Plantskola i norr - Hushållningssällskapet Rådgivning Nord
Plantskola i norr - Hushållningssällskapet Rådgivning Nord
Plantskola i norr - Hushållningssällskapet Rådgivning Nord
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
www.hush.se/bd<br />
<strong>Plantskola</strong> i <strong>norr</strong><br />
Elisabeth Öberg
Slutrapport<br />
<strong>Plantskola</strong> i Norr<br />
Elisabeth Öberg<br />
Hushållningssällskapet i Norrbotten<br />
Adress: Köpmangatan 2, 972 38 Luleå<br />
Tel: 0920-24 4180 (vxl), 0911-607 50 (Trädgårdsförsöksstationen)<br />
E-mail: elisabeth.oberg@hush.se<br />
Omslagsbild: Vy över Hansskogs plantskola i Rödånäs vid Vindelälven Foto: Elisabeth Öberg 2006.
Förord<br />
Projektet <strong>Plantskola</strong> i <strong>norr</strong> har kunnat genomföras med hjälp av finansiering från EU:s<br />
strukturfond Mål 1 Norra Norrland, Länsstyrelsen i Norrbotten, Längmanska företagarfonden<br />
och Hushållningssällskapet i Norrbotten.<br />
Vi vill rikta ett stort tack till projektets finansiärer samt till de elva handelsträdgårdarna som<br />
deltagit i projektet: Astrant Plant, Piteå; Bryggmans Handelsträdgård, Piteå; Norraback<br />
trädgård, Piteå; Hedlunds Handelsträdgård, Jokkmokk; Smedsbyns blommor och grönt, Luleå;<br />
Björsby Handelsträdgård, Luleå; Granåns Handelsträdgård, Kalix; Henrikssons trädgård,<br />
Överkalix; Karungi Handelsträdgård, Haparanda; Thornbergs trädgård, Haparanda och<br />
Hietalas Handelsträdgård, Övertorneå.<br />
Ett särskilt tack riktas till en av deltagarna, Katarina Larsson, Smedsbyns blommor och grönt.<br />
Hon har under sin utbildning, KY – Trädgård vid Mälardalens Folkhögskola, gjort ett<br />
specialarbete Härdiga buskar för <strong>norr</strong>a Sverige där många av växterna i projektet beskrivits.<br />
Beskrivningar som projektledaren haft stor nytta av vid framställning av informationsmaterial<br />
och skyltar.<br />
3
Innehåll<br />
1 Målområde, målgrupp och målsättning med projektet _________________ 7<br />
2 Bakgrund ______________________________________________________ 7<br />
2.1 Producerande plantskolor saknas____________________________________ 7<br />
2.2 Ekonomiska förluster för samhället pga. dåliga växter ___________________ 7<br />
2.3 Bra växter har bevarats_____________________________________________ 7<br />
2.4 Genbank i Öjebyn _________________________________________________ 8<br />
2.5 Positivt för landsbygdens utveckling _________________________________ 8<br />
3 Genomförande och resultatet av aktiviteterna i projektet _______________ 9<br />
3.1 Produktion av moderplantor och plantor till demoodlingarna _____________ 9<br />
3.2 Anläggning av moderplantfält och demonstrationsodlingar _____________ 11<br />
3.3 Fältvandringar för deltagarna. ______________________________________ 12<br />
3.4 Studieresa till Väster- och Österbotten _______________________________ 13<br />
3.4.1 Hansskogs plantskola – frilandsproduktion av vedartade plantskoleväxter _________________ 13<br />
3.4.2 Blomqvists <strong>Plantskola</strong>, Lepplax – krukodling av fruktträd och vedartade plantskoleväxter ____ 16<br />
3.4.3 Aspegrens trädgård och Skolparken, Jakobstad ______________________________________ 19<br />
3.4.4 Arboretum Norr, Umeå ________________________________________________________ 20<br />
3.5 Nätverk _________________________________________________________ 20<br />
3.6 Informationsspridning till allmänheten _______________________________ 21<br />
3.7 Framställning av skyltar och produktblad ____________________________ 22<br />
3.8 Seminarier ______________________________________________________ 22<br />
4 Resultat_______________________________________________________ 22<br />
4.1 Indikatorer ______________________________________________________ 22<br />
4.2 Horisontella kriterier ______________________________________________ 23<br />
4.2.1 Ökad jämställdhet_____________________________________________________________ 23<br />
4.2.2 Bättre miljö__________________________________________________________________ 23<br />
4.3 Övriga långsiktiga effekter _________________________________________ 24<br />
5 Litteratur ______________________________________________________ 25<br />
6 Bilagor _______________________________________________________ 27<br />
5
1 Målområde, målgrupp och målsättning med projektet<br />
Projektet "<strong>Plantskola</strong> i Norr” har genomförts med hjälp av finansiering via EU-programmet<br />
Mål 1 Norra Norrland och omfattar insatsområde 4 samt stödjer utvecklingsplaner för åtgärd<br />
4.5 "Landsbygdens utveckling".<br />
Projektet har genomförts inom Piteå, Luleå, Jokkmokks, Kalix, Haparanda, Överkalix och<br />
Övertorneå kommuner. Målgruppen har varit handelsträdgårdsföretag i Norrbotten<br />
intresserade av produktion av plantskoleväxter för ökad lönsamhet.<br />
Syftet med projektet har varit att ge ett antal handelsträdgårdsföretag incitament att starta egen<br />
produktion av klimatanpassade plantskoleväxter av hög kvalitet odlade på ett miljöriktigt sätt<br />
samt öka kunskapen och samverkan mellan de medverkande företagen. Målsättningen är stärkt<br />
konkurrenskraft och bättre ekonomiska förutsättningar åt handelsträdgårdar vilket ska leda till<br />
fler arbetstillfällen på sikt.<br />
2 Bakgrund<br />
2.1 Producerande plantskolor saknas<br />
I <strong>norr</strong>a Norrland saknas i stort sett producerande plantskolor och därför finns heller ingen<br />
produktion av klimatanpassade träd, buskar och perenner. Enligt SCB (Trädgårdsräkningen<br />
2000) produceras i Norrbotten prydnadsväxter på mindre än 0,3 ha av sammanlagt två företag.<br />
Den närmaste större producerade plantskolan i Sverige, <strong>Nord</strong>plant, ligger i Gävle men har<br />
största delen av sin produktion på Björkhaga <strong>Plantskola</strong> i Skåne. De handelsträdgårdsföretag<br />
som idag säljer träd, buskar och perenner i Norrbotten köper in allt sitt växtmaterial från<br />
sydsvenska eller mellaneuropeiska plantskolor. Vi är i <strong>norr</strong> därför helt hänvisade till ett<br />
sydsvenskt och mellaneuropeiskt urval av växter.<br />
2.2 Ekonomiska förluster för samhället pga. dåliga växter<br />
Växtmaterial anpassat till sydligare klimat har ofta svårt att acklimatisera sig och övervintra i<br />
<strong>norr</strong>. Under de senaste 20 - 30 åren har också allt större problem uppstått just kring kvaliteten<br />
hos träd och buskar för prydnadsändamål i <strong>norr</strong>a Sverige. Framförallt kritiseras egenskapen<br />
härdighet (klimat- och ljus-), men också vissa arters ökade känslighet för sjukdomar. Följden<br />
blir klimatskador, dålig tillväxt, utebliven eller reducerad blomning samt en stor andel döda<br />
eller halvdöda plantor som förfular vår livsmiljö. Detta medför ekonomiska förluster i form av<br />
investerat arbete och pengar. Något som årligen kostar bara kommunerna miljontals kronor.<br />
En studie som gjordes 1991 (Öberg, 1993) i tolv kommuner i <strong>norr</strong>a Norrland visar att 20 –<br />
40% av alla de ca 13 000 träd och 125 000 buskar som nyplanteras varje år dog hos berörda<br />
kommuner. Hur mycket som dör i hemträdgårdarna går inte att få fram, men det säljs mer<br />
växter till privata konsumenter än vad som används hos kommuner, landsting och<br />
bostadsföretag. Speciellt i dagsläget där ”trädgård” hela tiden ökar som fritidsintresse och där<br />
varje tidning, tv- och radiokanal med aktning har trädgård på agendan.<br />
2.3 Bra växter har bevarats<br />
Fram till 1960-talets början fanns fortfarande att antal producerande plantskolor kvar i<br />
Norrbotten (Hushållningssällskapets plantskola i Sunderbyn, SJ:s plantskola i Boden) som på<br />
plats i länet drog upp ett stort sortiment av bra plantskoleväxter anpassade till klimatet. Ofta<br />
var ursprunget nordligt och en stor del av detta växtmaterial härstammade från Ryssland via<br />
Finland. Under slutet av 60-talet kom byggboomen runt de stora städerna i Syd- och<br />
7
Mellansverige och det blev populärt att använda träd och buskar i massplanteringar. Detta<br />
avspeglade sig även i <strong>norr</strong> och massplanteringarna gjorde att priset på växterna måste pressas.<br />
Man började handla med de stora holländska och tyska plantskolorna i stället för att köpa<br />
lokalt. Detta ledde till att plantskolorna i <strong>norr</strong> inte kunde behålla lönsamheten. I mitten av<br />
1970-talet hade de flesta av dessa försvunnit och tagit sitt stora sortiment av buskar och träd<br />
med sig i graven. Därmed försvann produktionen av träd, buskar, perenner för vårt klimat.<br />
Växtanvändare i <strong>norr</strong> – kommuner, byggnadsföretag m.fl. –började dock rätt snabbt<br />
uppmärksamma att en förändring skett hos det bassortiment av växter som användes i<br />
anläggningarna. I nyanlagda parker och grönområden började buskar och träd, t. ex.<br />
korallkornell, praktspirea, rosentry och vanlig syren, som använts utan problem under 40-50<br />
års tid drabbas av frostskador och sjukdomar. Ett växtmaterial som tidigare ansetts robust och<br />
pålitligt kunde man inte längre lita på. Till det yttre var det identiskt med det man använt<br />
tidigare, dvs. samma arter, men genetiskt sett ett helt annat material utan den klimatanpassning<br />
som krävdes. De provenienser (klimatraser) av detta växtmaterial som man använt i <strong>norr</strong>a<br />
Sverige från sekelskiftet och framåt gick inte att få tag i längre och man har sedan varit<br />
hänvisad till ett växtmaterial som har valts ut av plantskolor i Skåne och Mellaneuropa. Detta<br />
ledde 1980 till att SLU i Öjebyn och Umeå (dåvarande Avd. för Norrländsk Trädgårdsodling)<br />
startade ”Projekt återintroduktion” för att söka igen, samla in och bevara det gamla<br />
<strong>norr</strong>ländska växtmaterialet (Krekula 1980, Thögersen 1984 och 1988) från gamla<br />
järnvägsparker, seminarieträdgårdar, gamla torp, från kommunala planteringar och från privata<br />
trädgårdar. Detta arbete bedrevs som intensivast under åren 1980-1982 och resulterade i ett par<br />
hundra insamlade och registrerade kloner, arter och sorter av träd och buskar.<br />
2.4 Genbank i Öjebyn<br />
Växterna från Projekt återintroduktion finns i dag på Forskningsstationen i Öjebyn och går<br />
under benämningen ”Norrlandssortimentet”. Tillsammans med de gamla sortimenten från<br />
1947 och framåt (Larsson 1980) och en stor mängd växter från övriga Skandinavien, Alaska<br />
och nordöstra Ryssland utgör de idag mer än 700 sorter, arter och kloner av gamla<br />
kulturväxter. En ovärderlig källa till förökningsmaterial av bra växter som har en given plats<br />
på marknaden. Det urvalsarbete som gjorts och de erfarenheter med klimatriktigt växtmaterial<br />
som utförts av forskningsstationer och arboreta i <strong>norr</strong>a Sverige, måste bli känt och tillgängligt<br />
för handelsträdgårdar/plantskolor, privata och offentliga konsumenter samt planläggare.<br />
2.5 Positivt för landsbygdens utveckling<br />
Under mer än ett sekel har det småskaliga jordbruket haft stor betydelse för sysselsättning och<br />
försörjning i Norrbottens inland. Samhällsutvecklingen de senaste 40 åren har i rask takt lett<br />
till att allt färre personer bereds arbete på landsbygden. Trots ett ökat trädgårdsintresse och<br />
ökad efterfrågan och konsumtion av fleråriga prydnadsväxter finns en mycket obetydlig<br />
verksamhet inom denna bransch. För att bidraga till att bibehålla ett öppet landskap i<br />
Norrbotten och till en positiv ekonomisk utveckling i dessa bygder skulle viss åkermark kunna<br />
nyttjas för produktion av plantskoleväxter först och främst för en hemmamarknad, men också<br />
som möjlig unik exportvara. En av växterna från ”Projekt återintroduktion”, praktspirean<br />
’Norrbotten’, har blivit huvudsort i Norge pga. sin goda resistens mot svampsjukdomar, sin<br />
vinterhärdighet och sitt utomordentliga prydnadsvärde.<br />
8
3 Genomförande och resultatet av aktiviteterna i projektet<br />
3.1 Produktion av moderplantor och plantor till demoodlingarna<br />
Vi den första träffen med företagen presenterades ett 40-tal olika växter som kunde vara av<br />
intresse för projektet (se bilaga 10 ). Från denna lista uppmanades deltagarna att välja ut 20 -<br />
25 favoriter som skulle ligga till grund för urvalet av produkter. Men redan i januari 2006<br />
såddes de första fröna av ett antal arter av buskar som vi själva bedömde som intressanta.<br />
Sådderna stratifierades (förbehandlades) i kyllager under 4 månader innan de togs ut för<br />
groning. I slutet av mars togs de första sticklingarna av ett antal Salix- och Ribes-arter.<br />
Sticklingarna rotades i krukor och planterades sommaren 2006 ut som moderplantor i Öjebyn.<br />
Under slutet av juni 2006<br />
påbörjades sticklingsförökning<br />
med sommarsticklingar av<br />
övriga växter. Vid diskussioner<br />
med deltagarna framkom att<br />
man var intresserad av fler<br />
växter än ”bara” 20 arter och<br />
sorter. Under sista veckan i juni<br />
och första veckan i juli togs<br />
därför sticklingar av 57<br />
sorter/arter (tabell 1), 50 - 100<br />
sticklingar per sort/art beroende<br />
på tillgång. Sommarsticklingarna<br />
rotades i växthus<br />
med hjälp av dimförökning.<br />
Under oktober bars sticklingarna<br />
ut till bänkgården för<br />
avhärdning. En inventering<br />
gjordes samtidigt av de växter<br />
som fröförökats under våren och<br />
sommaren.<br />
Under maj månad 2007<br />
krukades samtliga överlevande<br />
sticklingar/fröplantor in, ca 40<br />
sorter, som övervintrats ute i<br />
bänkgården (tabell 1.)<br />
Det blev allt mellan 0 och 80<br />
plantor/sort beroende på tillgång<br />
Bild 1. Dimförökning i gamla växthuset i Öjebyn. Nyrotade<br />
sommarsticklingar i växthuset i Öjebyn.<br />
på modermaterial, rotningsprocent och övervintring. Plantorna fick stå i växthus tills<br />
frostrisken var över i början av juni då de ställdes ut för avhärdning. Av dessa plantor har de<br />
20 utvalda sorterna, 2 plantor av varje, skickats ut till handelsträdgårdarna som<br />
demonstrations- och moderplantor (tabell 1, bilaga 1). En del av växterna har använts i Öjebyn<br />
till komplettering av moderplantskolan.<br />
I slutet av juni 2007 kunde ytterligare en omgång sommarsticklingar av de utvalda buskarna<br />
tas p g a projektets förlängning till 2007 11 30. Vi räknar med att kruka in och erbjuda dessa<br />
buskar till projektdeltagarna våren/försommaren 2008.<br />
9
Tabell 1. Sticklingar tagna 2006 och inkrukade våren 2007 samt levererade.<br />
Dat. Namn/tagna från<br />
Inkrukade<br />
2007 (st)<br />
Leverans<br />
2007 (st)<br />
26.6 Aronia melanocarpa 'Kursk'/Öjebyn 70 22<br />
28.6 Actinidia kolomikta, Chanbai Shan-90 (hane) 6 0<br />
28.6 Actinidia kolomikta, Chanbai Shan-90 (hona) 9 0<br />
27.6 Cornus alba v. sibirica 'Luleå'/Öjebyn 20 11<br />
5.7 Corylus cornuta (386)/Arb. Norr 0 0<br />
26.6 Lonicera caerulea 'Jörgen'/Wickman 43 22<br />
28.6 Lonicera chamissoi/Kamtjatka 1993 12 11<br />
5.7 Lonicera gibbiflora (longipes-typ)/ BIN, St.<br />
0 0<br />
Peterburg vacker blomn.<br />
5.7 Lonicera gibbiflora, bredbladig 0 0<br />
26.6 Lonicera involucrata 'Baggböle'/ 21 22<br />
26.6 Lonicera involucrata 'Lycksele'/Öjebyn 64 22<br />
26.6 Lonicera involucrata 'Malmberget'/Öjebyn 22 22<br />
5.7 Lonicera tatarica ’Lutea’(gulfruktig)/Öjebyn 15 0<br />
26.6 Lonicera x xylostoides 'Clavey's Dwarf' 35 22<br />
28.6 Potentilla fruticosa/Alaska(2059) 15 11<br />
27.6 Potentilla fruticosa 'Micranda'/Öjebyn 36 22<br />
27.6 Prunus padus 'Colorata'/Öjebyn 67 22<br />
27.6 Prunus padus 'Laila'/Öjebyn 67 22<br />
4.7 Ribes laxiflorum/Alaska 1988 13 11<br />
4.7 Rosa "Margareta Gabrielsson'/Obbola 11 11<br />
4.7 Rosa ’Frösörosen’ /Öjebyn 6 0<br />
4.7 Rosa ’Totenviksrosen’ /Öjebyn 0 0<br />
4.7 Rosa gallica 'Splendens', Valamorosen/Öjebyn 26 22<br />
4.7 Rosa glauca 'Nova'/Öjebyn 11 0<br />
4.7 Rosa 'Huldra'/Öjebyn 4 0<br />
5.7 Rosa koreana/Chanbai Shan 5 0<br />
28.6 Rosa majalis ’Tornedal’/Öjebyn 93 22<br />
4.7 Rosa 'Monte Casino'/ Öjebyn (fel namn) 6 0<br />
4.7 Rosa 'Namdalsrosa'/Öjebyn 0 0<br />
28.6 Rosa pimpinellifolia "Allan Karlssons<br />
76 22<br />
gula"/Arb.N.<br />
5.7 Rosa pimpinellifolia "E. Nilssons Grandiflora" 0 0<br />
(ej pimp.) Arb. Norr<br />
28.6 Rosa pimpinellifolia ’Plena’/Öjebyn 40 0<br />
4.7 Rosa 'Poppius'/Öjebyn 11 11<br />
27.6 Rosa rugosa ’Blance double de Coubert’/Öjebyn 4 0<br />
27.6 Rosa sp. 'Örträsk'/Öjebyn 36 22<br />
27.6 Salix alba 'Sericea'/Öjebyn 34 22<br />
27.6 Salix lanata 'Gieravardo'/Öjebyn 0 0<br />
april Salix pyrolifolia/Kemi älv 80 22<br />
28.6 Salix sp. 'Bräkkavide'/Öjebyn 0 0<br />
april Salix triandra/Tornedalen 80 22<br />
april Salix viminalis 'Katrin'/Öjebyn 80 22<br />
28.6 Sambucus nigra/Badhusparken Piteå 34 22<br />
26.6 Syringa josikaea 'Måttsund'/Öjebyn 71 22<br />
4.7 Syringa reflexa, Skellefteå/Arb. Norr 0 0<br />
10
forts Tabell 1.<br />
Dat. Namn/tagna från<br />
Inkrukade<br />
2007<br />
Leverans<br />
2007<br />
28.6 Syringa reticulata ’Söråker’/Öjebyn 19 11<br />
5.7 Syringa villosa 'Extrema'/ E. Nilsson 0 0<br />
28.6 Syringa villosa/Öjebyn 3 0<br />
5.7 Syringa wolfii/BIN, St. Peterburg 0 0<br />
28.6 Syringa vulgaris (blålila)/Öjebyn 0 0<br />
29.6 Syringa vulgaris (vitblommande)/ Öjebyn 1 0<br />
5.7 Syringa x josiflexa 'Bellicent'/E.Nilsson Ås 0 0<br />
26.6 Syringa x prestoniae 'Elinor'/E.Nilsson Ås 0 0<br />
5.7 Vibunum opulus 'Åmyran'/ Arb. Norr 27 22<br />
5.7 Viburnum burejaeticum (617)/Arb. Norr 0 0<br />
26.6 Viburnum opulus 'Strömsund'/ Öjebyn 85 22<br />
5.7 Viburnum prunifolium/(921)/ Arb. Norr 0 0<br />
3.2 Anläggning av moderplantfält och demonstrationsodlingar<br />
Under slutet av maj månad 2006<br />
påbörjades anläggandet av ett<br />
moderfält i Öjebyn. För att<br />
begränsa skötselbehovet har<br />
moderplantskolan anlagts på<br />
markväv (Fibertex) som<br />
förhindrar ogrästillväxt. Mellan<br />
raderna har gräs såtts in. Under<br />
juni månad planterades 30 sorter<br />
ut, 10 plantor av varje, som vi<br />
redan hade förökat under 2001 –<br />
2003. Resten av moderplantorna<br />
förökades våren och sommaren<br />
2006 (tabell 1). Under mitten av<br />
juni månad 2007 planterades de<br />
resterande 25 sorter ut, som<br />
sticklings- och fröförökats under<br />
2006.<br />
Under sommaren och hösten<br />
2006 och sommaren 2007 har<br />
moderfältet ogräsrensats vid ett<br />
flertal tillfällen samt bevattnats<br />
pga. av den extrema torkan under<br />
sommaren 2006. Gräsbanorna<br />
mellan raderna har klippts med<br />
gräsklippare. Fältet har<br />
vintertäckts med en fiberväv<br />
för att förbättra övervintringsförhållandena<br />
för växterna.<br />
Bild 2. Nyetablerat moderfält i Öjebyn sommaren 2007<br />
11
Av rent förökningstekniska skäl levererades inga plantor till demonstrationsodlingarna ute hos<br />
handelsträdgårdarna under 2006. I vårt klimat är vårplantering att föredra. Speciellt försiktig<br />
får man vara med nyrotade sticklingar, som inte har tillräckligt med energi i rot och ved för att<br />
klara en omskolning och utplantering på hösten. Hösten 2006 skickades markväven till<br />
demonstrationsodlingarna ut. Detta för att väven skulle kunna läggas ut redan på hösten för att<br />
rationalisera arbetet. I samband med nätverksträff och fältvandring i Öjebyn den 27 juni 2007<br />
levererades plantorna till deltagarna (tabell 1). Till de handelsträdgårdar som inte hade<br />
möjlighet att delta, kördes plantorna ut under början av juli månad. Under augusti och<br />
september har demonstrationsodlingar etablerats hos deltagarna.<br />
Bild 3. Sticklingsförökade plantor färdiga för leverans från Hushållningssällskapets trädgårdsförsöksstation<br />
i Öjebyn<br />
3.3 Fältvandringar för deltagarna.<br />
Den 14 augusti 2006 och den 27 juni 2007 genomfördes två visningar riktade till de<br />
deltagande handelsträdgårdarna (bilaga 2 och 3). De uppvuxna exemplaren av de träd och<br />
buskar som förökas inom projektet visades och deltagarna fick veta lite om historien bakom<br />
växterna, dess ursprung mm. Även förökningsmetod och utrustning för detta förevisades. Vid<br />
visningen 2007 stod de flesta blommande buskar i full blom. Totalt deltog 16 personer från de<br />
deltagande trädgårdarna vid visningarna (bilaga 4, 5).<br />
12
3.4 Studieresa till Väster- och Österbotten<br />
Den 6 – 8 september, 2006 åkte 10 av projektdeltagarna (bilaga 6) på en studieresa<br />
tillsammans med projektledaren för att besöka två producerande mindre plantskolor. En<br />
frilandsproduktion i Norrby och Rödånäs utanför Umeå och en krukodling i Österbotten i<br />
Lepplax utanför Jakobstad, Finland. Båda plantskolorna har varit aktiva i nästan 30 år och<br />
besitter enormt med kunskap. Man hann också med att besöka den historiska parken<br />
Aspegrens trädgård och den botaniskt intressanta Skolträdgården i Jakobstad samt Arboretum<br />
Norr i Umeå.<br />
3.4.1Hansskogs plantskola – frilandsproduktion av vedartade plantskoleväxter<br />
Färden gick från Öjebyn söderut mot Umeå på förmiddagen den 6 september. Efter<br />
lunchuppehåll i Burträsk fortsatte vi till det första besöksmålet: Hansskogs <strong>Plantskola</strong> i Norrby<br />
och Rödånäs. Bengt Hansskog visar själv sin frilandsproduktion i Rödåsel och berättar om sin<br />
plantskola.<br />
Bengt Hansskog har arbetat med plantskoleproduktion i nästan 30 år, först som anställd i<br />
Jonsons <strong>Plantskola</strong> i Umeå och sedan 1979 i eget företag tillsammans med sin fru Sonja.<br />
Under högsäsong, april-oktober, har man fem säsongsanställda. Man producerar<br />
idag växter på 1,5 hektar.<br />
Bild 4. Bengt Hansskog beskriver sin frilandsproduktion av buskar i Rödånäs för deltagarna i<br />
studieresan.<br />
Bengt odlar hela bassortimentet på friland t.ex. häggmispelarterna Amelanchier spicata och<br />
Amelanchier alnifolia, svart aronia, blåtry, måbär, ölandstok, björkspirea mm. Han förökar<br />
buskar och träd enbart för egen försäljning. Företaget har ett försäljningsställe i byn Norrby<br />
13
och ett på Teg i centrala Umeå. Cirka 40 % av växterna man säljer kommer från egen<br />
produktion, från stickling till salufärdig buske/träd. En del av bassortimentet köps in som<br />
småplantor och dras upp till salufärdig vara på plats. Alla egenproducerade buskar förökas<br />
med sticklingar som får stå kvar 1-2 år på förökningsbädden innan utsättning i plantskolan.<br />
Bild 5. Frilandsproduktion i Rödånäs av björkspirea ’Tor’ (närmast), blåtry ’Kirke’,<br />
ölandstok ’Fridhem’, Hansskogs <strong>Plantskola</strong>.<br />
Vissa arter som växer förhållandevis långsamt omplanteras och får växa vidare i 1-2 år extra<br />
t.ex. olvon, Viburmnum opulus och ungersk syren, Syringa josikaea. Plantorna som säljs är<br />
alltså 3 till 5 år gamla. Sedan står plantan och tillväxer 1-2 år på fält.<br />
14<br />
Bild 6. Långsamväxande arter, här ungersk syren ’Norrby’, omplanteras och får växa<br />
vidare i 1 – 2 år extra.
Hansskogs plantskola är mycket kvalitetsinriktad och satsar på hög kvalitet framför stor och<br />
snabb produktion. Enligt Bengt är hög kvalitet det enda som vi i <strong>norr</strong>a Sverige kan konkurrera<br />
med. Han ser också en svängning mot yngre och yngre, hårt drivna plantor med dåligt<br />
rotsystem. Kunden efterfrågar dock större och större plantor av hög kvalitet och det är då ännu<br />
viktigare att plantan har ett bra rotsystem och är fullrotad. Innan försäljning till kund så<br />
planteras busken i kruka med gödslad torvmull. Man har ingen egen förökning av fruktträd,<br />
rabattrosor och klätterväxter. Dessa köps in söderifrån. För att erbjuda kunderna bästa kvalitet<br />
sorteras alla inköpta växter noggrant.<br />
Det är mycket viktigt att man får tag i bra mark när man håller på med förökning och<br />
uppdragning av plantskoleväxter. Den ska vara väldränerad, gärna lätt jord (sand) så kallad<br />
potatisjord, som ger ett bra och välförgrenat rotsystem och den måste vara fri från rotogräs när<br />
man börjar plantera ut. Grundgödsling sker med stallgödsel (nöt), lite hönsgödsel och<br />
kompletteras med handelsgödsel (NPK 11.5.18). Väldränerad, lätt jord och väl balanserad<br />
gödsling är viktigt för att växterna ska invintra (avmogna) i tid på hösten vilket är a och o för<br />
övervintringsresultatet när man odlar i ett hårt klimat. Bara de härdigaste plantorna överlever<br />
klimatets hårda utgallring och når salufärdigt stadium.<br />
En säsong kan se ut enligt följande:<br />
Det mesta av växtmaterialet sticklingsförökas med vinter- (vedartade) eller sommarsticklingar<br />
(örtartade) beroende på arbetsbelastning. Stickning sker på bädd direkt i fält.<br />
Bild 7. Förökningsbädd i fält. Sommarsticklingar tagna och<br />
stuckna mellan 4 och 20 juli. Sticklingarna får stå kvar 1-2 år på<br />
bädden.<br />
15
Vedartade sticklingar tas tidigt på våren innan knoppsprickningen och sticks direkt i marken<br />
just när tjälen börjat släppa. Örtartade sticklingar tas mellan 4 och 20 juli beroende på<br />
växtslag. Bädden täcks efter stickning med mjölkvit plast. Rotning tar ca 4 veckor. Vissa<br />
växtslag är svårare att föröka med vedartade sticklingar, t.ex. Syringa.<br />
Sticklingarna står 1-2 år på bädden och skärs loss med en bäddskärare (”osthyvel”) på hösten.<br />
I oktober tas färdigvuxna buskar och tvååriga buskar upp med en tvåradig upptagare med<br />
skakverk. Två personer går bakom och efterskakar och packar. Buskarna läggs sedan in i<br />
kyllager. Det är viktigt att buskarna har hunnit avmogna innan inlagringen. I kylen förvaras<br />
buskarna liggande i trähäckar med plastpåse runt för att minska avdunstning och uttorkning.<br />
Under vintern sorteras sticklingar och buskar i kylen. En viss del blir 1: a kvalitet som ska<br />
krukas in till våren, 2: a kvalitet säljs antingen som häckkvalitet eller sätts ut på fält till våren<br />
för ett års ytterligare tillväxt. Två personer arbetar hela vintern med sortering och med att<br />
förbereda nästa säsong. När säsongen börjar krukar man in det som ska säljas till hösten.<br />
Buskar som ska sättas ut igen på fält för tillväxt klipps direkt ner till 10 cm. Även roten<br />
beskärs till ca 10 cm. Buskarna planteras sedan ut med en planteringsmaskin, en Accord, lite<br />
djupare än de stått tidigare. Nästa vår klipps buskarna ner till 5-7 cm ovan mark för att bli<br />
välförgrenade. Klippning sker med slåtterbalk eller eldriven häcksax.<br />
Hansskogs <strong>Plantskola</strong> har flera egna, unika, sorter vilket upplevs positivt av kunderna. Man<br />
förökar bara upp små serier, lite i underkant, eftersom allt ska säljas.<br />
3.4.2Blomqvists <strong>Plantskola</strong>, Lepplax – krukodling av fruktträd och vedartade<br />
plantskoleväxter<br />
Efter båtfärd över Kvarken och övernattning i Vasa åker vi torsdag morgon till Blomqvists<br />
<strong>Plantskola</strong> i Lepplax utanför Jakobsstad. Leif Blomqvist visar själv sin krukodling av<br />
prydnadsväxter och fruktträd.<br />
16<br />
Bild 8. Leif Blomqvist berättar om sin krukodling av träd, fruktträd och buskar. Här i den<br />
egna växtbutiken i Lepplax utanför Jakobstad i Österbotten, Finland.
<strong>Plantskola</strong>n har sex helårsanställda och ca 35 säsongsanställda. Redan 1 januari börjar man<br />
med att ympa äppelträd. En liten del av växterna säljs direkt från plantskolan, men den största<br />
delen av produktionen säljs i parti till handelsträdgårdar och växtmarknader. En viss del säljs<br />
också på postorder. Under hösten har man torgförsäljning i närområdet. Alla fruktträd, 160<br />
olika sorter, förädlas på plats genom ympning. Man ympar även en del prydnadsträd.<br />
Buskarna dras upp från rotade sticklingar som man köper färdiga från olika<br />
småplantproducenter. Man har ingen egen förökning av barrväxter.<br />
Fruktträdsproduktionen<br />
Äpplen ympas vanligen på fröstammar av Antonovka. Viss dels ympas på B9, en svagväxande<br />
grundstam som inte passar klimatet i Jakobstad riktigt. Träd ympade på B9 fodrar bevattning,<br />
mycket skötsel och ordentlig uppbindning eftersom rotsystemet är svagt. Tillväxten är ungefär<br />
40 % jämfört med Antonovka. Man ympar ca 16 000 fruktträd/år. Alla som arbetar med<br />
ympning är utbildade trädgårdsmästare. Fruktträden planteras sedan i påsar och dras upp i<br />
växthus.<br />
Bild 9. Första året sker fruktträdsproduktionen i växthus. Äppelsorterna ympas vanligen på fröstam av<br />
Antonovka, men även den svagväxande grundstammen B9 används.<br />
I november toppas träden och körs in i kyllager (- 0,5°C och 90 % luftfuktighet). Blomqvist<br />
använder en torv-sandblandning enligt eget recept (ca 20-25 % sand + torv med<br />
långtidsgödseln Osmocote eller Nutricote + NPK) som Kekkilä blandar till åt honom och<br />
levererar. Man satsar på lite större krukstorlek för att träden ska få ett riktigt bra rotsystem.<br />
Bevattning i växthuset sker med dyser som går 1 minut en gång i timmen när plantorna är<br />
unga. Stora plantor får ½ - 1 timmes dysning per gång. Vattnet, 30 m 3 /timme, tas från<br />
17
Larsmosjön som ligger 3 km bort. Anläggningen förser även krukodlingens ramper och dropp<br />
med vatten. Andra året krukar man in fruktträden i 2-liters påsar.<br />
Bild 10 och 11. Första året sker fruktträdsproduktionen i växthus (vänster bild). År två krukar man om<br />
träden och de placeras utomhus i en krukgård på en bädd av grus täckt med mypex (höger bild).<br />
De får sedan växa vidare utomhus i 1 – 2 säsonger, med ett droppställe till varje på en<br />
grusbädd täckt med mypex. En varm dag kan avdunstningen från krukan vara 20 mm.<br />
Krukodling av prydnadsbuskar<br />
Under våren köper man in rotade sticklingar från olika småplantproducenter. De krukas in och<br />
dras upp till salufärdig storlek. Kanadensiska buskrosor köps t.ex. som rotade sticklingar<br />
direkt från Kanada. Man har en inkrukningshall med krukmaskin i anslutning till kyllagret för<br />
att inkrukningen skall gå snabbt på våren. Krukodlingen omfattar 7500 m 2 effektiv odlingsyta<br />
och består av tre 25 meter breda och 100 meter långa fält med tre bevattningsramper som går<br />
fram och tillbaka över odlingen. Ett problem är att alla växter oavsett artspecifikt behov får<br />
lika mycket vatten. Man försöker styra detta med krukstorlek i stället. Större krukor åt mer<br />
vattenkrävande växter. Man har byggt en ny jordkällare på 450 m 2 där man kan stapla 3 pallar<br />
med växter på höjden. Buskarna förvaras omkullvälta utomhus med fiberduk över. Sork kan<br />
vara problem så man måste ha sorkfällor i lagret (plaströr med sorkgift i mitten för att hindra<br />
katter att komma åt giftet).<br />
En viss del av buskkörsbären ympas, men största delen är mikroplantor (in vitro-förökade),<br />
som köps in och dras upp på egen rot. Även vindruvor köps in som mikroplantor. Det tar ca<br />
två år innan de är säljbara. Idag mikroförökas plantor till några av plantskolorna i <strong>norr</strong>a<br />
Finland av Uleåborgs Universitet (Botaniska trädgården). Priset på mikroplantorna varierar<br />
från 0,5 euro till 1,20 euro/st. En del av växterna säljs redan på hösten men det mesta<br />
18
lagras i kyl på plantskolan och levereras på våren. I kylen sorteras träden. De mindre får växa<br />
till ytterligare ett år.<br />
Bild 12. Krukodling av buskar. Bevattningsrampen är 25 m och är en av tre som<br />
bevattnar den 100 m långa krukgården.<br />
3.4.3Aspegrens trädgård och Skolparken, Jakobstad<br />
Därefter bär det av till Aspegrens historiska trädgård i Jakobstad där vi tittar på gamla<br />
intressanta växter. Den lilla trädgården med två terrasser och stenmurar söder om mangården<br />
anlades 1758. Den stora trädgården öster om mangården byggdes 1760-1768. Stenladugården<br />
blev färdig 1776 och var på sin tid en av de ståtligaste i Finland.<br />
Bild 13. Vy över Aspegrens historiska trädgård i Jakobstad, med lusthuset till<br />
höger och orangeriet i bakgrunden till vänster.<br />
19
Aspegrens trädgård har återuppbyggts till en nyttoträdgård med för 1700-talet tidstypiska<br />
växter men också till en trädgård med dagens upplysningsverksamhet. I trädgården följs<br />
naturenliga odlingsmetoder som bidrar till den biologiska mångfalden. Deltagarna fick en<br />
guidad visning genom trädgårdens gamla växter. En nyanlagd ”Biblisk trädgård” med kryddoch<br />
medicinalväxter intresserade också deltagarna.<br />
I Skolparken i Jakobstad finns mer än 1000 olika arter av prydnads- och nyttoväxter<br />
planterade. Många av växterna är rariteter för våra breddgrader inte minst träden bland vilka<br />
man hittar fyra olika poppelarter, asklönn, grå valnöt eller manchurisk valnöt, lundalm mm.<br />
Där finns också ett innehållsrikt rosarium med mer än 200 härdiga arter och sorter av rosor.<br />
Bild 14. Del av Skolparkens Rosarium med över 200 härdiga arter och sorter.<br />
3.4.4Arboretum Norr, Umeå<br />
Vi åker tillbaka till Vasa och övernattar för att ta båten till Umeå kl. 9.00 fredag morgon. Vi<br />
åker sedan ner till Umeå och Arboretum Norr i Baggböle 10 km uppströms Umeälven där<br />
föreståndaren Bo Nilsson under ett par timmar visar oss intressanta växter varav en del redan<br />
förökas i projektet.<br />
Arboretum Norr kan sägas vara en skogsträdgård med planterade träd och buskar från när och<br />
fjärran. I arboretet, som omfattar ca 20 ha, finns ca 1400 plantor av ca 200 olika arter<br />
utplanterade. Växterna kommer från de nordliga delarna av <strong>norr</strong>a halvklotet dvs. Östasien,<br />
Sibirien, Europa och <strong>Nord</strong>amerika samt från insamlingar som gjorts i Sveriges fyra nordligaste<br />
län.<br />
3.5 Nätverk<br />
Från september 2005 fram till mars 2006 söktes handelsträdgårdar med intresse att delta i<br />
projektet via utskick och genom personlig kontakt per telefon. I mars hade 11 företag visat<br />
intresse av att deltaga. Följande handelsträdgårdar har deltagit i projektet:<br />
• Astrant Plant, Piteå<br />
• Bryggmans Handelsträdgård, Piteå<br />
• Norraback trädgård, Piteå<br />
20
• Hedlunds Handelsträdgård, Jokkmokk<br />
• Smedsbyns blommor och grönt, Luleå<br />
• Björsby Handelsträdgård, Luleå (stängd)<br />
• Granåns Handelsträdgård, Kalix<br />
• Henrikssons trädgård, Överkalix<br />
• Karungi Handelsträdgård, Haparanda<br />
• Thornbergs trädgård, Haparanda<br />
• Hietalas Handelsträdgård, Övertorneå<br />
Tre nätverksträffar har genomförts under projektperioden, förutom studieresa och<br />
slutseminarium då företagarna också hade möjlighet att träffa varandra: Den 25 april 2008,<br />
den 14 augusti 2006 och den 27 juni 2007 (bilaga 2, 3 och 8). Eftersom dessa träffar ofta<br />
kombinerats med visningar i Hushållningssällskapets försöksträdgård har träffarna förlagts till<br />
Öjebyn. Vid den första träffen fick alla presentera sig själva och sitt företags verksamhet.<br />
Totalt har 25 personer från 9 av företagen deltagit vid träffarna.<br />
Två av företagen har inte kunnat deltaga under hela perioden: Karungi Handelsträdgård p g a<br />
av en brand i mars 2006 som har gjort att företaget sedan dess har legat vilande. Björsby<br />
Handelsträdgård lades ned under sommaren 2007.<br />
3.6 Informationsspridning till allmänheten<br />
Fem artiklar om projektet har publicerats i Hushållningssällskapets tidning Norrbottens<br />
Landsbygd (NLB) under 2006 och 2007 (bilaga 11-15). Under 2008 kommer alla växter<br />
(produkter) från projektet att presenteras i vår, fr. o. m första numret 2008, gemensamma<br />
tidning med Jämtland och Västerbotten: Landsbygd i Norr. Fyra växter per nummer<br />
presenteras i fem på varandra följande nummer av tidningen. Totalt når informationen ut till ca<br />
6000 medlemmar i Hushållningssällskapen i de tre länen. I två artiklar i två av länets<br />
dagstidningar har projektet beskrivits under projektperioden (bilaga 16, 17).<br />
Vid det nya moderfältet i Öjebyn har en skylt varit uppsatt för våra besökare att ta del av<br />
(bilaga 18). På skylten framgår vilka växter som är planterade och att EU:s strukturfonder<br />
finansierar projektet tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och Längmanska<br />
Företagarfonden.<br />
Förutom två fältvandring riktade till deltagande handelsträdgårdar (se ovan .<br />
Fältvandringar/Exkursioner) har ett flertal guidade visningar av trädgården för allmänheten<br />
genomförts. I samband med Trädgårdsförsöksstationen 60-årsjubileum 2006 deltog ca 100<br />
personer i visningarna under dagen. Under 2007 har fyra visningar genomförts i samband med<br />
Linnéjubileet. Totalt deltog ca 80 personer i dessa visningar. Projektet har presenterats<br />
ingående vid alla dessa tillfällen.<br />
Vid ”Parkchefsträffen” den 29 november i Umeå, beskrevs projektet och dess växter för<br />
parkchefer från samtliga Norrlandskommuner. Vid träffen deltog 10 parkchefer från lika<br />
många kommuner.<br />
Slutseminariet annonserades i Annonsbladen i Piteå/Älvsbyn och Luleå samt i Piteåtidningen<br />
(bilaga 19, 20). Dessutom skickades inbjudan till intresserad allmänhet via länets<br />
trädgårdsföreningar. Särskild inbjudan skickades ut till kommunernas ”parkavdelningar” och<br />
till arkitektföretag.<br />
21
3.7 Framställning av skyltar och produktblad<br />
Under 2007 har noggranna beskrivningar av växterna färdigställts. Underlaget skickades till<br />
tryckeriet i början av september, för tillverkning av skyltar till demoodlingarna (bilaga 21).<br />
Men p g a av stor arbetsbelastning hos tryckeriet framställdes inte skyltarna förrän under<br />
september månad. Beskrivningarna är mycket ingående då det är viktigt att man med hjälp av<br />
dessa ska kunna skilja ut sorterna från idag i handeln förekommande sorter av samma art.<br />
Beskrivningarna ligger till grund för produktmaterial och skyltunderlag. Dessa skyltar har<br />
placerats ut i deltagarnas demonstrationsplanteringar och i anslutning till de uppvuxna<br />
exemplaren i sortimenten i Öjebyn.<br />
3.8 Seminarier<br />
En seminariedag för lika inflytande av kvinnor och män i företagen – Att vara kvinna och<br />
företagare – var inplanerad den 3 maj (bilaga 21). Som föreläsare hade anlitats Irma Perdal.<br />
Seminariets syfte var att definiera och arbeta med framgångsfaktorer för lönsammare affärer:<br />
– Ägaransvar, arbetsgivaransvar, ansvar för verksamheten<br />
– Att arbeta långsiktigt med visioner och mål<br />
– Att ha kontroll och uppföljning över verksamheten<br />
– Att ha ett aktivt nätverk<br />
Vad behöver jag för att utveckla mig och mitt företag<br />
Uppslutningen var dock dålig och endast två deltagare hade anmält sig varför seminariet<br />
ställdes in. Vi försökte sen få tillstånd ett seminarium under september när utomhusarbetet<br />
avslutats. Tyvärr var den tilltänkta föreläsaren inte tillgänglig förrän i slutet av månaden och<br />
detta seminarium skulle då ha krockat med slutseminariet.<br />
Ett välbesökt slutseminarium – ”Bra växter för nordligt klimat, hur får vi det” hölls på<br />
Framnäs Folkhögskola den 28 september 2007(bilaga 19, 22). Slutseminariet lockade mer än<br />
40 deltagare (bilaga 23), en stor del allmänhet som visade mycket stort intresse för dessa<br />
växter och påtalade vikten av ett utökat sortiment härdiga buskar och träd.<br />
4 Resultat<br />
4.1 Indikatorer<br />
Befintliga arbetstillfällen ute i de deltagande företagen är svåra att räkna ut eftersom flera av<br />
deltagarna inte arbetar heltid året runt i företaget. Vid projektstart bedömde vi att totalt 5<br />
personer, 1 kvinna och 4 män, arbetade heltid i inlandet och totalt 5 personer, 2 kvinnor och 3<br />
män i kusten. Vid första rekvisitionstillfället, efter det att vi fått med alla intresserade företag,<br />
så ändrades bilden något vilket gjorde att vi nu hade totalt 6 befintliga arbetstillfällen i kusten,<br />
3 kvinnor och 3 män och 5 befintliga arbetstillfällen i inlandet, 2 kvinnor och 3 män. Eftersom<br />
två av handelsträdgårdarna inte har deltagit under hela projektperioden, Björsby H-trädgård<br />
lades ner efter vårsäsongen 2007 och Karungi Handelsträdgård lades vilande under 2006,<br />
minskade antalet arbetstillfällen under projektperioden. Vid projektets slutdatum fanns 4<br />
befintliga arbetstillfällen i inlandet, 2 kvinnor och 2 män och 5 i kusten, 3 kvinnor och 2 män.<br />
Eftersom produktion av vedartade plantskoleväxter tar tid och det tar minst två år att få igång<br />
en fältmässig produktion alt. krukodling, kommer skapande av nya arbetstillfällen att komma<br />
på sikt. Då projektet är långsiktigt och det tar minst 3 år för att få fram en mindre kvantitet<br />
säljbara buskar på marknaden har inte indikatorn ”nya/skapade arbetstillfällen” uppnåtts.<br />
Större volymer av de förökade buskarna tar minst 5 år att få fram.<br />
22
Tjugo nya försäljningsprodukter, 20 sorter av buskar och träd som inte tidigare funnits på<br />
marknaden (se bilaga 1 och 21), har kommit fram genom projektet. Produktionen av<br />
moderplantor har kommit igång och fortsätter på Hushållningssällskapets<br />
trädgårdsförsöksstation även efter projektperiodens slut. Grunden till en plantskoleproduktion<br />
ute i företagen har lagts genom etablering av demonstrationsodlingar.<br />
Ett nätverk mellan de deltagande handelsträdgårdar har byggts upp genom de nätverksträffar,<br />
fältvandringar och den studieresa som genomförts. Vidare har deltagarna kunnat skapa viktiga<br />
kontakter med etablerade plantskolor som arbetar inom samma klimatområde.<br />
En marknadsplan har inrättats (bilaga 24).<br />
Projektet kan genom ovan genomförda åtgärder och aktiviteter skapa stärkt konkurrenskraft<br />
och bättre ekonomiska förutsättningar åt i första hand de deltagande handelsträdgårdarna,<br />
vilket ska leda till en ökning av sysselsättningen motsvarande fem personer inom en 5 –<br />
årsperiod samt en ökning av arealen från dagens 0,3 ha (SCB, 2000) till 3 ha. Vi har<br />
förhoppning om att målet kommer att uppnås tack vare projektet.<br />
4.2 Horisontella kriterier<br />
4.2.1Ökad jämställdhet<br />
Inom de agrikulturella näringarna och vid utveckling av nya och befintliga mikroföretag på<br />
landsbygden spelar kvinnor en viktig roll. Nya affärsområden, speciellt inom<br />
trädgårdsområdet, har under senare år utvecklats och drivs av kvinnor. I projektarbetet har<br />
ansträngningar gjorts för att säkerställa en jämn fördelning mellan involverade män och<br />
kvinnor. Projektledaren är kvinna. Vi har strävat efter lika fördelning mellan kvinnor och män<br />
i de företag som har deltagit i projektet. Eftersom branschen är liten har det aldrig varit aktuellt<br />
att utesluta ett företag från att deltaga för att män har drivit företaget. De aktiviteter som<br />
genomförts har anpassas i tid, innehåll och utformning så att kvinnor och män har kunnat<br />
delta på lika villkor, samt att de legat så i tiden, att deltagande varit möjligt utifrån branschens<br />
säsongsstyrda arbetstoppar.<br />
I landsbygdsföretag är det inte ovanligt att det är männen som ansvarar för företagen och har<br />
inflytande över utveckling och beslut, medan kvinnorna står för den operativa delen av<br />
verksamheten, men är inte ägare och har inte samma möjligheter till inflytande och att delta i<br />
beslut. I projektet har lika ägande, inflytande och möjligheter till beslut i företaget ägnas<br />
särskild uppmärksamhet. Ett seminarium skulle därför hållas med enbart kvinnliga deltagare<br />
för att stärka dem i att också äga och utöva inflytande i de företag de är med och driver. Tyvärr<br />
anmälde sig bara två deltagare - för få för att seminariet skulle genomföras.<br />
4.2.2Bättre miljö<br />
Stora arealer jordbruksmark har tagits ur bruk i Norrbottens inland under de senaste 40 åren.<br />
Vårt projekt innebär på sikt att odlad mark i Norrbotten åter kan tas i bruk och få en lönsam<br />
användning. En plantskola är dessutom positivt för landskapsbilden. Flera av de sorter som i<br />
och med projektet tagits i produktion har en lång historia i gamla trädgårdar, stadsplanteringar<br />
och järnvägsparker som för länge sedan raserats. Projektet har starkt bidragit till bevarandet<br />
av gamla kulturväxter i Norrbotten.<br />
23
Projektledaren har inom Sveriges Lantbruksuniversitet under 15 år arbetat med utveckling av<br />
ekologiska odlingsmetoder för yrkesmässig trädgårdsodling i Norrbotten och besitter stor<br />
kunskap inom detta område. Detta utvecklingsarbete pågår för närvarande i flera<br />
forskningsprojekt som drivs av Hushållningssällskapet. Information om ekologiska metoder<br />
för bekämpning av skadegörare och sjukdomar i odling av plantskoleväxter, liksom<br />
användandet av organiska gödselmedel istället för handelsgödsel, har förmedlas till deltagarna<br />
i projektet vid de fältvandringar och träffar som hållits. Eftersom ekologiska odlingssystem för<br />
plantskoleväxter används och utvecklas i projektet genomsyrar miljötänkande alla de<br />
aktiviteter som har genomförts.<br />
4.3 Övriga långsiktiga effekter<br />
Den svenska trädgårdsbranschen omsätter idag miljardbelopp och bortemot 25 000 personer<br />
sysselsätts idag i den gröna sektorn där en av de viktigaste beståndsdelarna är prydnadsväxter.<br />
Vid sidan av det rena prydnadsvärdet eller framtida kommersiella värdet får växterna en allt<br />
större roll som miljöförbättrare i städer och industriområden. Detta gäller både den fysiska och<br />
psykiska miljön. Till de viktigaste positiva effekterna på den fysiska miljön är syreproduktion,<br />
luftpartikelrening, gasupptagning, bullerdämpning, vinddämpning mm. Många av dessa<br />
beståndsdelar är dessutom viktig för vårt psykiska välbefinnande. En mer direkt effekt på den<br />
psykiska miljön hänger samman med färg- och formrikedom. Större variation i offentliga och<br />
privata planteringar kan också motverka de förödande konsekvenser som spriding av sort- och<br />
artspecifika sjukdomar, tex. almsjukan, kan få i monokulturer.<br />
Ett stigande intresse medför en ökad medvetenhet hos kunderna som efterfrågar nya produkter<br />
men även ökad kvalité. I Norrbotten innebär ökad kvalité främst tillgång till plantmaterial,<br />
härdigt och anpassat till våra speciella odlingsförhållanden. Växterna (produkterna) från<br />
projektet ger ett avsevärt tillskott till det idag smala utbudet av odlingsvärda växter i region.<br />
Större produktutbud efterfrågas idag både av privata och offentliga användare. Trädgården har<br />
fått en bredare användning är tidigare och används nu i allt från rehabilitering och rekreation<br />
till utsmyckning och förstärkning av andra affärsverksamheter t e x inom besöksnäringen.<br />
Ökat intresse medför en ökad efterfrågan av trädgårdsprodukter och därmed möjlighet till<br />
ökad lönsamhet i näringen och en växande marknad. Detta märkets tydligt vid den<br />
Parkchefsträff där projektet presenterades hösten 2006 där de deltagande parkchefer från hela<br />
Norrland fann projektet mycket intressant för deras egen verksamhet. Slutseminariet lockade<br />
mer än 40 deltagare, en stor del allmänhet, som visade mycket stort intresse för dessa växter<br />
och påtalade vikten av ett utökat sortiment av härdiga buskar och träd. Intresset för härdiga<br />
växter ökar alltså genom projektet, vilket kan ge större möjlighet för oss att söka och få medel<br />
beviljade till forskning och utveckling inom området plantskoleväxter för <strong>norr</strong>a Sverige.<br />
Under projekttidens gång har man inom Piteå Kommun blivit intresserad av en fortsättning.<br />
Målet är att kunna erbjuda kommunmedborgarna ett mer intressant växtmaterial i stadens<br />
parker och grönområden än vad nu kan ges, samtidigt som någon eller några lokala<br />
handelsträdgårdar får möjligheten att lokalt producera dessa växter. Kultur- och<br />
Fritidsförvaltningen söker därför tillsammans med Hushållningssällskapet och parters från<br />
Orkney, Färöarna, Island, Finland och Norge ett nytt projekt med namnet New Plants on the<br />
Northern Periferi Market från EU-programmet Northern Periferi. Ansökan kommer att<br />
inlämnas under mars månad 2008.<br />
Vi har också själva fått ny kunskap om förbättrade metoder att sticklingsföröka vedartade<br />
växter. Vid fjolårets förökning lyckade vi rota vissa arter av buskar som tidigare varit mycket<br />
24
svåra. Erfarenheten leder till att bättre rekommendationer om tidpunkt för sticklingstagning<br />
kan förmedlas.<br />
5 Litteratur<br />
Aldén, B. (2006) Landskapsarboretet i Göteborgs botaniska trädgård – där natur och kultur går<br />
hand i hand. Göteborgs botaniska trädgård. ISBN 91-87068-42-7.<br />
Krekula, I. (1980). Registrering av vedartade provenienser i Norra<br />
Trädgårdsförsöksdistriktet, och appendix: Insamlingsvärda exemplar. Röbäcksdalen<br />
meddelar 1980:13, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.<br />
Larsson, G. (1980). Vedartade prydnadsväxter vid Öjebyns trädgårdsförsöksstation,<br />
65°19'N, 1947-79. Rapport Trädgård 186. Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp.<br />
Svensson E. Wiklund E. & Öberg E. (1992). Förökning och distribution av träd och buskar<br />
utvalda för <strong>norr</strong>ländska förhållanden. Röbäcksdalen meddelar 1992:13, Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Umeå.<br />
SCB (2000). Statistiska meddelanden. Trädgårdsräkningen 2000.<br />
SKUD – Svensk Kulturväxtdatabas (http://skud.ngb.se)<br />
Thøgersen, C.G. (1984): Träd och buskar <strong>norr</strong> om polcirkeln. Trädgård 271. Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Alnarp, 1984<br />
Thøgersen, C.G. (1988): Synopsis of Broadleaved Trees and Shrubs cultivable as<br />
Ornamentals in Boreal Sweden. Röbäcksdalen meddelar 1988:5, Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Umeå.<br />
Öberg, E. (1995a, rev.2001). Konkurrenskraftiga och härdiga perenner - urval för <strong>norr</strong>a<br />
Sverige Fakta trädgård-fritid nr 49. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.<br />
Öberg, E. (1995b). Marktäckande perenner - urval för <strong>norr</strong>a Sverige. Fakta trädgård fritid nr<br />
50. SLU, Uppsala<br />
Öberg E & Bäck J. (1996). A vegetation field study in Changbai Shan - Manchuria.<br />
Arboretum Norr Box 4097, 904 03 Umeå.<br />
Öberg, E. (1997). Perennanyckel för <strong>norr</strong>ländskt klimat. Fakta trädgård nr 2 1997. SLU,<br />
Uppsala.<br />
Öberg, E. (1997). Långliggande försök med perenner i Öjebyn 1968 – 1991 (Long lasting<br />
trials with herbaceous perennials in Öjebyn 1968-1991. In Swedish). 9:e Regionala<br />
Lantbrukskonferensen för <strong>norr</strong>a Sverige den 17–18 mars 1997 Umeå Röbäcksdalen<br />
meddelar 1997:1, s 15–16.<br />
Öberg, E. (1999). Buskar för den nordsvenska trädgården. Fakta trädgård fritid nr 50.<br />
SLU,Uppsala<br />
Öberg E. Nilsson. B (2001). Expedition to Kamchatka, August 31 to September 14, 2000.<br />
Arboretum Norr, Umeå.<br />
25
6 Bilagor<br />
Finns arkiverade i pappersform på HS.<br />
27