Glimten 2012 nr 2.pdf - Sigtunahem

60 SIDOR — Vinterläsning exklusivt för SigtunaHems hyresgäster NR 2 2012 

Bästsäljande 

bibliotekarie 

Möt Sigtunas Jerker Eriksson 

Sigtunas litteraturfestival drog storpublik 

Lars Bryntesson (S) blir nytt kommunalråd 

HLU-rabatt blir underhållsfond

2 

Hållbar utveckling 

Jag tycker jag ser begreppet överallt. Googlar man på hållbarhet får 

man flera tusen träffar. När begreppet lanserades i mitten av 1980-talet 

talade man i princip uteslutande om hållbarhet ur ett miljöperspektiv. 

I dag talar man om såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet. 

Det vill säga – hur vi bygger ett långsiktigt, stabilt och dynamiskt 

samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. 

Att se på verksamheten ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är inget nytt för oss på 

SigtunaHem. Under ett par decennier har vi nu haft ambitionen att utveckla såväl 

stadsdelar som enskilda bostadsområden. Valstaprojektet i början av 1990-talet är ett 

exempel, som i slutet av samma årtionde övergick i vad vi kallar Valstasatsningen. 

Som på ett mycket positivt sätt bidragit till förbättringar i form av satsningar på utemiljöer, 

belysning, på trygghet och säkerhet, på utökad service och ökad sammanhållning 

i stadsdelen. 

Och den sociala hållbarheten fortsätter att genomsyra SigtunaHems verksamhet på 

olika sätt. Under våren och sommaren tog den sig uttryck i ett projekt med kulturella 

förtecken. I samband med att Destination Sigtuna planerade för en litteraturfestival i 

Sigtuna bidrog SigtunaHem genom att ta initiativ till en skrivarverkstad. I Valsta. Inom 

ramen för SigtunaHems utvecklingsarbete, levande stadsdelar, engagerades barn och 

ungdomar i stadsdelen med hjälp av personal från Valstabiblioteket, i olika uttryck, att 

läsa, berätta, skriva och dikta. Syftet var att stimulera barnens och ungdomarnas kreativa 

förmåga och läsförståelse samt att utveckla stadsdelen och dess invånare. Resultatet 

blev en bok ”God natt, sov så sött och akta dig för löss!” Boken går att köpa för 20 

kr på biblioteken i Sigtuna kommun. Pengarna går oavkortat till inköp av barnböcker. 

Om skrivarprojektet och Litteraturfestivalen kan du läsa i det här numret av Glimten. 

Och så porträttet; som med det här numret är ingen mindre än en av de deltagande 

författarna, tillika verksamhetsledare på biblioteket i Sigtuna stad, Jerker Eriksson. 

Höga förväntningar skapar talangfulla människor! 

AB SigtunaHem 

Box 509, 195 25 Märsta 

Besöksadress: Stationsgatan 6A, Märsta 

Kundservice och serviceanmälan 

Telefon: 08-591 796 00 

Fax: 08-591 117 40 

E-post: info@sigtunahem.se 

Hemsida: www.sigtunahem.se 

Öppettider måndag–fredag: 

Kundservice besök: kl. 8–17 

Kundservice telefontid: kl. 8–17 

Serviceanmälan: kl. 8–17 

Avvikelser annonseras på hemsidan 

Under perioden maj–augusti 

stänger SigtunaHem kl. 14 på fredagar. 

Lediga lägenheter och parkeringsplatser 

publiceras tisdag–torsdag på www.sigtunahem.se 

Områdeskontoren har 

Expeditionstid vardagar kl. 7–9 

Akuta fel efter kontorstid: 

Bravida Service AB, telefon: 020-212 112 

Störningar efter kontorstid: 

Securitas, telefon: 010-470 55 10 

Glimten är en tidning för SigtunaHems 

hyresgäster och utkommer med två 

nummer per år. 

Upplaga: 5 500 exemplar 

Ansvarig utgivare och redaktör: 

Marina Ekdal, marina.ekdal@sigtunahem.se 

Skribenter: Marina Ekdal, Carin Hedström 

Fotografer: Lars Clason, Carin Hedström 

Mycket läsning och mycket nöje önskar jag dig 

i höstmörkret, 

Marina Ekdal, marknadschef SigtunaHem 

Mig når du säkrast via mailen, 

marina.ekdal@sigtunahem.se alt 08-591 796 58 

Produktion: Inger Lernevall text & form AB 

Tryck: åtta.45 

Fotograf omslag: Lars Clason

SigtunaHem | Glimten NR 2 2012 

3 

premiär för 

Sigtunas Litteraturfestival 

Sid 10 

Förläggaren Dorotea Bromberg har hjälpt till att 

skapa kommunens nya litterära mötesplats. 

sov sött 

och akta dig för löss 

Sid 14 

En grupp barn från Valsta har deltagit i ett skrivarprojekt 

på biblioteket. Nu har deras bok kommit ut. 

Lars tar över rodret 

efter Anders 

Sid 20 

Om kommunfullmäktige säger ja den 22 november 

blir Lars Bryntesson Sigtunas nästa kommunalråd. 

mörka och trånga entréer 

byggs om för luft och ljus 

Sid 28 

På Magnegatan 34 är en entré ombyggd. Nu kan 

du påverka hur resten av portarna ska se ut. 

utse sigtunahems 

bästa grannar 

Sid 32 

Anita och Daggen Pettersson fick hedersomnämnande 

som goda grannar. Vilka grannar vill du utse 

vinter 

i vardagsrummet 

Sid 36 

Inredningsexperten Malin Jensen fortsätter att tipsa. 

Vinn rådgivning i din egen lägenhet! 

4 Jerker Eriksson författande bibliotekarie 

16 13-åriga Molly visar omtanke 

17 Kicki kommenterar 

18 SigtunaHem får högt betyg 

22 Charlotte och Per är nya förvaltare 

24 SigtunaHem bygger nytt 

26 Ombyggnationerna fortsätter 

30 Kundservice informerar 

34 Hyresrabatten blir fond för underhåll 

38 Så sorterar du dina sopor 

40 När småkrypen flyttar in … 

41 Trygghetsvandring gav bättre ljus 

42 Thomas Lagerqvist – eldsjäl i Rosersberg 

44 Sponsring hjälp för Skånela i elitserien 

46 Sigtuna Möte fyllde 100 år 

48 På gång i Sigtuna 

50 Strövtåg med Åke Ekdahl 

54 Sigtuna kulturförening 

58 Krysset 

59 Sudoku

4 Min plats i världen | SigtunaHem 

Jerker lever 

bland orden 

Namn: Jerker Eriksson 

Född: 740913 

Uppvuxen: Gävle 

Bor: Södermalm 

Familj: Sambo 

Yrke: Författare och bibliotekarie 

Böcker: Trilogin om Victoria Bergmans svaghet 

Brott: Hotar med att böckerna ska filmatiseras, att 

han ska skriva en ny trilogi tillsammans med sin 

vapendragare Håkan Axlander Sundquist. Och lämna 

kollegorna och låntagarna på biblioteket i Sigtuna 

stad. 

Det är sommar och året är 2008. 

Jerker Eriksson har tagit ledigt från jobbet 

som verksamhetsledare på biblioteket i Sigtuna 

stad för att hänga med Håkan Axlander 

Sundquist med tåg genom Europa. Det är inte 

första gången. Vid sidan av är han nämligen 

producent och mecenat för Håkans elektropunkband 

”I love you baby”. Åtskilliga är de 

timmar de spenderat på räls genom Polen, 

Vitryssland, Ukraina, uppslukade av samtal, 

spånerier och experimentella berättelser. 

Med tiden har samtalen blivit till texter som 

de bollat mellan varandra. Och nu på en resa 

till Frankrike faller alla bitarna på plats. Några 

månader senare har personliga kriser, år av 

analyser och reflektioner, fabulerande och 

drömmande resulterat i en bok. En svart, 

dyster historia om svek och vad svek kan göra 

med en människa. Kråkflickan. Den första 

boken i den omtalade trilogin om Victoria 

Bergmans svaghet. 

Jerker Eriksson är ett bekant ansikte 

för många Sigtunabor, inte minst alla bokälskare. 

Som nyutexaminerad filosofie magister 

i bibliotek- och informationsvetenskap 2004, 

fick han sin första anställning i Sigtuna kommun. 

Och blev kvar. Och visst har han gjort 

avtryck. Som bibliotekarie i både Valsta och 

Märsta, som fängelsebibliotekarie på Storboda 

och nu senast som platsansvarig i stadens 

fullservicebibliotek. Likt självaste August 

Strindberg har han skickligt lyckats förena 

ett stort engagemang för biblioteket som 

mötesplats, med ett produktivt författarskap. 

Med det lever nu Jerker Eriksson sin dröm, 

erkänner han. 

– Jag har alltid varit intresserad av kultur 

– musik, film och litteratur. Och skrev min

SigtunaHem | Glimten NR 2 2012 5 

Jerker Eriksson är bibliotekarien som har jobbat på alla bibliotek i kommunen. Men snart blir han författare på heltid efter succén med trilogin om Victoria 

Bergmans svaghet. 

första roman redan vid 25 års ålder, men 

skickade aldrig in den till något förlag. Den 

var alldeles för surrealistisk, för lång, omöjlig 

att ge ut. Det var först i mötet med Håkan 

som bitarna föll på plats och vi tillsammans 

hittade en metod att skriva som gav resultat. 

Jerker och Håkan växte båda upp i 

Gävle. Håkan studerade konst och spelade 

punk. Jerker jobbade i skivbutik. Ibland stötte 

de på varandra på fester. I Stockholm några 

år senare sammanfördes de av gemensamma 

vänner och insåg att de hade många beröringspunkter. 

Framförallt intresset för musik 

och litteratur. Vänskapen fördjupades. Och 

Jerker tillfrågades om han ville bli producent 

för Håkans punkband ”I love you baby”. 

– Vi gjorde många och långa tågturnéer 

med bandet, framförallt genom Östeuropa. 

Inte sällan hamnade vi på märkliga, sunkiga 

ställen. För att göra något vettigt av restiden 

spånade vi och berättade historier för varandra. 

Och så småningom föddes idén om att 

skriva en bok. 

Skrivandet tog fart på allvar efter att Håkan 

låtit skriva av sig 40 sidor som han sedan 

skickade till Jerker. Jerker tog ledigt och 

isolerade sig i sin sommarstuga där han skrev 

ett svar på 40 sidor. Men det var inget att ha, 

menar Jerker Eriksson. Deras språk överensstämde 

inte. Men det fanns något i texterna, 

ett embryo att bygga vidare på. Och på en 

semesterresa till Frankrike sommaren 2008 

vände det. 

– I veckor satt vi bredvid varandra och 

skrev. Det var som om korken gick ur. Resultatet 

blev en väldigt lång roman med en 

komplicerad intrig. För lång för att ges ut av 

t

6 Min plats i världen | SigtunaHem


t 

debutanter så vi delade upp den i tre delar. 

Fyra månader senare fanns utkastet till 

del 1 klart. Efter att ha kontaktat ett antal 

bokförläggare nappade Ordupplaget. Drygt 

ett år senare låg första delen ur trilogin om 

Victoria Bergmans svaghet, Kråkflickan, på 

bokdiskarna. 

Den här dagen hittar vi både ena halvan 

av författarduon, liksom trilogin om Victoria 

Bergmans svaghet, bland bokhyllorna på 

Sigtuna stads fullservicebibliotek. 

Platsansvarige bibliotekarien Jerker Eriksson 

säger sig trivas bra, eller rättare sagt 

mycket bra, i den lite lätt bokdammiga och 

torra inomhusmiljön. Och poängterar att de 

som jobbar som bibliotekarier vare sig är gråa 

eller inbundna. Tvärtom. Att rollen ställer 

krav på stor social förmåga för att man ska 

kunna utveckla biblioteket som mötesplats 

och faktiskt vara närvarande i varje möte med 

olika besökare. Som är i ständigt stigande 

antal. 

– Boklånen har ökat med ett par hundra 

procent under senare år bara här i Sigtuna 

stad. Helt otroligt. Vi tar emot hundratals låntagare 

varje dag. Främst skolbarn, äldre och 

inte sällan andra författare. Erfarenhetsutbytet 

med dem har betytt mycket för mig i mitt 

eget skrivande. Precis som bollandet med 

arbetskamrater, både chefer och kollegor. 

Jerker Eriksson menar att han haft tur som 

hamnade i just Sigtuna kommun. Han lyfter 

bland annat fram det breda politiska stödet 

för kulturfrågorna. Och det faktum att Sigtuna 

kommun satsar betydligt mer resurser på 

kulturen än andra kommuner. Något han 

blivit varse genom erfarenhetsutbyte med 

kollegor runt om i landet på bokmässor och 

event. 

– Nytt Kulturhus i Märsta med bibliotek, 

galleri, utställningsytor och café. Nytt 

bibliotek i Valsta centrum. Områdesbibliotek 

sedan tidigare i Rosersberg. Sigtuna stads 

fullservicebibliotek som invigdes så sent 

som 2008. Biblioteken är viktiga mötesplatser 

för upplysning, för att bygga relationer 

och skapa vi-känsla. En förutsättning för en 

positiv stadsdelsutveckling. Och en fråga om 

demokrati. 

Jerker Eriksson började sin bibliotekskarriär 

efter avslutade universitetsstudier 

i Uppsala 2004 som bibliotekarie i Sigtuna 

kommun. Och han hade tur, menar han, som 

ganska snart fick en heltidsanställning i Valsta, 

på skol- och folkbiblioteket där. 

– Turen kommer av det faktum att Sigtuna 

kommun var bland de första att erbjuda ”friår” 

när det var på tapeten. Ingen mindre än verksamhetschefen 

på biblioteket i Valsta passade 

på att göra annat under ett år. Och med det 

fick jag in en fot och fast anställning. 

Jerker Eriksson har arbetat på samtliga 

bibliotek i kommunen. Både som bibliotekarie 

och som verksamhetsansvarig. Han har till 

och med arbetat som fängelsebibliotekarie på 

Storboda. Och menar att arbetet är väldigt 

olika beroende på var biblioteket är beläget. 

Efterfrågan på media och utbud speglar 

befolkningssammansättningen i respektive 

stadsdel menar han. 

– Jag trivdes mycket bra i Valsta där 

variationen och mångfalden var stor. Det 

var särskilt mycket unga besökare där. Vilket 

självklart påverkar biblioteket som mötesplats 

och vilken roll den ska spela för utvecklingen 

av stadsdelen. Minns att det var ganska 

livfullt, att vi lånade ut allt från elmätare till 

datorer och skrivare, filmatiserade böcker, 

ljud- och e-böcker samt musik till datorn. 

När Jerker Eriksson och Håkan Axlander 

Sundquist inför lanseringen av första delen ur 

trilogin om Victoria Bergmans svaghet, Kråkflickan, 

skulle välja plats för boksläppet rådde 

inga tvivel: Sigtuna stadsbibliotek. Tidpunkten 

var maj 2010. 

Och det stora intresset inför släppet 

återspeglade sig i antalet besökare på releasefesten. 

Snabbt klättrade Kråkflickan upp 

på bokhandlarnas tio-i-topp-lista. De stora 

morgontidningarna, kvälls- och lokalpress 

liksom fackpress recenserade. Och precis som 

många bloggare var de positivt överraskade 

över debutanterna. Framförallt framhölls den 

språkliga kvaliteten. Boken ansågs mycket välskriven. 

Och intrigen Ja, om den var kanske 

åsikterna lite mer kluvna. 

– Vi ville skriva en bladvändare som berättade 

något om karaktärerna i boken. Som gav 

ett mervärde. Boken handlar om svek och 

vad svek gör med människan. Tyngdpunkten 

ligger på det psykologiska planet, på huvudpersonernas 

tankar, känslor och traumatiska 

upplevelser – inte i första hand på polisarbetet. 

– Nyckelfrågorna för oss har varit; vad skapar 

en förövare Vid vilken tidpunkt blir offret 

själv en förövare När kan man inte längre 

skylla på sina erfarenheter 

Kråkflickan är inget för den känslige. 

Det är en dyster, svart historia, psykologisk 

thriller. Eller spänningsroman som Jerker 

Eriksson själv väljer att kalla den. Handlingen 

spänner över brutala mord och övergrepp, 

incest och pedofili, multipla personligheter. 

Och precis som recensenterna antyder är den 

välskriven, strukturerad och omöjlig att sluta 

läsa. Jag vet, för den har legat på mitt nattygsbord. 

Och oavsett reaktion och tycke om 

våldsamma thrillers, är jag säker på att alla 

läser del två. Kråkflickan avslutas nämligen 

med en riktig cliffhanger. 

– Trilogin är skriven som en enda lång 

roman och bör läsas som en helhet. Såväl 

intrig som upplösning stod klar redan från 

början. Dock har handlingen tagit en del nya 

vändningar under skrivprocessens gång, allt 

eftersom vi lärde känna de olika karaktärerna. 

Det har varit en spännande resa. 

Jerker Eriksson har fått frågan förr, det 

märks på det direkta och välformulerade 

svaret. Hur kommer man ens på att skriva en 

så brutal historia mot en bakgrund med en 

trygg uppväxt i en välsituerad medelklassfamilj 

i Gävle 

– Den vanligaste reaktionen från läsarna är 

just att det är för våldsamt. Men trots det är 

fiktionen ingenting jämfört med hur det ser 

ut i verkligheten. 

Trilogin om Victoria Bergmans svaghet 

har enligt Jerker Eriksson föregåtts av idogt 

researcharbete. Författarduon har grävt 

ner sig i åtskilligt med litteratur, intervjuat 

personer, tagit del av historier med verklighetsbakgrund. 

Vissa autentiska berättelser 

var de tvungna att tona ner, menar han. Men 

förutom att huvudpersonen Victoria Bergman 

har studerat på läroverket i Sigtuna har inte 

t

8 Min plats i världen | SigtunaHem 

t 

romanen någon särskild Sigtunakoppling, åren 

på kommunens bibliotek till trots. 

– Fysiska miljöer är av underordnad betydelse 

för mitt skrivande. Jag inspireras av 

möten med människor, av samtal, sociala såväl 

som politiska. 

”Sigtuna kommun undertecknar avtal om 

att bli fristad för förföljda författare …” 

På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. 

”I och med undertecknandet blir Sigtuna 

kommun medlem i det världsomspännande 

nätverket International Cities of Refuge 

Network (ICORN). Som fristad åtar sig 

kommunen att ta emot en förföljd författare 

i ett till två år. I Sigtuna kommun sker det i 

nära samarbete med Sigtunastiftelsen ...” 

Det finns, och har genom åren funnits, 

många skrivande personer i Sigtuna. Berättartraditionen 

är lång, liksom traditionen av 

möten över gränserna, både religiösa och 

politiska. Stiftelsen är den gemensamma 

nämnaren och mötesplatsen. Därför är det 

inte överraskande att Sigtuna åtar sig uppgiften 

att hysa förföljda författare. Det menar 

Jerker Eriksson som själv för ämnet på tal och 

beundrande konstaterar: 

– Sigtuna kommun är en internationell 

mötesplats. Ett fönster mot världen, med 

besökare från när och fjärran dagligdags via 

Arlanda. Med en stor mångfald bland boende. 

En tradition som sträcker sig tillbaka ända till 

medeltiden. Och så Stiftelsen. Som under ett 

snart hundratal år utgjort plats för gränsöverskridande 

möten och hyst allt från författare, 

politiker, religiösa, intellektuella, förföljda. 

Mot den bakgrunden passar det naturligtvis 

bra med en hemvist för författare i exil just 

här. 

Om Stiftelsen även rymmer författarduon 

vad det lider, att uppe i tornrummet 

låta ordflödet formulera nya intriger och 

spännande möten, återstår att se. Kanske blir 

det högljutt med två, särskilt som hemligheten 

bakom det eminenta debutskrivandet är 

punkmusik. 

Å andra sidan finns det naturligtvis fler än 

ett sätt att hämta inspiration. Och än en gång 

går just Sigtuna i bräschen för att utveckla nya 

kreativa mötesplatser. Litteraturfestivalen. 

Som i augusti arrangerades i staden för första 

gången, där för övrigt Jerker Eriksson och 

Håkan Axlander Sundqvist var två av många 

dragplåster. 

– Den litterära traditionen förpliktar 

och jag har märkt att det blivit ett litet kluster 

av skrivande människor här i Sigtuna. Många 

av våra stammisar är etablerade författare. 

Visst är det inspirerande att träffa skapande 

människor dagligen. Mot den bakgrunden 

tycker jag det kändes så självklart att förlägga 

en litteraturfestival just här. 

Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist 

fortsätter sitt skrivande tillsammans. De 

håller redan på med en ny bok vars innehåll 

Jerker inte vill avslöja. 

Dock avslöjar han att de bytt både förläggare 

och agent. Att försäljningssiffrorna tog 

förnyad kraft i somras och att samtliga tre 

böcker i trilogin nått bokhandlarnas topp tio. 

Pythians anvisningar, topp tre. Rättigheterna 

till böckerna är sålda till ett närmare 30-tal 

länder och översatta till såväl danska och 

norska som holländska, italienska och franska. 

Dessutom när författarduon en förhoppning 

om film. 

– Nej, jag har ingen aning om vem jag vill 

se i huvudrollen. Det är upp till andra att 

avgöra. Men jag hoppas naturligtvis att filmatiseringen 

blir av. 

Jerker Erikssons dröm har slagit in. 

Relativt snart kommer han att kunna leva på 

sitt författande. 

Och resan i Sigtuna går mot sitt slut. Åtta 

år som betytt mycket, väldigt mycket, för 

honom både som människa och författare, 

menar han. Och framhåller hur bra och förstående 

Sigtuna kommun varit som arbetsgivare 

under resans gång. Biblioteksmiljön är en 

aldrig sinande källa av inspiration och utveckling, 

en av anledningarna till att trilogin om 

Victoria Bergmans svaghet överhuvudtaget 

blev av. 

– Jag jobbade inom industrin tidigare, bland 

annat på lager. Jag hade hörlurarna på mig 

konstant och lyssnade på ljudböcker. Det var 

kråkflickan 

Kråkflickan är första delen av trilogin 

Victoria Bergmans svaghet. Kråkflickan 

handlar om svek och vad sveket kan 

göra med människor. 

Psykoterapeuten Sofia Zetterlund 

utreder två klienter: Samuel Bai, 

barnsoldat från Sierra Leone och 

Victoria Bergman, en kvinna mitt i 

livet, bärande på ett stort, oläkt sår 

från barndomen. 

Två olika människor med samma 

problematik: de visar båda tecken på 

multipla personligheter. 

Samtidigt hittas en ung pojke död i ett 

buskage. Kroppen är svårt sargad. Torterad 

Han är av utländsk härkomst 

och ärendet får låg prioritet då pojken 

saknar historia. Saknad av ingen 

Kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg 

och terapeuten Sofia ställs inför 

samma fråga: hur mycket lidande kan 

en människa utsätta andra för innan 

hon själv upphör att vara människa 

och blir ett monster 

ett asocialt jobb men betalade sig bra. Dock 

hade det varit omöjligt att i den miljön, under 

de förutsättningarna, utveckla en författartalang 

och skriva en roman. 

Jerker Eriksson kommer inte att överge 

Sigtuna helt, lovar han. Här finns några riktigt 

goda vänner som trots den fysiska platsens 

underordnade betydelse för berättelsen får en 

desto större betydelse för det sociala mötet. 

– Och jag har svårt att se mig i en framtid 

utan någon som helst koppling till ett 

bibliotek. Vi kommer nog alltid ha en relation 

med varandra av något slag, avslutar han med 

Glimten i ögat.

SigtunaHem | Glimten NR 2 2012 9

10 Kultur i Sigtuna | SigtunaHem 

Premiär för litteraturfest i Sigtuna 

Karin Boye. Lars Widding. Göran 

Rosenberg. Alla är de författare 

med kopplingar till Sigtuna. Och 

äntligen har Sigtuna fått en alldeles 

egen litteraturfestival. 

I augusti var det festivalpremiär, 

och hundratals litteraturintresserade 

fyllde gator, kaféer, bibliotek, 

kyrkor och bakgårdar. Det blev en 

dag av lyssnande, diskuterande, 

läsande och mingel. 

Camilla Zedendahl, vd för Destination 

Sigtuna, är överväldigad över den respons 

litteraturfestivalen fått. Cirka 1 300 besökare 

räknades in. 

– Litteraturfestivalen överträffade alla våra 

förväntningar och förhoppningar. Vår vision 

var att hela staden skulle präglas av ordet. Vi 

ville sprida läslust och berättarglädje, men 

också stämma till eftertanke. Vi ville att vartenda 

café skulle fyllas av samtal och berättelser. 

Och så blev det. Det var en magisk dag. 

Bakgrunden till festivalen beskriver Camilla 

Zedendahl så här: 

– Vi hade pratat om en litteraturfestival 

länge men visste inte var vi skulle börja. Vi 

träffade förläggaren Dorotea Bromberg och 

jag berättade om vår idé. Sedan den dagen har 

Dorotea delat med sig av sin tid, kunskap och 

ovärderliga kontakter. 

Förläggaren Dorotea Bromberg har varit till stor hjälp i planerandet av Sigtunas första litteraturfestival. 

Därefter tog arbetet med att forma 

festivalen vid. Sigtuna hade just stått värd 

för Tällberg Forum, där framtidsfrågor och 

ordets makt stod i centrum. Dorotea Bromberg, 

representanter från Tällberg Foundation 

och Camilla Zedendahl träffades. Samarbetet 

var ett faktum. 

– Sedan hände det som så ofta händer i 

Sigtuna, säger Camilla Zedendahl. Alla började 

bidra och alla är med. Hela festivalen är 

resultatet av samarbete. Caféerna, biografen, 

bokhandeln, kyrkan, biblioteket, Sigtunastiftelsen, 

museet, ja alla stod gemensamt värd 

för dagen. 

Och programmet för Litteraturfestivalen 

var verkligen fyllt till brädden. På morgonen 

drog Bodil Jönsson storpublik i Mariakyrkan 

när hon pratade om sin nya bok ”Tid för det 

meningsfulla”, samtidigt som illustratören 

Ilon Wikland mötte fans på Sigtuna museum i 

ett samtal om lust och inspiration tillsammans 

med förläggaren Dorotea Bromberg. 

I biografen Gröna ladan pratade 

Augustprisvinnaren och historikern Maja Hagerman 

om ”runornas landskap” och intresset 

var så stort att senkomna lyssnare fick trängas 

i dörröppningen. 

200 personer kom till Friluftskyrkan när 

Göran Rosenberg presenterade sin senaste 

bok, en familjehistoria med botten i Auschwitz. 

På Café Valvet diskuterade före detta 

riksdagsmannen och generalsekreteraren för 

Röda korset, Anders Wijkman om att beskriva 

världen i rationella termer, därefter tog ett 

samtal om sociala medier vid på samma plats. 

Längs Stora gatan stod bokbord där lokala 

författare direkt kunde möta sin publik och på 

Sigtuna bibliotek fanns barnen från Valsta med 

boken ”God natt sov gott och akta dig för löss” 

(läs mer om den på sidorna 14–15). 

Barnboksförfattaren Ulf Starks 

publik fick också trängas ordentligt när han 

framträdde på Sigtuna museum. Parallellt 

pågick poesiworkshops, utställningar om både 

Strindberg och Elsa Beskow, boksigneringar, 

sagoläsning, runristning på Stora torget, 

diktläsningar och litteraturvandringar. Bland 

mycket annat. För dem som ville fanns möjlighet 

att åka bokbåt fram och tillbaka mellan 

Sigtuna och Stockholm, samtidigt som Jerker 

Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist 

pratade om sin bok ”Pythians anvisningar”. 

Kvällen avslutades med konsert med Wille 

Crafoord i Drakegårdens trädgård. 

Redan nu är nästa års festivaldatum bestämt. 

Boka in den 17 augusti 2013!


Åke och Ulla Peterson, Uppsala 

– Vi har varit i Mariakyrkan och lyssnat på Bodil 

Jönsson. Hon är en klok person som kan 

dela med sig av sina erfarenheter, säger Ulla. 

– Sedan ska vi till biblioteket och lyssna på om 

hur släktforskning kan resultera i att man ger 

ut en bok. 

Vad tycker ni om litteraturfestivalen 

– Det är härligt! säger Åke. 

Boktips 

– Jag är med i en cirkel och den senaste jag 

läste var ”Och i Wienerwald står träden kvar”, 

av Elisabeth Åsbrink. Den var bra. Nu läser 

jag ”Min kamp” av Karl-Owe Knaustgård, 

säger Ulla. 

Bästa boken 

– Jag läser hela tiden, men senast läste jag, 

”Ett ögonblicks verk” av Anders Paulrud, den 

var väldigt bra, säger Conny. Före den läste 

jag ”Brobyggarna” av Jan Guillou. 

tillvaro på 1800-talet kan ha sett ut. Man får 

också veta hur mycket uppgifter man kan 

hitta i våra offentliga arkiv. Den kan också 

vara en inkörsport till läsande. Många säger 

att boken är lättläst. 

Vad betyder skrivande och böcker för 

dig 

– Jag är lite ordnörd, jag vill känna melodi i 

orden och väva ihop dem. 

– Andra väver mattor, jag skriver böcker med 

mina ord. Läsandet ger tillgång till andra 

världar, det sätter igång fantasin och kreativiteten. 

Jag kan inte tänka mig ett liv utan 

böcker. 

Favoritförfattare 

– Per-Anders Fogelström, Jan Fridegård och 

Gerda Antti, bland många andra. Det ska vara 

bra personbeskrivningar och bra miljöbeskrivningar. 

Christel Sjöheim Lundén och Mats 

Lundén, Sigtuna 

– Att sitta här och fika är vårt lördagsnöje. 

Det är jättetrevligt att det är liv här, och en 

litteraturfestival tillför väldigt mycket, det 

tror jag. Hade vi inte haft andra aktiviteter för 

oss i kväll hade vi säkert tittat på mer. Det är 

roligt när man ser att så många sökt sig hit, 

det är väldigt positivt för kommunen, säger 

Christel. 

Conny Lindberg och Ulla Säfström 

– Vi tänkte gå på Pelle Sandstrak, jag har inte 

lyssnat på honom. Vi har också varit på Bodil 

Jönsson. Det var mycket tänkvärt. 

Katalin Jarstam och Hans-Gunnar 

Jarstam, Hässelby 

– Jag vill gärna höra Göran Rosenberg. Jag har 

läst hans bok och tyckte den var bra, säger 

Katalin. 


– Roligt! 

Ewa Emanuelsson, författare till 

boken Gustaf 

Varför ska man läsa din bok 

– För att få en förståelse för hur en ung mans 

Christer Mattsson har skrivit en 

guidebok om Sigtuna. 

– Min bok är en vägvisare till Sigtuna. Den 

beskriver både mina smultronställen och 

andra sevärdheter. Det är både lite kulturhistoria 

och lite kuriosa. 

Tips i Sigtuna 

– Klockbacken alla årstider. Där finns både 

den fantastiska klockstapeln och Europas 

nordligaste blommande akacior. Det är en 

historisk gravplats och en utsiktsplats där du 

ser hela Sigtuna. 

Boktips 

– Anders Wijkmans bok ger oss en varningssignal, 

den är värd att läsa. Och en annan 

lokal författare, Görel Kristina Näslund, som 

har skrivit en äppelbok. Läs hennes bok om 

du gillar äpplen! 

Bästa författare 

– Fritiof Nilsson Piraten återkommer jag till. 

Han kan beskriva miljöer, människor och 

händelser med glimten i ögat och kan i en 

mening fånga en hel sinnesstämning. 

– Jag har väldigt roligt när jag läser hans 

böcker. 

t

12 

Kultur i Sigtuna | SigtunaHem 

malin johansson tipsar 

– ge ut din egen bok 

t 

Håkan Modig, Ove Sturesson, Afshin 

Enssi 

Boktips 

– Lars Widdings Sorundasviten. De rekommenderar 

jag, säger Ove. 

– Det går an, av Almqvist, säger Afshin. Mest 

har jag läst på persiska och efter revolutionen 

kom det nya författare i en ny generation. Jag 

tycker mycket om deras böcker 

Gunilla Olsson och Josefin Eriksson, 

Sigtuna 


– Jättebra! Det är lite nytt och Sigtuna behöver 

det. 

Boktips 

Anna Jansson är bra, och Camilla Läckberg 

och Viveka Sten, säger Gunilla. 

Bästa bok 

–”Änglamakerskan” av Camilla Läckberg var 

nog den jag läste senast. Den var jättebra, en 

sådan bok som man inte ville lägga ifrån sig. 

– Jag läser nästan aldrig. Men jag har läst 

Twilightböckerna och de var faktiskt riktigt 

bra, säger Josefin. 

– Det är 

inte så svårt 

eller komplicerat 

som man 

kan tro. Ta 

chansen för 

det finns 

verkligen 

alla möjligheter. 

Har man lust ska man bara 

köra på! 

– Jag skrev en bok som jag försökte 

få utgiven. Jag fick bra respons, 

men det var alltid ett ”men …” från 

förlagen. Så jag startade eget, skrev 

klart boken, gjorde inlaga och omslag, 

registrerade allt som måste registreras. 

Jag distribuerade själv och via en 

nätbokhandel. 

Vad betyder det att läsa och 

skriva 

– Det är roligt och utvecklande och 

man behöver inte tänka att man måste 

bli den stora författaren. Man får 

mycket bättre självförtroende om man 

vet att man kan skriva bra och kommunicera 

bra. 

Lennart, Fredrik och Anita Thorstensson, 

Järna och Sigtuna 

– Vi har hört på Anders Wijkman och Bodil 

Jönsson, säger Lennart. Det är trevligt, vi går 

och njuter lite allmänt. 

Boktips 

– Bodil Jönssons senaste, säger Anita. 

–”De imperfekta” av Tom Rachman, säger 

Fredrik. 

– Anders Wijkmans bok, säger Lennart. Den 

tycker jag man ska läsa. Det är väldigt viktigt 

för våra barn och barnbarn. 


– Jag tycker det är jättekul, kanon, säger 

Fredrik. Det är en bra start med perfekt 

väder, inte för varmt och inget regn. Och ett 

så pass späckat program att det krockar. Kul 

med konserten i kväll också. 

Yanan Zua och Zuguang Zhen, Stockholm/Kina 

Boktips 

– Jag är ingenjör så jag har läst massor av 

programmeringsböcker, säger Zuguang och 

skrattar. 

Favoritförfattare 

– Lao, som vi läste när vi gick i skolan, honom 

lär man sig mycket av, säger Zuguang. 

– Jag läser ”A taste for love” av Marita 

Conlon-McKenna, säger Yanan. 

Sebastian Arenram och Sarah Bertini, 

Eskilstuna och Parma 

Boktips 

– Dante Alighieris ”Divina Commedia”, säger 

Sarah. Alla måste läsa den i skolan och vi är 

stolta över den. Och Alessandro Bariccos bok 

”1900”. Det är en intressant samhällsskildring, 

jag kan verkligen rekommendera den. 

Första boken du läste 

–”Pettson och Findus bakar pannkakor”, tror 

jag, säger Sebastian. Den var fantastisk, jag är 

Pettsons biggest fan.


Pröva tankarna 

hos Sigtunastiftelsen 

För snart 100 år sedan öppnade Sigtunastiftelsen sina portar. Här skulle 

människor från olika delar av samhället mötas och konst, musik och 

litteratur skulle ses som lika viktigt för samhällets utveckling som naturvetenskap. 

Idéerna är lika starka idag, och Sigtunastiftelsen var därför en 

självklar del av Litteraturfestivalen. 

Idag driver Sigtunastiftelsen 

både konferens- och 

seminarieverksamhet, 

men grundidén – att vara 

en plats för gränsöverskridande 

möten – står 

stark. 

– Sigtunastiftelsen 

är en plats där man får 

”provtänka” lite, säger Alf 

Linderman, direktor på Sigtunastiftelsen. 

Förutom den stora konferensdelen och 

det digra seminarieprogrammet rymmer idag 

den stora byggnaden även ett bibliotek och 

Lars Widding är en av de många författare som 

har funnit arbetsro hos Sigtunastiftelsen genom 

åren. 

ett pressarkiv, närmare bestämt 

Sveriges största privata 

pressarkiv. 

Litteraturen är fortfarande 

viktig och sedan 

1937 delar Sigtunastiftelsen 

årligen ut fem författarstipendier. 

Det ”författarbord” som 

etablerades redan då, speciellt 

för att gästande författare 

skulle kunna mötas, finns fortfarande 

kvar. 

En av de senaste i raden av författare 

som jobbat med sina böcker på Sigtunastiftelsen 

är Elisabet Åsbrink, som i år fick 

Augustpriset för sin ”Och i Wienerwald står 

träden kvar”. 

Andra stipendiater under 2000-talet är 

Peter Pohl, Gun-Britt Sundström, Kristina 

Lugn och Elsie Johansson. Bland många, 

många andra. 

– Stipendierna bottnar i vår grundsyn att 

litteraturen tillsammans med de andra konstformerna 

är av fundamental betydelse för hur 

vi förstår tillvaron, verkligheten och livet, 

säger Alf Linderman. 

– Konst, litteratur, musik, vetenskap och 

andlighet, allt kompletterar varandra. Frågorna 

är egentligen desamma: Vad är det att 

vara människa, tillsammans med andra, och 

hur ser tillvaron ut 

– Men att de kulturella uttrycksformerna 

och den existentiella reflektionen skulle ha 

någon betydelse för det vi kallar kunskap, den 

uppfattningen kan fortfarande provocera i 

samhället. 

sigtunastiftelsen 

• Startade 1917. Den var en tid då 

samhället genomgick stora förändringar, 

bondesamhället blev 

industrisamhälle, kyrkans ställning 

ifrågasattes och folkrörelser växte 

fram. Visionen om Sigtunastiftelsen 

tog form och idén var att skapa en 

fristående mötesplats, där dialogen 

stod i centrum. Det skulle bli en 

plats där viktiga existentiella och 

humanistiska samtidsfrågor fritt och 

obundet skulle kunna diskuteras. 

Sigtunastiftelsen byggdes på en kristen 

värdegrund men har aldrig, som 

många tror, varit en del av Svenska 

kyrkan. Verksamheten finansieras 

av en stiftelse samt inkomster från 

hotell- och konferensverksamhet. 

Manfred Björkquist var Sigtunastiftelsens 

förste ledare. 

Visste du att 

• 1938 års Saltsjöbadsavtal mellan 

arbetsmarknadens parter hade sitt 

frö på Sigtunastiftelsen Redan på 

1920-talet tog nämligen Sigtunastiftelsen 

initiativ till att bjuda in parterna 

till ett samtal om den svenska 

arbetsmarknaden. Dialogen flyttades 

senare till Saltsjöbaden. 

Sigtunastiftelsens klipparkiv 

• Sveriges största privata klipparkiv 

finns på Sigtunastiftelsen. 

• Innehåller tidningsklipp från de 

största svenska dagstidningarna fram 

till år 2000, främst inom Sigtunastiftelsens 

profilfrågor religion, filosofi, 

samhällsvetenskap och politik. 

• Klipparkivet är öppet för allmänheten 

Stiftelsen på Litteraturfestivalen 

• Föredrag med Göran Rosenberg i 

Friluftskyrkan. 

• Workshops för copywriters. 

• Poesiworkshop. 

• Litteraturvandringar.


Nelly Chamoun, Zelma Nygren, Edvin Nygren, Ominder Bhogal är alla nyblivna författare. Maria Jansson är bibliotekarie i Valsta och har varit projektledare 

för skrivarkursen. 

Sov sött och akta dig för löss 

En grupp mycket stolta barn och ungdomar från Valsta har fått sin första 

bok utgiven.”God natt sov så sött och akta dig för löss!” innehåller dikter, 

berättelser och sagor sprungna ur en skrivarverkstad på Valsta bibliotek 

och ett samarbete mellan biblioteket och SigtunaHem. 

Det bubblar av cider i plastmuggar, det knapras 

salta pinnar och det signeras böcker. Det 

är releasefest på Valsta bibliotek och författarna 

Marvina, Emma, Ominder, Nelly, Zelma 

och Edvin är på plats. 

Varför ville ni gå en skrivarkurs 

– Jag och Ominder gillar att skriva så vi gick 

med. Man kan uttrycka sig och skriva det 

man känner. Det är därför det är roligt, säger 

Zelma. 

Vad fick ni lära er på skrivarkursen 

– Hur riktiga författare skriver, säger Zelma. 

– Och hur man kan känna sig, inflikar 

Nelly. 

– Nu har man lärt sig att man kan skriva på. 

Och att om man inte vet vad man ska skriva 

är det bara att kolla runt sig, titta ut genom 

fönstret! 

Zelma fortsätter: 

– Man tänker först på hur man gör slutet. 

Nelly fyller i: 

– Eller så kan man tänka: vem ska vara 

huvudpersonen, var ska de vara, och hur ska 

det sluta. Sedan är det bara som att pennan 

skriver, handen aktiveras och det är som att 

den skriver av sig själv. 

– Men i början kan det gå lite trögt, säger 

Zelma. 

Nelly hade skrivit förut, och hade redan 

flera berättelser i sin mammas dator. 

– Men jag visste inte vad jag skulle göra 

med dem, men så såg jag en lapp att man kun-


de skriva på den här kursen. Så jag gick med 

och det var jätteroligt. Jag kommer fortsätta 

skriva, såklart! 

Marvina gillade också att skriva innan 

hon gick med på skrivarkursen. Men hon 

hade inte skrivit på egen hand tidigare. 

– Vi fick träna och skriva dagböcker som vi 

tog hem. Jag skrev om när jag flyttade. Det 

var spännande att skriva och det är spännande 

att läsa om hur andra har det, säger hon. 

Maria Jansson, bibliotekarie i Valsta, har 

varit projektledare för kursen. 

Under våren träffades gruppen en gång 

i veckan. De läste, skrev och illustrerade. 

Ibland gick de utomhus för att få inspiration. 

Kursen har gett barnen tips på hur man 

kan bygga upp en berättelse, men den har 

också understrukit att det inte finns något 

rätt eller fel när det gäller att skriva sin egen 

berättelse. 

– Vi ser helt klart en deckartrend 

även här, och många skriver mysterier i någon 

form, säger Maria Jansson. Men vi hade också 

en dikttävling på Valstadagen och då fick vi in 

över 20 bidrag. 

Alla som deltagit, både på kursen och i 

dikttävlingen, har sina bidrag med i boken. 

Boken har tryckts i 500 exemplar och säljs för 

20 kronor på alla Sigtunas bibliotek. Intäkterna 

går till inköp av nya barnböcker. 

Första spadtaget för 

mer kultur i Märsta 

I slutet av augusti togs ett symboliskt 

första spadtag för Märstas nya bibliotek, 

konsthall och kulturskola. 

– En stor dag för kulturen och ett första viktigt 

steg för nya Märsta centrum, sa Anders 

Johansson, kommunstyrelsens ordförande (S). 

Ett splitternytt bibliotek på två våningar 

med 200 hyllmeter barnlitteratur och 800 

hyllmeter vuxenlitteratur, och högst upp en 

konsthall. Den nya kulturskolan ger plats för 

ytterligare 300 elever. Bibliotek, konsthall och 

kulturskola ska stå klart 2013.

16 Ung i Sigtuna | SigtunaHem 

Molly vill 

hjälpa till 

Molly och hennes kompis Anna var 

två av ungdomarna som deltog i 

SigtunaHems sommarverksamhet 

i Til i juni. Under tre veckor på 

sommarlovet bemannades hyresgästslokalen 

på Marmorvägen och 

SigtunaHem bjöd på pyssel, lek och 

ett litet mellanmål. 

Molly och Anna fingervirkade armband i olika 

färger. 

– Rätt som det var hade vi virkat 40 

stycken, berättar Molly. Några dagar senare 

var vi uppe i 145. Och funderade på vad vi 

skulle göra med dem. Då kom vi på att vi 

kanske kunde sälja dem. 

Sagt och gjort. Molly och Anna beslöt att 

sälja de handvirkade armbanden, de tog 10 

kronor för de flerfärgade. Och 5 kronor för 

de enfärgade. 

– Vi gick längs Stora gatan i Sigtuna stad 

och frågade om de som passerade var intresserade. 

– Och det var jättemånga som ville köpa. 

Mest poppis var de flerfärgade. 

Molly och Anna lyckades skrapa ihop 

604 kr som de kom överens om att skänka till 

någon hjälporganisation. 

– Vi gick in på Nordea och fick hjälp att 

sätta in pengarna på SOS Barnbyars konto. 

Vilken behjärtansvärd insats och vilka 

hjältinnor tycker vi på Glimtenredaktionen! 

Snacka om Omtanke … 

13-åriga Molly Dunne och hennes kompis Anna virkade armband och fick ihop 604 kronor som de 

skänkte till SOS Barnbyar. 

molly dunne 

• Ålder: 13 år. 

• Gör: Går i sjunde klass i Josefinaskolan. 

• På fritiden: Hästar och sång, sjunger på Kulturum. 

• Tycker om sommarverksamheten: Jättebra att den fanns.


Kicki kommenterar 

Era synpunkter 

och ert beröm 

driver oss framåt 

Stolthet är en bra drivkraft för att jobba för att det hela tiden ska bli 

bättre. Det är jätteroligt att jobba som vd i SigtunaHem, ett bostadsföretag 

där alla medarbetare ser som sin uppgift att göra skillnad och bidra 

till att just du ska känna trivsel och trygghet i ditt boende. 

regleras i ett Boinflytandeavtal. Genom den 

nya lagstiftningen om allmännyttan har Hyresgästföreningens 

inflytande stärkts. Med det 

som grund och en önskan att få större flexibilitet 

i vårt samarbete, håller vi på att förenkla 

och göra vårt Boinflytandeavtal mer tydligt. 

Allt vad vi gör har direkt eller indirekt 

koppling till vårt mål, Sveriges mest nöjda 

hyresgäster. Att då över 91 procent av våra 

hyresgäster trivs med SigtunaHem och att 93 

procent kan rekommendera oss som värd och 

förvaltare, gör att vi vet att vi är på rätt väg. I 

artikeln om kundmätningen får du mer information 

om hur vi tar tillvara alla synpunkter 

ni lämnat till oss. Kundenkäten är viktig för 

vår utveckling, precis som alla synpunkter ni 

lämnat till oss löpande under året. Era synpunkter, 

kommentarer liksom beröm driver 

oss framåt. 

Hyresförhandlingen för 2013 är klar, 

den genomsnittliga hyreshöjningen blir 1,95 

procent från 1 januari. Vår förhandling fram 

till dess handlar om att bestämma hur vi ska 

fördela höjningen över bostadsbeståndet 

för att få hyror som är bättre anpassade till 

skillnader i bruksvärdet. Ramarna har vi 

redan bestämt. Dessa innebär att ingen får 

lägre höjning än 0,5 procent och ingen får 

högre höjning än 4,5 procent. Förhandling 

om bruksvärdesanpassningen pågår för fullt. 

Hur hyreshöjningen blir för just dig kommer 

du att få veta under december. 

En viktig sak som ingick i förhandlingen 

om ett tre-årsavtal var att HLU-rabatten 

skulle behållas i SigtunaHem för att användas 

för lägenhetsunderhåll. HLU betyder Hyresgäststyrt 

underhåll. 

Vi har nu kommit överens om att HLUrabatten 

blir en ”HLU-fond” som knyts till 

lägenheten och som kan användas i den för 

att betala eventuellt tidigarelagt underhåll. 

Hur det fungerar kan du läsa i en artikel inne 

i tidningen. 

Vårt samarbete med Hyresgästföreningen 

Detta arbete är inne i sin slutfas och när 

det är klart kommer både vi och Hyresgästföreningen 

att informera er. Med två förvaltare 

kommer vi att stärka SigtunaHems redan 

starka varumärke. Vi kommer att förbättra 

samverkan mellan bovärdar, markvärdar och 

reparatörer, vilket kommer att gynna er som 

hyresgäster. Vi har ett viktigt förbättringsområde 

som gäller att hålla koll på våra entreprenörer. 

Till sist, tack alla ni som hjälper oss med 

era synpunkter, som hjälper oss på vår gemensamma 

resa mot målet, ”Sveriges mest 

nöjda hyresgäster”. 

Hälsningar 

Kicki Björklund, vd SigtunaHem

18 

SigtunaHem på djupet | SigtunaHem 

Hyresgästerna blir allt nöjdare med SigtunaHems service och skötsel av områden och bostadshus. Här är det markvärden Johnny Höglund som gör fint. 

Högt betyg från hyresgästerna 

82,3 procent av hyresgästerna gör tummen upp för SigtunaHems service. 

För fjärde året i rad mäter SigtunaHem ”Nöjd kund index” med AktivBo. 

Och för fjärde året i rad ökar antalet hyresgäster som är nöjda med 

SigtunaHems service. Ökningen i år var dessutom rekordstor – plus 2,8 

procent. 

SigtunaHems mål är att ha Sveriges mest 

nöjda hyresgäster. Nu har andelen nöjda kunder 

ökat under flera år, så målet är närmare 

än någonsin. 

Bakom framgången ligger medvetna 

satsningar på de områden som hyresgästerna 

själva önskar att SigtunaHem skötte bättre; att 

hålla rent och snyggt, skapa trygga områden, 

ge bra information och att vara tillgängliga. 

Kicki Björklund är vd på SigtunaHem. 

– Det är A och O att lyssna på sina hyresgäster, 

säger hon. Och det gör vi. Sedan försöker 

vi möta deras förväntningar. När vi ökar vår 

närvaro, när vi ronderar mer och när vi återkopplar, 

då blir våra hyresgäster nöjda. Det är 

vi tillsammans som utvecklar SigtunaHem. 

Kicki Björklund vill också ge en uppmaning 

till alla hyresgäster: 

– Svara på kundenkäten när den kommer 

till dig! Det är vårt absolut viktigaste verktyg. 

Vi läser allt och tar till oss allt. Du behöver 

absolut inte svara på alla frågor, men svara på 

de frågor som är viktiga för dig. Och skriv 

egna svar, du får gärna skriva en uppsats och 

lägga med, vi läser allt med lika stort intresse, 

säger hon. 

I början av hösten samlades all personal 

på SigtunaHem för att gå igenom resultatet 

från kundundersökningen, där hyresgästerna 

ger SigtunaHem bättre betyg inom samtliga 

områden. 

I vissa områden, som till exempel städning


Nöjdheten ökar för fjärde året i rad 

73,9 

79,2 

76,3 

82,4 

75,6 

84,4 

77,2 

87,3 

74,6 

62,6 

Serviceindex 

för Valsta 

ta kunden på 

allvar: besökstiderna 

rent och snyggt: 

städning av gård 

och närmiljö 

ta kunden på 

allvar: telefontiderna 

rent och snyggt: 

städning miljöstuga 

2011 2012 


2011 

2012 



av miljöstugorna, har betygen ökat med över 

10 procent. 

Sören Lindqvist är förvaltningschef på 

SigtunaHem. 

– Vi ser att de insatser vi gjort sedan förra 

kundundersökningen verkligen har givit resultat, 

säger han. Det känns som ett fantastiskt 

kvitto. Att dessutom över 90 procent är nöjda 

med vår personal är jag riktigt stolt över. 

– Men vi kan bli ännu bättre på att hålla 

rent och snyggt, och vi kan satsa ännu mer 

på trygghet. Miljöhusen är fortfarande ett 

problemområde, vi ser att många skriver 

kommentarer om dem. Vissa miljöhus behöver 

tillsyn någon gång i veckan, andra flera gånger 

i veckan. Vi ska försöka jobba ännu mer flexibelt 

och vara där vi gör mest nytta, säger han. 

Resultat 

63 procent av de tillfrågade hyresgästerna 

svarade på enkäten. 

Serviceindexet kan jämföras med andra bostadsföretag 

i undersökningen AktivBo. 

I indexet ingår fyra områden: 


1. Ta kunden på allvar 84,6 87,9 

2. Trygghet 77 78, 2 

3. Rent och snyggt 72,4 77,8 

4. Hjälp när det behövs 84,1 85,6 

De insatser som genomförts sedan 

förra kundundersökningen är bland 

annat: 

• Satsningar på att ge hjälp när det behövs i 

form av utökade telefontider, utökade 

öppettider och utökade möjligheter att 

lämna serviceanmälan. 

• Satsningar på att hålla rent och snyggt 

– allmänna utrymmen städas oftare, miljöhus 

ronderas oftare och skräp plockas upp 

oftare. 

• Satsningar för att ta kunden på allvar, bland 

annat genom mer och bättre information 

till hyresgäster vid till exempel renoveringar. 

• Satsningar på trygghet, bland annat genom 

bättre utebelysning.

20 Utveckling i Sigtuna | SigtunaHem 

Lars Bryntesson ny vid rodret 

Nej, det var ingen vanlig dag på 

jobbet. Och faktiskt lite pirrigt, 

erkände han. I mitten av oktober 

nominerades Lars Bryntesson av 

sina partikamrater till ny kommunstyrelseordförande 

i Sigtuna. 

Det formella beslutet fattas av 

kommunfullmäktige 22 november. 

– Jag är rörd och hedrad, sa Lars Bryntesson 

(S) samtidigt som han tog emot applåder, 

röda rosor och en varm röd fleecetröja, av 

avgående Anders Johansson. 

De senaste åren har Lars Bryntesson varit 

kommunalpolitiker i Värmdö, först som 

kommunstyrelseordförande åren 2001–2006, 

därefter som oppositionsråd. Dessförinnan var 

han departementsråd i regeringskansliet och 

chef över en enhet med ansvar för bland annat 

ungdomspolitik, idrottsfrågor och folkrörelsefrågor. 

Han beskriver sig som en folkrörelsemänniska 

som brinner för det han tror på; att politik 

gör skillnad och är människors gemensamma 

sätt att korrigera marknadsmekanismerna 

och skapa mer jämlika förutsättningar. 

– Det handlar om att med politiska medel 

öppna dörrar för alla människor oavsett 

bakgrund, och ge alla människor möjlighet att 

utveckla sina förmågor, att se talangen i varje 

litet barn. Det är vad politik går ut på och det 

är därför jag är politiskt engagerad. 

Social ekonomi – det vill säga den icke 

vinstrivande sektorn i samhället, där bland 

annat föreningsliv, folkrörelser och kooperation 

räknas in – är en annan hjärtefråga. 

– Social ekonomi, den tredje sektorn, är 

väldigt viktig. Det är kärnan i vår demokrati 

och handlar om att ta människors engagemang 

på allvar. Entreprenörskap handlar 

om förmågan att bryta gränser och göra nya 

landvinningar, att vara pionjär. Det är viktigt 

inom både företagande, den offentliga sektorn 

och, inte minst, inom den sociala ekonomin. 

Det är detta som utvecklar samhället. 

Lars Bryntesson är rörd och stolt över att ha blivit utsedd till Anders Johanssons efterträdare. 

Som departementsråd drev han också den 

bredd- och elitsatsning inom svensk idrott 

som ledde fram till bland annat friidrottslandslagets 

framgångar på 2000-talet. 

– Jag är barnsligt idrottsintresserad och två 

av mina största minnen är från OS i Nagano 

år 1998 och OS i Sydney år 2000 där jag och 

Ulrica Messing träffade en förkrossad Stefan 

Holm efter att han blivit fyra i höjdhoppsfinalen. 

Men vi såg också den enorma vilja och 

kraft han hade och kände att han kommer att 

klara av att vända sin besvikelse till framgång. 

Åren därefter inledde han en makalös karriär 

med flera guld i både OS och VM. 

När Lars Bryntesson nu axlar ledarskapet 

i kommunen efter Anders Johansson gör 

han det med både stolthet och ödmjukhet. 

– Den här typen av uppdrag har man bara 

till låns av sin efterträdare. Det är ett förtroendeuppdrag, 

och nu är det upp till mig att 

vinna medborgarnas förtroende. 

Han ser stora möjligheter att fortsätta 

utveckla Sigtuna. Kommunen har en stark 

identitet, och kommunledningen är hämtad 

från olika politiska block. 

– Jag tycker att den traditionella blockpolitiken 

är fördummande, och föraktfull mot 

medborgarna. Ibland får jag höra att den beror 

på att ”lika barn leka bäst”. Men olika barn 

uppfinner nya lekar. Det tror jag är en bidragande 

orsak till dynamiken i Sigtuna, att vi har 

en kommunledning över blockgränserna. 

Det han ser som viktiga områden framöver 

är skolan, äldreomsorgen, bostadsbyggandet 

och jobben. 

– I skolan handlar det om att lyfta kunskaperna 

och i äldreomsorgen att förbättra kvaliteten 

för allt fler som blir allt äldre. Därutöver 

är jag orolig över segregationen i samhället. 

Här har vi en utmaning som kräver stort 

engagemang. Jag ser bland annat fram emot att 

möta alla invandrarföreningar i kommunen. 

När det gäller styrelseordförandeskapet i 

SigtunaHem vill han gärna att dagens styrelseordförande 

Anders Johansson sitter kvar. 

SigtunaHem är en viktig aktör som värnar 

allmännyttan och som tar de bostadssociala 

frågorna på allvar. 

Att ha ett bostadsbolag som också ser 

värdet av läxläsning, pensionärsträffar och


lars bryntesson (s) 


• Bor: Snart i lägenhet i Märsta. 

• Familj: Dotter 12 år. 

• Intressen: Idrott och akvariefiskar. 

Håller på Elfsborg i fotboll, Brynäs i 

hockey och Skånela i handboll. 

• Som person: Social. Gillar att träffa 

folk och gillar möten. Mina föräldrar 

uppmuntrade mig till föreningsengagemang. 

Det hade en helt avgörande 

betydelse för vem jag blev. 

• Starka sidor: Jag brukar få med mig 

människor. Resultatorienterad och 

tar människor på allvar. 

• Kan utveckla: Kan bli otålig och 

ibland ha orealistiska krav. Då kan jag 

bli ett pain in the ass, och det jobbar 

jag med. Men man kan säga det till 

mig, jag gillar feedback. 

• Nominerad till att efterträda Anders 

Johansson som kommunalråd i 

Sigtuna. 

medborgarkontor är inte alldeles vanligt, 

menar han. Det måste vi slå vakt om. 

– Och jag ser gärna att vi jobbar mer med 

ekologi, miljö och energifrågor. Ska vi få ett 

hållbart samhälle gäller det att tänka både 

ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart, 

och få alla delar att hänga samman. Och när 

det gäller att bryta segregationen är ett starkt 

och aktivt bostadsbolag jätte viktigt. 

Åren i opposition i Värmdö har varit tuffa, 

men har samtidigt lärt honom hur en opposition 

kan behandlas. 

– Ledarskap handlar om att få med sig 

människor och få människor att växa. Inte 

att kväva energi, som det har varit i Värmdö 

under de senaste åren. 

Hjärtat då I vilken kommun finns det 

– Visst har jag ett hjärta i Värmdö, jag har ju 

bott där länge. Men Sigtunabor kommer nog 

snabbt att märka att jag är en person som är 

väldigt besjälad av det jag håller på med. När 

jag nu väljer att flytta och leva mitt liv i Sigtuna 

kommun, då gör jag det till 100 procent, 

inte till 75 eller 80. Då är det 100 procent 

Sigtuna som gäller, säger Lars Bryntesson. 

Anders Johansson avgår efter tio år som kommunalråd i Sigtuna. 

10 år med Sigtuna kommun 

Från en undanskymd plats längst ut på 

pendeltågslinjen till en expansiv, attraktiv 

kommun i regionens centrum. 

Så kan tio års utveckling i Sigtuna 

sammanfattas, enligt avgående kommunalrådet 

Anders Johansson (S). 

I december avgår Anders Johansson som kommunstyrelsens 

ordförande. När han tillträdde 

hösten 2002 var han 26 år, och den yngsta 

någonsin i Sverige på den posten. Nu är han 

36 och den kommunstyrelseordförande som 

suttit längst i kommunen. Vad har hänt då, 

under hans tio år vid makten 

– Väldigt mycket. Vi har blivit en kraftigt 

växande kommun, tidvis den snabbast växande 

i landet med en mycket mer central 

plats i regionen. Vi är många fler invånare 

idag, vi har fler jobb och vi har ordning och 

reda i ekonomin. 

För tio år sedan var Sigtuna en kommun 

med ekonomiska bekymmer, med ett 

outvecklat samarbete mellan kommun, 

näringsliv och Arlanda. Idag är samarbetet 

nyckeln och ekonomin har vänt. Sigtuna 

levererar överskott, samtidigt som kommunen 

kunnat hålla garantierna i barn- och 

äldreomsorgen. 

Inte helt vanligt för växande kommuner, 

påpekar Anders Johansson. 

– Det är det här jag mest stolt över. Det 

har också gett oss möjlighet att göra mer som 

är roligt, som gör kommunen mer attraktiv. 

Alla tre tätorter har fått en rejäl idrottssatsning. 

Ett nytt sportfält i Rosersberg, i hela 

Tingvalla dalen och på Prästängarna i Sigtuna 

stad. Det är när man ser sådant här växa fram 

som det är roligt att vara kommunpolitiker! 

Planerna för bostadsbyggandet ligger 

fast. SigtunaHem ska fortsätta bygga fler 

bostäder, samtidigt som 200 till 250 lägenheter 

kommer att renoveras årligen under en 

tioårsperiod. 

– Vi måste sköta om våra hus. Det gör 

bolaget starkare, och boendestandarden och 

miljön bättre för hyresgästerna. Och vill man 

flytta till en ny och fräsch lägenhet om fem 

år ska man veta att det kommer att finnas 

nybyggda lägenheter i Sigtuna. 

Nu blir Anders Johansson vd på Kombispel, 

ett spel- och lotteriföretag ägt av Socialdemokraterna 

och SSU. Varför sluta nu 

– Det är bra att sluta i mitten av en mandatperiod. 

Min efterträdare kan utses i lugn 

och ro innan det blir valrörelse igen. Tio år är 

också en lång tid på krävande post. Tempot 

kommer man inte ifrån, med mobilen, 

e-posten och förväntan om snabb nyhetsförmedlingen 

på bloggar och Facebook. Och tio 

år i en 36-årings liv är en betydande tid, både 

av yrkeslivet och livet.

22 

SigtunaHem på djupet| SigtunaHem 

De ger Sveriges bästa service 

Välkommen till SigtunaHem, 

Sveriges bästa serviceorganisation. 

Vi finns nära dig med expertis var 

du än bor. Vi kan snabbt hjälpa dig 

med rätt kompetens. Vår uppgift 

är att se till att du bor tryggt och 

problemfritt dygnet runt. 

Kanske låter kaxigt, men det är så här vi vill 

att det ska bli. Snart är vi där. 

SigtunaHem tar nu sjumilakliv för att nå 

målsättningen ”Sveriges mest nöjda hyresgäster”. 

Det ska ske med gemensamma 

krafter. Vägen går genom nyrekryteringar, 

investeringar i nya affärssystem och hela 

företaget engagerat i implementeringen av väl 

fungerande processer. 

Två nyckelpersoner i sammanhanget är 

Charlotte Grass och Per Bergman. Båda 

nyrekryterade förvaltare sedan början av 

oktober. Charlotte Grass i öst, med ansvar 

för Märsta, Tingvalla och Rosersberg. Per 

Bergman i väst, med ansvar för Sigtuna och 

Valsta. 

Charlotte är förmodligen 

redan ett etablerat och känt 

ansikte för många då hon 

alltsedan oktober förra året 

funnits på plats i Märsta 

och Norrbacka som tillförordnad 

områdeschef. Per 

däremot är mest känd för 

oss internt på SigtunaHem. 

Fram till tillträdet i oktober 

jobbade han som projektledare på 

AktivBo och var den som SigtunaHem 

konsulterade för genomförandet av den årliga 

kundundersökningen, NKI. 

Kicki Björklund, vd på SigtunaHem, svarar 

så här på frågan vad som ligger bakom att fyra 

områdeschefer nu blir två förvaltare och hur 

det på ett bättre sätt kommer leda företaget 

mot målsättningen ”Sveriges mest nöjda 

hyresgäster”… 

– Vi har valt att låta två förvaltare 

leda och fördela servicearbetet 

i våra bostadsområden 

för att vi tycker 

det är viktigt att möta 

våra hyresgäster på ett 

enhetligt sätt. Det ska inte 

spela någon roll var man 

bor i SigtunaHem – alla ska 

få samma service. En positiv 

effekt av förändringen är att med 

färre ledare blir det nödvändigt att låta 

varje bovärd och markvärd få ett större ansvar 

och större befogenheter inom ramen för 

SigtunaHems varumärke och värdegrund. Att 

vi genomför denna förändring nu beror på att 

vi har mycket kompetenta och serviceinriktade 

bovärdar och markvärdar. 

Charlotte och Per tror inte att SigtunaHems 

hyresgäster kommer att märka så 

mycket av förändringen till en början. Samtliga 

områdeskontor kommer att vara kvar 

med samma besökstider, 7–9. Bovärdar och 

markvärdar utgår från samma områdeskontor 

som tidigare och innehar samma 

arbetsuppgifter. 

– Just nu fokuserar vi på 

att se över alla processer, få 

gemensamma rutiner och 

checklistor inom förvaltningen, 

förklarar Charlotte 

Grass som precis som 

Per Bergman menar att det 

är en förutsättning för att 

bygga ett SigtunaHem. 

Efter årsskiftet stärks processarbetet 

upp med införandet av nya affärssystem. 

Då, om inte förr, kommer det att märkas en 

avsevärd skillnad på information, service och 

återkoppling till kund. 

Via hemsidan kommer varje hyresgäst 

kunna följa sitt serviceärende, underhållsåtgärd, 

få reda på OCR-nummer, genomföra 

beställningar, se sin faktura och kontrollera 

att den är betald. 

Såväl Per Bergman som 

Charlotte Grass uttrycker 

ett starkt kundfokus i 

allt vad de beskriver och 

planerar. Även om de har 

olika utgångspunkter. Per 

Bergman med tyngdpunkt 

på det teoretiska perspektivet, 

Charlotte Grass på det mer 

praktiska. 

– Jag kommer fortsätta det arbete jag påbörjat, 

förklarar Charlotte Grass. Att fokusera 

på kunden genom medarbetarna. Jag tror 

att motiverade och engagerade medarbetare 

är en förutsättning för att vi ska bli Sveriges 

bästa hyresvärd. Det är medarbetarna som 

gör skillnad. 

– Jag vill förändra hela branschen. Göra 

den mer kundtillvänd. Bostadsbranschen kan 

teknik, men har en resa kvar att göra när det 

gäller kundrelaterade frågor. Jag kommer 

ställa fokus på bättre information, bemötande 

och återkoppling. Kunderna ska verkligen 

känna att de är viktiga, avslutar Per Bergman. 

Både Charlotte och Per är av uppfattningen 

att den årliga kundundersökningen 

är mycket viktig och de vill passa på att tacka 

alla som tagit sig tid att fylla i och skicka in 

enkäten. 

– Kundundersökningen är det viktigaste 

underlaget för det fortsatta förbättringsarbetet, 

för upprättandet och genomförandet av 

årliga handlingsplaner, menar Per Bergman. 

– Viktigt är också att så många som möjligt 

engagerar sig och kommer på våra bomöten, 

tillägger Charlotte Grass. 

Och vill du påverka är de idel öra. Du 

hittar dem säkert ute i våra bostadsområden, 

bland personal och hyresgäster. För det är där 

resan börjar, menar de.


Charlotte Grass 


• Familj: Stor. 

• Bor: Hyresrätt i Stockholm, en äkta 

stockholmska. 

• Utbildning: Ekonom från Uppsala 

universitet. 

• Arbetserfarenheter: Uppdragsförvaltning 

och fastighetsförvaltning, som 

projektledare och egen företagare. 

1998–2009 anställd på Vin&Sprit, 

bland annat som projektledare i 

Latinamerika och England. Letade 

lokaler och inredde dem. Fick pris 

för bästa kommersiella inredning. 

• Fritid: Resa, läsa, träffa vänner. 

• Kuriosa: Hade Olle Waller från 

”Fråga Olle” som lärare i högstadiet. 

Fick på en tillställning i Brasilien 

en gång frågan: ”Hur mår min kära 

väninna Silvia nu för tiden” … 

• Aktuell som: Förvaltare på Sigtuna- 

Hem sedan oktober. 

Per Bergman och Charlotte Grass är nya förvaltare i SigtunaHem. 

Per Bergman 


• Familj: Sambo, hund och katt. 

• Bor: Villa på landet utanför Bålsta. 

• Född och uppvuxen: Piteå, äkta 

norrlänning. 

• Utbildning: Ekonom från Luleå 

universitet. 

• Arbetserfarenheter: Har arbetat 

många år inom hotellbranschen, 

Scandic-kedjan, som kamrer och 

hotellchef. Från 2008 arbetat på 

AktivBo som projektledare, kundundersökningar 

– NKI. 

• Fritid: Skog och natur. Humanitär 

hjälp och kulturarrangemang. Samt 

arbetat med kulturutbyte mellan 

olika länder. 

• Kuriosa: Har varit i Sudan och startat 

upp en humanitär organisation. 

• Aktuell som: Förvaltare på Sigtuna- 

Hem sedan oktober.

24 


SigtunaHem bygger nytt 

Nyproduktionen inom SigtunaHem 

fortsätter. 

I november var det inflyttning i nya 

fina Rådmansängen i Sigtuna samt 

på Lyckostigen i Märsta. Och i Övre 

Ekilla växer ett nytt bostadsområde 

fram. 

Övre Ekilla 

Här ska med tiden byggas både småhus och 

lägenheter. SigtunaHem är först ut och bygger 

96 lägenheter med hyresrätt just i början 

av området. 

Projektet kommer att rymma 40 yteffektiva 

ettor om cirka 36 kvadratmeter, 28 

tvåor om 47 kvadratmeter, 20 treor om 64 

respektive 67 kvadratmeter och åtta fyror om 

80 kvadratmeter. 

Lägenheterna fördelas på tre huskroppar 

i fyra våningar med putsad fasad. Samtliga 

med balkong eller uteplats. Till varje lägenhet 

hör ett förråd. Tvättstuga uppförs i separat 

byggnad på gården. 

SigtunaHem bygger 96 hyresrätter i Övre Ekilla. 

Status Övre Ekilla 

Bygglov lämnades in i augusti/september. 

Första spadtaget planeras till mitten av december.Planlösningar 

och interaktiv lägenhetsvisning 

finns att se på www.splitternytt. 

se, preliminärt från 1 februari. 

Publicering för anmälan på vår hemsida, 

preliminärt 1 mars 2013. 

Inflyttning 

Etapp 1 32 lägenheter prel. 1 sep 2013 

Etapp 2 32 lägenheter prel. 1 nov 2013 

Etapp 3 32 lägenheter prel. 1 dec 2013 

Lägenhetsfördelning 

Lägenhetsstorlek Yta Antal lgh 

1 rok 36 kvm 40 

2 rok 47 kvm 28 

3 rok 64–67 kvm 20 

4 rok 80 kvm 8 

Inflyttning på 

Rådmansängen 

Jane och Kjell Ehrngren flyttar in på Rådmansängen. 

Den 1 november var det så inflyttning 

för de 13 hushåll som tecknat kontrakt på 

Rådmans ängen, Rådman Ledins gata. Den 1 

december är det dags för etapp två. 

På Rådmansängen välkomnas de nya hyresgästerna 

till moderna och fräscha lägenheter 

i ett område som är tyst och lugnt beläget, 

men ändå nära Sigtuna stad och kollektivtrafiken. 

Området kommer dock att vara lite av en 

bygg arbetsplats ännu en tid framöver. Här ska 

uppföras ytterligare hus i form av villor och 

bostadsrätter.


Och här är fler nya projekt på gång 

Ekilla 

I hörnet Stationsgatan och Stockholmsvägen planerar Sigtuna kommun för en ny 

förskola med plats för 80 förskolebarn. I samma byggnad som förskolan planeras 

även för hyresrätter i SigtunaHems regi. Totalt 20 lägenheter på plan 3 och 4, i 

form av yteffektiva ettor, tvåor och treor. 

Utställning av projektet är planerat till vintern 2012/2013. Om det inte överklagas 

kommer spaden att sättas i jorden lagom till sommaren 2013. Inflyttning 

sker preliminärt tredje kvartalet 2014. 

Märsta Port 

Märsta Port är ett större område mellan Valstabacken och riksväg 263 som 

planeras för bostäder. Här har SigtunaHem förvärvat två punkthus om sju till 

åtta våningar med totalt 40 lägenheter. Om inget oförutsett inträffar planeras 

byggstart preliminärt till första kvartalet 2014. 

Valsta Centrum 

Planeringen av byggnationen vid Valsta centrum är i full gång. Här är tänkt att 

uppföras fyra punkthus längs med Valstavägen med beräknad byggstart andra 

kvartalet 2013, inflyttning tredje kvartalet 2014. Därtill planeras för två punkthus 

om vardera nio våningar i kant med entrésidan av nuvarande centrumbyggnad. 

Totalt ska 140 lägenheter, både hyresrätter och bostadsrätter, byggas i Valsta 

centrum. 

När det gäller utbudet i Valsta centrum pågår just nu ett intensivt arbete med 

fastighetsutvecklingen. Målsättningen är att ha ett koncept klart under hösten 

2012.

26 


I de nya evakueringsbarackerna ska hyresgästerna på Magne- och Ymergatan bo under de sex till åtta veckor det tar 

att renovera deras lägenheter. 

Baracker står färdiga för evakuerade 

Snart är det dags för renovering av 

392 lägenheter på Magne- och Ymergatan 

och evakueringsbarackerna är 

redan på plats. Snart finns också tre 

visningslägenheter på Magnegatan 16 

där man kan studera de olika renoveringsalternativen. 

sigtunahem hjälper till 

• Vi finns till hands under hela ombyggnadstiden 

för att informera, 

svara på frågor och hjälpa till. 

• För uppdaterad information, gå 

gärna in på www.sigtunahem.se/ 

vibyggerom och läs mer. 

• Alla berörda hyresgäster informeras 

även via brev och informationsmöten 

inför ombyggnationen. 

Ombyggnationen på Magne- och Ymergatan 

berör 392 hushåll. Projektet är planerat att 

starta i början av 2013 och pågå till 2017. 

Just nu färdigställs tre visningslägenheter 

på Magnegatan 16 enligt konceptet mini, midi 

och maxi. Genom koncepet ges samtliga berörda 

hyresgäster möjlighet att själva välja hur 

omfattande ombyggnation som ska utföras. 

Förutom visningslägenheter är bodar 

för evakuering klara. 16 stycken är uppförda 

på grusplanen mellan Magnegatan 30 och 

Ymergatan 9. Bodarna är inredda med det 

som kan tänkas behövas under evakueringen, 

såsom sängar, soffa, köksmöbler, porslin och 

städutrustning. 

Även telefon och datauppkoppling kommer 

att finnas i varje bod. 

Berörd hyresgäst behöver i princip bara ta 

med sig kläder och personliga tillhörigheter, 

resten lämnas i lägenheten och täcks in av 

entreprenören. Evakueringstiden beräknas till 

mellan sex och åtta veckor. 

I anslutning till stugbyn sätts en informationstavla 

upp så att alla kan ta del av löpande 

information om projektet, även de som inte 

har tillgång till dator. 

Tidplan 2012 

Projektering 

Status 

Bygglov baracker 

Klart 

Evakueringsbodar levereras Klart 

Ombyggnation av tre provlägenheter Pågår 

Förhandling Centrala HGF* Pågår 

Informationsmöte Lokala HGF* Ej fastställt 

Informationsmöte för 

hyresgäster Magnegatan Ej fastställt 

Informationsmöte för 

hyresgäster Ymergatan Ej fastställt 

Hyresgästmedgivande Ej fastställt 

Förfrågningsunderlag läggs ut okt 2012 

Tilldelningsbeslut dec 2012 

Etablering av arbetsbodar jan 2013 

Ombyggnationerna startar jan 2013 

* Hyresgästföreningen


Så här går det med 

övriga ombyggnationer 

Tingvalla 

Ombyggnation för Tingvalla löper på. I slutet av oktober 

var 234 lägenheter ombyggda. 

Tingvallavägens alla 481 lägenheter beräknas vara renoverade 

och klara under 2014, en byggtakt på cirka 100 

lägenheter per år. 

Tidplan 2012 

Gatunummer + ingång i trapphus 

status 

Tingvallavägen 18 A (H) + 18 C (H) 

Klart 

Tingvallavägen 18 A (V) + 18 B (H) 

Klart 

Tingvallavägen 18 B (V) + 18 C (M) 

Klart 

Tingvallavägen 18 C (V) + 18 D (H) Pågår t o m V 45 

Tingvallavägen 18 D (V) + 18 E (H) Pågår t o m V 46 

Tingvallavägen 18 E (V) + 18 F (H) Pågår t o m V 48 

Tingvallavägen 18 F (V) + 18 G (V) Pågår t o m V 49 

Tingvallavägen 18 F (M) + 18 G (H) Pågår t o m V 51 

Dalgatan, Stationsgatan 5 

och Södergatan 29 

Ombyggnationen av Dalgatan blev klar i maj och i 

november blev den sista lägenheten på Stationsgatan 5 

färdig ombyggd. Nu har vi börjat med lägenheterna på 

Södergatan 29. Dessa beräknas vara klara i mitten av februari 

2013. När allt är klart är 145 lägenheter ombyggda 

i kvarteret. 

Tidplan 2012/2013 

Gatunummer + ingång i trapphus 

status 

Södergatan 29 A (V+H) Pågår t o m V 47 

Södergatan 29 B (V+H) Pågår t o m V 51 

Södergatan 29 C (V+H) Start V 02 2013 

Diagonalen 1-5 

Ombyggnation för Diagonalen startar preliminärt i början 

av 2013 med att vi bygger om 52 lägenheter. Vi bygger om 

enligt modellen mini, midi och maxi. 

Preliminär tidplan 2013 

Gatunummer 

Status 

Diagonalen 5 A-B jan-april 2013 

Diagonalen 3 A maj-juni 2013 

Diagonalen 3 B aug-sept 2013 

Diagonalen 1 A-B sep-nov 2013 

Dags att 

skotta snö! 

Kom ihåg att du som hyr parkeringsplats 

själv måste skotta bort snön vid din plats. 

Och du som hyr garage måste själv skotta 

bort snön närmast din garageport. 

Som hyresvärd ansvarar SigtunaHem 

för att hålla rent, röja snö och sanda vid 

infartsvägar till parkeringsplatser. Men 

det är alltså du själv som ansvarar för att 

hålla din plats fri från snö. 

Har du garage är det du själv som måste 

se till att snöröja och ta bort is en halv 

meter framför din garageport. Resten 

sköter SigtunaHem. 

Från 1 november till 31 mars har 

SigtunaHem en snöjour som står beredd 

att rycka ut. Varje natt är en person 

ansvarig för att se till att snöjouren kommer 

ut om det behövs. 

Att snöröja vid alla SigtunaHems 

bostäder tar cirka elva timmar för sju 

maskiner. Arbetet sätter oftast 

igång runt kl 4 på morgonen, och 

kl 7 börjar våra markvärdar skotta 

för hand utanför portarna. Sedan fortsätter 

arbetet till cirka kl 16 på eftermiddagen. 

Har du frågor om snöskottningen Läs mer i ditt hyresavtal, där står precis 

vad som gäller. 

Eller kontakta oss på telefon 08- 591 796 00, eller läs mer på www.sigtunahem.se. 

Byte till Bredbandsbolaget 

Nu får fler lägenheter i Sigtuna- 

Hem Bredbandsbolaget som leverantör 

av bredband och TV-utbud. 

De flesta av SigtunaHems områden 

har idag Bredbandsbolaget/ 

Telenor som leverantör, men inte 

alla. Någon gång mellan december 

och februari får de hyresgäster som 

idag har leverantören ViaEuropa 

istället Bredbandsbolaget. Skälet är 

att avtalet med ViaEuropa går ut, och 

att vi vill erbjuda samma leverantör 

till alla våra hyresgäster. Totalt berör 

förändringen 273 lägenheter. 

De adresser som byter till Bredbandsbolaget 

är: 

• Vikingavägen 3,5,7 

• Karin Hansdottersväg 4–18 

• Plommonvägen 2 och Körsbärsvägen 

28 (Steningehöjden första 

etappen) 

• Sleipnergatan 31–49 (Centrala 

Valsta) 

Mer information om bytet kommer 

direkt till dig som är hyresgäst. 

Har du frågor Läs mer på www. 

sigtunahem.se eller ring oss på telefon 

08- 591 796 00.

28 


Välj din egen entré 

Bor du på Magne- eller Ymergatan och tillhör dem som tycker att entréerna 

känns trånga, mörka och otrygga Nu ger SigtunaHem dig möjligheten 

att vara med och påverka. Inför ombyggnationen nästa år undersöker 

vi om du vill ha entréerna som idag eller få dem ombyggda – helt 

eller delvis. En visningsentré finns på Magnegatan 34. 

Tyck till 

om entréerna 

Det finns tre förslag till ombyggnad 

av entréerna. Du påverkar genom att 

fylla i enkäten som följer med detta 

nummer av Glimten, och som 

bara gäller för dig som bor på 

Magne- eller Ymergatan. 

SigtunaHem vill att bostadsområdena ska 

upplevas som trygga och säkra och vill ge 

varje hyresgäst möjlighet att påverka sin 

boendemiljö direkt. I den senaste kundundersökningen 

framkom ett visst missnöje 

med upplevelsen av trygghet och säkerhet i 

entréerna på Magne- och Ymergatan. 

En stor del av SigtunaHems bostadsbestånd 

är uppfört under rekordåren och är att 

betraktas som en del av miljonprogrammet. 

Det rör sig om närmare 2 500 lägenheter 

som sedan ett par år tillbaka är föremål för 

ombyggnation enligt en plan som sträcker sig 

drygt tio år framåt. 

Bland de första att få ombyggt var boende 

på Tingvallavägen där arbetet alltjämt pågår. 

Även de centrala delarna av Märsta har fått 

påhälsning och efter nyår planerar vi att 

påbörja renoveringen i Valsta. 

Först ut är Magne- och Ymergatan och 

berör 392 hushåll. Precis som tidigare bygger 

SigtunaHem om enligt trappstegsmodellen: 

Mini, midi, maxi. 

Visningslägenheter kommer att byggas i 

trapphuset på Magnegatan 16 och stå klara en 

bit in i november. 16 evakueringsbostäder är 

uppförda på grusplanen mellan Magnegatan 

och Ymergatan. Läs mer på sidan 26. 

Och som ett ytterligare inspel till hyresgästerna 

i området kommer nu en möjlighet att 

få vara med och påverka entréernas utformning. 

Om man nu vill ha en förändring. Vill 

man inte, finns det också som alternativ. 

– När vi gick igenom resultatet av årets 

kundundersökning märkte vi ett missnöje 

med ”den personliga tryggheten i trapphusen” 

i området och funderade i termer av ”om vi 

nu ändå ska gå in och bygga om i området 

– kan vi då passa på att göra något åt det”, 

säger projektledaren Stefan Henningson. Entréerna 

är mörka, trånga och svårtillgängliga. 

Något som blir ytterst påtagligt nu när vi ska 

planera för postboxar i trapphusen. 

Stefan Henningsson demonstrerar på 

plats. Han har nämligen redan byggt om ett 

trapphus på prov för att visa på ett alternativ. 

Adressen är Magnegatan 34 för den intresserade. 

Jämfört med befintliga entréer är den 

betydligt öppnare och rymligare. Med ett 

stort ljusinsläpp och förbättrad tillgänglighet. 

Ny asfalterad ramp mot entré dörren, bredare 

dörröppning, och med god plats för postboxar 

som lätt nås även för den som har någon 

form av begränsning av rörligheten. 

– Entrén i det här alternativet är utbyggd 

till fasadlivet. Med det följer ännu en positiv 

effekt, nämligen att de som bor på andra 

våningen och har sitt sovrum just ovanför får 

det varmt och skönt på sovrumsgolvet. Vi har 

tagit bort det gamla soprummet för att ge 

bättre utrymme och få bort mörka skrymslen 

och vrår. 

Stefan Henningsson går runt i området och 

visar även de fullt utrustade evakueringsbostäderna 

som är snyggt och prydligt uppförda 

på en grusplan i hjärtat av en liten grön oas, 

för dagen i skrud av höstens alla färger. Runt 

om leder gångvägar vidare i området, kantade 

av ljusarmaturer. Vi möter flera hälsande hyresgäster, 

några stannar för att byta några ord. 

De verkar engagerade och förväntansfulla. 

– Magne- och Ymergatan är ett stabilt 

område, med stolta hyresgäster, säger Stefan 

Henningsson. Och med en som jag uppfattar 

engagerad och väl fungerande lokal hyresgästförening. 

Folk stannar och pratar och 

frågar förväntansfullt när vi ska sätta igång. De 

förstår att underhållet är eftersatt, att det är 

ett måste. 

ombyggnationen 

startar nästa år 

• Preliminärt startar ombyggnationen 

på Magne- och Ymergatan en bit in 

på nästa år. Ombyggnationen pågår 

till 2017. 

• Var ombyggnationen startar är ännu 

inte bestämt. 

• Informationsmöten, enskilda samtal, 

förhandlingar med hyresgästföreningen 

genomföras kommer att 

genomföras i god tid innan ombyggnationen 

startar.


Så här fint kan det bli … 

Entrén till Magnegatan 34 har byggts om på prov för att visa hur det kan 

bli. Här finns en ny asfalterad ramp mot dörren som är utbyggd i höjd med 

fasaden och breddad. Dörrpartiet är nytt och sophuset borta. Inne i trapphuset 

finns inga skrymslen längre och det är gott om plats för postboxar. 

… och här kan det byggas om 

Stefan Henningsson vid entrén till Magnegatan 56. Här gör sophuset att trapphuset blir smalt och 

trångt. Det är ont om plats för postboxar och det är mörka skrymslen bakom trappan.

30 SigtunaHem på djupet | SigtunaHem 

SigtunaHems kundservice 

finns på Stationsgatan 6 A 

i Märsta. Här hälsar Paloma 

och Liselotte er välkomna 

varje dag mellan kl 8 och 17. 

Varmt välkomna till 

SigtunaHems kundservice 

”Hjälp med tapet- och 

golvval” 

I vår kundservice kan du göra beställning av 

underhåll till din lägenhet, så kallat HLU. 

Vi hjälper dig med att fylla i beställningen 

och är gärna smakråd när du gör dina stilval. 

På ett år tar vi emot cirka 600 beställningar av 

målning och tapetsering, 350 beställningar av 

nya golv eller parkettslipning och 350 vitvarubeställningar. 

”Välkommen till SigtunaHem, du når oss hela 

dagen 8–17” 

Sedan maj 2011 driver vi telefonväxeln i egen regi. Vi tar emot cirka 25 000 samtal per 

år. Dessa samtal handlar om allt ifrån att kunder vill ha hjälp med att ställa sig i vår intressebank, 

söka bilplats, till att bli kopplad till någon annan person på företaget eller lämna 

serviceanmälan. 

Våra telefontider är mellan klockan 8 och 17 varje helgfri vardag. Mest samtal inkommer 

under förmiddagarna. Så passa på att ringa på eftermiddagen, då är det inte lika många som 

ringer och lättare att komma fram.


”Ingen fråga är för krånglig” 

Under ett år har vi cirka 10 000 besök i vår kundservice där vi servar olika ärenden och olika 

behov. Vi tar emot dig när du ska skriva kontrakt med våra uthyrare, vi hjälper dig om du vill 

säga upp ditt lägenhetskontrakt, vi skriver bilplatskontrakt, hjälper till med att registrera dig i 

intressebanken. Vi tar emot bytesärenden, anmälan om andrahandsuthyrning och överlåtelser. 

Självklart tar vi också emot din serviceanmälan. 

Kundservice har öppet mellan klockan 8 och 17 varje helgfri vardag. 

”Vet du att du kan få hjälp 

med att skriva ut din hyresavi 

i förväg” 

Vid vissa tillfällen behöver du kanske din 

hyresavi innan du får den hem i brevlådan, 

då kan vi vara behjälpliga med att skriva ut 

den till dig. 

Vill du ha det enklare varje månad med 

din hyresinbetalning kan vi erbjuda både 

autogiro eller e-faktura. 

Kom in till oss så berättar vi mer om hur 

det går till. 

Varje månad skickar vi ut cirka 2 700 

hyresavier via inbetalningskort, 972 har 

autogiro och 1 040 betalar via e-faktura. 

Totalt är det 4 712 aviseringar. 

”Har du din nyckel i tuben” 

Vi tar emot cirka 17 500 service anmälningar 

per år som sedan utförs av både egen personal 

och entreprenörer. 

Varje dag kommer det ett femtontal entreprenörer 

som vi anlitar, till oss på kundservice. 

Hos oss kvitterar det ut en nyckel som 

går till din nyckeltub. 

Vi införde tubnyckelsystemet 2005 för din 

säkerhet. Med tubnyckelsystemet finns det 

inga dubbletter av just dina nycklar hos oss. 

Vid beställd service, glöm inte att hänga din 

nyckel i nyckeltuben!

32 Familjeliv i Sigtuna | SigtunaHem 

Daggen och Anita Pettersson har gjort mycket för att öka trivseln på Trollbergsvägen. 

De är godaste grannarna 

Vem är din önskegranne Lill-Babs, Kungen eller Lasse Kronér Kändisar 

brukar toppa listorna om populära grannar, men frågan är om inte Anita 

och Daggen eller Lilly, Birgitta och Bengt borde ligga i topp istället. 

Möt SigtunaHems goda grannar! 

Molnen hänger tunga över Trollbergsvägen 

och i samma stund Glimtens reporter slår sig 

ned vi köksbordet hos Anita och Daggen Pettersson 

öppnar sig himlen. Regnet öser ned. 

anita och daggens 

bästa granntips 

• Hälsa och presentera dig. 

• Var tillmötesgående och hjälp 

varandra. 

• Visa hänsyn och respekt. 

– Det gör inget, det är bara bra. Då får 

rabatterna vatten, säger Anita. 

Vi ska återkomma till rabatterna – som 

har en speciell historia – men börjar med det 

faktum att Anita och Daggen Pettersson fick 

ett särskilt omnämnande som goda grannar i 

SigtunaHems årliga kundundersökning. För 

någon vecka sedan blev de därför uppvaktade 

med ett blomsterbud från SigtunaHem. 

– Grannarna som hade skrivit om oss i 

kundundersökningen sa att vi förgyller deras 

tillvaro, säger Anita. Det känns ju väldigt 

roligt, förstås. 

Att grannar nämns i SigtunaHems undersökningar 

är inte så vanligt, men så är kanske 

Anita och Daggen också ovanligt goda grannar. 

I 43 år har de bott i samma lägenhet – och 

de trivs. Har alltid gjort och kommer alltid att 

göra, tror de. Området är lugnt, de gillar sina 

grannar och kan inte minnas att det någonsin 

varit något stort bekymmer med stök eller 

bråk. Först bodde de i en tvåa på Stora Brännbovägen. 

När de behövde större kom de till 

Trollbergsvägen. 

Då var barnen små, och området fullt av 

barnfamiljer. Alla hjälptes åt i vardagen, umgicks 

och ordnade fester tillsammans. De till 

och med byggde festmöblerna själva. Av stora 

kraftiga tallar snickrade familjerna sex meter 

långa bänkar och ett stort bord som kunde stå 

på gården, och användas av alla. 

– Vi hade midsommarfester, kräftskivor och 

surströmmingskalas, säger Daggen. 

Även om umgänget är mindre idag sedan 

barnen flyttat, och även om grannar kommit


och gått, så hejas det självklart i trapporna, 

och man växlar alltid några ord med varandra. 

Familjerna i huset har fortfarande ganska bra 

koll på varandras vardag och familjesituation. 

Daggen hjälper ofta till att hålla rent och 

snyggt utanför porten, i buskarna och i miljöhusen, 

och fixar björkris både till midsommar 

och studentmottagningar. I våras var de bjudna 

när grannfamiljens dotter tog studenten. Och 

ett av de få yngre barnen i området har valt 

ut Daggen som sin speciella kompis, även om 

åldersskillnaden är 65 år. 

– Men jag saknar att det inte finns fler barn 

här nu, det gör jag faktiskt. Det gör att det 

blir lite mer liv. Idag är det bara två barn som 

bor i vår länga, säger Anita. 

Och rabatterna då – hur var det med 

dem Jo, de storslagna rabatter som idag finns 

utanför husknuten började Daggen och Anita 

och tre andra familjer på eget initiativ anlägga 

redan på 1960-talet. 

Då bestod utemiljön bara av gräsmatta, sly 

och berberisbuskar – men med träget arbete 

har växtligheten förvandlats till stora, prunkande 

rabatter med bland annat hortensior 

och rudbeckior. 

Genom åren har andra grannar hjälpt till 

och byggt på rabatterna, men huvudansvaret 

vilar idag på Anita och Daggen, de är de som 

rensar ogräs och planterar nytt. Titt som 

tätt tillkommer nya plantor och idag finns 

både Anitas farmors rabarber och svartvinbärsbuskar 

från Hammerdal på plats, liksom 

jättenattljus från västkusten. 

– Vi har sagt att vi tar ansvar så länge 

vi orkar. Ingen ska behöva känna att de måste 

hjälpa till, det är alldeles för mycket jobb. 

Men det är väldigt roligt för oss att det är så 

uppskattat av de andra hyresgästerna. Jag vet 

folk som säger att de brukar gå förbi här bara 

för att det är så fint, säger Anita. 

De tycker att de haft bra kontakt med 

SigtunaHem och med dem som jobbat i kvarteret 

genom åren. Men, vad säger de själva – 

vad är det som gör att de är så bra grannar 

– Jag tror vi försöker vara tillmötesgående, 

och alla vet att de inte behöver vara rädda att 

besvära oss om det är något, säger Anita. 

Och det som ges kommer tillbaka. 

– När jag var nyopererad kom en granne 

ned med en bunt tidningar, det var ju jättegulligt, 

det uppskattade jag jättemycket, säger 

Anita. 

Bengt och Birgitta Lindberg och Lilly Hagman har varit Märsta trogna i 50 år. 

Kompisar sedan sextiotalet 

På Tingvallavägen 12 C bor Birgitta och 

Bengt Lindberg och i 8 B Lilly Hagman. 

De har känt varandra sedan början 

på 1960-talet och umgås än idag. 

– Vi har sett hela Märsta växa fram. När vi 

kom hit var det bara hästhagar och kohagar 

här, säger Birgitta. 

Lilly har blivit sin lägenhet trogen sedan 

1962, men Bengt och Birgitta har hunnit 

flytta runt en del, fast bara i Märsta. Sedan 

1990-talet är de tillbaka på Tingvallavägen. 

När de flyttade in i området på 1960-talet 

var barnfamiljerna i majoritet, deras barn 

gick i samma klass och familjerna började 

umgås. 

– Jag är jätteglad att jag har Bengt och 

Birgitta. Och det har alltid varit lugnt här och 

jag har trivts, säger Lilly. 

Tävling! 

Bengt fortsätter: 

– Det har varit väldigt lite problem, och de 

problem som varit har alltid lösts. 

Vad en god granne är tycks de ganska 

överens om: Det gäller att visa hänsyn, respektera 

varandra och förstå att man är flera 

som bor tillsammans i ett hus och som delar 

samma trappuppgång. Det är bra att säga 

till om man har fest, men också att säga till 

om man blir störd, eller om någon inte visar 

hänsyn. 

– Jag tycker man ska våga säga till, säger 

Bengt. 

– Säger man bara till brukar de flesta förstå 

att det kanske blivit tokigt. 

Lilly har grannar som ibland kommer över 

med kaka om de har bakat, och hon är mån 

om att bjuda tillbaka när hon själv bakar. 

– Det är en trevlig gest, säger Lilly. 

• Har du SigtunaHems bästa grannar 

• Nominera en granne och vinn en middag för två, antingen på Farbror Blå i Sigtuna 

eller krogen Lite till i Märsta. 

• Skicka ditt förslag senast 15 december 2012 till: Glimten, att Katarina Karlsson, AB SigtunaHem, 

Box 509, 195 25 Märsta. Eller maila till katarina.karlsson@sigtunahem.se.

34 


Nyheter i HLU 

– hyresgäststyrt underhåll 

Som ett av få bostadsföretag erbjuder 

SigtunaHem fortfarande sina 

hyresgäster HLU – hyresgäststyrt 

underhåll. Men från och med årsskiftet 

förändras innebörden i förmånen. 

Den hyresrabatt som förut 

tillföll den hyresgäst som ville 

skjuta upp sitt underhåll, läggs 

istället i en öronmärkt underhållsfond 

för lägenheten. 

– Det är viktigt att säga att vi inte har förhandlat 

bort det hyresgäststyrda underhållet. 

Man kan fortfarande både senarelägga och 

tidigarelägga sitt underhåll. Skillnaden är att 

vi inte betalar ut pengar till hyresgästen som 

väntar med underhållet. Pengar öronmärks 

istället för lägenheten, säger Kicki Björklund, 

vd för SigtunaHem. 

HLU är mycket uppskattat bland Sigtuna- 

Hems hyresgäster, det visar bland annat kundundersökningen 

som genomfördes för två år 

sedan. Då ställdes frågan om hyresgästerna 

gillade sitt HLU – och en rungande majoritet 

på 98 procent av dem som svarade sa ja. 

Margareta Karlsson från Hyresgästföreningen i Sigtuna är mycket nöjd med förändringarna som 

innebär att underhållspengarna kopplas till lägenheten och samlas i en pott om de inte används. 

Det hyresgäststyrda underhållet 

i SigtunaHem har sedan länge inneburit att 

hyresgästerna haft möjlighet att till exempel 

få ommålat och omtapetserat tidigare jämfört 

med underhållstidplanen för lägenheten, 

genom att betala en delsumma av underhållskostnaden 

själv. På samma sätt har hyresgästen 

kunnat välja att skjuta upp lägenhetens 

underhåll och istället få rabatt på hyran. Men 

trots att både SigtunaHem och Hyresgästföreningen 

sett hyresgästernas valfrihet som en 

nyckelfråga, anser båda parter att hyresrabatten 

medfört problem. När rabatten tillfaller 

hyresgästen innebär det i praktiken att pengar 

för underhåll försvinner ut ur företaget. 

Margareta Karlsson företräder Hyresgästföreningen 

i Sigtuna. 

– Vi tycker HLU är jättebra och vill behålla 

valfriheten för hyresgästerna, säger hon. Vad vi 

däremot har tyckt varit synd är att pengarna 

för underhåll försvinner om hyresgästen inte 

alls renoverar. När hyresgästen flyttar måste 

pengar i så fall tas någon annanstans ifrån för 

att renovera. Vi tycker att det är mycket bättre 

att pengarna stannar kvar i bolaget. Vi är väldigt 

nöjda med den här förändringen. 

Enligt Kicki Björklund har SigtunaHem 

årligen betalat cirka 3 miljoner kronor tillbaka 

till hyresgäster i form av HLU-rabatter. 

– När de pengarna försvinner ut måste vi få 

in dem igen och då måste vi ta det via hyran 

av alla. Det innebär att det stora hyresgästkollektivet 

får betala för underhållet en gång till, 

och det tycker inte vi är bra, säger hon. 

Den nya överenskommelsen om HLU 

innebär alltså att det hyresgäststyrda underhållet 

finns kvar och att samtliga villkor för att 

kunna genomföra underhåll både tidigare och 

senare fortfarande gäller. Men de pengar som 

”sparas” om en hyresgäst väljer att skjuta upp 

underhåll stannar numera i en underhållsfond, 

öronmärkt för just den lägenheten. Hyresgästernas 

valfrihet är fortsatt en väldigt viktig 

fråga, understryker Kicki Björklund. Det är 

bland annat därför ombyggnadskonceptet 

mini, midi och maxi har tagits fram. 

– Som fastighetsvärd vill vi inte vara 

förmyndare för våra hyresgäster, utan är 

övertygade om att det är hyresgästerna själva 

som vet bäst hur de vill ha det. Och vi tror 

fortfarande att det är bra att man kan välja när 

man vill måla om, byta golv, tapetsera eller 

byta vitvaror. 

Samtidigt är renovering och underhållsinsatser 

ofta en jobbig process för hyresgästen, 

och kanske framför allt för äldre hyresgäster 

som ibland hellre avstår underhåll för att slippa 

omaket. När uppskjutna underhållspengar


Vad är hlu 

• Allt underhåll i lägenheten är bestämt 

i tidsintervaller. HLU innebär 

att du själv kan välja att få underhåll 

utfört tidigare eller senare än vad 

intervallet säger. 

• Exempel: Ommålning och tapetsering 

görs per automatik vart 15:e år 

i en lägenhet. Trots att det bara gått 

12 år sedan lägenheten målades och 

tapetserades om, vill du få nya tapeter 

och nymålat redan nu. Då kan du 

välja att tidigarelägga ditt underhåll 

med tre år. 

• Om du beställer målning och tapetsering 

betalar du tre femtondelar av 

kostnaden, det så kallade restvärdet 

(3/15-delar eftersom det är tre år 

kvar av de 15 år som var intervallet 

för underhållet). 

• Du kan också välja att senarelägga 

underhåll som är inplanerat. Du behöver 

inte ha något skäl för att göra 

detta. Då läggs de pengar som är avsatta 

för underhållet du skjutit upp i 

en öronmärkt underhållsfond för din 

lägenhet. Där finns pengarna kvar 

tills du väljer att använda dem för att 

renovera/underhålla lägenheten. På 

så sätt kan du spara underhållspengar 

och välja att genomföra flera underhållsåtgärder 

samtidigt. 

sparas i den öronmärkta fonden finns de kvar 

tills hyresgästen väljer att använda dem för 

att renovera eller underhålla lägenheten. På 

så sätt går det att spara underhållspengar och 

välja att genomföra flera underhållsåtgärder 

samtidigt. 

– Och det är helt ok, tycker vi. För varje 

gång man ska in och göra nåt i lägenheten är 

det ju bökigt, säger Kicki Björklund. 

Hon fortsätter: 

– Vårt uppdrag är att försöka skapa ett så 

bra boende som möjligt till en så låg kostnad 

som möjligt. Sen ska vi ge valfrihet för dem 

som känner att de har råd och vill. Och det är 

bra att ha kvar pengarna för underhåll i fastigheten, 

det skapar utrymme för framtiden. 

Vad får man göra 

själv i sin lägenhet 

Du får måla och tapetsera om själv, 

men allt renoverings- och underhållsarbete 

som du själv utför, eller 

låter utföra i lägenheten, ska vara 

fackmässigt utfört. Detta regleras i 

Hyreslagens kapitel 24. 

Om du väljer att flytta från lägenheten och vi 

bedömer att ditt eget underhåll inte är fackmässigt 

utfört, kan du bli tvungen att göra om 

arbetet och själv stå för kostnaden. 

Vissa krav finns om du till exempel ska 

måla eller tapetsera om: 

• använd miljövänliga färger, välj rätt färgtyp 

– takfärg till tak, väggfärg till väggar. 

• tapeterna ska vara kvalitetssäkrade enligt 

våra normer. 

• om du ska lägga golv eller mattor måste 

alltid underhållsansvarig kontaktas. 

Det är inte tillåtet att renovera badrum 

och toalett själv eftersom dessa ytor omfattas 

av särskilda byggnormer och kvalitetskrav. 

Fråga alltid om du är osäker på vad du får 

och inte får göra själv! 

Mer information hittar du på 

www.sigtunahem.se eller hos Kundservice 

på telefon 08-591 796 00. 

vill du veta vad som 

gäller för din lägenhet 

• För att veta vilket underhåll som 

planeras för din lägenhet – kontakta 

SigtunaHem så får du en blankett 

som visar när olika åtgärder ska utföras 

i din lägenhet enligt intervallen. 

• Du kan också se vilken summa som 

sparas i lägenhetens underhållsfond 

om du väljer att avstå från årets 

underhåll, och vad det kostar dig att 

tidigarelägga underhåll som egentligen 

ska göras i framtiden. 

• Beställ blanketten på 

www.sigtunahem.se eller via Kundservice 

på telefon 08-59179600.


Vinter i vardagsrummet 

Möblerar du också vardagsrummet 

efter tv:n 

Glimtens inredningsexpert Malin 

Jensen vill få fler att tänka nytt 

och tänka om. 

– Att möblera runt tv:n kan göra 

rummet enformigt och begränsat. 

Varför inte ha tv:n i ett annat rum, 

och våga låta vardagsrummet vara 

tv-fritt, säger hon. 

Vinn rådgivning med 

inrednings experten 

Malin Jensen! 

Skicka tre bilder på ditt vardagsrum 

och berätta med max 500 ord vad du 

vill få inredningstips om. Skicka bilder, 

namn, adress och telefonnummer senast 

15 december 2012 till: Glimten, 

att Katarina Karlsson, AB SigtunaHem, 

Box 509, 195 25 Märsta. Eller maila 

till katarina.karlsson@sigtunahem.se. 

En vinnare väljs ut. Det kan bli du! 

Vardagsrummet är rummet för alla. I vardagsrummet 

ska alla familjemedlemmars intressen 

tas tillvara – rummet är platsen både för 

vardag och fest. Barnen ska kunna leka och 

spela spel, du ska kunna läsa en bok, bjuda 

hem vänner, se en film eller lyssna på musik. 

Eller bara slappa i soffhörnan. 

– Vardagsrummet ska vara ett sällskapsrum 

där man ska kunna umgås, så möblera utifrån 

från var det är mysigast att sitta och vara. Och 

sätt inte fast tv:n på väggen. Ska du ha tv:n i 

vardagsrummet kan du istället ha den på en 

låg rullvagn, eller göra det möjligt att gömma 

den ibland, säger Malin Jensen. 

En bekant till Malin har satt tv:n i ett burspråk 

och gömmer den bakom ett elementskydd 

när den inte används. 

– Det tar inget som helst utrymme och är 

bara fint, säger hon. 

Här är tredje delen av Glimtens inredningsskola 

där vi tar hjälp av Malin Jensen, inredare 

och känd från tv-programmet Room Service. 

Malins bästa tips 

• Soffa och sittmöbler 

– En soffa är alltid bra. Men ställ soffan så att 

du kan se ut i rummet och ut genom fönstret 

– inte tvärtom. Köp hellre en soffa med en 

rejäl fotpall än en soffa med schäslong. En 

soffa utan schäslong är mer användbar. Använd 

avtagbar klädsel – att byta är enkelt och 

ett lätt och billigt sätt att förnya sig. 

– Använd även separata sittmöbler som 

lätt kan flyttas runt. Möblera med pallar, 

sittpuffar och fåtölj i andra stilar. Kombinera 

olika höjder, former, färger och textilier. 

Fyrkantigt och runt, högt och lågt, gammalt 

och nytt, mjukt och hårt. 

• Gardiner, material och färger 

– Fastna inte i ett och samma material – våga 

blanda. Gardiner och textilier gör rummet 

ombonat och dämpar ljud. Köp kuddar med 

löstagbara kuddvar. Växla färg med säsong 

– till exempel ljusare färger på våren och 

varmare och mörkare på hösten och vintern. 

• Mattor 

– Använd mattor under soffbord eller andra 

grupper av möbler, mattor binder ihop möblemanget. 

Heltäckningsmattor på väg tillbaka, 

men än så länge främst i sovrum. 

• Belysning 

– Det är mörkt vintertid så slösa med många 

små punktbelysningar i vardagsrummet. Lys 

upp hörn och tavlor. Använd inte bara uplights 

utan kombinera även med ljus som riktas 

nedåt. Då kan färger och textilier i soffan, 

på mattor och möbler lyftas fram. Ha gärna 

lampor på fönsterbrädor och i burspråk. 

Kosta på mycket belysning – det gör rummet 

varmt, ombonat och harmoniskt. 

• Sladdar och elektronik 

– Om du hittar trådlösa lösningar – använd 

det. Men har du mycket sladdar kring tv och 

ljudutrustning, försök få upp dem från golvet. 

Idag finns många olika lösningar, sladdar kan 

samlas i en dold box eller i ett mjukt rör som 

kan fästas bakpå en möbel till exempel. Det 

finns också ”sladdvindor” där många sladdar 

kan samlas så att de kommer upp från golvet. 

• Förvaring 

– Använda bokhyllor eller gamla skåp – det ger 

bra plats både för böcker, filmer, leksaker och 

andra prylar som används ofta. Många soffbord 

har idag förvaring, till exempel luckor 

där fjärrkontroller och tidningar kan samlas. 

Andra enkla och billiga förvaringstips är korgar 

i olika storlek som kan ställas på golvet. 

• Växter 

– Växter är hemtrevligt. I nybyggda lägenheter 

kan det vara vackert med stora växter 

eller träd på golven. Kaktusar är också bra 

alternativ.


Många punktbelysningar 

gör vardagsrummet varmt 

och ombonat. Växter hjälper 

också till. Och låt inte 

tv:n styra möbleringen, 

råder Malin Jensen. 

Topp 3 – tänk på att: 

• Försök att inte planera efter tv:n. Låt den 

stå nära golvet, undvik att sätta fast den på 

väggen. 

• Blanda material, storlekar, höjder och former. 

Använd inte bara ek, eller bara metall, 

eller bara högblankt. 

• Ha en röd tråd. Det kan till exempel vara 

ett material, ett mönster, eller en form som 

återkommer och som binder ihop möbler 

och inredningsdetaljer. 

att göra om i en hyresrätt 

• Inom SigtunaHem finns HLU – Hyresgäststyrt underhåll – där du mot en engångskostnad 

kan få hjälp med underhåll utöver standardunderhållet. Du kan till exempel 

få hjälp att måla om köksluckor, få nya golv eller nya tapeter. På SigtunaHems kontor 

finns en hörna med materialprover och Kundservice hjälper dig gärna med tips och 

smakråd. Läs mer om HLU på www.sigtunahem.se, samt på sidan 34–35. 

• Om du målar eller tapetserar eller förändrar annat själv: Tänk på att det ska göras fackmannamässigt 

och att du har återställningsskyldighet om du har gjort mycket speciella 

förändringar. Är du osäker, kontakta ditt områdeskontor, telefon 08-591 79600.

38 Miljö i Sigtuna | SigtunaHem 

Sopsortering 

en insats för miljön 

Omvandlas dina potatisskal till biogas Blir det fleecetröjor av dina gamla Coca- 

Colaflaskor Och var slänger du ditt gamla kylskåp 

Här är en guide till sopsortering i SigtunaHem. 

Att sopsortera är att tänka på miljön. Den 

allra största delen av våra vardagssopor kan 

nämligen återvinnas – och vi kan alla hjälpas 

åt att spara på jordens ändliga resurser. 

Källsorteringen börjar redan hemma i din 

VISSTE DU ATT 

• Papper kan återvinnas cirka 6 

gånger. 

• Ett ton återvunnet papper sparar 

cirka 16 träd. 

• Glas kan återvinnas hur många 

gånger som helst. Om allt använt 

glas i Sverige lämnades skulle inget 

nytt glas behöva tillverkas. 

• Om alla i Sverige lämnar in alla sina 

kapsyler till återvinning under ett år, 

räcker det till 2200 nya personbilar. 

6000 kapsyler räcker till en ny cykel. 

• Aluminium och stål kan återanvändas 

hur många gånger som helst. 

• Att återvinna aluminium är energieffektivt 

– och förbrukar bara 5 

procent av energin jämfört med att 

tillverka nytt. 

• Plastförpackningar blir aldrig nya 

förpackningar. Återvunnen plast får 

inte komma i kontakt med mat och 

plasten förlorar dessutom i kvalitet 

när den återvinns. 

• Av 10 stora PET-flaskor kan man 

göra en fleecetröja. 

lägenhet. Här är ett förslag på hur du kan 

göra: 

Samla matavfall i en matavfallskorg under 

diskbänken. Korg i plast samt påsar finns att få 

från SigtunaHem. Matavfallspåsarna är bruna, 

nedbrytningsbara papperspåsar. Tänk på att 

använda just dessa påsar. Fyll inte påsen mer 

än till två tredjedelar och byt regelbundet. 

Samla brännbara restsopor i en plastpåse 

som sitter i en hållare på insidan av diskbänksdörren 

(den gamla ”soppåsen”).   

Samla förpackningar (glas, metall, plast, 

papper) i en större papperskasse. Om du 

blandar allt i en påse i köket så tar det mindre 

plats. Eller ha flera kassar eller kärl och sortera 

dina förpackningar redan i köket.   

Lägg tidningar och returpapper i en större 

papperspåse eller kartong i en garderob, 

städskåp eller under diskbänken om det finns 

plats.  

Förvara farligt avfall oåtkomligt för barn. 

Samla det till exempel i städskåpet. 

När du grovsorterat hemma tar du dina 

sopor till Miljöhuset. Det finns ett miljöhus i 

vart och ett av SigtunaHems bostadsområden. 

Här slänger du dina ”vardagssopor”, se listan 

nedan. 

HUR SORTERAR JAG I MILJÖHUSET 

– VAD ÄR VAD 

Matavfall – alla slags matrester, frukt- och 

grönsaksrester, kaffe- och tesump, äggskal, 

men även använt hushållspapper, servetter, 

snittblommor, krukväxter, kutterspån för 

smådjur. 

Matavfall är inte – cigarettfimpar, snus, 

aska, bindor, damm, dammsugarpåsar, vinkorkar, 

kapsyler, glasspinnar, ätpinnar, stearinljus, 

textilier och kattsand. Detta är inte biologiskt 

behandlingsbart. 

Pappersförpackningar – till exempel 

mjölk- och vätskeförpackningar och tvättmedelspaket.  

Hårdplastförpackningar – till exempel 

ketchupflaskor, yoghurtburkar, schampoflaskor.  

Plåtförpackningar – till exempel konservburkar, 

kaviartuber, metallfolie.  

Färgat och ofärgat glas –glasflaskor 

och glasburkar.  

Tidningar och returpapper – tidningar, 

reklamblad, telefonkataloger.  

Wellpapp – flyttkartonger och andra förpackningar 

av kartong. 

Batterier – endast hushållsbatterier!  

Brännbart – alla hushållssopor som inte 

sorteras i någon av de övriga kategorierna. 

Till exempel blöjor, mjukplast, plastkassar, 

kuvert, kattsand, porslin.


SigtunaHem samlar in cyklar och skridskor 

SigtunaHem har startat en cykelverkstad. 

Via den ska du så småningom 

kunna hyra eller låna en cykel. 

Under våren samlades övergivna cyklar in 

från våra bostadsområden. Men istället för 

att köra dem till skroten såg SigtunaHem till 

att renovera dem. 

Just nu söker vi fler cyklar och planerar 

för hur så många som möjligt på bästa sätt 

ska kunna få del av cykelverkstaden. Renoveringen 

sköts i samarbete med personer 

från kommunens handikappomsorg. 

Adressen är Tingvallavägen 10. 

I vinter startar SigtunaHem också en 

skridskoverksamhet. Vi har köpt in begagnade 

skridskor och utrustning från hockeylaget 

Arlanda Wings. Idén är att kunna låna 

eller hyra ut till dem som vill pröva på eller 

inte har egen utrustning. 

Men vi behöver fler skridskor! Så rensar 

du förrådet och hittar gamla skridskor, 

hjälmar eller skydd – släng inte utan hör av 

dig till oss! 

Har du en cykel eller skridskor och 

utrustning du inte behöver 

Kontakta Mats-Åke Gustafsson, SigtunaHem 

Telefon 08-591 796 52 

mail mats-ake.gustafsson@sigtunahem.se. 

VAD SKA JAG TÄNKA PÅ 

Skölj ur, låt torka och platta till. Då slipper vi 

lukt, kladd och soporna tar mindre plats. Det 

blir ännu bättre för miljön för vi kan tömma 

mer sällan. 

Ta av korkar och lock – de är ofta av ett annat 

material. 

Om du har tidningar i en plastpåse eller 

bundna med snöre – släng plastpåsen och snörena 

för sig och tidningarna för sig. 

Om du är osäker på något material – lägg det 

i behållaren för Brännbart. 

ALLT ANNAT DÅ 

Farligt avfall 

Farligt avfall är till exempel färgburkar, nagellacksborttagning, 

lim, hårspray med drivgas, 

batterier (även de inbyggda i leksaker, miniräknare 

och spelande födelsedagskort), lysrör, 

lågenergilampor, blekmedel, hårfärg, insektsmedel, 

kalklösare, lösningsmedel, smörjspray, 

ugnrengöringsmedel, tändvätska och T-sprit. 

Mediciner och kvicksilvertermometrar är 

också farligt avfall men ska lämnas till apotek. 

Farligt avfall lämnas på miljöstationer, som 

finns på bensinstationer och vid Brista återvinningscentral. 

SigtunaHem kör även runt 

med en ”miljöbil” i våra områden för att samla 

upp hushållens farliga avfall. Om du inte har 

möjlighet att ta dig till en miljöstation samla 

ditt farliga avfall hemma och lämna det till 

miljöbilen när den kommer till ditt område. 

Elektronik 

I vissa områden i SigtunaHem finns ett 

elektronikrum. Har du inget elektronikrum i 

ditt område kontaktar du din bovärd. Du kan 

även lämna elektronik på Elkretsens mottagningsstation 

på Brista återvinningscentral. 

Elektronik är allt med sladd eller batteri, till 

exempel mikrovågsugn, diskmaskin, telefoner, 

kameror, lampor. 

Kyl, frys 

Kasserade kylskåp och frysar ska lämnas till 

Brista återvinningscentral. 

Du kan få din kyl eller frys hämtad kostnadsfritt. 

Ring Renhållningen på Stadsbyggnadskontoret 

för hämtning: 08-591 261 97. 

Grovsopor 

Grovsopor slängs i grovsopscontainrar eller 

grovsoprum på området eller på Brista återvinningscentral. 

Grovsopor är till exempel 

möbler, leksaker, metallskrot, kläder, madrasser, 

balkonglådor, mattor. 

VAD BLIR DET AV SOPORNA 

Matavfall 

Blir biogas. Biogasen används i bland annat 

fordon, gasspisar och värmepannor. Restprodukterna 

används som biogödsel på åkrar. 

Pappersförpackningar 

Blir nya pappersförpackningar eller ytskikt på 

gipsskivor. 

Glas och flaskor 

Diskas, används igen eller återvinns och blir 

nya flaskor. Det minsta glaskrosset används till 

isoleringsmaterial, som glasfiberull eller som 

fyllnadsmaterial i betong. 

Metall 

Blir till nya förpackningar, bilkarosser, järnvägsräls, 

armeringsjärn bland mycket annat. 

Hårdplast 

Blir blomkrukor, sopsäckar, plastbackar, 

parksoffor, bullerplank och fleece-tyger. 

KONTAKTA … 

… SigtunaHem om du vill ha en 

avfallskorg och läs på www.sigtunahem.se 

om var du kan hämta fler 

matavfallspåsar. Där kan du också 

läsa mer om sopsortering.

40 

Miljö i Sigtuna | SigtunaHem 

Hjälp! Det kryper i lägenheten! 

Småkryp, skadedjur, 

ohyra – kärt barn 

har många namn. 

I naturen är de 

ofta ett viktigt 

inslag, men att 

dela utrymme 

med dem är 

varken trevligt 

eller hälsosamt. 

Det finns tusen och åter 

tusen småkryp, men det är 

först när de anses besvära oss människor 

som de kallas skadedjur. Skadedjur är 

ett problem som kan drabba precis vem som 

helst. Det har inget med renlighet eller städning 

att göra. 

Antalet anmälningar om hus- och lägenhetsproblem 

orsakade av skadedjur har ökat 

i en rasande takt under senare år. Kackerlacksanmälningarna 

med 1 255 procent,och 

anmälningarna om vägglöss med 800 enligt 

Nomor, specialister på skadedjurskontrolloch 

matsäkerhet. 2006 rapporterades knappt 

500 fall av vägglöss och kackerlackor, 2011 

var motsvarande siffra 5 400. 

Ändrade vanor och trender sägs vara 

bakomliggande faktorer – framförallt ett 

kraftigt ökat resande, större och mer frekvent 

import av matvaror och möbler – liksom en 

allt tilltagande ökning av secondhandinköp. 

Anticimex rekommenderar därför att du 

undersöker hotellrum noggrant innan du 

packar upp resväskan. Och gör rutin av att ta 

med förstoringsglas och ficklampa i packningen. 

Köper du second-hand, eller har du 

haft med dig kläder och textilier utomlands, 

rekommenderas tvätt i helst minst 60 grader, 

alternativt förvaring i frysen tre dagar. Skadedjur 

är varken roade av kyla eller värme. Och 

glöm inte kontrollera gamla möbler innan du 

köper dem. 

Det enda som hjälper i det långa loppet är 

att alla blir medvetna om problemet, förhåller 

sig till det och lever på ett annat sätt, det är 

den samlade expertisen 

ganska enig om. 

Har du fått 

problem med 

småkryp i lägenheten 

är det viktigt 

att du larmar 

så snabbt som 

möjligt. Ju fortare 

problemet kan angripas, 

desto mindre 

spridning. Oavsett 

vilket skadedjur det gäller 

krävs det att du som hyresgäst 

är behjälplig när saneringsfirman 

kommer. För att de ska komma åt att behandla 

hyllor, lådor och skåp krävs att du plockar ur 

dessa. Kläder och textilier lägger du i sopsäckar 

och tvättar i helst 60 grader. Ibland kan 

det krävas flera saneringar för att komma till 

rätta med problemet. Vägglusen är bra på att 

gömma sig och kan klara sig länge utan föda. 

På semestern: 

1 Titta efter de klassiska svarta prickarna 

på eller under sängramen som vägglössen 

lämnar efter sig. 

2 Låt kläderna ligga kvar i väskan under hela 

semestern. 

3 Placera resväskan högt. 

4 Om du upptäcker vägglöss på rummet, 

be genast att få byta rum. Tvätta kläderna och 

dammsug ur resväskan ordentligt. 

5 Om du vill vara extra noggrann, packa 

gärna i tätförslutande påsar. 

Vid hemkomsten: 

1 Skaka ur väskan och kläderna utomhus. 

2 Tvätta alla kläder i 60 grader om det går. 

Övrigt innehåll läggs i plastpåse i frysen i 

några dygn. 

3 Dammsug resväskan. Dammsugarpåsen 

läggs i en plastpåse och stoppas in i frysen 

under flera dygn, därefter kan den kastas. 

Väskan kan också behandlas med värme 

max 60 grader i värmeskåp eller alternativt 

vanlig insektssprej, speciellt i skrymslen och 

håligheter. 

Har du fått vägglöss 

• Vägglöss är cirka fem millimeter 

långa, platta och lite ovala till formen. 

Du kan hitta döda eller levande 

kryp, oftast runt sängen. De lever 

inomhus, kryper in i springor och 

kommer fram på natten för att sticka 

sovande människor. 

Betten blir till röda, kliande prickar 

på kroppen. 

eller kackerlackor 

• Kackerlackorna är ljusskygga och 

ofta svåra att upptäcka dagtid. Titta 

efter spillning eller döda djur. 

De kommer ofta in i våra hem med 

matvaror och importerade varor. 

Och söker sig framförallt till en 

varm och fuktig plats som kök eller 

badrum. 

• Det är viktigt att inte låta mat och 

vatten stå framme och locka till sig 

insekter, att tömma sopor ofta och 

förvara attraktiva livsmedel i slutna 

behållare. 

Om du misstänker skadedjur 

i din lägenhet 

• Oavsett hur skadedjur kommit in 

i lägenheten är du som hyresgäst 

enligt hyreslagen skyldig att anmäla 

detta. SigtunaHem samarbetar med 

Svea Miljö och Hygien AB telefon: 

08-626 83 50.


Bättre belysning efter kvällsvandring 

Förra hösten genomfördes en trygghetsvandring 

i Vänortsringen. Kommunen, 

bostadsbolag och boende 

gav sig ut på kvällsvandring för att 

se var belysningen var dålig, var 

oklippta buskar skapade otrygghet 

och hur området kunde göras 

säkrare och trivsammare. 

En mörk kväll i oktober var det dags för uppföljning. 

En samlad trupp gick återigen ut på 

kvällspromenad för att se vad som förbättrats 

sedan förra hösten. Och visst hade området 

blivit ljusare! 

– Mycket handlar om belysning. Väldigt 

många punkter hade tagits upp och åtgärdats, 

som ny och bättre belysning och nedklippta 

buskar, säger Sören Lindqvist, förvaltningschef 

på SigtunaHem som är med i projektet. 

I Vänortsringen är flera aktörer inblandade, 

här finns två HSB-bostadsrättsföreningar, en 

privat hyresvärd, SigtunaHem och kommunen. 

Det är kommunen som tagit initiativ till 

trygghetsvandringen. Kerstin Alksten är projektledare. 

Hon är glad över att så många varit 

intresserade av att tycka till om sitt område. 

Inför vandringen förra hösten annonserade 

kommunen i lokaltidningen för att locka 

boende och andra intresserade att delta. 

– Vi tyckte det var väldigt viktigt att få med 

boende i området, och vi blev jättemånga, 

nästan 40 personer, säger hon. 

Efter vandringen har de berörda bostadsbolagen, 

kommunen och bostadsrättsföreningarna 

jobbat hårt för att byta belysning, 

klippa buskar och göra området mer 

tillgängligt. Ungdomar har fått säga sitt om 

vad de saknar, och resultatet är nya fotbollsmål, 

en ny basketkorg och ny mastbelysning 

vid fotbollsplanen. 

– Det som är mest synbart är ju att det blir 

ljusare, och det är en jätteskillnad mot hur 

det såg ut förut. Vi har också tänkt mer på 

tillgänglighet, så att personer med rullstolar 

och rullatorer ska kunna komma fram lättare, 

Kerstin Alksten är projektledare för trygghetsvandringen som har lett till en ljusare och tryggare 

utemiljö. 

till exempel vid Sats där det nu finns asfalt 

mellan gata och trottoar så man kan glida upp 

på trottoaren, säger Kerstin Alksten. 

– Det viktigaste är det stora engagemanget 

från alla aktörer och att man verkligen gjort 

saker, fortsätter Kerstin Alksten. Jag tror på att 

prata med boende och vi har uppmanat folk 

att skicka in synpunkter om man inte kan vara 

med. Kanske kommer vi kunna använda webben 

också för att få in synpunkter. 

Nu fortsätter arbetet med att genomföra 

alla åtgärder. I vår är det dags för ny uppföljning. 

Och i SigtunaHems boendeenkät nästa 

år kommer det också synas om hyresgästerna 

märker någon skillnad. 

– Vi hoppas förstås att våra hyresgäster ska 

uppleva att den yttre miljön, med trygghet 

och belysning, har blivit bättre, säger Sören 

Lindqvist. 

trygghetsvandringar 

• Metoden med trygghetsvandringar 

användes i SigtunaHem 

första gången 2005. I en stor del av 

SigtunaHems områden har trygghetsvandringar 

genomförts.


Thomas Lagerqvist är en sann, 

engagerad, eldsjäl med öga för 

svagaste länken och känsla för 

hur man bygger ett lag. En äkta 

Rosersbergare. 

Hur vi vet Jo, han har dessutom 

jobbat i många, många år 

hos oss på SigtunaHem. 

Thomas Lagerquist har 

tränat generationer av unga 

fotbollsspelare i Rosersberg. 

Här är det flickor 

födda 2000/2001 som får en 

genomgång inför teknikträningen. 

Eldsjälen i Rosersberg 

Rosersberg är den sydligaste kommundelen i 

Sigtuna kommun med starka traditioner och 

stolta invånare. Här trivs SigtunaHems hyresgäster 

särskilt bra och det krävs många poäng 

i intressebanken för att få en lägenhet. 

Alldeles nyligen har man fått konstgräs på 

bollplan och ny inomhushall att träna handboll 

och innebandy i. Rosersbergs IK är en 

aktiv och stark förening som förutom idrottsaktiviteter 

bjuder invånarna på valborgsmässofirande, 

julgransplundring och midsommarfest. 

Och folk går man ur huse. 

– Här känner alla alla, menar Thomas 

Lagerqvist. Det sociala nätverket är starkt 

precis som identiteten med Rosersberg. Det 

märks inte minst på fredagkvällarna med alla 

nattvandrare. Jag tror det fungerar bättre här 

än någon annanstans i kommunen. 

Vi står på konstgräsplanen i Rosersberg 

och väntar in flickorna födda 2000/2001


Omsorgen om traktens barn är stor. Likaså 

om sociala nätverk och fysiska mötesplatser. 

Det är med stolthet Thomas Lagerqvist berättar 

om den nya inomhushallen, om konstgräsplanen 

och om klubbhuset som även fungerar 

som ungdomsgård på fredagkvällar. 

– Det är full rulle varje kväll här på 

idrottsplatsen i Rosersberg, berättar Thomas. 

Vi är 800 medlemmar i Rosersbergs IK, 

störst är fotbollen med allt från fyrmannalag 

till elvamanna. För både pojkar och flickor, 

juniorer och seniorer. Sedan har vi handboll 

för flickor och innebandy för pojkar. De flesta 

spelar både och. 

Alldeles nyligen presenterade myndigheten 

för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 

en rapport om vad som utmärker en attraktiv 

ort med stark tillväxt. Och man kom fram till 

att förekomsten av eldsjälar, föreningsliv och 

sociala nätverk spelade en avgörande roll. 

Rosersberg måste i det avseendet vara ett 

lysande exempel. 

– Rosersberg är bäst, här är tryggt, alla 

känner alla. Och roligt. Det finns massor att 

göra. Vi spelar både fotboll och handboll. Träningarna 

är jättebra, säger Cornelia, Emilia 

och Kimberlie med en mun som jag frågar 

mitt i uppvärmningen. 

för eftermiddagens teknikträningspass i 

fotboll. Och som de strömmar till namnger 

Thomas Lagerqvist var och en och tillägger: 

– Tidigare tränade jag deras mammor. Det 

är inte klokt vad vissa av dem är lika. Jag ser 

det till och med på sättet att springa. 

Sedan Thomas Lagerqvist lämnade sitt 

arbete som elektriker på SigtunaHem våren 

2011 har han tillbringat en stor del av sin tid 

med att fundera ut strategier för traktens 

ungdomslag i fotboll, strategier han samlat i 

en pärm som han nu omsätter på konstgräsplan 

två gånger i veckan, måndag eftermiddagar 

för flickor, torsdagar för pojkar. 

– Jag tycker det är viktigt att ungdomarna 

får extra träning i teknik, säger han. 

Det är viktigt att de exempelvis tidigt lär sig 

skjuta med både höger och vänster fot. Det 

är så få ungdomar i varje årskull så vi måste 

vara rädda om alla som vill vara med. Se till 

att ingen hamnar på efterkälken och av den 

anledningen slutar. 

De går alla i femte klass och kommer 

till konstgräsplanen direkt efter skolan. Jag 

frågar dem vad de som inte är intresserade av 

idrott gör Men de tittar bara på mig som om 

de inte förstår frågan. 

– Alla är med i Rosersbergs IK. De driver 

också ungdomsgården på fredagarna. Då kan 

man pyssla i klubbhuset om man vill eller vara 

i hallen och träna och göra lite allt möjligt. 

Man kan spela biljard också, förklarar de i 

självklar ton. 

Så blåser Thomas Lagerqvist i pipan och 

träningen börjar på allvar. Alla ställer upp på 

led och tränar pass och skott på mål i tur och 

ordning. 

Att såväl Thomas som Rosersbergs IK 

betyder om inte allt så väldigt mycket, råder 

det ingen tvekan om.

44 

Familjeliv i Sigtuna | SigtunaHem 

Sponsring bra hjälp i elitserien 

I september spelade Skånela IF:s 

herrar sin första elitseriematch i 

handboll – någonsin. Att kliva upp 

till handbollens högsta nivå ger 

klirr i kassan, men innebär också 

ökade utgifter. 

Att ha sponsorer är avgörande för 

att finansiera verksamheten. Idag 

har Skånela 124 ”samarbetspartners”. 

SigtunaHem är en av dem. 

Glimten har stämt möte med Skånelas ordförande 

Magnus Larsson och marknadschefen 

Robban Zetterquist. Platsen är Vikingahallen. 

För dagen råder febril aktivitet för att organisera 

det nya biljettsystemet. Den gamla metoden 

med biljettköp direkt i kassan har ersatts 

av säsongskort och biljettköp på internet. 

– Vi tror det kommer bli kanonbra, men 

räknar med organiserat kaos, säger Robban 

och skrattar. 

Efter en guldålder för Märstahandboll på 

1990-talet, med bland annat fem SM-guld och 

Europacupspel för damerna, har det under 

några år gått lite trögare. Men nu är klubben 

på gång igen – damerna är åter i Allsvenskan 

och herrarna för första gången i Elitserien. 

Steget till Elitserien innebär nya krav från 

förbundet. Framför allt behövs en större hall 

med plats för minst 1 500 åskådare. Dagens 

Vikingahall tar cirka hälften. Förslag på beslut 

om ny hall, eller ombyggnad av Vikingahallen, 

ligger på kommunstyrelsens bord. Till dess har 

Skånela dispens att spela de första matcherna i 

den gamla hallen, och i Fyrishov i Uppsala. 

Att nå Elitserien var ett långsiktigt mål – 

nu gäller det att fortsätta bygga plattformen 

för att stanna kvar där. Och det handlar inte 

bara om att fortsätta att prestera på topp, utan 

också om att klara av ökade kostnader; för 

domare, resor, löner till spelare och hallhyror. 

Mer än hälften av dagens intäkter kommer 

från sponsorer. Och principen för sponsorverksamheten 

är ”många bäckar små”. 

Alla är välkomna, stora som små 

företag. 

– Många lockas till oss 

när det går bra, och vi 

har fått ungefär tio nya 

sponsorer sedan vi 

kom upp i Elitserien. 

Det är vi såklart 

jätte glada för, säger 

Magnus Larsson. 

Idag erbjuder 

Skånela olika 

”sponsorpaket”. Det 

sponsorerna framför 

allt betalar för är 

exponering – det vill 

säga att företagsnamnet 

syns på kläder och skyltar, 

på golvet i hallen, på nätet och 

även på andra produkter kopplade 

till Skånela. Ju mer pengar sponsorn 

betalar, desto mer synligt görs företaget. 

Men sponsorskapet ger också möjlighet 

till plats på VIP-läktaren, och till nätverk med 

övriga sponsorer, vilket Robban Zetterquist 

trycker mycket på. 

– Vårt nätverk är det största för företagare 

i hela kommunen. Vi bjuder in alla sponsorer 

till regelbundna träffar med fika och 

föreläsningar. För oss är det väldigt viktigt 

att sponsorerna får användning av varandra. 

Och vi vill gärna ha mycket utbyte med våra 

sponsorer, säger han. 

Utöver sponsorskapen har Skånela idag 

även 31 olika ”produkter” som genererar 

intäkter. Alltifrån dansaftnar i samarbete 

med en restaurang, till ”Skånelalimpan” och 

plastkassar i samarbete med COOP. För varje 

kasse går 1 krona till Skånela och för varje 

såld limpa tillfaller 3 kr föreningen. 

– Ka-tjing, säger Robban, och låter som en 

myntautomat. Kassen och limpan är verkligen 

exempel på ”många bäckar små”. 

Magnus Larsson fortsätter: 

– Vårt varumärke förändras när vi går upp 

i Elitserien. Grundläggande är att vi fortfarande 

är en handbollsverksamhet för barn 

och ungdomar. Men att vara i Elitserien fyller 

Skånelas Magnus Larsson och Robban Zetterquist. 

varumärket med mycket mer. Vi ska fortsätta 

bygga en starkare och proffsigare förening, 

så att vi blir en etablerad elitserieklubb. För 

det här är det häftigaste som hänt i den här 

kommunen. 

sigtunahem om sponsringen 

– SigtunaHem har sponsrat det lokala föreningslivet 

i Sigtuna kommun i många år, 

säger SigtunaHems marknadschef Marina 

Ekdal. Skånela är en av de föreningar som fått 

bidrag. Vi kallar det samarbetsavtal, eftersom 

varje bidrag förutsätter en motprestation. 

Det kan till exempel handla om att hjälpa oss 

genomföra våra olika trivselaktiviteter, som 

lovverksamhet för barn- och ungdomar. Det 

är självklart också viktigt med exponering, 

att på ett positivt sätt hjälpa SigtunaHem att 

bygga sitt varumärke. En förutsättning för 

avtalen är att föreningarna delar våra värdegrunder. 

Under 2012 har SigtunaHem ingått 

samarbetsavtal med tolv föreningar i Sigtuna 

kommun.


Äppelparken bjöd på soligt väder när det var dags för årets visfestival. 

Visfestival i Äppelparken 

Nästan 500 personer lockades till 

Äppelparken en solig lördag i augusti. 

Det var dags för årets visfestival i 

Märsta. 

För 14 år sedan startades Märsta visfestival 

av Anders Wallentin. År 2000 kom Torbjörn 

Sjöberg och Magnus Gustafsson med i bilden. 

På visfestivalen är det alltid fri entré, och 

picknick är ett naturligt inslag i Äppelparken. 

För underhållningen på årets festival stod 

fem olika grupper och artister: Emil Lindqvist, 

Ola Aurell, Johan Johansson, Joackim 

Zwahlen & kompaniet samt Armborst & 

Tulpaner. 

Hyresgästföreningen på konferens 

Samarbete berikar – så tänkte Sigtunas 

hyresgästförening och ordnade en 

gemensam konferens med hyresgästföreningarna 

i Upplands Väsby och 

Sollentuna. 

Temat för träffen var: Gör vi rätt saker för 

våra pengar Gagnar vårt arbete hyresgästerna 

Margareta Karlsson från hyresgästföreningen 

i Sigtuna, var en av de 75 deltagarna. 

– Det var en av de mest lyckade konferenser 

vi haft. Vi hade grupparbeten och diskuterade. 

Vi måste hela tiden försäkra oss om att 

vi gör rätt saker, och vi måste utvärdera vårt 

arbete. Det gjorde vi på konferensen, säger 

hon. 

Alla medlemmar som är aktiva inom 

Hyresgästföreningen arbetar ideellt. Många 

lägger mycket obetald arbetstid för att jobba 

för hyresgästernas trygghet, trivsel och 

gemenskap. 

– Vi i de olika föreningarna har mycket att 

lära av varandra, säger Margareta Karlsson. 

Konferensen gav inspiration och nu ska vi 

jobba vidare för att bli ännu bättre för hyresgästerna. 

– Bland annat vet vi att vi måste bli bättre 

på information.


100-årsjubileum 

för Sigtuna Möte 

1912 var året då Stockholm höll 

solskensolympiad och Titanic sjönk, 

men också året då Sigtuna Möte 

hölls för första gången. I år var det 

dags för 100-års jubileum. 

Till tonerna av en pampig mässingsorkester 

invigde borgmästarinnan Hallerström 

2012 års Sigtuna Möte. Destination Sigtunas 

Camilla Zedendahl hade iklätt sig rollen som 

borgmästarinnan och gjorde stilenlig entré 

i en T-Ford, dock något modernare, bilen 

var från 1915. Konferenciern Maria Collin 

och borgmästarinnan påminde publiken 

om allt som hänt under året 1912 – som att 

solskensolympiaden innehöll en del udda 

idrottsgrenar och att spjutmästaren Erik 

Flemming även vann klassen ”spjutkast med 

sämsta hand”. 

År 1912 var även året då August Strindberg 

dog och Sigtuna fick sin första elektriska 

gatubelysning, en luxlampa. Men kvinnorna i 

Sverige hade fortfarande inte rösträtt. 

Två av dagens kvinnor som sökt sig till 

2012 års Sigtuna möte var Barbro Åström, 

Skokloster och Aina Eriksson, Kallhäll. Båda 

bar klänningar och hattar sydda av Barbro. 

– Hon är jätteduktig på att sy och det är 

härligt att den fina staden Sigtuna firar så här, 

säger Aina. 

– Jag gör klänningarna efter 1800-talsbilder, 

och jag har riktiga mönster i grunden. Genom 

åren har jag sytt ett tiotal, tror jag. Nu ska vi 

anmäla oss till dräkttävlingen, säger Barbro. 

På 2012 års marknad var Stora torget och 

Stora gatan fyllda av torghandlare, de flesta 

iklädda tidstypiska kläder. 

I strålande sol på gräset vid Lilla torget 

Annette Källström Buckley, 

Märsta 

hade också klätt upp sig dagen till ära. 

– Jag kom på det här halv tolv igår 

kväll när jag skulle gå och lägga mig. 

– Jag hittade den här sjalen och 

örhängena som är av fiskfjäll från 

Peru. Hatten är köpt i Sydamerika. 

Jag virade två sjalar från England på 

hatten, och de tovade rosorna har en 

väninna gjort. 

spelades lawn tennis i långkjol, hatt och 

knäppkängor. På Stora torget firades bröllop i 

1912 års anda och tant Brun, tant Grön, tant 

Gredelin och Farbror Blå spatserade gatorna 

fram och tillbaka – det var bara hunden lille 

Prick som saknades. 

Lis Rohlin och Johan Westin, Sundbyberg, 

var på plats i Sigtuna för fjärde året. 

– Vi tycker att det är kul att klä ut oss. 

Senast var vi på Jubileumsmarathon och 

hejade på vår svärson. Då hade vi också de här 

kläderna. Min blus kommer från min mormor, 

och hatten från Johans farmor, säger Lis. 

Alla Johans kläder har ursprungligen tillhört 

hans farfar. 

– Till och med glasögonen och manschettknapparna. 

Och så har jag en silverkrycka, 

och knäppkängor som också var hans, säger 

Johan och drar upp byxbenet och visar en 

välbevarad skinnkänga. 

Ronny Stensvik patrullerade på gatorna i


Aina Eriksson och Barbro Åström. 

Berit Arnes, Sigtuna 

– Jag är infödd Sigtunabo och jag 

reste ragg när det bara gick en 

massa finklädda damer här som sa 

att så var det förr i tiden, säger hon. 

Det var det inte alls. Det var fattigt 

och eländigt och hälften av Sveriges 

befolkning flyttade till Amerika för 

att det var så eländigt. Så prydliga 

som de här barnen är var de ju inte. 

Det är inte så länge sedan som det 

var så här, och vi ska inte glömma 

bort det. 

Lis Rohlin och Johan Westin. 

rollen som konstapel i tidstypisk uniform. 

– Jag har varit med i 15 år och det är ju ett 

hedersamt uppdrag jag inte kan tacka nej till, 

säger han. 

Mötets positivhalare heter Jan-Evert Olbrink 

från Bromma. 

– Jag är en av få positivhalare i Sverige idag, 

säger han. 

– Jag började när jag gick i pension. Jag 

ville ha nåt att göra och komma ut och träffa 

folk. Positivet är ett riktigt museiföremål, det 

är tyskt, köpt i Berlin och från 1882. 

Positivhalaren Jan-Evert Olbrink och konstapel 

Ronny Stensvik.


vikingarännet 

Det vackra läget vid Mälaren gör Sigtuna till en mycket populär vinterstad. Skridskoloppet Vikingarännet 

är en höjdpunkt varje år. 

Gnistrande vinter 

Vinterstaden Sigtuna rustar sig för högsäsong. Har du ännu inte njutit 

av Sigtuna en gnistrande vacker vinterdag är det hög tid! Åk skridskor i 

månskenet eller ta med familjen på julmarknad och julkonsert. Avsluta 

med en kopp rykande varm choklad på ett av stadens många caféer! 

Glimten fick en pratstund med Sofia Hiller på 

Destination Sigtuna, för att ta del av hennes 

bästa tips på vinteraktiviteter i Sigtuna. Att 

plocka russinen ur kakan var inte lätt, men på 

topplistan hamnade slutligen julmarknaderna 

– och isarna. Resten av ”russinen” ser du i 

evenemangskalendern på nästa sida. 

– Sigtuna är en riktig ”julstad”, säger 

Sofia Hiller. Vi har väldigt många besökare 

från hela Stockholmsområdet och från andra 

delar av landet. Jag önskar verkligen att de 

som inte varit här kommer hit. Vi har inga 

inträden och alla är välkomna! 

– På Steninge Slott hålls julmarknaden 

inomhus, med start i mitten av november och 

fram till jul. I Sigtuna stad blir det julmarknad 

på Stora torget fyra söndagar i sträck, från 

25 november till 16 december, säger Sofia. 

Det vackra läget vid Mälaren gör att Sigtuna 

stad växer på vintern, när isarna blir som 

ett extra gemensamt uterum. För att allmänheten 

både ska kunna promenera, åka skidor 

och skridskor på den frusna Mälaren, plogas 

isarna regelbundet. Men det är inte bara i 

dagsljus det går att åka skridskor – under en 

följd av år har det även ordnats månskensåkning 

på Sigtunafjärden, på en bana upplyst av 

hundratals marschaller. 

– En fantastisk upplevelse, säger Sofia. 

Missa inte det! 

En annan av Sigtunavinterns höjdpunkter 

är Vikingarännet, ett skridskolopp 

öppet för alla. Den traditionella sträckan är 

80 kilometer, från Skarholmen i Uppsala till 

• Vikingarännet: 80 km. Start i Uppsala, 

mål i Alvik. 

• Vikingaturen: 50 km. Start i Uppsala, 

mål i Kungsängen. 

• Vikingarännet, kortis: 28 km. Start 

i Kungsängen, mål i Alvik. Det 

familjevänliga alternativet i slutet på 

banan. 

• Vikingarännet, kortis: 30 km. Start i 

Sigtuna, mål i Uppsala. Det familjevänliga 

alternativet mellan Uppsala 

och Sigtuna och för den som vill gå i 

mål i Sveriges äldsta stad, Sigtuna. 

• Vikingastafetten, 4 personer: 80 km, 

samma sträcka som Vikingarännet. 

Gå ihop i ett lag och dela på Vikingarännet! 

En kul grej för företaget, 

kompisgänget eller släkten. 

• Tjejrännet: 50 km. Start i Sigtuna, 

mål i Alvik. Endast för kvinnor. Två 

klasser, en med och en utan pik/stav. 

• Mer information finns på www. 

vikingarannet.com. 

Alvik utanför Stockholm, med passage förbi 

Sigtuna. 

Är 80 kilometer i längsta laget finns 

även kortare sträckor, både 50, 30 och 28 

kilometer, så hela familjen kan hänga med (se 

faktaruta här intill). 

I fjol var det även premiär för Tjejrännet. 

50 kilometer bara för kvinnor, med start i 

Sigtuna hamn och mål i Alvik. 

– Det här evenemanget blir bara bättre och 

bättre, och fler och fler åker. Och vill man 

inte åka själv kan man stå och heja i Sigtuna 

hamn. Det är folkfest med musik, choklad 

och bullar och det är en härlig stämning. Vid 

hamnen finns det också plogade banor där 

barnen kan åka, säger Sofia Hiller. 

Hyra skridskor 

I sportaffären i Sigtuna gick det förra året 

bra att hyra skridskor – är du intresserad, 

kontakta butiken. 

Se även information om SigtunaHems 

skridskoprojekt på sidan 39.


Mycket kul på gång i Sigtuna 

Adventskonsert 

Adventskonsert med 

Vibafemba och Sigtuna 

Sångensemble. 

Sigtunastiftelsen, 

söndag 2 december 

kl 16. 

Kampsportgala – 

Tjejgalan 2012 

Galan lyfter fram kvinnlig 

kampidrott och är en del av 

”Feminam Pugna Sports Award” 

(Kvinno Kamp Sports Utmärkelsen) 

som delas ut en gång per år till en uppåtgående 

kvinnlig idrottare. 

Fyrishov, lördag 24 november. Dörrarna öppnas 

kl.15. Galan börjar kl.17. Fri entré. 

Musik: Samuel Zeitler, sologitarrist 

Uppsalabon Samuel Zeitler var en av finalisterna 

i konserten Unga Förmågor. 

Kulturstugan, Märsta, lördag 24 november, 

kl.14. 

n’harmony – julkonsert 

Kören n’harmony från Sollentuna sjunger 

julgospel. 

Skånela kyrka, lördag 1 

december kl 16. 

Sigtuna julmarknad 

Fyra söndagar före jul 

arrangeras Sigtuna 

julmarknad på Stora 

gatan i Sigtuna – 25 

november, 2 december, 

9 december och 

16 december. 

Steninge slotts Julmarknad 

Marknaden på Steninge slott startar den 10 

november och pågår till och med 23 december. 

Vintermöte 

Vintermötet är en fortbildningskurs för 

kyrko musiker, körsångare, präster och andra 

som är intresserade av kyrkans musik och 

gudstjänstarbete. Föredrag, gudstjänster, sång 

och samtal är givna punkter på programmet. 

Åsa Hagberg, Ann Heberlein, Caroline 

Krook, Karin Runow, Jesper Svartvik och 

Johannes Söderberg kommer att medverka. 

Sigtunastiftelsen, 7–9 januari 2013. 

Vikingarännet februari 2013 

Skrinna 80, 50, 30 eller 28 kilometer – du 

väljer! Se faktaruta på motstående sida. 

Antikmässa i Steninge maj 2013 

Nordens främsta antikvitetshandlare och gallerister 

för samtidskonst möts i en mässa på 

Steninge slott. 

Steninge vårmarknad april 2013 

International Conference 2013 – Sharing our 

natural and cultural heritage. 

vill du veta mer 

• Sigtuna Turistbyrå: 

• Telefon: 08 - 594 806 50 

• www.destinationsigtuna.se 

• www.boisigtuna.se 

• facebook.com/sigtuna 

• Twitter: @s1gtuna

50 Strövtåg i Sigtuna | SigtunaHem 

Om vi inte är alltför petnoga så kan vi 

räkna tillkomsten av Märsta samhälle runt Sätuna 

torg från denna septemberdag. Fram till 

nu hade Märsta bara varit känt för utsocknes 

som platsen för ett skjutsställe med gästgiveri 

i Märsta gård vid den vägknut på riksvägen 

till Norrland som till och från kallats Märsta 

torg. Resten var rik jordbruksbygd med ett 

antal stora bondgårdar som idag bara är kända 

som namn på det moderna Märstas olika 

stadsdelar. 

Men den nya knutpunkten växte fram där 

järnvägen fick sin hållplats med anknytning 

för resande till Sigtuna. Och med postservice 

i den första järnvägsstationens lokaler. Järnvägens 

personal ställde upp som postpersonal. 

Så föddes 

Märsta samhälle 

Skulle Märstaborna få lust att skaffa sig en gemensam bemärkelsedag så 

borde det vara den 20 september. 

Torsdagen den 20 september 1866 var nämligen en betydelsefull dag 

för Märsta samhälle. Den dagen öppnades norra stambanan mellan 

Stockholm och Uppsala. Samtidigt fick Märsta sin första poststation. 

Kanske är den dagen en större händelse än den 25 oktober 1957 när 

regeringen beslöt att bygga Arlanda storflygplats. 

Text: Åke Ekdahl 

Det första riktiga stationshuset 

byggdes när järnvägen varit igång i tio år och 

fungerade i nära 30 år. Det nya såg ungefär 

likadant ut som det som står där idag. 

Men dagens stationshus är faktiskt en kopia 

efter att föregångaren brändes ner för något 

årtionde sedan. 

Det ursprungliga stationshuset flyttades till 

andra sidan av stationsplanen och blev bostad 

åt personalen vid järnvägen. Nästan 90 år 

gammalt revs huset 1963. 

Vid järnvägen arbetade och bodde ett 

40-tal personer, stationskarlar, pumpmästare, 

banmästare, stationsinspektor, banvaktsförman 

och banvakter. Alla med barnrika familjer. 

Här fanns också ett första värdshus med 

värdshusvärden Ludvig Joseph Zanoni, 50, 

med hustrun Lovisa Östberg, hitkomna med 

sina barn från Stockholm 1867, alltså året 

efter att järnvägen invigts av kungen, Karl XV. 

Äldsta sonen Edvard Ferdinand Zanoni och 

hans hustru Laura Paulina, född Hedberg, tog 

över värdshuset på 1890-talet, men restaraungen 

revs 1914. Järnvägspersonal byggde 

i stället ett café på samma plats där HSB:s nya 

höghus nu står. Caféet stängde dock redan 

1922 när Carl Östen Schaumans Kexfabrik 

(i nuvarande kommunhuset) gick i konkurs, 

men öppnade igen några år senare. 

Runt förra sekelskiftet fanns även ortens 

telefonväxel i en banvaktstuga vid Märsta 

station. All denna nya och moderna kommunikation 

med järnväg, busslinje till Sigtuna, 

post och telefon, samlad på samma plats blev 

en naturlig start för ortens centrala knut-


Sätuna torg som det ser ut idag. 

punkt och mötesplats – det som i modern tid 

blev Sätuna torg. 

Under 1920-talet fanns en ny men lerig 

landsväg från järnvägsstationen mot Sigtuna, 

en föregångare till Stationsgatan. 

Ungefär vid samma tid öppnade också 

den första varu kiosken vid Märsta station. 

Liksom posten var den öppen bara några 

timmar per dag när tåget kom och gick. Anna 

Persson, som på orten var mest känd som 

Kiosk-Anna, blev en central profil i bygden 

och avsevärt mer populär än den krångliga 

godisautomat som fanns där tidigare. 

Nu kunde man med goda skäl börja tala om 

planen framför stationen som en torgplats, 

och vilken ortens samhällsplanerare femtio 

år senare försökte göra till Märstas riktiga 

centrum. Men planen misslyckades när statens 

myndigheter ville slå på stort med andra 

centrumidéer. 

I slutet på 1920-talet ville handlaren John 

F. Hallenberg öppna livsmedelsaffär här, ett 

projekt som i olika byggnader och under flera 

ägare genom åren, överlevt på samma plats 

vid Sätuna torg fram till idag. 

Dåvarande Märsta kommuns första 

kommunala tjänsteman, Bertil Franzén, har i 

en intervjubok av Tomas Stavbom och Ragnar 

Fornö berättat om sina intryck när han steg av 

tåget vid en faluröd järnvägsstation i Märsta 

en kulen novemberdag 1951 och såg bara en 

lerig åker. 

”Var är samhället”, frågade han. 

Närmast stationen fanns en vändplan med 

några träd och byggnader. Ett postkontor i 

rött hus låg strax söder om stationen. Snett 

framför stod gamla stationsbyggnaden. Där 

bodde fortfarande de anställda vid järnvägen. 

Åt väster, där Ica Nära har sin butik 

idag, låg Algot Janssons Diversehandel i ett 

vitt hus i två våningar. På 1960-talet flyttades 

huset uppåt Stationsgatan och ersattes 

av Sätuna Matmarknad. Norr om stationen 

låg Pressbyrån i ett litet hus med Kiosk-Anna 

kvar bakom disken. Stationsgatan upp mot 

Sätuna gård var ännu inte asfalterad, men 

kantades av djupa diken. 

Precis vid platsen för dagens Sätuna torg 

låg en husgrund som i folkmun kallades 

”Sankt Johns ruin”. Det var en populär anspelning 

på Sigtunas många ruiner. Handlaren 

t

52 

Strövtåg i Sigtuna | SigtunaHem 

Stationsgatan idag. 

t 

John F. Hallenberg som hade en butik vid 

Märsta torg i korsningen av Stockholmsvägen/Odenvägen 

hade planerat för en filial vid 

stationen, men den blev aldrig mer än en husgrund. 

Platsen övertogs senare av handlaren 

John Jansson, som öppnade ”Janssons Livs”. 

Han hade efterträtt sin far Algot Janson som 

handlare vid torget. 

Vi har nu sett hur Märsta i ett enda huj 

förvandlats från bondebygd till ett stationssamhälle. 

När järnvägen kom följde industrier 

och bostäder snabbt efter under 1920- och 

1930-talet. 

Nästa stora språng i historien om 

ett samhälle som uppstått och utvecklats 

med tidens kommunikationer, inträffade på 

1950-talet när beslutet kom om den internationella 

storflygplatsen Arlanda. 

Dåvarande Märsta kommuns arkitekt N.H. 

Winbladh hade ritat på en flygplatsstad för 

25 000 invånare som skulle växa utifrån det 

naturliga stationssamhället. En stadskärna 

skulle skapas vid järnvägsstationen på båda 

sidor om Stationsgatan och kanske upp utefter 

Södergatan. Här fanns alltså en långt framskriden 

plan på att göra Sätuna torg till ett 

centrum för butiker och service. 

År 1954 bildades det kommunala bostadsbolaget 

AB Märstabostäder som senare blev 

dagens SigtunaHem AB. Företaget byggde 

bostäder bland annat vid Södergatan 4–8 och 

Diagonalen 1–5. I bolagets fastighet Stationsgatan 

3 inrättades butiker och bostäder samt 

kommunens eget förvaltningskontor. 

Här fanns en början på centrumbebyggelse 

runt Sätuna torg. Banker, lokalredaktion för 

ortstidningen, apotek och många olika butiker 

flyttade in. Trots att nya centrumanläggningar 

skapades på andra håll i samhället fortsatte 

Sätuna torg som en levande mötesplats med 

såväl butiker som ett rikt utbud av restauranger 

och andra serveringar. 

Enligt de planer som nu ligger på kommunens 

ritbord vill de styrande binda 

samman de två små torgen på var sin sida av 

Stationsgatan samt bygga en förbindelse med 

järnvägsstationen och därmed skapa en ännu 

bättre torgkänsla där många människor rör sig 

spontant eller i samband med resor med tåg 

och buss från den järnvägsstation som tycks 

överleva alla statliga flyttförsök. 

Torget har som vi sett redan fått sin 

egen historia på gott och ont. Mitt på torget 

finns ett minnesmärke som en markering ”mot 

det meningslösa våldet”. Konstnären Bo Asp 

och ett antal lärare och elever vid Valstaskolan 

skapade en vacker minnesvård efter den populäre 

idrottsläraren Tomas Carlsson som 1994 

slutade sina dagar här efter ett brutalt överfall. 

Slutligen: namnet Sätuna kommer av den 

gård som en gång ägde och odlade markerna 

vid torget och runt omkring. Sätuna består 

av två namnled, dels Sä- som betyder sjö och 

dels -tuna som brukar betyda inhägnad eller 

till och med befäst gård. Sätuna gård hade sina 

rötter ner i järnålder runt 300-talet och var 

antagligen en hövdingagård vid den Mälarvik 

som sträckte sig hit upp som en fjärd genom 

Steningedalen på den tiden.


När järnvägen drogs fram på 

senare delen av 1800-talet och Märsta fick 

både järnvägsstation och postservice, blev 

det lilla samhället en knutpunkt att räkna 

med. Den naturliga samlingsplatsen för all 

denna nya kommunikation blev det som 

senare fick namnet Sätuna torg. 

De svartvita bilderna härintill är tagna på 

1950-talet. Då var Märsta fortfarande på 

många sätt rena landet, men samhället 

växte snabbt. När beslutet att bygga 

Arlanda storflygplats kom 1957 tog byggandet 

riktig fart.

54 Sigtuna kulturförening informerar | SigtunaHem 

Siri Öryd är mångkunnig konstnär och uppskattad kursledare i kommunen. 

Siri har konsten i blodet 

Konstnären Siri Öryd i Sigtuna är en fartfylld och glad norrländska. 

– Ett stänk i dialekten skvallrar väl om varifrån jag kommer, säger Siri, 

som föddes 1941 i den lilla byn Purnu utanför Gällivare, och som växte 

upp i Malmberget i Norrbotten. 

Siri är målaren, konsthantverkaren och 

fotografen som gärna provar nya saker och 

inte räds att experimentera. Siri har mycket 

konst i blodet. Stora delar av släkten har 

konstnärliga gener. Pappan arbetade i trä, 

gjorde möbler, småhantverk i ädelträ, liksom 

hennes farbröder. Fastrarna broderade. En av 

dem, Ruth Jansson, blev ganska känd för sina 

arbeten med applikationer och har bland annat 

haft utställning på Skansen och Sundsvalls 

stadshus. På mammans sida var det också 

olika former av konsthantverk. 

Som 20-åring kom Siri till Stockholm och 

började utbilda sig till sjuksköterska på Röda 

korset. I många år var hon handledare för 

sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor 

från andra länder, som sökte svensk legitimation. 

Här kom hennes pedagogiska handlag 

väl till sin rätt. 

– Det sitter nog i sedan ungdomen, säger 

Siri. Jag var äldst i syskonskaran och då föll 

det ofta på min lott att sysselsätta mina


småsyskon och det älskade jag. Leka affär och 

skola var väldigt populärt. Vi kunde göra så 

mycket med små medel. 

På Karolinska sjukhuset jobbade Siri inom 

kirurgin. 

– Det blev 46 år i sjukvården med varierande 

specialiteter, en spännande och stimulerande 

tid, säger Siri. 

Siri var bildningstörstig och under hela 

sitt vuxna liv ägnade hon sig åt att gå kurser, 

främst inom konst och hantverk. 

– Det gör jag fortfarande, säger Siri. Det är 

berikande både kunskapsmässigt och socialt. 

Under några år målade jag på trä. Det blev 

korgar och kvastar och en tid målade jag bara 

barnmöbler. Jag använde mig av äggoljetempera, 

som inte bestod av farliga kemikalier. 

Färgpigmenten var tagna från jorden och helt 

giftfria. 

Hennes barnmöbler blev mycket populära 

och finns representerade i flera länder i Europa 

och USA. När hon hade semester från sitt 

ordinarie arbete åkte hon runt på marknader 

i Lappland och sålde sina träprodukter. Under 

några år sålde hon sin träkonst i en källarlokal 

i Täby. Den hade hon öppen två gångar i 

veckan. Hon sålde även barnmöblerna i sin 

dotter Helenas butik i Sigtuna. 

Under ett antal år mitt i livet var hennes 

passion fiske. Hon tillbringade somrarna i den 

norrländska fjällvärlden och Nordnorge. Lax, 

röding och ytterlig någon ädelfisk fastnade på 

kroken. 

Siri ville också utveckla sitt måleri och 

försökte att måla i olja. Men långsam torkning 

och lång väntan gjorde att tålamodet 

tröt för den impulsiva konstnären, som ville 

se ett snabbt resultat. Av en ren tillfällighet 

träffade hon då konstnären Maria Ginzburg, 

som målar akvarell och tillika är en fantastisk 

pedagog. Då kände Siri att hon hade kommit 

rätt. 

– Maria blev min mentor och reskamrat 

under ett antal år. Jag har rest tillsammans 

med henne ett antal gångar runt om i Sverige 

och i Medelhavsländer som Italien, Grekland 

och Frankrike. Senaste målarresan gick 

till Kina 2011. Det var intensiva resor, som 

gjorde att penslarna fick ligga på hyllan ett 

tag, när jag kom hem. Jag hade helt enkelt 

tömt min ”akvarellhjärna” på dess innehåll. 

Sina akvarellmålningsstudier hämtar 

Siri numera från erkända konstnärer i Sverige 

som till exempel Anders Wallin, Lars Holm, 

Hasse Karlsson och Gunnel Moheim. När 

tiden medger besöker Siri konstutställningar, 

konstnärernas ateljéer för att se och lära sig 

hur andra målar och knyta kontakter. Hon 

anordnar också kurser i Sigtuna med erkända 

konstnärer från Sverige. Lars Eje Larsson 

besökte Sigtuna senast och nästa blir Gunnel 

Moheim i november och Björn Bernström 

2013. Kurserna förlägger hon till november, 

då det är som allra mörkast ute, men inne 

finns ljuset och kreativiteten frodas. 

– Från att tidigare ha målat föreställande, 

ägnar jag mig nu mer och mer åt det experimentella. 

Använder inte så mycket pensel 

utan andra hjälpmedel som kontokort, plastfolie, 

tandborste, salt, ja listan kan göras lång. 

– Vatten och öppna landskap är mina 

favoritmotiv. Jag älskar havet och jag kan sitta 

och titta på ett oroligt hav hur länge som 

helst. Det är rörelsen som fascinerar mig, och 

likadant känner jag för det böljande öppna 

landskapet. Österlen skulle jag kunna besöka 

hur många gånger som helst. 

Siri hade en längtan att lära ut sina konstnärliga 

erfarenheter till andra. För sex år 

sedan började hon leda kurser i ABF:s regi på 

Södergården på Götgatan i Stockholm. Det 

kom att utökas till fem kurser per termin. 

Trots att hon trivdes väldigt bra blev resorna 

för betungande. Istället började hon leda kurser 

i egen regi i Sigtuna och Upplands Väsby 

och har nu under åren haft tre kurser med 

sammanlagt 28 deltagare. Denna termin har 

hon utökat med en kurs till, då hon fick hyra 

lokal i SigtunaHems Nunnan på Stora Gatan 

i Sigtuna. 

Siri brinner för sina elever och ägnar dem 

stor uppmärksamhet. Hon uppmanar dem 

att gå kurser och delta i utställningar, själv tar 

hon ut dem i naturen och målar. Flera av hennes 

elever har också varit framgångsrika och 

deltagit i utställningar, bland annat i Sigtuna 

kulturförenings regi. 

Att pröva något nytt är aldrig obekvämt 

för Siri. 

– Jag har börjat fotografera, vilket jag 

tycker är fantastiskt spännande. När jag i 

somras åkte Inlandsvägen till Narvik utefter 

våra norrländska älvar Kalixälv, Stora och 

Lilla Luleälv, blev vyerna fantastiska, alltifrån 

snöklädda fjäll till jokkar, sjöar och dvärgbjörkar. 

Allt har jag förevigat med min kamera. 

För sex år sedan flyttade Siri från Täby till 

Sigtuna, där dottern Helena med familj bor. 

Hon hade varit förutseende nog att ställa sig i 

SigtunaHems bostadskö några år tidigare. Här 

är fantastisk att bo och hon har fått många 

vänner genom sina kurser och sitt föreningsliv. 

Siri är sedan flera år medlem i Sigtuna 

kulturförening och har deltagit i ett stort 

antal utställningar, bland annat den jurybedömda 

konstutställningen Konst Nu 2007 

och 2012, där hon tilldelades meritdiplom. 

Karen Salmose

56 Sigtuna kulturförening informerar | SigtunaHem 

Den som läser är aldrig ensam 

PÅ VINTERN DRÖMMER JAG ofta om hur 

skönt det är att sitta därute vid havet med en 

underbar bok att läsa i tills sjöbrisen driver in 

mig i lä i en sanddyn. Men sommaren blir inte 

alltid som man har förväntat sig. Varma dagar 

är ofta lätträknade, och som mest blir det 

som i år med sol, regn och blåst om vartannat. 

Men är man en bokmal kan man alltid 

fördriva tiden. Man kan växelvis läsa och gå 

långa promenader och på kvällarna om regnet 

öser ned, mysa med ett glas vin, tända ljus 

och ha intressanta samtal. 

TYCKER MAN OM ATT LÄSA böcker behöver 

man inte bry sig alltför mycket om klimatet. 

Det är bara att njuta. Att läsa är för mig ett 

livselixir. Denna min ”last” har gett mig stor 

glädje och kanske också hjälpt mig över både 

sorger och bekymmer. Jag tror nämligen att 

den kunskap och inblick i människors levnadsvillkor 

som vi människor får i böckernas 

värld, ger oss en inre styrka som gör det 

lättare att klara trösklarna i livet. 

Jag minns vilken kraft läsandet hade när 

jag var barn och vi tvingades ner i källaren, 

då bomberna föll över oss i Danmark under 

andra världskriget. Upplevelserna i boken 

kunde för stunden tränga bort den rädsla vi 

sigtuna kulturförenings program 

7 december 

Julfest kl 19 i Sockenstugan, Sigtuna. 

Julbord till självkostnadspris, julklappar, 

underhållning, lotteri. 

Anmälan till Kirsti Malmgren, på telefon 

08-592 556 84 eller kiku 50@hotmail. 

com. 

30 januari 2013 

Författarafton med Elisabeth Åsbrink på 

barn kände. Ingen visste ju var bomberna 

skulle falla. Det pirrade alltid obehagligt i 

magen när sirenerna gick. 

Min familj var ett läsande släkte. På 

kvällarna satt alla, stora som små, med en 

bok i famnen. Jag minns en söndag i krigets 

slutskede, när plötsligt vår dörr öppnades och 

tre civilklädda tyskar trängde in i vårt hem, 

där vi alla knäpptysta satt i våra fåtöljer med 

näsorna i våra böcker. De tog en snabb runda, 

gick ut igen och stängde försiktigt vår dörr. 

Tyskarna brukade inte vara så hänsynsfulla. Så 

vi var förvånade. 

Jag älskar att läsa och det har jag gjort 

i hela mitt liv. Som barn var jag så djupt 

försjunken i läsandet att jag var svår att 

få kontakt med, enligt min mor. Så är det 

fortfarande, jag hör inte ens telefonen när 

den ringer. Jag vill inte gärna bli störd. Är jag 

ensam läser och äter jag samtidigt. 

Mina två pojkar läste väldigt mycket när de 

var små, men intresset avtog betydligt när de 

kom i tonåren. Då var det bara idrott och det 

motsatta könet som hade deras uppmärksamhet. 

Pojkar har mycket spring i benen. Det 

skall alltid hända något. Men lusten att läsa 

brukar ofta komma tillbaka när pojkar söker 

Märsta bibliotek kl 19. Hon berättar ur 

sin bok ”Och i Wienerwald står träden 

kvar”, som fick Augustpriset 2011 för 

bästa fackbok. Kaffe med bröd 20 kr. 

Välkomna! 

Arr: Sigtuna kulturförening, Kultur och 

Fritid, ABF NSS 

Just nu arbetar vi med 2013 års vårprogram. 

kunskap om sig själva och sitt eget beteende. 

Det är de erfarenheter jag har av pojkars läsvanor 

sedan jag var lärare i svenska. Men det är 

viktigt att de alltid har nära till böckerna. 

Flickor däremot läser gärna böcker och så 

läser de dikter också. Det skall helst handla 

om kärlek. Läsningen inspirerar dem till att 

skriva själva och då blir det ofta i diktens 

form. Här ligger flickor långt före. 

Den som läste mest i min familj var min 

mor. Fast hon alltid hade fullt med arbete 

i hushållet – städa, tvätta, laga mat, baka, 

sy, laga kläder, handla – fick hon alltid en 

stund över på kvällarna att läsa eller brodera. 

Hennes intresse för skönlitteratur hade hon 

fått från den danska folkhögskolan, där hon 

gick som ung flicka. Hon hade alltid böcker 

omkring sig, som jag minns det. 

När vi flyttade till Sverige bidrog min mor 

till försörjningen genom att sälja skönlitteratur 

för Folket i Bild. Hon cyklade runt i 

södra Skåne och sålde böcker till bönderna, 

som med tiden blev hennes fasta kunder. 

Böckerna försökte hon läsa själv så gott det 

gick med tanke på språket. Hon ville ju kunna 

berätta om dem för sina kunder. På det viset 

lärde hon sig svenska och blev väl insatt i den 

svenska litteraturen. Samtidigt gjorde hon, 

utan att hon kanske själv tänkte på det, en 

icke obetydligt kulturell insats. Hon fick alltid 

böcker för eget bruk och dem kunde vi andra 

i familjen också läsa. 

VI FÅR SNART EN NY BIBLIOTEKSLAG. Nytt 

är de elektroniska böckerna och huruvida de 

skall ingå i bibliotekens bestånd. Tillverkarna 

av läsplattor vill helst inte att de skall finnas på 

biblioteken där de lånas ut gratis. De är rädda 

för att ingen vill köpa deras läsplattor om 

det sker. Det skulle bli en ekonomisk förlust, 

hävdar de. Den utvecklingen motsätter sig 

biblioteken, för om många författare i framti-


Tomteskägget 

En novell av Jörgen Salmose 

den bara publiceras på läsplattor, så skulle ju 

deras verk inte vara tillgängliga för allmänheten. 

För biblioteken är det viktigt att såväl 

pappersböcker som läsplattor skall köpas in av 

biblioteken och finns till för alla att låna. 

I år åker jag till bok- och biblioteksmässan 

i Göteborg för tredje gången. Jag älskar att 

få träffa och se författarna. Höra dem berätta 

om sina böcker, sitta på seminarier och lyssna 

på debatterna. Några författare känner jag 

redan personligen och andra är nya för mig. 

Jag hoppas kunna presentera några av dem för 

besökarna på kulturföreningens författarträffar 

i vår. 

Text: Karen Salmose 

Det var första krigsvintern och 

vi hade flyttat från vår gård Gellerupholm 

till ett hus i Esbjerg på den danska 

västkusten. Huset hade egentligen inte 

det bästa läget, där det låg mitt emot 

stadens elverk. Huset var i tre våningar 

och högst upp på det platta taket hade 

tyska militärer placerat ett batteri med 

luftvärns kanoner, samt en stor strålkastare, 

som kunna belysa de plan, som flög 

över byggnaden. 

På natten, när brittiska Hurricanbombare 

var ute på jakt, besköts de med 

våldsam frenesi. Kanonsalvorna gjorde 

att allt löst i huset skakade. Hela familjen 

satt då i husets källare, för uppe haglade 

små järnbitar runt i luften. Det var delar 

från de i luften sprängda granaterna som 

singlade ner mot marken. Dagen efter var 

vi pojkar ute på gatan för att se vem som 

kunde finna det största splittret. Detta 

ägde rum i snitt ett par gångar i veckan, 

så efter hand hade mitt lager av granatsplitter 

blivit ganska stort. De största 

tog jag med till skolan dagen efter för att 

jämföra med skolkamraternas fynd; men 

det är inte detta denna novell skall handla 

om. 

Ännu hade det inte blivit några 

större brister i försörjningen av livsmedel. 

Tyskarna kontrollerade hela Västeuropa 

och kriget mot Sovjetunionen hade inte 

startat. Det var endast kaffe, te, kakao och 

socker som var ransonerat. Bensin fanns 

inte, så fordon med gengas hade börjat 

dyka upp på vägarna. Denna första krigsjul 

fattades inte så mycket på julbordet. 

Det var som vanligt stekt gås och dansk 

äppelkaka som dessert. Så skulle gåvorna 

delas ut, men vad jag fick i julklapp har 

jag inget minne av, trots att denna julafton 

skulle bli en av dem jag aldrig skulle 

glömma. 

I det vi kallade finrummet hade vi en 

klädd vacker julgran, som far hade hämtat 

hem 

från 

min 

moster 

Anna i hennes 

lilla skog utanför staden. Efter julklappsutdelningen 

skulle vi så dansa kring 

granen, som stod med sina brinnande 

stearinljus. Vår gamla dräng Frode var hos 

oss under julen och deltog i ringdansen. 

Jag hade blivit utsedd till tomte för att 

min lillebror Gunnar, som då var nio 

månader, skulle få se en jultomte. Det 

skulle bli hans första, men tyvärr också 

sista jul. 

Jag ville ha skägg till tomtemasken och 

hade därför av tjärjute tillverkat ett tomteskägg, 

som jag hade fäst utanpå masken. 

Ingen hade tänkt på att tjärjute var något 

av det mest brandfarliga man kunde ta i. 

Vid första dansen svängde mitt skägg 

in i ett av stearinljusen och blev på en 

sekund en brinnande fackla under mitt 

ansikte. Hela skägget brändes upp i ett 

nafs och jag hade svåra brännskador på 

hakan och runt munnen samt på yttersta 

nästippen. Det sved olidligt och min mor 

smorde in brännsåren med vaselin för att 

minska smärtan. 

Hela den julhelgen sved det i brännsåren 

och först när jag åter skulle till skolan 

efter nyår hade läkningen påbörjats. Nog 

minns jag julen 1940, då var jag åtta år 

gammal. Två månader senare dog min 

lillebror i lunginflammation endast elva 

månader gammal. Det var en djup förlust 

för hela familjen. 

”Tomteskägget” ingår i den andra boken med 

en serie noveller, som Jörgen Salmose håller på 

att skriva. 

Jörgen Salmose är konstnär och författare och 

bor i Röstånga i Skåne. Han har varit medlem 

i Sigtuna kulturförening sedan starten och 

gjort många utställningar i Sigtuna kommun.

58 Knep och knåp | SigtunaHem 

RÄTT- 

VISA 

FYR- 

VERK- 

ERI 

GAGA 

ÄR HAN- 

DEN SOM 

GUNGAR 

VAGGAN 

KAN DET PÅ MARIE 

BEBÅDELSEDAG 

KUTTRASJU 

LÄRAR- 

BEFATT- 

NING 

FÖR ÖRA 

MEN EJ 

ÖGA 

ORT 

I APU- 

LIEN 

REGEL 

TYNGER 

AXLAR 

SEGER- 

SYMBOL 

KORSORD – vinn 3 kilo kaffe 

TOTALT 

VAR 

11 295 

METER I 

NORGE 

HAR SIN 

KYCK- 

LING 

VATTEN 

FRÅN 

VÄXT 

FICK 

TOKIG 

ANKA 

PAD- 

RONE 

DRAG- 

NINGS- 

EFFEKT 

MÅNE 

SOM 

JESUS 

TIDSAD- 

VERB 

NÄSTAN 

ÄR 

SÄLLAN 

HELT 

KLANG- 

LÖS 

0SAMS 

FÅR 

TUNG- 

SINNE 

GÖPA 

SAK 

FÖR VISS 

CHARMÖR 

STÅR 

DEN SOM 

RÄCKER 

TILL 

VEGAN- 

PUDD- 

INGAR 

MESHED- 

LAND 

FÄSTE 

TRÖGARE 

TALAR 

TURK- 

SPRÅK I 

RYSSLAND 

UR- 

SINNE 

LAGUNA 

Konstruktör: Lena Holmlund © 

HÖLLS PÅ 

HALSTER 

DÅLIG 

BLYGT 

DE MED 

CASINO 

KOMMER 

ENLIGT 

SIMON 

KVÄLL 

FROSTEN- 

SONS 

NUMMER 

LÄKARE 

TJUT 

KORT- 

HÅRIG 

HUND 

LEKEN 

SKAKAR 

VÄNT- 

ADE 

GÖR VÄL 

VÄNNER 

UDDA 

UNIVER- 

SALMEDEL 

UPPHÖR 

TILL SLUT 

FINNS 

LÄMNADE 

MAROCKO 

GAMMUMS 

NAP- 

PATS 

GENUIN 

NORSK 

ÄVEN- 

TYRARE 

GÖR VE- 

RONIKA 

TILL SLUT 

I PÅVLIGT 

KUVERT- 

BRÖD 

BRORSON 

DEN 

SPRED 

KAOMA 

STELARE 

TROLL- 

GARN 

HISPANIA 

OPERER- 

AR VISS 

PIRAT 

HINNOR 

BÄRS 

BÄRS I 

SKREV 

ÄCKLET 

LYDDE JU 

UNDER SS 

Skicka lösningen senast den 15 februari till Glimten, SigtunaHem, Box 509, 

195 25 Märsta. Märk kuvertet ”Korsordet”. 

Namn: 

Adress: 

Telefon: 

STANNA 

GJORDE 

ZETTER- 

LUND 

JAGAR 

MITT 

I TOUR 

SÖNDAGS- 

SKOJARE 

PIGG 

PROST 

LÄGGER 

SKYTT 

VILL PORTA 

KOPPAR- 

SLAGARE 

SPÖK- 

LIK 

KAPTEN 

SOM 

BARN 

TEKNIK 

GULDLÄGE 

AVSATT- 

ES 2011 

TYCKA 

OM 

YTTER- 

LIGHETS- 

MAN 

GENOM- 

FÖRDE 

GODIVA 

DUELL- 

ERAR 

HAR 

LÅGT 

VÄRDE 

GREK- 

ISK 

RÖST 

KRÄVER 

EN DEL 

HÄST- 

KRAFT- 

ER 

GAS- 

& OLJE- 

FÄLT 

PROVINS 

I ÖSTRA 

BELGIEN 

GOT- 

LAND 

LEMUR- 

KRYSS 

2011 

Vinnare av korsordet i förra numret: 

Inga-Britt Rönnerstedt, Märsta • Linda Wall, Tingvalla 

• Kerstin Hellerstedt, Sigtuna • Lasse Juvas, 

Märsta • Britt-Louise Olovsson, Märsta • Vinnarna 

fick presentkort på RC Chocolate. Denna gång får 

fem vinnare 3 kg kaffe var.


Sudoku 

Varje Sudoku har en unik lösning som du kan nå logiskt utan att gissa. Sätt in 

siffror mellan 1 och 9 i de tomma rutorna. När du löst Sudokut ska varje rad, 

varje kolumn och varje 3x3 ruta innehålla endast en siffra av varje, dvs en 1:a, 

en 2:a, en 3:a osv. 

1. Lätt 2. Lätt 

9 3 5 

4 

2 

5 1 7 

2 5 3 9 7 1 8 

9 6 8 4 3 

4 8 2 7 6 

6 1 8 9 7 

5 1 2 4 3 

7 9 2 4 5 3 8 1 

3. Medel 4. Medelsvår 

4 

9 

6 2 8 

3 4 

9 

3 

2 

1 5 

4 2 

8 

Facit finns på SigtunaHems hemsida www.sigtunahem.se/losning 

1 

5 

6 

2 3 4 7 

3 5 2 

8 7 9 6 1 

4 5 9 

2 7 

7 5 9 8 1 6 4 3 

1 6 8 5 2 

9 8 5 3 6 1 4 

2 7 4 9 8 3 

3 

9 

5 

8 

6 

2 

1 

1 

9 

4 

2 

5 

8 

6 

5 

7 

4

Ett nytt bostadsområde håller på att växa fram i Övre 

Ekilla. Här kommer med tiden byggas både småhus och 

lägenheter. SigtunaHem kommer uppföra 96 lägenheter 

med hyresrätt just i början av området. 

Övre Ekilla – Märsta 

Projektet kommer rymma 40 yteffektiva ettor om 

cirka 36 kvadratmeter, 28 tvåor om 47 kvadratmeter, 

20 treor om endera 64 alternativt 67 kvadratmeter 

och åtta fyror om 80. Lägenheterna kommer fördelas 

på tre huskroppar i fyra våningar med putsad fasad. 

Samtliga med balkong eller uteplats. Till varje lägenhet 

hör ett förråd. Tvättstuga kommer uppföras i separat 

byggnad på gården. 

Intresserad 

Är du intresserad av lägenheter 

på Övre Ekilla. Registrera dig i 

IntresseBanken på www.sigtunahem.se. 

Håll dig sedan uppdaterad på vår hemsidan 

med löpande information om projektet. 

www.sigtunahem.se

Glimten 2012 nr 2.pdf - Sigtunahem

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?