Ord - Sanoma Utbildning

Svenska
Andersson • Falk • af Petersens
GRUNDBOK år 4
4
BONNIERS

BONNIER UTBILDNING
Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm
Hemsida: www.bonnierutbildning.se
E-post: info@bonnierutbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-696 86 00
Telefax 08-696 86 10
Illustrationer
Gunilla Kvarnström s. 18, 30–31, 34, 41, 43, 51, 88–90
Karin Södergren s. 56–59, 64, 95–96, 99, 116, 136–140, 142–144
Maurice Sendak s. 76–85
Ilon Wikland s. 125
Birgitta Falk s. 98
Magnus Lönn s. 24–25, 66–67, 102–103, 126–127
Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art AB
Redaktör: Karin Lönnqvist
Bildredaktör: Iréne Berggren
ZOOM SVENSKA, GRUNDBOK ÅR 4
ISBN 978-91-622-5897-9
© 2004 Jill Andersson, Birgitta Falk, Bodil af Petersens
och Bonnier Utbildning AB, Stockholm
Första upplagan
Tredje tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen!
Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt
BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan
upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare
t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till
utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS – Presskopia. Den
som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare
och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att
erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Printed in Italy by Rotolito Lombarda SpA, 2007

VÄLKOMMEN
in i Zoom Svenska
• Hur många gånger kan man klappa en pansartax
• Hur skriver man en spännande spökhistoria
• Vem hittar på alla ord
• Kan alla skriva fantasyberättelser
• Är pudlar riktigt kloka
• Vilken är din favoritbilderbok
• Kan man tala med ögonen
• Får en dikt se ut hur som helst
• Är allt som står i tidningarna sant
• Var kan man hitta en kloaktorped
• Går det att spela pingis med alfabetet
• Varför är det viktigt att kunna skriva
Vårt språk är spännande och det finns
alltid nya saker att upptäcka och lära sig.
I den här boken finns spökhistorier, dikter,
fabler, notiser, roliga historier, fantasy med mera.
Läs, tänk, samtala, lyssna, fantisera, diskutera, skriv
och berätta tillsammans med dina klasskamrater
och din lärare.
Vi hoppas att du kommer att få många trevliga
stunder med boken som vi har skrivit till dig.
Jill Andersson Birgitta Falk
Bodil af Petersens
3

INNEHÅLL
Kamrat, bästis, vän, polare s. 6
Insändare, dagbokstexter
Fatta pennan! s. 14 sid. 00
Skrividéer, skrivprocessen, miljöbeskrivningar
Hajar du klyket s. 26
Ordbildning, särskrivning, stavelser, ordspråk
och talesätt
Vad är vitsen s. 38
Roliga historier, dialoger
Tala är guld s. 44
Tala och lyssna – berätta, framföra
Kroppsspråk
l fablernas värld s. 56
Fabler, legendsagor
Verkliga och fantastiska djur s. 68
Fakta, annonser, nyckelord, sök- och djupläsning
4

Vild, vildare, vildast s. 76
Bilderböcker, bildanalys
Spöken, finns de s. 86
Spökhistorier
Ordning bland orden på jorden s. 92
Alfabetisk ordning, ordlistor, uppslagsböcker, vokaler
och konsonanter
Vad har hänt s. 104
Tidningsnotiser, rubriker, kritisk granskning
Poesi s. 110
Dikter, rim och ramsor
En resa till landet Annorlunda s. 118
Fantasy, Astrid Lindgren
Hur går du klädd s. 128
Mode, reklam, intervjuer
l gudarnas och jättarnas värld s. 136
Gudasagor, läsförståelse, disposition, beskrivningar
5

HAJAR DU
KLYKET
Ord, mera ord och ännu mera ord.
Nya ord och gamla ord.
SANT ELLER FALSKT
”Se till och ta hand om den
där bälgskvättingen.”
Bälgskvätting är detsamma som
ett olydigt barn. Tror du på det
”Den gubben är så
härpesnärpig så han gråter
när han varit på dass.”
Härpesnärpig är detsamma
som snål. Kan det vara sant
”Det är stopp i rören. Vi får
ringa efter en kloaktorped.”
Kloaktorped är ett annat
ord för rörmokare. Eller
26

Vem har
hittat på alla ord
Behövs nya ord
Finns det ord vi
borde glömma
bort
”Gubben druntade så taket
höll på att lyfta.”
Drunta betyder fjärta.
Sant eller falskt
”Berätta! Jag är
så strutmogen
så jag spricker.”
Strutmogen är ett annat ord
för nyfiken. Sant eller falskt
Din lärare har facit i sin pärm.
Ord
ORD Ord
Ord
Ord
Ord
Ord
• Välj fyra ord ur en ordlista.
Det ska vara ord som du nästan
säkert vet att dina kompisar inte
känner till. Men se till att du
själv förstår vad orden betyder.
• Skriv en mening om varje ord.
Använd ordet rätt eller hitta på
en egen betydelse. Försök vara
lite klurig.
• Läs upp meningarna för
varandra i klassen. Gissa om
de är sanna eller falska.
27

Uppfinn ord!
• Astrid Lindgren var bra på att uppfinna nya ord.
Här är några. Vet du vad de betyder
I vilka böcker kan du hitta orden
spunk
tirritera
skragga
fy bubblan
sakletare
mystikusar
pilutta dig
rumpnisse
Leo, som är 4 år, utbrast en dag vid
middagsbordet att han absolut inte
tänkte äta upp köttskalet.
Han hade uppfunnit ett eget ord.
För vad då, tror du
När du är väldigt hungrig
skulle du kunna säga att
du är alldeles sönderkurrad.
Om du har väldigt bråttom kan du
kanske säga att du är bråskfotad.
28

• Uppfinn ett enda ord för …
vara trött på tjat
fundera djupt
längta efter ett lov
vara väldigt kissnödig
ha tänkt färdigt
ha en bra idé
• Sammanställ klassens förslag. Finns det några
ord som borde skrivas in i ordlistan
• Om det inte redan funnits ord för de här föremålen
och djuren – vad hade du då kallat dem Samla
klassens förslag på tavlan. Vilka förslag gillar du bäst
29

Särskrivning
– vad är det
Min bror är tillsammans
med en röd hårig tjej.
Min bror är tillsammans
med en rödhårig tjej.
Är det någon skillnad
på meningarna
En halvgrillad kyckling
med kulpotatis
En halv grillad kyckling
med kul potatis
Vilken av rätterna
skulle du helst vilja ha
Kalv lever i sås
Stekt röd tunga
Glass med drottning sylt
Sufflé med katrin plommon
Vad sägs om den menyn
Nu får det vara nog!
Hur ska det egentligen vara
30

Fårost är ost gjord på fårmjölk.
Fårost är ett sammansatt ord,
som uttalas ihop och skrivs ihop.
Om du däremot säger att någon
får ost till frukost så gör du ett
uppehåll mellan orden.
Får betyder en sak, ost något annat.
Då ska orden skrivas isär.
• Vad är det för skillnad på …
stor lek och storlek
extra knäck och extraknäck
var dag och vardag
hugg orm och huggorm
paj form och pajform
gift mördare och giftmördare
sjuk sköterska och sjuksköterska
31

Släkten är värst
Vilka räknas till din familj Vilka tillhör släkten
Måste man bo tillsammans för att vara en familj
• Hur är man släkt med sin …
svåger svägerska svärfar svärmor
kusin syssling moster faster
Och hur är det med ”nya” mammor och pappor
Vad ska man kalla mammas nya man Eller pappas sambo
plastpappa
styvmorsa
låtsasmamma
extrafarsa
papperspappa
• Hur kul kan det vara att gå omkring och vara
på låtsas, styv, gjord av plast eller bara extra
Fundera så det knakar och kom på något bättre.
Kanske kan ni ha en tävling i klassen.
32

Stavelser
• Ord består av en eller flera stavelser. Om du placerar
de här stavelserna i rätt ordning så får du ord. Vilka
JORD KRÄM GUBBS
TA GRY KÖTT
SE PÅ TE
KEN VA NY
MA SKIN SY
GER HAM BRÖD BUR
DRÖM MAR NA MAR
KA SKO MA RE
MAG TER SKÅPS NE KYL
SOM KLÄN MAR NING NA AR
Kommer du ihåg vilka bokstäver som är vokaler
Just det! A O U Å E I Y Ä Ö
• Titta noga på stavelserna i rosa rutan.
Hur många vokaler finns det i varje stavelse
• Dela upp följande ord i stavelser. Skriv i din skrivbok.
rädisa månaderna blomkruka
snöre skrivbordslampa sjörövare
pyramider skogspromenad cykelsadel
skolväska telefonkatalog internet
33

Vad menas egentligen
Jag är fattig som en kyrkråtta.
Hon satte näsan i vädret.
Du har en räv bakom örat.
Hon är styv i korken.
Han är klok som en pudel.
De är bakom flötet.
Vi tog oss vatten över huvudet.
För att beskriva hur vi människor är eller vad vi gör,
använder vi ibland liknelser och talesätt. De är inte alltid
så lätta att förstå, men ofta ganska roliga och påhittiga.
• Vad betyder uttrycken
• När passar det att använda dem
• Kan du några andra
• Hur tycker du att de här liknelserna ska sluta
Skriv i din skrivbok.
Du är klok som …
Han var rädd som …
Jag är modig som …
Hennes skratt var som …
Han kände sig som …
De är lika tråkiga som …
• Hur tycker du att de här liknelserna ska börja
… som en ihålig trädstam.
… som en bortsprungen katt.
… som ett piskande regn.
… som kokande vatten.
… som dammet under sängen.
… som en fångad ål.
De är
bakom
flötet.
34

• Vad händer om du parar ihop de olika ”börjorna”
och avslutningarna med varandra
Exempel:
Han kände sig som … dammet under sängen.
Hur känner man sig då
• Arbeta tillsammans med en kamrat. Skriv egna ”börjor”
och avslutningar. Pröva vilka olika liknelser ni kan få
om ni slumpmässigt parar ihop varandras ”börjor”
och avslutningar. Redovisa de bästa för klassen.
KLOKA ORD
Av skadan blir man vis.
Alla är vi barn i början.
Bättre sent än aldrig.
Tomma tunnor skramlar mest.
Bättre en fågel i handen
än tio i skogen.
Delad glädje är dubbel glädje.
Som man ropar får man svar.
Gå inte över ån efter vatten.
Ordspråk består ofta av kloka ord som ska ge oss
tröst eller lära oss något.
• Vad lär vi oss av de här ordspråken När passar
det att använda dem
• Kan du några andra ordspråk Vad lär man sig
av dem
35

Vad är det här då
• Vet du vad de här orden betyder Det är inte så lätt som
du tror. Du får lov att vara lite klurig och ha lite humor.
Vilket av orden är en häst, tror du
snorbroms brottarmatta köttsemla
jordgubbsland äggkokare pansartax
havremoppe fallskärmstennis skinkservett
Sådana här ord kallas ibland för slangord. De är ofta både uppfinningsrika
och humoristiska. Slangord började användas för
mer än hundra år sedan, då många flyttade från landet in till de
stora städerna. Folk förde med sig ord från olika håll i landet.
Ord blandades och nya ord bildades. Och så är det än idag.
• Kan du några slangord
36

Ordlistor
Ordlistor är bra att ha. I dem finns en väldig massa
ord. Ändå finns det många ord som vi använder
men som inte finns med i ordlistorna. De skulle bli
alldeles för tjocka då. Men nya ord kommer till och gamla
försvinner, för språk förändras hela tiden. Om man tittar i
en bok som är hundra år gammal, så kan man tydligt se
att språket skiljer sig ifrån det vi använder idag.
Det finns också speciella slangordlistor. I dem kan man
hitta en del av slangorden och slanguttrycken, men inte
alla för det kommer hela tiden nya.
• Vilka ordlistor har ni i skolan
• Vilka har ni hemma
• När behöver man ordlistor

SPÖKEN,
FlNNS DE
Hur skriver och berättar
man en spökhistoria
86
Rösten i sovrummet
Det var en mamma och
en pappa, som vaknade
en natt. De hörde steg i
trappan. Ett steg, två steg,
tre steg, fyra, fem, sex, sju,
åtta och nio steg. Så knakade
det i golvet utanför dörren, handtaget
på sovrumsdörren trycktes
långsamt ner och någon kom in
i rummet. Det var alldeles mörkt
och de vågade inte tända, men
de kunde skymta något vitt
borta vid dörren. Det vita kom
närmare och närmare deras
sängar, de hörde hur någon
andades ansträngt och flåsande
och så sa en röst:
– Mamma, var är pottan
av Ulf Palmenfelt
En del människor
är övertygade om
att spöken finns.
Andra tror inte
på spöken.
Vad tror du

Spökhistorier
• Vilka platser utspelar sig spökhistorier
på
• När utspelar de sig
• Brukar huvudpersonen vara ensam
eller tillsammans med någon
• Vilka figurer brukar man stöta på
• Vad brukar hända
• Vilka saker kan rädda huvudpersonen
• Hur slutar ofta spökhistorier
Kan de sluta på olika sätt
Rösten i
sovrummet
Arbeta
tillsammans
med en
kamrat!
• Rösten i sovrummet slutar komiskt.
Hitta på ett annat slut så att historien
istället slutar kusligt eller otäckt.
• Texten blir också mer spännande om
man berättar lite mer detaljerat.
Hur såg föräldrarna ut Hur var de
klädda Hur mycket var klockan
Hur såg trappan ut Hur lät stegen i
trappan Hur såg det vita ut
• Skriv om Rösten i sovrummet så att
spökhistorien blir mer spännande
och mer detaljerad.
87

På vandring i Transsylvanien
Det var en ung man som en höst ville ge sig ut
på vandring uppe i bergen i Transsylvanien.
Hans vänner varnade honom. De sa att det fanns
osaliga andar och hemska varelser uppe bland
bergen, men den unge mannen struntade i det
och gav sig iväg.
När det började skymma den första kvällen
kände han sig plötsligt lite illa till mods. Han
hörde otäcka tjut uppifrån bergen, kusliga rop
nerifrån dalen och hotfulla stönanden inifrån
skogen. Han försökte tala lugnande med sig
själv, men det gick inget vidare.
Mörkret slöt sig sakta runt honom. Han
vågade nästan inte andas. Då hörde han ett
vinande ljud uppifrån himlen. Ljudet närmade
sig och plötsligt såg mannen siluetterna av två
vampyrer som kom flygande mot honom.
Stel av fasa stirrade han på de två vampyrerna
som närmade sig. Han föll ner på knä,
knäppte sina händer och blundade. Han
förstod att hans sista stund var kommen.
88

Men ingenting hände.
Försiktigt öppnade han ögonen
för att se om vampyrerna hade
givit sig av och vad upptäckte han
då. Jo – de bägge vampyrerna
stod också med knäppta händer
framför honom. Mannen drog en
suck av lättnad och sa:
– Jag trodde ni var blodtörstiga
varelser och att min sista stund
var kommen, men ni är tydligen
riktigt mänskliga.
Vampyrerna log blekt mot
mannen och sa:
– Att vi har händerna knäppta
beror på att vi just nu ber bordsbön.
• Arbeta två och två.
Läs På vandring i Transsylvanien
högt för varandra. Tänk på att
läsa långsamt, göra pauser och
använda en spöklik röst.
89

Hur berättar man spännande
• Lyssna på spökhistorien. Hur gör berättaren
för att det ska låta spännande
Läskigt skrämmande
Ö.B.
En del platser känns mer kusliga än andra.
Kanske beror det på hur det ser ut där, om det är
ljust eller mörkt, hur det låter, om man är ensam …
• Har du någon gång blivit skrämd
På vilken plats var du då Var du ensam
Vad hände Hur kändes det Hur gick det
• Berätta för en kamrat om den gången du blev
rädd. Tänk på att berätta så spännande som
möjligt! Lyssna sedan på din kamrats
berättelse.
90

Skriv en spökhistoria
• Använd bilden eller illustrationen som idé!
Hur börjar spökhistorien Vilka handlar den om
Vad händer Hur många gånger händer det
Hur slutar den
• Läs eller berätta spökhistorierna för varandra.
Kom ihåg att läsa spöklikt!

Svenska
GRUNDBOK år 4
I Zoom Svenska får eleverna
• möta olika textgenrer – insändare, notiser,
poesi, fantasy, fabler, myter, faktatexter,
bilderböcker, spökhistorier, reklam och
roliga historier
• tillsammans analysera texter och bilder
• läsa, tänka, tala, lyssna och skriva för
olika syften och ändamål
• arbeta med ord, alfabetisk ordning, muntlig
framställning och skrivandets hantverk
• använda och bygga upp sina språkliga
färdigheter
• öka sin språkliga medvetenhet
ISBN 978-91-622-5897-9
www.bonnierutbildning.se
9 789162 258979
(8372-8)