jag undrar vilka 

egenskaper som främst gör en bra tränare, 

tillika förbundskapten i handboll. 

– Man måste vara pedagogisk, god 

människokännare, besitta kunskap om 

en mängd olika faktorer, från fysträning 

och teknik till kost och den mentala biten. 

Helst ska man också ha utomordentlig 

fingertoppskänsla. 

En tränare som med all säkerhet besitter 

alla de där egenskaperna är förmodligen 

Tomas Ryde, handbollstränare för Viborgs 

damer i Danmark. Och den person som 

enligt Camilla Eriksson kommit att betyda 

allra mest för henne under hennes handbollskarriär. 

Han kanske inte är bäst på 

precis allting menar hon, men han besitter 

definitivt en stor bredd i sin kompetens. 

– Tomas är helt enorm och verkligen en 

av mina förebilder. En annan är Yannik 

Tregaro inom friidrotten. Han får verkligen 

ut allt av sina adepter och jobbar brett 

med allt från relativt gröna ungdomar till 

världens bästa. Han är analytisk och verkar 

utvecklas hela tiden. 

När Camilla Eriksson inte tränar junioreliten, 

A-lagsherrar eller grabbar i Skånela 

födda -95 studerar hon till polis. En dröm 

hon närt sedan tidiga barnaår men som 

bara inte blivit av, förrän nu. Det efter 

att en kompis sökt och blivit antagen och 

Camilla Eriksson känt att ”nej, det där är 

ju faktiskt min grej”. 

– Jag har jobbat som idrottslärare, utbildat 

mig och arbetat som fritidskonsulent, 



hängande att Skånela fastnar i epitetet 

plantskola. 

Det kan skönjas en viss oro hos Camilla 

Eriksson, som ändå tycker att mycket 

positivt hänt i Skånela under senare tid. 

Robban Zetterqvist har blivit ett friskt 

tillskott som marknadschef, det jobbas 

strukturerat med sponsorsbiten och ekonomin 

håller sakta på att stabiliseras. 

– Det krävs hårt arbete i hela organisationen, 

ända upp på styrelsenivå, om man 

ska hålla sig i elitserien. Och framför allt 

krävs det handling, inte bara en massa prat. 

haft eget företag som massör i Märsta 

under sju år, men nu bestämt mig att sadla 

om och förverkliga en annan av mina 

barndomsdrömmar, att bli polis. 

Camilla Eriksson går första året av två. 

Till det kommer en termins praktik innan 

hon måste börja patrullera. Något ingen 

nyutexaminerad slipper ifrån. Bakgrunden 

inom handbollen, utbildningen som fritidskonsulent 

och arbetet som idrottslärare 

har naturligtvis spelat in i det faktum 

att hon blev antagen menar hon. 

– Jag trodde faktiskt att jag var för 

gammal. Men ytterst handlar det ju om 

att ha god fysik och god hand med människor. 

Och det har jag kanske bevisat att 

jag fortfarande har. 

Det är inte utan att man undrar hur i 

hela världen Camilla Eriksson får tiden att 

räcka till. För förutom tränare i Skånela, 

förbundskapten och diverse studier berättar 

hon att hon är personlig assistent åt sin 

mamma som olyckligt drabbades av stroke 

för en tid sedan. 

– Än så länge går det bra. Det gäller att 

fokusera och prioritera. Men skulle det 

visa sig att jag måste välja är valet enkelt. 

Studierna kommer först. Jag vill verkligen 

bli färdigutbildad polis och ge det några 

år innan jag eventuellt fortsätter med 

andra saker. 

Detta skulle förstås vara ett avbräck för 

Skånela. Camilla Eriksson är ju av förklarliga 

skäl en mycket tongivande person i 

klubben som på senare tid drabbats av flera 

motgångar; bland annat åkte herrarnas A- 

lag ur allsvenskan förra året och spelar nu 

i division 1. Dock utan Camilla Erikssons 

förskyllan som inte var tränare just då. 

– Skånela är en väl organiserad förening, 

med enormt duktiga ungdomsledare 

och generellt mycket ungdomar, kanske en 

av de bästa ungdomsklubbarna i Sverige. 

Liksom en av de klubbar som producerar 

flest elitseriespelare. Risken är dock över- 

Camilla Eriksson har under årens lopp 

visat en enorm målmedvetenhet och förverkligat 

de flesta drömmar. Det återstår 

dock en, avslöjar hon. Som kanske inte är 

möjlig att förverkliga just för tillfället men 

om en fem, sex år kanske 

– Någon gång i framtiden, när jag är 

färdigutbildad och jobbat som polis några 

år, skulle jag vilja göra en internationell 

tränarkarriär inom handbollen. Men det 

kräver ytterligare utbildning, en agent, 

personlig marknadsföring och självklart, 

att det går bra för mig som kapten för 

juniorlandslaget. 

Glimten önskar naturligtvis lycka till 

med Skånela och Sveriges juniorlandslag 

flickor och tror och hoppas på guld i 

UVM 2012! 

Camilla Eriksson 

Ålder 37 år 

Familj Sambo 

Bor Lägenhet i Sthlm 

Uppvuxen I Steninge/Valsta 

Yrke Utbildar sig till polis och 

Mastercoach 

Tidigare karriär 23 år som aktiv 

handbollsspelare, 26 A-landskamper 

Aktuell som Förbundskapten för handbollens 

juniorlandslag Flickor födda 92/93 


Ung i Sigtuna | Sigtunahem 

Till skillnad från 

tidigare, då det 

mesta handlade om att 

klaga på mat och lärare, 

har vi nu fokuserat positivt 

och konstruktivt. 



Inflytelserika elever sätter 

Sigtuna kommun på kartan 

Rådslag, nätchatt och satsningar på inflytande och 

delaktighet i skolan, är bara några av aktiviteterna 

som bidrar till ökat medborgarinflytande i Sigtuna 

kommun. Nu reser Sigtuna kommuns skolelever 

riket runt för att dela med sig av sina erfarenheter. 


Sigtuna kommun är den enda i 

Sverige som inrättat en demokratinämnd. 

Något som också påverkar 

arbetet i kommunens samtliga 

skolor och förskolor. Med begrepp som 

inflytande och delaktighet i läroplanen kan 

man redan nu stoltsera med ett ungdomsfullmäktige, 

ett ungdomsråd, ett flertal 

aktiva elevråd, två elevrådsnätverk och en 

mängd olika arbetsgrupper i diverse sakfrågor 

för att ge några exempel. 

Glimtenredaktionen har träffat några av 

kommunens aktiva ungdomar och kommunens 

demokratiutvecklare Carina Hult 

på Arlandagymnsiet för att fånga upp åtminstone 

några av alla goda erfarenheter. 

– I år har elevrådsarbetet verkligen lossnat 

här på Arlandagymnasiet, poängterar 

Nazanin Asaid, ordförande i elevrådet och 

får medhåll av vice ordförande Nizar Kader. 

Båda menar att tidigare elevråd upplevts 

som korrupta i bemärkelsen ”klubb för 

inbördes beundran” för att vara rakt på sak. 

– Nu är det ett riktigt råd med 20-talet 

engagerade och drivande elever. Och till 

skillnad från tidigare, då det mesta handlade 

om att klaga på mat och lärare, har vi nu 

fokuserat positivt och konstruktivt, fortsätter 

Nazanin. Dessutom har vi har startat en 

rad olika föreningar, som en tjejförening, en 

kristen förening, en förening som ansvarar 

för cafeterian och en sportförening. 

– Inom ramen för sportföreningen har 

jag under hösten dragit igång en fotbollsturnering, 

berättar Nizar Kader. Vi har fått 

ihop tolv lag och spelar en match i veckan. 

I turneringen möts alla lag två gånger. 

Därefter, någon gång framåt våren, får de 

åtta bästa lagen mötas under cupliknande 

förhållanden, för att i maj nästa år kora en 

vinnare. 

– Tanken var, fyller Nazanin i, att det 

skulle vara minst en tjej i varje lag. Det 

lyckades tyvärr inte. Nu tror jag det bara 

är två tjejer kvar totalt. Det är synd. 

Vi sitter i ett litet rum i bottenvåningen 

på Arlandagymnasiet, strax utanför 

cafeterian. Förutom Nazanin Asaid och 

Nizar Kader finns Carina Hult på plats. 

Sedan ett par år, varav ett på heltid, arbetar 

hon som demokratiutvecklare. Här 

finns också två elever från Ekillaskolans 

högstadium, Danielle Ameen och 

Yolanda Guerrero, som – tillsammans 

med Nazanin, Nizar och ett antal andra 

elevrådsrepresentanter – ingår i SKEN, 

ett av kommunens två elevrådsnätverk. 

Vars viktigaste uppgift är att sprida goda 

exempel mellan skolorna, liksom att 

inspirera och ge handfasta tips på hur 

man kan utveckla elevdemokratiarbetet. 

– SKEN är ett elevrådsnätverk för elever 

i skolår 7 till 9 och gymnasiet. Det består 

av två elevrådsrepresentanter från varje 

skola, som träffas sju till åtta gånger om 

året och utbyter erfarenheter, berättar 

Carina Hult, som i sin roll som demokratiutvecklare 

också fungerar som lite av 

motor och koordinator i arbetet. 

Jag frågar Danielle och Yolanda vilka 

tips och konkreta idéer de fått med sig 

efter träffarna i elevrådsnätverket SKEN. 

Och om dessa lett till någon förbättring på 

just Ekillaskolan 

– Senast träffades vi på S:t Pers skola i 

Sigtuna och fick då många tips på hur vi 

kan organisera oss bättre och hur elevrådet 

kan få mer tyngd, bli mer seriöst helt 

enkelt, berättar Yolanda Guerrero. 

– Bland annat beslöt vi att alla elevrådsrepresentanter 

måste skriva på ett kontrakt 

där man lovar att vara en förebild och god 

representant för skolan, att ta elevrådsarbetet 

seriöst, komma på möten och att vara 

aktiv, fortsätter Danielle Ameen. 

– Det har konkret resulterat i att vi nu 

planerar för ungefär sex till sju elevrådsmöten 

per år mot tidigare ett, högst två, 

säger Yolanda. 

Som på så många andra skolor menar 

Yolanda och Danielle att mycket av elevrådsarbetet 

handlar om klagomål, ofta på 

skolmat och lärare. Precis som Nazanin 

och Nizar menar att det tidigare var på 

Arlandagymnasiet. 



– Vi har verkligen flyttat fokus i och med 

höstens elevrådsarbete, poängterar Nizar. 

Det första vi gjorde i höstas var att rusta 

vår cafeteria med nya möbler, vilket var ett 

av många konkreta förbättringsförslag. 

Nazanin Asaid är en av flera elever som 

tillsammans med Carina Hult besöker 

andra skolor runt om i Sverige, och berättar 

hur man arbetar med inflytande och 

delaktighet i skolorna i Sigtuna kommun. 

Senast var man i Hudiksvall, härnäst ska 

man till Ljusdal. 

– Vi brukar dessutom åka på en rikskonferens 

varje höst där elevrådsrepresentanter 

från hela Sverige deltar. Dagarna fylls 

med seminarier och grupparbeten där man 

kan utbyta erfarenheter. De första två åren 

jag var med var bra, men i år gav det inte 

lika mycket. Kanske för att det känns som 

om vi är på topp. Det är vi som får komma 

med tips på utveckling och förbättringsområden 

utan att få lika mycket tillbaka. 

Vi har kommit så långt jämförelsevis, 

menar Nazanin Asaid. 

Nazanin Asaid är inte bara ordförande i 

elevrådet på Arlandagymnasiet utan också 

en av fem representanter i kommunens 

ungdomsråd. 

– Just nu arbetar vi på flera fronter, 

berättar Carina Hult. Förutom att utveckla 

elevråden och elevrådsnätverken, har vi 

nyligen startat en ungdomsgrupp. Det är 

en interimsstyrelse med fem ungdomar 

som får fungera som bollplank och komma 

till tals i alla typer av frågor som rör barn 

och ungdomar, inte bara skolfrågor. 

Hittills har ungdomsgruppen bland annat 

organiserat en manifestation i kommunen 

mot främlingsfientlighet och rasism. En 

fråga som ungdomarna själva kände var 

viktig att manifestera. Och flera liknande 

aktiviteter är i antågande. 

– Just nu, fortsätter Nazanin, jobbar vi 

med att försöka sprida alla goda exempel 

på aktiviteter som finns för ungdomar 

i kommunen. Ofta hör man att det inte 

finns något att göra, men när man ser sig 

omkring finns det mer än man tror. Ta 

bara Ungdomens Hus på Stockholmsvägen 

som har replokaler för mellan 15 och 

20 band. Det finns två fritidsgårdar, 

Frejgården i Valsta, Sigtuna ungdomsgård 

och ett rikt och aktivt föreningsliv. 

TRIVAS och SKEN 

TRIVAS är ett kommunalt elevrådsnätverk 

för elever i förskolan till och med 

årskurs 6. TRIVAS delar med sig av sitt 

eget elevrådsarbete på respektive skola. 

TRIVAS träffas 1 gång i månaden på respektive 

skola i kommunen. 

TRIVAS står för: 

Trygghet, Respekt, Inflytande, 

Värderingar, Ansvar, Självkänsla 

SKEN är Sigtuna Kommuns Elevråds 

Nätverk för elever i skolår 7–9 samt gymnasiet. 

Rådet, som innefattar elever från 

fyra högstadium och Arlandagymnasiet, 

träffas cirka en gång i månaden. 

Syftet är att delge varandra hur arbetet 

ser ut i elevråden, samt ha nära kontakt 

med politiker och tjänstemän. 



EN 

FRÅGA 

OM 

TRYGGHET 

Carin Götblad tillträdde som länspolismästare i Stockholmslän 

år 2003. Redan tidigt valde hon att fokusera på ökad 

närhet mellan ungdomar och poliser. 

– Barn och ungdomar är viktiga grupper i vårt brottsförebyggande 

arbete. Därför är det nödvändigt att vi lyssnar 

till deras tankar och skapar kontaktytor i deras närmiljö. 

Text: Magnus Alsne | Foto: Polisens bildarkiv 

Hinner du träffa ungdomar i 

ditt arbete som länspolismästare 

Ja, jag har infört ett ungdomsråd 

med ett antal tonåringar 

från miljonprogrammen, och vi 

träffas med jämna mellanrum för 

att resonera om hur de vill att 

poliser ska uppträda, men även 

hur ungdomar själva ska uppföra 

sig. Det är ett sätt att samla 

kunskap som redan haft effekt 

på våra arbetsmetoder, och nu har alla länets 

polisdistrikt infört liknande ungdomsråd. Det 

är ett upplägg jag varmt kan rekommendera 

andra instanser, inte minst bostadsföretag som 

Sigtunahem. 

Vilka konkreta resultat har ungdomsråden 

medfört Genom att lägga upp mötesprotokollen 

på vårt intranät, kan alla poliser ta 

del av ungdomarnas idéer. Jag minns att det 

vid ett ungdomsråd föreslogs att polisen borde 

hälsa på vid fritidsgårdar, och redan till nästa 

möte hade flera gårdar i Storstockholm fått 

spontanbesök av poliser. Men viktigast är nog 

införandet av Lokala poliskontor. 

Vad är Lokala poliskontor Det är mindre 

poliskontor som placeras där otrygghet och 

brottslighet är som störst i länet. Vid varje 

kontor arbetar fyra till sex poliser med brottsförebyggande 

insatser, men även med att lära 

känna och skapa förtroende hos de boende i 

området, inte minst ungdomar. De 15 kontor 

vi har i dag fungerar så bra, att vi snart kommer 

att förorda en utökning. 

Polisen satsar även på volontärer, 

hur går det Allt bättre, 

efter en ganska trög start har vi 

utbildat 350 volontärer, och 100 

till är på gång. Det är frivilliga 

civila som hjälper till med vissa 

uppgifter i närområdet, som att 

hålla ett öga på ungdomsfester 

eller att besöka brottsoffer. Det 

här är en idé vi importerat från 

Kanada, och gensvaret har 

varit fantastiskt. Nästa steg är att arbeta med 

ungdomsvolontärer i åldrarna 15–17 år, och 

vi är redan igång i Hässelby. 

Vad mer kan vi civila göra för att förebygga 

våld och brottslighet Som förälder 

är det nödvändigt att prata med sina barn, att 

tidigt visa vad som är rätt och fel. Dessutom är 

det självklart viktigt att polisanmäla eventuella 

brott, därför har vi i varje skola infört en kontaktpolis 

som elever och personal kan vända 

sig till om det behövs. 

Hur kommer ni att arbeta framöver för 

ökad trygghet i samhället Barn och 

ungdomar är och förblir en prioriterad målgrupp, 

och vår förhoppning är att bredda 

de insatser vi redan bedriver tillsammans med 

socialtjänst och bostadsföretag, till exempel 

skulle näringslivet kunna spela en viktig roll. 

Jag skulle även vilja lyfta fram Södertäljeprojektet 

SPIRA, som syftat till att få fler poliser 

med utomnordisk bakgrund. Det har fallit så 

väl ut, att vi nu fått bidrag att sprida det över 

hela länet, vilket är väldigt roligt! 

Carin Götblad vill bidra till att skapa nya kontaktytor i barnens och 

ungdomarnas närmiljöer. 



VÄLBESÖKT INVIGNING 

I flera år har Sigtuna kommuns politiker letat 

efter en centralt belägen lokal som kan erbjuda 

en bra samlingsplats för ungdomar. I oktober 

invigdes Ungdomens Hus på Stockholmsvägen. 

Det blev en succé som lockade närmare 700 

besökare i alla åldrar. 

Text & porträttfoto: Robert Zetterquist | Foto: Stock.XCHNG 



Vad tycker du om nya Ungdomens Hus 

– Det är bra att Ungdomens hus finns i 

centrala i Märsta. Jag tycker också att det är 

bra att man har delat upp så att yngre barn 

är här tidigare och sedan att äldre ungdomar 

får komma senare. 

– Ungdomens hus betyder mycket. Det 

är en trevlig lokal och det är bra med saker 

att göra. 

Allan Mohammad, 12 år 

Isaya Odhiam, 16 år 

– Att nya Ungdomens hus har blivit klart 

är bra. Det behövs en bra mötesplats för oss 

ungdomar. Jag hoppas att det kommer att 

vara mycket folk. 

– Det är en jättefin lokal och kul att vi har 

fått en större. 

Allan Barzanje, 15 år 

Melissa Kavak, 11 år 

I 

oktober var det äntligen dags för invigning av Ungdomens 

Hus. Redan den första dagen tog närmare 700 Märstabor 

chansen att se sin nya samlingslokal. Och det första 

intrycket var utan tvekan positivt. Många berömde den nya 

belysningen och de fräscht målade väggarna. Andra framhöll det 

nya möblemanget och de levande blommorna. Bara minuter senare 

har några ungdomar på eget initiativ invigt biljardbordet, medan 

deras kamrater provsitter en av soffgrupperna. I datorhörnan strax 

intill hittar vi Mihad Aleim som just gett sig ut på Internet. 

– Det här är toppen. Äntligen, får jag säga. Jag hoppas att vi kan 

få vara kvar här länge, säger Mihad, innan han åter vänder uppmärksamheten 

mot datorskärmen. 

Renovering och uppfräschning av lokalerna i gamla Märsta 

Folkets Hus har kostat drygt 1 miljon kronor. I kommunens budget 

har avsatts ytterligare fyra miljoner kronor per år för fortsatt 

verksamhet och underhåll fram till 2010. Och det är en efterlängtad 

present för fler Märstabor än enbart ungdomarna. 

– Vi har i flera år sett ett stort behov av ungdomsgårdar, men 

har även hört önskemålen om en ny samlingsplats för alla kommuninvånare. 

Med Ungdomens Hus har vi verkligen hittat lokaler 

som kan användas av alla. Här finns plats för pensionärsdanser, 

möten, fester, bioföreställningar och mycket annat. Därmed blir 

Ungdomens Hus en viktig pusselbit i den dagliga verksamheten 

säger Bosse Andersson, ordförande i kultur- och fritidsnämnden. 

– I de här lokalerna kan väldigt många personer vistas samtidigt, 

vilket känns bra. Vi har också lyssnat på ungdomarnas önskemål 

över vilka typer av aktiviteter de vill ha. Ett direkt resultat 

av det är den speciella vägg där ungdomarna kan graffitimåla, 

säger Lars Palmér, tjänsteman och enhetschef på kultur- och fritidsnämnden. 

I Timrå har det under hösten arrangerats kommunmästerskap 

i graffitimålning, en idé som man nu hoppas kunna importera till 

Sigtuna kommun. 

– Vi har även utlyst en namntävling bland invånarna. Den 22 

december ska det nya namnet offentliggöras. Det har redan kommit 

in några bra förslag, tillägger Lars Palmér. 

Verksamheten på Ungdomens Hus kommer att ledas av Åsa 

Nordin, som har flera års erfarenhet av arbete med ungdomar. 

– Det är viktigt att vi får ungdomarna att vilja gå hit. De ska 

känna sig välkomna, och den här lokalen känns verkligen rätt för 

ändamålet, den kommer att passa många, säger Åsa Nordin. 

Ungdomens Hus kommer att vara öppet dagligen i veckorna, 

med förlängda öppettider på fredagar och lördagskvällar. 



Ung i Valsta 

Läxhjälp, IT-café och fritidsgård för dig mellan 12 och 19 

år är bara några i raden av alla aktiviteter på Frejgården. 

Den numera väletablerade träffpunkten i Valsta med något 

för alla. Kanske särskilt för dig som är ung och ibland 

vill ha någon vuxen att prata med. 


Vi gör ett besök på Frejgården 

en onsdageftermiddag i början 

av november. Här sitter 

några grabbar i mellanstadieåldern 

och surfar på datorerna i IT-cafét. 

De spelar spel och chattar med kompisar. 

Några av dem berättar att deras datorer 

hemma är trasiga, en annan har ingen 

egen dator och ytterligare några kommer 

ner till Frejgården för att surfa och 

samtidigt träffa kompisar. I rummet intill 

pågår läxhjälp för fulla hus. Just den här 

dagen har två nya läxhjälpare börjat, sammanlagt 

är man nu sju. 

– Det behövs verkligen fler läxhjälpare, 

poängterar Birgitta Starck, från Sigtuna 

som varit en av läxhjälparna under många 

år. Det är inte så att man går runt och 

hjälper ett barn här och ett där, som i ett 

klassrum. Ofta blir man sittande med ett 

och samma barn hela eftermiddagen. 

Till läxhjälpen varje onsdag och torsdag 

kommer ungefär 10 till 15 barn och 

ungdomar från mellan- och högstadiet 

och även gymnasiet. Ofta inför prov eller 

andra tester. Högst i kurs står hjälp med 

matten. 

– Jag fick i uppgift att hjälpa en elev 

med gymnasiefysiken i dag, och jag 

måste erkänna att jag gick bet, säger Mats 

Mathiasson, ny läxhjälpare för dagen som 

trots en bakgrund som bland annat folkskollärare 

känner sig lite ringrostig. 

– Någon form av lärarbakgrund är 

nästan en förutsättning i dag för att 

kunna hjälpa barnen och ungdomarna, 

menar Anda Bekic, lärarutbildad från 

Kroatien och trotjänare med sina snart 

tio år som läxhjälpare. 

BREDVID SIG den här dagen har Anda 

Bekic 15-åriga Shankaroon från Somalia 

som kom ensam till Märsta för bara ett 

drygt år sedan men redan behärskar 

svenska språket väl. Hon går på Valstaskolan, 

spelar klassiskt piano och är 

mycket ambitiös. Anda Bekic berömmer 

henne bland annat för hennes enorma 

engagemang i skolarbetet. 

– Jag är här för att få hjälp med främst 

svenskan och matten, berättar Shankaroon 

som har siktet inställt på att bli läkare så 

småningom. 

Samtliga läxhjälpare är mycket positiva 

till att det ges möjlighet för barn och ungdomar 

att få hjälp med skolarbetet. De ser 

att behovet är stort, och alla har exempel 

på solskenshistorier om elever de hjälpt till 

enorma framsteg i skolan med höjda betyg 

som följd. 

– Jag har elever som kommit hit med 

ganska dåliga förutsättningar, som slutat 

som både undersköterskor, elektriker och 

ingenjörer, säger Anda Bekic. 

Förutom IT-café och läxhjälp för barn 

och ungdomar, fungerar Frejgården som 

fritidsgård ett par kvällar mitt i veckan. 

Och på fredagar huserar Nisarna – Nattvandrarna 

i Sigtuna kommun – här. 

Då kan de komma in och värma sig över 

en fika, samtidigt som Frejgården står 

öppen för ungdomarna att komma in och 

prata bort en stund, chilla, titta på TV 

och surfa. 

– Syftet med Frejgården är att den ska 

fungera som ett allaktivitetshus i stadsdelen 

Valsta, och det är vi på god väg att infria, 

avslutar Lola Svensson, projektledare. 

Frejgården 

Läs mer om Frejgården på 

www.sigtunahem.se 

Välj: Mer om Sigtunahem/ 

Trivselprojekt/Frejgården 

Aktiviteter på Frejgården 

• IT-café, vardagar 08.00–16.30 

• Läxhjälp, ons–tors 14.30–17.30 

• Fritidsgård 12–19 år, 

ons–tors 18.00–21.30 

• Nattvandrarna i Sigtuna är på plats 

fredagar 21.30 och 00.30 

Frejgården drivs i samarbete mellan 

Sigtunahem och Sigtuna kommun. 


Vi hjälper dig 

i årskurs 1–9 med 

läxläsningen! 

I tio år har vi i Valstasatsningen hjälpt elever 

i årskurs 1–9 med läxläsningen. 

I år träffas vi onsdagar och torsdagar, klockan 14.30–17.30, i 

Frejgården. Varje gång finns tre vuxna läxhjälpare på plats för 

att hjälpa dig klara skolarbetet ännu bättre. Ta med dina 

läxböcker så bjuder vi på fika, välkommen! 

Tid: onsdag–torsdag, kl. 14.30–17.30 

Plats: Frejgården, Frejgatan 20–22 (baksidan) 

Telefonnummer: 08-591 153 27 

Mer information: Lola Svensson, telefon 08-591 796 52 

eller 070-420 10 61. 

Foto: Bodil Johansson, Bildarkivet


Frejgården 

Aktiviteter våren 2009 

Mötesplats för alla 

Frejgården är öppen måndag till fredag kl 

08.00–17.00. Oavsett om du är gammal eller 

ung så kan du komma hit för att träffa människor, 

ta en promenad, dricka en kopp kaffe, 

surfa på nätet, spela spel eller göra något annat 

som du känner för. 

Internetcafé 

Här finns 13 datorer som är uppkopplade mot 

Internet. Du kan kostnadsfritt använda dessa 

för att söka information, söka jobb eller ha 

kontakt med olika myndigheter. Du kan också 

använda datorerna för att skriva dokument. 

Fritidsgård 

Fritidsgården är öppen onsdagar och torsdagar 

kl. 18.00–21.30 för ungdomar mellan 

12 och 19 år. Detta är ett samarbete mellan 

Valstasatsningen och Kultur och Fritidsförvaltningen. 

Studiecirklar 

Hela veckan förekommer olika studiecirklar 

i Frejgården. Studiecirklarna är helt gratis. 

Nedan kan du anmäla dig till de studiecirklar 

du är intresserad av att delta i. 

Intresseanmälan till Frejgårdens 

studiecirklar våren 2009 

Jag är intresserad av 

❏ data, grundkurs 

❏ data, fortsättningskurs 

❏ internet 55+ 

❏ släktforskning 

❏ akvarellmålning 

❏ keramik 

❏ découpage 

❏ kortmålning 

❏ batik 

❏ hälsa 

❏ dans 

❏ svenska 

❏ vävning 

❏ matlagning 

❏ stavgång 

❏ engelska 

❏ annat 

Namn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Gatuadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postnr:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

KLIPP UT TALONGEN OCH LÄMNA PÅ FREJGÅRDEN, FREJGATAN 20-22 

TISDAGAR PÅ FREJGÅRDEN – FÖR DIN SKULL 

Valstasatsningen, Anhörigföreningen, Väntjänsten och 

Anhörigkonsulenten om vårt preliminära vårprogram för 2009. 

Vi träffas tisdagar klockan 13–15 och äter något lätt tillsammans och erbjuder en 

rad intressanta aktiviteter. Vi håller som vanligt till i Frejgården. Här träffar Du 

Anhörigkonsulenten Annika Undén eller Anhörigstödjare Helen Krig som kommer 

att finnas på plats för att informera, svara på frågor och hjälpa dig till rätta. 

Valstasatsningen telefon 08-591 153 27 

Anhörigkonsulent/Anhörigförening telefon 08-591 162 63 

Väntjänsten telefon 08-591 188 20 

Frejgårdens besöksadress: 

Prelimenärt Program våren 2009 

DATUM KL AKTIVITET TALARE 

frejgatan 20–22 (baksidan) 

20 jan 13–15 Vad händer i hemsjukvården Birgitta Enblom Sigtuna kommun 

27 jan 13–15 Lervarufabrikens historia i 

Steninge 

Giselher o Gunilla Naglitsch 

3 febr 13–15 Var kommer våra kläder ifrån Gunnel Pettersson 

10 febr 13–15 Mat för diabetiker och 

laktosintoleranta 

17 febr 13–15 Info från Brottsofferjouren Margareta Lundgren, Mona Karlsson 

24 febr 13–15 Hur fungerar barncenter Anette Bäckström, Sigtuna kommun 

3 mars 13–15 Info Parkinsons sjukdom Parkinsonsförbundet 

10 mars 13–15 Stickning/Virkning Alice Robertsson 

17 mars 13–15 Musik- o sångunderhållning 

24 mars 13–15 Vad händer med vår syn Syncentralen 

31 mars 13–15 Handikapphjälpmedel 

7 april 13–15 Påskaktiviteter 

14 april 13–15 Information om särskilt 

boende om Ymerplan 

21 april 13–15 Visning av Sigtunahems 55+ 

boende i Valsta 

28 april 13–15 Kommunens historia Bertil Franzén 

Torsdagen den 15 januari 2009 

Nyrenoverade Frejgården fyller 1 år – kom och fira med oss 

Öppet hus klockan 15–19 

Ta chansen att berätta vad Du tycker är viktiga frågor att arbeta 

med för Sigtunahem och Sigtuna kommun.Du kan också anmäla 

dig till någon av Frejgårdens aktiviteter, eller bara prata bort en 

stund. Vi bjuder på dryck med tilltugg! 

Välkomna! 

VALSTASATSNINGEN, FREJGÅRDEN, FREJGATAN 20–22 (BAKSIDAN) 



nytt koncept för unga i Sigtunahem 

Ungdomar som vill bo billigt 

med kompisar kommer nu 

äntligen att få chans till det 

genom den nya kontraktsformen 

Delbo-ungdom. Den innebär att du 

som är mellan 18 och 24 år får möjlighet 

att hyra en lägenhet gemensamt med en 

eller flera kompisar, där era inkomster 

vägs samman och ni tillsammans blir 

solidariskt ansvariga att betala hyran. 

Tanken är att underlätta för ungdomar 

att komma in på bostadsmarknaden, få en 

lägre hyra och möjlighet att samla ytterligare 

poäng i Sigtunahems intressebank. 

Delbokontrakt kommer att kunna 

tecknas för samtliga lägenheter och förmedlas 

via den person med flest poäng i 

Sigtunahems intressebank. 

Sigtunahems kundserviceavdelning 

– som just nu utvecklar detaljerna kring 

kontraktsformen – bedömer det möjligt 

att teckna Delbokontrakt från början av 

nästa år. 

Sigtunahems styrelse var enig i beslutet 

att komplettera Sigtunahems uthyrningspolicy 

med detta tillägg. 

Text: Marina Ekdal, foto: Bildarkivet 

Ägarlägenheter på gång 

Systemet med ägarlägenheter är redan etablerat i flera europeiska länder, och den 1 maj 2009 

kan det vara Sveriges tur. I november lade regeringen fram ett förslag som förespråkar rätten 

att äga sin lägenhet på samma villkor som man äger sitt radhus. Det innebär bland annat 

att lägenhetsinnehavaren kan belåna eller hyra ut sin lägenhet utan att – som med rådande 

bostadsrättsregler – behöva tillåtelse från övriga lägenhetsägare i fastigheten. 

Regeringens förslag har tagits emot med blandade känslor. Hyresgästföreningen varnar för 

lägre krav på underhåll och sämre besittningsskydd för dem som hyr en ägarlägenhet i andra 

hand. Regeringen hävdar å sin sida att systemet bidrar till ökat bostadsbyggande och fler 

hyreslägenheter på marknaden. Röstas förslaget igenom kommer modellen, åtminstone till en 

början, endast att omfatta nybyggen. 


Sigtuna kommun är en 

kommun som expanderar 

och står under ständig förändring. 

Det fick ett 90-tal 

pensionärer boende i Sigtunahems 

hus bekräftat när 

Sigtunahem arrangerade 

en guidad busstur genom 

hela kommunen. 

Text & foto: Robert Zetterquist 

Det är otroligt intressant och 

spännande att få se vilka förändringar 

och olika byggprojekt 

som skett. Jag bor själv i 

Märsta, men det är sällan jag kommer ut 

och får se kommunen på det här sättet, 

säger Greta Mellgren 79 år från Märsta. 

De två bussar som parkerat utanför 

Sigtunahems huvudkontor i centrala 

Märsta fylls snabbt av 90-talet entusiastiska 

och nyfikna pensionärer. I den ena bussen

SENIORER MED ENA FOTEN 

I FRAMTIDEN 

är Sigtunahems vd Anette Sand värd, i den 

andra bussen finns Anders Johansson, kommunalråd 

i Sigtuna kommun. 

– Vi står inför en ständig förändring i 

hela kommunen. Det byggs nya vägar, nya 

bostadsområde och framför allt kring nya 

Steningehöjden sker stora förändringar, 

säger Anders Johansson. 

Bussguidningen börjar längs Södergatan 

där nya Sätunaskolan med sin nya 

sporthall nyligen invigdes. Den gamla 

skolan ska rivas till förmån för nya 

bostadshus med cirka 180 lägenheter. 

Resan går sedan vidare längs Märstaleden, 

fram till de kolonilotter som ligger i höjd 

med järnvägsspåret, och även här väntar 

stora förändringar. 

– Det allmänna intrycket när du kommer 

in till Märsta är väldigt trevligt, men 

just här vid kolonilotterna ser det allmänt 

trist ut. Därför har kommunen beslutat 

att flytta kolonilotterna över väg 263 mot 

Steningedalen, bygga en park och på så 

sätt få ett trevligare välkomnande. En 

uppfräschning har också påbörjats i närheten 

av Märsta Centrum i riktning mot 

Södergatan, bland annat kommer belysningen 

kvällstid att förbättras, berättar 

Anders Johansson. 

Resan går vidare mot Steninge, och den 

nya, välbesökta gångväg mot Steninge slott 

som anlagts i närheten av Steningehöjden. 

– Det var på tiden att det byggdes en 

gångväg här. Jag brukar promenera längs 

vägen, men det har blivit allt farligare ju 

mer biltrafiken ökat, säger Allan Jansson. 

Nästa hållplats blir Rosersberg, som 

sedan ett par år har fått en gång- och 

cykelväg till Märsta. Bussen fortsätter in 

bakom centrala Rosersberg, och fram till 

industriområdet, som på bara några år 

vuxit till jätteformat, där flera stora och 

etablerade företag bygger nya lokaler. 

– Det här ger många arbetstillfällen i 

Sigtuna kommun. Det kommer att bli en 

avfart från motorvägen till Rosersbergs 

industriområde, likaså kommer det att 

byggas ett stickspår hit från järnvägsnätet, 

säger Anders Johansson. 

Rosersberg kommer även att få en ny 

sporthall, vilket välkomnas av många 

Rosersbergsbor eftersom nuvarande 

Råbergshallen inte håller de internationella 

mått som krävs för handboll och 

innebandy. 

Nästa stopp på resan blir Sigtuna och 

Tilområdet, en plats där det sker ständiga 

förändringar, inte minst i form av nya 

bostäder. 

– Jag bor själv i Sigtuna och det är fantastiskt 

vad mycket som har hänt, säger Ulf 

Thorsell när vi passerar den numera uppgrävda 

bensinmacken i centrala Sigtuna. 

Resan går vidare mot Sigtunahöjden 

och bostadsområdet vid Tvillingbackarna 

över Garnviksbron. Längs väg 263 tillbaka 

mot Märsta passerar vi Midgårdsvallen, 

det nya idrottsfältet med anläggningar 

för fotboll, amerikansk dito, 

friidrott, BMX-bana och sporthall. Här 

planeras även ett över 3 000 kvadratmeter 

stort utomhusbad med byggstart 2010. 

Sista hållplats blir stadsdelen Valsta och 

den tidigare fotbollsplanen Ymerplan 

som nu byggs om till äldreboende. 

Efter närmare två timmar avslutades den 

guidade bussturen på Frejgården där det 

bjöds på kaffe och dopp för de nyorienterade 

pensionärerna. 

– Det var riktigt intressant att få följa 

med och se hur kommunen förändras, 

säger Maj-Lis Andersson till glimten. 

Pensionärsklubbens 

Program 2009 

Sigtunahem och pensionärer som 

bor i Sigtunahem startade en pensionärsklubb 

2004. Här är det pensionärerna 

som själva står för de 

flesta aktiviteterna. De träffas regelbundet 

och har roligt. Exempel på 

aktiviteter är pensionärskollo, utflykter, 

modevisning och uppträdanden. 

Program (preliminärt) 

DATUM TID AKTIVITET 

26 jan 16–18 Sång 

23 febr 16–18 Limerickar, 

David 

Lundqvist 

30 mars 16–18 Allsång, PRO 

27 april 16–18 Modevisning, 

Gullis kläder 

25 maj 16–18 Utflykt Enköpings 

parker 

15 juni 13–16 Smör, ost 

och sill 

28 sep 16–18 Särskilt 

boende för 

äldre, Jan 

Hellström 

26 okt 16–18 Filmvisning 

23 nov 16–18 Sång av Mattias 

Jansson 

14 dec 16–18 Luciafirande 


Omtanken | Sigtunahem 

Gud va fint! Var det första 

Anna-Lisa von Wallden tänkte 

när hon öppnade dörren till 

sin nyrenoverade lägenhet i 

Brännbo. Köket imponerade mest menar 

hon med ny spishäll, ny köksinredning, nya 

bänkskivor, nytt kakel och nytt golv. 

– Jag är så nöjd och glad över att det är 

lika mycket skåp som tidigare. Och att jag 

fick behålla mitt underbara gamla skafferi. 

Men ni kunde kanske kostat på det lite färg 

och nytt beslag. Så att det blev mer likt den 

nya köksinredningen. 

Evakueringen vållade heller inga problem 

menar Anna-Lisa och öser beröm över 

Kjell Hurtig, som var den som ombesörjde 

flytten både från och till lägenheten. I flera 

veckor har hon kämpat med att få publicerat 

en ros i Sigtunabygden men inte lyckats. 

– Jag vet inte vad som hänt, men den kom 

inte med förra veckan. Den kanske inte fick 

plats Men jag ska göra ett nytt försök, var 

så säker. För sådan service, sådant bemötande, 

det måste uppmärksammas. Flytten 

gick hur smärtfritt som helst. 

Anna-Lisa von Wallden tycker sig haft 

tur genom hela ombyggnadsprocessen. 

Framförallt tur med att evakueringen 

ägde rum under den varmare 

delen av året. Bördig som hon är från 

Ångermanlandstrakten har hon fortfarande 

kvar sin sommarstuga norröver. Och 

i den har hon bott två månader. Resterande 

tid har hon tillbringat i gårdshuset hos sin 

dotter i Sigtuna. 

– Jag delade hus på gården med mitt 

barnbarn och det gick hur bra som helst. 

Vi går runt i den nyrenoverade hörnlägenheten 

med dess enorma ljusinsläpp. 

Solens strålar leker på det vackra parkettgolvet 

med fönster i två väderstreck. 

Utsikten är vidunderlig mot skog och mark. 

Något som Anna-Lisa värdesätter högt. 

– Jag har bott här i Brännbo sedan 1955. 

Det har hunnit bli ett flertal olika adresser. 

I just den här lägenheten har jag bott sedan 

tio år tillbaka. Jag har bytt allt eftersom 

behov och förutsättningar ändrats. 

– Jag förstår inte dem som klagar på 

hyreshöjningen i samband med renoveringen. 

Det är ju något vi vetat om hela 

tiden. Dessutom bor vi ju nu nästan lika 

flott som i nybyggt. 

Nej, hyran är inget som verkar bekymra 

Anna-Lisa. Som hellre pekar på allt hon 

tycker sig ha fått; köket, en fransk balkongdörr 

där det tidigare satt en vanlig 

fönsterruta, nytt golv i hallen, och självklart 

det nya fina, helkaklade badrummet 

som blivit betydligt större. 

– De har tagit en bit av hallen. Så platsen 



Hemma hos Anna-Lisa 

efter Omtanken 

Anna-Lisa von Wallden har precis kommit till rätta i sin 

nyrenoverade etta på fjärde våningen, Ormbergsvägen 

23. Med lätta steg tar hon trapporna högst upp utan 

tillstymmelse till extra hjärtslag. ”Det är inga problem alls” 

menar hon. Och lyser i kapp med solen dagen till ära. 

Text: Marina Ekdal | Foto: Fredrik Annerskog 

för ytterkläder har blivit mindre, men det 

har jag löst genom att sätta en garderob i 

badrummet, på platsen för tvättmaskin. 

Jag använder den gemensamma tvättstugan 

i grannhuset, och det är bra av flera 

skäl. Bland annat håller jag ju nere den 

egna elförbrukningen, säger hon och ler 

lite pillemariskt. 

– Jag har hört en del klagomål på det nya 

sättet att mäta förbrukningen av varmvatten. 

Men jag tycker det är jättebra att man 

numera bara betalar för sin egen förbrukning. 

Vi är ju olika stora hushåll med olika 

vanor. Då slipper man reta sig på det. 

Platsen för det nya badkaret med lejontassar 

i badrummet gapar tom i Anna- 

Lisas badrum. Istället finns en dusch med 

skena i taket vari hänger ett duschdraperi. 

– Jag bad Tommy Lindqvist, vår underbara 

kvartersvärd, ta bort badkaret för det 

gick inte att stå och duscha i det som jag 

gjorde tidigare. Så för mig fick det helt 

enkelt bli en duschhörna istället. 

I stort tycker Anna-Lisa von Wallden 

att Sigtunahem genomfört ombyggnationen 

på ett bra sätt. Det är bara en sak hon 

tycker kunde ha skötts lite smidigare. 

– Informationen har varit rörig och 

bristfällig, ibland har det varit dubbla 

budskap, olika killar har sagt olika saker. 

Bland annat rörde det informationen om 

förråden i källaren. Men jag vet att det 

här är första huset ut, så det är väl lite 

barnsjukdomar inledningsvis. 

På frågan vad hon vill hälsa alla som 

står i fas att få sin lägenhet ombyggd 

säger hon: 

– Se till att ni är med från början och 

sätter er in i ombyggnaden, och framförallt; 

se till att få färgprover så ni vet 

vad ni valt. Jag upplevde att jag valt ett 

beige färgpaket på kakel och klinker i 

badrummet, men det blev grönt. Grönt är 

en färg för växter inget annat. Men, men, 

man bor ju inte på toaletten direkt, så det 

är väl inte hela världen. 

Anna-Lisa von Wallden 

Ålder 73 år 

Bor Brännbo sedan 1955 

Familj Bor ensam, 3 vuxna barn och 

barnbarn 

Tidigare karriär Kokerska på bland 

annat Sigtuna stadshotell, 

Stora Brännbo konferens, Hällsboskolan, 

Klockaregården med flera. 

Lagar helst Husmanskost, kålpudding 

till exempel 



Brännbo Även i Brännbo fortsätter 

arbetet med Omtanken. Där har ju processen 

pågått en tid och vi kan utvärdera första 

huset nu (Ormbergsvägen 23). 

Ömsom vin, ömsom vatten kan man väl 

sammanfatta. Vi förstod redan på idéstadiet 

när vi planerade Omtanken tillsammans 

med hyresgästföreningen, vikten 

av att starta med ett litet antal lägenheter 

(första etappen, tre hus) för att få möjlighet 

att rätta till sådant som vi förmodligen 

trots all omsorg förbisett. Det vi tagit till 

oss och kommer förbättra till nästa etapp 

är bland annat följande; 

n Skafferit i köket, som med tanke på 

friskluftventilation beslutades få vara kvar, 

ska framgent kompletteras med nytt beslag 

motsvarande den nya köksinredningen. 

Dessutom ska låsanordningen justeras. 

n Handfaten i badrummet kommer att 

bytas ut mot större. 

n Man ska redan från början få välja 

mellan dusch och badkar. 

n Informationen ska förtydligas och 

förbättras. 

PÅ GÅNG 

I OMTANKEN 

En synpunkt som vi fått till oss men 

däremot inte kommer kunna tillmötesgå 

är ombyggnaden av hall, där minskade förvaringsmöjligheter 

till förmån för större 

badrum med plats för tvättpelare är resultatet. 

Anledningen utöver större badrumsutrymme, 

är att vi måste gå fram med den 

nya ventilationslösningen där. 

Norrbacka När det här skrivs är det 

fortfarande november. Och det är bara 

dagar kvar till Omtanken ska ta sitt första 

spadtag i Norrbacka. På Norrbackavägen 

21 närmare bestämt. 

De flesta är evakuerade sedan länge och 

nedräkningen inför återflytt kan äntligen 

börja. Den som väntar på något gott ni 

vet … den första mars är det så dags att flytta 

hem till en nygammal och med all säkerhet, 

fräsch och varmbonad lägenhet igen. 

Parallellt tas nästa spadtag i grannhuset 

23an, dit hyresgästerna kan återvända mitt 

under glödheta sommaren. Den första juli. 

Men sedan är det stopp ett tag. För eftertanke, 

analys och utvärdering. Bland 

annat ska värmesystemen utvärderas, så vi 

vet att vi får bästa komfort, bästa ekonomi 

och bästa lönsamhet ur energi- och miljösynpunkt. 

Inflyttning på Ormbergsvägen 21 sker 

lagom till jul, den 15 december. Och i hus 

nummer 19 flyttar man tillbaka den första 

februari. Därefter är det dags för etapp två. 

Det vill säga de åtta återstående husen med 

nummer 13–17 och 26–34. 

Vi är tacksamma för all konstruktiv kritik 

som hjälper oss att göra något bra ännu 

bättre. Och hoppas på i första hand att du 

som är en del av Omtanken ska känna dig 

nöjd när du flyttar hem igen. Att det var 

värt besväret. Men också att du även framöver 

ska hjälpa oss i vårt fortsatta, ständigt 

pågående, förbättringsarbete. 

Text: Marina Ekdal, foto: Johnér 



VALSTASATSNINGENS 

TALANGJAKT 2009 

Julhälsning från 

Trivsamma Tingvalla 

Vi söker Dig – eller Er – med talang! 

Du kan vara bra på att joddla, jonglera, 

buktala, spela fiol, sjunga, dansa, kort sagt vad 

som helst som Du har talang för att framföra 

på scen. 

Du ska bara skicka in den här 

anmälningstalongen till: 


AB Sigtunahem 

Box 509 

195 25 Märsta 

Snart nytt år och nya tag! Under 2008 sjösattes en hel del aktiviteter under 

parollen Trivsamma Tingvalla. Vi genomförde trygghetsvandringar, startade 

en promenadgrupp, bjöd in till en Happening-dag som var mycket 

uppskattad och välbesökt. Och inte minst hittade vi en mängd eldsjälar 

som brinner för och vill utveckla sitt bostadsområde ytterligare. 

Nu planerar vi inför nästa år. Nytt på tapeten är ”syjunta” och en trafikdag, det vill 

säga en dag då vi lär om ”trafikens vett och etikett”. Självklart ska vi även upprepa 

den lyckade Trivsamma Tingvalla-dagen som lockade så många besökare. Håll 

utkik efter information i portarna och i glimten. 

Har du fler förslag på aktiviteter Eller vill du kanske rent av bli en av våra eldsjälar 

i Trivsamma Tingvalla-projektet Tveka då inte att höra av dig till mig, Shanis 

Amid, på telefon 070-4201058 eller via mail: shanis.amid@sigtunahem.se 

Till sist vill jag ta tillfället i akt och önska alla Tingvallabor en riktigt God jul och 

Gott nytt år! 

Shanis Amid 

Projektledare, Trivsamma Tingvalla 

KLIPP UT TALONGEN OCH SKICKA SENAST DEN 28 FEBRUARI 2009 

Senast den 28 februari 2009 vill vi ha 

din anmälan. 

När vi har fått in din anmälan kommer vi att 

kalla till ”audition” för att Du ska få möjlighet 

att visa upp din talang. Varje uppträdande får 

vara maximalt 5 minuter. 

Vinnarna av denna talangtävling får sedan 

uppträda under Valstadagarna 5-6 juni 2009 

med fina priser i potten. 

Skynda dig att anmäla Dig redan idag! 

Namn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Gatuadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postnr:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Artistnamn (om det finns): . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Vad för talang har du: . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Om ni är en grupp, vad gör varje person i 

gruppen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Datum och namnunderskrift: 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Har Du frågor eller funderingar ring projektledare 

Lola Svensson, 070-420 10 61.

Multikocken Naili 

på Piccadilly 

Han handlar, han lagar all mat, han serverar och diskar, 

såväl lunch som middag sex dagar i veckan. Dessutom 

tilltalar han nästan alla gäster vid förnamn. Att äta lunch 

på Piccadilly på Södergatan i Märsta är en njutning för 

både gom och själ. 

Naili El-Ouardi 

Ålder 56 år 

Bor Villa på Ängsvägen 

Familj Gift, fyra barn 

Född och uppvuxen Tunisien 

Aktuell som Kock, servitör, hovmästare 

på restaurang Piccadilly i Märsta 

Alltid lika glad, lugn och harmonisk. 

Pengarna ligger huller 

om buller på glasdisken. Naili 

själv står i disken. Kvar sitter två 

sällskap. Klockan är halv tre och lunchen 

är över för den här dagen. Innan middagsgästerna 

kommer är tanken att vi ska 

få några minuter för att ta reda på Nailis 

planer framöver. Ryktet har nått oss att 

han tänker flytta till större nere vid COOP 

och Lidl. 

– Ja, det stämmer. Hans Suominen har 

ritat ett förslag till en ny restaurang om 

ungefär 180 kvadratmeter, till höger strax 

efter rondellen vid infarten till Coop och 

Lidl. Med en liten uteservering på trädäck 

ut över Märstaån. 

Lokalen är planerad för 70 sittande matgäster 

i två olika matsalar, därtill catering 

och bar. Till skillnad från i dag tänker 

dock inte Naili arbeta ensam i den nya restaurangen. 

Om allt går i lås planerar han 

för ytterligare sex, sju anställda. 

– Den vikande konjunkturen gör sorgligt 

nog att planerna ligger på is just för 

tillfället, men bygglovet sträcker sig över 

två år. Och innan dess hoppas jag naturligtvis 

att spaden satts i jorden. 

Naili El-Ouardi är född och uppvuxen i 

Tunisien. Men redan vid 16-års ålder förde 

äventyrslusten honom norröver för att 

prova lyckan i Belgien, därefter Schweiz, 

Italien och Libyen innan ödet förde honom 

till Sverige i början av 1970-talet. Det var 

först här han på allvar började arbeta inom 

restaurangbranschen, något han aldrig 

kunde drömma om som barn. 

– När jag växte upp var kock ett slitgöra 

med låg status. Men tack vare alla dessa 

matprogram på TV, tillika TV-kockar, har 

yrket fått ett uppsving och nästan blivit 

hippt. Det är en otrolig skillnad. 

Nu har han 34 år bakom sig som servitör, 

hovmästare, restaurangchef och 

restaurangägare. Sedan 1998 befinner 

han sig i Märsta där han blivit Naili med 

hela kommunbefolkningen. Främst för 

den goda, hemlagade maten men också för 

hans enorma värme och närvaro. 

– En restaurang ska inte bara vara en 

restaurang, utan en social mötespunkt. 

Mötet är lika viktigt för mig som maten 

och råvarorna. Att få göra människor glada 

och lyckliga är värt all möda. 

På Piccadilly serverar Naili mat inspirerad 

främst av det fransk-italienska köket, men 

med svensk touch. Hans egen favoritmat är 

oxbringa. Riktig svensk husmanskost. 

– Finns oxbringa på menyn tar jag det 

direkt. Tillagar man oxfilé, kalv och annat 

dagligdags tappar man respekten för det. 

När det kommer till nötkött tycker jag dessutom 

att ryggbiffen är bättre än oxfilén. 

Restaurang Piccadilly rymmer i sitt 

nuvarande utförande 30 lunchgäster, därtill 

20 affärsluncher på en sittning. Normalt 

serverar Naili ungefär 90 luncher per dag. 

Middag serveras från halv sex. Men bara 

under förutsättning att man bokat bord. 

– Det spelar ingen roll om det så bara är 

två som bokar. Jag håller öppet. Men man 

måste boka så jag vet hur mycket jag ska 

handla och förbereda. 

Nu närmar sig julen med stormsteg, hur 

kommer man att märka det på Piccadilly 

– Julen i sig är en mysig tid med sina 

speciella kyddor och dofter. Men jag kommer 

inte servera något julbord. Lokalen 

tillåter inte det. Däremot kommer jag 

att krydda maten lite juligt med speciellt 

mycket saffran och nejlika. Och varför inte 

en soppa med någon särskilt god juldessert 

Text: Marina Ekdal, foto: Fredrik Annerskog 


Här bjuder Naili 

glimtens läsare 

på ett julrecept 

HAVSKATTSAUTÉ I 

SAFFRANSÅS MED SQUASH 

(4 PERS) 

Ingredienser: 

1 kg havskattfilé 

2 medelstora squash 

cirka 150 g smör 

1 dl torrt vitt vin 

1 dl vatten 

½ fiskbuljongtärning 

1 dl vispgrädde 

0,5 g saffran 

2 schalottenlökar 

Salt, peppar 

Sätt ugnen på 180 grader. 

Hacka löken och fräs den i smör. 

Tillsätt salt och peppar, buljongtärning, 

vatten samt vinet. Låt det 

hela puttra några minuter tills det 

reducerats till cirka hälften. 

Sila bort löken och tillsätt vispgrädde 

och saffran. Låt såsen 

sjuda på låg värme tills den tjocknat. 

Tärna squashen i centimeterstora 

kuber. Fräs squashen i smör. 

Stek fiskfiléerna i smör några 

minuter på varje sida. Flytta över 

fiskfiléerna i en ugnsfast form. 

Lägg squashtärningarna 

ovanpå fisken, och häll saffranssåsen 

över. Låt hela anrättningen gå 

i ugnen c:a tre minuter. Servera 

med ris eller kokt potatis. 

För alla älskare av hembygden 

och dess historia presenterar 

vi ett nytt inslag i glimten: 

”Strövtåg i Sigtuna”, där Åke 

Ekdahl, erfaren DN-journalist 

och Märstabo, i ord och bild 

berättar en bit kommunhistoria 

med utgångspunkt i 

Sigtunahems bostadsområden. 

Varifrån kommer ditt stora intresse 

för historia Jag läste bland annat statskunskap 

och historia i min ungdom, så det 

är väl något som alltid funnits med. Jag är 

särskilt intresserad av svensk medeltidshistoria. 

Jag sysslar dessutom en hel del med 

släktforskning. Det intresset har medfört 

att jag korsat Sigtunahems vägar redan 

tidigare, jag har just avslutat en kurs i släktforskning 

som jag hållit på Frejgården. 

Varför Märsta Jag kom till Märsta första 

gången 1962. Efter tre års mellanspel i 

Uppsala kom jag tillbaka 1967 och har 

bott här allt sedan dess. Min fru Gunilla 

arbetade här och våra båda flickor har 

vuxit upp här. 

Vad tycker du är det bästa med 

Märsta Att det är ett modernt, eget 

samhälle, med ett eget liv som har lagt 

60-talets nybyggarsamhälle bakom sig, 

fått stadga och fungerar allt bättre som ett 

bekvämt och välskött lokalsamhälle. 

Hur känns det att börja skriva för 

glimten Det känns jättebra och roligt. 

Jag kom i kontakt med glimten första 

gången då vi ställde oss i Sigtunahems 

bostadskö. Det var det året glimten handlade 

om historia och bland annat Giselher 

Naglitsch skrev om bygdens utveckling. 

(jubileumsåret 2004, reds anm.). 

Text: Marina Ekdal, foto: Lasse Clason 

Åke Ekdahl 

Ålder 72 år 

Bor Kedjehus i Märsta 

Familj Gift med Gunilla, två utflugna 

döttrar 

Bakgrund Urstockholmare, född och 

uppvuxen på Söder. Journalistjobb 

redan under gymnasietiden, Stockholms 

förstadstidningar, Stockholms 

morgonblad (nedlagd), Upsala Nya 

Tidning, Svenska Dagbladet, Dagens 

Nyheter från 1969 där han var politisk 

reporter i 30 år. 

Aktuell Som skribent i glimten under 

rubriken ”Strövtåg i Sigtuna”. 

Fritidsintressen Fågelskådning som 

bland annat resulterat i två böcker, 

svensk historia – särskilt svensk medeltidshistoria, 

släktforskning, föredragshållare, 

kursledare och ibland fortfarande 

skribent på Dagens Nyheter. 


Schaumans kexfabrik 

(överst) Vid första världskrigets utbrott satte Carl Östen Schauman 

spaden i jorden vid nuvarande Södergatan. Några år senare öppnades 

dörrarna till Svenska kexfabriken AB. 

(mitten) Kexfabrikören blev med tiden Märstabo. 1918 tog han med 

sig familjen och flyttade in i Steninge Slott. Här poserar den stolte 

godsägaren på trappan till sitt nya hem. 

(nederst) När Carl Östen Schauman först anlände till Märsta fanns 

det fortfarande gott om ledig mark för kexfabriker. 

Varför är det så trivsamt att flanera 

uppför och nedför Södergatan 

Jo, här har vi Märstas 

enda gata med ett uns av stadskaraktär. 

Man kan möjligen önska sig fler 

levande butiksfönster, och så hade det varit 

om kommunens förste kommunalkamrer 

Bertil Franzén fått sin vilja igenom redan 

för femtio år sen. 

Franzén ville bygga stadskvarter på 

Södergatan där villorna låg på rad mellan 

äppelträden långt före alla Centrumprojekt. 

Men andra och mäktigare krafter 

vågade inte ta det steget. 

Halvvägs upp till krönet vid Söderbrinken 

finns det goda skäl att stanna 

till och begrunda den historia som ryms 

bakom tegelväggarna till kommunens 

pampiga högkvarter. 

Huset är en mans verk. En djärv entreprenör 

med mer framåtanda och fantasi än 

tillgång på pengar och ekonomiskt sinne, 

men med gott hjärta. 

Namnet är Carl Östen Schauman. 

Han kom ur tysk-baltisk adlig ätt. Hans 

anfader var kavallerimajor vid Åbo läns 

regemente och svensk adelsman nummer 

1287 vid Riddarhuset i Stockholm i slutet 

på 1600-talet. 

Ätten installerades i Finlands riddarhus 

som nummer 96 och finns representerad 

där liksom i Argentina, Paraguay och USA. 

Huvudgrenen flyttade till Sverige 1859. 

Carl Östen föddes utomlands och blev 

affärsman i Birmingham, men flyttade 

till Nya Zeeland och därifrån till Sverige, 

lockad till Märsta av sin bror Torsten 

Schauman som ville göra markaffärer med 

eget bolag i Märsta. 

I Riddarhusets liggare finns Schauman 

som svensk undersåte, men immigrantlängderna 

tiger om hans invandring. Regeringen 

gav honom dock tillstånd att som 

medlem av svenska adliga ätten Schauman 

träda in i sina förfäders rättigheter sommaren 

1918 sedan han blivit Märstabo, som 

godsägare på Steninge slott. 

Schauman kom till Märsta med buller 

och bång. Första världskriget hade brutit 

ut 1914, människor plågades av matbrist 

med livsmedelsransonering, hungerkravaller 

i Stockholm tvingade regeringen 

Hammarskjöld att avgå. Kort sagt, en eländig 

tid i alla hörn. 

Mitt i detta ekonomiska, politiska och 

sociala kaos satte Carl Östen Schauman 

spaden i jorden vid nuvarande Södergatan 

för en gigantisk fabrik där han skulle baka 

småkakor. 

Bland små familjevillor reste sig kexfabriken 

mäktig över bygden. Sätuna gårds 

järnåldersgravfält grävdes ur i hast av arkeologer 

på Schaumans bekostnad och hela 

bygget stod färdigt i november 1917. 

Projektet tog fullständigt andan ur de 

lokala kommungubbarna, men i sockenstämmornas 

protokoll gick allt spårlöst 

förbi. Det finns inte många rader i kommunens 

centralarkiv från de beslut som 

måste ha följt på denna industrisatsning, 

unik för landet och helt enastående för det 

lilla stationssamhället Märsta. 

Samtidigt köpte han godset Steninge 

och skapade en omfattande handelsträdgård 

med egen säljbutik på Strandvägen i 

Stockholm. 

Till en början gick det bra att sälja 

Märstakex i plåtburkar tillverkade i Upplands 

Väsby. Det kan man förstå av ett 

kommunprotokoll från den 13 juli 1919 

som berättar att Kexfabriken sponsrade 

hälften av kommunens markköp med 

5 000 kronor för ett epidemisjukhus vid 

Märsta järnvägsstation. Steninge gods 

lämnade 500 kr till livsmedelsnämnden för 


att hjälpa svältande i bygden. Ett gentilt 

belopp på den tiden. 

Efter knappt tre månaders kakbak brann 

fabriken i februari 1918. Personalen hjälpte 

till att röja i bråten och fick som tack för 

hjälpen en båtresa från Steninge till Sigtuna 

Stads Hotell där Schauman bjöd 

samtliga anställda med familjer, ett 80-tal 

personer, på lunch. 

Två år senare, den 28 mars 1920, kom 

första varningen om att allt inte stod rätt 

till i Schaumans affärer. Kommunrevisorn 

slog larm om att en tredjedel av kommunalskatterna 

inte betalats i laga tid. 

Steninge låg efter med 3 000 kr. 

Husby Ärlinghundra kommun, föregångaren 

till Märsta kommun och nuvarande 

Sigtuna kommun, hade också brist 

i kassan och måste låna ur en minnesfond 

för fattiga torpare efter Steninges tidigare 

ägare Anna Holm, för att täcka räntorna 

för kommunens lån. 

Påföljande år lämnade Schauman Steninge. 

Bankerna tog över efter Steningekonkursen 

och i mars året därpå, 1922, gick 

även Svenska kexfabriken AB i konkurs. 

Schauman lämnade Märsta och flyttade 

till Åbo. Där startade han ännu en kexfabrik, 

hårt prövad av misslyckade affärer 

och stora familjebekymmer sedan hustrun 

och två döttrar drunknat i Atlanten. Han 

gifte dock om sig två gånger innan han 

dog i England 62 år gammal 1935. 

Kexfabriken togs över av AB Kungsbröd. 

Under 1940-talets krigsår användes 

lokalerna som spannmålslager. Därefter 

flyttade AB Konfektionsdetaljer in och 

sydde axelvaddar. Inte heller den fabriken 

blev långlivad och byggnaden övertogs 

1954 av Matsilver AB, ett företag inom 

koncernen Nils-Johan. 1980 upphörde 

tillverkningen och byggnaden blev vårt 

kommunkontor. 

Text: Åke Ekdahl, foto: Lasse Clason och Åke Ekdahls arkiv

Uppskattad busstur 

för Valstamatchningens 

deltagare 

Tisdagen den 4 november bjöds deltagarna i 

projektet Valstamatchning.nu på en uppskattad 

bussrundtur i kommunen. Aktiviteten anordnades 

som ett led i projektgruppens strävan att stötta 

deltagarna i att hitta ett arbete. 

Text: Kristina Tejre | Foto: Bildarkivet 

Förmiddagen inleddes med att 

Sigtuna kommuns näringslivschef 

Christer Wikström i cirka 

en timme berättade om vad som 

händer i kommunen i form av bostadsbyggande, 

nya vägdragningar och alla de 

nyetableringar av företag som planeras, 

framför allt i Rosersbergs industriområde 

och Arlandastad. Därefter fick deltagarna 

med egna ögon se det Christer berättat 

om, då vi i en och en halv timme guidades 

i buss runt om i kommunen. 

Bussturen inleddes med ett besök i 

Rosersbergs industriområde, där vi fick 

se stora nybyggnationer av lager- och 

logistikanläggningar. Därefter gick färden 

vidare mot Arlanda, eller som det kallas, 

Stockholm Airport City. När vi anlänt till 

flygplatsen äntrades bussen av Mats Ader, 

Luftfartsverket. Han berättade kunnigt 

och inspirerande om den ofantligt stora 

cargoverksamhet som vanliga flygresenärer 

kanske inte lägger märke till då de besöker 

flygplatsen. Cargo betyder frakt och är en 

stor verksamhet vid flygplatsen. 

Det vi fick se gav oss verkligen inspiration 

och framtidshopp vad gäller nya arbetstillfällen 

trots stundande lågkonjunktur. 

Företagsetableringarna i Rosersberg kommer 

med stor sannolikhet att innebära 

ett rekryteringsbehov, även om många 

anställda flyttar med företagen som etablerar 

sig i vår kommun. Jag tror att jag talar 

för de allra flesta av oss, när jag säger att 

vi var mycket nöjda med vår förmiddag då 

bussen tog oss tillbaka till Kunskapens hus. 

Valstamatchning.nu 

n Antalet deltagare i projektet har 

minskat från 39 till 18. 

n Av de 21 har flera gått vidare till 

jobb eller studier. 

n Resterande är barnlediga eller 

har flyttat från kommunen.

DEMOKRATI.NU 

Demokrati kan översättas 

med folkstyre. Något som 

många tror klaras av vid 

valurnan vart fjärde år. Men 

i en kommun som Sigtuna, 

där utvecklingen är lika 

snabb som beständig, är 

din röst viktigare än så. 


Våren 2007 inrättade Sigtuna 

kommun Sveriges första renodlade 

demokratinämnd. Dess 

första och främsta uppgift var 

att utveckla den lokala demokratin och att 

göra kommunens politiker mer tillgängliga. 

– I äldre tider möttes man vid vägskäl. I 

dag duger inte det. Vi måste hitta nya sätt 

att prata med varandra. Det måste vara 

nära människor, och enkelt för människor 

att delta, sade nämndens ordförande Gun 

Eriksson i en tidig intervju i Upsala Nya 

Tidning. 

Knappt två år senare ligger ordet succé 

nära till hands. Flera spännande initiativ 

har genomförts. Allt fler invånare tar chansen 

att påverka kommunens framtid. Och 

kanske viktigast av allt, medborgarinflytandet 

letar sig allt längre ned i åldrarna. 

Den förmodligen mest omtalade satsningen 

är Rådslaget. Efter premiären år 

2005 – på initiativ av dåvarande demokratiberedningen 

– har ytterligare tretton 

rådslag genomförts. Inför varje rådslag 

presenteras en aktuell lokalpolitisk fråga 

med två alternativa lösningar. Därefter får 

alla berörda invånare rösta på det förslag 

man tycker är bäst, och när rösterna räknats 

följer politikerna ”folkviljan”. 

Redan i det andra rådslaget utnyttjade 

hela 64 procent av alla röstberättigade möjligheten 

att tycka till om länken mellan 

Stora Brännbovägen och Uppsalavägen. En 

majoritet röstade för att hålla den öppen för 

motortrafik – och så blev det. Därefter har 

det hållits rådslag om allt från Sätuna skola 

till äldreboenden i Sigtuna stad, och deltagandet 

har varit fortsatt högt. 

I april 2008 lanserades nästa stora satsning; 

webbchattar mellan kommunens 

invånare och politiska nämnder. Först 

ut var Demokratinämnden själv, och när 

kvällen var över hade 42 frågor ställts 

och besvarats. Fem chattar senare var det 

Kommunstyrelsens tur att ta plats vid 

datorerna, nu var inläggen så många att 

ledamöterna förblev sittande långt efter 

chattens slut för att hinna besvara alla. 

Ett annat intressant försök ägde rum på 

Tingvallaskolan den 11 november. Här fick 

eleverna rösta hur de 45 000 kronor som 

avsatts till skolgårdens utveckling skulle 

användas. När valsedlarna räknats stod det 

klart att en balansbom och en dansslinga 

stod högst på barnens önskelista. 

– När resultatet nu är klart beställer vi 

och börjar gräva för att montera de valda 

redskapen. Detta är ett gott exempel på 

demokrati och delaktighet i praktiken, 

konstaterade Gun Eriksson på Sigtuna 

kommuns hemsida. 

Demokratiska Sigtuna 

Kommande chattar annonseras i god 

tid på sigtuna.se och i lokaltidningen. 

Läs mer om demokratiarbete i 

Sigtuna kommun på sigtuna.se, välj 

Kommun & politik. 


Julstämning i stereo 

Oavsett om snön lyser på taken eller höstslasket 

dröjer kvar, så får vi en vit jul. Åtminstone på stereon. 

Sedan mitten av november väller bjällerklangen över 

oss i var och varannan butik. En omtvistad fröjd som 

inte slutar förrän långt in på det nya året … 


Tomtar och klappar i all ära, 

utan rätt musik har den där 

riktiga julstämningen svårt att 

infinna sig. Men trots att redan 

de första tonerna i Silver Bells kan få de 

mest motsträviga ögon att tindra, döms 

julalstren gärna ut som både ”vedervärdiga” 

och ”pekoral”. En journalist hävdade 

till och med att genren kunde få honom att 

”vilja bada badkar med en brödrost”. 

Och vad är det då som placerar dessa 

granrisdoftande kompositioner bland 

musikhistoriens mest ringaktade I 

sökandet efter svar hamnade glimten på 

en odyssé bland psalmer, sjömansvisor 

och ren buskis. Resultatet Häng med så 

får du se! 

För att hitta julsångernas ursprung, 

fick vi söka oss betydligt längre tillbaka än 

både Carola och Bengt Feldreich. Närmare 

bestämt till 1200-talets Italien, där den 

helige Franciskus och hans ordenssällskap 

började komponera religiösa högtidshymner. 

Via Frankrike och Tyskland hittade 

munkarnas musik till England, där den 

emellertid snabbt dömdes ut som hednisk 

och förbjöds. Inte förrän 1660, då Karl II 

tillträdde tronen, tilläts åter framförandet 

av ”Christmas carols”, vilket gav det engelska 

julfirandet en rejäl skjuts. 

Musiken behöll dock sin religiösa koppling, 

och många av 1700- och 1800-talets 

julkompositioner har med tiden hittat in i 

psalmböckerna. Till erans odödliga klassiker 

hör Hark, The Herald Angels Sing! 

från 1739, Stille Nacht som faktiskt uruppfördes 

på julafton 1818, liksom 1847 års 

Cantique de Noël (O helga natt). Även vi 

svenskar lyckades kläcka några bidrag till 

standardkatalogen, såsom Gläns över sjö 

och strand, av Viktor Rydberg och Alice 

Tegnér samt Emmy Köhlers Nu tändas 

tusen juleljus. 

Den äldsta svenska julsång som fortfarande 

framförs torde dock vara Hej 

Tomtegubbar. Texten dyker upp redan 

under tidigt 1800-tal. Och varför inte 

För våra fornnordiska förfäder var ju midvinterblotet 

snarast en anledning att titta 

för djupt i mjödhornet. Dessa, något profana, 

dryckesvanor lever vidare i vår tids 

julfirande, och är möjligen en bidragande 

orsak till att svensk julmusik tidigt övergav 

det andliga spåret till förmån för mer 

världsliga motiv. 

Ett populärt tema under 1900-talets 

första hälft var sjömansvisor i jultappning, 

som Helge Rundquists Sjömansjul på 

Hawaii och Sven Rünos Jul i främmande 

hamn. Med tiden förlorade dock sjöfarten 

i betydelse, och våra svenska kompositörer 

siktade istället in sig på lika delar socialrealism 

och humor. Snart slungades vi bryskt 

mellan Pappa kom hem till jul och Tip 


Tap Rap. Och vi gillade det; 1988 års bäst 

säljande singel blev Vår julskinka har rymt 

med de sjungande kockarna Werner & 

Werner. Några år senare var det den rundlagde 

Elvis-imitatören Eilert Pilarms tur 

att äntra topplistorna med sin Eilerts Jul. 

Och på tal om listor, så har det blivit 

dags att avhandla tidernas mest sålda julsingel, 

White Christmas. Enligt Guinness 

rekordbok har enbart Bing Crosbys versioner 

– jodå, han gjorde flera – sålts i 

över 50 miljoner exemplar. Och man får 

förmoda att de över 500 andra artister som 

sjungit in låten, däribland Frank Sinatra, 

Bob Marley och Twisted Sister, sålt en och 

annan skiva de också. 

Mindre bekant är kanske att upphovsmannen, 

Irving Berlin, skrev White 

Christmas en vårdag 1940 vid en poolkant 

i Arizona. Hans spontana kommentar då 

han ögnat igenom sin komposition sägs ha 

varit: ”Jag har just skrivit den bästa sången 

jag någonsin gjort. Nej vänta, jag har just 

skrivit den bästa sången som någon någonsin 

gjort.” Sant eller inte, juldagen 1941 

premiärsjöng Bing Crosby låten i radio, 

året därpå sjöng han den igen i filmen 

Holiday Inn, en insats som Oscarbelönades 

för bästa originalsång. 

Med sin blandning av hemlängtan och 

vemod, förblev White Christmas en av de 

mest spelade skivorna i radio genom hela 

andra världskriget. År 1947 var Deccas 

originaltejp så sliten att Bing Crosby och 

hans musiker fick återvända till studion, 

och det är denna andra inspelning som 

normalt hörs i dag. 

Tydligt är hur julmusik och försäljningsstatistik 

går allt mer hand i hand. 

I England har till och med Christmas 

number one single – att ha den bäst 

säljande singeln veckan före jul – blivit 

skivbranschens kanske mest prestigefyllda 

titel. Länge toppades julkommersen 

av säsongsrelaterade låtar, men med 

tiden har dessa fått ge vika för fiktiva 

gimmickartister – som 1993 års Mr. 

Blobby, och i ännu större utsträckning, 

vilket vi känner igen från Sverige, 

årets Idol-vinnare eller The X-factor 

som programmet heter i England. 

Men genren är långt ifrån förbehållen 

nykomlingar. Listan över etablerade artister 

som spelat in hela julalbum är minst 

sagt diger. Frågan är bara hur många som 

drivits av konstnärliga ambitioner, och hur 

många som lockats av en ekonomiskt tryggad 

ålderdom. Det finurliga med julskivor 

är ju att de kan säljas igen. Och igen. Och 

igen. Några som vunnit jackpott på senare 

tid är sångfågeln Mariah Carey, saxofonisten 

Kenny G, och Muzakprojektet 

Mannheim Steamroller, vars åtta(!) julskivor 

hittills belönats med 23 platinaskivor 

enbart i USA. 

Och kanske närmar vi oss slutligen kärnan 

i fråga om julmusikens tveksamma 

anseende Bottnar det helt enkelt i den 

– i vissa kretsar så bespottade – kombinationen 

kultur och kronor En krönikör 

i musiktidningen FUZZ konstaterade 

häromåret att ”i vår bransch har det länge 

varit en outtalad sanning att man börjar 

med julsånger när karriären är på väg 

utför och inget annat fungerar. Lite halvpinsamt 

och något man precis som melodifestivalen 

gör som en ’kul grej’ (som 

man säger för att ha ryggen fri om det inte 

skulle fungera)”. 

Voilà! Så fick vi sannolikt svaret på 

vår fråga. Det handlar alltså om något så 

banalt som ytterligare ett offer för kulturfolkets 

branschinterna kreddgnabb; 

den lika eviga som ointressanta diskussionen 

om Rätt eller Fel. Och det samtalet 

överlämnas med varm hand till tyckarna, 

medan vi andra värmer glöggen och matar 

cd-spelaren med … Nej förresten, glöm 

det. Inga redaktionella rekommendationer. 

Spela det du gillar, så är alla (okej, nästan 

alla) nöjda. God Jul! 


Sigtuna Kulturförening informerar 

På mitt kylskåp har jag en 

magnet med texten ”En bokälskare 

går aldrig till sängs 

ensam”. Det är så sant. 

Jag är en bokälskare, eller snarare en 

bokslukare, och det har jag varit ända 

sedan jag var liten. 

Text: Karen Salmose | Foto: Sigtuna Kulturförening 

Att läsa blev tidigt mitt livselixir. Från början var det 

boken, min pappa och jag. Han brukade läsa högt för 

mig på kvällarna och sedan fortsatte jag själv tills någon 

kom och släckte ljuset. I tonåren läste jag så snart tillfälle 

gavs och i vuxen ålder blev ritualen tidningen på morgonen 

och boken vid läggdags. 

Jag har alltid tyckt att det var lustfyllt att lägga mig, ja, jag 

kunde faktiskt längta till kvällen och umgänget med bokens 

persongalleri. Det gav en tillfällig paus från det vardagliga livets 

trivialiteter och möjligheter att uppleva andra människors kulturer 

och levnadsöden. Det ger förståelse, nya tankar och idéer. Jag får 

perspektiv på mig själv och kanske blir jag en bättre människa. 

Vill du leva flera liv än ditt eget, skall du läsa böcker. 

Jag tror att pendlandet har fått människor att läsa mer. På bussar, 

tåg och tunnelbanor ser jag ung som gammal med en bok i 

handen eller hörlurar i öronen. Den moderna tekniken har upptäckts 

av framförallt ungdomarna. Det är de som är det lyssnande 

folket. Jag kan ibland se på deras minspel hur engagerade de är, 

antingen det nu är musik eller uppläsning de har i luren. Det kan 

vara ett skratt eller en liten tår i ögonvrån. En god berättare kan 

naturligtvis ge extra tryck på intressanta meningar. Det blir något 

av en egen teaterföreställning. 

Vad läser vi människor då Det beror naturligtvis på intressen. 

Själv gillar jag deckare. I dag har spänningslitteraturen kommit 

i ropet. Den säljer som aldrig förr. Några förfasar sig över det 

och menar att den tar död på den “riktiga” litteraturen. Om de 

med det menar de gamla klassikerna, är jag inte alls orolig. Hos 

dem finns båda lust, spänning och dramatik. Jag tror snarare att 

deckaren kan vara en gångbro till den klassiska litteraturen. Vill 

du veta något om samhällets orättvisor och människornas tillkortakommande, 

i vår tid är deckaren heller inte att förakta. En bra 

deckare har många gånger ett tydligt budskap. 

En annan genre, som är inne, är biografin. Särskild fascinerad 

blir jag av självbiografin. På senare år har en del yngre författare, 

som Åsa Lindenborg och Susanna Alakoski, lyckats beskriva 

barns uppväxt i fattiga arbetarmiljöer med båda värme, kärlek och 

humor. Deras böcker rekommenderar jag varmt. 

Jag tycker om att möta författarna också, se dem livslevande 

framför mig och höra dem berätta om sitt liv och verk. En bok 

snyter de inte ur näsan i en handvändning. Det kan ta år av 

arbete. Bakom många verk ligger ofta forskning och många 

omskrivningar. Jag beundrar dem. Hur orkar de Tur att de 

finns. Gå till biblioteken, plocka bland böckerna och träffa 

någon författare. Till våren har du möjlighet att möta författare 

som Susanna Alaskoski, Helena Henschen och flera andra på 

Märsta bibliotek. 



VÄLBESÖKT 

VIVALDI 

KONSERT 

I KULTURUM 

Text: Karen Salmose | Foto: Järfälla symfoniorkester 

Söndagen den 9 november framförde 

Järfälla symfoniorkester, under 

ledning av dirigent Wille Sundling, 

på Kulturum i Märsta Antonio Vivaldis 

De fyra årstiderna – ett av den klassiska 

musikens allra mest älskade verk. 

De fyra årstiderna består av sex satser, och varje årstid 

inleds med en sonett som, uppläst av en violinist, 

beskriver respektive årstid. Varje årstid gör sig påmind 

med sina speciella ljud, som tydligt framträder med fiolernas 

hjälp. I Vårens satser hördes fågelsången och ljumma vindar, 

men också en miniatyrstorm. Sommaren inleddes av orkestern som 

illustrerade den tryckande hettan, varpå solisten gjorde entré med 

olika fåglar, bland vilka vi kan höra en gök. Vi hörde också åska på 

avstånd varpå ovädret bröt löst. Nu har det blivit Höst och byborna 

firar, inte alltid så nyktra, med sång och dans. 

Som avslutning fick vi vara med om en jakt där hornen skallar. 

Vinterns avigsidor hörs tydligt. Man halkar på isen och skakar 

av köld. I den fridsamma spelningen kopplas det av framför en 

brasa. I finalerna hörs de olika vindarna som får fritt spelrum. 

Dirigent Wille Sundling framträdde även som solist. Det var 

underbart att höra när han med sin fiol framställde de olika fåglarna. 

Den begeistrade publiken tackades med ett extranummer. 

Efter pausen fick vi lyssna till blåsarna, som under ledning 

av Istvan Takacs spelade Louis Spohrs Notturno. Den består 

också av sex satser. Första klarinettisten spelade här en framträdande 

roll. Konserten inleddes med en marsch. Det är hela 

tiden ett snabbt tempo. De sista satserna har en mer dansant 

karaktär. Finalen kan närmast liknas vid en Ländler, en slags 

långsam vals, populär i Österrike och Tyskland. Även denna 

del av konserten fick ett varmt mottagande av publiken. 

Av de cirka 250 personer som andäktigt lyssnade till de underbara 

tonerna var mera än en tredjedel barn och ungdomar under 20 år. 

För dem var det gratis entré. 

Konserten var ett samarrangemang mellan Sigtuna Kulturförening, 

Kultur och fritid och ABF Norra Storstockholm. Ett 

stort tack till sponsorerna: Sigtunahem, Svensk fastighetsförmedling 

i Märsta och Sigtunabygden. 



Sigtuna Kulturförening 

fyller 20 år 

Alla människor behöver då och då stanna upp och söka nya perspektiv 

på tillvaron. Konst, musik, dans, teater, poesi … Ja, kultur 

överhuvudtaget berikar känslolivet och gör själen fri. Därför finns 

Sigtuna Kulturförening. 

Text: Karen Salmose | Foto: Sigtuna Kulturförening 

Sigtuna Kulturförening grundades på hösten 

1989. Det första stora arrangemanget var 

en Kulturmarknad i Kulturum där konstnärer, 

hantverkare och författare visade upp vad de 

kunde. Nästa år firar föreningen sitt 20-årsjubileum. 

Då skall det slås på stort, kanske är det 

dags för en ny Kulturmarknad. 

Sigtuna Kulturförening, som omfattar 

hela kommunen, är i ständig utveckling och 

har i dag cirka 175 medlemmar. Från början 

var konsten och hantverket det dominerande, 

men på senare år gör föreningen 

verkligen skäl för att kallas kulturförening. 

Det varierande programutbudet omfattar allt 

från författarbesök på biblioteken, jazz- och 

symfonikonserter, konst- och hantverksutställningar, 

musikcaféer, spelmansstämmor, 

workshops, teater, utfärder, vår- och julfester 

och mycket mer. 

I Kulturföreningens program kan man läsa 

att föreningens uppgift är att berika kulturutbudet 

i kommunen med egna arrangemang 

eller i utbytet med andra föreningar och 

institutioner samt utveckla föreningens egna 

talanger. Dessa intentioner har vi verkligen levt 

upp till. Vi har även flera samarbetspartners, 

som ABF Norra Storstockholm, Kultur och Fritid 

och Svenska kyrkan. 

Vissa kulturella arrangemang har genom 

åren blivit tradition, såsom firandet av internationella 

kvinnodagen, vårens jazzkonsert 

i Kulturum, Sigtuna Vårsalong i maj, Spelmansstämma 

på Droppsta i juni, jazzkonsert 

i Mariakyrkan på Sigtuna möte och höstens 

hantverksutställning. Föreningens förhoppning 

är att den klassiska musiken framöver 

ska bli ett återkommande inslag i föreningens 

kulturutbud. 

Ett arrangemang som särskilt bör lyftas 

fram är Konst Nu Sigtuna Vårsalong i Museets 

Utställningshall i Sigtuna. I början var den en 

utställning för goda amatörer, men har med 

tiden utvecklats till att omfatta även proffsen 

bland konstnärerna. Vårsalongen har väckt 

uppmärksamhet även utanför kommunen och 

på senare år lockat konstnärer från hela landet. 

Detta mycket tack vare föreningens kompetenta 

utställningskommissarie Larz Eldbåge och 

våra duktiga konstnärer. 

Vårens program 2009 börjar nu ta form. 

Det blir två författarbesök på Märsta bibliotek; 

18 mars kommer Susanna Alakoski och 8 april 

gästas vi av Helena Henschen. Internationella 

kvinnodagen firas 8 mars på Folkets Hus. I april 

blir det musikcafé i Märsta kyrka och en jazzkonsert 

på Kulturum. I början av maj öppnar 

Konst Nu 2009 – Sigtuna Vårsalong i Museets 

Utställningshall i Sigtuna, följt av vårfest på Kulturgården. 

14 juni är det Spelmansstämma på 

Droppsta. Säsongen avslutas med jazzkonsert i 

Mariakyrkan 30 augusti. 

För föreningen är barn och ungdomar en 

viktig målgrupp. Därför försöker vi erbjuda 

alla upp till 20 år fritt inträde till de större arrangemangen. 

Den totala bristen på lämpliga 

lokaler har varit ett stort problem, men nu 

hoppas föreningen att det nya Allaktivitetshuset 

och öppnandet av Kulturstugan i 

Märsta centrum i någon mån kan uppfylla 

föreningens dröm om ett Kulturhus, som alltid 

ska vara öppet och fullt av aktiviteter. 

Sigtuna Kulturförening 

Läs mer om Sigtuna Kulturförening 

och 2009 års program på 

www.sigtunakulturforening.se 



Text: Karen Salmose | Foto: 

IDROTTEN OCH KULTUREN 

Är idrott kultur Härom tvistar många. Är det 

till exempel kulturellt att titta på handboll, som jag 

tycker mycket om. 

Text: Karen Salmose | Foto: Bildarkivet 

Handboll är en snabb och hård 

sport, i vilken det görs många 

mål och som jag själv utövade 

i unga år. Träningen och 

kamratskapet mellan oss tjejer var kanske 

det jag uppskattade mest. Är det kultur 

eller är det allmän social samvaro Numera 

är gymnastik och långa promenader mina 

idrotter. De håller mig frisk och kry. 

I vår kommun satsas det stort på idrotten. 

Arenor och hallar växer upp. Det 

kostar väldigt mycket pengar, vilket lämnar 

mindre resurser till övrig kulturell 

verksamhet. 

Ur hälsosynpunkt är idrott bra för barn 

och ungdom. De mår bättre och blir pig- 

gare i huvudet. De lär sig att umgås och 

visa respekt och hänsyn till varandra. De 

får uppleva dramatik och spänning i såväl 

medverkande som tittande. På så sätt kan 

idrott också vara kultur. Tyvärr finns det 

också en baksida där fansen gormar, skriker 

och slåss. 

Den idrottsliga kulturen kan bli något 

ensidig. Jag skulle önska att idrottskillarna 

och -tjejerna någon gång emellanåt också 

fick sig till livs en dos teater-, musik-, och 

litteraturupplevelser. Men det förutsätter 

ekonomiska resurser och tillgång på ändamålsenliga 

lokaler. Det har blivit bättre i 

och med tillkomsten av det nya allaktivitetshuset. 

Här får kulturen utrymme och 

människorna en möjlighet att träffas över 

generationsgränserna. 

Jag tror att barn och ungdomar vill ha 

kulturella upplevelser om bara förutsättningarna 

finns. Kulturen skall vara lätttillgänglig 

och helst inte kosta något. Satsa 

mera på teatern, musiken och författarbesöken 

i skolorna. Ge så långt det är möjligt 

fritt inträde till offentliga kulturella 

engagemang. På Järfälla symfoniorkesters 

Vivaldikonsert den 9 november kom cirka 

250 personer. Av dem var en tredjedel barn 

och ungdomar. Flera kom tillsammans 

med sina föräldrar, andra i stora grupper. 

Kan det möjligen bero på att inträdet var 

gratis för barn och ungdom under 20 år 


En munvig 

man från 

Märsta 

Text: Magnus Alsne | Foto: Lasse Modin 

De flesta limerickskalder föredrar nog 

mer lättrimmade samhällen än Märsta. 

Men med språkliga piruetter som kär’sta 

och bär sta’ lyckades David Lundqvist 

dikta ett ode till hemorten. I september 

gav han ut sin elfte limericksamling. 

Läst en limerick på sistone Trodde 

inte det. Trots att limericken tillhör våra 

mest kända versformer, för den en relativt 

anonym tillvaro. Men flera ordvirtuoser 

gör sitt bästa för att hålla limerickens fana 

högt. Hasse Alfredsson är en. Märstas 

egen David Lundqvist en annan, i september 

publicerade han sin elfte limerickvolym: 

”En montör som fick foten i Kläm”. 

– Stämmer, och den här gången är jag 

lite extra stolt. En montör… är faktiskt 

den första samling idiomatiska limerickar 

som någonsin tryckts. Och den första 

royaltychecken har redan trillat ner i 

brevlådan, så ett visst intresse finns det 

uppenbarligen, konstaterar upphovsma… 

Stopp ett tag! Vad är nu en idiomatisk 

limerick Tja, för att hålla det enkelt: 

Enligt regelboken ska limerickens första 

rad avslutas med ett ortsnamn. I David 

Lundqvist skapelser är dessa ersatta av 

idiom – det vill säga: språkliga uttryck – 

som påminner om ortsnamn och dessutom 

tilldelats Stor Begynnelsebokstav. 

Krångligt Inte alls. 

David Lundqvist 

För hugade erbjuder David Lundqvist 

lektioner i limerickskrivning 

David Lundqvists 

senaste bok kan köpas på 

books-on-demand.com 

Till limerickens signum hör även, enligt 

uppslagsboken, ”halsbrytande rim och 

frivolt innehåll”. David Lundqvist har 

för egen del lagt till ”rolig utan att vara 

elak”, men är det verkligen möjligt att 

alltid lägga band på sig, då man som David 

dessutom är ordförande i Sigtuna kommunfullmäktige 


KORT OM SPORT 

– Nja, en gång när jag upplevde att oppositionen 

återremitterade ett ärende på pin 

tji skrev jag faktiskt en limerick om händelsen 

– som trevligt nog uppskattades i 

båda lägren. Men i övrigt har jag lyckats 

hålla huvudet kallt, skrattar David. 

Till dags dato har David Lundqvist plitat 

ned ett par tusen limerickar, och han 

har inga planer på att sluta. I byrålådan 

finns redan material till en Idiomatiska 

Limerickar Volym II, men ett eventuellt 

utgivningsdatum ligger fortfarande långt 

fram i kalendern. 

– En gång i tiden tänkte jag lite väl 

mycket på kvantiteten, som att jag 

skulle publicera 1000 limerickar före 

millennieskiftet. I dag handlar det 

uteslutande om kvalitet, och jag filar hellre 

lite extra på materialet än ger ut något jag 

inte är helt nöjd med. 

I väntan på nästa bok kan Davids 

skapelser avnjutas på märsta.nu, som 

varje fredag publicerar ett nytt bidrag 

från bygdens egen limericknestor. Och 

för dig som inte ens kan hålla dig så länge 

har glimten fått författarens välsignelse 

att publicera ett alster, som dessutom 

ligger helt rätt i tiden! 

En nisse i byn Tomtebo 

kan nattetid aldrig få ro, 

för från vinden hörs prassel 

och nåt tissel och tassel. 

Har han tomtar på loftet, 

månntro 

Valsta Syrianska avslutade 

starkt 

Det blev till slut en sjätte plats för Valsta 

Syrianska i division 1 Norra. I upptakten inför 

höstomgången såg det lite mörkt ut för Märstas 

fotbollsstolthet. Men lagets effektivitet 

under hösten räddade nytt kontrakt med 

bred marginal. 

Det blev sammanlagt 26 poäng på 36 

matcher och för Valsta Syrianska väntar nu 

nya förutsättningar inför säsongen 2009. 

Valsta Syrianskas mål på sikt är att nå en 

superettaplats, enligt klubbens sportchef 

Suleyman Messo. 

Årets upplaga av Valsta Syrianska har varit 

för ojämn för att vara ett riktig het kandidat 

till seriesegern. Men på sikt har laget 

flera kvalificerade och bra fotbollsspelare. 

Det gäller för laget ha en högre lägstanivå 

under hela säsongen, vilket laget har haft 

stora bekymmer med. Det är först i slutet 

av säsongen som Valsta Syrianska har varit 

riktigt bra. 

Nu väntar för både klubben och laget 

att ta ny form för nästa säsong. December 

månad är en typisk period där flertalet 

fotbollsklubbar förbereder sig hur truppen 

ska se ut nästa år. Det är mycket provspel för 

många spelare. I nästa nummer av glimten 

kan vi med största säkerhet berätta hur truppen 

i Valsta Syrianska kommer att se ut. 

Sigtunahem Trophy 

I ett samarbete mellan Skånela IF handboll och Sigtunahem 

kommer det att arrangeras en stor utomhusturnering 

i handboll. Sigtunahem Trophy arrangeras vid 

Midgårdsfältet 16–17 maj 2009. 

Det väntas komma drygt 150 ungdomslag från Sverige 

och Finland. Matcherna ska spelas på ett 20-tal handbollsplaner 

med gräs och konstgräs som underlag. 

– Det ska bli en folkfest och tanken är att även 

allmänheten ska känna sig välkomna. Vi kommer bland 

annat att ha helikopteruppvisning, där besökare kan 

få möjlighet att se kommunen från ovan. Det kommer 

också att arrangeras en stor knallemarknad som 

förhoppningsvis samlar nyfikna besökare, säger Ewa 

Engström, kanslichef på Skånela IF. 

I samband med Sigtunahem Trophy planeras även en 

jubileumsaktivitet eftersom Skånela IF firar 60 år under 2009. 

Framgångsrikt 2008 för Jets 

Säsongen 2008 blev en av Arlanda Jets 

bästa på många år. Klubbens U15-lag vann 

SM-finalen mot Täby med 34-6. Den stora 

herrfinalen på Zinkensdamm slutade med 

seger för Stockholm Mean Machines med 

70-39 mot Arlanda Jets som var tagna av 

stundens allvar. 

– Det var helt klart rätt lag som vann. 

Stockholm var tunga att möta och trots 

förlusten är vi nöjda. Sammanfattningsvis har 

vi gjort en mycket bra säsong. Vi hade som 

mål att gå till minst semifinal. Nu blev det 

final, sade Stefan Oud, tränare i Arlanda Jets. 

Inte nog med dessa framgångar. 

Klubbens U19-lag förlorade en bra semifinalmatch 

mot Jämtland med 28-13. Även 

Arlanda Jets U17-lag gick till final, men räckte 

inte mot Kristianstad som vann en enligt 

uppgift spelmässigt jämn final. 

Under december månad inleds försäsongsträningen 

på allvar och klubbens mål 

är att erövra SM-guld. Arlanda Jets har ett 

SM-guld från 2003 sedan tidigare. 


JUL I TECHNICOLOR 

Text: Magnus Alsne | Foto: Stock.XCHNG 

Julen är den högtid då familj och släkt 

samlas och umgås i brasans sken. 

Sägs det. Sanningen är att juldagen 

är årets stora biodag och att tv-kanalerna 

har sina bästa tittarsiffror kring jul. Helst 

av allt vill vi se något med julstämning i, 

och få klappar är så säkra som en riktigt 

bra julfilm. 

Å andra sidan finns det ju en hel del titlar 

att välja på. Så för att vaska guldkornen 

i filmfloden bad vi några av Märstas 

största filmälskare om tips på inte alltför 

dyra dvd-filmer som finns att köpa på 

Internet och är rätt under granen. Här är 

resultatet: Listan som tar hand om dina 

julklappsköp på tio minuter. God Jul! 

För de yngsta: En liten julsaga – En 

underbar liten historia om treåriga Ina 

som mitt i julhandeln tappar sin älskade 

nalle. Snart hamnar nallen på en resa 

genom Sverige, innan han på julafton 

åter hamnar i Inas famn. Även för alla 

som vill ha en stunds tv-mys med små 

familjemedlemmar. 

För de något yngre: Polarexpressen 

– En vackert animerad film om en liten 

pojke som börjar tvivla på att Jultomten 

verkligen finns. Plötsligt på julaftons 

morgon rullar ett tåg förbi med destination 

Nordpolen och pojken hoppar på. 

Resan i sig håller högt tempo, finalen är 

direkt storslagen! 

För de unga: Jultomten – I denna film 

från 1985 som redan fått klassikerstämpel 

får vi reda på hur tomten egentligen blev 

tomten. Specialeffekterna håller fortfarande 

högsta klass, och när tomten i sin 

släde glider in över New York är det julunderhållning 

av absolut bästa slag. 

För de snart tonåriga: Klappjakten 

– Arnold Schwarzeneggers bidrag till julgenren 

är denna, lika charmiga som fartfyllda, 

film om affärsmannen som glömt 

att köpa den actiondocka han lovat sin son 

i julklapp. När han väl minns sitt löfte är 

dockorna på väg att ta slut i affärerna, och 

jakten tar sin början … 

För tonåringen: Gremlins – Spielbergproducerat 

julbus om små håriga charmtroll, 

som då de matas efter midnatt förlorar 

både hår och charm. Stor succé på 

det tidiga 80-talet som stått pall för tidens 

tand. Nämnas i sammanhanget bör att filmen 

försetts med 15-års gräns. 

För den unga vuxna: Nightmare before 

christmas – Kultförklarad dockanimation 

signerad Tim Burton, i vilken Halloween 

Jack tröttnat på att arrangera sin kusliga 



Jultävling! 

Vill du se en riktigt bra film i jul Eller 

vill du ge bort en i julklapp Var med i 

glimtens utlottning av fem av de bästa 

julfilmer som gjorts! 

Allt du behöver göra är att ange 

ditt namn, adress, telefonnummer 

och vilken av filmerna du vill ha. Maila 

ditt svar till: marina.ekdal@sigtunahem.se 

eller skicka det till: glimten, AB 

Sigtunahem, Box 509, 195 25 Märsta 

Märk e-mailet eller brevet: 

”Filmtävling” 

Vi vill ha ditt svar senast fredag den 

19 december. 

Här är de filmer du kan vinna 

n En liten julsaga 

n Polarexpressen 

n Jultomten 

n Klappjakten 

n Livet är underbart 

högtid, och bestämmer sig för att överta 

Jultomtens arbete. Allt givetvis med minimal 

framgång. 

För den medelålders: Ett päron till 

farsa firar jul – I den tredje, och utan tvekan 

bästa, filmen om familjen Griswold 

kommer släkten på besök för att fira jul. 

En fantastisk blandning av slapstick, 

gapskratt och julstämning som visats på 

tv ett otal gånger – och borde visas lika 

många gånger till. 

För de lite äldre: Livet är underbart – I 

denna julfilmernas julfilm från 1946 (som 

inte ska förväxlas med Roberto Benignis 

film från 1997) är en godhjärtad, men 

olycklig familjefar på väg att begå självmord, 

ända till en ängel visar honom vilka 

följder detta skulle få. Innehåller några av 

filmhistoriens mest klassiska scener. 

Röster från det förflutna 

Vad Historisk utställning 

När 29 november – 1 mars 2009 

Var Sigtuna Museum 

I utställningen Himmel och helvete visas 

fynd, bilder och berättelser från utgrävningen 

av kvarteret Humlegården. Dolt 

under ytan hittades spår av bebyggelse och 

processionsvägar från tidigt 1000-tal och en 

900 år gammal begravningsplats. 

Stor gospel i litet format 

Vad Julgudstjänst för stora och små 

När 21 december, kl 12.00 

Var Norrsunda kyrka 

Sista söndagen före dopparedagen 

bjuds en rejäl dos gospel i Norrsunda 

kyrka. Ta med hela familjen och tjuvstarta 

julstämningen då Minigospel, Juniorgospel 

och Killkören framför julspelet 

Den levande krubban. 

Skrinna bort julskinkan 

Vad Allmänhetens åkning 

När 26 december, kl 12.00-13.45 

Var Pinbackshallen 

Annandag Jul är det fullt tillåtet att ta en 

stunds paus från stugvärmen. Så varför 

inte leta fram skridskorna och skrinna bort 

ett par timmar på allmänhetens åkning i 

Pinbackshallen Hela vinterns veckoschema 

finns på sigtuna.se! 

Inte bara dopp i gryta 

Vad Internationell julfest 

När 28 december, kl 16.00 

Var Sätunakyrkan 

Lagom till att julbordet dukats av är 

det dags för årets roligaste knytkalas: 

Sätunakyrkans Internationella Julfest. Ta 

med dig något att äta från din tradition, 

så delar vi. Bidrar du med sång eller dans 

blir det ännu roligare! 

Handboll på hög nivå 

Vad Skånela IF – AvestaBrovallen 

När 18 januari, kl 15.00 

Var Vikingahallen 

Efter en tung säsongstart parkerar 

Skånela IF:s damer i Elitseriens lägre skikt. 

Förhoppningsvis blir det bättring när 

Dalalaget AvestaBrovallen kommer på 

besök. Så bege dig till Vikingahallen och 

hjälp till att heja fram Märstas stoltheter. 

Succéförfattare på besök 

Vad Helena Henschen berättar 

När 28 januari 

Var Märsta Bibliotek 

Efter det enorma genomslaget med 

debutromanen I skuggan av ett brott 

är författarinnan – och formgivaren – 

Helena Henschen aktuell med boken 

Hon älskade. Den 28 januari gästar 

hon Märsta bibliotek. 


Snart gräver 

man väl en 

tunnelbana 

under oss. 

Hur kan nå’n vilja bo i Rosersberg 

Man kan ju fråga sig. Vi 

är anfallna på alla flanker. På 

marken från två bilvägar, två 

järnvägar och från luften av inflygningen 

till Arlanda, ibland också av starterna från 

flygplatsen. Och snart gräver man väl en 

tunnelbana under oss. Men det lustiga är 

att dom som ifrågasätter i de allra flesta fall 

inte är Rosersbergare, utan folk utifrån. 

Ofta folk söderifrån och ofta yngre som 

tror att Sverige slutar norr om Solna. Dom 

har visserligen sett skylten Rosersberg svischa 

förbi när dom är på väg till Arlanda, 

Sälen eller Åre, men att det skulle bo folk 

här var väl ändå inte troligt. 

Faktum är att visst kan det vara lite stökigt 

ibland om man sitter ute en sommardag och 

det vissa tider kommer ett flygplan i minuten 

som man nästan kan ta tag i landningshjulen 

på. Men man vänjer sig, tro mig. 

Hur kommer det sig annars att folk inte 

gärna frivilligt flyttar härifrån. Jag kan bara 

svara för mig själv. Under de snart femtio år 

jag bott här har jag aldrig haft en allvarlig 

tanke på att flytta. Visst har det väl funnits 

stunder när man hotat. Som när först banken, 

sedan posten och Konsum försvann, 

Luftfartsverkets hindrande av bostadsbyggande. 

Eller som nu när man vill lägga ner 

distriktssköterskemottagningen. På något 

sätt verkar det som om myndigheter och 

makthavare är avundsjuka på oss. Vi ska 

minsann inte få ha det för bra i Rosersberg! 

Men en riktig Rosersbergare ger inte upp. 

Vänder bara andra kinden till och vet att i 

den andra vågskålen ligger så mycket positivt 

som överväger. Vi kan ju till exempel 

skryta med att bo i ”världens närmaste förort”. 

Fem minuter till Arlanda och sedan 

kan vi ta oss vart vi vill ut i världen. Och på 

en halvtimme pendlar vi in till Stockholm. 

Vet ni förresten vad som kännetecknar 

en riktig Rosersbergare Jo, vår gamle 

populäre politiker, salig Bengt Jonsson 

myntade en gång uttrycket: ”En riktig 

Rosersbergare tänder inte cykellyset när 

det blivit mörkt!” Möter vi folk med lyset 

på så vet vi alltså att de är nyinflyttade, och 

kan hjälpa dem in i gemenskapen. 

Vad är det då mera som är så bra med 

Rosersberg För det första är vi lagom 

många (tack till Luftis trots allt …), 2 700 

personer i hela kommundelen och nästan 

1 700 i själva tätorten. Fast vi skulle förstås 

kunna bli några till så att vi säkert 

får behålla sjuksköterskan. Men nu kan 

vi värna och hålla reda på varandra – och 

vilka som har cykellyset på. Och inte sörjer 

vi Konsumbutiken – vi fick en bättre. 

Vi har en ny jättefin låg- och mellanstadieskola, 

vi har en mycket aktiv 

idrottsklubb och en scoutkår som båda 

satsar lika mycket på tjejer som killar. 

Det finns en idrottshall – som snart 

skall ersättas med en ny, fyra fotbollsplaner 

och scouterna har en egen lokal, 

Orrgården, som man kan hyra för fester. 

Med andra ord, det sjuder av aktivitet. 

Vore jag ung idag så skulle jag vara jättelycklig 

över att få växa upp i Rosersberg. 

Och när vi sedan blir gamla tar Maya på 

församlingsgården hand om oss. 

När det gäller historiska arv ligger vi 

förstås lite efter Sigtuna Stad, men vi har 

i alla fall kommunens enda kungliga slott 

och vi kan vandra i slottsparken året runt 

och njuta av täcket av vit- och blåsippor på 

våren. Vi har också kung Nordians hög dit 

det är folkvandring på våren för att beskåda 

den prunkande bädden av backsippor. 

Förstår ni nu Vi flytt int! Från oss alla i 

Rosersberg till er alla andra i kommunen: 

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! 

Gammel-Roffe Westerlund, Rosersbergprofil 


TID FÖR BOT OCH BÄTTRING 

Sluta röka. Börja banta. Eller varför inte klassikern Mindre 

alkohol. Få stunder är så fyllda av goda intentioner som nyåret. 

Dessvärre överlever få löften ens smekmånaden. 


Nyåret är faktiskt den äldsta av 

våra högtider. Redan år 153 

f.Kr. spikade den romerska 

senaten att det var den 1 

januari som gällde, och med tiden har 

firandet hunnit få sina givna traditioner. 

Inte minst i Sverige. Till måstena för en 

lyckad fest hör Skumpa, Skansen, Smällare 

och – nyårslöften. 

Kopplingen är knappast självklar. 

Kanske bottnar den i att nyåret är den 

enda högtid då vi firar tidens gång. Kanske 

bottnar den helt enkelt i för mycket 

skumpa. Oavsett vad, så har tolvslaget blivit 

tidpunkten då vi tar ett gemensamt första 

steg mot ett bättre liv. Vanligtvis bara 

för att snubbla några dagar in i januari… 

Ambitionen är det sällan fel på. I en studie 

uppgav 52 procent av alla personer som 

just avgett nyårslöften att de var absolut 

övertygade om framgång. Men vad är det 

då som gör att endast 12 procent i nämnda 

studie verkligen nådde sina föresatser 

Kanske tar vi oss vatten över huvudet Den 

vanligaste typen av löften – gå ner i vikt, 

sluta röka, börja träna – kräver en ny livsstil, 

och frågan är om midvintermörkret 

förmår tända den gnista som krävs. 

Men misströsta inte, det finns sätt att ta 

sig över både första och andra häcken. En 

beprövad metod är att lova luddigt, som 

statsrådet som lovade att departementets 

politik skulle ”präglas av långsiktighet, 

helhetssyn och engagemang”. En annan 

väg till framgång är att lova självklarheter, 

som SVT:s löfte att ”visa långfilmer utan 

reklamavbrott”, vilket inte torde vara så 

svårt i en reklamfri kanal. 

Vår svaghet för nyårslöften har även 

lockat flera privata företag att ge sig in i 

leken. Inte så mycket för att själva fjättra 

sig vid diverse utfästelser, men väl sina 

kunder. En blöjtillverkare utlovade ett års 

gratis produkter till den småbarnsförälder 

som gav det bästa löftet – ett säkert sätt att 

jäkta en redan stressad grupp. En välkänd 

bankkoncern uppmanade till privatekonomiska 

löften – och inte helt oväntat syftade 

många av rekommendationerna till nya 

spar- och fondkonton i samma bank. 

Men om man trots allt vill avlägga ett 

seriöst löfte och har för avsikt att hålla det, 

hur ska man egentligen gå till väga Jo, det 

finns faktiskt vetenskapliga rön om hur 

du förbättrar dina odds. Män som sätter 

upp små, mätbara mål klarar sig avsevärt 

bättre. Likaså kvinnor som ser till att 

avslöja sina mål i bekantskapskretsen. Det 

klokaste rådet hittar vi emellertid på en 

ungdomssajt: Tillåt dig själv att misslyckas 

ibland. En missad joggingtur, so what 

Bättre att dra på sig löparskorna imorgon, 

istället för att ge upp helt. Själva lovar vi 

att den här artikeln är slut … nu. 

Nyårslöften 

De vanligaste nyårslöftena i USA 

1. Gå ner i vikt 

2. Betala av skulder 

3. Spara pengar 

4. Skaffa ett bättre jobb 

5. Börja träna 

… 

14. Uppnå världsherravälde 



VD har ordeT 

Boinflytande i praktiken 

Varje höst har vi en Boinflytandekonferens. Det är en 

mycket viktig aktivitet där representanter från de 

lokala hyresgästföreningarna och Sigtunahem träffas 

för att gå igenom vad som händer i Sigtunahem 

och vilka önskemål hyresgästerna har. Hösten 2007 använde vi 

ett par timmar av konferensen till att prata om underhåll i våra 

fastigheter. Resultatet blev en lista på 35 underhållsprojekt som 

hyresgästernas representanter tog fram. Nu, när 2008 närmar sig 

sitt slut, kan vi med glädje konstatera att nästan samtliga projekt 

har genomförts. Det är ett exempel på vad vi menar med reellt 

boinflytande och Boende med omtanke. 

Förutom de projekt hyresgästerna initierade, planerade vi 

ytterligare ett 30-tal underhållsprojekt, liksom en ganska stor 

volym lägenhetsunderhåll. Vår budget för 2008 års underhåll uppgick 

till 65 miljoner. Under hösten drabbades vi dessvärre av oväntat 

många vattenskador i våra lägenheter, vilket gjorde att vi, av 

ekonomiska skäl, tvingades skjuta på några planerade underhållsprojekt 

till nästa år. Ändå kommer vår totala kostnad för underhåll 

under 2008 att uppgå till cirka 71 miljoner kronor. 

För år 2009 planerar vi också underhåll för cirka 70 miljoner. 

Så hög underhållsbudget har Sigtunahem aldrig haft. Vi har under 

några år kunnat förutse den ökade underhållskostnaden, och har 

därför effektiviserat vår verksamhet bit för bit för att få pengar till 

att möta de ökade behoven. Av den anledningen har vi idag möjlighet 

att satsa så mycket på underhåll. 

Vi ser med tillförsikt fram mot 2009 för att kunna genomföra 

allt vi tänkt. Vi vill fortsätta att utvecklas för att få ett ännu bättre 

företag med högre standard i fastigheterna, en ännu effektivare 

organisation och nöjdare hyresgäster. 

Till sist vill jag önska alla våra hyresgäster en riktigt God jul 

och ett Gott nytt år! 

Anette Sand, VD Sigtunahem 


LÖS GLIMTENS JULkorsord! 

Tio vinnare får två biobiljetter var. Skicka lösningen senast den 20/2 2009 till: 

Sigtunahem, Marina Ekdal, Box 509, 195 25 Märsta. 

FELaktigt korsord 3/08 

Namn ___________________________________________________________________________________________________________ 

Som flera uppmärksamma läsare noterat hade det 

smugit sig in ett fel i korsordet i glimten 3/2008. 

Adress __________________________________________________________________________________________________________ 

Vi beklagar givetvis detta och dubblar därför antalet 

priser i korsordstävlingen i detta nummer. 

telEFOn ________________________________________________________________________________________________________ 


Bygdegården – Ett hus för alla 

Med gemensam kraft byggde Odensalas bönder den 

stora bygdegården i Herresta. 70 år och tre generationer 

senare är huset fortfarande en mötesplats för ortsborna. 

Text: Magnus Alsne | Foto: Scenapsteatern och Magnus Alsne 

Det fanns en tid då samlingslokaler 

byggdes för att föra 

människor närmare varandra. 

En tid före såväl multibiografer 

som snabbmatshak. Och spåren finns 

fortfarande kvar. Ett rejält stenkast från 

Odensala kyrka hittar vi ett: Bygdegården. 

Sedan invigningen 1938 har de rödmålade 

fasaderna rest sig över de kringliggande 

fälten. Här har generationer av ortsbor 

samlats i vardag och fest. Och de fortsätter 

att göra så än i dag. 

– Odensala bygdegård används i alla 

möjliga sammanhang, här hålls allt från 

bröllop och födelsedagsfester till revyer 

och marknader. Men vi har plats för mer, 

berättar Tommy Sjösten, vice ordförande i 

Odensala Bygdegårds styrelse. 

Bokningskalendern är visserligen långt 

från tom, tre kvällar i veckan upptas av 

föreningsliv. Men bygdegårdens centrala 

funktion tycks ha mattats med åren. Några 

decennier tillbaka såldes de flesta arrangemang 

ut så snart biljetterna släpptes. I 

dag är lapp på luckan ett privilegium som 

i princip är förbehållet Scenapsteatern, ett 

lokalt teatersällskap som blivit bygdegården 

trogen sedan starten 1984. 

– Visst är det kul att våra föreställningar 

fortsätter att locka stor publik. Men då jag 

flyttade hit 1962 var det alltid full aktivitet 

här; danser, ungdomskvällar, ja, bygdegården 

var vårt centrum. Man kan fråga 

sig vad det beror på, resonerar Johnny 

Österlund, som snart firar 25-årsjubileum 

med Scenapsteatern. 

Svaret är inte helt enkelt. Kanske handlar 

det om bekvämlighet Kanske är det 

datorer och dumburkar som håller folk 

hemma Oavsett vad, så är det svårt att 

locka nytt blod till det ideella arbete som 

krävs för att hålla bygdegården vid liv. Men 

än finns det gott hopp om framtiden. 

– Odensala är tack och lov befriat från 

avfolkning. Unga familjer fortsätter att 

flytta hit, och vi lyckades nyligen värva 

en yngre medlem till styrelsen. Dessutom 

har vi precis byggt en ny hemsida där man 

kan boka bygdegården via Internet, och vi 

märker redan ett ökat intresse, konstaterar 

Tommy Sjösten. 

Idéerna för bygdegårdens framtid 

är många. I december var det premiär 

för en helt ny julmarknad, och en bit in 

på nyåret finns planer på en pubafton i 

Scenapteaterns regi. 

– Som allt annat måste bygdegården 

utvecklas med omvärlden. Blir nybebyggelsen 

på Herresta gärde verklighet är bygdegården 

en tänkbar kvarterslokal. Kanske 

kan vi med lägre priser och naturskön miljö 

locka hit företagskonferenser. Allt som kan 

bidra till bygdegårdens fortlevnad är intressant; 

För den är, och kommer förhoppningsvis 

att förbli en viktig samlingspunkt för 

Odensala, avslutar Johnny Österlund. 

Odensala Bygdegård 

n Medlemskap 230 kr per hushåll 

n Att hyra bygdegården ett helgdygn 

kostar 2 000 kr, till vardags 1 000 kr. 

Medlemmar har 250 kr rabatt. 

n Lokalerna rymmer 140 personer 

n Köket är fullt utrustat med porslin 

för 110 gäster 

n www.odensalabygdegard.se 


Härliga tider, 

juliga tider... 

CON TAC TOR FOTO : B I L DA R K I V E T 

N y a b o s t ä d e r 2 0 0 8 

– Just nu bygger vi nytt. Vi expanderar i 

såväl Steninge som Valsta och ger ytterligare 

200 hushåll möjligheten att bli Sigtunahems 

hyresgäster. I natursköna omgivningar, på 

armlängds avstånd från Mälaren, med service 

och kommunikationer inpå knuten. Och så 

Arlanda. Med oss följer hela världen i släptåg. 

Läs mer på www.sigtunahem.se 

Väljer du att bo i hyresrätt hos Sigtunahem, väljer du friheten. Friheten att 

påverka din lägenhets inre miljö, inredning och färgsättning. Men också friheten 

att göra vad du känner för. Om det sedan är att glida fram i ett skidspår, 

bygga en snögubbe, åka skridskor när isen lagt sig på fjärden, äta en 

sen middag på en mysig krog eller besöka ett galleri spelar ingen roll. Förutsättningen 

är ett bekymmersfritt boende. Precis det som vi är bra på. Vi sköter 

reparationer, service och underhåll. Du lyfter inte ett finger, bara luren. 

Allt ingår i hyran som för övrigt är en av Stockholms lägsta. Och inte en enda 

krona i insats. Något som kan göra vem som helst lycklig. 

AB Sigtunahem äger och förvaltar cirka 5 000 lägenheter. Ett stenkast från Mälaren, 20 minuter från Uppsala och Stockholm. 

Och ännu närmare Arlanda. Vi bygger nytt och bygger om. Allt för att ge våra hyresgäster ett sunt och bekymmersfritt boende.

Glimten 2008 nr 4.pdf - Sigtunahem

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?