Plantskola i norr - Hushållningssällskapet Rådgivning Nord
Plantskola i norr - Hushållningssällskapet Rådgivning Nord Plantskola i norr - Hushållningssällskapet Rådgivning Nord
1 Målområde, målgrupp och målsättning med projektet Projektet "Plantskola i Norr” har genomförts med hjälp av finansiering via EU-programmet Mål 1 Norra Norrland och omfattar insatsområde 4 samt stödjer utvecklingsplaner för åtgärd 4.5 "Landsbygdens utveckling". Projektet har genomförts inom Piteå, Luleå, Jokkmokks, Kalix, Haparanda, Överkalix och Övertorneå kommuner. Målgruppen har varit handelsträdgårdsföretag i Norrbotten intresserade av produktion av plantskoleväxter för ökad lönsamhet. Syftet med projektet har varit att ge ett antal handelsträdgårdsföretag incitament att starta egen produktion av klimatanpassade plantskoleväxter av hög kvalitet odlade på ett miljöriktigt sätt samt öka kunskapen och samverkan mellan de medverkande företagen. Målsättningen är stärkt konkurrenskraft och bättre ekonomiska förutsättningar åt handelsträdgårdar vilket ska leda till fler arbetstillfällen på sikt. 2 Bakgrund 2.1 Producerande plantskolor saknas I norra Norrland saknas i stort sett producerande plantskolor och därför finns heller ingen produktion av klimatanpassade träd, buskar och perenner. Enligt SCB (Trädgårdsräkningen 2000) produceras i Norrbotten prydnadsväxter på mindre än 0,3 ha av sammanlagt två företag. Den närmaste större producerade plantskolan i Sverige, Nordplant, ligger i Gävle men har största delen av sin produktion på Björkhaga Plantskola i Skåne. De handelsträdgårdsföretag som idag säljer träd, buskar och perenner i Norrbotten köper in allt sitt växtmaterial från sydsvenska eller mellaneuropeiska plantskolor. Vi är i norr därför helt hänvisade till ett sydsvenskt och mellaneuropeiskt urval av växter. 2.2 Ekonomiska förluster för samhället pga. dåliga växter Växtmaterial anpassat till sydligare klimat har ofta svårt att acklimatisera sig och övervintra i norr. Under de senaste 20 - 30 åren har också allt större problem uppstått just kring kvaliteten hos träd och buskar för prydnadsändamål i norra Sverige. Framförallt kritiseras egenskapen härdighet (klimat- och ljus-), men också vissa arters ökade känslighet för sjukdomar. Följden blir klimatskador, dålig tillväxt, utebliven eller reducerad blomning samt en stor andel döda eller halvdöda plantor som förfular vår livsmiljö. Detta medför ekonomiska förluster i form av investerat arbete och pengar. Något som årligen kostar bara kommunerna miljontals kronor. En studie som gjordes 1991 (Öberg, 1993) i tolv kommuner i norra Norrland visar att 20 – 40% av alla de ca 13 000 träd och 125 000 buskar som nyplanteras varje år dog hos berörda kommuner. Hur mycket som dör i hemträdgårdarna går inte att få fram, men det säljs mer växter till privata konsumenter än vad som används hos kommuner, landsting och bostadsföretag. Speciellt i dagsläget där ”trädgård” hela tiden ökar som fritidsintresse och där varje tidning, tv- och radiokanal med aktning har trädgård på agendan. 2.3 Bra växter har bevarats Fram till 1960-talets början fanns fortfarande att antal producerande plantskolor kvar i Norrbotten (Hushållningssällskapets plantskola i Sunderbyn, SJ:s plantskola i Boden) som på plats i länet drog upp ett stort sortiment av bra plantskoleväxter anpassade till klimatet. Ofta var ursprunget nordligt och en stor del av detta växtmaterial härstammade från Ryssland via Finland. Under slutet av 60-talet kom byggboomen runt de stora städerna i Syd- och 7
Mellansverige och det blev populärt att använda träd och buskar i massplanteringar. Detta avspeglade sig även i norr och massplanteringarna gjorde att priset på växterna måste pressas. Man började handla med de stora holländska och tyska plantskolorna i stället för att köpa lokalt. Detta ledde till att plantskolorna i norr inte kunde behålla lönsamheten. I mitten av 1970-talet hade de flesta av dessa försvunnit och tagit sitt stora sortiment av buskar och träd med sig i graven. Därmed försvann produktionen av träd, buskar, perenner för vårt klimat. Växtanvändare i norr – kommuner, byggnadsföretag m.fl. –började dock rätt snabbt uppmärksamma att en förändring skett hos det bassortiment av växter som användes i anläggningarna. I nyanlagda parker och grönområden började buskar och träd, t. ex. korallkornell, praktspirea, rosentry och vanlig syren, som använts utan problem under 40-50 års tid drabbas av frostskador och sjukdomar. Ett växtmaterial som tidigare ansetts robust och pålitligt kunde man inte längre lita på. Till det yttre var det identiskt med det man använt tidigare, dvs. samma arter, men genetiskt sett ett helt annat material utan den klimatanpassning som krävdes. De provenienser (klimatraser) av detta växtmaterial som man använt i norra Sverige från sekelskiftet och framåt gick inte att få tag i längre och man har sedan varit hänvisad till ett växtmaterial som har valts ut av plantskolor i Skåne och Mellaneuropa. Detta ledde 1980 till att SLU i Öjebyn och Umeå (dåvarande Avd. för Norrländsk Trädgårdsodling) startade ”Projekt återintroduktion” för att söka igen, samla in och bevara det gamla norrländska växtmaterialet (Krekula 1980, Thögersen 1984 och 1988) från gamla järnvägsparker, seminarieträdgårdar, gamla torp, från kommunala planteringar och från privata trädgårdar. Detta arbete bedrevs som intensivast under åren 1980-1982 och resulterade i ett par hundra insamlade och registrerade kloner, arter och sorter av träd och buskar. 2.4 Genbank i Öjebyn Växterna från Projekt återintroduktion finns i dag på Forskningsstationen i Öjebyn och går under benämningen ”Norrlandssortimentet”. Tillsammans med de gamla sortimenten från 1947 och framåt (Larsson 1980) och en stor mängd växter från övriga Skandinavien, Alaska och nordöstra Ryssland utgör de idag mer än 700 sorter, arter och kloner av gamla kulturväxter. En ovärderlig källa till förökningsmaterial av bra växter som har en given plats på marknaden. Det urvalsarbete som gjorts och de erfarenheter med klimatriktigt växtmaterial som utförts av forskningsstationer och arboreta i norra Sverige, måste bli känt och tillgängligt för handelsträdgårdar/plantskolor, privata och offentliga konsumenter samt planläggare. 2.5 Positivt för landsbygdens utveckling Under mer än ett sekel har det småskaliga jordbruket haft stor betydelse för sysselsättning och försörjning i Norrbottens inland. Samhällsutvecklingen de senaste 40 åren har i rask takt lett till att allt färre personer bereds arbete på landsbygden. Trots ett ökat trädgårdsintresse och ökad efterfrågan och konsumtion av fleråriga prydnadsväxter finns en mycket obetydlig verksamhet inom denna bransch. För att bidraga till att bibehålla ett öppet landskap i Norrbotten och till en positiv ekonomisk utveckling i dessa bygder skulle viss åkermark kunna nyttjas för produktion av plantskoleväxter först och främst för en hemmamarknad, men också som möjlig unik exportvara. En av växterna från ”Projekt återintroduktion”, praktspirean ’Norrbotten’, har blivit huvudsort i Norge pga. sin goda resistens mot svampsjukdomar, sin vinterhärdighet och sitt utomordentliga prydnadsvärde. 8
- Page 1 and 2: www.hush.se/bd Plantskola i norr El
- Page 4: Förord Projektet Plantskola i norr
- Page 10 and 11: 3 Genomförande och resultatet av a
- Page 12 and 13: forts Tabell 1. Dat. Namn/tagna fr
- Page 14 and 15: 3.4 Studieresa till Väster- och Ö
- Page 16 and 17: Hansskogs plantskola är mycket kva
- Page 18 and 19: Plantskolan har sex helårsanställ
- Page 20 and 21: lagras i kyl på plantskolan och le
- Page 22 and 23: • Hedlunds Handelsträdgård, Jok
- Page 24 and 25: Tjugo nya försäljningsprodukter,
- Page 26: svåra. Erfarenheten leder till att
1 Målområde, målgrupp och målsättning med projektet<br />
Projektet "<strong>Plantskola</strong> i Norr” har genomförts med hjälp av finansiering via EU-programmet<br />
Mål 1 Norra Norrland och omfattar insatsområde 4 samt stödjer utvecklingsplaner för åtgärd<br />
4.5 "Landsbygdens utveckling".<br />
Projektet har genomförts inom Piteå, Luleå, Jokkmokks, Kalix, Haparanda, Överkalix och<br />
Övertorneå kommuner. Målgruppen har varit handelsträdgårdsföretag i Norrbotten<br />
intresserade av produktion av plantskoleväxter för ökad lönsamhet.<br />
Syftet med projektet har varit att ge ett antal handelsträdgårdsföretag incitament att starta egen<br />
produktion av klimatanpassade plantskoleväxter av hög kvalitet odlade på ett miljöriktigt sätt<br />
samt öka kunskapen och samverkan mellan de medverkande företagen. Målsättningen är stärkt<br />
konkurrenskraft och bättre ekonomiska förutsättningar åt handelsträdgårdar vilket ska leda till<br />
fler arbetstillfällen på sikt.<br />
2 Bakgrund<br />
2.1 Producerande plantskolor saknas<br />
I <strong>norr</strong>a Norrland saknas i stort sett producerande plantskolor och därför finns heller ingen<br />
produktion av klimatanpassade träd, buskar och perenner. Enligt SCB (Trädgårdsräkningen<br />
2000) produceras i Norrbotten prydnadsväxter på mindre än 0,3 ha av sammanlagt två företag.<br />
Den närmaste större producerade plantskolan i Sverige, <strong>Nord</strong>plant, ligger i Gävle men har<br />
största delen av sin produktion på Björkhaga <strong>Plantskola</strong> i Skåne. De handelsträdgårdsföretag<br />
som idag säljer träd, buskar och perenner i Norrbotten köper in allt sitt växtmaterial från<br />
sydsvenska eller mellaneuropeiska plantskolor. Vi är i <strong>norr</strong> därför helt hänvisade till ett<br />
sydsvenskt och mellaneuropeiskt urval av växter.<br />
2.2 Ekonomiska förluster för samhället pga. dåliga växter<br />
Växtmaterial anpassat till sydligare klimat har ofta svårt att acklimatisera sig och övervintra i<br />
<strong>norr</strong>. Under de senaste 20 - 30 åren har också allt större problem uppstått just kring kvaliteten<br />
hos träd och buskar för prydnadsändamål i <strong>norr</strong>a Sverige. Framförallt kritiseras egenskapen<br />
härdighet (klimat- och ljus-), men också vissa arters ökade känslighet för sjukdomar. Följden<br />
blir klimatskador, dålig tillväxt, utebliven eller reducerad blomning samt en stor andel döda<br />
eller halvdöda plantor som förfular vår livsmiljö. Detta medför ekonomiska förluster i form av<br />
investerat arbete och pengar. Något som årligen kostar bara kommunerna miljontals kronor.<br />
En studie som gjordes 1991 (Öberg, 1993) i tolv kommuner i <strong>norr</strong>a Norrland visar att 20 –<br />
40% av alla de ca 13 000 träd och 125 000 buskar som nyplanteras varje år dog hos berörda<br />
kommuner. Hur mycket som dör i hemträdgårdarna går inte att få fram, men det säljs mer<br />
växter till privata konsumenter än vad som används hos kommuner, landsting och<br />
bostadsföretag. Speciellt i dagsläget där ”trädgård” hela tiden ökar som fritidsintresse och där<br />
varje tidning, tv- och radiokanal med aktning har trädgård på agendan.<br />
2.3 Bra växter har bevarats<br />
Fram till 1960-talets början fanns fortfarande att antal producerande plantskolor kvar i<br />
Norrbotten (Hushållningssällskapets plantskola i Sunderbyn, SJ:s plantskola i Boden) som på<br />
plats i länet drog upp ett stort sortiment av bra plantskoleväxter anpassade till klimatet. Ofta<br />
var ursprunget nordligt och en stor del av detta växtmaterial härstammade från Ryssland via<br />
Finland. Under slutet av 60-talet kom byggboomen runt de stora städerna i Syd- och<br />
7
Change language