Stora tal - Sanoma Utbildning

Sid. 6–7
K1
Kapitel 1 Stora tal
I bokens första kapitel utvidgas talområdet och omfattar tal upp till 1 000 000. Kapitlet inleds
med övningar för att stärka elevernas taluppfattning. Arbetet fortsätter med träning i de fyra
räknesätten inom talområdet. Vid uppställning av subtraktionsberäkningar behandlas det
nya momentet att ”låna över noll”. I avsnittet med multiplikation och division får eleverna
göra beräkningar med tal som har nollor på slutet. Parallellt med att göra exakta beräkningar
med de fyra räknesätten får eleverna träna att bedöma rimligheten av sina beräkningar.
Detta blir allt mer viktigt när talen i uträkningarna blir så stora att man börjar använda sig
av miniräknare. I kapitlet får eleverna även lära sig att använda problemlösningsstrategierna
”rita en bild” och ”prova dig fram”. På det sista uppslaget gör vi en historisk återblick och
låter eleverna avläsa och skriva tal i det talsystem som man använde i romarriket.
Borggården sidan 6
Diagnos sidan 21
Rustkammare sidan 22
Tornet sidan 30
Sammanfattning sidan 37
Utmaning sidan 38
Stora tal
Mål
När du har arbetat med
kapitlet ska du kunna
> läsa och skriva tal inom
talområdet 0 – 1 000 000
> ordna tal efter storlek
> addera, subtrahera,
multiplicera och dividera
inom talområdet
> använda metoden
”rita en bild” eller
”prova dig fram”
> avläsa och skriva tal
i det romerska
talsystemet
Matteord
tiotusental
hundratusental
rimligt
romerska siffror
På bilden visas familjen Borgs förberedelser inför en
resa till Italien.
A Det kan vara svårt att läsa ut stora tal. Tipsa om att
hålla för de sista tre siffrorna, läsa ut den synliga
delen av talet, säga tusen vid mellanslaget och sedan
läsa ut resten. Låt eleverna på samma sätt läsa invånarantalet
i städerna på kartan.
B Det största talet är 381 800. Fråga eleverna hur man
kan se att talet 381 800 är större än t.ex. 56 360.
C Det största femsiffriga tal som går att bilda av siffrorna
på Sarahs väska är 54 321. Be eleverna förklara
hur de tänker när de bildar talet.
D Vi vill göra eleverna uppmärksamma på att man i
vardagslivet ofta räknar på ett ungefär, särskilt när
det gäller stora tal. Visa att man kan skriva ungefär
hur många tusen invånare det finns i städerna för att
lättare kunna göra en jämförelse. Jämför även invånarantalet
mellan de andra städerna på samma sätt.
Samtala om i vilka sammanhang man kan nöja sig
med att räkna på ett ungefär.
E Låt eleverna få förklara hur de tänker när de löser
uppgiften. Multiplikationen blir 5 · 2 000, men någon
kanske löser uppgiften som en upprepad addition.
En annan möjlighet är att någon elev svarar att det
kostar 2 000 kr för hela familjen eftersom det står det
på biljetten. Detta
2 000
resulterar i ​ _____ ​som eleverna inte stött på tidigare.
5
Hjälp då eleven att först tänka ut vad varje biljett
kostar om det hade kostat 1 000 kr. Det här kan
åskådliggöras med hjälp av pengar.
F Frågan leder in eleverna på att tänka divisioner av
3 900
typen ​ _____ ​som innehållsdivisioner.
100
K1
Arbetsblad
1:1 Taluppfattning
1:2 Storleksordna
1:3 Ungefär hur många
1:4 Addition
1:5 Subtraktion
1:6 Multiplikation
1:7 Division 1
1:8 Division 2
1:9 Från 540 000 till 100
1:10 Problemlösning 1
1:11 Problemlösning 2
1:12 Romerska talsystemet
1:13 Träna med miniräknaren
1:14 Hitta de gömda talen
1:15 Min utvärdering
Läxboken
Läxa 1
efter sidan 11
Läxa 2
efter sidan 15
Läxa 3
efter sidan 19
Mål
När du har arbetat med det här
kapitlet ska du kunna
> läsa och skriva tal inom talområdet
0–1 000 000
> ordna tal efter storlek
> addera, subtrahera,
multiplicera och dividera
inom talområdet
> använda metoderna ”rita en
bild” eller ”prova dig fram”
> avläsa och skriva tal i det
romerska talsystemet
Matteord
tiotusental rimligt
hundra tusental romerska siffror
Stora tal
A Hur många magiska tips innehåller
Malvins bok
B Vilket är det största tal du kan se på bilden
C Vilket är det största femsiffriga tal du kan
bilda av siffrorna på Sarahs väska
D Ungefär hur många fler invånare har
Florens än Venedig
E Hur mycket kostar flygbiljetterna för hela
familjen
F Hur många 10-eurosedlar kan du få om du
växlar sedlarna i plånboken
8 Stora tal Stora tal 9

K1
Sid. 8–9
Uppslaget handlar om taluppfattning. Talområdet
omfattar tal upp till 1 000 000.
Gemensam introduktion till sidan 8
Här behövs: Tavla/elevboken
Läs gemensamt med eleverna fem och sexsiffriga
tal som du skriver på tavlan (eller gör Arbeta
tillsammans uppgiften längst ner på s. 8). Börja
med att hålla för de tre sista siffrorna och läs ut
den synliga delen av talet. Säg ”tusen” vid mellanslaget
och läs sedan resten av talet. Eleverna
arbetar därefter parvis med att skriva/läsa egna
fem och sexsiffriga tal.
Uppslaget innehåller övningar som syftar till att eleverna
ska få en god taluppfattning och behärska positionssystemet
upp till 1 000 000. Eleverna lär sig använda
”mellanrummet” mellan tusental och hundratal genom
att läsa talet samtidigt som de skriver det. Var noggrann
med att eleverna förstår vilken position de talsorter som
”saknas” i talen ska ha samt att de skrivs med en nolla.
Gemensam introduktion till sidan 9
Här behövs: Tavla
Diskutera med eleverna hur man kan tänka när
man jämför storleken på olika tal. Skriv 645 207
och 69 588 på tavlan. Peka på ett av talen och
säg: ”Det här talet är störst. Har jag rätt eller
fel” Låt eleverna diskutera parvis eller i grupp
och sedan redovisa hur de resonerade sig fram
till ett svar. Ställ frågorna: Har antalet siffror
i talen någon betydelse I vilken talsort ska
jämförelsen göras Fortsätt med 724 061 och
720 683 på samma sätt.
Det är viktigt att eleverna förstår att siffrorna i ett tal
har olika värde på olika positioner. Förklara för eleverna
att när man storleksordnar och jämför tal gäller det att
först se om talen har lika eller olika många siffror. Låt
gärna elever som är osäkra på positionssystemet arbeta
med miniräknare. Låt dom knappa in ett sexsiffrigt tal,
minska en talsort i taget och skriva ner vad som händer
i varje deloperation som görs med miniräknaren.
Stora tal
Talet 319 574 har
3 hundratusental, 1 tiotusental,
9 tusental, 5 hundratal, 7 tiotal och 4 ental.
Skriv det tal som har
a) 2 hundratusental 4 tiotusental 6 tusental 8 hundratal 4 tiotal 9 ental
b) 9 hundratusental 3 tusental 4 hundratal 2 tiotal
a) 5 hundratusental 1 tiotusental 6 tusental
b) 2 tiotusental 7 tusental 3 tiotal
Lägg ihop.
a) 40 000 + 6 000 + 800 + 50 b) 100 000 + 20 000 + 4 000
a) 70 000 + 2 000 + 30 + 4 b) 600 000 + 9 000 + 700 + 5
a) 50 000 + 100 + 80 + 3 b) 800 000 + 8 000 + 80
Dela upp talet i olika talsorter.
a) 31 645 b) 472 318
a) 63 081 b) 780 426
a) 90 502 b) 509 103
Arbeta tillsammans
S tora tal
tusental
tiotusental
hundratusental
hundratal
tiotal
ental
3 1 9 5 7 4
I talet 319 574 är
siffran 3 värd 300 000
siffran 1 värd 10 000
siffran 9 värd 9 000
siffran 5 värd 500
siffran 7 värd 70
siffran 4 värd 4
Hur mycket är 5 värd i talet
a) 517 203 b) 135 629 c) 953 164
Hur mycket är 7 värd i talet
a) 676 481 b) 213 176 c) 807 532
Vilket tal är störst
a) 431 425 89 976 b) 202 022 22 222
a) 17 899 18 011 b) 70 707 77 077
a) 514 924 542 291 b) 330 033 303 303
Skriv talen i storleksordning. Börja med det minsta.
45 800 84 504 5 804 48 508
261 302 302 613 320 261 263 021
Skriv alla tal som är större än 69 092.
300 000
10 000
9 000
500
70
4
71 021 69 598 6 999 67 945 150 430
S tora t a l
K1
> > Arbetsblad 1:1, 1:2 och 1:14
Sid. 10–11
Uppslaget handlar om överslagsräkning och addition
inom kapitlets talområde.
Gemensam introduktion till sidan 10
Här behövs: Tavla
Skriv 57 000 på tavlan. Låt eleverna skriva ner
var sitt tal som är ungefär 57 000. Fortsätt på
samma sätt med talet 190 000. Eleverna kan
sedan i parvis eller i grupp visa och resonera om
vilka tal de skrivit och förklara sitt val av tal.
På sidan 11 arbetar eleverna med addition. Termerna
har nu så många siffror att det motiverar uträkning med
uppställning eller med miniräknare. Eleverna gör vanliga
uträkningar blandat med uppgifter där de räknar på
ett ungefär. Tanken är att de ska fundera över rimligheten
i sina svar. I uppgifterna 25–27 har termerna olika
antal siffror. Uppmärksamma eleverna på att skriva talsorterna
på rätt plats i algoritmen.
> > Arbetsblad 1:3 och 1:4
> > Läxa 1
Ungefär hur många
Tabellen visar antalet
åskådare vid några italienska
fotbollsmatcher.
På vilken arena var antalet
åskådare
a) störst b) minst
Ungefär hur många tusen
åskådare var det på
a) San Paolo
b) Via del Mare
c) Stadio Olimpico
a) Friuli
b) Renato Dell’Ara
c) San Siro
Ungefär hur många fler
var det som såg matchen
Roma-Lazio än
Udinese-Empoli
På vilken arena var det
ungefär dubbelt så många
åskådare som på Renato
Dell’Ara
Arena Match Åskådare
San Paolo Napoli-Reggina 43 1 78
Via del Mare Lecce-Bari 23 872
Stadio Olimpico Roma-Lazio 79 983
Friuli Udinese-Empoli 9 87 1
Renato Dell'Ara Bologna-Parma 31 9 11
San Siro Milan-Juventus 63 240
Antal åskådare: 56 850
Antalet åskådare
är ungefär 57 000.
Addition
ungefär 36 000 + 30 000
alltså 66 000.
36 347 + 29 568 =
Stora tal räknar man ut med uppställning
eller med miniräknare.
Räkna
1 1 1
entalen
först.
3 6
+ 2 9
6 5
3
5
9
4
6
1
Titta på talen, det blir
7
8
5
Vilken addition är ungefär 40 000 + 35 000
På ett konstmuseum i Florens finns 52 377 målningar och 13 645 skulpturer.
Hur många konstverk är det sammanlagt
Olika många siffror
a) Vad blir additionen på ett ungefär
i talen! Skriv ental under
ental när du ställer upp.
b) Räkna exakt. Blev svaret rimligt
a) 67 245 + 15 465 b) 39 587 + 52 708 c) 85 828 + 49 197
Vilken addition är ungefär 62 000 + 16 000
Svaret är nära 66 000.
Rimligt!
För elevernas fortsatta arbete är det bra att de kan göra
ett överslag för att kontrollera rimligheten i sina svar.
I tabellen på sidan 10 visas åskådarantalet vid några
italienska fotbollsmatcher. I uppgifterna 18–19 får eleverna
ange ett ungefärligt åskådarantal i tusental. Det
blir då lättare att jämföra åskådarantalen vid de olika
matcherna i uppgifterna 20–21.
Stora t a l
Under första halvåret besökte
185 387 personer museet.
Under andra halvåret var det 1 816 fler.
Hur många besökare var det då
a) Vad blir additionen på ett ungefär
b) Räkna exakt. Blev svaret rimligt
a) 71 497 + 6 926 b) 56 718 + 4 691 c) 191 936 + 43 845
S tora t a l
10 Stora tal Stora tal 11

​
K1
Sid. 12–13
Uppslaget handlar om subtraktion med ”lån över noll”
och multiplikation av tal med ”nollor på slutet”.
Gemensam introduktion till sidan 12
Här behövs: Tavla/elevboken
Eftersom subtraktionerna på sidan har ”lån
över noll” bör man gå igenom varje deloperation
i algoritmen noga. Titta tillsammans med
eleverna i genomgångsrutan på sidan 12 och
uppmärksamma hur man bokför ”lånet” i algoritmen.
Det är viktigt att förklara för eleverna
vad som händer vid ett ”lån” så de inte bara lär
sig ett tillvägagångssätt utan även förståelse.
Gemensam introduktion till sidan 13
Här behövs: Tavla, skolpengar
Gå igenom rutans vänstra typ av mönster, t.ex.
60 · 1, 60 · 10 osv, genom att konkretisera det
med pengar. Fråga: Hur mycket är 60 enkronor,
Hur mycket är 60 tior osv. Anteckna mönstret
och be sedan eleverna beskriva mönstret. Visa
sedan den andra typen av mönster t.ex.
60 · 3, 60 · 30, 60 · 300, 60 · 3 000.
Låt eleverna upptäcka att 6 · 3 = 18 finns med i
olika positioner och att antalet nollor i faktorerna
bestämmer storleken av svaret. Visa att man
med detta som grund kan man skriva: 60 · 300
som 6 · 10 · 3 · 100 = 18 · 1 000 = 18 000.
Subtraktion
Titta på talen, det blir
ungefär 97 000 – 53 000
alltså 44 000.
96 802 – 53 167 =
Stora tal räknar man ut med uppställning eller med miniräknare.
9 6
– 5 3
4 3
8
1
6
10 10
0 275
6
3
Tiotalen blir
9 – 6 = 3.
Svaret är nära 44 000.
Rimligt!
Entalen räcker inte till.
Det finns inga tiotal att växla.
Växla ett hundratal till tiotal. Fortsätt växla, ett tiotal till ental.
Vilken subtraktion är ungefär 67 000 – 14 000
Till blomsterfestivalen i San Remo hade Maria smyckat sin vagn
med 25 305 blommor. Den hade 12 138 gula blommor och
resten var rosa. Hur många var rosa
a) Vad blir subtraktionen på ett ungefär
b) Räkna exakt. Blev svaret rimligt
a) 89 038 – 44 762 b) 35 407 – 12 858 c) 75 025 – 21 846
Aldo hade 23 205 blommor att smycka sin vagn med.
Han slängde 3 167 blommor. Hur många använde han
a) Vad blir subtraktionen på ett ungefär
b) Räkna exakt. Blev svaret rimligt
Multiplikation med nollor på slutet
40 · 1 = 40 40 · 6 = 240
40 · 10 = 400 40 · 60 = 2 400
40 · 100 = 4 000 40 · 600 = 24 000
40 · 1 000 = 40 000 40 · 6 000 = 240 000
Hur många kronor är
a) 30 st 10-kronor
b) 30 st 100-kronorssedlar
c) 30 st 1 000-kronorssedlar
a) 80 · 10 b) 70 · 100 c) 50 · 1 000
I en sedelbunt finns 50 stycken 100-eurosedlar.
Hur många euro är det
a) 40 · 20 b) 40 · 200 c) 40 · 2 000
a) 30 · 30 b) 30 · 300 c) 30 · 3 000
a) 20 · 50 b) 20 · 500 c) 20 · 5 000
Hur många euro är 30 stycken 50-eurosedlar
Para ihop varje multiplikation med rätt svar.
Ser du
mönstret
500 · 300 = 150 000
K1
På sidan 12 visas subtraktion där den första termen
innehåller siffran 0. Vid uppställning inträffar då det
nya momentet ”lån över noll”. Eftersom subtraktionerna
innehåller ett nytt moment håller vi oss här till
tal mindre än 100 000. Eleverna gör vanliga uträkningar
blandat med uppgifter som vänjer eleverna vid att räkna
på ett ungefär och fundera över rimligheten i svaren.
I uppgifterna 31–32 har termerna olika antal siffror.
På sidan 13 får eleverna öva på att multiplicera ett tal
med 10, 100 och 1 000. På motsvarande sätt finns övningar
där eleverna multiplicerar ett tiotal med ”samma”
hundratal och tusental. Tanken är att de ska förstå varför
det endast är antalet nollor som förändras, så att de
sedan kan automatisera denna typ av beräkningar.
> > Arbetsblad 1:5 och 1:6
a) 38 019 – 4 562 b) 15 604 – 2 895 c) 40 386 – 5 728
Stora t a l
S tora t a l
Sid. 14–15
Uppslaget handlar om innehållsdivision av tal med
”nollor på slutet”.
Gemensam introduktion
Här behövs: Tavla och pengar
Rita tre olika klädesplagg på tavlan med priserna
100 kr, 200 kr och 400 kr.
Ta fram åtta hundralappar. Peka på ett plagg i
taget och fråga hur många du kan köpa för
800 kr. Skriv divisionen __ ​ 800 ​och led in eleverna
100
på att tänka: ”Hur många gånger får 100 plats
i 800” osv. Sedan kan man säga ett det är rea
och då blir priserna är 50 kr, 100 kr och 300 kr.
Peka på ett plagg i taget, och fråga hur många
kan man köpa om man har 600 kr
Eleverna övar division med 10 och 100 genom att
använda innehållsdivision. Vid divisionen ___ ​ 50
10 ​ tänker
man ”Hur många tiotal får plats i femtio”. Eleverna
leds till att upptäcka att man kan ”tänka bort”/”stryka”
lika många nollor i täljare och nämnare i uträkningen.
Division med 10 och 100 kan också åskådliggöras genom
att rita upp ett positionssystem på tavlan. Skriv ett tal
som har en nolla som ental i systemet, t.ex. 320. Visa att
vid division med 10 blir varje talsort 10 gånger mindre
och flyttar ett steg åt höger i systemet. På motsvarande
sätt flyttar vid division med 100 varje siffra i talet två
steg till höger i systemet.
På sidan 15 övar eleverna vidare med division av typen
___ 80
20 ​ och ____ ​ 800
​. Även dessa uppgifter är lätta att lösa om
200
man ser dem som innehållsdivisioner. ”Hur många
gånger får 20 plats i 80” eller ”Hur många gånger får
200 plats i 800”
Division med nollor på slutet
Hur många "tjugor" får
Hur många gånger får
jag för 80 kronor
200 plats i 800
Hur många tior kan Arrax växla Hur många 100-kronorssedlar kan
en 50-kronorssedel till
han växla en 500-kronorsedel till
___ 80
___ 50
10 = 5 Han får 5 st tior. ____ 500
20 = 4 ____ 800
200 = 4
= 5 Han får 5 st 100-kronorssedlar.
100 Arrax får 4 ”tjugor”.
Det får plats 4 gånger.
____ 120
a) 60 kr
10 = 12 _____ 1 200
10 = 120 _____ 1 200
100 = 12 ______ 12 000
100 = 120 b) 140 kr c) 180 kr
____ 210
30 = 7 _____ 2 100
300 = 7
___ 50
10 = 5 ____ 500
10 = 50 ____ 500
100 = 5 _____ 5 000
100 = 50
Du vill växla till dig 20-kronorssedlar. Hur många får du för
Du ska växla till dig tior. Hur många får du för
a) 40 kr b) 60 kr c) 100 kr
a) ___ 80
10
a) ____ 150
10
b) ____ 700
10
b) _____ 6 300
10
c) ____ 500
10
c) _____ 3 400
10
En resebyrå beställer 950 kataloger. Det är 10 kataloger
i varje kartong. Hur många kartonger är det
Du ska växla till dig 100-kronorssedlar.
Hur många får du för
a) 400 kr b) 800 kr c) 1 000 kr
a) ____ 900
100
a) _____ 1 100
100
b) _____ 3 000
100
23 000
b) ______
100
c) _____ 6 000
100
58 000
c) ______
100
En resebyrå ordnar bussutflykter. En utflykt kostar 100 kr.
Byrån fick en dag in 4 500 kr för utflykten.
Hur många personer åkte med
Stora t a l
a) ___ 60
30
a) ____ 150
50
b) ___ 80
40
b) ____ 240
40
För att komma upp till bergstoppen
tog 320 personer kabinbanan. En kabin
kan ta 80 personer. Hur många turer
blev det om alla vagnar var fullastade
c) ___ 90
30
c) ____ 630
70
Du vill växla till dig 500-kronorssedlar. Hur många får du för
a) 1 500 kr b) 3 000 kr c) 4 500 kr
a) ____ 800
400
a) _____ 2 500
500
b) ____ 900
300
b) _____ 3 600
600
Familjen Ek betalade 400 euro
per person för en vecka på hotellet.
Sammanlagt betalade de 1 600 euro.
Hur många personer var de i familjen
c) ____ 600
200
c) _____ 4 900
700
S tora t a l
> > Arbetsblad 1:7, 1:8 och 1:9
> > Läxa 2
12 Stora tal Stora tal 13

Sid. 16–17
Problemlösning – Rita en bild
Problemlösning – Prova dig fram
K1
Uppslaget handlar om problemlösningsstrategierna ”rita
en bild” och ” prova dig fram”.
Gemensam introduktion till sidan 16
Här behövs: Snöre, sax
Visa fyra bitar snöre. Fråga hur många knutar
du måste göra för att knyta ihop dem till ett
snöre. Be eleverna rita en lösning. Visa praktiskt
att elevernas lösning stämmer. Ta ett nytt
snöre som är 30 cm. Fråga hur många gånger du
måste klippa för att dela det i 10-centimetersbitar.
Eleverna ritar lösningen och du visar praktiskt
om de stämmer.
Eleverna har tidigare fått lära sig ”gången” vid problemlösning
och hur de hanterar flerstegsuppgifter. Nu vidareutvecklar
vi metoder för problemlösning med strategierna
”rita en bild” och ” prova dig fram”. Uppgifterna
på sidan 16 lämpar sig att lösa med strategin ”rita en
bild”. Tanken är att eleverna ska upptäcka att det i dessa
uppgifter blir enklare att se lösningen när man ritar en
bild.
Gemensam introduktion till sidan 17
Här behövs: Tavla
Skriv ”Olle ”och ”Stina” på tavlan. Berätta att
Stina är dubbelt så gammal som Olle och att
de tillsammans är 18 år. Be en elev gissa Olles
ålder (t ex 3 år). Skriv 3 år under Olle. Konstatera
och skriv att då skulle Stina vara 6 år. Skriv
en ny rubrik, ”Tillsammans” och för in 9 år. Be
om en ny gissning tills ni hittar att Olle är 6 år,
Stina 12 år och att de tillsammans är 18 år.
Uppgifterna på sidan 17 lämpar sig att lösa med strategin
”pröva dig fram”. Tillvägagångssättet vid den här
typen av problemlösning är att börja med en gissning
som man bokför och utifrån den pröva sig fram tills
man hittar den riktiga lösningen. Komplettera gärna
uppgifterna i boken med arbetsblad 1:10 och 1:11 med
blandade uppgifter som passar att lösa antingen med
strategin ”rita en bild” eller ”pröva dig fram”.
> > Arbetsblad 1:10 och 1:11
Här är en rad med 6 olivträd.
Det är 5 meters mellanrum mellan träden.
Hur långt är det mellan första och sista trädet
m m m m m
5 · 5 m = 25 m
Bruno har byggt ett staket som är 14 m långt.
Stolparna till staketet står med 2 meters
mellanrum. Hur många stolpar har staketet
I en kö står Lucia som nummer 4 framifrån och nummer 6 bakifrån.
Hur många personer står i kön
Runt Lucias fågelbur ligger plattor. Alla plattor ligger sida vid sida.
Buren är 3 m lång och 2 m bred.
Plattorna är kvadrater med sidan 50 cm.
Hur många plattor är det sammanlagt
Bruno, Lucia, Anna och Enzo hjälps åt att bygga en altan.
Bruno bygger en tredjedel, Lucia och Anna bygger en sjättedel var.
Enzo fixar resten. Hur stor del bygger Enzo
Bruno säger:
– Jag har lika många systrar som bröder.
Hans syster Sofia säger:
– Jag har dubbelt så många bröder som systrar.
Hur många syskon finns det i familjen
Stora t a l
Jag ritar en bild.
Då ser jag
lättare svaret.
Rita en bild.
Räkna mellan rummen
och tänk ut svaret.
Anna är 5 år äldre än Mauro. Tillsammans är de 15 år.
Hur många år är Mauro
Mauro Anna Tillsammans
2 år 7 år 9 år (för lite)
6 år 11 år 17 år (för mycket)
5 år 10 år 15 år
Rita en tabell och prova dig fram.
Mauro är 5 år.
Enzo är dubbelt så gammal som Sofia. Tillsammans är de 36 år.
Hur gammal är Sofia
Rita en tabell. Börja gissa Sofias ålder.
Det är 26 barn på Jadas kalas.
Flickorna är 4 fler än pojkarna.
Hur många flickor är det
Rita en tabell. Gissa först hur många flickor det är.
Enzo och Luca såg sammanlagt
31 matcher med fotbollslaget Parma.
Enzo såg 5 matcher fler än Luca.
Hur många matcher såg Luca
Jada, Luca och Arrax har 24 euro tillsammans.
Jada har 8 euro. Luca har 2 fler än Arrax.
Hur många euro har Arrax
Jada är 10 år. Hennes pappa är 40 år.
Hur länge dröjer det innan de tillsammans är 100 år
Jag provar först om
Mauro är 2 år.
Morfar, Jada och Sofia betalar sammanlagt 200 euro för att se en match.
En vuxenbiljett kostar 3 gånger så mycket som en barnbiljett.
Vad kostar en barnbiljett
S tora t a l
K1
Sid. 18–19
Romerska talsystemet
Uppslaget handlar om det romerska talsystemet.
Gemensam introduktion
Här behövs: Tavla
Håll upp ena handen med spretande fingrar och
fråga eleverna: ”Vilket tal visar jag nu”. ”Kan
man visa talet 5 på något annat sätt”. Rita av
din hand, med fingerspetsarna uppåt, på tavlan
och markera vinkeln mellan pekfinger och
tumme med ett ”V”. ”I det gamla romarriket
skrev man siffran fem med ett V”. ”Hur skrev
man talet 10”. Någon elev vet säkert men visa
sambandet 5 + 5 är 10 genom att rita av din
hand en gång till på tavlan under den första,
den här gången med fingerspetsarna neråt och
markera vinkeln mellan pekfinger och tumme
med ett ”V”. Bilden visar därav fick man symbolen
X för talet 10.
Fråga sen eleverna om de sett romerska siffror
någonstans och i så fall var.
Uppslaget handlar om det romerska talsystemet. Romarna
använde siffrorna I = 1, V = 5, X = 10, L = 50, C = 100,
D = 500 och M = 1 000. Övriga tal sattes samman av
dessa. En mindre siffra som står före en större dras ifrån
det större talet, en mindre siffra som står efter en större
läggs till. Ex XCVII = 97 Alternativt:
XCVII = 100 – 10 + 5 + 2 = 97
> > Arbetsblad 1:12
> > Läxa 3
Så här skrev man tal i romarriket.
Talet 1 var ett finger. Talet 5 var en hand. Talet 10 var två händer.
I II III IV V VI VII VIII IX X XI
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
IV betyder 4 (5 – 1) IX betyder 9 (10 – 1)
VI betyder 6 (5 + 1) XI betyder 11 (10 + 1)
Vilket av talen betyder 13
Vilket av talen betyder 14
Vår nuvarande kung heter Carl XVI Gustaf.
Skriv hans namn och ordningsnummer med bokstäver.
Skriv kungarnas namn och ordningsnummer med bokstäver.
a) Karl IX b) Karl XII c) Karl XIV Johan
Skriv talen 11 till 20 med romerska
Skriv talet med romerska
a) 26 b) 35
Stora t a l
XXXI XIII VIII IX
XII XVI XIV XXXXI
På urtavlor med
romerska siffror skrivs
ofta fyra så här: IIII
L betyder
50.
Vilket av talen betyder 42
Vilket av talen betyder 77
Vilket tal är det här
a) LIV b) LII c) LXIII
a) LXXV b) XCI c) XCVI
Skriv med romerska talen 57 till 61.
Skriv med romerska två egna tal
som är större än 70 men mindre än 90.
C betyder
100.
XII XLII LII
LXXVII CXVII XVII
S tora t a l
14 Stora tal Stora tal 15

Sid. 20–21
I Arbeta tillsammans uppgiften ska eleven para
ihop några additioner med rätt summa. Kanske ser
eleverna att uppgifterna är lätta att lösa om man ”flyttar
över” ett ental från 501 till den första termen.
Sant eller falskt kan eleverna göra enskilt, i par eller
under lärarens ledning i helklass
Facit till Diagnos 1
1 a) 84 650 b) 650 801 (80 – 86)
2 47 030, 47 630, 273 630 och 327 360 (87 – 92)
Om diagnosen gått bra fortsätter eleven arbeta i Tornet
på sidan 30. Elever som behöver träna mer går vidare
till Rustkammaren på nästa sida. Parenteserna i facit
visar vilka uppgifter i Rustkammaren som eleven kan
öva på respektive moment.
Rustkammaren
Sid. 22–23
Rustkammaren inleds med övningar på positionssystemet.
Övningarna är något enklare än i Borggården
genom att det finns färre tal med ”tomma” positioner.
Tipsa elever som fortfarande har svårt med uppgifterna
att ta hjälp av det positionssystem som finns i rutan. De
elever som har svårt att läsa ut stora tal kan ta hjälp av
mellanslaget i talet. Håll för de tre sista siffrorna i talet,
läs den synliga delen, säg tusen vid mellanslaget och läs
sedan resten av talet.
På sidan 23 lär sig eleverna storleksordna stora tal. Det
blir lite enklare än Borggården genom att antalet tal
som ska ordnas är färre. Slutligen finns uppgifter där
olika invånarantal som ska avrundas till närmaste tusental.
Det är en viktig kunskap eftersom man i vardagssammanhang
oftast avrundar tal i den sortens information.
K1
3 a) 475 000 b) 474 817 (93 – 101)
4 a) 72 798 b) 16 216 (102 – 106)
5 a) 1 200 b) 48 000 c) 350 000 (107 – 115)
6 a) 35 b) 240 c) 18 (116 – 123)
7 7 stycken (116 – 123)
8 14 personer (124 – 127)
9 7 pojkar (128 – 131)
10 XXXVI (Arbetsblad 1:12)
Sid. 24–25
På sidan 24 finns endast additioner där båda termerna
har lika många siffror. När man räknar med så här stora
tal är det inte längre lämpligt att använda pengar som
konkret material, eftersom valörer större än 1 000 är
mycket ovanliga i vardagslivet. Använd hellre miniräknaren
som ett komplement i arbetet och uppmana eleverna
att fundera över rimligheten i sina uträkningar.
På sidan 25 tas ”lån över noll” i subtraktion upp. Här
inleder vi med tal under 10 000 för att kunna fokusera
på det nya momentet, vad det praktiskt innebär och hur
man bokför lånet i uträkningen.
K1
Sid. 26–27
Arbeta tillsammans
17 000 I
17 500 O
18 000 R
18 500 P
19 000 R
19 500 K
20 000 S
20 500 E
Diagnos
Skriv det tal som har
a) 8 tiotusental 4 tusental 6 hundratal 5 tiotal
b) 6 hundratusental 5 tiotusental 8 hundratal 1 ental
Skriv talen i storleksordning. Börja med det minsta.
a) Ungefär hur många tusen invånare har Florens och Pisa sammanlagt
b) Räkna exakt. Blev svaret rimligt
a) 96 089 – 23 291 b) 18 702 – 2 486
a) 30 40 b) 60 800 c) 50 7 000
Till skillnad från Borggården innehåller övningarna
på sidan 26 inga multiplikationer med tusental. Här
får eleverna öva på att multiplicera ett tal med först 10
och sen med 100. På motsvarande sätt finns övningar
där eleverna multiplicerar med ett tiotal och ”samma”
hundratal. Tanken är att de ska förstå varför det endast
är antalet nollor som förändras. För att skapa denna förståelse
är det bra att ta upp det på följande sätt:
30 · 10 = 3 · 10 · 10 = 3 · 100 = 300 och
70 · 50 = 7 · 10 · 5 · 10 = 7 · 5 · 100 = 3 500
Alltså att 30 kan faktoriseras i 3 och 10 osv.
På sidan 27 får eleverna fortsätta att öva på innehållsdivision
för att skapa förståelse för varför man kan
”stryka” nollor i täljaren och nämnaren. Gör eleverna
medvetna om vad som händer med nollorna i kvoten
när man gör täljaren och nämnaren tio gånger större.
Sant eller falskt
I talet
är tiotusentalssiffran
+ + + + =
I talet är siffran värd
Du kan växla
är
är
är mindre än
kr till nio
gånger större än
gånger större än
a) ____ 350
10
b) _____ 2 400
10
c) _____ 1 800
100
Du växlar 3 500 kr till 500-kronorssedlar. Hur många får du
I glasskön står Angelo som nummer 8 framifrån och nummer 7 bakifrån.
Hur många personer står i kön
I Marias kö är det 20 personer. Flickorna är 6 fler än pojkarna.
Hur många pojkar är det
Talet skrivs XXV med romerska siffror. Vilket av talen betyder 36 XXXVI VVVXI XXXIV
Sid. 28–29
Uppslaget innehåller övningar där eleverna kan träna
på problemlösningsstrategierna ”rita en bild” och
”pröva dig fram”. Med de två metoderna blir problemlösningen
ofta mer hanterbar. För att här i Rustkammaren
ytterligare hjälpa eleven med uppgiften ger Arrax
tips i rutor som stegvis vägleder fram till lösningen.
Stora t a l
S tora t a l
16 Stora tal Stora tal 17

Tornet
Sid. 30–31
Gemensamma aktiviteter
K1
Innehållet i uppgifterna handlar om Italien och det
lutande tornet i Pisa och innehåller samma moment
som i grundkursen. Kopplat till temat blir problemlösningsuppgifterna
så som vi ofta stöter på dem i vardagen.
Där miniräknarsymbolen finns inbjuds eleverna att
Sid. 32–33
Temat för uppslaget är det antika Rom. Här finns blandade
uppgifter på de moment eleverna mött i grundkursen.
Talen i textuppgifterna är ungefärliga. Olika källor
uppger t. ex. olika antal åskådarplatser i Colosseum.
kontrollera sin huvudräkning och öva sig i att reflektera
över rimligheten i sina lösningar.
> > Arbetsblad 1:13
Stenen visar en inskription man funnit i Rom om kusken
Gaius Apuelis som berättar om hans lopp och intjänade
pengar. Hans förtjänst på 35 863 120 sesterces som kusk
kan jämföras med en soldats årslön på 1 300 sesterces.
Tändsticksaskarna
Här behövs till varje grupp: sex tändsticksaskar, sex små
lappar med vart och ett av talen 9, 8, 7, 6, 5 och 0, papper
och penna
Eleverna arbetar i smågrupper. En sifferlapp ska ligga
i varje ask. En elev blandar askarna och lägger dem
sedan på rad □ □ □ □ □ □. En elev i taget öppnar alla
askarna och skriver talet som bildats av siffrorna. Askarna
stängs och blandas på nytt till nästa elev som lägger
dem på rad och fortsätter på liknande sätt.
När alla i gruppen öppnat askarna och skrivit sitt tal
jämför ni talen. Eleven som fått störst tal får 1 poäng,
näst störst tal 2 poäng osv. Efter fem omgångar lägger
var och en ihop sina poäng. Den som har lägst summa
vinner.
Roliga familjen
Här behövs: Fyra olika alternativ med syskonskaror
skrivna på var sitt papper:
syster
syster
syster
syster
bror
bror
bror
syster
syster
syster
bror
bror
bror
bror
syster
syster
syster
bror
bror
bror
Berätta att Alice och Wille är syskon.
syster
syster
syster
syster
bror
bror
Rita dem på tavlan med två pratbubblor och skriv:
K1
Sid. 34–35
På sidan 34 fortsätter arbetet med ungefärliga tal och
överslagsräkning, här kopplat till invånarantal i några
små länder i Europa.
På sidan 35 inbjuder uppgiften till att använda miniräknare.
Det är ett utmärkt hjälpmedel vid hantering av tal
i den här storleken och eleverna behöver bli förtrogna
med att använda miniräknaren för att den ska fungera
som ett stöd i uträkningarna.
Alice: Jag har lika många bröder och systrar.
Wille: Jag har dubbelt så många systrar som bröder.
Sätt upp ett av alternativen i var sitt hörn av rummet.
Be eleverna att i par/grupp rita och pröva sig fram till
lösningen på vilket av alternativen som visar Alice och
Willes syskonskara. Eleverna svarar genom att ställa sig
vid rätt lapp. Diskutera sedan med eleverna vid varje
plats om varför de valt just den syskonskaran.
Sid. 36–37
Sidan 36 innehåller numeriska uppgifter i ”luckform”.
> > Arbetsblad 1:14 och 1:15
På sidan 37 finns en Sammanfattning som kan
användas tillsammans med Arbetsblad 1:15 för att
utvärdera arbetet med kapitlet.
Utmaningen
Sid. 38–39
Använd gärna tärningar till uppgift 1 och 2 för att
praktiskt reflektera över lösningarna. Det finns tre olika
lösningar till vad de två tärningarna i uppgift 2 kan ha
visat.
Klurigheten i uppgift 4 ligger i att koppla ihop rätt
information med rätt bil. Låt gärna eleverna använda
miniräknare när de löser uppgiften.
Uppgift 8 är en klassisk kombinatorikuppgift som man
kan göra praktiskt med eleverna.
För att hitta lösningen på uppgift 9 underlättar det att
använda sig av problemlösningsstrategin ”rita en bild”.
18 Stora tal Stora tal 19

arbetsblad 1:1
Taluppfattning
Namn:
arbetsblad 1:2
Storleksordna
Namn:
> > Dela upp i olika talsorter.
378 912 = 300 000 + 70 000 +
> > Arbeta med en rad i taget.
Ringa in det största talet.
Stryk under det minsta talet.
103 856 =
46 962 62 496 49 626 69 426 64 692
720 043 =
567 105 =
525 442 245 542 542 254 452 425 254 452
K1
> > Lägg ihop.
706 680 680 706 786 860 807 066 876 600
> > Skriv talen i storleksordning. Börja med det minsta.
K1
90 000 + 4 000 + 900 + 10 + 6 = 100 000 + 30 000 + 50 =
800 000 + 20 000 + 200 + 80 = 40 000 + 800 + 2 =
87 690 169 087 98 760 108 907
500 000 + 1 000 + 60 + 4 = 600 000 + 10 000 + 7 =
700 000 + 50 000 + 900 = 300 000 + 5 000 + 5 =
110 100 210 101 201 202 102 200
> > Skriv med siffror.
821 740 870 421 801 712 804 172
Sjuhundratrettontusen åttahundraett
Sexhundrafyratusen femhundratrettiotvå
Tvåhundrafemtiotusen etthundrasextio
Fyrahundratusen sexhundrafjorton
> > Dra streck mellan prickarna. Börja med 45 019
och ta sedan talen i storleksordning.
806 276
> > Hur mycket är siffran 3 värd i talet
439 127 Siffran 3 är värd 825 293 Siffran 3 är värd
104 540
51 940
45 019
45 519
860 762
900 123
802 627
756 211
675 383
671 386 Siffran 3 är värd 316 510 Siffran 3 är värd
193 409 Siffran 3 är värd 204 836 Siffran 3 är värd
104 504
151 830
50 490
510 178
431 519
515 861
651 407
215 409
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
20 Stora tal Stora tal 21

arbetsblad 1:3
Ungefär hur många
Namn:
arbetsblad 1:4
Addition
Namn:
> > Ungefär hur många kilometer har bilarna kört
Dra streck till närmaste tusental kilometer.
> > Lägg ihop talsort för talsort eller ställ upp.
38 297 + 56 486 =
140 000 km
85 694 + 80 578 =
98 356 km 20 000 km
19 912 km
76 535 + 95 269 =
K1
145 000 km
109 832 km 98 000 km
139 876 km
1
3 8 2 9 7
+ 5 6 4 8 6 + +
3
K1
110 000 km
115 000 km
127 792 km 114 984 km
150 000 km
65 085 + 3 957 =
47 394 + 8 426 =
Olika många siffror
i talen! Skriv ental under
ental när du ställer upp.
89 829 + 5 763 =
128 000 km
150 266 km 145 316 km
> > Ungefär hur långt har bilarna kört Skriv närmaste tusental kilometer.
6 5 0 8 5
+ 3 9 5 7 + +
A
79 846 km
B
125 219 km
C
44 063 km
D
115 962 km
628 147 + 38 367 =
793 726 + 42 655 =
550 428 + 29 596 =
Vilken av bilarna har kört längst
Vilken av bilarna har kört kortast sträcka
Ungefär hur stor är skillnaden mellan hur långt dessa två bilar kört
6 2 8 1 4 7
+ 3 8 3 6 7 + +
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
22 Stora tal Stora tal 23

arbetsblad 1:5
Subtraktion
Namn:
arbetsblad 1:6
Multiplikation
Namn:
> > Välj en metod som passar. Ställ upp om du vill.
8 703 – 1 468 =
9 807 – 3 229 =
7 069 – 2 885 =
90 · 10 = 90 · 50 = 70 · 60 =
90 · 100 = 90 · 500 = 70 · 600 =
90 · 1 000 = 90 · 5 000 = 70 · 6 000 =
K1
10 10
8 7 0 3
– 1 4 6 8 – –
5
60 · 100 = 60 · 800 = 80 · 70 =
60 · 10 = 60 · 80 = 80 · 7 000 =
60 · 1 000 = 60 · 8 000 = 80 · 700 =
K1
40 · 800 = 50 · 60 = 60 · 900 =
46 904 – 13 275 =
79 058 – 34 867 =
90 · 60 = 30 · 9 000 = 80 · 50 =
80 · 3 000 = 70 · 700 = 90 · 8 000 =
67 019 – 50 376 =
> > Dra streck till rätt svar i molnet.
4 6 9 0 4
– 1 3 2 7 5 – –
80 · 80
90 · 9 000
80 · 800
70 · 700
6 400
49 000
490 000
58 702 – 5 318 =
35 046 – 4 455 =
90 699 – 5 928 =
Olika många siffror
i talen! Skriv ental under
ental när du ställer upp.
640 000
810 000
64 000
8 100
81 000 4 900
90 · 900
80 · 8 000
5 8 7 0 2
– 5 3 1 8 – –
90 · 90
70 · 7 000
70 · 70
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
24 Stora tal Stora tal 25

​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
arbetsblad 1:7
Division 1
Namn:
arbetsblad 1:8
Division 2
Namn:
___ 90
10 ​ = ​ ____ 600
10 ​ = ​ _____ 4 000
10 ​ =
___ 80
40 ​ = ____ 180
60 ​ = ____ 350
70 ​ =
____ 900
10 ​ = ​ ____ 140
10 ​ = ​ _____ 7 300
10 ​ =
____ 360
60 ​ = ____ 360
90 ​ = ____ 480
60 ​ =
_____ 9 000
10 ​ = ​ ____ 890
10 ​ = ​ ______ 82 000
10 ​ =
____ 720
80 ​ = ____ 490
70 ​ = ____ 810
90 ​ =
K1
____ 700
100 ​ = ​ _____ 1 500
100 ​ = ​ ______ 19 000
100 ​ =
____ 900
300 ​ = _____ 2 000
400 ​ = _____ 2 700
900 ​ =
K1
_____ 5 000
100 ​ = ​ _____ 2 600
100 ​ = ​ ______ 64 000
100 ​ =
_____ 2 800
700 ​ = _____ 4 000
500 ​ = _____ 5 400
600 ​ =
______ 30 000
100 ​ = ​ _____ 6 800
100 ​ = ​ ______ 79 000
100 ​ =
_____ 5 600
800 ​ = _____ 4 200
700 ​ = _____ 6 300
900 ​ =
Ngn bild som lättar upp sidan!!
> > Skriv rätt tal i rutan. Välj bland talen i molnet.
___________ 3 500
​ = 5
6 400 ___________ ​ = 8
450 ___________ ​= 9
> > Vilket tal ska stå i rutan
___________ 3 700
910
​ = 37 ​ ___________ 73 000
​ = 91 ​ ___________ ​ = 7 300
___________ 420
69 000
​ = 42 ​ ___________ 5 100
​ = 690 ​ ___________ ​ = 51
70
700
80
500
50
800
___________ 560
​ = 7
4 000 ___________ ​ = 8
630 ___________ ​= 9
​ ___________
10
​ = 29 ​ ___________ ​ = 230 ​ ___________ ​ = 1 600
100
10
Ngn bild som lättar upp sidan!!
​ ___________
100
​ = 86 ​ ___________ ​ = 6 500 ​ ___________ ​ = 390
10
100
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
26 Stora tal Stora tal 27

arbetsblad 1:9
Från 540 000 till 100
Namn:
arbetsblad 1:10
Problemlösning 1
Namn:
> > Vem har räknat för att komma till nästa tal Skriv namnet mellan talen.
Addition
Subtraktion
Andrea Bertil Bodil Cedric Doris
+ 1 800 + 18 000 + 56 000 – 3 400 – 34 000
Lägret - Det vilda äventyret
Använd ditt räknehäfte för att rita lösningar till och svara på uppgifterna.
1
2
Arash knyter ihop fem snören
till en linbana över en å.
Hur många knutar gör han
Vid elden sitter sex killar på en stock.
Mellan varje kille sitter en tjej. Hur
många personer är det på stocken
K1
Igor
540 000
START
5 400
44 000
23 400
100 000
234
234 000
3
Ett rep bildar en kvadrat runt
den lägerpokal som lagen tävlar om.
Det är en pinne i varje hörn. Tittar man
utefter varje sida ser man längs kanten
fyra pinnar. Hur många pinnar är det
sammanlagt runt pokalen
4
Ebba skär tio lika stora bitar kärleksmums.
Hur många gånger måste hon skära
Det finns fler lösningar.
K1
26 000
200 000
5
2 600
1000
2 000
Arrax och Ebba går en reflexbana med ficklampa.
Det finns åtta reflexer med 10 meters avstånd mellan varje reflex.
Hur lång är banan från första till sista reflexen
36 600
100
3 800
6
366 000
400 000
400
David har tolv grillpinnar. På den första sätter han ett
pinnbröd och fortsätter sedan att sätta ett pinnbröd på
var tredje pinne. På andra pinnen sätter han en
marshmallow och fortsätter med marshmallows på
varannan pinne. Hur många grillpinnar har både
pinnbröd och marshmallow
Multiplikation
Division
​ Egon Fatima Gwen Hera Igor
· 10 · 100 · 1 000
___
10
____
100
7
Ebba står på fjärde plats i kön till utedasset.
Det är lika många framför henne som bakom.
Hur många står i kön
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
28 Stora tal Stora tal 29

arbetsblad 1:11
Problemlösning 2
Namn:
arbetsblad 1:12
Romerska talsystemet
Namn:
Lägret - Det vilda äventyret
I II III IV V VI VII VIII IX X XI
> > Använd ditt räknehäfte och svara på uppgifterna.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
1
2
> > Vilket av talen i ramen betyder XIV XV XI XVI XVIII
Det var 30 barn på lägret. Det var
dubbelt så många killar som tjejer.
Hur många var tjejer
Ebba, Arash och Sarah har sammanlagt 18
grodyngel. Ebba har 6 yngel. Arash har 2 fler
än Sarah. Hur många grodyngel har Sarah
15 16 18
> > Vilket tal är det här
K1
3
ELedarna Lasse, Jerker och Eva har var sin bunt med diplom.
Eva säger: – Jag har tre gånger så många diplom som var och
en av herrarna. Sammanlagt har de 30 diplom.
Hur många diplom finns i Jerkers hög
XII XXII XXVI
XIV XXXV XIX
> > Skriv talet med romerska siffror.
17 23 28
31 34 39
K1
> > Ringa in det tal som betyder 55.
4
XXV CV LV XV
Ebba är 11 år och Lasse är 23 år.
Hur länge dröjer det innan de
tillsammans är 60 år
5
Lasses fisk och Evas fisk vägde sammanlagt 8 kg.
Jerkers och Evas vägde 11 kg tillsammans.
Lasses och Jerkers väger också 11 kg tillsammans.
Hur mycket vägde de tre olika fiskarna
Ringa in det tal som betyder 92.
XLII XIX XCII IVII
> > Skriv talen mellan 45 och 53 med romerska siffror.
XLV
LII
6
> > Skriv talet med romerska siffror.
I dag läste David dubbelt så många sidor i
sin bok som i går. Under de båda dagarna
läste han sammanlagt 39 sidor.
Hur många sidor läste David i dag
7
I Jerkers godispåse finns bilar, prickar och kolor.
Sammanlagt har han 60 godisbitar. Bilarna är 5
fler än prickarna och 5 färre än kolorna.
Hur många är det av varje
Mitt tal är större än 70
men mindre än 80.
Talet är ett av svaren i
nians gångertabell.
Mitt tal har ett V
och ett I. Talet ligger
närmare 100 än 90.
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
30 Stora tal Stora tal 31

arbetsblad 1:13
Träna med miniräknaren
Namn:
arbetsblad 1:14
Hitta de gömda talen
Namn:
Borgini 199 900 kr
Tillbehör
Automatväxel
Cd-spelare
Farthållare + färddator
Klimatanläggning
Pris
15 300 kr
2 900 kr
4 800 kr
5 100 kr
2–3 deltagare
> > Spelet går ut på att hitta alla tal mellan 55 500 och 66 600 som gömmer sig
vågrätt eller lodrätt bland siffrorna. Turas om att leta. Rama in de tal som ni
hittar. Använd gärna pennor med olika färg. Det finns 30 tal förutom de två
som redan är markerade. Ramarna får korsa varandra så att en eller flera siffror
ingår i två olika tal. Den som inte kan göra ett nytt tal får passa.
K1
Tornedo 221 900 kr
Läderklädsel
Metallic-lack
Stereoanläggning
Stöldlarm
14 900 kr
6 200 kr
3 900 kr
3 900 kr
Gör en tabell. Ni får två poäng för varje tal ni hittar. Dessutom får ni lika många
poäng som talets ental. (58 651 ger alltså 2 + 1 poäng och 62 689 ger 2 + 9 poäng.)
När ni hittat alla tal räknar var och en ihop sina poäng. Den som har flest poäng
vinner.
Ngn bild som lättar upp sidan!!
K1
> > Malvin funderar på att köpa en ny bil. Han väljer mellan två bilar och olika
tillbehör. Skriv olika förslag på hur Malvin kan välja bil och tillbehör.
Tänk ut ungefär vad det kostar sammanlagt. Räkna sedan med miniräknaren
och skriv det exakta priset.
a) Välj bil och två tillbehör
b) Välj bil och tre tillbehör
c) Välj bil och fyra tillbehör
> > Hur mycket kostar alla tillbehör
sammanlagt Tänk först ut ungefär vad
det kostar. Räkna sedan ut det exakta
priset med miniräknaren.
> > Malvin bestämmer att bilen med
tillbehör totalt får kosta högst 250 000 kr.
Hur kan han välja Ge två förslag. Räkna
först på ett ungefär. Skriv det ungefärliga
priset. Kontrollera sedan med räknaren.
Skriv det exakta priset.
7 5 7 8 9 0 3 6 0 9 7 6
8 9 2 6 4 2 5 2 5 5 4 1
5 4 6 7 0 5 8 0 3 7 5 6
6 0 4 3 5 4 6 0 8 3 9 6
6 9 5 8 9 1 7 5 6 1 0 8
7 5 1 7 6 5 5 4 2 5 7 1
2 6 8 6 7 2 8 1 6 0 3 6
6 6 9 0 6 9 0 5 8 6 5 1
5 6 8 3 7 6 0 4 9 2 3 5
6 7 5 1 5 5 3 0 0 5 2 2
5 9 6 6 8 2 5 6 6 6 8 9
5 0 5 5 6 6 9 6 0 5 0 0
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B
32 Stora tal Stora tal 33

arbetsblad 1:15
Min utvärdering
Kapitel 1: Stora tal
MatteBorgen 5A
Namn:
Datum:
När jag ska:
känner jag mig:
Säker
Ganska
säker
Osäker
K1
läsa talet 860 712
skriva trehundratvåtusen femhundraåttio
storleksordna talen 401 645, 410 564 och 405 654
räkna på ett ungefär med stora tal
räkna ut 347 129 + 23 875
räkna ut 54 058 – 1 393
räkna ut 50 · 800
4 000
räkna ut ​ _____
100 ​
3 500
räkna ut ​ _____
700 ​
använda metoden ”rita en bild”
använda metoden ”prova dig fram”
skriva talet 16 med romerska siffror
Vad i kapitlet var roligast och varför
34 Stora tal
kopiering tillåten © sanoma Utbildning ab
Matte Direkt Borgen 4B