Plantskola i norr - Hushållningssällskapet Rådgivning Nord

www.hush.se/bd
Plantskola i norr
Elisabeth Öberg

Slutrapport
Plantskola i Norr
Elisabeth Öberg
Hushållningssällskapet i Norrbotten
Adress: Köpmangatan 2, 972 38 Luleå
Tel: 0920-24 4180 (vxl), 0911-607 50 (Trädgårdsförsöksstationen)
E-mail: elisabeth.oberg@hush.se
Omslagsbild: Vy över Hansskogs plantskola i Rödånäs vid Vindelälven Foto: Elisabeth Öberg 2006.

Förord
Projektet Plantskola i norr har kunnat genomföras med hjälp av finansiering från EU:s
strukturfond Mål 1 Norra Norrland, Länsstyrelsen i Norrbotten, Längmanska företagarfonden
och Hushållningssällskapet i Norrbotten.
Vi vill rikta ett stort tack till projektets finansiärer samt till de elva handelsträdgårdarna som
deltagit i projektet: Astrant Plant, Piteå; Bryggmans Handelsträdgård, Piteå; Norraback
trädgård, Piteå; Hedlunds Handelsträdgård, Jokkmokk; Smedsbyns blommor och grönt, Luleå;
Björsby Handelsträdgård, Luleå; Granåns Handelsträdgård, Kalix; Henrikssons trädgård,
Överkalix; Karungi Handelsträdgård, Haparanda; Thornbergs trädgård, Haparanda och
Hietalas Handelsträdgård, Övertorneå.
Ett särskilt tack riktas till en av deltagarna, Katarina Larsson, Smedsbyns blommor och grönt.
Hon har under sin utbildning, KY – Trädgård vid Mälardalens Folkhögskola, gjort ett
specialarbete Härdiga buskar för norra Sverige där många av växterna i projektet beskrivits.
Beskrivningar som projektledaren haft stor nytta av vid framställning av informationsmaterial
och skyltar.
3

Innehåll
1 Målområde, målgrupp och målsättning med projektet _________________ 7
2 Bakgrund ______________________________________________________ 7
2.1 Producerande plantskolor saknas____________________________________ 7
2.2 Ekonomiska förluster för samhället pga. dåliga växter ___________________ 7
2.3 Bra växter har bevarats_____________________________________________ 7
2.4 Genbank i Öjebyn _________________________________________________ 8
2.5 Positivt för landsbygdens utveckling _________________________________ 8
3 Genomförande och resultatet av aktiviteterna i projektet _______________ 9
3.1 Produktion av moderplantor och plantor till demoodlingarna _____________ 9
3.2 Anläggning av moderplantfält och demonstrationsodlingar _____________ 11
3.3 Fältvandringar för deltagarna. ______________________________________ 12
3.4 Studieresa till Väster- och Österbotten _______________________________ 13
3.4.1 Hansskogs plantskola – frilandsproduktion av vedartade plantskoleväxter _________________ 13
3.4.2 Blomqvists Plantskola, Lepplax – krukodling av fruktträd och vedartade plantskoleväxter ____ 16
3.4.3 Aspegrens trädgård och Skolparken, Jakobstad ______________________________________ 19
3.4.4 Arboretum Norr, Umeå ________________________________________________________ 20
3.5 Nätverk _________________________________________________________ 20
3.6 Informationsspridning till allmänheten _______________________________ 21
3.7 Framställning av skyltar och produktblad ____________________________ 22
3.8 Seminarier ______________________________________________________ 22
4 Resultat_______________________________________________________ 22
4.1 Indikatorer ______________________________________________________ 22
4.2 Horisontella kriterier ______________________________________________ 23
4.2.1 Ökad jämställdhet_____________________________________________________________ 23
4.2.2 Bättre miljö__________________________________________________________________ 23
4.3 Övriga långsiktiga effekter _________________________________________ 24
5 Litteratur ______________________________________________________ 25
6 Bilagor _______________________________________________________ 27
5

1 Målområde, målgrupp och målsättning med projektet
Projektet "Plantskola i Norr” har genomförts med hjälp av finansiering via EU-programmet
Mål 1 Norra Norrland och omfattar insatsområde 4 samt stödjer utvecklingsplaner för åtgärd
4.5 "Landsbygdens utveckling".
Projektet har genomförts inom Piteå, Luleå, Jokkmokks, Kalix, Haparanda, Överkalix och
Övertorneå kommuner. Målgruppen har varit handelsträdgårdsföretag i Norrbotten
intresserade av produktion av plantskoleväxter för ökad lönsamhet.
Syftet med projektet har varit att ge ett antal handelsträdgårdsföretag incitament att starta egen
produktion av klimatanpassade plantskoleväxter av hög kvalitet odlade på ett miljöriktigt sätt
samt öka kunskapen och samverkan mellan de medverkande företagen. Målsättningen är stärkt
konkurrenskraft och bättre ekonomiska förutsättningar åt handelsträdgårdar vilket ska leda till
fler arbetstillfällen på sikt.
2 Bakgrund
2.1 Producerande plantskolor saknas
I norra Norrland saknas i stort sett producerande plantskolor och därför finns heller ingen
produktion av klimatanpassade träd, buskar och perenner. Enligt SCB (Trädgårdsräkningen
2000) produceras i Norrbotten prydnadsväxter på mindre än 0,3 ha av sammanlagt två företag.
Den närmaste större producerade plantskolan i Sverige, Nordplant, ligger i Gävle men har
största delen av sin produktion på Björkhaga Plantskola i Skåne. De handelsträdgårdsföretag
som idag säljer träd, buskar och perenner i Norrbotten köper in allt sitt växtmaterial från
sydsvenska eller mellaneuropeiska plantskolor. Vi är i norr därför helt hänvisade till ett
sydsvenskt och mellaneuropeiskt urval av växter.
2.2 Ekonomiska förluster för samhället pga. dåliga växter
Växtmaterial anpassat till sydligare klimat har ofta svårt att acklimatisera sig och övervintra i
norr. Under de senaste 20 - 30 åren har också allt större problem uppstått just kring kvaliteten
hos träd och buskar för prydnadsändamål i norra Sverige. Framförallt kritiseras egenskapen
härdighet (klimat- och ljus-), men också vissa arters ökade känslighet för sjukdomar. Följden
blir klimatskador, dålig tillväxt, utebliven eller reducerad blomning samt en stor andel döda
eller halvdöda plantor som förfular vår livsmiljö. Detta medför ekonomiska förluster i form av
investerat arbete och pengar. Något som årligen kostar bara kommunerna miljontals kronor.
En studie som gjordes 1991 (Öberg, 1993) i tolv kommuner i norra Norrland visar att 20 –
40% av alla de ca 13 000 träd och 125 000 buskar som nyplanteras varje år dog hos berörda
kommuner. Hur mycket som dör i hemträdgårdarna går inte att få fram, men det säljs mer
växter till privata konsumenter än vad som används hos kommuner, landsting och
bostadsföretag. Speciellt i dagsläget där ”trädgård” hela tiden ökar som fritidsintresse och där
varje tidning, tv- och radiokanal med aktning har trädgård på agendan.
2.3 Bra växter har bevarats
Fram till 1960-talets början fanns fortfarande att antal producerande plantskolor kvar i
Norrbotten (Hushållningssällskapets plantskola i Sunderbyn, SJ:s plantskola i Boden) som på
plats i länet drog upp ett stort sortiment av bra plantskoleväxter anpassade till klimatet. Ofta
var ursprunget nordligt och en stor del av detta växtmaterial härstammade från Ryssland via
Finland. Under slutet av 60-talet kom byggboomen runt de stora städerna i Syd- och
7

Mellansverige och det blev populärt att använda träd och buskar i massplanteringar. Detta
avspeglade sig även i norr och massplanteringarna gjorde att priset på växterna måste pressas.
Man började handla med de stora holländska och tyska plantskolorna i stället för att köpa
lokalt. Detta ledde till att plantskolorna i norr inte kunde behålla lönsamheten. I mitten av
1970-talet hade de flesta av dessa försvunnit och tagit sitt stora sortiment av buskar och träd
med sig i graven. Därmed försvann produktionen av träd, buskar, perenner för vårt klimat.
Växtanvändare i norr – kommuner, byggnadsföretag m.fl. –började dock rätt snabbt
uppmärksamma att en förändring skett hos det bassortiment av växter som användes i
anläggningarna. I nyanlagda parker och grönområden började buskar och träd, t. ex.
korallkornell, praktspirea, rosentry och vanlig syren, som använts utan problem under 40-50
års tid drabbas av frostskador och sjukdomar. Ett växtmaterial som tidigare ansetts robust och
pålitligt kunde man inte längre lita på. Till det yttre var det identiskt med det man använt
tidigare, dvs. samma arter, men genetiskt sett ett helt annat material utan den klimatanpassning
som krävdes. De provenienser (klimatraser) av detta växtmaterial som man använt i norra
Sverige från sekelskiftet och framåt gick inte att få tag i längre och man har sedan varit
hänvisad till ett växtmaterial som har valts ut av plantskolor i Skåne och Mellaneuropa. Detta
ledde 1980 till att SLU i Öjebyn och Umeå (dåvarande Avd. för Norrländsk Trädgårdsodling)
startade ”Projekt återintroduktion” för att söka igen, samla in och bevara det gamla
norrländska växtmaterialet (Krekula 1980, Thögersen 1984 och 1988) från gamla
järnvägsparker, seminarieträdgårdar, gamla torp, från kommunala planteringar och från privata
trädgårdar. Detta arbete bedrevs som intensivast under åren 1980-1982 och resulterade i ett par
hundra insamlade och registrerade kloner, arter och sorter av träd och buskar.
2.4 Genbank i Öjebyn
Växterna från Projekt återintroduktion finns i dag på Forskningsstationen i Öjebyn och går
under benämningen ”Norrlandssortimentet”. Tillsammans med de gamla sortimenten från
1947 och framåt (Larsson 1980) och en stor mängd växter från övriga Skandinavien, Alaska
och nordöstra Ryssland utgör de idag mer än 700 sorter, arter och kloner av gamla
kulturväxter. En ovärderlig källa till förökningsmaterial av bra växter som har en given plats
på marknaden. Det urvalsarbete som gjorts och de erfarenheter med klimatriktigt växtmaterial
som utförts av forskningsstationer och arboreta i norra Sverige, måste bli känt och tillgängligt
för handelsträdgårdar/plantskolor, privata och offentliga konsumenter samt planläggare.
2.5 Positivt för landsbygdens utveckling
Under mer än ett sekel har det småskaliga jordbruket haft stor betydelse för sysselsättning och
försörjning i Norrbottens inland. Samhällsutvecklingen de senaste 40 åren har i rask takt lett
till att allt färre personer bereds arbete på landsbygden. Trots ett ökat trädgårdsintresse och
ökad efterfrågan och konsumtion av fleråriga prydnadsväxter finns en mycket obetydlig
verksamhet inom denna bransch. För att bidraga till att bibehålla ett öppet landskap i
Norrbotten och till en positiv ekonomisk utveckling i dessa bygder skulle viss åkermark kunna
nyttjas för produktion av plantskoleväxter först och främst för en hemmamarknad, men också
som möjlig unik exportvara. En av växterna från ”Projekt återintroduktion”, praktspirean
’Norrbotten’, har blivit huvudsort i Norge pga. sin goda resistens mot svampsjukdomar, sin
vinterhärdighet och sitt utomordentliga prydnadsvärde.
8

3 Genomförande och resultatet av aktiviteterna i projektet
3.1 Produktion av moderplantor och plantor till demoodlingarna
Vi den första träffen med företagen presenterades ett 40-tal olika växter som kunde vara av
intresse för projektet (se bilaga 10 ). Från denna lista uppmanades deltagarna att välja ut 20 -
25 favoriter som skulle ligga till grund för urvalet av produkter. Men redan i januari 2006
såddes de första fröna av ett antal arter av buskar som vi själva bedömde som intressanta.
Sådderna stratifierades (förbehandlades) i kyllager under 4 månader innan de togs ut för
groning. I slutet av mars togs de första sticklingarna av ett antal Salix- och Ribes-arter.
Sticklingarna rotades i krukor och planterades sommaren 2006 ut som moderplantor i Öjebyn.
Under slutet av juni 2006
påbörjades sticklingsförökning
med sommarsticklingar av
övriga växter. Vid diskussioner
med deltagarna framkom att
man var intresserad av fler
växter än ”bara” 20 arter och
sorter. Under sista veckan i juni
och första veckan i juli togs
därför sticklingar av 57
sorter/arter (tabell 1), 50 - 100
sticklingar per sort/art beroende
på tillgång. Sommarsticklingarna
rotades i växthus
med hjälp av dimförökning.
Under oktober bars sticklingarna
ut till bänkgården för
avhärdning. En inventering
gjordes samtidigt av de växter
som fröförökats under våren och
sommaren.
Under maj månad 2007
krukades samtliga överlevande
sticklingar/fröplantor in, ca 40
sorter, som övervintrats ute i
bänkgården (tabell 1.)
Det blev allt mellan 0 och 80
plantor/sort beroende på tillgång
Bild 1. Dimförökning i gamla växthuset i Öjebyn. Nyrotade
sommarsticklingar i växthuset i Öjebyn.
på modermaterial, rotningsprocent och övervintring. Plantorna fick stå i växthus tills
frostrisken var över i början av juni då de ställdes ut för avhärdning. Av dessa plantor har de
20 utvalda sorterna, 2 plantor av varje, skickats ut till handelsträdgårdarna som
demonstrations- och moderplantor (tabell 1, bilaga 1). En del av växterna har använts i Öjebyn
till komplettering av moderplantskolan.
I slutet av juni 2007 kunde ytterligare en omgång sommarsticklingar av de utvalda buskarna
tas p g a projektets förlängning till 2007 11 30. Vi räknar med att kruka in och erbjuda dessa
buskar till projektdeltagarna våren/försommaren 2008.
9

Tabell 1. Sticklingar tagna 2006 och inkrukade våren 2007 samt levererade.
Dat. Namn/tagna från
Inkrukade
2007 (st)
Leverans
2007 (st)
26.6 Aronia melanocarpa 'Kursk'/Öjebyn 70 22
28.6 Actinidia kolomikta, Chanbai Shan-90 (hane) 6 0
28.6 Actinidia kolomikta, Chanbai Shan-90 (hona) 9 0
27.6 Cornus alba v. sibirica 'Luleå'/Öjebyn 20 11
5.7 Corylus cornuta (386)/Arb. Norr 0 0
26.6 Lonicera caerulea 'Jörgen'/Wickman 43 22
28.6 Lonicera chamissoi/Kamtjatka 1993 12 11
5.7 Lonicera gibbiflora (longipes-typ)/ BIN, St.
0 0
Peterburg vacker blomn.
5.7 Lonicera gibbiflora, bredbladig 0 0
26.6 Lonicera involucrata 'Baggböle'/ 21 22
26.6 Lonicera involucrata 'Lycksele'/Öjebyn 64 22
26.6 Lonicera involucrata 'Malmberget'/Öjebyn 22 22
5.7 Lonicera tatarica ’Lutea’(gulfruktig)/Öjebyn 15 0
26.6 Lonicera x xylostoides 'Clavey's Dwarf' 35 22
28.6 Potentilla fruticosa/Alaska(2059) 15 11
27.6 Potentilla fruticosa 'Micranda'/Öjebyn 36 22
27.6 Prunus padus 'Colorata'/Öjebyn 67 22
27.6 Prunus padus 'Laila'/Öjebyn 67 22
4.7 Ribes laxiflorum/Alaska 1988 13 11
4.7 Rosa "Margareta Gabrielsson'/Obbola 11 11
4.7 Rosa ’Frösörosen’ /Öjebyn 6 0
4.7 Rosa ’Totenviksrosen’ /Öjebyn 0 0
4.7 Rosa gallica 'Splendens', Valamorosen/Öjebyn 26 22
4.7 Rosa glauca 'Nova'/Öjebyn 11 0
4.7 Rosa 'Huldra'/Öjebyn 4 0
5.7 Rosa koreana/Chanbai Shan 5 0
28.6 Rosa majalis ’Tornedal’/Öjebyn 93 22
4.7 Rosa 'Monte Casino'/ Öjebyn (fel namn) 6 0
4.7 Rosa 'Namdalsrosa'/Öjebyn 0 0
28.6 Rosa pimpinellifolia "Allan Karlssons
76 22
gula"/Arb.N.
5.7 Rosa pimpinellifolia "E. Nilssons Grandiflora" 0 0
(ej pimp.) Arb. Norr
28.6 Rosa pimpinellifolia ’Plena’/Öjebyn 40 0
4.7 Rosa 'Poppius'/Öjebyn 11 11
27.6 Rosa rugosa ’Blance double de Coubert’/Öjebyn 4 0
27.6 Rosa sp. 'Örträsk'/Öjebyn 36 22
27.6 Salix alba 'Sericea'/Öjebyn 34 22
27.6 Salix lanata 'Gieravardo'/Öjebyn 0 0
april Salix pyrolifolia/Kemi älv 80 22
28.6 Salix sp. 'Bräkkavide'/Öjebyn 0 0
april Salix triandra/Tornedalen 80 22
april Salix viminalis 'Katrin'/Öjebyn 80 22
28.6 Sambucus nigra/Badhusparken Piteå 34 22
26.6 Syringa josikaea 'Måttsund'/Öjebyn 71 22
4.7 Syringa reflexa, Skellefteå/Arb. Norr 0 0
10

forts Tabell 1.
Dat. Namn/tagna från
Inkrukade
2007
Leverans
2007
28.6 Syringa reticulata ’Söråker’/Öjebyn 19 11
5.7 Syringa villosa 'Extrema'/ E. Nilsson 0 0
28.6 Syringa villosa/Öjebyn 3 0
5.7 Syringa wolfii/BIN, St. Peterburg 0 0
28.6 Syringa vulgaris (blålila)/Öjebyn 0 0
29.6 Syringa vulgaris (vitblommande)/ Öjebyn 1 0
5.7 Syringa x josiflexa 'Bellicent'/E.Nilsson Ås 0 0
26.6 Syringa x prestoniae 'Elinor'/E.Nilsson Ås 0 0
5.7 Vibunum opulus 'Åmyran'/ Arb. Norr 27 22
5.7 Viburnum burejaeticum (617)/Arb. Norr 0 0
26.6 Viburnum opulus 'Strömsund'/ Öjebyn 85 22
5.7 Viburnum prunifolium/(921)/ Arb. Norr 0 0
3.2 Anläggning av moderplantfält och demonstrationsodlingar
Under slutet av maj månad 2006
påbörjades anläggandet av ett
moderfält i Öjebyn. För att
begränsa skötselbehovet har
moderplantskolan anlagts på
markväv (Fibertex) som
förhindrar ogrästillväxt. Mellan
raderna har gräs såtts in. Under
juni månad planterades 30 sorter
ut, 10 plantor av varje, som vi
redan hade förökat under 2001 –
2003. Resten av moderplantorna
förökades våren och sommaren
2006 (tabell 1). Under mitten av
juni månad 2007 planterades de
resterande 25 sorter ut, som
sticklings- och fröförökats under
2006.
Under sommaren och hösten
2006 och sommaren 2007 har
moderfältet ogräsrensats vid ett
flertal tillfällen samt bevattnats
pga. av den extrema torkan under
sommaren 2006. Gräsbanorna
mellan raderna har klippts med
gräsklippare. Fältet har
vintertäckts med en fiberväv
för att förbättra övervintringsförhållandena
för växterna.
Bild 2. Nyetablerat moderfält i Öjebyn sommaren 2007
11

Av rent förökningstekniska skäl levererades inga plantor till demonstrationsodlingarna ute hos
handelsträdgårdarna under 2006. I vårt klimat är vårplantering att föredra. Speciellt försiktig
får man vara med nyrotade sticklingar, som inte har tillräckligt med energi i rot och ved för att
klara en omskolning och utplantering på hösten. Hösten 2006 skickades markväven till
demonstrationsodlingarna ut. Detta för att väven skulle kunna läggas ut redan på hösten för att
rationalisera arbetet. I samband med nätverksträff och fältvandring i Öjebyn den 27 juni 2007
levererades plantorna till deltagarna (tabell 1). Till de handelsträdgårdar som inte hade
möjlighet att delta, kördes plantorna ut under början av juli månad. Under augusti och
september har demonstrationsodlingar etablerats hos deltagarna.
Bild 3. Sticklingsförökade plantor färdiga för leverans från Hushållningssällskapets trädgårdsförsöksstation
i Öjebyn
3.3 Fältvandringar för deltagarna.
Den 14 augusti 2006 och den 27 juni 2007 genomfördes två visningar riktade till de
deltagande handelsträdgårdarna (bilaga 2 och 3). De uppvuxna exemplaren av de träd och
buskar som förökas inom projektet visades och deltagarna fick veta lite om historien bakom
växterna, dess ursprung mm. Även förökningsmetod och utrustning för detta förevisades. Vid
visningen 2007 stod de flesta blommande buskar i full blom. Totalt deltog 16 personer från de
deltagande trädgårdarna vid visningarna (bilaga 4, 5).
12

3.4 Studieresa till Väster- och Österbotten
Den 6 – 8 september, 2006 åkte 10 av projektdeltagarna (bilaga 6) på en studieresa
tillsammans med projektledaren för att besöka två producerande mindre plantskolor. En
frilandsproduktion i Norrby och Rödånäs utanför Umeå och en krukodling i Österbotten i
Lepplax utanför Jakobstad, Finland. Båda plantskolorna har varit aktiva i nästan 30 år och
besitter enormt med kunskap. Man hann också med att besöka den historiska parken
Aspegrens trädgård och den botaniskt intressanta Skolträdgården i Jakobstad samt Arboretum
Norr i Umeå.
3.4.1Hansskogs plantskola – frilandsproduktion av vedartade plantskoleväxter
Färden gick från Öjebyn söderut mot Umeå på förmiddagen den 6 september. Efter
lunchuppehåll i Burträsk fortsatte vi till det första besöksmålet: Hansskogs Plantskola i Norrby
och Rödånäs. Bengt Hansskog visar själv sin frilandsproduktion i Rödåsel och berättar om sin
plantskola.
Bengt Hansskog har arbetat med plantskoleproduktion i nästan 30 år, först som anställd i
Jonsons Plantskola i Umeå och sedan 1979 i eget företag tillsammans med sin fru Sonja.
Under högsäsong, april-oktober, har man fem säsongsanställda. Man producerar
idag växter på 1,5 hektar.
Bild 4. Bengt Hansskog beskriver sin frilandsproduktion av buskar i Rödånäs för deltagarna i
studieresan.
Bengt odlar hela bassortimentet på friland t.ex. häggmispelarterna Amelanchier spicata och
Amelanchier alnifolia, svart aronia, blåtry, måbär, ölandstok, björkspirea mm. Han förökar
buskar och träd enbart för egen försäljning. Företaget har ett försäljningsställe i byn Norrby
13

och ett på Teg i centrala Umeå. Cirka 40 % av växterna man säljer kommer från egen
produktion, från stickling till salufärdig buske/träd. En del av bassortimentet köps in som
småplantor och dras upp till salufärdig vara på plats. Alla egenproducerade buskar förökas
med sticklingar som får stå kvar 1-2 år på förökningsbädden innan utsättning i plantskolan.
Bild 5. Frilandsproduktion i Rödånäs av björkspirea ’Tor’ (närmast), blåtry ’Kirke’,
ölandstok ’Fridhem’, Hansskogs Plantskola.
Vissa arter som växer förhållandevis långsamt omplanteras och får växa vidare i 1-2 år extra
t.ex. olvon, Viburmnum opulus och ungersk syren, Syringa josikaea. Plantorna som säljs är
alltså 3 till 5 år gamla. Sedan står plantan och tillväxer 1-2 år på fält.
14
Bild 6. Långsamväxande arter, här ungersk syren ’Norrby’, omplanteras och får växa
vidare i 1 – 2 år extra.

Hansskogs plantskola är mycket kvalitetsinriktad och satsar på hög kvalitet framför stor och
snabb produktion. Enligt Bengt är hög kvalitet det enda som vi i norra Sverige kan konkurrera
med. Han ser också en svängning mot yngre och yngre, hårt drivna plantor med dåligt
rotsystem. Kunden efterfrågar dock större och större plantor av hög kvalitet och det är då ännu
viktigare att plantan har ett bra rotsystem och är fullrotad. Innan försäljning till kund så
planteras busken i kruka med gödslad torvmull. Man har ingen egen förökning av fruktträd,
rabattrosor och klätterväxter. Dessa köps in söderifrån. För att erbjuda kunderna bästa kvalitet
sorteras alla inköpta växter noggrant.
Det är mycket viktigt att man får tag i bra mark när man håller på med förökning och
uppdragning av plantskoleväxter. Den ska vara väldränerad, gärna lätt jord (sand) så kallad
potatisjord, som ger ett bra och välförgrenat rotsystem och den måste vara fri från rotogräs när
man börjar plantera ut. Grundgödsling sker med stallgödsel (nöt), lite hönsgödsel och
kompletteras med handelsgödsel (NPK 11.5.18). Väldränerad, lätt jord och väl balanserad
gödsling är viktigt för att växterna ska invintra (avmogna) i tid på hösten vilket är a och o för
övervintringsresultatet när man odlar i ett hårt klimat. Bara de härdigaste plantorna överlever
klimatets hårda utgallring och når salufärdigt stadium.
En säsong kan se ut enligt följande:
Det mesta av växtmaterialet sticklingsförökas med vinter- (vedartade) eller sommarsticklingar
(örtartade) beroende på arbetsbelastning. Stickning sker på bädd direkt i fält.
Bild 7. Förökningsbädd i fält. Sommarsticklingar tagna och
stuckna mellan 4 och 20 juli. Sticklingarna får stå kvar 1-2 år på
bädden.
15

Vedartade sticklingar tas tidigt på våren innan knoppsprickningen och sticks direkt i marken
just när tjälen börjat släppa. Örtartade sticklingar tas mellan 4 och 20 juli beroende på
växtslag. Bädden täcks efter stickning med mjölkvit plast. Rotning tar ca 4 veckor. Vissa
växtslag är svårare att föröka med vedartade sticklingar, t.ex. Syringa.
Sticklingarna står 1-2 år på bädden och skärs loss med en bäddskärare (”osthyvel”) på hösten.
I oktober tas färdigvuxna buskar och tvååriga buskar upp med en tvåradig upptagare med
skakverk. Två personer går bakom och efterskakar och packar. Buskarna läggs sedan in i
kyllager. Det är viktigt att buskarna har hunnit avmogna innan inlagringen. I kylen förvaras
buskarna liggande i trähäckar med plastpåse runt för att minska avdunstning och uttorkning.
Under vintern sorteras sticklingar och buskar i kylen. En viss del blir 1: a kvalitet som ska
krukas in till våren, 2: a kvalitet säljs antingen som häckkvalitet eller sätts ut på fält till våren
för ett års ytterligare tillväxt. Två personer arbetar hela vintern med sortering och med att
förbereda nästa säsong. När säsongen börjar krukar man in det som ska säljas till hösten.
Buskar som ska sättas ut igen på fält för tillväxt klipps direkt ner till 10 cm. Även roten
beskärs till ca 10 cm. Buskarna planteras sedan ut med en planteringsmaskin, en Accord, lite
djupare än de stått tidigare. Nästa vår klipps buskarna ner till 5-7 cm ovan mark för att bli
välförgrenade. Klippning sker med slåtterbalk eller eldriven häcksax.
Hansskogs Plantskola har flera egna, unika, sorter vilket upplevs positivt av kunderna. Man
förökar bara upp små serier, lite i underkant, eftersom allt ska säljas.
3.4.2Blomqvists Plantskola, Lepplax – krukodling av fruktträd och vedartade
plantskoleväxter
Efter båtfärd över Kvarken och övernattning i Vasa åker vi torsdag morgon till Blomqvists
Plantskola i Lepplax utanför Jakobsstad. Leif Blomqvist visar själv sin krukodling av
prydnadsväxter och fruktträd.
16
Bild 8. Leif Blomqvist berättar om sin krukodling av träd, fruktträd och buskar. Här i den
egna växtbutiken i Lepplax utanför Jakobstad i Österbotten, Finland.

Plantskolan har sex helårsanställda och ca 35 säsongsanställda. Redan 1 januari börjar man
med att ympa äppelträd. En liten del av växterna säljs direkt från plantskolan, men den största
delen av produktionen säljs i parti till handelsträdgårdar och växtmarknader. En viss del säljs
också på postorder. Under hösten har man torgförsäljning i närområdet. Alla fruktträd, 160
olika sorter, förädlas på plats genom ympning. Man ympar även en del prydnadsträd.
Buskarna dras upp från rotade sticklingar som man köper färdiga från olika
småplantproducenter. Man har ingen egen förökning av barrväxter.
Fruktträdsproduktionen
Äpplen ympas vanligen på fröstammar av Antonovka. Viss dels ympas på B9, en svagväxande
grundstam som inte passar klimatet i Jakobstad riktigt. Träd ympade på B9 fodrar bevattning,
mycket skötsel och ordentlig uppbindning eftersom rotsystemet är svagt. Tillväxten är ungefär
40 % jämfört med Antonovka. Man ympar ca 16 000 fruktträd/år. Alla som arbetar med
ympning är utbildade trädgårdsmästare. Fruktträden planteras sedan i påsar och dras upp i
växthus.
Bild 9. Första året sker fruktträdsproduktionen i växthus. Äppelsorterna ympas vanligen på fröstam av
Antonovka, men även den svagväxande grundstammen B9 används.
I november toppas träden och körs in i kyllager (- 0,5°C och 90 % luftfuktighet). Blomqvist
använder en torv-sandblandning enligt eget recept (ca 20-25 % sand + torv med
långtidsgödseln Osmocote eller Nutricote + NPK) som Kekkilä blandar till åt honom och
levererar. Man satsar på lite större krukstorlek för att träden ska få ett riktigt bra rotsystem.
Bevattning i växthuset sker med dyser som går 1 minut en gång i timmen när plantorna är
unga. Stora plantor får ½ - 1 timmes dysning per gång. Vattnet, 30 m 3 /timme, tas från
17

Larsmosjön som ligger 3 km bort. Anläggningen förser även krukodlingens ramper och dropp
med vatten. Andra året krukar man in fruktträden i 2-liters påsar.
Bild 10 och 11. Första året sker fruktträdsproduktionen i växthus (vänster bild). År två krukar man om
träden och de placeras utomhus i en krukgård på en bädd av grus täckt med mypex (höger bild).
De får sedan växa vidare utomhus i 1 – 2 säsonger, med ett droppställe till varje på en
grusbädd täckt med mypex. En varm dag kan avdunstningen från krukan vara 20 mm.
Krukodling av prydnadsbuskar
Under våren köper man in rotade sticklingar från olika småplantproducenter. De krukas in och
dras upp till salufärdig storlek. Kanadensiska buskrosor köps t.ex. som rotade sticklingar
direkt från Kanada. Man har en inkrukningshall med krukmaskin i anslutning till kyllagret för
att inkrukningen skall gå snabbt på våren. Krukodlingen omfattar 7500 m 2 effektiv odlingsyta
och består av tre 25 meter breda och 100 meter långa fält med tre bevattningsramper som går
fram och tillbaka över odlingen. Ett problem är att alla växter oavsett artspecifikt behov får
lika mycket vatten. Man försöker styra detta med krukstorlek i stället. Större krukor åt mer
vattenkrävande växter. Man har byggt en ny jordkällare på 450 m 2 där man kan stapla 3 pallar
med växter på höjden. Buskarna förvaras omkullvälta utomhus med fiberduk över. Sork kan
vara problem så man måste ha sorkfällor i lagret (plaströr med sorkgift i mitten för att hindra
katter att komma åt giftet).
En viss del av buskkörsbären ympas, men största delen är mikroplantor (in vitro-förökade),
som köps in och dras upp på egen rot. Även vindruvor köps in som mikroplantor. Det tar ca
två år innan de är säljbara. Idag mikroförökas plantor till några av plantskolorna i norra
Finland av Uleåborgs Universitet (Botaniska trädgården). Priset på mikroplantorna varierar
från 0,5 euro till 1,20 euro/st. En del av växterna säljs redan på hösten men det mesta
18

lagras i kyl på plantskolan och levereras på våren. I kylen sorteras träden. De mindre får växa
till ytterligare ett år.
Bild 12. Krukodling av buskar. Bevattningsrampen är 25 m och är en av tre som
bevattnar den 100 m långa krukgården.
3.4.3Aspegrens trädgård och Skolparken, Jakobstad
Därefter bär det av till Aspegrens historiska trädgård i Jakobstad där vi tittar på gamla
intressanta växter. Den lilla trädgården med två terrasser och stenmurar söder om mangården
anlades 1758. Den stora trädgården öster om mangården byggdes 1760-1768. Stenladugården
blev färdig 1776 och var på sin tid en av de ståtligaste i Finland.
Bild 13. Vy över Aspegrens historiska trädgård i Jakobstad, med lusthuset till
höger och orangeriet i bakgrunden till vänster.
19

Aspegrens trädgård har återuppbyggts till en nyttoträdgård med för 1700-talet tidstypiska
växter men också till en trädgård med dagens upplysningsverksamhet. I trädgården följs
naturenliga odlingsmetoder som bidrar till den biologiska mångfalden. Deltagarna fick en
guidad visning genom trädgårdens gamla växter. En nyanlagd ”Biblisk trädgård” med kryddoch
medicinalväxter intresserade också deltagarna.
I Skolparken i Jakobstad finns mer än 1000 olika arter av prydnads- och nyttoväxter
planterade. Många av växterna är rariteter för våra breddgrader inte minst träden bland vilka
man hittar fyra olika poppelarter, asklönn, grå valnöt eller manchurisk valnöt, lundalm mm.
Där finns också ett innehållsrikt rosarium med mer än 200 härdiga arter och sorter av rosor.
Bild 14. Del av Skolparkens Rosarium med över 200 härdiga arter och sorter.
3.4.4Arboretum Norr, Umeå
Vi åker tillbaka till Vasa och övernattar för att ta båten till Umeå kl. 9.00 fredag morgon. Vi
åker sedan ner till Umeå och Arboretum Norr i Baggböle 10 km uppströms Umeälven där
föreståndaren Bo Nilsson under ett par timmar visar oss intressanta växter varav en del redan
förökas i projektet.
Arboretum Norr kan sägas vara en skogsträdgård med planterade träd och buskar från när och
fjärran. I arboretet, som omfattar ca 20 ha, finns ca 1400 plantor av ca 200 olika arter
utplanterade. Växterna kommer från de nordliga delarna av norra halvklotet dvs. Östasien,
Sibirien, Europa och Nordamerika samt från insamlingar som gjorts i Sveriges fyra nordligaste
län.
3.5 Nätverk
Från september 2005 fram till mars 2006 söktes handelsträdgårdar med intresse att delta i
projektet via utskick och genom personlig kontakt per telefon. I mars hade 11 företag visat
intresse av att deltaga. Följande handelsträdgårdar har deltagit i projektet:
• Astrant Plant, Piteå
• Bryggmans Handelsträdgård, Piteå
• Norraback trädgård, Piteå
20

• Hedlunds Handelsträdgård, Jokkmokk
• Smedsbyns blommor och grönt, Luleå
• Björsby Handelsträdgård, Luleå (stängd)
• Granåns Handelsträdgård, Kalix
• Henrikssons trädgård, Överkalix
• Karungi Handelsträdgård, Haparanda
• Thornbergs trädgård, Haparanda
• Hietalas Handelsträdgård, Övertorneå
Tre nätverksträffar har genomförts under projektperioden, förutom studieresa och
slutseminarium då företagarna också hade möjlighet att träffa varandra: Den 25 april 2008,
den 14 augusti 2006 och den 27 juni 2007 (bilaga 2, 3 och 8). Eftersom dessa träffar ofta
kombinerats med visningar i Hushållningssällskapets försöksträdgård har träffarna förlagts till
Öjebyn. Vid den första träffen fick alla presentera sig själva och sitt företags verksamhet.
Totalt har 25 personer från 9 av företagen deltagit vid träffarna.
Två av företagen har inte kunnat deltaga under hela perioden: Karungi Handelsträdgård p g a
av en brand i mars 2006 som har gjort att företaget sedan dess har legat vilande. Björsby
Handelsträdgård lades ned under sommaren 2007.
3.6 Informationsspridning till allmänheten
Fem artiklar om projektet har publicerats i Hushållningssällskapets tidning Norrbottens
Landsbygd (NLB) under 2006 och 2007 (bilaga 11-15). Under 2008 kommer alla växter
(produkter) från projektet att presenteras i vår, fr. o. m första numret 2008, gemensamma
tidning med Jämtland och Västerbotten: Landsbygd i Norr. Fyra växter per nummer
presenteras i fem på varandra följande nummer av tidningen. Totalt når informationen ut till ca
6000 medlemmar i Hushållningssällskapen i de tre länen. I två artiklar i två av länets
dagstidningar har projektet beskrivits under projektperioden (bilaga 16, 17).
Vid det nya moderfältet i Öjebyn har en skylt varit uppsatt för våra besökare att ta del av
(bilaga 18). På skylten framgår vilka växter som är planterade och att EU:s strukturfonder
finansierar projektet tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och Längmanska
Företagarfonden.
Förutom två fältvandring riktade till deltagande handelsträdgårdar (se ovan .
Fältvandringar/Exkursioner) har ett flertal guidade visningar av trädgården för allmänheten
genomförts. I samband med Trädgårdsförsöksstationen 60-årsjubileum 2006 deltog ca 100
personer i visningarna under dagen. Under 2007 har fyra visningar genomförts i samband med
Linnéjubileet. Totalt deltog ca 80 personer i dessa visningar. Projektet har presenterats
ingående vid alla dessa tillfällen.
Vid ”Parkchefsträffen” den 29 november i Umeå, beskrevs projektet och dess växter för
parkchefer från samtliga Norrlandskommuner. Vid träffen deltog 10 parkchefer från lika
många kommuner.
Slutseminariet annonserades i Annonsbladen i Piteå/Älvsbyn och Luleå samt i Piteåtidningen
(bilaga 19, 20). Dessutom skickades inbjudan till intresserad allmänhet via länets
trädgårdsföreningar. Särskild inbjudan skickades ut till kommunernas ”parkavdelningar” och
till arkitektföretag.
21

3.7 Framställning av skyltar och produktblad
Under 2007 har noggranna beskrivningar av växterna färdigställts. Underlaget skickades till
tryckeriet i början av september, för tillverkning av skyltar till demoodlingarna (bilaga 21).
Men p g a av stor arbetsbelastning hos tryckeriet framställdes inte skyltarna förrän under
september månad. Beskrivningarna är mycket ingående då det är viktigt att man med hjälp av
dessa ska kunna skilja ut sorterna från idag i handeln förekommande sorter av samma art.
Beskrivningarna ligger till grund för produktmaterial och skyltunderlag. Dessa skyltar har
placerats ut i deltagarnas demonstrationsplanteringar och i anslutning till de uppvuxna
exemplaren i sortimenten i Öjebyn.
3.8 Seminarier
En seminariedag för lika inflytande av kvinnor och män i företagen – Att vara kvinna och
företagare – var inplanerad den 3 maj (bilaga 21). Som föreläsare hade anlitats Irma Perdal.
Seminariets syfte var att definiera och arbeta med framgångsfaktorer för lönsammare affärer:
– Ägaransvar, arbetsgivaransvar, ansvar för verksamheten
– Att arbeta långsiktigt med visioner och mål
– Att ha kontroll och uppföljning över verksamheten
– Att ha ett aktivt nätverk
Vad behöver jag för att utveckla mig och mitt företag
Uppslutningen var dock dålig och endast två deltagare hade anmält sig varför seminariet
ställdes in. Vi försökte sen få tillstånd ett seminarium under september när utomhusarbetet
avslutats. Tyvärr var den tilltänkta föreläsaren inte tillgänglig förrän i slutet av månaden och
detta seminarium skulle då ha krockat med slutseminariet.
Ett välbesökt slutseminarium – ”Bra växter för nordligt klimat, hur får vi det” hölls på
Framnäs Folkhögskola den 28 september 2007(bilaga 19, 22). Slutseminariet lockade mer än
40 deltagare (bilaga 23), en stor del allmänhet som visade mycket stort intresse för dessa
växter och påtalade vikten av ett utökat sortiment härdiga buskar och träd.
4 Resultat
4.1 Indikatorer
Befintliga arbetstillfällen ute i de deltagande företagen är svåra att räkna ut eftersom flera av
deltagarna inte arbetar heltid året runt i företaget. Vid projektstart bedömde vi att totalt 5
personer, 1 kvinna och 4 män, arbetade heltid i inlandet och totalt 5 personer, 2 kvinnor och 3
män i kusten. Vid första rekvisitionstillfället, efter det att vi fått med alla intresserade företag,
så ändrades bilden något vilket gjorde att vi nu hade totalt 6 befintliga arbetstillfällen i kusten,
3 kvinnor och 3 män och 5 befintliga arbetstillfällen i inlandet, 2 kvinnor och 3 män. Eftersom
två av handelsträdgårdarna inte har deltagit under hela projektperioden, Björsby H-trädgård
lades ner efter vårsäsongen 2007 och Karungi Handelsträdgård lades vilande under 2006,
minskade antalet arbetstillfällen under projektperioden. Vid projektets slutdatum fanns 4
befintliga arbetstillfällen i inlandet, 2 kvinnor och 2 män och 5 i kusten, 3 kvinnor och 2 män.
Eftersom produktion av vedartade plantskoleväxter tar tid och det tar minst två år att få igång
en fältmässig produktion alt. krukodling, kommer skapande av nya arbetstillfällen att komma
på sikt. Då projektet är långsiktigt och det tar minst 3 år för att få fram en mindre kvantitet
säljbara buskar på marknaden har inte indikatorn ”nya/skapade arbetstillfällen” uppnåtts.
Större volymer av de förökade buskarna tar minst 5 år att få fram.
22

Tjugo nya försäljningsprodukter, 20 sorter av buskar och träd som inte tidigare funnits på
marknaden (se bilaga 1 och 21), har kommit fram genom projektet. Produktionen av
moderplantor har kommit igång och fortsätter på Hushållningssällskapets
trädgårdsförsöksstation även efter projektperiodens slut. Grunden till en plantskoleproduktion
ute i företagen har lagts genom etablering av demonstrationsodlingar.
Ett nätverk mellan de deltagande handelsträdgårdar har byggts upp genom de nätverksträffar,
fältvandringar och den studieresa som genomförts. Vidare har deltagarna kunnat skapa viktiga
kontakter med etablerade plantskolor som arbetar inom samma klimatområde.
En marknadsplan har inrättats (bilaga 24).
Projektet kan genom ovan genomförda åtgärder och aktiviteter skapa stärkt konkurrenskraft
och bättre ekonomiska förutsättningar åt i första hand de deltagande handelsträdgårdarna,
vilket ska leda till en ökning av sysselsättningen motsvarande fem personer inom en 5 –
årsperiod samt en ökning av arealen från dagens 0,3 ha (SCB, 2000) till 3 ha. Vi har
förhoppning om att målet kommer att uppnås tack vare projektet.
4.2 Horisontella kriterier
4.2.1Ökad jämställdhet
Inom de agrikulturella näringarna och vid utveckling av nya och befintliga mikroföretag på
landsbygden spelar kvinnor en viktig roll. Nya affärsområden, speciellt inom
trädgårdsområdet, har under senare år utvecklats och drivs av kvinnor. I projektarbetet har
ansträngningar gjorts för att säkerställa en jämn fördelning mellan involverade män och
kvinnor. Projektledaren är kvinna. Vi har strävat efter lika fördelning mellan kvinnor och män
i de företag som har deltagit i projektet. Eftersom branschen är liten har det aldrig varit aktuellt
att utesluta ett företag från att deltaga för att män har drivit företaget. De aktiviteter som
genomförts har anpassas i tid, innehåll och utformning så att kvinnor och män har kunnat
delta på lika villkor, samt att de legat så i tiden, att deltagande varit möjligt utifrån branschens
säsongsstyrda arbetstoppar.
I landsbygdsföretag är det inte ovanligt att det är männen som ansvarar för företagen och har
inflytande över utveckling och beslut, medan kvinnorna står för den operativa delen av
verksamheten, men är inte ägare och har inte samma möjligheter till inflytande och att delta i
beslut. I projektet har lika ägande, inflytande och möjligheter till beslut i företaget ägnas
särskild uppmärksamhet. Ett seminarium skulle därför hållas med enbart kvinnliga deltagare
för att stärka dem i att också äga och utöva inflytande i de företag de är med och driver. Tyvärr
anmälde sig bara två deltagare - för få för att seminariet skulle genomföras.
4.2.2Bättre miljö
Stora arealer jordbruksmark har tagits ur bruk i Norrbottens inland under de senaste 40 åren.
Vårt projekt innebär på sikt att odlad mark i Norrbotten åter kan tas i bruk och få en lönsam
användning. En plantskola är dessutom positivt för landskapsbilden. Flera av de sorter som i
och med projektet tagits i produktion har en lång historia i gamla trädgårdar, stadsplanteringar
och järnvägsparker som för länge sedan raserats. Projektet har starkt bidragit till bevarandet
av gamla kulturväxter i Norrbotten.
23

Projektledaren har inom Sveriges Lantbruksuniversitet under 15 år arbetat med utveckling av
ekologiska odlingsmetoder för yrkesmässig trädgårdsodling i Norrbotten och besitter stor
kunskap inom detta område. Detta utvecklingsarbete pågår för närvarande i flera
forskningsprojekt som drivs av Hushållningssällskapet. Information om ekologiska metoder
för bekämpning av skadegörare och sjukdomar i odling av plantskoleväxter, liksom
användandet av organiska gödselmedel istället för handelsgödsel, har förmedlas till deltagarna
i projektet vid de fältvandringar och träffar som hållits. Eftersom ekologiska odlingssystem för
plantskoleväxter används och utvecklas i projektet genomsyrar miljötänkande alla de
aktiviteter som har genomförts.
4.3 Övriga långsiktiga effekter
Den svenska trädgårdsbranschen omsätter idag miljardbelopp och bortemot 25 000 personer
sysselsätts idag i den gröna sektorn där en av de viktigaste beståndsdelarna är prydnadsväxter.
Vid sidan av det rena prydnadsvärdet eller framtida kommersiella värdet får växterna en allt
större roll som miljöförbättrare i städer och industriområden. Detta gäller både den fysiska och
psykiska miljön. Till de viktigaste positiva effekterna på den fysiska miljön är syreproduktion,
luftpartikelrening, gasupptagning, bullerdämpning, vinddämpning mm. Många av dessa
beståndsdelar är dessutom viktig för vårt psykiska välbefinnande. En mer direkt effekt på den
psykiska miljön hänger samman med färg- och formrikedom. Större variation i offentliga och
privata planteringar kan också motverka de förödande konsekvenser som spriding av sort- och
artspecifika sjukdomar, tex. almsjukan, kan få i monokulturer.
Ett stigande intresse medför en ökad medvetenhet hos kunderna som efterfrågar nya produkter
men även ökad kvalité. I Norrbotten innebär ökad kvalité främst tillgång till plantmaterial,
härdigt och anpassat till våra speciella odlingsförhållanden. Växterna (produkterna) från
projektet ger ett avsevärt tillskott till det idag smala utbudet av odlingsvärda växter i region.
Större produktutbud efterfrågas idag både av privata och offentliga användare. Trädgården har
fått en bredare användning är tidigare och används nu i allt från rehabilitering och rekreation
till utsmyckning och förstärkning av andra affärsverksamheter t e x inom besöksnäringen.
Ökat intresse medför en ökad efterfrågan av trädgårdsprodukter och därmed möjlighet till
ökad lönsamhet i näringen och en växande marknad. Detta märkets tydligt vid den
Parkchefsträff där projektet presenterades hösten 2006 där de deltagande parkchefer från hela
Norrland fann projektet mycket intressant för deras egen verksamhet. Slutseminariet lockade
mer än 40 deltagare, en stor del allmänhet, som visade mycket stort intresse för dessa växter
och påtalade vikten av ett utökat sortiment av härdiga buskar och träd. Intresset för härdiga
växter ökar alltså genom projektet, vilket kan ge större möjlighet för oss att söka och få medel
beviljade till forskning och utveckling inom området plantskoleväxter för norra Sverige.
Under projekttidens gång har man inom Piteå Kommun blivit intresserad av en fortsättning.
Målet är att kunna erbjuda kommunmedborgarna ett mer intressant växtmaterial i stadens
parker och grönområden än vad nu kan ges, samtidigt som någon eller några lokala
handelsträdgårdar får möjligheten att lokalt producera dessa växter. Kultur- och
Fritidsförvaltningen söker därför tillsammans med Hushållningssällskapet och parters från
Orkney, Färöarna, Island, Finland och Norge ett nytt projekt med namnet New Plants on the
Northern Periferi Market från EU-programmet Northern Periferi. Ansökan kommer att
inlämnas under mars månad 2008.
Vi har också själva fått ny kunskap om förbättrade metoder att sticklingsföröka vedartade
växter. Vid fjolårets förökning lyckade vi rota vissa arter av buskar som tidigare varit mycket
24

svåra. Erfarenheten leder till att bättre rekommendationer om tidpunkt för sticklingstagning
kan förmedlas.
5 Litteratur
Aldén, B. (2006) Landskapsarboretet i Göteborgs botaniska trädgård – där natur och kultur går
hand i hand. Göteborgs botaniska trädgård. ISBN 91-87068-42-7.
Krekula, I. (1980). Registrering av vedartade provenienser i Norra
Trädgårdsförsöksdistriktet, och appendix: Insamlingsvärda exemplar. Röbäcksdalen
meddelar 1980:13, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Larsson, G. (1980). Vedartade prydnadsväxter vid Öjebyns trädgårdsförsöksstation,
65°19'N, 1947-79. Rapport Trädgård 186. Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp.
Svensson E. Wiklund E. & Öberg E. (1992). Förökning och distribution av träd och buskar
utvalda för norrländska förhållanden. Röbäcksdalen meddelar 1992:13, Sveriges
Lantbruksuniversitet, Umeå.
SCB (2000). Statistiska meddelanden. Trädgårdsräkningen 2000.
SKUD – Svensk Kulturväxtdatabas (http://skud.ngb.se)
Thøgersen, C.G. (1984): Träd och buskar norr om polcirkeln. Trädgård 271. Sveriges
Lantbruksuniversitet, Alnarp, 1984
Thøgersen, C.G. (1988): Synopsis of Broadleaved Trees and Shrubs cultivable as
Ornamentals in Boreal Sweden. Röbäcksdalen meddelar 1988:5, Sveriges
Lantbruksuniversitet, Umeå.
Öberg, E. (1995a, rev.2001). Konkurrenskraftiga och härdiga perenner - urval för norra
Sverige Fakta trädgård-fritid nr 49. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Öberg, E. (1995b). Marktäckande perenner - urval för norra Sverige. Fakta trädgård fritid nr
50. SLU, Uppsala
Öberg E & Bäck J. (1996). A vegetation field study in Changbai Shan - Manchuria.
Arboretum Norr Box 4097, 904 03 Umeå.
Öberg, E. (1997). Perennanyckel för norrländskt klimat. Fakta trädgård nr 2 1997. SLU,
Uppsala.
Öberg, E. (1997). Långliggande försök med perenner i Öjebyn 1968 – 1991 (Long lasting
trials with herbaceous perennials in Öjebyn 1968-1991. In Swedish). 9:e Regionala
Lantbrukskonferensen för norra Sverige den 17–18 mars 1997 Umeå Röbäcksdalen
meddelar 1997:1, s 15–16.
Öberg, E. (1999). Buskar för den nordsvenska trädgården. Fakta trädgård fritid nr 50.
SLU,Uppsala
Öberg E. Nilsson. B (2001). Expedition to Kamchatka, August 31 to September 14, 2000.
Arboretum Norr, Umeå.
25

6 Bilagor
Finns arkiverade i pappersform på HS.
27