Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

from hs.nord.hush.se More from this publisher

04.02.2015 Views

LANDSBYGDi Norr Nr 2 • April 2008 • 82:a årgången tema Trädgård Årets frönyheter Bärsorter under lupp Trädgårdsdesign i Norr Medlemstidskrift för Hushållningssällskapet i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland

LANDSBYGDi Norr

Nr 2 • April 2008 • 82:a årgången

tema

Trädgård

Årets frönyheter

Bärsorter under lupp

Trädgårdsdesign i Norr

Medlemstidskrift för Hushållningssällskapet i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland

LEDARE

ledare

Ändrade förutsättningar

skapar nya möjligheter

för Hushållningssällskapet

Tidningen ges ut av Hushållningssällskapen

i Norrbotten, Västerbotten

och Jämtland. I Norrbotten

medverkar Naturbruksskolorna i

samarbetet.

Det är nåt konstigt med

vädret! Eller Idag är det

plusgrader igen. Det har

varit det i flera dagar. Nederbörden

anstränger sig

att komma ner som snöflingor,

men det blir mest

snöblandat regn. Det är

vedertaget här i Jämtland

att skidföret räcker till

påsk. I år var påsken ovanligt

tidig men det verkar

inte hjälpa. Det bruna snösmältningsvattnet

rinner i

strida strömmar längs gatorna i stan och isen

på Storsjön är redan gråsvart. Man ska visserligen

inte blanda ihop väder och klimat, men

nog känns det uppenbart att vi är på väg in i

ett varmare klimat.

Ett varmare klimat får konsekvenser på en

mängd områden och det behövs mycken ny

kunskap om hur vi ska anpassa oss till nya

tider. Eller är det kanske rent av så att det är

gamla erfarenheter som ska väckas till liv igen

Hur som helst så kan det öppnas nya möjligheter

för landets Hushållningssällskap. Att tillhöra

en organisation som har som främsta mål

att ligga i framkant när det gäller landsbygdsutveckling

är en spännande utmaning.

Det finns två områden där jag tror att Hushållningssällskapen

kan spela en viktig roll framöver.

Det ena handlar om hur odlingen ska anpassas

till ett varmare klimat. Hur ska spannmålsodling

anpassas till norrlands långa ljusa

sommarnätter Vilka sorter finns det som trivs

i en sådan växtzon Var kan vi hämta kunskap

och var ska nya erfarenheter

dras För Jämtlands

del kommer ett par

graders högre medeltemperatur

att skapa helt nya

odlingsförutsättningar

och detsamma gäller förstås

också för Norrbottens

och Västerbottens län.

Som jag ser det så kommer

behovet av rådgivning att

öka och här kan Hushållningssällskapet

vara tidigt

på banan.

Det andra området där Hushållningssällskapen

kan bidra till landsbygdsutveckling hänger

ihop med de folkomflyttningar som ett varmare

klimat kommer att föra med sig. Även

om inte de värsta scenarierna slår in är det

ganska säkert att Medelhavsområdet kommer

att bli näst intill obeboeligt under delar

av året. En höjd havsnivå gör att Hollands yta

rent bokstavligt krymper och befolkningen

måste trängas ännu mer än idag. Redan finns

en liten ström av människor från Centraleuropa

som söker sig till Sverige. Den strömmen

kan bli mycket större.

Tänk om Hushållningssällskapen kunde koppla

ihop behovet av ökade kunskaper och rådgivning

om odling i ett varmare klimat med

att skapa förutsättningar för inflyttning och

utveckling Det skulle jag se som en ny spännande

uppgift för oss!

maggi mikaelsson,

ordförande jämtland

Ansvarig utgivare

Jan-Olof Puranen

Redaktör

Alec Lundström

Redaktionsråd

Alec Lundström, Ingvar Persson,

Karin Forsgren, Bengt Åsengård

och Jan-Olof Puranen. Adjungerade

Victoria Sjöholm-Jansson, Bo

Wiberg och Mikael Andersson.

Landsbygd i Norr utkommer med

fem nr per år, ISSN 1104-9820.

Upplaga 5 000 ex

Grafisk form Lena Ahlbäck

Tryck Luleå Grafiska. Tidningen är

svanmärkt.

Omslagsbild: Jordgubbar är gott

tycker Jonatan och Ann-Marie

Sandberg från Kalix-Nyborg.

Foto: Olov Öberg

Affärs- och verksamhetsidé

Hushållningssällskapet är en medlemsbaserad

kunskapsorganisation

med 200-åriga anor.

Vi arbetar för att utveckla småföretagandet

i länet, främst på landsbygden,

genom rådgivning och utvecklingsprojekt

inom lantbruk, trädgård,

mat, miljö, energi, turism, slöjd fiske,

jakt, skog och företagsekonomi.

Vill du bli medlem kontakta Annika

Widgren, BD, 0920-24 41 85, Karin

Forsgren, AC, 090-17 18 40 eller

Bengt Åsengård, Z, 063-10 42 15.

nästa nummer

av Landsbygd i Norr utkommer omkring den 20 juni. Material till tidningen skickas senast den 9 maj

till alec.lundstrom@hush.se. Annonsbokning senast den 16 maj till Jan-Olof Puranen, 0920-24 41 83 eller

Bengt Åsengård, 063-10 42 15.

För signerade artiklar svarar författaren. Citera oss gärna men ange källan.

2 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Innehåll

Telefonrådgivning

Glöm inte bort vår trädgårdsrådgivning till medlemmar!

Tisdagar 08.00-10.00 (april-september)

Tel: 0911-607 50

Elisabeth Öberg och Ann-Kristin Isaksson

Hushållningssällskapet Rådgivning Nord

Fältvandring

Hushållningssällskapets

Trädgårdsförsöksstation i Öjebyn

Tisdag den 12 augusti,

kl. 09.30-13.00

Visning av nya tunnelodlingar,

bärförsök och demonstrationsodlingar

av grönsaker m.m.

Välkomna!

Hushållningssällskapet

Rådgivning Nord

Ledare ................................................................... 2

Krysset .................................................................14

Nya sorter i vall och spannmål ...............................16

Regional jordbrukskonferens 2008 .........................17

Intressant läge för Efterkalkyl Mjölk ......................18

Köttproducenter får inte betalt för

svenska mervärden ............................................... 20

Skydda dig mot växtskyddsmedel ...........................21

Hushållningssällskapet reser till Argentina

– Pampas, boskap, frukt, oliver, vin och

tango på tio dagar ................................................ 22

Gamla värdefulla hästraser ................................... 24

Projektstart i i ryska Karelen

– Pryazha projektfas 1 – 1997-2001 ....................... 26

Vi saknade tuffa och funktionella

fritidskläder för barn ............................................ 29

Hushållningssällskapet kontaktuppgifter ............... 30

Välkommen till författarbyn Hjoggböle! ................31

Foto: www.fotoakuten.se

Grönsakssorter

i norr

Vill du ha tips om grönsakssorter

som går bra att odla i norr

Gå in på

www.hush.se/nord

klicka på trädgård och gå

vidare till informationsmaterial.

Kompetensutvecklingsprojekt

inom häst och får

Tack vare Landsbygdsprogrammet

kan vi erbjuda rådgivning till hästoch

fårägare i Norrbotten och Västerbotten.

Du kan även delta i projektet,

Häst i norr, som riktar sig till

dig som är eller tänker bli hästföretagare

i Norrbotten.

För ytterligare information

kontakta Lennart Enberg,

0923-121 85,

lennart.enberg@hush.se eller

Helene Skogqvist, 0923-121 86,

helene.skogqvist@hush.se

Hushållningssällskapet

Rådgivning Nord

NATURBRUKSINFO

Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola ......... 4

TEMA TRÄDGÅRD

Biodling i norr ....................................................... 5

Evert Nilssons Lustgård .......................................... 5

Årets frönyheter ..................................................... 6

Nya spännande buskar för trädgårdar i norr............. 8

Bärsorter under lupp .............................................10

Vitblommande fläckig lungört - årets perenn 2008 .. 12

Trädgårdsföreningar i samverkan .......................... 12

Trädgårdsdesign i Norr - del 1 ............................... 13

Arboretum Norr – värdefullt besöksmål i Umeå ..... 15

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

NATURBRUKSINFO

FRAMTIDS-

VÄGEN

– en reformerad

gymnasieskola

Den 31 mars presenterades en

utredning eller ett s.k. betänkande

med namnet Framtidsvägen – en

reformerad gymnasieskola (SOU

2008:27). Detta omfattande

betänkande föreslår hur dagens

gymnasieskola ska reformeras.

En viktig nyhet är att gymnasieskolan föreslås

bestå av 14 yrkesprogram och 5 högskoleförberedande

program. Dessutom föreslås

s.k. lärlingsutbildning som ska resultera

i samma kunskapsnivå som för yrkesinriktade

programmen men en stor del

av lärandet ska ske ute på arbetsplatser.

Foto: Håkan Håkansson

Tre inriktningar

För naturbruksutbildningarna blir inte

förändringarna så stora. Dagens naturbruksprogram

med en rad olika lokala inriktningar

(jordbruk, djur, häst, trädgård

m.m.) kommer att kallas programmet för

Djurhållning och Naturbruk och ha tre

nationella inriktningar;

• djurhållning

• odling och gröna miljöer

• skog och vatten

De två första inriktningarna kommer vi

att kunna ha på Grans Naturbruksskola

och inriktningen skog och vatten kommer

att finnas på Kalix Naturbruksgymnasium.

Ett intressant förslag är att trädgårdsutbildning

kommer att ingå i inriktningen

odling och gröna miljöer vilket innebär att

om det finns tillräckligt många trädgårdsintresserade

ungdomar så kommer vi att

kunna utbilda dessa. En annan förändring

blir att dagens jordbruksinriktning delas

så att man antingen specialiseras på djurhållning

eller odling.

Programråd och samarbete

Detta betänkande ska lämnas ut till remiss

innan man lämnar den som en proposition

till riksdagen för beslut. Skolverket

ska under tiden utforma kurser, betygskriterier,

m.m.

Detta innebär att det är tidigast i slutet

av detta år som vi vet mer och kan börja

bygga innehållet i inriktningarna. Utredningen

föreslår en mängd nya begrepp och

förändringar, bl.a. så menar man att elever

som genomgått ett yrkesprogram ska vara

anställningsbara. Man föreslår att det ska

vara obligatoriskt med s.k. programråd,

d.v.s. ett organiserat samarbete skola - näringsliv.

För Norrbottens del så finns detta

redan. Både Kalix och Gran har ett nära

samarbete med respektive bransch inom

de gröna näringarna.

I Norrbotten känner vi oss väl rustade att

anta utmaningen att delta i en reformerad

gymnasieskola.

bo wiberg,

verksamhetschef/rektor

grans naturbruksskola

4 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

TEMA TRÄDGÅRD

Biodling i norr

Norrbottens

Drottningodlingklubb

(NDK), 28 biodlare från länets 11 biodlarföreningar,

samlades i mars för årsmöte

på Robbgården i Boden. Trots en besvärlig

start av drottningodlingen sommaren

2007 lyckades man ändå odla fram ca 80

äggläggande drottningar av Nordiska biet,

Apis melifera melifera. De är ursprungliga

honungsbin i norra Europa och väl anpassade

till våra karga förhållanden med

lång kall vinter, men är idag utrotningshotade.

Det finns f.n. endast ca 2 500 kända

Nordiska bisamhällen kvar (ca 1%), efter

att vid 1800-talets mitt ha varit den totalt

dominerande birasen i Norden. Övriga

99% består av andra raser/blandraser

från utlandet, vilka under många decennier

importerats, bl.a. från Italien, Österrike,

Storbritannien och USA.

NDK´s verksamhet går ut på att lära

medlemmar hur vi bäst avlar fram bra bidrottningar,

då i första hand nordiska,

så att vi bevarar viktiga genpooler inför

framtiden. De nordiska ungdrottningar

som odlas fram får efter kläckning fripara

Foto: www.fotoakuten.se

Några av medlemmarna på årsmötet, med

ordföranden längst till vänster.

sig med drönare i någon av NDK anvisade

eller tillhandahållna rasparningsbigårdar

för nordiska bin. Det händer också att

NDK hjälper till med andra biraser, men

då får friparning ordnas på annat håll,

kanske i biodlarens egen bigård. NDK lär

också ut hur biodlare enkelt kan ”föröka”

antalet egna bisamhällen, så att vi därmed

undviker ”import” med stor risk för medföljande

bisjukdomar och parasiter.

Honungsbiet är oerhört viktig som pollinerare

av grödor och därför av stor betydelse

för vår matförsörjning. Man brukar

i Sverige beräkna värdet av pollinering till

2-3 miljarder kr/år. Albert Einstein menade

att den dag biet försvinner från jordens

yta, då har människan inte många (3-5)

år kvar att leva på denna jord. Med tanke

på vad som just nu händer i Kina borde vi

kanske omvärdera vårt sätt att behandla

naturen. Där är stora delar av landet totalt

utan pollinerande insekter p.g.a. all

kemisk bekämpning. Där kryper kineser i

fruktträden med penslar för att pollinera

dess blommor för att överhuvudtaget alls

få några frukter. Att då bli biodlare hemma

i Norrbotten känns som en naturvårdande

och likväl mycket trevlig hobby.

Till ordförande i NDK för 2008 omvaldes

Birger (Bi-Birger) Johansson, Boden.

Årets nybörjarkurs är planerad att starta

den 14 juni i Strömsund, Råneå. Drottningodling

planeras även inom Älvsbyn och

Arvidsjaur biodlarföreningar. För fortlöpande

information hänvisas till; www.biodlarna.se,

klicka dig sedan in under ”biodling

där du bor /Norrbotten”.

erik heedman luleå

070-528 47 16

Evert Nilssons Lustgård

Hemma i vår trädgård i Skellefteå där jag

växte upp, stod två rönnar med vita bär.

De var lite märkvärdiga tyckte jag nog.

Den mindre av dessa var den vackraste

med snövita bär på hösten och mörkgröna

blad. Den blev just aldrig mer än 2,5

m hög. Dess syster stod en bit ifrån och

liknade mer en vanlig, 5-6 meter hög, rikt

förgrenad rönn. Dess bär var inte lika vita

utan hade rosa strimmor och fläckar. Rönnarna

kom från Evert Nilsson. Det var min

farfar Otto Öberg, lärare på dåvarade Söråkers

trädgårdsskola norr om Sundsvall,

som fått dem till skänks vid besök i hans

plantskola i Ås, väster om Östersund, på

1950-talet. År 1993 var jag själv för första

gången på besök hos Evert, vars namn jag

alltid hört nämnas i samband med dessa

rönnar. Evert var en man med enorm kunskap

och hjärtat på rätta stället. Han visste

att jag något år tidigare samlat växter

i Kina och bar därför

dagen till ära en

”kinakeps” i stället

för den vanliga

hatten. Jag kände

mig som kungen på sök. Vid ett av husen stod just en pärlrönn,

den märkvärdiga rönnen med vita

be-

bär från min barndom, som gjorde mig så

nyfiken på växter.

När jag läser artiklarna som Evert Nilsson

skrivit, och som STA:s Jämtlandskrets

så förnämligt sammanställt till boken Välkommen

i min Lustgård, känner man den

nyfi kenhet och intresse som Evert visade

både växter och människor. Artiklarna

är trevliga och skrivna med glimten i

ögat och stor kunskap. Boken ger trivsamma

stunder till växtälskaren samt för den

som vill lära sig mer om att odla växter i

nordligt klimat, om att aldrig ge upp och

Min barndoms märkvärdiga pärlrönn från Evert

Nilsson i Ås.

att våga testa det som ingen annan trodde

skulle gå.

Boken kan beställas från STA Mittnordenkretsen:

inger@kallstrand.com. Det

finns ca 200 böcker kvar och fler kommer

inte att tryckas. Det är bra om man kan gå

ihop och göra en gemensam beställning.

elisabeth öberg,

hushållningssällskapet öjebyn

Foto: Öberg 1990

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

TEMA TRÄDGÅRD

1

2

Årets frönyheter

Vårens utbud av fröer är här. Med frestande bilder på färgsprakande nyheter

och hyllmetrar med fröer ute i butikerna kan man lätt få beslutsångest. Vi

har nu kommit en bit in på ”förodlingssäsongen” så här visas några av nyheterna

för hemträdgården som man ännu kan hinna med att så, eller bara att

drömma om! Nedan kommer ett litet axplock av det stora utbud som finns.

Har du inte möjlighet eller tid att så själv, så finns säkert många av sorterna i

blomsterhandeln eller i din handelsträdgård att köpas som småplantor. Lycka

till med årets odlingar!

9

10

11

3

4

5

6

7+8

Grönsaksfröer

Inom sortimentet av grönsaker verkar det

framförallt vara nya färgvariationer inom

sorterna som förädlas fram.

1. I år lanserar Weibulls en nyhet med mixade

färger av morot ’Harlekin’, med alltifrån

vita till vinröda morötter.

2. Sallatssorter med olika färger och former,

finns i mängder. Någonting som också

kan användas i salladsskålen är de späda

bladen från en rödbeta Beta vulgaris ’Bull’s

blood’ från Impecta med mörkt purpurfärgade

blad. Den kan samtidigt användas som

effektfull kantväxt i rabatten eller i kruka

som en prydnadsväxt.

3. På broccoli skördar jag personligen helst

sidoskotten för hemmabruk (de blir mindre

och mjällare). Broccolin ’Healthy option’

(LN) är en sort som ger extra många sidoskott.

Bör förodlas i kruka 5-6 veckor innan

utplantering.

4. En lågväxande sockerärt Pisum sativum

’Norli’ (W). Extra söt. God att äta direkt i

landet.

5. Ytterligare en färgvariation, gul rädisa

Raphanus sativus, ’Jaune D’or Ovale’ (W),

med vit insida och mild smak.

6. Gurka bör förodlas inomhus, åtminstone

4 veckor innan utplantering. En tidig mini-slanggurka,

Cucumis sativus ’Piccolino’

(W) får lämpliga gurkor till lunchlådan, ca

10-15 cm. Sorten är självbefruktande.

7 och 8. Lord Nelson ger ut en odlingsteknisk

nyhet för den som vill odla grönsaker

på balkongen eller på en mindre yta. Frötapeten

’Growy’, (tunn väv som innehåller

frön) som man lägger ut på jorden i en balkonglåda

eller kruka, täcker med lite jord,

vattnar och sen är det bara att vänta och

skörda den gröda man har valt. Sallats-mix

eller kryddväxtblandningar.

Blomfröer (ettåriga)

9. Som en påse med oemotståndliga karameller

ser sömntutan Eschscholzia carlifornica

’Champagne & roses’ (W) ut. Sömntutan är

en tacksam och lättodlad sommarblomma

som sås direkt på växtplatsen. Blommar flitigt,

men sluter blomman på aftonen, ca 20

cm hög.

10. Ringblomman Calendula officinalis är

en klassiker, men i år lanserar flera fröfirmor

den i en ny färg med krämfärgad - ljusrosa

nyans på insidan och med mörkrosamörkröd

nyans på utsidan; ’Peach Sherbet’

(Im), ’Bronzed beauty’ (LN), ’Triangle Flashback’

(Li).

11. En sort jag minns som ”spännande” när

jag var barn, var doroteablomma Dorotheanthus

bellidiformis, (’Mesebrantum’ som

vi kallade den då). Det var som ett underverk

att se när solen kom fram och det gröna

sträva bladverket förvandlades till en matta

av miniatyr solar i regnbågens färger. I

år finns den som nyhet som enfärgad rödrosa

’Gelato Bright Red’, resp. vit ’Gelato

White’ (LN). Bör förodlas i april-maj, är en

fetbladsväxt som tål torka bra och används

som kantväxt i rabatten eller i stenpartiet.

12. En annan variant av ringblomma Calendula

officinalis ’Daisy Citrus Mix’, (W)

en lågväxande, kompakt sort med enkla citrongula

blommor som passar i balkonglådan

eller som kantväxt. Ca 15-20 cm hög.

12

13

14

15

16

6 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

kooperativ är ett smart sätt att driva affärer

det kombinerar det bästa ur två världar

– resultatorientering och mäsnklighet

13. Lejongap Anthirrinum majus

’Black Prince’ (W) är en vinröd skönhet

med ett mörkrött bladverk. Ca 40

cm hög. Lejongap bör sås i mars-april

för att hinna blomma. En mycket elegant

blomma, passar bra både i rabatten

och till snitt.

14. Ett vackert bladverk kan ge bra effekt

i en rabatt . Silverljus Plectranthus

argentatus ’Silver Shield’ (Li) får

vackra, ganska stora, silverludna blad.

Blommar sent med enkla violetta blommor

på stängel. Trivs bäst i sol och blir

30-50 cm hög. Bör sås inomhus i marsapril.

15. Någonting som kan både klättra

mot en vägg och användas som marktäckare

är blomman för dagen Ipomoea

tricolor ’Blue star’ (W). Den får en

krämvit blomma med rosaviolett stjärnmönster

i. Rankorna kan bli ca 2 m

långa. Passar även i krukan på balkongen.

16. En helt ny bekantskap är fetbladsväxten,

vitögd frövisare, Delosperma

floribundum ’Stardust’ (LN). Blommar

med purpurlila blommor med vit mitt

som lockar till sej fjärilar. Passar bra

som kantväxt eller i stenpartiet i soliga

lägen. Bör förodlas april-maj.

17. Solros Helianthus annuus ’Junior

F1’ (Li). En låg och kompakt sort,

blomman är gul med brun disk. Passar

bra i kruka eller i rabatt, när höjden

inte blir mer än ca 40-60 cm. Bildar sidogrenar

om den växer i god jord. Kan

direktsås ute. För snabbare blomning

så inomhus under maj månad.

Fröfirmor:

W = Weibulls

tel 0414-44 38 00, www.weibulls.com

LN = Lord Nelson, Bröderna Nelson

tel 0477-552 00, www.nelson.se

Im = Impecta

tel 0150-923 31, www.impecta.se

Li = Lindbloms frö

tel 0414-708 80, www.lindbloms.se

Egenanställning

– förenklat entreprenörskap

Europeiska Unionen

Strukturfonderna

Coompanion Västerbottens län har nyligen

fått ett positivt beslut om pengar

från Regionalfonden för ett treårigt projekt

med uppgift att informera om Egenanställning

– förenklat entreprenörskap

i både Västerbottens och Norrbottens län.

Våra utåtriktade insatser kommer att påbörjas

under augusti månad.

starta eget med stöd och

utan krångel

Företag för egenanställda gör det möjligt

för dig att snabbt starta en företagsverksamhet,

där du som uppdragstagare helt

och hållet kan ägna dig åt att sköta dina

uppdrag och dina kunder. Företag för egenanställda

riktar sig i första hand till alla

som vill arbeta med egna uppdrag inom

service- och tjänstesektorn. Verksamheten

kan vara på heltid eller deltid. Gemensamt

för alla egenanställda är att de förvandlar

sina idéer till lönsam verklighet. Det avtal

som reglerar uppdraget ger både friheten

och ansvaret att driva företag och samtidigt

servicen i en anställning. Ett avtal

med det bästa från två världar.

vad är egenanställning

Uppdraget går via en ekonomisk förening

som skickar fakturor till dina kunder.

Betalningen omvandlas sedan till timlön

Västerbotten: 090-17 81 90

www.coompanion.se

till dig. Företaget för egenanställda erbjuder

en juridisk hemvist och administrativ

plattform för dig som vill starta egen företagsverksamhet

men ännu inte tagit steget.

En summa går bort till administration,

försäkringar, skatt och pension med

mera, men samtidigt får du tillgång till

rådgivare som stödjer dig i din företagsutveckling.

Att bli sin egen har aldrig varit

enklare och mer riskfritt.

hur går det till

Du anmäler ditt intresse och får träffa någon

av våra rådgivare. Tillsammans utvecklar

vi din handlingsplan och affärsidé.

Du ansvarar för att arbeta in din egen lön

och utveckla verksamheten. Du får en personlig

rådgivare som stöttar dig. Så snart

som möjligt ska du vara igång och göra

affärer. När du med tiden kommit igång

med din affärsidé, så att du kan försörja

dig till den grad du vill, kan du knoppa av

och registrera ditt företag.

Du som vill veta mer är välkommen att

höra av dig till oss på Coompanion i Västerbotten

eller Norrbotten!

marie sandström-öhberg,

verksamhetsledare,

coompanion västerbotten

Norrbottten: 0920-138 10

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

TEMA TRÄDGÅRD

Nya spännande buskar

för trädgårdar i norr

Skärmtry ’Baggböle’ Alaskatok ”Glennallen” ”Allan Carlssons gula ros”

Hos nio handelsträdgårdar som

deltog i Hushållningssällskapets

projekt, Plantskola i norr, har

demonstrationsodlingar etablerats.

Dessa odlingar är tänkta att fungera

som modermaterial till vidare

produktion. Förhoppningsvis kan

vi inom några år köpa lokalproducerade,

klimatanpassade, korttransporterade

buskar till våra

trädgårdar.

I de kommande numren av Landsbygd i

Norr kommer vi att presentera 20 sorter

av buskar som utvalts på Hushållningssällskapets

trädgårdsförsöksstation i Öjebyn

och förökats inom projektet. Astrant

Plant, Bryggmans Handelsträdgård och

Norraback trädgård i Piteå kommun,

Hedlunds Handelsträdgård i Jokkmokk,

Smedsbyns blommor och grönt i Luleå

kommun, Granåns Handelsträdgård

i Kalix, Henrikssons trädgård i Överkalix,

Thornbergs trädgård i Haparanda

och Hietalas Handelsträdgård i Övertorneå

har deltagit i projektet som finansierats

av EU, Länsstyrelsen i Norrbotten,

Längmanska företagarfonden och Hushållningssällskapet

i Norrbotten.

Tok ”Glennallen”

Plantorna av Potentilla fruticosa ”Glennallen”

i Öjebyn härstammar från en insamling

1988 i Glenn Allen, Alaska 62°N,

gjord av Sören Ødum från Arboretum

Hörsholm i Danmark. Buskarna är uppdragna

från frö och sedan 1993 utvärderade

på försöksstationen i Öjebyn.

Tok från nordligt ursprung, i det här

fallet Alaska men också från Kamtjatka,

blommar mycket tidigt, redan i början av

juni, till skillnad från de vanligaste sorterna

i handeln. ”Glenallen” blommar rikligt

med intensivt gula, 2 – 2,5 cm stora blommor.

Bladverket är gråludet. De sammansatta

bladen är 2 – 3,5 cm långa och lika

breda. Bladundersidan är ljusare. Bladet

har 5 – 7 småblad, bladskaften är 2 – 3

cm långa. Busken blir ca 80 cm hög och

1 m bred och växer lite slängigt. Tok trivs

på torr och solig plats och formen blir där

också jämnare. Sortens största fördel är

det vackra gråludna bladverket, den extremt

tidiga blomningen och den intensivt

gula färgen som gör att man på försommaren

kan få fram variation i buskagen

bland de i övrigt vitblommande buskarna

brudspirea och klasespirea. Härdig till

zon 7.

”Allan Carlssons gula ros”

Rosa Foetida-gruppen ”Allan Carlssons

gula ros” hittades av före detta trädgårdskonsulent

Allan Carlsson vid Hushållningssällskapet

i Jämtland vid ett

torp nära Järpen i zon 7. Ursprunget kan

vara Norskt. Sorten har utvärderats sedan

1980-talet på Trädgårdsförsöksstationen

i Öjebyn (SLU) och Arboretum

Norr i Umeå. Den påminner om rosorna

’William’s Double Yellow’ och ’Harison’s

Yellow’ som tros vara korsningar mellan

Rosa foetida och Rosa pimpinellifolia.

Växtsättet liknar det hos ’William’s Double

Yellow’ medan blomformen är betydligt

jämnare. ’Harison’s Yellow’ blir betydligt

högre.

Sorten blir drygt 1 m hög och lika bred

samt är tät och rund i formen. Grenarna

är bågböjda, mycket taggiga och borstiga.

Blommorna är ca 5 cm vida, svavelgula

med mörkgula ståndarknappar. De flesta

blommor är halvdubbla med kronblad i

fyra kransar eller mer. Det finns även enklare

blommor med bara två kransar. Rosen

blommar under första hälften av juli.

Nyponen är blanka, plattrunda, från början

djupt vinröda sedan svarta. Buskrosen

passar bra i sammansatta buskage, som

accent eller solitär, eller i mindre grupper.

Eftersom den saknar rotskottbildning går

den bra att ha i kombinationsrabatter tillsammans

med lägre perenner. Den trivs

bäst i full sol men blommar även ganska

rikligt i halvskugga. Lättodlad, frisk och

härdig till zon (6) – 7.

Skärmtry ’Baggböle’

Lonicera involucrata ’Baggböle’ kom ursprungligen

som frö från University of Alberta

till Arboretum Norr i Umeå. Sorten

är utvärderad i mångåriga försök på

försöksstationen i Öjebyn (SLU) och Arboretum

Norr. Arten är vildväxande från

norra och centrala Nordamerika ner till

Mexiko i söder.

Sorten är låg, tät och bredväxande, 1,2

– 1,3 m hög i soligt öppet läge och högre i

skugga. Bladverket är glänsande grönt och

ger ett ljust intryck. Skärmtry påbörjar sin

blomning redan i slutet av maj – början

av juni. Blommorna är gula till gulorange.

De sitter två och två i bladvecken omgivna

av två större och två mindre kraftigt röda

högblad (”skärmar”). Frukten sitter parvis

och är glänsande svart, omgiven av de nu

fullt utvecklade högbladen. ’Baggböle’ ger

låga, täta, välformade buskage som täcker

upp bra t. ex. i bryn. Den tidiga blomningen

och de dekorativa bären omgivna av

röda högblad förstärker prydnadsvärdet.

Växten är en användbar buskageväxt även

i skuggiga lägen t.ex. för förtätning av undervegetationen

i äldre parker. Blomning

och fruktsättning blir då sparsammare.

Skärmtry ’Baggböle’ är frisk, anspråkslös

och härdig till zon 6 – (7).

Grönvide ’Brekkavide’

Klonen av Salix ’Brekkavide’ är funnen

på Island och det är antagligen en korsning

mellan grönvide, Salix phylicifolia

och ullvide, Salix lanata. Videt har sedan

1960-talet varit populär till häckar och

läskydd på Island och i Norge men har

inte hittat vägen till Sverige. ’Brekkavide’

8 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Fri värdering

för bättre kredit

Grönvide ’Brekkavide’

är det försvenskade namnet på klonen som på Isländska heter

’Brekkuviðir’. Till Trädgårdsförsöksstationen i Öjebyn kom klonen

1987 och har sedan dess testats som formklippt häck och friväxande

i buskage både i full sol och halvskugga.

Friväxande blir videt 2 – 2,5 m högt och lika brett. Unga skott

är gulgröna, äldre är gråbruna. De läderartade bladen är äggrunda

ca 2 x 3 cm, blanka och friskt gröna. Höstfärgen är gul.

I halvskuggiga lägen blir höga, ej beskurna buskar, ofta kala

längst ner och klarar ej snötryck så bra. ’Brekkavide’ är en honklon

som inte sprider pollen. Brekkavide passar utmärkt att forma

till klippta häckar och blir mycket tätvuxen och stadig vid

beskärning. De mycket blanka, friskt gröna bladen utgör sortens

främsta prydnadsvärde. Sorten trivs bäst i soliga lägen och

klarar näringsfattiga förhållanden bra. Den drabbas ibland av

salixrost på eftersommar och höst. Härdigheten är mycket god

ända upp i zon 8.

elisabeth öberg,

hushållningssällskapet

öjebyn

Referenser

Krüssmann, G. 1984-1986. Manual of cultivated broad-leaved

trees and shrubs. Vol. I-III.

Timber Press, Box 1631, Beaverton, OR 97075.

Nitzelius, T. 1952. Blommande buskar och träd. Saxon & Lindströms

förlag, Stockholm.

SKUD – Svensk Kulturväxtdatabas (http://skud.ngb.se).

Räty, E & Alanko, P. 2004. Viljelykasvien nimistö – Kulturväxternas

namn. Puutarhaliiton julkaisuja nro 328. Helsinki.

Svensson E., Wiklund E., Öberg E. Förökning och distribution av

träd och buskar utvalda för norrländska förhållanden. Röbäcksdalen

meddelar nr 13: 1992. SLU Info, Röbäcksdalen, Umeå.

Öberg, E. 1999. Buskar för den nordsvenska trädgården. Fakta

trädgård Fritid nr 72, 1999. SLU Informationsavdelningen,

Uppsala.

Pálsson. J. 1997. Viðir og víðiræktun á Íslandi. Skógræktarritið1997

(Särtryck).

Graff G., Haukeland A. & Molberg L. 1989. Sortslistefor Nord-

Norge. Det norske hageselskap avdelning Troms. Tromsø.

Det kraftigt stigande marknadsvärdet på jord- och

skogsfastigheter gör att de flesta lantbruksföretagare

har ett outnyttjat bottenlåneutrymme. Det innebär

en möjlighet att byta dyra topplån och krediter mot

mera förmånliga lånevillkor. Förutsatt att du har en

aktuell och riktig värdering.

Just nu erbjuder vi därför kostnadsfri värdering

enligt först till kvarn-modellen. Med hjälp av någon

av Sveriges främsta värderingsmän får du ett korrekt

och uppdaterat värde på gården. Kontakta ditt lokalkontor

på telefon 0771-44 00 20.

Jordnära finansieringar

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

TEMA TRÄDGÅRD

Bärsorter

under lupp

Under de två senaste åren, 2006

och 2007 har vi provodlat 13 nya

jordgubbssorter från Italien, Norge

och Finland, ja faktiskt också en ny

svensk sort. Nya svarta vinbärssorter

från Skottland som testats sedan

2002 och helt nya korsningar

från SLU utplanterade 2006 finns

också på menyn.

Inte för att man efter bara två års odling

kan uttala sig om sorters odlingsvärde,

men en liten vink kan man få. Vi fortsätter

med jordgubbsförsöken under 2008.

För svarta vinbär är det, förutom avkastning,

resistens mot sjukdomar och insekter

som efterfrågas. I alla undersökningar

använder vi ekologiska odlingsmetoder.

Man får då en god inblick i sortens egen

motståndskraft mot olika sjukdomar och

skadedjur.

Hildur, en pålitlig och jämn sort från Öjebyn.

Italienaren Roxana som gett den högsta skörden i försöken

Jordgubbar

Jordgubbssorter från Italien, kan det vara

något! Ja om föräldrarna, som i det här

fallet är kanadensiska och sorterna är

framkorsade för Sydtyrolen så är valet inte

så tokigt.

Av italienarna är det sorterna Roxana,

Alba och Asia som gett de bästa skördarna

i det första försöket (figur 1). Den norska

sorten Babette har gett bäst av våra

nya nordiska sorter varav fem är norska

och två är finska (figur 2). Sorterna har

jämförts med de väl beprövade standardsorterna

Polka, Honeoye och Zephyr samt

två kanadensiska sorter från en tidigare

undersökning.

Smakmässigt då Ja, 2006 gjordes en

test som korade den söta Polka till vinnare,

övriga resultat kan ses i tabellen till

höger.

Personligen är min favorit Honeoye,

lättplockad och frisk med låga krav på kemisk

bekämpning. Sorten är också en av

de bästa till sylt och saft. Roxana verkar

klart lovande, men har stora krav på lyckad

gråmögelbekämpning och verkar därför

dåligt anpassad till helt ekologisk pro-

10 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Sort Smak 0-9 Kommentarer

Polka 8,0 runda, smultronsmak,

225

200

175

Prima 2006

Prima 2007

mycket söt

Zephyr 7,6 ojämn form, sötsyrlig

Honeoye 7,0 vacker färg, syrligt söt

Carmen 6,3 ojämn form, mörk, söt,

aromatisk

kg/ar (100 kvm)

150

125

100

75

50

25

Kaunotar 6,3 ojämn form, mörk,

aromatisk

Gemma 6,3 vacker form, ljus, sträv,

syrligt söt

Babette 6,0 vattniga

Hanibal 5,9 ljus, ganska söt

”Karin” 5,9 vacker form, aromatisk

Roxana 5,9 vacker form, ljus, god

Oka 5,9 små, runda

Kulkuri 5,6 sträv, syrligt söt

Smaktest 2006

duktion. Att äta nyskördade Polka är som att äta smultronkarameller

– mums, men sylten blir lite fadd och gråmöglet

kan även här sätta käppar i hjulet.

Svarta vinbär

I försöken med skotska sorter av svarta vinbär utkristalliseras

vår lokala standardsort Hildur som den enda riktigt

odlingsvärda (figur 3). Skottarna lider varje år av olika

grader av nedfrysning, vilket gör dem omöjliga att odla yrkesmässigt

och skörda med maskin. De har för dålig odlingssäkerhet.

Intercontinental med sina enormt stora bär

kan vara värd att prova i hemträdgården. Nu har vi dock

tillsammans med SLU-Balsgård fått medel till växtförädling,

d.v.s. medel till att korsa fram nya och bra klimatanpassade

sorter. Vi hoppas att inom en 10-årsperiod kunna

presentera nya, odlingsvärda sorter som är resistenta mot

den allvarligaste sjukdomen – Reversion – orsakad av ett

virus och spridd av gallkvalstret.

Finansiärer

De tre olika sortundersökningarna har möjliggjorts genom

forskningsanslag från RJN, Regional Jordbruksforskning

för Norra Sverige, där bl.a. Norrmejerier och Milko

är anslagsgivare, från Statens Jordbruksverk och genom

projektet Barents Agro Forum som under 2006 via medel

från EU-programmet Kolarctic finansierade försöken med

skandinaviska sorter. SLF, Stiftelsen lantbruksforskning,

har fr.o.m. 2008 beviljat medel till växtförädling av svarta

vinbär.

0

Gemma *

NF2-207 *

Joliette

Asia

(NF421) *

Zephyr

Figur 1. Sortförsök med jordgubbar, HS-Öjebyn. Medelskörd 2007-2008. * Sort från

Newfruit, Italien.

kg/100 kvm

140,0

120,0

100,0

80,0

60,0

40,0

20,0

0,0

Hanibal

Polka

Carmen

PK97.62.2

Figur 2. Jordgubbsskörd i Öjebyn. Medel av åren 2006 och 2007. Försöket är utfört

inom projektet Barents Agro Forum och finns även i Norge och Finland.

kg/ha

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Hildur

Intercontinental

Ben Sarek

Ben Tron

Zephyr 75

Babette

2004

2005

2006

2007

Honeoye

Ben Hope

PL98.15

Alba *

Kaunotar

Polka

Ej täckt

Täckt

Figur 3. Sortförsök i svarta vinbär - skottska sorter. Skörd noterad som kg/ha för

2004 till 2007, HS-Öjebyn. Avser en planttäthet på 3000 buskar/ha planterade på 70

cm plantavstånd och 4 m radavstånd.

Ben Gairn

Kulkuri

Ben Dorain

Oka

Roxana *

Karin

Ben Avon

Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling: Europa

investerar i landsbygdsområden

elisabeth öberg,

hushållningssällskapet

öjebyn

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

TEMA TRÄDGÅRD

Vitblommande fläckig lungört - årets perenn 2008

Varje år utses ”Årets perenn” av Perennagruppen inom GRO (Gröna näringens riksorganisation).

Kriteriet för en perenn att bli utvald är att den ska vara frisk, härdig och ha ett högt prydnadsvärde.

Till Årets perenn 2008 har Vitblommande fläckig lungört, Pulmonaria officinalis valts.

Vitblommande fläckig lungört

är en lättodlad, frodig, dekorativ

marktäckare som brer ut sig ganska

snabbt, men räknas inte som

aggressiv. Den övervintrar bra här

hos oss i norr, blir ca 25 cm hög

och har ett mörkgrönt, lite strävt

bladverk med silvervita fläckar på.

Blomningen infaller tidigt, i maj eller

början av juni här i de nordligaste

länen, med knippen av små

trattliknande vita blommor. Blommorna

är omtyckta av bin och fjärilar.

Vitblommande fläckig lungört

trivs bäst i skuggiga eller halvskuggiga

lägen, där de vita blommorna

och de fläckiga bladen lyser

upp och ger en mycket fin effekt.

Planterar man den i en ogräsfri

jord så får man förhoppningsvis

en tät och fin matta som håller

sig dekorativ hela sommaren, fastän

blomningen är över. Jorden på

växtplatsen bör vara mullrik och

fuktighetshållande, men väldränerad.

I sitt vilda tillstånd växer den i

lövskogar runt om i södra och centrala

Europa och återfinns även i

södra Sverige.

Kantväxt och marktäckare

Vitblommande fläckig lungört

är en mycket användbar perenn.

För att det vackra och skiftande

bladverket ska komma till sin rätt

kan den med fördel planteras som

kantväxt framför eller omkring

perenner som har stora enfärgade

blad t.ex. sorter av funkia (Hosta),

bergenia (Bergenia) och ormbunke

(Matteuccia). Varför inte

plantera i en ’vit’ rabatt tillsammans

med vita löjtnantshjärtan

(Dicentra spectabilis ’Alba’) eller

vita tulpaner Även mot rödbladiga

perenner ger den bra kontrast,

likväl som den passar som marktäckare

under träd och buskar där

den kan få breda ut sig och bilda

en fin fond. Man bör undvika att

plantera den bredvid alltför låga

och svagväxande grannar, då den

kan ”välla” över. Den är dock lätt

att rensa bort.

Flera sorter

Det finns flera sorter av vitblommande

fl äckig lungört. De vanligaste

är ’Sissinghurst White’,

’White wings’ och ’Ice ballet’. Någon

större skillnad finns inte mellan

sorterna, ’Ice ballet’ kan ha något

större blommor och tydligare

fläckar än de andra. Lungörtens

vetenskapliga namn Pulmonaria

kommer av det latinska pulmo som

betyder lunga. Man tyckte att växtens

fläckiga blad påminde om sjuka

lungor, därav också det svenska

namnet lungört. Växten har tidigare

använts som medicinalväxt

mot just lungsjukdomar.

ann-kristin.isaksson,

hushållningssällskapet

öjebyn

Trädgårdsföreningar i samverkan

Luleå Kommuns samlade trädgårdsföreningar

är en grupp som ska främja samarbetet

mellan de olika trädgårdsföreningar

som finns i Luleå kommun. Gruppen

består av någon eller några representanter

från varje förening. Förutom sina respektive

medlemsmöten, så arrangerar föreningarna

rundvandringar, resor, kurser, föreläsningar

med mera som har med trädgård

att göra. Föreningarna har många

olika aktiviteter var för sig, men ibland

Trädgårdsvandring i Vuollerim under STA:s sommarkretsmöte.

kan det vara en fördel att samordna vissa

verksamheter för att få med fler intresserade.

Det kan t.ex. vara föreläsningar, resor,

kurser m.m.

Organisationen ska också skaffa en

egen hemsida där varje förening får presentera

sig. Där finns också länkar till de

föreningar som har egna hemsidor och

även länkar till andra intressanta hemsidor.

På hemsidan kommer också att anges

hur man får kontakt med respektive förening

De föreningar som ingår i samarbetet

är; Nederluleå Norra Trädgårdssällskap,

Nederluleå Södra Trädgårdssällskap, Luleå

Trädgårdsförening, Råneå Trädgårds-

sällskap, Sällskapet Trädgårdsamatörerna

och Luleå Koloniträdgårdsförening.

björn qvarfort luleå,

0920-623 57 el. 070-328 60 31

Växtmarknad hos Gunnel Sundkvist i Vuollerim.

Kristina visar stolt upp sin trädgård

Yvonnes planteringsbord

Trädgårdsdekorationer tillverkade

vid snickarcirkel.

12 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

TEMA TRÄDGÅRD

I Granbergsträsk har man använt rönnar

som tak för att skapa rymd i trädgården.

På Pilgården i Sundsvall avgränsas trädgårdsrummet genom

att man använt ett speciellt golvmaterial, trä som vänts i motsatt

riktning mot omgivningen. Som väggar har man ställt ut

urnor samt begränsat rummet med en flätad pilskärm.

Trädgårdsdesign i Norr del 1

Tidigare var trädgården främst

något som tilltalade den odlingsintresserade.

Potatis, grönsaker och

prydnadsväxter frodades hos dem

med gröna fingrar. På senare år

har en ny grupp människor intresserat

sig för trädgård nämligen de

som i första hand har en estetisk

infallsvinkel.

Oavsett vilken typ av trädgårdsintresse

man har ställs man inför samma problem

när det gäller att utforma trädgården.

I norr gäller det dessutom att känna

till hur vi ska anpassa oss efter vårt klimat

på bästa sätt.

För vem är trädgården till

Innan man börjar planera är det nödvändigt

att fundera över på vilket sätt man vill

använda trädgården Vad gör jag i trädgården

Svaren kan bli; Jag vill ha en altan

där jag kan sola. Jag vill ha ett växthus

för att kunna odla tomater. Jag vill ha

en plats där jag kan vara med vänner och

grilla och äta mat. Jag vill ha en sittplats

för att dricka mitt morgonkaffe. Jag vill

ha en plats där barnen kan spela fotboll.

Är man flera i familjen är det bra om såväl

vuxnas som barnens önskemål tas med redan

från början, annars är det risk för att

konflikter uppstår helt i onödan. För att

få en trädgård som fungerar är det med

andra ord viktigt att fundera igenom syftet

ordentligt.

Hur mycket tid har jag

En annan viktig aspekt att fundera över

är hur mycket tid jag har att lägga ner på

trädgården Kanske har man stor lust,

men i verkligheten inte så mycket tid som

man tror. Det är viktigt att man inte tar

på sig för mycket så att trädgården blir

ett krav, ytterligare ett område inom vilket

man förväntas prestera. Trädgård ska

vara en lustfylld avkoppling!

Trädgårdens plan

Utifrån syfte, tid och budget är det dags

att göra sin plan. Skissa på vad du vill använda

trädgårdens olika delar till. Det

kan vara bra att komma ihåg att det man

använder ofta, bör ligga nära huset. En

kryddträdgård alltför långt från köket

fungerar inte lika bra som en som ligger

nära. Försök att inte fundera över detaljlösningar

i ett första stadium utan fundera

i stora drag över på vilket sätt trädgårdens

delar ska fungera tillsammans.

Rum i trädgården

Ett begrepp man ofta stöter på när det

gäller planering är trädgårdsrum. Många

trädgårdsägare i norr brukar känna en

viss skepsis mot ”rum”. Man ser framför

sig ett mörkt och svalt utrymme. Helt

tvärt emot det som vi längtar efter när det

är sommar, nämligen sol och värme. Vi

lever dessutom av tradition i ett instängt

skogslandskap och har inget behov av att

stänga in oss ytterligare. Många vill istället

gärna ha överblick över vad som händer

runt om.

För att få en trädgård att kännas trivsam

och ombonad tror jag ändå att det är

bra att tänka i rum. Vad ska utgöra tak,

väggar, golv och inredning i min trädgård

Hur tar jag mig mellan olika delar av trädgården

Man ska däremot inte tänka sig

helslutna rum som vi är van vid från bostadshus.

Utan en vägg kan bestå av ett

vackert plank, en häck eller varför inte

låta ett växttorn eller ampelväxter endast

markera en vägg. Syftet med en vägg behöver

inte alls vara att vi ska stänga ute något

vi inte vill se. Det kan istället vara ett

sätt att få oss att vända blicken mot något

intressant. Ett tak ska inte stänga ute all

sol men en trädkrona på några få ställen i

trädgården kan ge en känsla av rymd.

Bättre mikroklimat

Att tänka i rum ger hjälp när man ska

komma igång att planera en ny tomt. Samtidigt

bidrar väggar och tak till ett bättre

mikroklimat. På platser där marken är

frusen länge på våren är det av yttersta

vikt att man kan ordna vindskydd i trädgården.

Annars torkar många växter ihjäl,

särskilt nyplanterande och vintergröna

växter. Tak i trädgården hindrar värmen

från att stråla ut under klara sensommarnätter

och växtsäsongen förlängs då frosten

kommer senare. För att planera en väl

fungerande trädgård behövs med andra

ord inte bara den estetiska biten. Kunskap

om odling är minst lika viktig, inte minst

i våra nordliga trädgårdar!

maria sandström,

trädgårdsråd i norr

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

KRYSSET 2-08

Vågrätt

1 Bör man plantor efter sådd och före utplantering

4 Sätt att ta bort ogräs

8 Sko och tillrättavisning

9 Används i minicirkus

12 På träd och hjärnor

14 Kransblommig kryddväxt

16 Stabilt lövträd, ofta i båtar

18 Etta i Italien

19 Buske, ofta i toppform söderut

20 Nod och knä

22 Att fara omkring och sälja

24 Utbildningsplats i Skåne för bl a trädgårdsexperter

26 New York helt kort

28 Att fjäska och ställa sig in

29 Utgår från nav

31 Halvapa

33 Flod i Sibirien

35 Tillvaratar konsumenternas intressen

36 Vacker men giftig högväxande trädgårdsväxt

40 Ärtväxt, hos oss t ex som strandväxt vid havet

41 Flicka och liten måttenhet

42 Lya

43 Anger energikostnad

44 Rensläde

1 2 3 4 5 6 7

9 10 11

12 13 14 15 16 17

18 19 20 21

22 23 24 25

26 27 28

29 30 31 32

33 34 35

36 37 38 39

40 41 42

43 44 H H

2/08

8

Lösning krysset nr 1-08

Konstruktör: Håkan Håkansson

Lodrätt

1 Dekorativt kryptogaminslag

i många

trädgårdar

2 Vacker, gul och högväxt.

Nyttoväxt

söderut.

3 Ärtväxt med många

färger, vanlig i

trädgårdar

4 I skydd för vinden

5 Gammal ringa vikt

6 Känd TV-Bergström

7 Å i Danmark

8 Vacker (men illaluktande)

meterhög

lökväxt

10 Gammalt bärredskap

11 Stundar i Peking

13 Förmoda och skymta

15 Vanlig i rabatter och

blomlådor

17 Kan man göra på

auktioner och loppis

21 Förekommer i många

större trädgårdar

23 Sådana steroider är

förbjudna inom

idrotten

24 Känd Gore

25 Gotländsk naturskulptur

27 Kan karusellåkare bli

30 Har nog plantorna sig

efter en tid om de är

rätt satta

32 Kan både människor

och frukter

34 Kondens på rutan

36 Avskiljer skräp i vätska

37 Ansiktshud

38 Sjukdom som botades

vid sanatorier

39 Öländsk buske, ofta

i trädgårdar

40 Ackord

Kryssvinnare nr 1-08

Ingrid Norberg, Kälarne, Erling Lundgren, Backe, Brith Nilsson, Östersund,

Stig Hansson, Frösön, Viola Karlsson, Botsmark, Bo Runesson, Tavelsjö,

Anders Forsberg, Skellefteå, Karin Jonsson, Burträsk, Carin Persson, Luleå,

Ragnar Lundström, Boden, Torborg Nilsson, Gällivare, Clas Winberg,

Blåsmark. Grattis!

OBS! Skicka in/kopiera hela sidan.

Ta chansen att vinna stora pengar! Vi lottar ut två trisslotter till fyra vinnare i vardera länet.

Sänd lösningen till nedanstående adress, senast den 23 maj.

Norrbotten: Hushållningssällskapet i Norrbotten Köpmangatan 2, 972 38 Luleå.

Västerbotten och Jämtland: Hushållningssällskapet i Västerbotten, Box 473, 901 09 Umeå.

Namn ........................................................................................................................................................................................

Adress .......................................................................................................................................................................................

Postnr ................................................. Ort ......................................................................................................................

14 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

TEMA TRÄDGÅRD

Smultrongran, Picea abies ’Cruenta’, en genetisk variation på vanlig gran

med lysande röda skott på våren. Denna kommer från Ångermanland.

Arboretum Norr

– värdefullt besöksmål i Umeå

Cirka 10 km uppströms Umeälven

från centrala Umeå, ligger Arboretum

Norr i en naturskön miljö och

granne med Baggböle herrgård.

I arboretet finns kulturhistoriska

lämningar från såväl sågverks- som

kraftverksperioderna. Arboretum

Norr är en skogsträdgård med växter

från norra halvklotet, samlade

i världsdelarna Östra och Västra

Nordamerika, Östasien, Sibirien

och Europa.

I området Kvarnängen fi nns växter exponerade

från samtliga delar. Området

är speciellt avsett för besökare som inte

har tid eller ork att ge sig ut på vandring i

det drygt 7 hektar stora området. I Kvarnängen

finns också huvuddelen av arboretets

rosor planterade, liksom de flesta av

de tryarter som Arboretum Norr innehar.

Här möts besökaren också av flera former

av gran, till exempel smultrongran, gullgran

slokgran och ormgran.

Genbank

I arboretet finns också äldre och värdefulla

svenska och skandinaviska buskar och

träd, insamlade i samarbete med trädgårdsforskningsstationen

i Öjebyn. Arboretet

fungerar i det här avseendet som genbank

för kommande generationer. Speciellt

intressant är kollektionen av syrener,

insamlade i Nordsverige. En del av arboretets

växter finns också att beskåda i En-

aforsholm på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademins

kursgård i västra Jämtland,

i den gamla trädgården vid disponentbostället

i Malmberget och på en testplats

i Hemavan.

Njutbart alla årstider

Oberoende av när besöket i arboretet sker,

finns alltid något nytt att studera. På våren

i lövsprickningstid kan man njuta av den

tidigaste grönskan hos fläder från Kamtjatka

och hos katsura från Japan. I början

av juni kan man glädja sig åt blomrikedomen

hos arboretets exemplar av de ussuriska

päronträden. Vid midsommartid

är de flesta träd och buskar utslagna och

rosorna börjar blomma. Njut av blomprakten

hos Finlands vita ros och något

senare av de väldoftande blommorna hos

Örträskrosen, av den överdådliga blomningen

hos Poppiusrosen och Tornedalsrosen,

eller varför inte studera de sköna

blommorna hos Allan Carlssons gula ros.

I mitten av juli har också den rödbladiga

björken sitt vackraste lövverk. På hösten

är det dags att studera alla vackra höstfärger.

Kanske färgen hos kasurorna fångar

blickarna först med de vackra gula och

röda bladen. Under vintertid är arboretet

också tillgängligt och då kan man se alla

de olika barkstrukturerna som träd och

buskar har.

Ussuriskt päron, Pyrus ussuriensis, i full blom.

Finsk rödbjörk, Betula pubescens ’Rubra’, med

lysande röd höstfärg.

Utbyte med andra

Växterna i arboretet har insamlats på olika

sätt. En vanlig metod är byte av frön

med andra arboreta. Arboretum Norr ger

varje år ut en frölista som skickas till arboretkollegorna

världen runt. En hel del

har också samlats in vid arboretets insamlingsresor

till fjärran områden med ett klimat

som liknar vårt eget (Alaska, Manchuriet,

ryska Fjärran Östern, Kamtjatka

och Sakhalin). Arboretum Norr är öppet

för besök dygnet och året runt och någon

entréavgift tas ej ut. För sällskap som vill

ha en guidad visning tas en mindre avgift

ut. Visningarna bokas hos föreståndaren

via Umeå kommuns växel 090-16 10 00.

Välkommen till Arboretum Norr!

bo nilsson, föreståndare

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Det kan vara stora skillnader

i återväxten hos olika

rödklöversorter.

Nya sorter i vall och spannmål

Växtförädlingen av stråsäd och

vallväxter sker idag på två platser i

Sverige; på Svalöf Weibulls förädlingsstationer

i Svalöv i Skåne och

Lännäs i Västernorrland. Finns det

nya sorter på gång och när kommer

de ut på marknaden Vad

händer idag I denna artikel görs

ett försök att besvara dessa frågor

samt att redogöra för vilka sorter

som är aktuella idag.

Att ta fram nya sorter är ett kostsamt och

tidsödande arbete. Dessutom är den norrländska

marknaden tämligen liten varför

förädling för norra Sverige även sker med

tanke på jordbruket i Finland och Norge.

Nordliga sorter har också en liten marknad

i andra länder som Japan och Canada.

Vi ska vara glada här uppe i norr för att

anläggningen i Lännäs finns och för det

arbete som görs för att ta fram nya sorter

anpassade för våra breddgrader.

I växtförädlingen finns många faktorer

att ta hänsyn till. Ofta är en hög skörd

viktigt för att en ny sort ska marknadsföras.

Andra viktiga faktorer är foderkvalité,

sundhet och god övervintringsförmåga

hos vallväxterna.

Korn

För tvåradskorn är sorterna Rekyl, SW

Barbro, Minttu och SW Mitja mest aktuella.

Rekyl kom för några år sedan och i

fjol lanserades SW Barbro. SW Barbro är

den absolut tidigaste tvåradssorten, men

den har sämre avkastning än Rekyl. SW

Barbro har ett längre strå så halmskörden

är något högre än hos Rekyl. Minttu och

SW Mitja är lika sena som Rekyl men de

har högre avkastning, något bättre stråstyrka

och SW Mitja har samma hektolitervikt

som Rekyl. En ny nummersort

som heter SWÅ 01448 har högre avkastning

än Rekyl men är fyra dagar senare. I

ekologisk produktion syns SW Barbro ha

den högsta avkastningen och en bra konkurrens

mot ogräs. Jyvä konkurrerar ännu

bättre mot ogräs men har betydligt lägre

avkastning.

SW Judit har i år ersatt Rolfi som tidigt

sexradskorn. SW Judit är en dag senare

än Rolfi och har bättre stråstyrka och högre

avkastning. Jyvä är en fyrradig sort

som har något sämre avkastning än SW

Judit men bättre stråstyrka och kärnkvalité.

Nackdelen med Jyvä är att den är fyra

dagar senare än SW Judit. Solbritt är en

ny tidig sort i provningen. Solbritt har en

något lägre avkastning än SW Judit, men

är tre dagar tidigare. Stråegenskaperna är

något sämre än hos SW Judit.

Rödklöver

SW Torun är ersättaren till Betty men

p.g.a. dålig fröskörd 2007 finns den i ringa

omfattning i vallfröblandningar 2008.

SW Torun har högre avkastning än Betty

framför allt i återväxten. SW Yngve som

är en diploid sort har högre avkastning än

Foto: Ingvar Persson

Bjursele men framför allt är den uthålligare

och skillnaderna ökar med ökad vallålder.

SW Yngve lanseras förmodligen 2010

– 2011. Två Baltiska sorter Varte och Ilte

som sett mycket intressanta ut i sortprovningarna

verkar inte hålla måttet i vall 3

då skörden är betydligt lägre än för Betty.

Timotej

Grindstad har varit den dominerande timotejsorten

med sin höga avkastning och

goda återväxtförmåga. En ny nummersort

SWN TT0004 som härstammar från urval

genom ett frystest ur Grindstad verkar

intressant. Sorten har mer blad och mindre

strå än Grindstad vilket skulle tyda

på en bättre foderkvalité och skördenivån

är endast marginellt lägre. Tryggve är en

ny timotejsort av Jonatantypen som har

en högre avkastning än Jonatan främst i

återväxten.

Ängssvingel och rörsvingel

SW Revansch är en ny högavkastande

ängssvingelsort med mycket god vinterhärdighet

och uthållighet. Sorten kommer

att finnas på marknaden så snart det

är möjligt. Retu är en finsk rörsvingel som

har lika eller högre avkastning än ängssvingelsorterna

Kasper och Revansch, särskilt

i andra skörden samt en mycket god

vinterhärdighet.

ingvar persson,

hushållningssällskapet umeå

16 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Regional jordbrukskonferens 2008

Den regionala jordbrukskonferensen

har blivit en tradition och under

konferensen redovisas vad som

händer inom forskning och försök.

Varje konferens har också ett tema

och i år var temat ”Hemmaproducerat

foder för ökad lönsamhet

och klimatsmartare produktion”.

Först upp på podiet var Pernilla Tidåker

från Svenskt Sigill som pratade om mat

och klimat. Jordbrukets

påverkan på klimatet har

diskuterats intensivt under

de senaste åren och rapporter

pekar på att 18 procent

av världens utsläpp av

växthusgaser kommer från

boskapsskötsel och denna

andel uppskattas vara

större än vad hela transportsektorn

bidrar med.

Växthusgaser

Det svenska jordbrukets

utsläpp av växthusgaser

utgörs av koldioxid, metan

och lustgas. Utsläppen av

koldioxid kommer främst

från brukandet av mulljordar.

Trots att mulljordar

endast utgör tio procent

av odlingsarealen kommer

betydande utsläpp därifrån i form av

koldioxid och lustgas. Tillverkningen av

handelsgödsel står för åtta procent av det

svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser.

Klimatpåverkan från gödseltillverkningen

kommer att minska i framtiden då

man arbetar febrilt med att reducera utsläppen

med hjälp av katalysatorer i tillverkningsprocessen.

Metangasutsläpp kommer främst från

idisslarnas matsmältning men även från

hantering av stallgödsel. Nötköttsproduktion

ger ett betydande bidrag till växthuseffekten

jämfört med många andra livsmedelsprodukter,

men variationen är stor

beroende på hur köttet producerats. Studier

pekar på att klimatpåverkan från kött

från mjölkraskor är lägre än från köttraskor.

En faktor som kan minska svenskt lantbruks

klimatpåverkan är att öka inslaget

av närproducerat foder. Stora vinster kan

uppnås om importerad soja ersätts med

närproducerat proteinfoder. Hög produktion

med korta uppfödningstider minskar

klimatpåverkan liksom effektivare kväveanvändning

och minskad användning av

handelsgödsel.

Livscykelanalys av norrländsk

mjölkproduktion

Christel Cederberg från SIK/Svensk mjölk

redogjorde för resultaten i en studie som

Med foder från 2,5 m 2 åker kan kon producera ett kg konventionell mjölk.

bland annat länsstyrelserna fi nansierat,

där man tittat på energianvändningen i

norrländsk mjölkproduktion. I underlaget

finns 23 mjölkgårdar varav sju ekologiska

och de finns spridda i de fyra nordligaste

länen. Följande miljöpåverkande faktorer

analyserades; uttag av resurser, energi-

och markanvändning, användning

av bekämpningsmedel, klimatförändring,

övergödning och försurning. Energianvändningen

för att producera ett kg mjölk

var något högre i konventionell produktion

och förklaras av att förbrukningen av

resurser med energiinnehåll (t.ex. handelsgödsel

och bekämpningsmedel) var högre

för den konventionella mjölken.

Den årliga markanvändningen för att

producera ett kg mjölk var 2,5 m 2 åkermark

för konventionell mjölk och av denna

areal fanns i medeltal 72 procent på

mjölkgårdarna och resterande areal användes

för att odla det inköpta kraftfodret.

Produktionen av ekologisk mjölk krävde

3,2 m 2 åkermark och av denna areal

fanns i medeltal 80 procent på mjölkgårdarna

och övrig areal utgjordes av inköpt

kraftfoder.

Växthusgaser räknas om till koldioxidekvivalenter

(CO 2

) och ett kg metan belastar

atmosfären 23 gånger mer än ett kg

koldioxid och ett kg lustgas belastar ungefär

300 gånger mer än ett kg koldioxid.

Totalt i livscykeln var utsläppen av dessa

tre växthusgaser ca 1 000

CO 2

-ekvivalenter per kg

konventionell mjölk och

ca 930 g CO 2

-ekvivalenter

för ekologisk mjölk.

Användningen av diesel

i mjölkproduktionen

var lika för konventionell

och ekologisk mjölkproduktion.

26 liter diesel

förbrukades i genomsnitt

per ton levererad mjölk

men med ganska stora variationer

i båda produktionsformerna.

Förbättringspotential

Om en större del av kornas

foderstat skulle odlas

i Norrland skulle många

Foto: Marie Lundberg positiva miljöfördelar

vinnas. Den förhållandevis

stora användningen av kraftfoder från

södra Sverige och import är en viktig orsak

till att energianvändningen är högre i

Norrland än i södra Sverige. Mindre inköp

av kraftfoder från södra Sverige och andra

länder minskar användningen av bekämpningsmedel,

då bekämpningsbehovet generellt

är lägre i Norrland. En ökad foderproduktion

innebär också ett öppnare och

mer varierat landskap. Elanvändningen är

högre i norrländsk mjölkproduktion jämfört

med sydsvenska gårdar. I rapporten

från studien ges inget svar på varför utan

det konstateras att skillnaden finns och att

den bör utredas.

ingvar persson,

hushållningssällskapet umeå

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Foto: Jan Petersson, svensk mjölk

Intressant läge för Efterkalkyl Mjölk

Efter den senaste tidens stora

prisfluktuationer kan det vara bra

att stanna upp och fundera över

vad de har haft för effekt på ditt

mjölkföretags lönsamhet. Efterkalkyl

Mjölk ger en bra bild av

lönsamheten i mjölkproduktionen

under året som gått. Nytt för i år

är att det även går att göra en

prognos för det kommande året.

De senaste månadernas kraftiga prisförändringar

har ändrat förutsättningarna

för mjölkproduktionen drastiskt. I genomsnitt

har mjölkpriset gått upp med 84 öre,

samtidigt som priset på spannmål, koncentrat

och färdigfoder har gått upp med

ca 96 öre, 70 öre respektive 93 öre per kg

ts. Enligt beräkningar som Svensk Mjölk

har gjort, har kostnaderna för en typisk

foderstat ökat med 35 öre per kg mjölk.

Nettot av de ökade mjölkintäkterna minus

de ökade foderkostnaderna blir då 49 öre

per kg mjölk, vilket ger förutsättningar för

en lönsamhetsökning med 30 procent för

en genomsnittlig gård.

kr/ko

3,5

3

2,5

2

1,5

1

Mjölkpris och foderkostnad per kg ECM

- Sorterat efter stigande mjölk minus foder -

Få gårdar är genomsnittliga

Dock säger erfarenheten oss att väldigt få

gårdar är genomsnittliga. Sammanställningar

av de efterkalkyler som gjorts under

de senaste fem åren har gång på gång

visat hur stora skillnaderna i mjölkgårdarnas

lönsamhet är. För 2006 pendlade lönsamhetsmåttet

mjölk minus foder mellan

115 och 186 öre per kg ECM för olika gårdar;

en skillnad på ca 70 öre per kg ECM.

Mjölkintäkten, som beror på avkastningsnivå,

mjölkkvalitet och grundpris, skiljde

50 öre per kg ECM mellan den gård med

högst och den gård med lägst mjölkintäkt.

Kostnader för kraftfoder skiljde 48

öre, grovfoder skiljde 52 öre och den totala

foderkostnaden skiljde med 78 öre per

kg ECM.

Lönsamhetsökningen varierar

Med så stora skillnader i kostnads- och intäktsfördelning

är ett antagande att även

lönsamhetsförbättringen skiljer mycket

mellan olika gårdar. Det är till och med

troligt att effekterna av prisförändringarna

är väldigt skiftande beroende på vilken

foderstrategi gården har och i vilken del av

landet mjölkföretaget är beläget. På olika

håll i landet har höjningarna av avräkningspriset

varit olika stora samtidigt som

skördenivåer och möjlighet att producera

eget foder varierar. Därför är det i år extra

intressant att använda Efterkalkyl Mjölk.

Du kommer då att kunna se effekterna av

prisförändringarna på din mjölkproduktions

lönsamhet, vilket är viktig information

för din strategiska planering.

Kortsiktigt eller långsiktigt

När lönsamhetsförändringen i mjölkproduktionen

diskuteras kan två synsätt användas;

kortsiktigt eller långsiktigt. På

kort sikt är sammansättningen av företaget

densamma. Vall och spannmål odlas

i oförändrad utsträckning och konkurrerar

inte med varandra. Då betyder inte en

höjning av spannmålspriserna att värderingen

av ensilaget ändras på grund av ett

högre alternativvärde av marken. Ett högre

alternativvärde för marken där foder

för egen användning odlas påverkar alltså

inte lönsamheten på kort sikt.

På längre sikt kan du välja vilken gröda

du vill odla och ändra foderstat efter

det. I detta perspektiv ändras även värdet

av det egenproducerade fodret eftersom

samma lönsamhet bör krävas för att producera

foder till mjölkproduktionen som

för att odla t.ex. spannmål för försäljning.

För att planera på längre sikt behövs alltså

även hänsyn tas till vilka alternativ som

finns till de aktiviteter som finns i företaget

idag.

Dessa två synsätt gör att olika kalkyleringsmetoder

bör användas beroende på

vad kalkylen ska användas till. På kort

sikt finns redan vallen på åkern eller kan-

0,5

0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Mjölk-foder exkl rek/kg ECM Mjölkpris (lev mjölk) kr/kg ECM Foderkostnad per kg ECM

Linjär (Foderkostnad per kg ECM)

Linjär (Mjölkpris (lev mjölk) kr/kg ECM)

Diagram 1. För de gårdar vars mjölk minus foder är högt är både

foderkostnaderna lägre och avräkningspriset högre.

18 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

ske i silon, och då är inte spannmål ett

verkligt alternativ. Därmed blir inte grovfodret

”dyrare” på kort sikt. Om kalkylen

däremot ska ligga till grund för den strategiska

planeringen inför nästa år eller längre

fram i tiden, bör en långsiktig kalkyleringsmetod

används, som även tar hänsyn

till förändrade alternativvärden för mark

och andra resurser.

Mer och större prisfluktuationer

I år har det hänt mer på marknaderna för

mjölk och foder än det gjort under de senaste

10 åren. Som vi redan har konstaterat

har detta lett till förutsättningar för en

lönsamhetsökning med 30 procent för en

genomsnittsgård, men det är osäkert hur

det påverkat enskilda gårdar. Samtidigt

som förutsättningarna för lönsamheten

har ökat spår marknadsanalytikerna att

priserna kommer att variera mer framöver.

Om priset fluktuerar mer blir det viktigare

att köpa och sälja vid rätt tillfälle

för att få så bra pris som möjligt. Men i

mjölkföretag måste mjölk säljas och foder

köpas in kontinuerligt vilket gör att mjölkföretag

kommer att exponeras för prisfluktuationerna.

Därför gäller det att försöka

hantera prisrisken så gott det går. Traditionellt

sett har hög soliditet varit den vanligaste

metoden att skydda sig mot tillfälligt

missgynnande priser inom lantbruket,

men det kan också vara ett alternativ

att teckna kontrakt med foderleverantörer

för ett antal månader framöver för att

få en stabil prisnivå. Ett annat alternativ

kan vara att prissäkra råvaror med hjälp

av standardiserade kontrakt (futures) på

de stora råvarubörserna (se Landsbygd i

Norr 5-2007, sid 6).

Kostnadskontroll

En ytterligare risk med mer fluktuerande

priser på mjölk och foder är att när lönsamheten

är bra passar återförsäljare av

andra insatsvaror i mjölkproduktionen

på att höja sina priser. Det kan bli förödande

för lönsamheten på längre sikt om

kostnader för andra insatsvaror går upp

och mjölkpriset plötsligt sjunker igen. När

mjölkproduktionens lönsamhet var mer

pressad var det svårare för återförsäljare

att höja priserna, men nu kommer de att

försöka. Därför gäller det att även fortsättningsvis

ha koll på kostnaderna så att

de inte skjuter i höjden. Begär offerter från

flera återförsäljare innan du genomför en

affär. När priserna var stabilare var det

lättare att ha uppsikt över dem, men när

de varierar mycket gäller det att vara mer

observant. Fyra öre i ökade kostnader per

kg mjölk är alltid fyra öre, oavsett hur bra

lönsamheten är.

Prognos

För att uppskatta hur olika prisförändringar

påverkar ens företag är det vanligt att

göra överslagsberäkningar i huvudet. Detta

var lätt när mjölkpriset gick upp. Årsleveransen

multiplicerat med prisökningen

gav den ökade intäkten. Något knepigare

var det när foderpriserna också började

stiga, men årsbehovet av de inköpta fodermedlen

multiplicerat med prisökningarna

gav den ökade kostnaden. Nettot av prisförändringarna

är då än så länge de ökade

intäkterna för mjölken minus de ökade

kostnaderna för de inköpta fodermedlen.

Utöver detta har dieselpriserna och gödningspriserna

ökat, räntan har ökat och

lönekostnader har ökat. Med ett långsiktigt

synsätt bör även förändringen av värdet

på det egenproducerade fodret vägas

in. Nu börjar det bli många förändringar

att hålla i huvudet på en gång. Dessutom

kan det vara svårt att hålla reda på de aktuella

priserna eller de förväntade framtida

priserna. För att få en bättre överblick

av prisförändringarnas totala effekt

är det därför nu möjligt att få en prognos

med dagens priser eller förväntade framtida

priserna som ett komplement till den

tillbakablick som Efterkalkyl Mjölk ger.

Med hjälp av prognosen går det att testa

hur olika prisnivåer påverkar lönsamheten

och göra en enkel känslighetsanalys

för mjölkproduktionen.

Efterkalkyl Mjölk

Efterkalkyl Mjölk har tagits fram av

Svensk Mjölk i ett samarbete med Husdjursföreningarna

och Hushållningssällskapet.

Svensk Mjölk är mjölkböndernas

och mejeriindustrins branschorganisation.

Efterkalkyl Mjölk bygger på traditionella

bidragskalkyler som är kompletterade

med nyckeltal som kan jämföras med

andra lantbrukares (se Landsbygd i Norr

1-08, sid 24).

markus oskarsson, svensk mjölk

Arbetar med frågor om

mjölkföretagens lönsamhet.

Sommaraktivitet

för våra medlemmar

Med fokus på Hindersön anordnar vi en

söndag under augusti månad en heldag

i Luleå skärgård. Hindersön är en av de

större öarna i Luleå skärgård och den

enda ön norr om Gräsö i Roslagen med

aktivt jordbruk. Redan på 1500-talet

bodde folk på ön och försörjde sig på

fiske, jordbruk och sälfångst. Så långt

tillbaka det går att följa Hindersöns historia

har ön varit den folkrikaste i Luleå

skärgård och är det fortfarande.

Vi åker med båten Kungsholmen och

Göran Wallin, Luleå kommun, guidar och

ger kunskap.

I nästa nr av Landsbygd i Norr kommer

mer information, datum och pris!

För frågor och anmälan

kontakta Hushållningssällskapet,

Annika Widgren

tel. 0920-24 41 85,

070-564 19 49 eller

annika.widgren@hush.se

Foto: Lena Nilsson

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Sto- och unghästpremiering

2008

Kalix 30 augusti

Skellefteå 31 augusti

Köttproducenter

får inte betalt för

svenska mervärden

Svenska konsumenter betalar

årligen mellan 1,8 och

3,2 miljarder kronor mer

för svenskt kött, jämfört

med om det skulle ha varit

prissatt som importerade

produkter.

Jordbruksverket har i en studie

undersökt om de högre priser som

konsumenter betalar för svenskt

nöt-, gris-, och fågelkött kommer

de svenska köttproducenterna till

del. I studien jämfördes producentpriser

för kött i Sverige och några

andra EU-länder och de svenska

producentpriserna låg på genomsnittet

i EU eller lägre. Svenska

lantbrukare måste uppfylla högre

krav i sin produktion än deras kollegor

i andra EU-länder vad gäller

livsmedelssäkerhet, smittfrihet,

djurskydd och djurmiljö. Svenska

köttproducenter kan inte välja att

avstå från att producera kött med

svenska mervärden, utan bara välja

om de överhuvudtaget ska producera

samt på vilken marknad

som köttet ska säljas. Transportkostnader

och regelverk för transporter

av djur begränsar handeln

med levande slaktdjur och de flesta

köttproducenter har inte något

annat alternativ än att sälja till

svenska slakterier.

Foto: Alec Lundström

Betalningsvilja för svenska mervärden

Jordbruksverket skriver i studierapporten

att eftersom priset för

svenskt kött respektive kött från

andra EU-länder skiljer sig relativt

mycket åt i konsumentled,

kan man på goda grunder anta

att detta beror dels på att svenska

konsumenter anser att svenskt

kött har positiva materiella egenskaper

(t.ex. smak och hållbarhet)

och dels på att det fi nns betalningsvilja

för immateriella egenskaper

(t.ex. svenskt ursprung och

svenskt djurskydd).

Lantbrukare bär kostnaderna

Slutsatsen av studien blir att även

om konsumenterna betalar mer

för svenska mervärden så går inte

pengarna till producenterna, som

bär kostnaderna. Detta beror sannolikt

på en kombination av svag

konkurrens i detaljhandelsledet

och brist på effektivitet i förädlingsledet.

Om lönsamheten för

producenterna är dålig fi nns på

längre sikt en risk för att mindre

svenskt kött produceras och därmed

även mindre av de svenska

mervärdena.

kristina sigfridsson,

hushållningssällskapet

luleå

Premieringsförrättare; Elisabeth

Ljungstorp och Lennart Enberg.

Information och anmälan;

Helene Skogqvist, 0923-121 86

eller helene.skogqvist@hush.se,

Hushållningssällskapet

Rådgivning Nord

Vi fortsätter vår succé ”Ett mycket populärt resmål”

Norrbotten – Lofoten – Lappland

5–10 juli 2008

Resan går genom Norrbottens vildmark och Lappland.

Här finns det högsta fjället, den djupaste sjön och de

mäktigaste vattenfallen.

Vi besöker Lofoten och möter fascinerande natur,

spetsiga snöklädda bergstoppar och djupa fjordar. Här

finns det varma klimatet som, tack vara Golfströmmen,

gjorde Skandinavien beboeligt.

Under resan kommer vi att bekanta oss med historiken

samt åka med Hurtigrutten genom Trollfjorden,

”världens vackraste båtresa”.

För mer information, program, pris och

anmälan kontakta: Annika Widgren, Hushållningssällskapet,

tel. 0920-24 41 85,

070-564 19 49.

Foto: www.fotoakuten.se

20 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Foto: Magnus Sandström, Copyright Växtskyddscentralerna

Rengöring av spruta i fält, iförd skyddskläder.

Skötsel av

skyddsutrustning

• Tvätta handskar, stövlar, visir, förkläde

och skyddskläder med vatten

direkt efter användning.

• Tvätta skyddsutrustningen vid

arbetets slut och häng upp den till

torkning.

• Tag av gasfilter och partikelfilter

från andningsskyddet och skölj

masken eller tvätta den med rekommenderat

rengöringsmedel.

• Tvätta alla kläder efter användning,

helst i separat tvättmaskin.

Ur broschyren Säkert växtskydd- hur du

skapar en säker arbetsmiljö.

Finns att beställa via LRF eller att ladda

ner via Greppa Näringens hemsida,

www.greppa.nu.

Skydda dig mot växtskyddsmedel

När man har gjort det man kan för

att hålla undan ogräs och skadeinsekter

från sina odlingar utan

att använda gift, ställs man inför

frågan om man ska bespruta. Om

man bestämmer sig för att använda

växtskyddsmedel så är det

viktigt att använda dem på rätt

sätt för att få rätt effekt samt för

att minska riskerna för hälsa och

miljö. För att få god effekt är det

bl.a. viktigt att använda rätt preparat,

rätt dos och att sprida vid rätt

tidpunkt.

Vad som klassas som gift, beror på dosen.

Vanligt koksalt är t.ex. ett gift i tillräckligt

hög dos. Man är skyldig att använda

den skyddsutrustning som ett specifikt

preparat kräver. Det är dock alltid

bättre att skydda sig, än att inte skydda

sig. Det är ändå bättre med lite skydd än

inget, även om man inte har allt som man

behöver till hands. Störst risk för exponering

av bekämpningsmedel är det vid tillblandning

och rengöring av sprututrustning.

Hur kommer då växtskyddsmedel in

i kroppen Genom munnen, huden (ofta

händerna) och inandning. In i munnen

kan preparatet t.ex. komma om man tar

ett äpple i en paus eller lägger in en snus.

Så skyddar du dig

Det stänker lätt när man hanterar växtskyddsmedel

och särskilt händerna exponeras.

Människans hud skyddar kroppen

bra, om den är torr och man tvättar av

den omedelbart efter eventuell exponering.

Fuktig hud skyddar däremot dåligt.

Det kan därför vara en bra idé att ha bomullshandskar

inuti skyddshandskar, för att

hålla händerna torra. Handskar bör bytas

ofta, eftersom de blir indränkta i medel.

Ha rena handskar, förkläden och gärna

en engångsoverall i traktorn, så att inte

preparatet kommer in i hytten efter att du

fixat någonting i fält. Tänk också på att

ingen flergångshandske ger hur långvarigt

skydd som helst mot att medel tränger

igenom. Byt dem därför ofta, inte bara

när de blir skadade. När du tar av handskarna

ska du tvätta händerna. Vatten,

flytande tvål och pappershanddukar bör

vara med i fält för att du ska kunna tvätta

av dig om medel kommer på huden. Det

finns tvättvattenbehållare att köpa till alla

sprutfabrikat. Placera inte tvättvattentanken

där föraren riskerar att komma i kontakt

med bekämpningsmedel, t.ex. under

rampen. En vattenbalja för ögontvätt bör

också vara med i fält. Särskilt stor risk för

stänk i ögonen och ansiktet är det vid tillblandning

och påfyllning av medel. Då är

det nödvändigt med en ansiktsskärm eller

skyddsglasögon. När du är färdig med bekämpningen

så skölj av skyddsutrustningen,

annars kan medel från skyddskläderna

komma på de vanliga kläderna. Dessutom

ska man duscha och byta alla kläder. Kläderna

ska givetvis tvättas noga innan de

används igen.

Andningsskydd

Vid hantering av vissa preparat ska andningsskydd

användas. Om så är fallet så

framgår det av medlets märkningsetikett

och säkerhetsblad. Även när man använder

andra medel kan det finnas arbetsmoment

med risk för inandning. Då kan ett

andningsskydd vara bra.

Behörig att spruta

För att få använda bekämpningsmedel av

klass 1 eller klass 2 krävs att man har behörighet.

Kurser som ger behörighet genomförs

regelbundet runtom i landet.

Kontakta Länsstyrelsen i ditt län för information

om nästa kurstillfälle, om du

är intresserad.

kristina sigfridsson,

hushållningssällskapet luleå

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Foto: Åke Söderberg, Ullånger

Hushållningssällskapet reser till Argentina

– Pampas, boskap, frukt, oliver, vin och tango på tio dagar

En grupp lantbrukare från Hushållningssällskapet i

Västernorrland har under de senaste åren arrangerat

studieresor till olika europeiska länder, bland annat

till Irland och Ungern. Men i november 2007 ställdes

kosan mot avlägsnare vidder - Argentina.

Tjugotvå deltagare och två reseledare kuskade runt mellan boskapsgårdar

på Pampas, frukt-, oliv- och vinodlingar i Mendoza,

den stora boskapsmarknaden i Buenos Aires och lantbruksskolan

som får den lilla byn San Bavío att blomstra. Utflykt och kondorspotting

i Anderna, liksom bad i heta källor, tangoshow och

gediget köttätande stod också på programmet.

Resebyrå i Buenos Aires och egen planering

Redan för flera år sedan var jag i kontakt med en resebyrå i Buenos

Aires. Som tidigare anställd på Hushållningssällskapet i Västernorrland

tog lantbrukargruppen med Åke Söderberg i spetsen

kontakt. De lade upp planerna och jag förhandlade med resebyrån.

Hushållningssällskapet i Västernorrland genom vd Nils Nyholm

ställde sig bakom arrangemanget för att kunna skriva kontrakt

och genomföra bokningen.

Pampas, Aberdeen Angus och Samborombon

Den 10 november flög vi från Arlanda via Madrid till Buenos Aires.

Nyanlända och med flygresan kvar i benen fick vi en rundtur

i huvudstaden och en första smakbit av argentinsk biff. Första

dagens besök gick till gården La Plegaria på Pampas. Med sina

drygt 800 biffdjur och ca 1000 hektar helt platta betesmarker

gav det en bra uppfattning om Evert Taubes besjungna slätter.

På väg till gården passerade vi via motorvägen rakt genom byn

Samborombon, som alltså inte längre är en ”by förutan gata”.

La Plegaria, som ägs och drivs av en advokatfamilj, är också sedan

några år väl rustad för landsbygdsturism. På gården fick vi

vara med när en tredjedel av djuren vaccinerades mot mul- och

klövsjuka av den statliga smittkontrollanten och avmaskades av

gårdens gauchos. Vi fick även bevittna när tjurkalvarna kastrerades

med några enkla snitt av veterinären som anställts gemensamt

med granngårdarna.

Boskapsmarknad och GMO-soja

På boskapsmarknaden i Buenos Aires säljs dagligen mellan

10 000 – 20 000 djur till olika slakterier. Förmedlare representerar

uppfödarna och olika slakteriers uppköpare är på plats och

bjuder på grupper av djur. Via gångbroar ovanför rader av träbås

med ett 20-tal djur i varje går spekulanterna för att inspektera

och bjuda på djuren. När en uppköpares bud godtagits märks

djuren av gauchos som på häst rider mellan träbåsen. Djuren

drivs sedan till häst av samma gauchos i ett komplicerat gångsystem

för att komma till transportbilarna.

På gården La Oriental, med stora växtodlingsarealer och välbevarad

1800-talsmiljö, fick vi uppleva äldre gårds- eller estancialiv.

Gårdsägaren, Rafael, odlar sojabönor, majs och rågvete. Sojan

som direktsås, är genmodifierad för att tåla RoundUp. Fälten

sprutas två eller tre gånger per säsong och skörden säljs direkt på

spannmålsbörsen i Chicago. Plöjningsfri odling och GMO-soja

är så lönsam att många boskapsuppfödare sålt sina djur och arrenderat

ut all mark till multinationella företag.

22 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Lantbruksskola med kända tjurar

Med vår stora grupp kunde vi inte besöka

någon av de större mjölkgårdarna

på grund av att de är anslutna till smittkontrollsystemet,

men på lantbruksskolan

fick vi se lite mjölkproduktion. Lantbruksskolan

har 200 elever och samarbetar

med föräldraföreningen och lantbrukare

i trakten. Den senaste utvecklingen

är ett litet mejeri och en charkavdelning

både för utbildning och för att lokala producenter

ska kunna hyra anläggningen för

egen produktutveckling och produktion.

Vid jämförelser av avelsprogrammet kände

många lantbrukare igen tjurarna vars

sperma används - samma tjurar används

på gårdar i Västernorrland.

Ekologisk fruktodling i Mendozas öken

Efter ett par dagars utforskande av Pampas

flög vi vidare till Mendoza, vid foten

av Anderna. Med bara 200 mm årsnederbörd

kan inte mycket odlas men tack

vare Mendozafloden och ett utvecklat kanalsystem

kan smältvatten från de snötäckta

Anderna användas för att bevattna

1000-tals hektar. Mendozaregionen är

centrum för mycket av Argentinas frukt-,

vin- och olivodling. Här besökte vi Olive

Grove, som trots namnet mest odlar päron,

plommon, körsbär och grönsaker. All

odling är ekologisk och certifierad både

enligt amerikanska och europeiska marknadsregler.

De produkter som inte kan säljas

som färskvara konserveras eller torkas

och säljs på den inhemska marknaden.

Vin, oliver och jordbävningar

De viktigaste produkterna för Mendoza är

vin och oliver. Inramade av bevattningskanaler

avlöser vingårdarna varandra. Vi

besökte en av de största producenterna,

Familia Zuccardi. De har en modern, industriell

produktion och två mindre, mer

hantverksmässiga producenter, La Rural

och Don Arturo. Vid samtliga gårdar gavs

vi möjlighet att prova flera viner. Även om

vi fick lära oss att ”världens bästa vin är

det som just du tycker om” gavs många

råd och åsikter om bouquéer och kvalitéer.

En av deltagarna sa till slut;

- ”He bra mycké fjask me de dän viné.

De ja tyckte va bäst sa dom va sämst.”

Hela staden Mendoza är relativt nybyggd

eftersom den raserades helt vid en

jordbävning 1856. Guiden försökte skrämma

oss med att det i snitt var en liten jordbävning

om dagen.

Bad, Anderna, tango och kulturturism

Sista dagen i Mendoza ägnade vi oss åt att

smälta intryck och relaxa. Halva gruppen

spenderade dagen vid de varma källorna

i bergen och resten av gruppen gjorde en

vågad busstur 3000 meter upp i Anderna.

Förutom kondorer och bergsbyar gavs

även möjlighet att se delar av den gamla

inkaleden. Från Mendoza flög vi tillbaka

till Buenos Aires och avslutade resan med

intensiv shopping och en hejdundrande

tangoshow på teaterrestaurangen Carlos

Gardell, som har namnet av Argentinas

tangokung alla kategorier. Den turismindustri

som finns runt tangon med restaurang,

show, skivor, DVD-filmer, fotografering

med dansare, osv., är ett bra exempel

på lönsam kulturturism.

Ny resa planeras till hösten, anmäl

ditt intresse till Jan-Olof Puranen tel

0920- 24 41 83.

hans-olof stålgren, stockholm

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Lyngenhästar på tur i fjällterräng.

Foto: Öystein Fredriksen, Storslett Norge

Gamla

värdefulla

hästraser

Nedan följer en berättelse om

Lyngen-/Nordlands-/Tornedalshästen.

Det vore ur kulturhistorisk

synpunkt bra om exempelvis

ridklubbar skaffade hästar av rasen

så att den åter blir synlig, speciellt

i Tornedalen, efter att den i början

av 1900-talet successivt dött ut.

När svenska staten inte stöder sådana här

kulturhistoriska värden så borde kommunerna

göra det i form av bidrag till inköp

av hästar. Även Hushållningssällskapet

kanske kan hitta kanaler till stöd. På

1700-talet var hästrasen enligt säker källa

- Reginaud Outhier - den helt dominerande

hästtypen i Tornedalen. Idag är detta

okänt då ingen brytt sig om gamla traditioner.

I Lyngen och Nordland har man

tänkt annorlunda och därmed också kunnat

bevara och försvara hästtypen som deras

egen. Det är bra, för annars skulle inte

denna gamla ras finnas till.

Lyngen-/Nordlands-/Tornedalshästen

Lyngenhästen även benämnd Nordlandshästen

är identisk med den lilla hästras

som fram till början av 1900-talet förekom

allmänt i Tornedalen. Denna häst är på

ett bekräftande och målande sätt beskriven

redan i början av 1700-talet av engelsmannen

Reginaud Outhier som deltog vid

den berömda gradmätningsexpeditionen i

Tornedalen. I sin bok ”Journal från en resa

i Norden år 1736-1737”, beskriver Outhier

hästen på följande sätt:

”Vi hade börjat se hästar återvända från

sina sommarbeten. Dessa djurs levnadssätt

är kanske en av bygdens största egendomligheter.

Man använder knappast sina

hästar annat än under vintern, då man

spänner dem för slädar både för egna resor

och för att transportera livsförnödenheter,

framförallt virke och foder. Under

sommaren sker alla resor och frakter med

båt. Under maj månad, tidigare eller senare

alltefter vinterns längd, lämnar hästarna,

så snart snön har smält, sin ägare och

uppsöker särskilda revir i skogarna, där de

förefaller att ha stämt möte. Dessa hästar

bildar olika flockar, vilka aldrig vare sig

beblandar sig med andra flockar eller skiljer

sig från sina egna. Varje flock tar ett

visst skogsområde i anspråk som sin betesmark,

den håller sig inom det område den

har sig tilldelat och gör inga övertramp på

de andras. Då betet blir otillräckligt, lämnar

de området och etablerar sig på andra

betesmarker med samma fasta ordning.

Deras samhällsordning är så väl reglerad

och deras förflyttningar så regelbundna,

att deras ägare alltid vet var de kan hitta

dem, om de på våren eller under sommaren

måste göra någon färd till lands i släde

eller om någon resande behöver hästar. Då

underrättas bönderna därom av gästgivaren,

dvs skjutshållaren, och beger sig ut i

skogen för att hämta sina hästar. Efter att

ha fullgjort denna tjänstgöring återvänder

hästarna på egen hand till sina kamrater.

Då årstiden blir ogynnsammare, vilket inträffar

i september månad, lämnar hästarna

skogen och återvänder flockvis; var och

en uppsöker sitt stall. Dessa hästar är små

men duktiga och livliga, utan att vara elaka;

ägaren grabbar ibland tag i svansen på

sin häst för att hejda honom, och han opponerar

sig inte. Hur beskedliga de än är i

regel, så förekommer det att de gör motstånd

då man tar fast dem eller vill spänna

dem för vagnen. De är otroligt välmående

och välfödda då de återkommer från

skogen, men de mister snart detta goda

hull på grund av vinterns nästan oavbrutna

arbete och den sparsamma utfodringen.

När de är spända för släden, tar de sig

ofta under loppet en munfull snö, och när

de kommit fram och blivit spända från släden,

rullar de sig i snön, såsom våra hästar

rullar sig i gräset. Även i svår köld kan

de lika väl tillbringa natten ute på gården

som inne i stallet. Det inträffar ofta, speciellt

då vintern är riktigt lång, att fodret tar

slut i förtid. Hästen går då och söker sig

föda på ställen där snön har börjat smälta

en smula.”

Livlig och förnöjsam skjutshäst

Sedan tyngre hästredskap såsom större

plogar inom åkerbruket och vintertid åter-

24 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Foto: Mia Greens arkiv Haparanda

Foto: Öystein Fredriksen, Storslett Norge

Lillhästen (Tornedalshästen) vid varutransport 1917.

Lyngenhäst

kommande tunga timmerkörslor till nyare

industriella ramsågar kommit igång, framför

allt i slutet av 1800-talet, anskaffades

kraftigare hästraser. Den traditionella lilla

hästen nyttjades därefter mest som skjutshäst

tack vare dess livligare och raskare

natur. Den var inte heller så krävande utan

nöjde sig med hörester som blev kvar efter

att korna och fåren tuggat i sig det bästa.

Lillhästen kunde till och med nöja sig med

att tugga i sig vide- och sälgris. Vid stora

fraktkörningar under första världskriget

från Torneå till Skibotn nyttjades den ofta

som skjutshäst tack vare livliga och raska

karaktärsdrag - på tornedalsfinska populärt

nämnt ”käpyorava” kanske åsyftande

på den s.k. käpyvatta-ekorren. Lillhästen

påminner om den kraftigare finska hästen

men har en mankhöjd på bara 135-140 cm.

Dess vanligaste färg är fux d.v.s. rödbrun.

Längre upp efter Torne älvdal och i övre

Kalix älvdal inom de fjällnära trakterna

nyttjades denna häst längre in på 1900-talet

då tyngre körslor där inte var så förekommande

som inom jord- och skogsbruk.

Enligt Elis Aidanpää i Kaalasluspa i Kalix

älvdal var den större finska hästen inte så

lätt att sälja då den ofta lätt kunde tas av

björn efter att ha drivits ut på myrmark.

Lillhästen däremot var bekant med terrängen

då den under århundradena formats

av de skiftande betesförhållandena i

kuperad och kargare natur.

Klövjning med häst över fjället.

Lyngenhästen räddades i nordnorge

Hästrasen hade fram mot 1930-talet blivit

praktiskt taget obefi ntlig även inom

de övre fjällnära trakterna i Sverige. Det

fanns dock en rest kvar i nordnorska Lyngenområdet.

Där räddades rasen av lokala

hästvänner och 1946 startades ”Avelslaget

for Lyngshest”, varvid ett tiotal ston samlades

ihop från småbrukarna i trakten. Då

även en del större finska hingstar nyttjades

i aveln kom smärre inslag från dessa in

i Lyngshästen. Hästrasen har dock funnits

inom Nordland och Sör-Troms området

under århundraden. Den tidigaste svenska

dokumentationen på – av allt att döma

just denna häst – finns i en rapport av Olof

Burman år 1598 om den genaste färdleden

från Ofoten till Torne träsk och Torneå.

Det är tydligt att häst nyttjades för klövjning

över Kölen av de varor som av birkarlarna

köptes och såldes på marknaderna i

Ofoten. Berättelsen lyder som följer:

”Ifrån Ofoten i Norige och över fjället

är åtta mil till Tornö tresk; på detta fjäll

ligger några små träsk och insjöar; ur dessa

sjöar faller en liten älv söderut till Torne

träsk. Vill man nu till eller från Ofoten till

Sverige måste alla vada över bäcken eller

älven. Ingen kvinna får gå eller vada över

den älven med mindre hon måste lida något

som skadligt är eller dö därefter. Allenast

manfolk går eller vadar fritt där över

utan skada; står också häst och karl i samma

älv ståndandes i sten.”

Redskap vid klövjning

Vilka redskap som nyttjades vid klövjning

beskrivs av K. L:son Bergkvist i ”Dalby i

gamla tider, uppteckningar, 1999”:

”Vid klövjning användes en klövjesadel

av trä, cirka 1 aln lång och formad efter

hästens rygg. På översidan satt två bågformiga

trästycken, en i vardera ändan, ovanpå

beslagna med ett järnband som längst

ner var format till en krok för upphängning

av klövjemesen.

Sadeln var på undersidan läderklädd och

stoppad (mot ytterkanten tjockare stoppning)

med älghår eller annat material. Den

hade bukgjord och bakstycke av läder men

saknade bröstrem. Bukgjorden, som spändes

stramt, höll fast sadeln i motlut.

Det var mest till och från sätern som

klövjning förekom. Godset som skulle

klövjas lastades i två par granbågar, till

formen ovala och liknande ett par stora

trygor. De var ursprungligen hopfogade

med vidjor. Senare ersattes dessa med läderremmar

eller järntråd.

Sedan godset lastats (vilket skedde på

marken) och bågarna dragits ihop med

remmar eller tåg, lyftes bördorna upp och

hakades med inre bågen fast på sadelkrokarna.

En del hade en lång vidjehank i vardera

innerbågen, som låstes ihop med en

käpp mitt över sadeln. Sist fastgjordes ett

rep i ytterbågarnas nederkant, vilket löpte

över sadeln och spändes så att det lyfte

bördorna något utåt från hästens sidor.

Om man skulle ha sängkläder, en hösäck

eller annat utöver det som rymdes i

klövjemesarna, lades detta ovanpå sadeln

och bands fast. Skogskörare på lunning,

som av en eller annan anledning inte hade

stöttingen med hem, brukade klövja havre

och hö på hästryggen utan sadel. En halvfylld

havresäck knöts stadigt ihop, havren

fördelades lika i säckens båda ändar och

säcken kastades över hästryggen och fästes

i selkroken.

Hemmagjorda ridsadlar har använts i

äldre tid, men någon detaljerad beskrivning

på en sådan har jag inte lyckats få.”

östen bucht, 2007-12-31

I nästa nummer av Landsbygd i norr kommer

en kort beskrivning om Nordlandshästens

härstamning, egenskaper och historia.

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Damen som sitter är Alexandra Mykovnina,

byordförande i Kindasova. Hon var med

i projektet i 10 år, mellan 86- och 96-års

ålder.

Projektstart i ryska Karelen

– Pryazha projektfas 1 – 1997-2001

Pryazha kommun var en utpräglad landsbygdskommun med förhållandevis

få stora industrier. Naturen var vacker med många sjöar. Den försovjetiska

karelska träbebyggelsen var mycket nergången men välbyggd. Runt

husen var staket uppsatta för att hindra den lösgående boskapen att äta

upp de så viktiga trädgårdslanden

Del 2 av en serie artiklar om landsbygdsutvecklingsprojekt

i ryska Karelen som

pågått i elva år och avslutades under hösten

2007. Projekten har drivits av Hushållningssällskapet

i Västerbotten i samarbete

med Västerbottens län och Republiken

Karelen.

Nästan alla hade en egen trädgård som

på sommaren var fylld med potatis- och

grönsaksland. Ingen hade någon gräsmatta

att klippa eftersom man använde all

mark runt husen till matproduktion. Det

var nödvändigt för att kunna överleva då

man hade små löner eller var arbetslösa.

Många hade getter, får eller en ko i huset

för att få mjölk och kött.

Inget rinnande vatten

Fisk var också viktigt och ansågs vara en

nationalrätt för den karelska befolkningen.

Det fanns gott om fiskemöjligheter eftersom

byarna låg vackert längs sjöstränderna

eller floderna. Husen som byggts

under Sovjettiden var mycket nergångna

och även de hyreshus som var byggda på

60-80-talet var i stort behov av renovering.

Man hade inget rinnande vatten i de

äldre husen utan hämtade det från sjöarna.

Det var ett mycket tungt arbete, speciellt

på vintern när man måste hacka hål

i isen för att få upp vattnet. Det behövdes

stora tunnor för att förse hushållen

med vatten till matlagning, tvätt och bas-

tu. Det behövdes också stora mängder ved

för att värma upp husen. Till varje hushåll

hörde ofta en bastu som användes till

tvätt av både kläder och människor. Uppvärmningen

av bastun tog flera timmar

och stora mängder ved gick åt. De gamla

kvinnorna ute i byarna hade svårt att själva

klara vatten- och vedhämtning. Någon

släkting eller grannpojke fick ofta hjälpa

de gamla men det var ibland brist på arbetsvilliga

män i byarna. Många hade flyttat

och de som fanns kvar hade ofta alkoholproblem.

Befolkning med tragisk historia

Pryazhas befolkning var i början av projektet

ca 20 000 invånare. Ute i byarna var

de flesta av karelsk härkomst och totalt i

kommunen var ca 40% karelare. Karelare

är en finskugrisk folkgrupp som pratar ett

språk besläktat med finskan. De har varit

bofasta i nuvarande ryska och finska Karelen

i några tusen år. Runt Ladogasjön och

inåt landet har karelarna byggt upp stora

byar med vackra vältimrade hus. De har

varit skickliga jägare och hantverkare och

handlade med Sverige, Finland, Tyskland

och olika delar av Ryssland innan sovjettiden.

De har också varit skickliga soldater

i ett antal krig mot bl.a. Sverige. Den karelska

befolkningen har fortfarande kvar

en del av sin säregna kultur som för 150

år sedan måste ha ansetts förhållandevis

avancerad. Under 1900-talet förändrades

befolkningsstrukturen och de större

samhällena började domineras av ryssar.

De flesta flyttade in under Stalins tid då

även många ryssar och andra folkgrupper

blev tvångsarbetare ute i olika regioner.

I Karelen byggdes stora kanaler som tog

500 000 mäns liv. Många av dessa hade

familjer som också flyttade med till Karelen.

En del grupper hade också tillbringat

många år i läger i Sibirien. Därför kan

man säga att många av människorna i Pryazha

kommun vid projektstarten inte bara

var fattiga utan bar på stora tragiska familjehistorier.

Många vågade inte heller

berätta om detta för andra eftersom de

kunde anses antisovjetiska.

26 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Ingermanländare

I byn Chalna bodde många ingermanländare,

över 900. Det var en av de största

ingermanländska grupperna i världen.

Ingermanländarnas historia var tragisk.

De kom från området sydöst om St. Petersburg

som heter Ingermanland. Deras

språk var finska och deras religion luthersk.

En gång i tiden tillhörde detta område

Sverige och därför hade de blivit protestanter.

Under Stalintiden blev i stort sett

alla ingermanländare deporterade till arbetsläger

i Sibirien. En del lyckades dock

fly till Sverige och andra länder i väst. När

Stalin dog fick de flesta lägerfångarna flytta

hem igen med vissa undantag. Dit hörde

ingermanländarna. De fick istället flytta

till nybyggda skogsarbetarbyar på olika

ställen i Ryssland. Många kom till Karelen

och till Chalna flyttades en stor grupp.

Husen som byggdes upp var dåliga flerfamiljshus

i trä. Marken var sumpig och

var inte bra för odling. Människorna i byn

blev mycket fattiga och det var svält där

när projektet startade. Ingermanländarna

var lutheraner men religionen hade man

tvingats gömma och äldre kvinnor förrättade

enkla gudstjänster ute i naturen. Finska

lutherska kyrkan hade som väl var tidigt

börjat hjälpa människorna i den byn

och ett samarbete inleddes som varade flera

år mellan projektet, finska präster och

församlingar. Genom projektet ordnades

också ett samarbete mellan Vindelns församling

och Chalnas församling.

Hur skulle problemen lösas

Eftersom en tanke med projektet var att

koncentrera krafterna på några få byar,

satsades det på 5-7 by administrationer

med ett antal ingående mindre och större

byar. Efter några år utvecklades de till

nio och i kommande projekt var alla 13

med. Det var bra att det inte var för många

i början eftersom resultaten förmodligen

hade blivit urvattnade annars. Dessutom

var det bara en person från Sverige, projektledaren

som arbetade 50% med projektet

och då räckte inte heller tiden till fler

byar. Pavel Mitiaev fungerade som koordinator

inom projektet för Pryazha kommun

men det var bara en av många sysslor som

ingick i hans tjänst i kommunen.

Projektet måste bli effektivt eftersom tiden

inte räckte till alltför många byar. Om

vi valt halva antalet var risken att inte någon

hade lyckats. Vi kunde också senare

se att byarna utvecklades i mycket olika

takt. En by var kanske mycket aktiv i början

men stagnerade senare. Detta kunde

bero på byte av byordförande eller att någon

mycket aktiv person lämnade området.

Andra byar var tröga i början men

när de väl kom igång drog de iväg snabbt.

Det var också bra med ett antal närliggande

byar som mer eller mindre konkurrerade

och sporrade varandra. Byarna skulle

sedan organiseras upp med hjälp av aktivitetsgrupper,

utvecklingsplaner, nätverk

och mötesplatser.

Utvecklingsplaner

Till en början lades nog ribban lite för

högt när det gäller utvecklingsplaner. Vi

hade använt en metod som man använder i

Sverige. I denna skulle varje by först skapa

en aktivitetsgrupp och sedan skriva ner utvecklingsplaner

som sedan skulle utföras.

Efter ett tag förstod vi att byborna inte

var så roade av planer. De hade levt med

kommunismen i 70 år och där förekom

många planer. De ville bli fria. Vi började

planera men på ett annat sätt. Christina

åkte runt i byarna med Pavel och inventerade

olika förutsättningar för utveckling

men gav samtidigt råd. På varje plats visade

byborna upp sina färdigheter, produkter,

sevärdheter och framförallt intressen.

En aktivitetsgrupp bildades och en ordförande

valdes. I en by blev en kvinna Alexandra

Mykovnina, 86 år ordförande. Hon

var den enda i byn Kindasova, som hade

telefon och i hennes kök hölls alla möten.

Den byn ansågs vara utdöd men efter att

projektet kom dit och aktivitetsgruppen

bildades kom många olika verksamheter

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

igång som stickning, vävning, byfester, turistaktiviteter

och kyrkobygge. I slutet av

det tredje projektet hade ett aktivitetshus

startats och renoverats.

Vänskapsprojekt

Projektet var också ett vänskapsprojekt

och då skulle många människor både i

Västerbotten och Karelen få möjlighet att

träffas och byta erfarenheter. Eftersom

Pryazha redan varit i kontakt med Vindelns

kommun i samband med föreningen

Blåvägen föreslog vi att projektet skulle

försöka ordna så att Vindeln och Pryazha

blev vänorter. Dessutom skulle byarna

i Vindeln få vänbyar i Pryazha. Efter en

resa med över 30 deltagare från Vindeln

med byar skapades åtskilliga kontakter.

Vindelns kommun och Pryazha kommun

skrev på samarbetsavtal. Byar med vänkontakter

blev Åmsele-Vedlozero, Tvärålund-Kroschnozero,

Hällnäs-Svyatozero

och Granö-Matrosy. Dessutom fanns intresse

i Örträsk, Lycksele kommun samt

Tavelsjö, Umeå kommun att få delta. När

projektet utökades till fler kommuner utökades

också antalet vänortskontakter.

Det visade sig också att vänorterna fick en

mycket stor betydelse, framförallt i början

då de kunde samla in förnödenheter,

pengar och material av alla slag som det

var brist på. SIDA´s bidrag skulle gå till

kunskapsöverföring och kontakter, inte

till hjälpsändningar. På detta sätt kunde vi

kombinera behoven av materiell och icke

materiell hjälp.

Minska fattigdomen

Huvudmålet med projektet var att minska

fattigdomen på landsbygden men också

att aktivera människorna så att de själva

på sikt kunde skapa en bättre framtid.

Därför hade projektet också ett antal

delmål som att utveckla olika aktiviteter

och företag för att skapa deltids- eller

heltidsarbeten. Det var också viktigt att

människorna kunde sysselsättas på fritiden

så att man kunde förhindra apati och

alkoholism. Aktiviteterna skulle nå ut till

alla grupper i samhället som män, kvinnor,

barn, pensionärer och arbetslösa. Politiker,

företagare, lärare och andra skulle

engageras och olika etniska grupper skulle

vara med. Det var också viktigt att ta vara

på natur, kultur och miljö i området. En

helhetssyn skulle användas vid utvecklingen

av området och nätverk skulle skapas.

Offentlig administration skulle vara med

i ett tidigt stadium. Befintliga föreningar,

musikgrupper och andra skulle också aktiveras.

Orternas möjligheter skulle synliggöras.

Vilka metoder var lämpligast

Vid planeringen av projektet indelades arbetsmetoderna

i tre grupper:

1. Metodutlärning

Här skulle kurser, rådgivning, inventeringshjälp

och byanalyser som projektledaren

genomför vara underlag för utvecklingsplaner

och handlingsplaner för byarna.

Erfarenheter från Sverige och andra

länder skulle användas. Även föreningskunskap

skulle läras ut.

2. Praktiskt erfarenhetsutbyte

Med hjälp av kontakter med vänbyar skulle

erfarenheter och idéer stärka utvecklingen

i Pryazha. Kontakterna skulle bli

långvariga och djupa och nå ut på ett folkligt

plan.

3. Rådgivning och utbildning

Speciella behov som kommit fram i tidigt

skede av projektet skulle styra urvalet och

inriktningen av kunskapsförmedlingen.

En kurs för marknadsföring av byar lades

tidigt in. Här skulle området marknadsföras

för företagsetablering, inflyttning, turism

och kulturminnesvård.

Ökat självförtroende

Det var viktigt att göra ett projekt utifrån

hur det såg ut i Karelen och vilka

möjligheter som fanns. Det var också viktigt

att anpassa det efter projektledarens

erfarenheter, kunskaper och kontaktnät.

I allmänhet kan det vara svårt att kopiera

arbetsmetoder eftersom man bör utgå

efter rådande situation och resurser. I de

senare projekten fick metoderna anpassas

efter de nya kommunerna men också efter

att Pryazha då varit med och kommit

längre än de övriga. Det var mycket viktigt

att vara flexibel och anpassningsbar.

Världen utanför projektet förändrades och

då måste projektet också förändras. Under

den planerade treårsperioden genomförde

projektledaren arbetet som skulle

utföras med goda resultat men en hel del

projektmedel var kvar. Det kunde då användas

till att förlänga projekttiden i åtta

månader och en bok, ”Pryazha, Människor,

Natur, Kultur”. Projektledare Christina

Hammarström skrev boken och Valentina

Henriksson översatte den. Boken

gjorde stor nytta när nya byar kom med i

arbetet. Den inspirerade andra till att aktivera

sig eftersom man kunde se en del resultat

av samarbetet. Människorna i Pryazha

blev också stolta över sin bygd när

de såg boken. På så vis ökade självförtroendet

och det var mycket viktigt för att de

skulle våga satsa på en framtid i kommunen.

I slutet av projektet hade människorna

på landsbygden fått ganska god ekonomi

och då kunde boken säljas i allt högre

grad. Pengarna gick då till små delprojekt

som olika grupper kunde söka även efter

att SIDA och projektet lämnat Karelen.

christina hammarström,

hushållningssällskapet umeå

28 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Vi saknade tuffa och funktionella

fritidskläder för barn

Mod och passion är egenskaper som ofta utmärker en entreprenör. Ulf

Byström och Jan Fjellström, Rock Group Sweden, Luleå började själva designa

och sälja funktionella outdoorkläder för barn och ungdomar under

märket Gneis. Kläderna säljer de via Internet.

– Vi gör avancerade funktionskläder för

barn och ungdomar utan att priset skjuter

i höjden och utan att tumma på kvaliteten,

berättar de.

Att kapa alla mellanhänder och hitta

nya arbetssätt var en viktig början, men

det krävs mer än så. Vilja, känsla och

sinne för att i varje plagg väga faktorer

som utseende, funktion, material och pris

mot varandra. Detalj för detalj, plagg för

plagg.

– Det är så vi hela tiden jobbar, noggrant

och genomtänkt, från idé till färdigproducerade

kläder. Varenda litet steg tar

vi med stor omsorg för att få fram en professionell

slutprodukt. Vi har full kontroll

över hela kedjan, från design och tillverkning

av våra tyger fram till försäljning av

färdiga plagg till slutkund. Inga detaljer

som fördyrar utan att förbättra används,

berättar Jan.

Dessutom söker de nya vägar i sin marknadsföring.

Istället för att lägga en massa

pengar på marknadsföring väljer de att investera

i kläderna istället. På så sätt håller

kläderna hög kvalitet och kan säljas till

vettiga priser. De säljs idag utan återförsäljare

och endast genom internetbutiken

på den egna hemsidan.

IT möter design

Ulf och Janne träffades för första gången

under VM-seglingarna i Luleå 1988.

Anledningen var kläder. Janne hade fått

i uppdrag att designa den officiella VMjackan

och Ulf hade några synpunkter på

den.

– Vi upptäckte snabbt att vi hade flera

gemensamma intressen, bland annat friluftsliv

och kläder och vi blev riktigt goda

vänner. Tio år senare fick vi båda, nästan

samtidigt, våra första barn då upptäckte

vi behovet av funktionella kläder för barn.

Efter ytterligare tio år kom varumärket

Gneis till världen, berättar Ulf.

Ulf har ett förflutet som VD, vice VD,

marknadschef och produktchef för flera

olika företag inom IT-branchen tills han

gjorde en helomvändning och började designa

kläder. Jan har arbetat med design

och tillverkning av kläder sedan 1984.

Han har drivit flera företag inom klädbranschen

och bland annat utvecklat varumärket

North Bend som såldes till Team

Sportia i slutet av 1990-talet. Han har sytt

kläder för kändisar som Halle Berry och

Pierce Brosnan från James Bond, Rolf

Lassgård i Jägarna och Stefan Sauk med

flera i filmen Vendetta.

– Våra skilda kompetenser och erfarenheter

kommer till god nytta i det gemensamma

bolaget, berättar Ulf.

Testfamiljer

Företaget har sedan starten, vintern 2006,

haft omkring 1 700 testfamiljer, från Kiruna

i norr till Ystad i söder samt Norge

och Danmark, som har testat och testar

totalt ca 40 000 plagg – en bättre testavdelning

finns inte.

– Eftersom vi gör kläder för barn och

ungdomar är det självklart att vi låter

dem, med lite hjälp från sina föräldrar,

vara med och påverka hur kläderna ska

vara utformade. Ingen annan än de som

ska använda kläderna vet hur plaggen ska

vara för att fungera bra i det dagliga livet.

När vi vidareutvecklar våra kläder lyssnar

vi helt enkelt på idéer och synpunkter från

våra testfamiljer, hävdar Jan.

Då handlar det inte bara om kvalitet,

funktion och passform. Tvärtom så ägnar

Ulf Byström och Jan Fjellström, Rock Group

Sweden, Luleå designar och säljer funktionella

outdoorkläder för barn och ungdomar under

märket Gneis.

de minst lika mycket energi åt frågor såsom;

Tar 10-åringen på sig överdragsbyxan

när hon eller han går ut på 10 minutersrasten

Är det den barnsliga designen eller

materialet som skapar skolbarns motvilja

att bära den praktiska gummibyxan Vad

tycker barn egentligen om termoplagg istället

för fleecekläder Vad får en vinterjacka

kosta Vad är viktigast när du måste

välja – komfort eller hållbarhet Frågorna

är många och testverksamheten är en av

de allra viktigaste tillgångarna i produktutvecklingen.

– Tack vare den enorma responsen från

våra testfamiljer har vi nu tagit fram vår

första riktiga kollektion av funktionskläder

för barn och ungdomar. Kläder som

vi inte har sett någon annanstans, avslutar

han.

Vill du veta mer Besök vår hemsida:

www.gneis.se.

eva lundqvist, grafera

Foto: JOB Reklambyrå, Ulf Byström, Jörgen Nilsson

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB

Köpmangatan 2, 972 38 Luleå

Tel 0920-24 41 80 • Fax 0920-24 41 90

www.hush.se/nord • infonord@hush.se

Lokalkontor

Centrumvägen 66, 952 32 Kalix

tel 0923-121 80, fax 121 84

Patrons Allé 10, 943 31 Öjebyn

tel 0911-607 96, fax 661 01

Fabriksvägen 6, 961 31 Boden

tel 0920-24 41 80, fax 24 41 90

Strandgatan 10A, 953 31 Haparanda

tel 0922 -106 53, fax 143 27

Kanalgatan 41 B, 931 32 Skellefteå

tel/fax 0910-854 00

Norrlandsgatan 13, 901 09 Umeå

tel 090-17 18 40, fax 17 18 60

Vindelvägen 3, 920 70 Sorsele

tel 0952-104 88, fax 104 86

Malå Kommun, 930 70 Malå

tel 0953-140 48, fax 140 67

Ledning, administration,

rörelser

VD och VD Hushållningssällskapet

Norrbotten

Jan-Olof Puranen, Luleå

tel 0920-24 41 83, 070-518 08 09

jan-olof.puranen@hush.se

VD Hushållningssällskapet

Västerbotten

Karin Forsgren, Umeå

tel 090-17 18 42, 073-845 29 66

karin.forsgren@hush.se

Sekreterare, arkiv

Veronica Landström, Luleå

tel 0920-24 41 80

veronica.landstrom@hush.se

Ekonomi

Maria Hedenström, Luleå,

tel 0920-24 41 87, 070-226 35 27

maria.hedenstrom@hush.se

Rauni Joona, Luleå

tel 0920-24 41 91

rauni.joona@hush.se

Aune-Maria Eriksson, Luleå

tel 0920-24 41 86

aune-maria.eriksson@hush.se

Karin Forsgren, Umeå

tel 090-17 18 42, 073-845 29 66

karin.forsgren@hush.se

Medlemskontakt

Annika Widgren, Luleå

tel 0920-24 41 85, 070-564 19 49

annika.widgren@hush.se

Marknadsföring/information

Susanne Lundblom, Luleå

tel 0920-24 41 99

susanne.lundblom@hush.se

Kusträsk Fiskodling

Mattias Olsson, Boden

tel 0921-630 24, 070-320 66 31

Lycksele Fiskodling

Johan Andersson, Lycksele

tel 0950-128 95, 070-313 99 17

johan.andersson@hush.se

Nils-Gustav Levisson, Lycksele,

tel 0950-128 95

Fastigheterna

Anders Westerberg, Luleå

tel 070-209 62 80

anders.westerberg@hush.se

Rådgivare

Företagsekonomi

Mats Fabricius, Luleå

tel 0920-24 41 82, 070-324 41 82

mats.fabricius@hush.se

Federico Cuellar, Luleå,

tel 0920-24 41 80, 073-151 40 68

federico.cuellar@hush.se

Helena Beckenäs, Luleå

tel 0920-24 41 80, 070-637 36 10

helena.beckenas@hush.se

Malin Ylinenpää, Luleå

tel 0920-24 41 80, 070-622 41 80

malin.ylinenpaa@hush.se

Arne Lindkvist, Kalix

tel 0923-121 82, 070-331 43 99

arne.lindkvist@hush.se

Karin Stenman, Kalix

tel 0923-121 81, 070-591 21 81

karin.stenman@hush.se

Maria Lundbäck, Kalix

tjänstledig fr o m januari 2008

Ulla Aava, Haparanda

tel 0922-106 53, 070-341 29 50

ulla.aava@hush.se

Per Eriksson, Skellefteå

tel 0910-854 30, 070-693 83 97

per.eriksson@hush.se

Mattias Forsberg, Skellefteå

tel 0910-854 00, 070-600 09 18

mattias.forsberg@hush.se

Växtodling

Josefin Lundberg, Öjebyn

tel 0911-609 98, 070-373 40 83

josefin.lundberg@hush.se

Kristina Sigfridsson, Luleå

tel 0920-24 41 80, 073-050 89 25

kristina.sigfridsson@hush.se

vik. Erik Isaksson, Luleå/Öjebyn

tel 0920-24 41 80, 070-520 94 12

erik.isaksson@hush.se

Potatis, friland, energi, maskiner,

Håkan Hultman, Öjebyn

tel 0911-668 90, 070-312 18 25

hakan.hultman@hush.se

Lantbruk, husdjur/växtodling

Alec Lundström, Luleå

tel 0920-24 41 80, 070-637 98 29

alec.lundstrom@hush.se

Ingvar Persson, Umeå

090-17 18 65, 070-620 89 85

ingvar.persson@hush.se

Hästverksamhet

Helene Skogqvist; Kalix

tel 0923-121 86, 070-343 42 54

helene.skogqvist@hush.se

Lennart Enberg, Kalix

tel 0923-121 85, 070-346 26 56

lennart.enberg@hush.se

Trädgård

Elisabeth Öberg, Öjebyn

tel 0911-607 50,

elisabeth.oberg@hush.se

Ann-Kristin Isaksson, Öjebyn

tel 0911-607 50

ann-kristin.isaksson@hush.se

telefontid tisd kl. 8-10 (april-sept)

Pia Månsson, Luleå

tel 0920-24 41 80, 070-203 97 13

pia.mansson@hush.se

Miljö, lantbruk

Nils Helmersson, Umeå

tel 090-17 18 62, 070-266 18 69

nils.helmersson@hush.se

Miljö, vattenvård

Johan Linnér, Luleå

tel 0920-24 41 80, 070-637 97 28

johan.linner@hush.se

Dan Evander, Luleå

tel 0920-24 41 80, 076-808 08 09

dan.evander@hush.se

Mats Andersson, Umeå

tel 090-17 18 64, 070-340 51 17

mats.andersson@hush.se

Magnus Bidner, Sorsele

tel 0952-104 88, 070-340 11 03

magnus.bidner@hush.se

Per Lundström, Skellefteå

0910-70 16 59, 070-563 35 96

per.lundstrom@hush.se

Fiskevård, sportfisketurism

Mikael Kivijärvi, Luleå

0920-24 41 80, 070-600 50 55

mikael.kivijarvi@hush.se

Landsbygdsturism

Birgitta Jysky, Haparanda

0922-106 52, 070-312 02 30

birgitta.jysky@hush.se

Håkan Gyllbring, Luleå

0920-24 41 80, 070-203 88 42

hakan.gyllbring@hush.se

Mat och kost

Kristina Wikström, Luleå

0920-24 41 93, 070-556 41 80

kristina.wikstrom@hush.se

Maria Helmersson, Umeå

090-17 18 66, 070-269 18 69

maria.helmersson@hush.se

Cecilia Wahlberg, Malå

0953-140 48, 070-397 09 99

cecilia.wahlberg@hush.se

www.vasterbottensmat.nu

Ingrid Lindelöw Berntson, Umeå

090-17 18 69, 070-552 20 38

Ingrid.l.berntson@hush.se

Ekologiskt kött i norr

Hilda Runsten, Östersund

063-55 10 95, 073-060 90 93

hilda.runsten@hush.se

Slöjd

Pia Jägstrand, Luleå

0920-24 41 95, 070-315 92 90

pia.jagstrand@hush.se

Maud Ån, Luleå

0920-20 02 83, 070-614 41 80

maud.an@hush.se

Internationell verksamhet, projekt

Helena Zimmer, Luleå

0920-24 41 80, 070-209 61 01

helena.zimmer@hush.se

Christina Hammarström, Umeå

090-12 00 44, 070-650 72 35

christina.hammarstrom@hush.se

Hushållningssällskapet Jämtland

Odenskogsvägen 17,

831 48 Östersund

tel 063-57 55 30,

Fax 063-224 60

www.hush.se/z och

info.z@hush.se

VD Hushållningssällskapet Jämtland

Bengt Åsengård, Östersund

063-10 42 15, 070-552 95 56

bengt.asengard@hush.se

30 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Välkommen till författarbyn Hjoggböle!

Hjoggböle, en by två mil söder om Skel-

lefteå, har fostrat fyra författare; Hjalmar

Westerlund, Kurt Salomonsson, Anita Salomonsson

och Per-Olov Enquist.

Anita Salomonsson, socionom, började

sitt författarskap först på ”äldre” dar.

Hon har valt att beskriva olika människobilder.

I boken Armade cykel berättar hon

om mannen som önskade sig en cykel för

att kunna ta sig ut och ”sväva” omkring i

bygden. För att uppnå sina drömmars mål

lånade han 150 kr och köper sig denna.

Nu kan han med enkelhet ta sig ut i världen

och uppleva bygden från olika håll.

Anitas senaste bok heter Vattenbärerskan.

Där beskriver hon Lova Leonoras livsöde i

ett fattigsverige som man inte trodde existerade.

Lova försörjde sig genom att bära

vatten till överheten och kunde därigenom

få en och annan matbit till livs. Efter moderns

död lever hon ensam på olika institutioner

för att till slut få ett ”hem” på

Hällnäs sanatorium.

Anitas bror Kurt Salomonsson är en av

vår tids stora arbetarförfattare. Han fick

tidigt Ivar-Lo priset för sitt författarskap

och sin djärvhet att beskriva livet, främst

inom gruvindustrin. Kampen mellan ”Bolaget”

och arbetarna finns i alla olika nivåer,

ortstidningen, facket, byborna och

”övriga”. Han beskriver att ”alla” även

facket rättar in sig i ledet och lyder bolagets

minsta vink, en upplysning som inte

välkomnas av vare sig partiet eller facket.

Salomonsson får rejält med smäll på fingrarna

för sina åsikter. Ingen hade väntat

sig sådana åsikter från en arbetarförfattare.

Hjalmar Westerlund kommer från byn

Torrberg inom Norsjö och hans författarskap

har skett efter flytten till Hjoggböleliden.

Han var verksam som bonde och

virkesmätare. Hans författarskap bestod i

att beskriva arbetet i timmerkojan, i livsöden

under kriget och människor på landsbygden.

Per-Olov Enquist började sitt författarskap

redan 1963 och har sedan dess gett

ut ett stort antal böcker, tidningsartiklar

och manus till film och teater. En av

de mest kända böckerna är kanske Lewis

Resa som behandlar pingströrelsen och

Lewi Petrus liv. I boken Musikanternas

Uttåg berättar Enquist om arbetarrörelsens

start i sågverksindustrin i Bureå och

Sävenäs. Fackföreningen bildades för 100

år sedan. Här beskriver han svårigheten

att delta i den ”utlysta” strejken eller att

arbeta som strejkbrytare. Här var det inte

lojaliteten som styrde, utan förmågan att

med sin familj överleva.

PEO är född i Sjön. I bönhuset där arbetar

en grupp med att iordningställa ett arkiv/bibliotek

omkring våra författare. Om

Du planerar en resa med ditt Gille/lokala

Hushållningssällskap eller privat är Du

välkommen förbi. Vi kan ordna med fika

och prat omkring författarna.

gunnar hedman,

gunnar.hedman@ac.lrf.se

eller 0910-801 92

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Returadress:

Hushållningssällskapet i Norrbotten

Köpmangatan 2

972 38 Luleå

Hushållningssällskapet i Västerbotten håller

Sommarmöte

Bondens egen Marknad i Umeå

Lördagar 16/8, 23/8, 30/8, 6/9, 13/9 och 20/9

Försäljning sker utmed Kungsgatan vid Vänortsparken i Umeå kl. 10-15.

Bondens egen Marknad är numera etablerad, och av Umeåborna efterlängtad,

varje höst! Det finns plats för fler producenter, gärna med servering.

Är du odlare och/eller förädlare av livsmedel och har din verksamhet

inom 25 mils radie från Umeå (alt. Västerbottens län) och vill vara med

Välkommen med anmälan senast den 2 juni!

Kontakta Hushållningssällskapet, Maria Helmersson

tel. 070-269 18 69 eller maria.helmersson@hush.se,

för mer information.

Söndagen den 3 augusti 2008 i Vindeln.

Mer information i kommande nummer av

Landsbygd i Norr.

Arrangör: Umeå Norra, Degerfors och

Vännäs Gillen.

Kontaktperson: Christina Hammarström.

www.jilu.se

TEMA Trädgård

Fröjas Trädgårdar

063-14 73 85

En visningsträdgård med blomstergångar

och pergola i lärk, örtagård,

grönsaksodling, växthus och trädgårdsbutik

med café samt lekhörna

för barnen.

Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling • Rösta • 830 43 ÅS • 063-14 73 70

Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling ingår i Jämtlands läns landsting

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord ... View more Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

Delete template?

Save as template ?

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord