3 - ATL

Nr 3 

2010 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

TILLVÄXTEN AVGÖRANDE: 

Planterar 

poppel 

Släpp loss 

odlarglädjen i 

ett arboretum 

Uppåt på 

marknaden 

Byborna 

vann i Torrböle 

Räkna rätt 

på reservat 

Jobba skönare 

med stretch

PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER 

Kort om 1910E 

 

 

John Deere Forestry AB

Nr 3 

2010 

ingår som en medlemsförmån i landets 

fyra skogsägareföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din 

skogsägareförening: 

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna 

www.sodra.se www.norra.se 

0470-890 00 090-15 67 00 

INNEHÅLL Nummer 

3 2010 

Nästa nummer utkommer den 9 september 

TEMA: Jakt & fiske 

Skogsägarna Norrskog Mellanskog 

www. norrskog.se www.mellanskog.se 

0612-71 87 00 018-17 09 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Mikael Sylvander, 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 87 

Fax: 040-601 64 99 

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, 

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin 

Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. 

Hemsida: www.atl.nu/skog 

i samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2008: 96 700 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

KLÄDERNA för motorsågsarbetet 

har blivit 

mycket bättre. Tomas Gullberg 

och Jan Persson kollar 

de nya stretchbyxorna. 

Sidorna 10–12 

5 LEDARE: Det tar tid att 

återskapa förtroendet. 

6 PROFILEN: Den svenska 

skogsägarrörelsen väcker 

intresse i världen. 

10 KLÄDER: Nya bekvämare 

byxor och kängor. 

12 MOTORSÅGEN: Lär dig 

att kvista med mindre 

muskelkraft. 

14 MARKNADEN: 

NWP skördar frukterna 

av investeringarna 

Knapphetsekonomin ger 

möjligheter 

Mellanskog höjer 

timmerpriserna 

16 NÄRINGSPOLITIK: 

Räkna rätt på reservaten. 

18 SKOGSGÅRDEN: Planterar poppel 

och räknar med tillväxt i rekordfart. 

21 NYHETER: Takten i avskogningen avtar. 

22 NATURVÅRD: Paradigmskifte för 

skyddad skogsmark. Delmålet uppnått 

och nu kommer Komet. 

JONAS ERIKSSON 

tror på Kometprojektet. 

Sidan 22 

LENA EK, EU-parlamentet, 

och Lennart Ackzell 

diskuterar ivrigt de 

internationella frågorna, 

där intresset ökar för de 

kooperativa föreningarna. 

Sidorna 6–8 

26 MARKNAD: 

Mellanskog 

satsar hårt på 

bioenergi. 

28 FORSKNING: 

Potential för grot 

Tips för vattenhänsyn 

Krankorridorsgallring höjer 

lönsamheten 

30 NYHETER: Rekordsåg 

i rekordfart på Värö. 

31 NYHETER: Ny ordförande för 

LRF Skogsägarna. 

32 ARBORETUM: Tips och 

inspiration för odling av många 

trädslag. 

36 TEKNIK: 

Kraftig vedprocessor 

Ny energiskördare 

Bandsåg för övergrovt 

38 FÖRÄDLING: Klena underväxta träd 

blir värdefulla stolpar. 

45 NAMN & NYTT: Bok om frukostträd. 

46 KRÖNIKAN: Fortsatt utveckling av 

den kooperativa företagsformen. 

Omslagsfoto: Pär Fornling 

SVEN-ERIK 

BRATT artbestämmer 

tallen 

genom att räkna 

barren från ett 

av träden i sitt 

inspirerande 

arboretum. 

Sidan 33 

En tidning från landet skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Planterar 

poppel 

TILLVÄXTEN AVGÖRANDE: 

Byborna 

vann i Torrböle 

Räkna rätt 

på reservat 

Jobba skönare 

med stretch 

På omslaget: 

Lars Vikinge. 

Släpp loss 

odlarglädjen i 

ett arboretum 

Uppåt på 

marknaden 

OXEN 

MINILUNNARE 

Gallring, vindfällen 

Tandem-OXEN 

Myreback MASKIN 

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 

VI SKOGSÄGARE 3/10 3

Rädda 

skogen 

Vem påstår att rotröta 

inte är något problem 

Rotrötan har ökat med 23% de senaste 20 åren. Hur ser det ut om 20 år 

När kylan avtar och temperaturen överstiger +5° C är 

det viktigt att behandla med Rotstop. Behandla alltid 

mot rotröta vid gallring. Lika viktigt är det att behandla vid 

slutavverkning för att undvika rotröta i framtida bestånd. 

1983 2001 

Rötfrekvensen hos gran i hela Sverige, mätt i brösthöjd, har från perioden 1983-92 till 

perioden 1993-2001 ökat från 6,4% till 7,9%. Detta är en ökning på 23%. Rötfrekvensen 

i stubbhöjd är ungefär dubbelt så hög som i brösthöjd. Fakta: Riksskogstaxeringen. 

Du riskerar att förlora 30 000 kronor/ha 

– helt i onödan! 

Ju friskare bestånd du slutavverkar desto viktigare är det att 

behandla. Rotstops förmåga att förhindra spridningen är så 

hög som 95-99% vid praktisk användning. Rotstop finns 

också i mindre förpackning för manuell behandling. 

Läs mer på: 

www.interagroskog.se 

cloco.se 

– BIOLOGISKT BEKÄMPNINGSMEDEL – REG NR 4622 – 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se 

MOT SNYTBAGGESKADOR 

Flexcoat binder insekticiden utanpå plantan. 

Förhindrar insekticider från 

att regna av och avdunsta. 

En behandling (Flexcoat + insekticid) 

ger bättre plantöverlevnad än två behandlingar 

med enbart insekticid. 

Två års effekt 

utan ombehandling! 

Läs mer på 

www.interagroskog.se 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se

Hundraåriga förtroenden 

Den vingliga vägen mot miljömålet, kantat av konflikter om reservat, gick snett från början. 

Nu tycks myndigheterna ha lärt sig läxan, men det tar sin tid att återskapa förtroendet. 

På den vingliga vägen färdades fyrkantiga tjänstemän som prickade av reservat lika mekaniskt 

som bondeoffer i ett schackspel. Att vara en utmärkt handläggare och ekolog räcker inte om man 

saknar social förmåga, empati och insikt om skogsägandet. 

”Jag vet det är dumt, men varje gång jag ser en främmande bil i skogen kommer en orolig känsla.” 

Det berättar en av markägarna i Torrböle, som ni kan läsa om längre fram i tidningen. 

Att börja planera ett reservat utan att informera de berörda är ingen bra inledning på en uppgörelse. 

LEDAREN 

NU VÄNDER man på perspektiven och myndigheterna ska arbeta med markägarna i stället för emot 

dem. Det måste vara mycket roligare, och säkert ge lika bra resultat. Därför finns anledning att välkomna 

det så kallade ”Kometprojektet” och ge det en chans, tillsammans med andra grepp och nytänkande. 

Och historien från Torrböle är trots allt positiv. Markägarna är nöjda. Länsstyrelsen kunde börjat 

bättre, men är värd beröm för att dra sig tillbaks. 

Kanske kan vi om några år konstatera att vändningen kom i Torrböle! 

Om sedan byborna hoppar på ”Komettåget” är en annan historia. De har blivit ganska brända och 

därmed tveksamma. För ett tag sedan hamnade jag bredvid landshövdingen i Västerbotten, Chris 

Heister, under en lunch. När frågan kom på tal konstaterade hon insiktsfullt att ”Nu vill byn bara lämnas i 

fred”. Och så är det nog. Förtroenden kan raseras på några ögonblick och tar lång tid att återupprätta. 

DET VET en annan myndighet; Skogsstyrelsen. Under dess hundraåriga historia har bönderna mött 

många förtryckande herremän. Men också en modern era där kärnan i myndighetsutövningen är att arbeta 

med skogsägarna genom förtroende. Det finns en hård kärna med lagar, men åtal och straff tillhör 

ovanligheterna. Mest handlar det om råd, påpekanden och inspiration. Den konstruktionen fungerar inte 

utan ömsesidigt förtroende. Därför var krisen för något år sedan extra illavarslande. 

Men något har hänt också i Jönköping. Under den nye generaldirektören, Monika 

Stridsman, är verket på väg tillbaks på banan. 

INOM SKOGSÄGARRÖRELSEN är förtroendet genom ägarformen en så 

självklar grundbult att den ibland får en undanskymd roll i föreningarnas iver att 

framhålla en massa andra saker. I mediebruset uppfattas man alltför ofta som 

förvirrande lik bolagen. Den finns en något nervös inställning till ”nya” skogsägare. 

Ofta menar man då ungdomar och utbor, med värderingar från ett yrkesliv 

i stan. 

Tilltalet och medlen blir förstås annorlunda över tiden. Men grunden för 

samverkan är inte förändrad. Och alldeles speciellt för den som inte bor 

och lever på gården måste det inge trygghet och förtroende att förlita sig 

på någon med samma intresse; att arbeta för skogsgårdens bästa. Det är 

något annat än uppdraget att berika aktieägarna, vilket i sig inte är fel, 

men väldigt annorlunda. 

DET ÄR LÄTT att fastna i ett resonemang om kubikmeter, kronor och 

korta affärer. Men att äga skog handlar om många dimensioner. Den som 

inte förstår det kan hamna väldigt fel. 

Och förtroende är något av det värdefullaste som finns i en värld med 

hundraåriga perspektiv. Den som planterar något som barnen, eller 

kanske barnbarnen, får skörda 

vet något om långsiktighet, 

tillit och framtidstro. 

VI SKOGSÄGARE 3/10 

Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILEN 

Gl balt intresse för 

familjeskogsbruket 

Kanske nästa skogsägarförening startar i Kina. 

Och kanske blir höstens möte i Mexiko ett lyft 

för skogsbruket. Men det kan också gå snett 

och få konsekvenser långt upp i Nordens 

skogar. 

Text och Foto: Pär Fornling 

Lennart Ackzell arbetar med 

de internationella frågorna på 

LRF Skogsägarna, ett område 

som lett allt längre ut i världen. 

Det började med ett nordiskt 

samarbete redan 1948 och fortsatte 

så småningom med EU. 

Genom bioenergin och klimatfrågan 

kan man säga att 

skogen blivit en del av världspolitiken. 

– I de här globala diskussionerna 

lyssnar man allt mer på 

oss i den svenska skogsägarrörelsen, 

säger Lennart Ackzell, 

nyss hemkommen från ett möte 

i franska Montpellier. 

Konferensen arrangerades av 

FN och handlade om småskaligt 

skogsbruk. 

Vad gjorde du där 

– Jag berättade om familjeskogsbruket 

och vår historia. 

Intresserade historien någon 

– Absolut! I någon form var 

hela världen representerad och 

många känner igen sig i någon 

av de faser vi gått igenom under 

de senaste hundra åren. Det har 

varit en resa från ett exploaterande 

till ett uthålligt skogsbruk. 

Var kommer skogsägarföreningarna 

in i bilden 

– Föreningarna bildades av 

skogsägarna för att bli starkare 

på marknaden genom att samverka. 

Det är en insikt det är 

lätt att få förståelse i sådana här 

sammanhang. 

Reste delegaterna hem och 

bildade föreningar 

– Det är på gång, men ett 

uppenbart problem är ägandet 

av marken. Vår privata äganderätt 

är ganska unik. Hela 85 

procent av världens skogar ägs 

av staten. Men det händer en 

del positivt, inte minst i Kina. 

Kommunistiska Kina är inte 

det man förknippar med 

äganderätt... 

– Den kinesiska skogen förblir 

visserligen statsägd men 

man är på gång att dela ut brukningsätter 

av mark med ganska 

stark äganderätt. 

Vad är villkoren 

– Man får bruka skogen i 70 

år vilket ger möjlighet till fyra 

skördar av den 

” 

snabbväxande 

skogen. Rättigheterna 

ska också 

kunna säljas. 

Kina ligger därmed 

långt före 

Ryssland där 

brukanderätten 

bara varar i 49 

år. Det är förstås korkat i det 

boreala skogsbruket med långa 

omloppstider. För att få ett 

ansvarsfullt brukande måste 

man få skörda det man sår. 

Vad har fått Kina på bättre 

tankar 

– Dels vill man jämna ut inkomstskillnaderna 

mellan inlandet 

och kusten. Dels drar 

Vi måste ha 

människor 

i skogens närhet 

som tar hand om 

skogarna. 

man igång en gigantisk återplanteringskampanj 

med tanke 

på översvämningar, erosion och 

klimatet. 

Vad har det med skogsägarföreningar 

att göra 

– För att lyckas inser kineserna 

att människor måste engageras 

lokalt och då passar 

den svenska modellen bra. Det 

handlar hela tiden om skog och 

människor. Det är nyckelfrågan 

i Kina och runt om i världen. 

Förklara.... 

– Vi måste ha 

människor i 

skogens närhet 

som tar hand om 

skogarna. Det 

behövs någon 

form av äganderätt 

och möjlighet 

att tjäna pengar på skogen 

som återinvesteras i skogsbruket. 

Det underlättas genom 

samverkan. 

Har det varit fler kontakter 

på samma tema 

– Mer än vi hinner med. Makedonien, 

Rumänien, Chile, 

Uzbekistan och Samoa är några 

länder som hört av sig. 

6 

Gnistan tändes i Nicaragua 

Lennart Ackzell var en 

ung ”backpacker” (ryggsäcksresenär) 

som var 

nyfiken på världen och funderade 

på hur han kunde göra en 

insats i de fattigare länderna. 

I Nicaragua kom insikten 

om att det inte var fler villiga 

händer som behövdes. Det var 

kunskap. 

Han åkte hem och läste till 

jägmästare. Ett latent skogligt 

intresse hade grundlagts på 

sommarloven hos morföräldrarna 

i Jämtland och farföräldrarna 

i Småland. Nu 

fick det blomma ut. 

Efter jägmästarexamen 

1984 åkte Lennart 

till Afrika och USA 

jobbade med trädplantering 

i FN:s regi. 

När första barnet 

var på väg flyttade 

han och hustrun Annika 

till Sverige. Lennart 

doktorerade i 

skogsgenetik och argumenterar 

därefter hängivet för bra 

Nicaragua 

föryngringar med 

förädlade plantor – 

och gärna ”främmande” 

trädslag. 

Det blev något år 

med genetik på 

Skogsstyrelsen innan 

de internationella 

frågorna återkom 

under Sveriges första 

ordförandeskap i 

EU. Och på den bogen 

har det fortsatt. 

Han är 51 år och fortfarande 

nyfiken på världen. 

Hur går ni vidare 

– I juni kommer en delegation 

från Kina till Norrskog och vi 

besöker dem senare i höst. Dessutom 

finns ett gryende samarbete 

med Sida för att få igång en 

skogsägarörelse i Kenya. 

Vad är problemen 

– De kan vara många. Även 

om det finns ett politiskt intresse 

att ge lokalbefolkningen 

inflytande är tjänstemännen 

inom statsskogsbruket ofta inte 

intresserade av att ge ifrån sig 

makt. Korruptionen är utbredd 

och byråkratin kan vara en 

djungel. De svenska skogsägarna 

har en väldigt enkel myndighetsprocedur 

för att få avverka 

VI SKOGSÄGARE 3/10

jämfört med kollegor i de flesta 

andra länder. 

Nämn några viktiga EU-frågor... 

– Illegala avverkningar i tropikerna, 

hantering av bioenergi 

och en ny grönbok. Alla tre kan 

leda till problem för skogsbruket 

i Norden. 

Vad kan vara negativt med 

Lennart Ackzell doktorerade på skoglig 

genetik och framhåller betydelsen av 

bra förädlade plantor. 

åtgärder mot illegal avverkning 

– Tanken är att kräva bevis 

för att allt virke är lagligt av- 

Fortsättning sid 8 

Lennart Ackzell... 

Bor: Jönköping 

Familj: Fru Annika, Erik 21, 

Anna 19, Karin 12. 

Favoritfilm: Billy Elliot 

Bra musik: Police (Sting) eller 

Vivaldi 

Bok att rekommendera: 

Kinesen av Henning Mankell 

Favoritträd: Ek och björk 


7

PROFILEN 

Fortsättning: 

Gl balt intresse 

för familje... 

verkat. Eftersom illegal avverkning 

inte är något problem i 

Norden hotar onödig byråkrati 

och vår konkurrensförmåga 

hotas. Det känns fel att vidta 

åtgärder där de inte behövs. 

Men förslag om bioenergi är 

väl positivt 

– EU:s lyft av bioenergin betyder 

jättemycket för skogsbruket! 

Men här handlar det om 

något annat. Utifrån problemet 

med etanol-framställning i 

Brasilien finns idéer om förbud 

mot ändrad markanvändning. 

Det kan innebära begränsningar 

för att beskoga tidigare jordbruksmark 

och andra negativa 

förslag mot vårt skogsbruk, 

som egentligen inte borde beröras. 

Det är samma sak här. 

Problemen bör angripas där de 

finns. 

Begriper EU inget om skogsbruk 

– Våra EU-parlamentariker 

förstår nog vad det handlar om. 

Trycket i de här frågorna kommer 

ofta från storstädernas miljöopinioner 

med liten insikt om 

skog och landsbygd. Dessutom 

finns en tendens i EU att vara 

världssamvete och bortse från 

det europeiska. 

Vad är en grönbok 

– Det är ett underlag för diskussion 

inom EU. Nästa steg är 

vitbok och därefter ett färdigt 

lagförslag. I det här fallet handlar 

det om att koppla klimatet 

till skydd av skogen. Vi måste 

arbeta stenhårt för att sprida 

insikten om att skogen gör bäst 

klimatnytta om den brukas på 

ett ansvarsfullt sätt. Ny skog 

ska planteras och träråvaran 

ersätta fossila produkter. 

Det låter rätt självklart... 

– För oss, ja! Men andra förfäktar 

tanken att inte göra någonting 

alls med skogen. De 

gör misstaget att blanda ihop 

avskogning och avverkning. 

Om man inte håller isär de begreppen 

hamnar man lätt i slutsatsen 

att skogen ska stå orörd 

och vara en kolsänka. Det är fel 

tänkt och kan bli förödande för 

lokalbefolkningen. 

Hur då 

– Då är vi vid en av kärnpunkterna 

igen. Missbruket av 

skogarna blir mindre om människor 

som lever i dess närhet 

får kontroll över skogen. Idéer 

om att rika västländer ska köpa 

skog i U-länderna som lämna 

den orörd är något helt annat. 

Kommer det upp i klimatförhandlingarna 

– Frågan lyftes redan i Köpenhamn. 

Medlet att stoppa 

avskogningen kallas REDD 

och är ett sätt att föra över 

pengar till u-länderna. I bästa 

fall får landsbygsmänniskorna 

del av pengarna för att utveckla 

ett uthålligt skogsbruk. I förhandlingarna 

kallas det för 

REDD plus. 

Hur går det 

– Det finns en oroande tendens 

att förenkla frågorna och 

bara tala om skogens bevarande. 

Förhoppningsvis vidgar 

man frågan till ett uthålligt brukande. 

Med andra ord att 

REDD plus blir en del av ett 

klimatavtal i Mexiko till 

hösten. Då kan det bli riktigt 

bra för klimatet och skogsbruket. 

Det tycks susa mycket från 

världens skogar... 

– Frågorna har en väldig 

medvind, men det gäller att nå 

utanför de redan frälsta inom 

skogssektorn. Det handlar om 

att skapa en helhetsbild av skogen 

och visa att den lilla människan 

på landsbygden inte 

är hotet utan en del av lösningen. 

Sverige del av IFFA 

På global nivå ingår den 

svenska skogsägarrörelsen i 

IFFA (International Family 

Forest Alliance) tillsammans 

med övriga Europa, Nordamerika, 

Australien, Mexiko 

och Kenya. 

Träd fram – 

ge oss din idé! 

Du som har skog har ett stycke framtid 

i dina händer. 

Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av 

små och stora skogar för att tydliggöra 

skogens potential för hela vårt land. 

Vi ska se till att alla förstår vilken resurs 

skogen är i det hållbara samhället. 

För att lyckas ännu bättre behöver vi 

nya krafter. 

Vi behöver dig som har tankar och 

idéer om framtiden. 

Vi behöver dig som vill skapa en 

levande och dynamisk landsbygd och 

ett skogsbruk i framkant. 

Vi behöver dig som vill förändra och 

göra skillnad. Och vi behöver dig nu! 

Skicka dina idéer till: 

skogsuppropet@lrf.se 

Skogens bästa 

kunskapskälla 

www.kunskapdirekt.se 

Lantbrukarnas Riksförbund, 

Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se 

8 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Snygg och säker 

KLÄDER 

Ett sätt 

att kolla 

kvaliteten 

på byxorna 

är att vända 

ut och in på 

dem. Om de 

är välsydda 

är det ingen 

bred glipa i 

skyddet kring 

gylfen. 

Tomas Gullberg och Peter 

Fredriksson kollar den nya kollektionen 

byxor. Den här färgstarka 

modellen kostar kring 3 000 kronor. 

Lite enklare stretchmodeller 

kostar kring 2 000 kronor, vilket är 

ungefär dubbelt så mycket som en 

konventionell huggarbyxa. 

10 

VI SKOGSÄGARE 3/10

– på samma gång 

På några år har garderoben för skogsarbete 

förändrats mer än modet på cat-walken i Paris. 

Och då handlar det inte främst om utseende, 

även om det också fått ett lyft! Text & foto: Pär Fornling 

Vi följde med experten Tomas 

Gullberg till några butiker i 

Dalarna. Han leder kampanjen 

”Säker skog”. Den är mest 

känd för möjligheten att ta motorsågskörkort, 

vilket 15 000 

snart gjort! 

Att såga säkert handlar både 

om teknik och att klä sig säkert. 

– Det har blivit bättre. Nu ser 

jag allt färre gamla hjälmar och 

söndersågade skyddsbyxor, säger 

Tomas och tipsar om att det 

bara är ytliga skador i byxan 

som kan lagas. 

– Och de ska tvättas regelbundet. 

Inte minst olja kan 

tränga in i fiberstoppningen så 

att den blir hård och funktionen 

förloras. 

SÄKERHETEN kommer i 

första rummet, men framför 

Test avslöjar dåliga byxor 

Motorsågen gick rakt igenom 

skyddsbyxorna. Om 

det varit ute i skogen 

hade det tagit en ände 

med förskräckelse. 

Av Pär Fornling 


allt har komforten blivit bättre. 

– Byxorna i stretch är lika 

smidiga som ett par jeans och 

läderkängorna är något helt 

En ny generation 

visir släpper 

igenom mycket 

mer ljus. Peltor 

var först ut med 

ett etsat visir 

som säljs till Stihls 

hjälmar för 200 

kronor. På bildens 

är Husqvarnas nya 

trådvisir tillsammans 

med den 

gamla modellen. 

Arbetsmiljöverket har låtit 

prova byxor, skor och hörselskydd. 

Resultatet blev nedslående. 

Flera fabrikat håller inte 

måttet. 

– En liknande test gjordes 

för några år sedan, då köpte vi 

kläder från olika butiker. Flera 

visade sig ha för dåligt skydd. 

– Nu testade vi genom att 

köpa från internet, med många 

lågprisalternativ. Tyvärr upprepade 

sig historien, berättar 

Björn Andersson på Arbetsmiljöverket. 

Av tio testade byxor hade 

nio så allvarliga brister att Arbetsmiljöverket 

krävde åtgärder 

av återförsäljare, eller tillverkare. 

VID TESTERNA spänns 

byxorna upp på en provbänk. 

En motorsåg släpps ner mot 

benen, med en hastighet på 20 

meter i sekunden 

Tanken är att fibermaterialet 

i byxorna 

ska kila fast i kedjan 

och stoppa sågen. 

I hälften av testerna 

gick svärdet 

rakt igenom. 

– Ett dåligt skydd 

är förstås bättre än 

inget alls, men de 

här byxorna klarade 

inte de minimikrav vi ställer, 

säger Louise Johansson. 

Hon genomförde testerna 

vid statens maskinprovningar 

i Umeå. 

En bra huggarstövel kostar 

knappa 1 000 kronor och en 

känga drygt dubbelt så mycket. 

Den här modellen, som Jan 

Persson visar, tillhör de mest 

påkostade. Den kostar över 

3 000 kr, har skyddsklass två 

och extra stel sula. 

Det här märket 

garanterar en 

löpande kontroll av 

produktionen. 

annat än stövlarna. 

Visserligen 

är de dyrare, 

men 

kostnaden är 

avdragsgill för 

skogsägare, 

säger Tomas Gullberg och konstaterar 

att han för egen del 

inte vill återgå till de gamla 

kläderna. 

Det är ett resonemang som 

Hjälmen är en 

färskvara som 

bryts ner av 

solljus. På Stihls 

hjälmar finns en 

indikator som är 

röd när hjälmen är 

ok och vit när det 

är dags att byta. 

Den här ”proffshjälmen” 

med 

ventilation kostar 

kring 650 kronor. 

Ett annat fel är att byxorna 

krympte efter tvätt. Toleransen 

är 6 procent, vilket är ganska 

mycket då det gäller vanliga 

kläder. En del byxor krympte 

uppåt 15 procent! 

TVÅ PAR skyddsstövlar testades 

varav den ena 

(Novesta) inte höll 

måttet. Försäljningen 

har stoppats och sålda 

stövlar återkallats. 

För en del av byxorna 

är det säljstopp 

och i andra fall ska 

felen åtgärdas. 

– Företagen är tillmötesgående 

efter att 

vi uppvaktat dem. 

Likväl kan bristerna återkomma 

och det kommer hela tiden 

nya produkter. Genom internet 

är marknaden jättestor, konstaterar 

Björn Andersson. 

Både kängor och stövlar har 

liknande skydd. Det är flera 

lager material och fibrer 

som kilar fast i kedjan. Över 

tårna finns en stålhätta. 

Jan Persson på IP Motor i 

Hedemora känner igen. 

– Den som köpt ett par läderkängor 

fortsätter på samma 

linje. 

PÅ MASKINSERVICE i 

Krylbo räknar Peter Fredriksson 

med att åtta av tio byxor 

som säljs är i stretch. 

Och modellutvecklingen fortsätter. 

Nya (och dyrare) modeller 

är ännu smidigare. Dessutom 

börjar skyddskläderna i skogen 

bli färgstarkare, vilket också är 

positivt för säkerheten. 

I grunden finns säkerhetsföreskrifter 

att följa, men i ett fall 

tycker Tomas Gullberg de blivit 

föråldrade. 

– De nya röjsågarna har fått 

så korta riggrör att det finns 

risk att såga sig i foten. Därför 

tycker jag absolut man ska ha 

skyddsskor även vid röjning, 

säger han. 

En testbyxa i sågbänken. 

Hörselskydden underkändes 

för att det inte fanns svensk 

bruksanvisning, viket är ett 

krav för CE-märkning. 

BARA FÖR att byxorna testats 

med hyggliga resultat en 

gång är det ingen garanti för 

att den löpande produktionen 

håller måttet. 

För att vara trygg tycker 

Louise Johansson man ska 

spana efter Euro-märkning (se 

bild). Det innebär att testinstitut 

slumpmässigt och regelbundet 

plockar ut kläder för 

test från tillverkaren. 

Testresultaten kan läsas på 

www.av.se 

Såga tryggt 

11

MOTORSÅG 

Inga onödiga lyft. Motorsågen ligger 

mot stammen och vickas bakåt 

som en hävstång. 

Mer teknik 

än styrka 

Att kvista med 

motor sågen kan ta på 

krafterna. För att hitta 

en skonsam teknik är 

det ingen fördel att 

vara muskelstark. 

– Det absolut 

vanligaste felet 

är att lyfta 

sågen för 

mycket, då blir 

man snart uttröttad 

och får 

ont i ryggen, 

säger Tomas 

Gullberg. 

Han drar i 

gång motorsågen och går lös på 

en kvistig gran för att demonstrera 

hur man hushållar med 

krafterna. 

ARBETET underlättas om 

trädet fälls över ett par stockar, 

eller något liknande, så att det 

inte ligger platt på marken. 

12 


Tomas Gullberg 

leder projektet 

”Säker skog”. 

Om stammen ligger platt på marken 

är det värre att arbeta smidigt. Bäst 

är att hitta en arbetsställning där 

knäna avlastar tyngden från sågen. 

Tomas arbetar sig framåt ett par grenvarv i taget. Han avrundar med att ta underkvistarna. Med arbågen på knäet 

blir det mindre tungt. 

Tekniken går ut på att hela 

tiden låta sågen vila på 

stammen, låta den glida fram 

och vicka den som en hävstång. 

– Underkanten av sågen ska 

bli sliten och färgen avskavd! 

När det inte låter sig göras 

Arbetet görs med motorsågen nära 

kroppen. Här vilar den på vänster 

knä, medan svärdet tippas framåt. 

handlar det om att ta stöd av ett 

knä. 

– Det är frestande att lyfta 

sågen och bära den, men det tär 

på krafterna. Man ska bara 

hålla i bågen, inte lyfta. 

– HAR MAN EN GÅNG tränat 

in fel arbetssätt är det väldigt 

svårt att hitta ett nytt 

mönster. Ofta har nybörjare 

och kvinnor lättare att lära sig 

den här metoden, eftersom alternativtet 

är för tungt, säger 

Tomas Gullberg. 

– Man kan träna arbetsmönstret 

på en kvistad stam 

med avslagen motorsåg, som 

bara hålls i ena handen. 

Läs mer på www.sakerskog.se 

På ovansidan glider svärdet fram 

över stammen. 

Ryggen och armarna skonas om 

sågen får vila mot knä eller ben på 

hitsidan om stammen. 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Copyright © 2010 Jonsered. All rights reserved. 

PRODUKTER MED PERSONLIGHET 

www.jonsered.se

Nu lyfter det för NWP 

MARKNAD 

Efter ett par år med 

förluster går NWP 

mot vinst igen. Marknaden 

har vänt och 

det är skördetid för 

investeringarna. 


Nästan varje större investering 

i sågverk bygger på att öka volymerna. 

Då Norrskog för några år sedan 

beslöt att plöja ner en kvarts 

miljard kronor i NWP (Norrskog 

Wood Products) tänkte 

man annorlunda. Mer timmer 

att såga välkomnas, men i första 

hand handlar det om att öka 

lönsamheten på andra sätt. 

EN VÄG ÄR ATT få ut fler 

sågade brädor ur varje stock. 

Målet var att öka sågutbytet 

med tre procent. 

– Vi är på god väg. Hittills 

har vi nått ungefär halvvägs 

och varje procent betyder ungefär 

10 miljoner kronor på de 

volymer vi sågar, berättar vd 

Jonas Bengtsson. 

Han har tidigare arbetat med 

att öka produktiviteten inom 

Södra genom att ta tillvara förslag 

från de anställda. (Det är 

en hörnpelare för Södras lönsamhet 

med över 10 000 genomförda 

förslag.) 

Ett liknande projekt är på 

gång inom Norrskogs industrier. 

– Det finns massor att göra 

genom att arbeta med ständiga 

Nu har det vänt för NWP som återigen går med vinst. 

förbättringar och ta tillvara 

personalens goda 

idéer för att bli effektivare, 

framhåller Jonas 

Bengtsson. 

Driftstiden kan 

öka. 

Av olika skäl står sågarna 

still ungefär 40 

procent av arbets tiden. 

Det är allt från att något 

hänger upp sig till att man 

ställer om maskinerna. 

Kostnaderna kan minska. 

Det kostar 400–500 kronor 

att såga en kubikmeter. Jonas 

Bengtsson räknar med att kostnaden 

blir en femtilapp lägre de 

närmsta åren. 

Tillsammans med bättre 

sågutbyte handlar det om förbättringar 

kring 50 miljoner 

kronor om året. 

Jonas Bengtsson, 

vd NWP. 

LIKVÄL ÄR spelutrymmet 

begränsat. Ungefär 70 procent 

av kostnaderna för ett sågverk 

är råvaran. 

– Det är inget vi beklagar 

som skogsägarförening. 

Tvärtom tycker 

jag det finns an - 

ledning att fundera på 

hur virkesmarknaden 

hade sett ut om skogsägarna 

inte haft en egen 

industri, säger Jonas 

Bengtsson. 

Han bor själv på en skogsgård 

i Ovansjö, där hustrun 

växte upp. 

Där, liksom runt om i Norrskogs 

område, står mycket fin 

granskog. 

– Genom ett eget säljkontor i 

Holland lyckas vi få ut mervärdet 

för högkvalitativt granvirke, 

som är vår nisch på marknaden. 

Tillsammans med effektviseringen 

behövs också den typen 

av offensiva investeringar för 

att öka lönsamheten. 

FÖRLUSTERNA de senaste 

NWP har... 

...tre sågverk 

Östavall där två såglinjer 

ersatts av en ny som producerar 

220 000 m 3 i tvåskift. 

Hissmofors med en 

uppgraderad såglinje för 

115 000 m 3 . 

Sikås med ett nytt såghus 

efter att det tidigare brann 

ner, produktionen är 95 000 

m 3 . 

...tre hyvlerier 

Hammerdal med förädling 

till färdigmålade ytterpaneler. 

Forsa med impregnering 

och värmebehandlat trä 

(genom ett externt företag). 

Hissmofors med en hyvel 

som tredubblat farten till 300 

meter i minuten. 

...och ett problembarn 

Glulam skapades för att 

göra limmade stolpar till 

Japan. Nu söker man kunder 

på den nordiska marknaden i 

stället. Verksamheten har 

aldrig gett överskott, men är 

relativt liten (1 procent av 

NWP:s omsättning). 

Förra året omsatte koncernen 

879 miljoner kronor och 

gjorde en förlust efter 

finansiella poster på 32 

miljoner kronor. 

två åren är på väg att vändas i 

vinst. Framför allt har priserna 

på trävaror ökat, men dessutom 

är investeringarna på plats. 

De totala leveranserna i år 

förväntas bli 430 000, jämfört 

med 375 000 kubikmeter år 

2009. 

Vändning för 

Setra – vinst igen 

Efter ett par tuffa år redovisar 

Setra vinst. Omsättningen första 

kvartalet var 951 miljoner 

kronor (879) och rörelseresultatet 

15 miljoner kronor (-269). 

Världsrekord av SCA 

I ett helt dygn tillverkade en av 

SCA:s pappersmaskiner 2 200 

meter papper i minuten. Därmed 

tog man världsrekordet 

från Stora Enso, vars maskin 

förra året presterade 1 926 meter 

papper i minuten. 

Jätteorder på färdiga hus i Kanada 

Moelven är i full färd med Husen blir bostäder på Newfoundland, 

i anslutning till 

att bygga trähus till Kanada. 

Det handlar om 750 bostäder byggandet av en nickelfabrik. 

som byggs nyckelfärdiga. Ordern är värd 120 miljoner 

kronor och den största 

De är möblerade och utrustade 

med bad och toalett redan 

i husfabriken. 

någonsin för Moelven Byggmodul. 

Plywoodföretag i Edsbyn återuppstår 

I vintras tycktes en 100-årig Plywood AB. De nya ägarna, 

Mikael Hedlén och Per 

epok av fanertillverkning i 

Edsbyn vara över. Mårtensson, planerar för 

Då lades Plyfa ner, bara nyanställningar och fortsatt 

för att återuppstå några månader 

senare som Edsbyn 

utveckling av produkter i 

granfaner. 

Rörvik rekonstruerat 

Rörvik Timber har vandrat på 

ruinens brant, men nu är företaget 

rekonstruerat. En del 

verksamheter har sålts (Södra 

köpte husföretaget) och skulder 

har skrivits ner enligt ett 

ackordsförfarande. Dessutom 

har en nyemission genomförts. 

Den gamle ägaren Johan Hansen 

är ute ur bilden, ny huvudägare 

är Meerwind (dotterbolag 

till oljebolaget Gunvor) med 42 

procent av aktierna. 

Rörvik har sju sågverk och 

kapacitet att såga knappa en 

miljon kubikmeter. 

14 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Virkesprognosen 

skruvas upp i rapport 

Enligt en rapport från Jaakko 

Pöyry kommer behovet av 

vedråvara att öka med knappa 

1,4 miljoner kubikmeter om 

året. Jämfört med förra året 

har prognosen höjts rejält. 

Prognoserna gäller 7-åriga 

perioder. 2009 beräknades att 

efterfrågan ökar med 7 miljoner 

kubikmeter för perioden 

2008–2015. 

I år beräknas efterfrågan öka 

med 9,7 miljoner kubikmeter 

för perioden 2009–2016. Det är 

en ökning med 40 procent. 

Rapporten har beställts av 

Trä- och Möbelindustriförbundet 

som oroas över att konkurrensen 

från bioenergin driver 

upp råvarupriserna. 

Byggandet av bostäder ökar 

25 000 Bostäder totalt 

20 000 Varav 

bostadsrätter 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

2009 

2010 


2011 

Lyft för borätter 

Förra året påbörjades 16 700 

bostäder i Sverige, inklusive 

tillskott genom ombyggnad. 

Det var det lägsta antalet på 

över tio år. Nu vänder det. 

I år påbörjas 21 000 bostäder, 

enligt Boverkets prognos. Ökningen 

fortsätter nästa år då 

25 000 bostäder påbörjas. Mest 

ökar bostadsrätterna. 

Nytt hyvleri ger ökad 

produktion i Köla 

Värmländska sågverket Hilmer 

Andersson i Köla är på 

väg att öka produktionen och 

förädlingen. Totalt investeras 

100 miljoner kronor de närmsta 

två åren, vilket inkluderar 

ett nytt hyvleri. Produktionen 

ökar från 150 000 till 180 000 

kubikmeter. 

Södra höjer massapris 

Från den 1 juni höjde Södra 

priset på blekt barrsulfatmassa 

med 20 dollar per ton. Det nya 

priset är 980 dollar per ton. 

– Massamarknaden är fortsatt 

solid. Efterfrågan är hög 

och lagren är låga, säger Ulf 

Edman, vd för Södra Cell International. 

Lovande läge för 

skogsbranschen 

Uppgången för skogsnäringen 

hänger inte 

bara ihop med ökad 

efterfrågan. En hel del 

beror på ”knapphetsekonomin”. 


Begreppet används av Södras 

vd Leif Brodén när han i positiva 

ordalag målar upp läget 

för industrin. 

I första hand handlar det om 

knapphet på råvara. Dels ökar 

efterfrågan på energi, dels sinar 

virket från Kanada (insektsskador) 

och Ryssland (tullar). 

– Vi räknar med att realpriserna 

kommer att ligga still de 

närmsta fem åren och kanske 

något längre. Det har inte hänt 

i vår bransch på 55 år, konstaterar 

Leif Brodén. 

Med hänsyn till inflationen 

brukar alltså priserna på papper, 

massa och trävaror befinna 

sig på ett sluttande plan utför. 

NÄR UTFÖRSBACKEN upphör 

kan företagen ta hem hela 

vinsten av de ständiga produktivitetsökningarna. 

Ett annat fenomen på samma 

Mellanskog 

på offensiven 

I mitten av maj gjorde 

Mellanskog ett smått 

historiskt utspel om 

timmerpriserna. 

I ett drag höjdes priserna med 

20–25 procent. Toppnoteringen 

för grantimmer, vid väg, landade 

därmed uppåt 600 kronor 

i de bäst betalda regionerna. 

– Under mina år i branschen 

har jag inte varit med om en 

liknande ökning i ett enda steg, 

konstaterar Mellanskogs virkeschef 

Sture Karlsson. 

– VI VILL DRIVA på priserna 

och ge våra medlemmar del i 

uppgången på marknaden. Det 

passar också med vår strategi 

att öka virkesvolymerna till 5,5 

miljoner kubikmeter om året. 

Av Mellanskogs virkesfångst 

är ungefär hälften timmer. Av 

den halvan går hälften till Setra, 

där föreningen är delägare. 

Gunilla Saltin, vd Södra Cell. 

– Vi gör en positiv bedömning 

av marknaden och vill 

vara proaktiva. Traditionellt 

brukar råvarupriserna släpa efter 

konjunkturuppgången, säger 

Sture Karlsson som också konstaterar 

att marknadsläget bryter 

ett historiskt mönster. 

UPPGÅNGEN BEROR mer 

på minskat utbud än ökad efterfrågan. 

– Finland har monterat ner 

flera sågverk och andra länder 

har begränsat produktionen. 

Det driver på priserna innan 

konjunkturuppgången tagit 

fart, vilket är en ny och spännande 

situation. 

Lagernivåerna är låga och 

produktionsresurserna begränsade. 

Det är en lovande utgångspunkt 

när byggandet i 

USA och Europa lyfter. 

Ett hot å andra sidan är krisen 

i Grekland och att euron 

faller i värde. 

tema är att det för första gången 

på väldigt länge inte är några 

nya massabruk på gång i 

världen som hotar att pressa 

priserna med nya volymer. 

EN TREDJE faktor är knappheten 

när det gäller lager av 

pappersmassa hos producenter 

och köpare, som är väldigt låga. 

– Med de här låga lagernivåerna 

räknar vi med att i varje 

fall också andra kvartalet blir 

mycket bra, säger Gunilla Saltin, 

vd Södra Cell. 

Med andra ord är Södra ganska 

optimistiskt om läget och 

massapriserna börjar närma sig 

rekordnivåerna från 2008. 

Under första kvartalet hade 

Södra Cell ett rörelseresultat på 

322 miljoner kronor och en avkastning 

på kapitalet på 18 procent. 

Hela koncernens rörelseresultat 

blev 371 miljoner kronor. 

April blev en bra månad för 

Komatsu forest. Foto: Komatsu forest 

Valmet tvåa 

i skotartoppen 

Antalet nyregistrerade skotare 

ökade rejält under april månad, 

konstaterar Elmia som 

håller koll på marknaden. 

Totalt nyregistrerades 36 

skotare vilket är 56 procent fler 

än månaden innan och nu helt 

i nivå med ett normalt år. 

Komatsu Forest började året 

lite trögt men noterade hela 18 

nyregistrerade skotare under 

april månad vilket gör att Valmet 

återtar andraplatsen efter 

John Deere för 2010. 

15

Vi har i alla år förundrats över 

att vissa naturvänner leker 

med statistik och hävdar att 

bara 1–2 procent av den svenska 

skogen är skyddad. 

Siffran stämmer säkert om man 

med den svenska skogen avser skog 

nedanför fjällnära gräns och som 

är relativt produktiv och med skyddad 

skog menar naturreservat eller 

motsvarande. 

NÄRINGSPOLITIKLek med siffror om skog 

 

Vi på LRF Skogsägarna har aldrig 

tagit strid med dessa naturvänner 

genom att redovisa vad vi anser vara 

skyddat. Skälet till det är enkelt. Det 

är nämligen svårt. 

Man kan faktiskt få till nästan 

vilka siffror man vill beroende på hur 

man definierar skog respektive skyddad 

skog. 

Allt mellan 1 och 25 procent verkar 

vara möjligt! 

 

På Skogsstyrelsens hemsida står att 

läsa att 15,7 procent av den svenska 

skogsmarken är skyddad. Den siffran 

gäller så vitt jag förstår formellt skyddad 

skog (alltså naturreservat eller 

Hur mycket skog som är skyddad är en definitionsfråga. 

motsvarande) och som skog använder 

man det internationella skogsmarksbegreppet. 

Det är alltså den siffra som närmast 

är jämförbar med vad andra 

länder anser att de har skyddat. 

 

I formellt skydd ingår däremot inte 

exempelvis allt som skogsägarna 

avsätter frivilligt – normalt minst 5 

procent. 

Det gör att man utan vidare skulle 

kunna hävda att mer än 20 procent av 

den svenska skogen är skyddad. Och 

då räknar man ändå inte med sådant 

som hamnar under generell hänsyn, 

som ju också är minst 5 procent på 

varje åtgärd man gör. 

 

Å andra sidan kan man då hävda att 

man som skogsmark bara ska räkna 

sådan skog som är verkligt intressant 

för skogsbruk och på det viset komma 

ner i mycket lägre andelar skyddad 

skog, genom att undanta all fjällnära 

skog. 

För övrigt var en av kollegorna på 

ett möte där det hävdades att antalet 

kalhyggen ökar. Och det ansågs 

förskräckligt. Jag är helt säker på att 

antalet kalhyggen ökar. Det borde 

naturvännerna tycka är bra eftersom 

storleken på enskilda hyggen samtidigt 

har minskat kraftigt. Även om 

den totala hyggesarealen ökar lite 

så borde många små kalhyggen vara 

bättre än få stora, ur naturvårdssynpunkt. 

Men man lyssnar gärna på det man 

vill höra. 

Ur Lindas kalender 

25–27 maj: LRF-stämma i Billingehus. 

2–3 juni: Skogforskstämma hos Holmen i Härjedalen. 

3 juli: EU-kommissionen har samråd med skogliga intressenter i Bryssel. 

4–10 juli: Almedalenveckan där LRF och skogsägareföreningarna har aktiviteter. 

24–25 augusti: Skogsägareting i år med Norra som arrangör. 

1–2 september: Föreningen Skogens årliga höstexkursion, i Östersund–Vilhelmina. 

13–14 september: Nordiska skogsägarnas rådsmöte i Norge. 

Linda Hedlund 

LRF Skogsägarna 

Läs tidigare nummer 

på www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 

16 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Beställ 

katalog! 

 

 

019-304325 

www.nimaab.se 

5596:– 

Sitter du 

fast i skiten 

– dra loss 

med en äkta Warnvinsch 

5596:– 

Dragkraft 3630kg. Motor 12V 4,8hk. Lina 30m 

8mm. Fjärrkontroll 3,7m kabel. 

 

2636:– Skogspulka 

Canada 

För jaktlag och skogsägare. 

l× b: 2335× 900mm. Vikt 14kg. 

OBS! Frakt tillkommer. 

Motorsvets 

174 

Med Hondamotor. 

5–160A. Elektrod 

1,6–3,2mm. 130A 

30%. 

Vikt 40kg. 

14800:– 

Warn Pullzall 

För lyft och dragning. Godkänd för upp till 454kg 

lyft. Lina 4,6m. Vikt 6,8kg 230V resp. 8,2kg 24V. 

2980:– 

Warn Pullzall batteri 24V med dubbla batterier 

och laddare 4796:– 

Sits Activo Plus 

4420:– 

 

956:– 

Sits Activo Alto 

 

5380:– 

Trädfällriktare 

Mod I+ 2672:– 

Mod II 3104:– 

Mod III 3960:– 

Sits De Luxe 

2396:– 

 

 

21cm 420:– 

26cm 560:– 

 

1700:– 

Stor 

kapacitet 

Köttkvarnar 

1-fas 230V 

MR9 1 hk 250 kg/h 3380:– 

MR10 1,5 hk 400 kg/h 4320:– 

556:– 

Vi har 

kvarnsatser 

till de flesta 

köttkvarnar 

Eka slaktset 

Flå–, ben– och köttkniv plus 

buköppnare. 

Vakuumpackar 

Alice Automatic 2240:– 

Maxima 3780:– 

, 50st 20×29cm 148:– 

2st rullar, 6m×20cm 124:– 

2st rullar, 6m×30cm 148:– 

Charkbackar 

 

Rabatt 

5st 10%, 

10st 20%. 

40liter vit eller röd 172:– 

16liter röd 104:– 

Lock till 40liter 92:– 

Lock till 16liter 56:– 

1340:– inkl. 

väska 

184:– Skyddshandske 

Saltlake- 

 

1140:– 

Tigersåg 

Effekt 1010W 

 

400mm 140:– 

5-pack 124:–/st 

Bradleyrökar 

Lämplig för kall– och varmrökning. 

Sköter sig själv utan tillsyn 

upp till 8 timmar. Smakbriketter 

för olika smaker finns. 

3740:– 

Rostfri 4760:– 

4760:– 

5596:– 

 

 

230V. Freonfritt, väggmonterat. 

Gratis bygganvisningar. 

CU 350 350 W 8996:– 

CU 450 450 W 9580:– 

CU 900 875 W 12400:– 

Ange rumsvolym, temperatur och 

inläggningsmängd/dygn. 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 701 15 Örebro 

Butik: Gryts ind. omr. Örebro 

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 

Order 019-30 43 20 

Växel 019-30 43 00 

Fax 019-36 16 97 

www.nimaab.se

SKOGSGÅRDEN 

Filosofen sadlade om 

– satsar hårt på skogen 

Doktorshatten i teologi har bytts ut mot en 

hjälm med visir – men filosofin kommer till 

nytta också i skogen. 

Text & foto: Pär Fornling 

– Jag ångrar inte för en sekund 

att jag lämnade universitetet, 

säger Lars Vikinge. 

Han sätter sig tillrätta i hytten 

på den nyinköpta skotaren 

och konstaterar leende att han 

trivs utmärkt med livet på Melskog, 

som är en av visningsgårdarna 

i Kraftsamling skog. 

VI ÄR I Östergötland, några 

mil från Linköping, där landskapet 

dramatiskt reser sig 

över slätten till höjder på 

100-talet meter över havet. 

I lövskuggan under björkarna 

står en Gremo skördare (950 

H), som nyligen fått sällskap av 

en skotare (950 F). 

Bägge har Lars köpt begagnade, 

tillsammans är det en 

investering nära ett par miljoner 

kronor. 

Han satsar med andra ord 

friskt på den drygt 200 hektar 

stora gården. 

– Jag tycker det är vettiga investeringar. 

Den uthålliga tillväxten 

är runt 1 600 kubikmeter 

per hektar. Under några år 

framöver är de årliga avverkningarna 

nästan dubbelt så 

stora för att komma i takt med 

gallringarna. 

ARBETET GÅR förstås enklare 

med ordentliga maskiner. 

Dessutom har sonen, Magnus, 

börjat lära sig hantera skotaren. 

– Jag hoppas att också döttrarna 

Karolina och Katarina 

vill köra maskin när de blir tillräckligt 

gamla. Barnens intresse 

motiverar en hel del av 

investeringen, säger Lars och 

berättar om ytterligare en, överraskande, 

inkomstkälla. 

– Jag har märkt hur mina 

gamla universitetskollegor fascineras 

av maskinerna. Vi har 

faktiskt en spirande verksamhet 

där små grupper får komma 

hit och provköra skogsmaskiner, 

under mitt överinseende. 

Det hela blir en form av upplevelseturism 

och arrangemanget 

avslutas med gemensam middag. 

PÅ SÅ SÄTT blir det en del 

handfast skogsbruk i universitetsvärlden. 

Erfarenheterna och kunskaperna 

går också åt andra hållet; 

Från filosofiboken till skogsgården. 

Lars doktorerade på etik och 

biståndspolitik. Därefter har 

han fortsatt arbeta med de etiska 

frågorna och håller utbildningar 

i etik för företag och 

offentliga instutioner. 

Utsikt över det som varit ett hygge på 15 hektar. Nu breder björken ut sig. 

Lars Vikinge 

Ålder: 48 år 

Familj: Hustrun Trine, Magnus 

17 år, Karolina 15 år, Katarina 9 

år. 

Yrke: Egenföretagare med 

skogsproduktion som främsta 

fokus (vill inte presenteras 

som filosof/skogsbrukare). 

Senast lästa bok: Jorden de 

ärvde av Björn af Kleen. 

Fritid: Tid med familjen och 

politiska uppdrag. 

Livsmotto: Gnäll inte! – gör 

något åt saken om det går, 

annars dra dig tillbaka eller håll 

klaffen. 

Favoritträd: Tall. 

MYCKET HANDLAR om 

värderingar. Därmed är steget 

inte långt till skogsägarrörelsen 

och det kooperativa företagandets 

idégrund. 

Lars Vikinge lyfter fram ett 

par utmaningar inför framtiden. 

Bredden. 

– Ytterligheterna bland 

skogsbrukarna är de som är 

extremt intensiva och de som 

mest har skogen för svampställen 

och kulturarv. Det är helt 

olika och vi måste bli bättre på 

att nå alla, inte bara dem i mittfåran. 

Profilering 

– Det finns mycket att lyfta 

fram i den kooperativa företagsformen. 

En viktig sak är likabehandling. 

Man ska veta att 

jag blir lika behandlad som min 

granne. Det ska vara samma 

villkor för samma prestation. 

EN ANNAN utmaning är att 

inte förblindas av biobränslets 

kortsiktiga möjligheter. 

– Under ett par årtionden 

kommer biobränsle att betyda 

mycket, men jag tror inte de är 

frälsningen på sikt. Direktverkande 

solceller och annan teknik 

väntar längre fram. Därför 

är det livsviktigt att fortsätta 

forskningen om ny användning 

för träråvaran, allt från kompositer 

till ny fingerskarvning. 

– Vi måste hålla igång och 

utveckla massaindustrin. Vill 

det sig illa blir biobränslen så 

dyra att bruken konkurreras ut. 

– Biobränsle får inte bli en 

gökunge som tränger undan de 

mer långsiktigt lönsamma projekten. 

PÅ DEN EGNA gården kan 

man faktiskt säga att filosofin 

lagt grunden till ett intensivt 

skogsbruk. 

En viktig del i filosofiska problemlösningar 

är att skilja på 

fakta och värderingar. Mycket 

i skogsbruket kläs med känslor 

(värderingar) som kan göra det 

svårt att hitta rätt. 

– Värderingarna får jag ta 

ansvar för själv. Då det gäller 

18 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Poppel ger 

avverkning 

i raketfart 

 

Det här är så nära plantageskogsbruk i Sydamerika man kan komma. Om 15 år räknar Lars Vikinge vara tillbaks i poppelodlingen med skördaren. 

fakta är jag lekman och får 

lyssna på experterna, säger 

Lars. 

För hans egen del har det lett 

till att sträva efter ett effektivt 

skogsbruk, inte bara då det gäller 

volymproduktion utan också 

naturvården. 

– Det handlar inte om att passivt 

”offra” ett antal hektar till 

miljön utan att aktivt skapa och 

bevara naturvärden med både 

hjärtat och hjärnan. Debatten 

handlar alldeles för mycket om 

att maximera arealen. Jag tycker 

vi bör tala mer om att få ut 

mesta möjliga miljönytta på de 

hektar det handlar om. 

EXPERIMENTLUSTAN går 

hand i hand med det intensiva 

skogsbruket. En hel del av det 

kommer från pappa som arbetade 

med plantor på Skogsstyrelsen 

i Gävle och praktiserade 

det på den egna gården. Där 

finns numera en mängd olika 

trädslag, vid sidan av granen 

som är huvudfåran i skogsbruket. 

Redan i de tidiga skolåren 

blev det många veckoslut med 

skogsarbete på Melskog. Resorna 

började oftast klockan 

fyra på morgonen hemma i 

Gävle, för att kunna vara igång 

i skogen vid åttatiden på morgonen. 

Men det avskräckte uppenbarligen 

inte. 


19

SKOGSGÅRDEN 

Han låter poppel och 

björk ersätta granskog 

Förra våren planterade 

Lars Vikinge 

poppel. Går det som 

planerat kan han avverka 

beståndet om 

15 år. Text & foto: Pär Fornling 

Granstubbarna efter ett par 

hyggen från 90-talet gav ett 

dystert besked. När de granskades 

närmre hade 45–60 procent 

angripits av rotröta. 

Eftersom rötan smittar via 

rötterna var risken uppenbar att 

en ny generation gran skulle 

drabbas ännu hårdare. 

– Vi beslöt oss för att satsa 

på björk som en växelgröda. 

Det innebär dessutom att daggmaskarna 

återkommer och jorden 

blir bättre. 

Det finns försök som visar att 

marken utarmas av flera generationer 

gran efter varandra, 

säger Lars Vikinge. 

EN VIKTIG princip i skogsbruket 

är att satsa fullt ut på 

föryngringarna. Därför väljer 

han alltid förädlade plantor. 

– När man ändå gör jobbet är 

det lika gott att alltid ha så bra 

material som möjligt. 

– Att plantera björk utan 

stängsel är en utmaning, men 

uppmuntrade av några mindre 

försök som pappa gjort beslöt 

vi att chansa. 

Av någon anledning klarade 

sig björken bra från betning, 

trots att älgen går hårt åt andra 

trädslag. 

Den naturliga aspen är hårt 

åtgången och tallen hårt betad, 

trots flera behandlingar med 

viltskydd. 

En betydligt värre fiende för 

björkplanteringarna har varit 

gräset. 

– Vårt enda misslyckande är 

en åkerplantering där gräset tog 

över, säger Lars och ger ett par 

tips. 

Björk och alla andra trädslag 

måste ha försprång mot 

gräset. 

20 

En leende Lars Vikinge i björkskogen. Han tror på björken och framför allt på att sprida riskerna och testa flera 

olika trädslag. 

Det är en fördel 

att vara tidigt ute och 

plantera i grönriset. 

NU SPIRAR drygt 

10 hektar nyanlagd 

björkskog på den 

bördiga marken (bonitet 

8,2). På höjden 

där vi står är det som 

en grön matta framför 

våra fötter. 

För ett antal år sedan 

skulle synen fått 

många jägmästare att 

falla i gråt och tjänstemän 

från myndigheten 

att plocka bland 

lagparagraferna för 

åtal. (Då var det inte 

tillåtet att föryngra 

med löv på en granmark). 

– Granen växer 

mer, så kampen om 

antalet kubikmeter 

har jag förlorat på 

förhand. Nu gäller 

det att göra det bästa 

av situationen, säger 

Lars. 

Till att börja 

med ska beståndet 

röjas ner till 2 200 

stammar per hektar. 

Tallen är hårt betad 

trots viltskyddsmedel. 

Redan efter en 

vecka knoppas 

plantorna av poppel. 

När de sattes 

var det ”pinnar” 

med ett ordentligt 

rotsystem som 

fick klippas ner en 

del för att få dem i 

jorden med hjälp av 

planteringsborren. 

Plantorna kostade 

5,30 kronor stycket. 

Efter ytterligare 

gallringar är målet 

400 stammar per hektar, 

varav var fjärde 

ska vara av fanerkvalitet. 

Vid slutavverkningen 

efter 45 år räknar 

Lars Vikinge med 

att varje träd i genomsnitt 

håller en kubikmeter. 

Poppelplantering blev 

intensiv när den väl 

lämnade startblocket. 

– För det första ville 

jag undvika vårfrosten 

och för det 

andra ville jag ha en 

ordentlig blöta. Därför 

avvaktade vi vårvädret. 

När regnet 

kom i maj månad kunde 

plantskolan med 

kort varsel ordna 

6 000 plantor till mina 

tre hektar, berättar 

Lars Vikinge. 

Redan efter en 

vecka började det slå 

ut skott på ”pinnarna” 

och nu återstår att se 

om de lever upp till 

förväntningarna. 

Plantorna är klonen OP42. 

Förkortningen betyder ”Oxford 

Paper Company år 1942” 

och har med andra ord några år 

på nacken. 

DEN ÄR BEPRÖVAD och 

har presterat bra i andra sammanhang 

(se fotnot). 

– Jag räknar med att kunna 

slutavverka efter 15 år utan 

vare sig röjning eller gallring. 

Egentligen borde vi nog planterat 

lite glesare. Nu står här 

220 plantor per hektar, med 2,2 

meters mellanrum, säger Lars 

Vikinge när han blickar ut över 

hygget och funderar över framtiden. 

– Ytterligare en anledning att 

prova flera träslag är riskspridningen. 

Efter björk och poppel 

blir det några år med hybridlärk, 

som jag tror mycket på. 

Fotnot: I Vi skogsägare nr 5 – 

2005 fanns en artikel om två 

skånska jordbrukare som planterat 

32 hektar med poppel. När de 

avverkades efter 13 år var de 

högsta träden 24 meter och den 

genomomsnittliga årsproduktionen 

24 kubikmeter per hektar och år. 

Den och andra tidningar kan läsas 

på nätet: 

www.atl.nu/skog/viskogsagare.jsp 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Avskogningen tappar fart 

Världens skogar 

fortsätter att krympa, 

men takten avtar. 

För första gången kan man visa 

att gemensamma insatser 

mot avskogningen har effekt, 

enligt Eduardo Rojas, generaldirektör 

på FAO:s skogsavdelning. 

Mellan åren 2000–2010 

försvann 13 miljoner hektar 

skogsmark om året. 

Det kan jämföras med 16 

miljoner hektar för perioden 

innan dess. 

Bilden är dessutom mer positiv 

än så eftersom planteringsprogram 

ger ungefär 7 miljoner 

hektar ny skog vare år. 

Därmed har nettoförlusten 

minskat till drygt 5 miljoner 

hektar om året, jämfört med 

drygt 8 miljoner hektar om 

året. Men fortfarande försvinner 

skog på en yta över Danmarks 

storlek varje år. 

Nya planteringar görs framför 

allt i Indien, Kina, Vietnam 

och USA. 

Sorken skyr 

behandlade ollon 

Det är dyrt att sätta färdiga plantor 

av bok och ek på hyggena – 

därför väljer många fortfarande 

att plantera gran eller tall. 

Ett annat och billigare sätt att 

föryngra sin ädellövskog kan 

vara genom direktsådd. Tyvärr 

tycker smågnagare (skogssork 

och skogsmus) om att äta ollonen, 

men om utsädet först behandlas 

med avföring från 

mink, är det möjligt att det lämnas 

ifred i större utsträckning. 

I laboratoriemiljö halverades 

angreppen jämfört med obehandlade, 

enligt en doktorsavhandling 

av Maria Birkedal 

från SLU i Alnarp. En farlig gynnare efter sådden, men han har känslig näsa. Foto: Prisca Schäffer 

ETT TREDJE ÅR FÖR 

TRÄTEKNIKERNA 

Linnéuniversitetet i Växjö erbjuder 

utbildning hela vägen 

från skogsbruket in till sågverket, 

eller annan träförädling. 

Utbildningen kallas ” Skog 

och träprogrammet” och läses 

på distans i hel eller halvfart. 

Till hösten ges möjlighet att 

bygga på den tvååriga utbildningen 

med ytterligare ett år. 

– För vissa tjänster krävs en 

treårig utbildning, säger programansvarige 

Rikard Jakobsson. 

Han berättar också att man 

under det tredje året kommer 

att läsa kurser i inköp, försäljning, 

ledarskap och certifierat 

skogsbruk. 

SÖDRA PLANERAR 

FÖR ÖKAD EXPORT 

Södra laddar för att öka exporten 

av bioenergi till Danmark 

och England. I Danmark har 

man anställt Anders Göricke 

som närmast kommer från 

Overgaard gods, där han arbetat 

med biobränsle. 

I Storbritannien har Södra 

kontrakterat Robert Smith, han 

bor i York och har lång erfarenhet 

av skog och biobränsle. 

NYHETER 

Nu kan du 

öppna Skogskonto 

i din egen bank 

Genom att placera intäkter 

från skogen på Skogskontot, 

kan du fördela dem på flera år 

– och därmed sänka skatten. 

Skogskonto är en av många tjänster vi kan 

erbjuda för att stärka din ekonomi. Skillnaden 

mot andra banker är att här är du delägare. 

Du kan ställa krav och förvänta dig resultat. 

T ex att vi hittar lösningar för både finansiering 

och försäkring. Att vi utvecklar nya 

tjänster som gör det enklare och billigare att 

driva jord- och skogsbruk. Att vi känner till 

och förstår din verksamhet. Och att vi ger dig 

din del av bankens överskott. 

Vilka krav kan du ställa i andra banker 

Läs mer om vad vi kan göra 

på www.landshypotek.se eller ring 

0771-44 00 20 om du vill ha en 

personlig kontakt. 

Jordnära finansieringar 


De satte 

NATURVÅRD 

stopp för 

reservatet 

Genom att hålla ihop lyckades markägarna 

i Torrböle stoppa ett reservat. 

Nu vågar man le igen, men misstänksamheten 

mot myndigheter sitter djupt i själen. 

– Förhoppningsvis är det här 

slutet på det gamla. I framtiden 

hoppas jag att inga reservat 

bildas mot markägarens vilja, 

säger Jonas Eriksson när vi 

åker mot Torrböle, söder om 

Umeå. 

Han arbetar med näringspolitik 

hos Norra Skogsägarna 

och har engagerat sig djupt i 

ärendet som ledde 

till att myndigheten 

drog tillbaks det interimistiska 

reservatet. 

– Det är en unik 

händelse. Vad jag 

känner till har det 

aldrig hänt tidigare, 

säger Jonas. 

VID KAFFEBOR- 

DET, lite senare, rullas 

historien upp. 

När den börjar vet 

ingen runt bordet. 

Förmodligen är det 

någon gång under hösten 

2006 som personal från 

länsstyrelsen kartlägger skogarna 

kring byn, utan att ge sig 

tillkänna eller säga ett ord till 

markägarna. 

Den 11 maj, året efter, delar 

lantbrevbäraren ut sex brev 

med likartat innehåll. 

Telefonerna börjar surra mellan 

stugorna och ett moln av 

oro drar in över Torrböle. Myndigheten 

ville bilda ett reservat 

på ungefär 200 hektar. 

22 

Boken om byn 

gjordes under 

studiecirkeln som 

kartlade den långa 

historien. På omslaget 

finns familjernas 

bomärken sedan 

medeltiden. 


– Innehållet var inte svårt att 

förstå. De ville vi skulle ta in 

till stan och skriva på. 

– Utan att vi fått veta någonting 

hade man förberett att ta 

marken ifrån oss, säger Bernt 

Johansson. 

En timma efter att han läst 

brevet ringde Bernt till länsstyrelsen 

och sade att han hade en 

gallringsmaskin på 

väg. 

Kanske bidrog det 

till att länsstyrelsen 

redan veckan efter bildade 

ett ”interimistiskt 

reservat”. Det 

innebär en död hand 

över marken i väntan 

på att det formella reservatet 

är bildat. 

FÖR RODITH Gustafsson 

väcktes gamla 

känslor till liv. För 

15 år sedan förlorade 

hon och maken 80 

hektar till ett reservat. 

– Den gången blev hon informerad 

genom att läsa om beslutet 

i tidningen. 

Rodith har lett en studiecirkel 

där byns gårdar har spårats 

till 1500-talet. 

– Det är ett långt arv vi vill 

förvalta vidare, till våra barn 

och barnbarn. 

Hon diskuterar fortfarande 

ett område på knappa nio hektar 

och hoppas bli ersatt med 

utbytesmark. 

– Det här har aldrig handlat 

om pengar. Vi har aldrig diskuterat 

ersättningsnivåer. Det 

handlar om rätten att bruka vår 

mark, säger hon och alla runt 

bordet håller med. 

Svante Fritjofsson tycker 

hela hanteringen varit märklig. 

– Om det ska bli en affär börjar 

man väl prata med varann, 

inte skicka brev och ställa motparten 

inför fullbordat faktum. 

TURERNA blev långdragna 

och byborna hade ingen anledning 

att skynda på. Tvärtom 

gjorde man allt för att förhala 

processen. 

Tonen förändrades successivt 

från myndigheten och ett möte 

i missionshuset minns markägarna 

som riktigt bra. 

I missionshuset fick länsstyrelsen 

en inblick i hur låsta positionerna 

var och protesterna 

fortsatte i olika former. Nordmalings 

kommun slöt upp på 

markägarnas sida och i slutet 

av förra året kom beskedet om 

att ärendet avskrivs. 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Bild Torrböle 

Nu våras det i Torrböle, med leende markägare; Brandt 

Eriksson, Birgitta Johansson, Rodith Gustafsson, Bernt 

Johansson (gift med Birgitta), Börje Jakobsson och 

Svante Fritiofsson. 

Ej på bild: Siv Gustavsson. 

Mer om reservat 

på nästa sida 

 

– Jag var som i sjunde himmelen, 

minns Rodith. 

Det tog sin tid för beslutet att 

sjunka in. En söndag i mitten 

av februari i år vågade man i 

alla fall fira. 

Markägarna träffades på Levar 

hotell, Västerbottens äldsta 

gästgiveri, och åt en god middag 

tillsammans. 

– Men det allra första jag 

gjorde efter glädjebeskedet var 

att gå ut i skogen igen. Under 

de där jobbiga åren hade det 

inte känts roligt att vistas där, 

säger Brandt Eriksson och alla 

runt kaffebordet berättar liknande 

historier. 

DEN AKTUELLA tallskogen, 

som kan anas utanför fönstret, 

ser ut som vilken skog som 

helst. Där finns en del äldre 

träd och i dokumentationen talas 

om rynkskinn, tallgråticka 

och andra signalarter man aldrig 

fått någon ordentlig förklaring 

till. 

Markägarna misstänker att 

det mer handlat om att myndigheten 

vill uppnå målet om antalet 

hektar reservat. 

– Jag har svårt att se så speciella 

värden att det skulle motivera 

ett stort naturreservat. 

Det är en ganska ordinär tallhed, 

säger Jonas Eriksson. 

Frågan är om den kommer att 

se så annorlunda ut framöver, 

trots att det inte blev något reservat. 

Efter en del resonerande blir 

slutsatsen att skogen helt säkert 

kommer att brukas precis som 

tidigare. 

TORRBÖLE LIGGER inom 

Kometområdet, men i byn passar 

man sig för att ge några löften 

om att gå med - även om 

alla är överens om att principen 

är bra. 

– Det hedrar länsstyrelsen att 

man drog sig ur Torrböle, men 

myndigheterna har en hel del 

jobb att göra för att återfå förtroendet 

här och över hela landet, 

säger Jonas Eriksson. 

– Med tanke på hur mycket 

som redan satts av till reservat 

och den nya verktygslådan för 

avsättningar bör man i fortsättningen 

klara sig på frivillighetens 

väg. 


23

NATURVÅRD 

”Vi måste ta tillvara 

brukarnas kunskap” 

En påtagligt nöjd miljöminister 

konstaterar 

att hektarmålet för 

naturvård är uppnått. 

Frågan är vad som 

händer nu. 


För elva år sedan beslöt riksdagen 

att staten ska ansvara för 

att 400 000 hektar produktiv 

skogsmark med värdefull natur 

skulle få ett långsiktigt skydd. 

Det blev början på en stormig 

resa. 

– När regeringen tillträdde 

hade vi nått 150 000 hektar och 

var chanslösa att klara målet i 

tid. Därför var vi tvungna att 

pröva andra vägar, förklarar 

miljöminister Andreas Carlgren. 

GENERALPLANEN blev att 

använda den statligt ägda marken. 

Det senaste tillskottet är 

100 000 hektar från Sveaskog. 

I fem län är det ombytta 

roller i naturvårdsjakten. 

Det är markägaren som 

kommer med förslag till 

myndigheten. 


”Butiken” öppnades på allvar 

slutet av maj månad, med information 

och erbjudanden att 

lämna in förslag på områden 

med naturvärden som markägare 

vill skydda, mot ersättning 

från staten. 

– Jag vågar inte spekulera i 

hur stort intresset är. Förhoppningsvis 

blir det många som hör 

av sig, säger projektledare Tove 

Thomasson på Skogsstyrelsen. 

Den ska användas för att 

byta till sig 80 000 hektar skog 

med värdefull natur, i första 

hand från bolagen. 

Eftersom Sveaskogs marker 

inte alltid ligger i närheten av 

skogen som ska skyddas kan 

det handla om byteshandel i 

flera led. 

– Den statliga marken skulle 

ha kostat kring 10 miljarder 

kronor om den köpts den vanliga 

vägen, säger Andreas Carlgren. 

DESSUTOM har villkoren 

för ”drabbade” markägare förbättrats. 

– För att hitta en möjlig väg 

framåt krävs att vi tar tillvara 

på kunskapen och engagemanget 

som inte minst de många 

mindre skogsbrukarna visat under 

flera generationers lopp. 

– Vi har fått mycket kritik för 

att vi infört bättre ersättning, 

men jag tror det är nödvändigt 

för att få legitimitet i det här 

arbetet, säger miljöministern. 

Skogsägarna får föreslå skydd 

DEN SKOGSÄGARE som 

har mark att erbjuda kontaktar 

Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. 

Därefter görs en bedömning 

om det är 

värt att skydda området 

och hur stor ersättningen 

i så fall 

kan bli. 

I första hand torde 

det handla om naturvårdsavtal, 

men Komet 

(som projektet 

kallas) är öppet för 

alla skyddsformer. 

– Jag kan tänka 

mig att en hel del 

nyckelbiotoper anmäls, 

men även andra 

områden, säger Jonas 

Eriksson, Norra 

Skogsägarna. 

Han konstaterar att 

föreningen är positiv 

till Komet och kommer 

att lägga en hel 

del resurser på att informera 

om möjligheterna. 

Jonas Eriksson, 

Norra Skogsägarna, 

hoppas 

Komet så fort 

som möjligt vidgas 

till att omfatta fler 

kommuner. 

Projektledare Tove 

Thomasson. 

Han lyfter också fram Komet 

(se artikeln längre ner på sidan). 

– Grundtanken är att markägare 

själva ska ta initiativ till 

bevarande och bidra till en 

bättre dialog mellan markägare 

och myndigheter. 

ÄVEN OM riksdagsbeslutet 

från 90-talet nu förs i hamn 

kommer mer areal att undantas 

från vanligt skogsbruk. 

Det finns regionala obalanser, 

men framför allt sägs att 

riksdagsbeslutet var ett ”delmål”. 

Om det blir nya hektarmål, 

eller om arbetet rullar vidare i 

någon annan form, återstår att 

se. 

– Vi ska fortsätta skydda skogar, 

liksom öka de frivilliga 

avsättningarna. Men låt oss 

samla naturvård, skogsnäring 

och forskning för att tillsammans 

föra en nationell dialog 

hur arbetet i bästa form ska gå 

vidare, säger Andreas Carlgren. 

Jonas tycker myndigheterna 

ska vara generösa 

i bedömningarna; 

– Även om områdena 

inte har högsta naturvärde 

idag kan de skapas 

genom restaurering 

och skötsel. Det finns 

all anledning att ta tillvara 

markägarnas engagemang 

och tänka i 

nya banor. 

– Vi vill därför att 

regeringen öronmärker 

pengar till Komet. 

HUR DET GÅR med 

den saken återstår att 

se. Tove Thomasson 

konstaterar att myndigheten 

bedömer varje 

projekt för sig och 

att man ger ledtrådar 

genom att tala om vilka 

naturvärden som 

Andreas Carlgren funderar 

över reservat och Komet. 

Han presenterade sina tankar 

på Skogs- och Lantbruksakademin 

i samband med att 

miljöpropositionen lämnades 

till riksdagen. 

Kometområdena 

finns i fem län 

efterfrågas. 

”Kometen” 

har 

landat i fem 

län (se karta), 

men redan 

nästa 

år kan fler 

områden 

involveras 

om försöket 

slår väl ut. 

De processer som redan är 

igång för att bilda reservat, eller 

andra skydd, fullföljs. Därutöver 

tas i normalfallet inga nya 

initiativ från myndigheterna. 

– Vi ligger lågt och väntar på 

initiativ från markägarna, säger 

Tove Thomasson. 

De tre involverade myndigheternas 

gemensamma hemsida 

om Komet med adress www. 

minnaturvård.se öppnade förra 

månaden. 

24 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Vägskatt riskerar 

slå hårt mot virket 

Den rödgröna oppositionen 

vill införa en 

kilometerskatt från år 

2013 på 1,40 kronor per 

kilometer. 

Enligt beräkningar från Skogsindustrierna 

skulle det ge en 

merkostnad för skogsråvaran 

med 700 miljoner kronor om 

året. 

– Ett införande av kilometerskatt 

är ogenomtänkt och slår 

hårt mot lönsamheten för 

skogsbolagen. Kilometerskatt 

är inte vägen fram om syftet är 

att föra en ansvarsfull klimatpolitik, 

säger Staffan Thonfors, 

transportdirektör på Skogsindustrierna. 

Jonas Eriksson, näringspolitisk 

handläggare på Norra 

Skogsägarna, konstaterar att 

det oftast inte finns några alternativ 

till landsvägen. 

– Vi är i grunden positiva till 

Norrbotniabanan och använder 

järnväg för råvarutransporter 

där det är fysiskt möjligt, men 

vi är i huvudsak hänvisade till 

lastbilstransporter, säger han. 

NYHETER 

Avtalen som ger pengar 

Villkoren för markägaren 

har förbättrats 

i flera olika steg när det 

gäller att avstå mark till 

naturvård. 

I grunden finns en treklöver 

med olika skydd man kan få 

ersättning för. 

Naturreservat. Ett evigt 

skydd i lite olika former. Ibland 

behåller markägaren äganderätten 

och får jaga på området, 

men inte avverka. 

Biotopskyddsområde. 

Också det gäller för evigt. Det 

är lite mindre områden (normalt 

under 20 hektar). Markägaren 

behåller äganderätten, 

men får inte avverka. 


stående 

fall har förbättrats 

genom att toleransavdraget 

(”självrisken”) tagits bort och 

riksdagen är på väg att ta beslut 

om högre ersättningsnivåer 

(25 procents schablonpåslag 

enligt den nya expro - 

priationslagen). 

Naturvårdsavtal. De kan 

se olika ut. Oftast handlar det 

om att markägaren får ersättning 

för att inte avverka under 

en begränsad tid. 

 

1–50 år. 

 

är kopplad till virkesvärdet. 

 

i en klumpsumma, nu kan den 

delas upp under flera år. 

Ytterligare ett oprövat kort, 

som håller på att utredas, är 

att skriva ett ”fastighetsavtal” 

för hela fastigheten. 

De sandade plantorna. 

Sand i stället för gift ska stoppa baggar 

Lim och finkornig sand, Skogsplantor. Först ut är 

som fastnar i käkarna, är det plantskolan Trekanten utanför 

Kalmar. Inom fem år räk- 

första storskaliga alternativet 

till gift mot snytbaggar. nar företaget med att behandla 

40–50 miljoner plantor om 

Skyddet kallas Coniflex 

och introduceras av Svenska året. 

Planteringsstöd efter 

Gudrun förlängt 

Regeringen har förlängt möjligheten 

att betala ut bidrag för 

det så kallade stormstödet, 

som uppkom år 2005 med anledning 

av stormen Gudrun. 

I praktiken innebär beslutet 

att en markägare som återplanterar 

sin skog i höst kan få ut sitt 

bidrag även efter årsskiftet. Beslut 

om bidrag måste dock ske 

innan årets slut. Utan den genomförda 

förlängningen hade 

pengarna för 2010 tvingats att 

vara utbetalda innan årsskiftet 

då förordningen löper ut, vilket 

hade lett till att färre hade hunnit 

få del av dem. 

Sverige nära EU:s 

energimål för 2020 

Förra året passerade bioenergi 

olja som Sveriges största energikälla 

när det gäller slutanvändning 

av energi. 

Bioenergi stod för 31,8 procent 

jämfört med oljans 30,9 

procent. 

Det visar Svebios analys av 

preliminär statistik. Analysen 

visar också att andelen förnybar 

energi, enligt EU:s definition, 

redan 2009 låg på 46,3 procent. 

Sverige var därmed bara 2,7 

procentenheter under EU-målet 

på 49 procent 2020 och bara 3,7 

procent från riksdagens mål på 

50 procent 2020. 

25

NYHETER 

Köptips 

från mediahyllan.se 

BOK 

449:– 

Mellanskog allt 

större på bioenergi 

Mellanskog har tagit ytterligare 

ett kliv in på marknaden 

för bioenergi genom 

köpet av Naturbränsle. 

Av föreningens totala virkesvolymer 

står bioenergin för 16 

procent och fortsätter att öka 

(andelen timmer och massaved 

är 42 procent vardera). Hittills 

har affärerna gjorts genom 

Naturbränsle som man ägt tillsammans 

med Setra och de 

privata sågverken. 

I början av maj blev Mellanskog 

ensamma ägare. 

DEN FRÄMSTA anledningen 

till affären är att föreningen vill 

integrera bioenergin med de 

vanliga virkesaffärerna. Allt 

oftare står det och väger om råvaran 

ska gå till massaved eller 

energi, då underlättar det att ha 

allt under samma tak. 

En annan anledning är att 

Mellanskog satsar på teknikutveckling 

för att få ner kostnaderna 

för biobränsle. Vid föreningens 

stämma jämförde 

virkeschef Sture Karlsson tekniken 

för bioenergi med gryningen 

för skördarna inom den 

traditionella skogsbruket. 

PÅ SIKT TROR HAN det är 

möjligt att få ner hanteringskosnaderna 

med uppåt 20 procent. 

Med dagens kostnader 

betyder 10 procent effektivare 

hantering att priset till skogsägaren 

kan höjas med ungefär 

30 procent. 

Klok skötselbok för smarta skogsägare 

I denna 15:e omarbetade upplaga av PS ligger tonvikten 

på hur du ska sköta din skog, planera avverkningen, gödsla, 

hitta rätt gallringsform, välja rätt trädslag etc. Boken tar 

också upp hur du skyddar dig mot skogsskador, lejer bort 

arbete och får ordning på ekonomin samt anlägger en 

svamp- eller jaktskog. 

 

Namn 

Adress 

Postadress 

Beställ här eller direkt på www.mediahyllan.se 

JA TACK! Jag vill gärna köpa boken. 

(Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.) 

st Praktisk skogsbok à 449 kr 

Artikelnr: 2181 0000 

Telefon 

Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig 

med förmånliga erbjudanden. 

E-post 

Mobil 

Erbjudandet gäller t.o.m. 30 juni 2010 eller så långt lagret räcker, endast 

inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra 

kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras 

produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter 

kontakta LRF Media AB, Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06. 

Köp dina tidningar, böcker och fi lmer snabbt & enkelt på Mediahyllan.se 

kundservice@mediahyllan.se tel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99 

Frankeras ej 

Mediahyllan 

betalar portot 

Svarspost 

205 180 69 

685 20 Torsby 

29 meter höga lärkträd 

Efter 51 år är de norrländska 

lärkträden i snitt 

29 meter höga! 

Sexårig rysk lärk (L. sukaczewii) 

med ursprung från Plesetsk i 

nordvästra Ryssland planterad på 

en kärv lokal i Järvträsk, söder om 

Glommersträsk i Norrbotten. 

Foto: Lars Karlman 

Träden står i Ångermanland 

och är en korsning mellan rysk 

lärk (L. sukaczewii) och europeisk 

(L. decidua). 

Hybridens rekordartade tillväxt 

finns med i en doktorsavhandling 

av Lars Karlman, som 

lyfter fram lärkens möjligheter. 

Han har kartlagt en del äldre 

bestånd, men framför allt inventerat 

50 000 femåriga träd. 

– En slutsats från försöken är 

att frökällor bör hämtas från 

områden i Ryssland med ett 

visst maritimt inflytande, säger 

Lars Karlman. 

Lärk från områden med utpräglat 

inlandsklimat har mer 

eller mindre misslyckats i Sverige. 

Lars Karlman är optimistisk 

om lärkens möjligheter och 

tycker den bör uppmärksammas 

mer av skogsbruket med 

tanke på den goda tillväxten 

och virkesegenskaperna med 

mycket kärnved. 

Sveaskog pressas om försäljning av Setra 

Riksdagens revisorer är kritiska 

till Sveaskog. Riksrevisor förstånd med övriga delägare 

– Men vi ska göra det i sam- 

Eva Lindström framför, enligt och göra det på ett ansvarsfullt 

TT, kritik för att bolaget inte sätt som gör det möjligt att få 

gjort mer för att sälja Setra. ut ett bra värde på tillgången. 

Enligt Skogschef Herman Sveaskog äger 50 procent av 

Sundqvist har Sveaskog aldrig Setra, Mellanskog 27 procent 

tvekat att sälja Setra. 

och LRF 22 procent. 

26 

VI SKOGSÄGARE 3/10

NYHETER 

Köptips 


BOK 

449:– 

Mellanskog allt 

större på bioenergi 

Mellanskog har tagit ytterligare 

ett kliv in på marknaden 

för bioenergi genom 

köpet av Naturbränsle. 

Av föreningens totala virkesvolymer 

står bioenergin för 16 

procent och fortsätter att öka 

(andelen timmer och massaved 

är 42 procent vardera). Hittills 

har affärerna gjorts genom 

Naturbränsle som man ägt tillsammans 

med Setra och de 

privata sågverken. 

I början av maj blev Mellanskog 

ensamma ägare. 

DEN FRÄMSTA anledningen 

till affären är att föreningen vill 

integrera bioenergin med de 

vanliga virkesaffärerna. Allt 

oftare står det och väger om råvaran 

ska gå till massaved eller 

energi, då underlättar det att ha 

allt under samma tak. 

En annan anledning är att 

Mellanskog satsar på teknikutveckling 

för att få ner kostnaderna 

för biobränsle. Vid föreningens 

stämma jämförde 

virkeschef Sture Karlsson tekniken 

för bioenergi med gryningen 

för skördarna inom den 

traditionella skogsbruket. 

PÅ SIKT TROR HAN det är 

möjligt att få ner hanteringskosnaderna 

med uppåt 20 procent. 

Med dagens kostnader 

betyder 10 procent effektivare 

hantering att priset till skogsägaren 

kan höjas med ungefär 

30 procent. 

Klok skötselbok för smarta skogsägare 

I denna 15:e omarbetade upplaga av PS ligger tonvikten 

på hur du ska sköta din skog, planera avverkningen, gödsla, 

hitta rätt gallringsform, välja rätt trädslag etc. Boken tar 

också upp hur du skyddar dig mot skogsskador, lejer bort 

arbete och får ordning på ekonomin samt anlägger en 

svamp- eller jaktskog. 

 

Namn 

Adress 

Postadress 

Beställ här eller direkt på www.mediahyllan.se 

JA TACK! Jag vill gärna köpa boken. 

(Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.) 

st Praktisk skogsbok à 449 kr 

Artikelnr: 2181 0000 

Telefon 

Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig 

med förmånliga erbjudanden. 

E-post 

Mobil 

Erbjudandet gäller t.o.m. 30 juni 2010 eller så långt lagret räcker, endast 

inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra 

kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras 

produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter 

kontakta LRF Media AB, Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06. 

Köp dina tidningar, böcker och fi lmer snabbt & enkelt på Mediahyllan.se 

kundservice@mediahyllan.se tel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99 

Frankeras ej 

Mediahyllan 

betalar portot 

Svarspost 

205 180 69 

685 20 Torsby 

29 meter höga lärkträd 

Efter 51 år är de norrländska 

lärkträden i snitt 

29 meter höga! 

Sexårig rysk lärk (L. sukaczewii) 

med ursprung från Plesetsk i 

nordvästra Ryssland planterad på 

en kärv lokal i Järvträsk, söder om 

Glommersträsk i Norrbotten. 

Foto: Lars Karlman 

Träden står i Ångermanland 

och är en korsning mellan rysk 

lärk (L. sukaczewii) och europeisk 

(L. decidua). 

Hybridens rekordartade tillväxt 

finns med i en doktorsavhandling 

av Lars Karlman, som 

lyfter fram lärkens möjligheter. 

Han har kartlagt en del äldre 

bestånd, men framför allt inventerat 

50 000 femåriga träd. 

– En slutsats från försöken är 

att frökällor bör hämtas från 

områden i Ryssland med ett 

visst maritimt inflytande, säger 

Lars Karlman. 

Lärk från områden med utpräglat 

inlandsklimat har mer 

eller mindre misslyckats i Sverige. 

Lars Karlman är optimistisk 

om lärkens möjligheter och 

tycker den bör uppmärksammas 

mer av skogsbruket med 

tanke på den goda tillväxten 

och virkesegenskaperna med 

mycket kärnved. 

Sveaskog pressas om försäljning av Setra 

Riksdagens revisorer är kritiska 

till Sveaskog. Riksrevisor förstånd med övriga delägare 

– Men vi ska göra det i sam- 

Eva Lindström framför, enligt och göra det på ett ansvarsfullt 

TT, kritik för att bolaget inte sätt som gör det möjligt att få 

gjort mer för att sälja Setra. ut ett bra värde på tillgången. 

Enligt Skogschef Herman Sveaskog äger 50 procent av 

Sundqvist har Sveaskog aldrig Setra, Mellanskog 27 procent 

tvekat att sälja Setra. 

och LRF 22 procent. 

26 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Groten kan växa mer 

FORSKNING 

Uttaget av grot (grenar 

och toppar) till energi 

är fortfarande relativt 

lågt. 

Enligt Skogsstyrelsen görs bara 

uttag på knappt 4 av 10 avverkningar. 

Men skogsägarnas 

inställning är inte den begränsande 

faktorn! Nästan 90 procent 

är helt eller delvis positiva 

till att ta ut grot, enligt en enkät 

från Skogforsk. 

− Av de 2 000 privata skogsägare 

som deltog i undersökningen 

kan 74 procent tänka sig 

ta ut grot nästa gång de slutavverkar 

och ytterligare 15 procent 

säger kanske. Bara 11 procent 

är uttalat negativa, säger 

Klas Norin. 

De två vanligaste argumenten 

för grotuttag är att det ger ett 

ekonomiskt tillskott och bättrar 

på efterföljande skogsvård. 

De vanligaste argumenten 

emot är risken för tillväxtminskning 

och körskador. 

Klas Norin anser att det är 

viktigt att stärka och underhålla 

den positiva inställning 

som finns hos skogsägarna. 

– Det kan göras genom att bli 

ännu bättre på att kommunicera 

de positiva effekterna med grotuttag 

och de risker som finns. 

I det enskilda fallet kan en körskada 

döda hundratusentals 

bottenlevande insekter och 

hela bestånd av musslor samt 

bidra till kraftigt försämrad 

vattenkvalitet. 

Markägare är skyldiga att se 

till att en skogsbruksåtgärd utförs 

med hänsyn till mark och 

vatten. En viktig del i detta är 

planeringen. Här följer några 

tips från Skogforsk som kan 

vara till hjälp: 

Ta ut grot eller inte Det här är de viktigaste 

argumenten för och emot: 

Fördelar: 

+ Pengarna. Uttaget ger en inkomst. 

Intäkterna varierar dock beroende på 

beståndets egenskaper, 

avverkningsmöjligheter 

och marknad. Ibland 

ger inte grotuttaget 

något 

extra netto. 

+ Föryngringarna. 

Ett 

risrensat hygge är 

lättare att markbereda 

och plantera. 

Föryngringen 

kan göras så 

snart som groten 

är borttransporterad. 

+ 

Klimatet. Skogsbränslet ersätter fossila 

bränslen och bidrar till att koldioxidutsläppen 

minskar. 

+ Friluftslivet. Risrensning ökar framkomligheten 

och brukar oftast betraktas 

som positivt för friluftslivet. 

Skydda marken 

och rädda vattnet 

Det är lika viktigt att 

skydda marken närmast 

vattnet som att skydda 

själva vattnet. 

På www.kunskapdirekt.se/skogsbransle finns 

information om vad man kan göra för att öka 

fördelarna och minska nackdelarna. 

Prioritera. Det är i bäckar, 

mindre åar och små avrinningsområden 

som åtgärderna 

ger störst positiv effekt. 

Planera långsiktigt. Tänk 

minst en omloppstid framåt. 

Använd skogsbruksplanen och 

markera vatten, erosionskänslig 

mark, möjliga platser för överfart 

och skriv in lämpliga hänsynsåtgärder. 

Finns vattendrag 

som blir svåra att passera kanske 

det kan vara läge att bygga 

en väg med en bro över. 

Tydliga mål. Det är en 

god grund att stå på. 

Ställ krav. Försäkra dig 

om att den som utför avverkningen 

lämnar skydds- och 

En hög 

med 

grot. 

Bilden föreställer stockmattor som lagts ut för att skydda ett litet vattendrag 

vid en avverkning. Mattorna har också lagts som en bro över själva 

vattendraget. 

Nackdelar: 

– Markskador. Terrängkörningen ökar 

när också grot tas ut. Dessutom tas det 

bort ris som skyddar 

marken mot skador. 

– Näringen. Med 

groten tas också 

näringsämnen ut. 

Vid slutavverkning 

är det normalt inget 

problem, då frigörs 

ändå mycket näring 

från marken. 

Bränsleuttag i röjning 

och gallring 

kan dock ge tillväxtförluster 

som kan 

behöva kompenseras med askåterföring och 

gödsling. 

– Naturvården. Med ökat uttag minskar 

mängden död ved i skogen. Den klena 

veden i gran- och tallkvistar har dock inte 

lika högt naturvärde som den grova 

veden. 

För lövved kan även den klena veden 

vara viktig. Grothögar med löv kan fungera 

som ”fällor” för insekter som sedan 

följer med till värmeverken. 

kantzoner. På så sätt hindras 

tillförsel av slam, gödsel och 

oönskade kemikalier till vattnen. 

Respektera zonen. Följande 

bör om möjligt undvikas 

i zonen; körning med terrängmaskiner, 

markberedning, hantering 

av bekämpningsmedel, 

lagring av plantor som behandlats 

med växtskyddsmedel, 

hantering av oljeprodukter, 

gödsling med kväve, asktillförsel 

och virkeslagring. 

28 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Förädlat efterfrågas 

men brist på plantor 

Bristen på förädlade 

plantor bromsar tillväxten. 

Det visar Skogforsks 

utredning som gjorts på 

uppdrag av regeringen. 

– Skogsodling med förädlade 

plantor ger en mer snabbväxande 

skog och kortare omloppstid 

samtidigt som effekterna 

på natur och miljö blir 

små, säger Bo Karlsson, Skogforsk, 

som lett utredningen. 

Att skogsägarna inte använder 

mer förädlade plantor beror 

inte på inställningen. 

DE INTERVJUER och enkäter 

som gjorts visar att förädlingen 

har ett starkt stöd i 

skogbruket. 

Efterfrågan på förädlade 

plantor ökar och det finns en 

stor tilltro till förädlingens effekter 

på trädens produktionsförmåga. 

– Problemet är att det saknas 

förädlat frö. Mest akut brist är 

det på granfröfronten. I åtta av 

nio fröförsörjningszoner finns 

för närvarande underskott på 

förädlat granfrö. På sikt är läget 

En förädlad planta med växtkraft. 

något bättre men långt ifrån 

tillfredsställande. 

FÖR ATT KOMMA till rätta 

med problemet föreslår utredningen 

ett antal åtgärder. 

– Det handlar om att intensifiera 

skötseln av befintliga plantager, 

bekämpa frö- och kottförstörande 

insekter och att 

importera förädlat material 

från Östeuropa, säger Bo Karlsson. 

Täta ungskogar ger klirr i kassan 

Det kan vara lönsamt att 

låta unga skogar växa sig 

täta för att sedan skörda 

biomassa till skogsbränsle 

i korridorer. 

Äger du några träd 

eller en hel skog 

Du som har skog, liten som stor, spelar 

en viktig roll i de gröna näringarna. 

Tillsammans med andra som äger skog 

kan vi skapa bättre förutsättningar för 

skogsbruket och för landsbygden. 

Tillsammans kan vi stärka äganderätten 

och se till att naturen får det skydd 

den behöver för att överleva på lång 

sikt. 

Med många medlemmar blir LRF en 

stark röst i debatten. Vi blir också ett 

stort nätverk som kan utbyta idéer och 

erfarenheter med varandra. 

Det menar Dan Bergström vid 

SLU i Umeå. 

Han kallar tek niken ”krankorridorsgallring” 

och har skrivit 

en doktors avhandling om 

möjligheten. 

Det handlar alltså om att avverka 

klena, hela träd i smala 

stråk mellan stickvägarna. 

Dan Bergström har inte visuellt 

märkt någon större skillnad 

mot den ungskog som har gallrats 

på vanligt sätt. 

Krankorridorer mellan stickvägar. 

Illustration: Per Thorneus 

Täta ungskogar täcker 12 

procent av Sveriges skogsareal. 

De innehåller mycket biomassa 

som skulle kunna gallras ut; 

fem miljoner kubikmeter årligen. 

Lokalavdelningen är hjärtat i LRF. 

Där kan du delta i aktiviteter och utbildningar 

och vara med och påverka 

det som händer i bygden. 

Du är viktig. 

Varmt välkommen till LRF! 







NYHETER 

Den nya sågen kommer att placeras i Värö. 

Foto: Södra 

Peter Nilsson, vd Södra Timber. 

Södra köper tysk såg 

Genom Södras överraskande uppgörelse med 

Klausner får man landets största såg i rekordfart 

och flera fördelar på köpet. Av Pär Fornling 

Nordea Bank AB (publ) 

Välj en specialist 

med fötterna på 

jorden! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nordea.se/jord&skog 

Det nya sågverket vid Värö 

massabruk, norr om Varberg 

på Västkusten, kommer att såga 

750 000 kubikmeter om 

året, vilket motsvarar 1,5 miljoner 

kubikmeter timmer. Det 

kan jämföras med Södras 

gamla ”jättesåg” i Mönsterås 

som är hälften så stor. 

I stället för att bygga nytt har 

Gör det möjligt 

man köpt en begagnad såg från 

Klausner Group i Tyskland. 

– Den har bara gått i åtta månader 

och har den absolut senaste 

tekniken. Klausner ansvarar 

både för flytt och 

igångkörning, säger Peter Nilsson, 

vd för Södra Timber. 

Affären slog ner som en 

bomb i Sågverkssverige. 

ENTREPRENÖREN Fritz 

Klausner har på kort tid byggt 

upp ett tyskt sågverksimperium, 

men det gick uppenbarligen 

lite väl fort. 

Genom att sälja av en del sågverk 

fortsätter företaget i mindre 

skala. Och Södra får inte 

bara en såg utan också en jämbördig 

partner på marknaden. 

– Vi kommer att samarbeta. 

Exempelvis är Klausner mycket 

starka i Kina och USA. Den 

marknadsorganisationen kommer 

nu också att sälja virke från 

Södra, säger Peter Nilsson. 

DET ÄR MED ANDRA ord 

en affär med flera dimensioner. 

Marknadssamarbete. 

Billigare bygge. 

En ny helt ny såg hade kostat 

över en miljard kronor, nu blir 

det betydligt billigare. 

Snabbstart. 

Bara 30 mil bort, i Norrköping, 

bygger Holmen en konkurrerande 

jättesåg. Nu hinner 

Södra få i gång produktionen 

ungefär samtidigt, om ett år. 

Det är en fördel på virkesmarknaden. 

Råvaran. 

Genom att ta över en existerande 

såg ökar inte trycket på 

råvarumarknaden kring Östersjön. 

Tidigare har en del svenskt 

virke gått till sågarna i Tyskland. 

MARKNADEN för trävaror 

har lyft och första kvartalet 

gjorde Södra Timber ett rörelseresultat 

på 61 miljoner kronor 

(3) och omsatte 956 miljoner 

kronor. 

Fotnot: I Vi Skogsägare nr 6/09 

fanns en längre artikel om Holmens 

jättesåg och i nr 1/10 om 

satsningen i Värö. 

Tidigare tidningar kan läsas på 

www.atl.nu/skog/viskogsagare.jsp 

Norskt rekordhus ska bli 20 våningar 

I Norge planeras för världens Enligt Rune Abrahamsen blir 

högsta trähus. Fullföljs planerna 

blir det 20 våningar högt. tionell byggnad i stål och be- 

huset något dyrare än en tradi- 

– Trä är så starkt att konstruktionen 

kommer att stå pall för Det enda som inte byggs i trä, 

tong. 

krafterna en så hög byggnad utan i betong, är schakten till 

utsätts för, säger Rune Abrahamsen 

på konsultföretaget Sweco naden kommer att kläs med 

trapphus och hiss. Hela bygg- 

till tidningen Teknisk Ukeblad. fasader av glas. 

30 VI SKOGSÄGARE 3/10

De jättelika trävingarna i vattnet 

ger el. 

Träturbin 

under vatten 

ger energi 

Jättelika turbinblad av 

limträ används på ett 

flytande kraftverk för ta 

vara på energin i havs 

och tidvattenströmmar. 

– Fördelen med att använda 

limträ under vatten, vilket 

överraskar många, är att limträ 

nedsänkt i vatten får samma 

vikt som vattnet runt omkring, 

säger Åge Holmestad 

Han är direktör på Moelven 

Limträ, som levererar den unika 

träkonstruktionen. 

KRAFTVERKET kommer att 

få fyra turbiner som var och en 

består av två limträblad. De 

åtta bladen är två meter breda, 

tre meter höga och tio meter 

långa. Varje turbin får en diameter 

på cirka 23 meter 

– Vi har köpt in trävirke av 

furu med högre fuktighet än 

normalt. Konstruktionerna är 

helt beroende av att bli förvarade 

i en relativ fuktighet på 

70–80 procent, berättar Holmestad. 

OM TESTPROJEKTET lyckas 

är tanken att bygga ett kraftverk 

på 1,5 MW. Med beräknad 

drifttid på 4 200 timmar 

per år kommer det att motsvara 

en årlig elproduktion av 5 

GWh. Det motsvarar el i ett år 

till ett bostadsområde som består 

av cirka 200 enfamiljshus. 

Uppåt för vitryggarna 

Den vitryggiga hackspetten 

(bilden) blir allt 

vanligare i Finland. 

Under förra 

året gjordes 160 

observationer av 

häckande par, vilket 

är dubbelt så 

många som 2004. 

Ny ordförande för 

LRF Skogsägarna klar 

Jan-Olof Thorstensson 

tar över som ordförande 

för LRF Skogsägarna efter 

Christer Segerstéen. 

Han delar 

livet mellan 

gården, förtroendeuppdragen 

och 

familjen. 

Ofta blir 

det ett snabbt 

klädbyte när 

Jan-Olof 

kommer 

Jan-Olof Thorstensson. 

hem till Runtorp, ett par mil 

från Nybro. 

Kavajen åker av och han hoppar 

i overallen. 

– Det är en förmån att kunna 

blanda styrelsemöten med arbetet 

på gården. I skogen får jag 

tid att vara själv och reflektera 

över olika frågor. Dessutom 

tycker jag om arbetet. Det är ett 

påtagligt sätt att engagera sig 

och påverka den egna fastigheten. 

PÅ GÅRDEN FINNS en Rottne 

gallringsskördare och som 

ordförande för projektet ”Säker 

skog” har han självklart 

motorsågskörkort. 

Han är också medlem i Södras 

styrelse och genom det nya 

uppdraget blir han involverad i 

hela Skogsägarsverige. 

– För att påverka näringspolitiskt 

är det viktigt att alla 

fyra skogsägarföreningarna 

och LRF arbetar tillsammans. 

– Jag upplever att vi har ett 

I dag är endast mätning av 

barrsågtimmer och massaved 

reglerad enligt lagstiftningen. 

Skogsstyrelsen föreslår att 

reglerna även ska gälla andra 

Jan-Olof Thorstensson är självverksam skogsägare med vana att hantera 

motorsågen. Han är dessutom ordförande i projektet ”Säker skog”. 

bra samarbete mellan föreningarna, 

även om problemen kan 

skilja en del över landet, säger 

Jan-Olof Thorstensson. 

FÖR ATT FÅ MER TID lämnar 

han ordförandeskapet i 

Kalmar-Kronoberg-Blekinge 

Hushållningssällskap. 

Han är livligt engagerad i de 

kooperativa frågorna och framhåller 

att både medlemmar och 

förtroendevalda behöver mer 

sortiment, som skogsbränsle 

och lövsågtimmer. 

– Vi är nöjda att kunna lägga 

fram ett förslag som innebär 

fördelar för både säljare och 

köpare, säger generaldirektör 

Monika Stridsman. 

Förslaget innebär att allt 

virke som skogsägaren säljer, 

med undantag för julgranar och 

mindre handel av brännved, 

grundläggande kunskap om 

den kooperativa företagsformen. 

– Där har vi ett viktigt arbete 

framför oss! 

Jan-Olof Thorstensson är nionde 

generationen på gården, 

där släktleden är kartlagda från 

år 1725. Och nästa generation 

är på tillväxt. Han och hustrun 

Marie har barnen André 16 år, 

Manfred 12 år och Hannes 10 

år. 

Virkesmätning också för bioenergi 

Enligt ett förslag från 

Skogsstyrelsen införs 

lagstiftning om virkesmätning 

av bioenergi. 

omfattas av virkesmätningslagstiftningen. 

Det betyder att mätning av 

sortiment som grot (grenar och 

toppar), rundvirke för energi 

samt löv- och sågtimmer kan 

komma att bli reglerad. 

Nu ska förslaget granskas av 

EU. 

Därefter krävs en virkesmätningsförordning. 


ARBORETUM 

Frågan är vilken cypress 

det här är. Identifieringen 

blir lättare när 

plantan blir större, tills 

vidare får den ha två 

alternativa skyltar. 

Levande reseminnen samlade i ”barnkammaren”. 

En resa världen 

runt på gården 

Ett första mål var att 

samla alla svenska trädslag, 

där asken, med rötterna i 

de gamla gudasagorna har 

en speciell roll. 

Den som riktigt vill leva ut odlarglädjen kan 

anlägga ett arboretum. 

För Sven-Erik och Kerstin Bratt går det hand i 

hand med intresset för att resa. Hela världen 

kommer närmare genom träden. 

Sommaren 1960 grävde 19-årige 

Sven-Erik Bratt upp en liten 

balsamgran och planterade på 

gården hemma i Hällefors. 

Vi står vid trädet, som reser 

sig högt mot skyn framför huset. 

Sven-Erik, som hunnit bli 

70 år, berättar om det livslånga 

intresset för träd. 

– Jag har något tidigt minne 

från när jag var fyra år och 

mamma planterade blommor. 

Kanske började det redan där 

på något sätt. 

Balsamgranen har fått många 

efterföljare. På den lilla gården 

finns över 150 olika träd och 

vedartade buskar. 

Om det inte vore för rötterna 

i hembygden och förtjusningen 

i suset från barndomens skogar 

hade han kunnat välja en mer 

gynnsam plats. 

Vi är i klimatzon fem. Det är 

samma läge som hela norrlandskusten 

upp till Luleå. 

Redan Nora, en knapp mil 

bort från de här karga höjderna 

i utkanten av Hällefors, är en 

hel zon bättre. 

Med gröna fingrar, kunnande 

32 


och experimentlusta tänjer paret 

Bratt gränserna i många 

bemärkelser. 

ATT GÅ RUNT det gulmålade 

boningshuset är som att göra 

en resa runt världen. 

Vi börjar i Europa och Sverige 

redan nere vid infarten, 

fortsätter till en damm och 

kommer till Asien. Promenaden 

fortsätter genom USA, från 

östkusten till västkusten. 

Parken är en spegelbild av 

Sven-Eriks och hustrun Kerstins 

resor över världen. Varje 

litet träd bär ett speciella minne. 

– Jag har alltid ett par hundra 

olika fröer med mig hem. 

Det har gett en ny mening åt 

resandet. När Kerstin går på 

museum tar jag gärna en avstickare 

till den närliggande 

skogen, säger Sven-Erik. 

OFTA PARKERAR de hyrbilen 

efter vägkanten och Sven- 

Erik klättrar upp i något träd. 

Ibland bär entusiasmen iväg 

lite långt... 

Många varianter 

I Sven-Eriks arboretum finns 

110 olika trädslag som har 

klarat minst en vinter och har 

goda förutsättningar att växa 

vidare. Utöver vanlig tall 

(pinus Sylvestris) finns 

ponderosatall, weymothtall, 

makedonsk tall, contortatall, 

cembratall, western white 

pine och ormskinnstall. 

Det finns 16 olika sorters 

granar, fem varianter av 

valnötsträd och mycket mer. 

Till detta kommer alla de 

vedartade buskarna. 

– När vi var i Alberta försvann 

han oroväckande länge 

bland träden, med tanke på att 

vi sett spår av grizzlybjörn i 

snön, berättar Kerstin. 

Ganska typisk är ögonblicksbilden 

från Vancouver i Kanada 

där Kerstin plockar blåbär och 

Sven-Erik ställer sig under ett 

resligt hemlockträd. Där fångar 

han upp kottar som en matfrisk 

ekorre längre upp i trädkronan 

tappar i sin ivriga jakt efter 

mat. 

Genom det lilla pälsdjurets 

assistans hamnar fröna så småningom 

i jorden hemma på gården 

i Hällefors. 

INNAN PLANTERINGEN 

brukar resesouvenirerna mellanlanda 

i frysboxen, som är 

Fortsättning sid 34 

En storbladig lönn (Bigleaf Maple) 

är färdig att planteras ut efter 

omsorgsfull skötsel med fyra år i 

kruka som förvarats i jordkällaren 

under vintrarna. 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Englamansgran (Picea englamannii) 

växer vilt på västkusten i USA där den 

blir över 40 meter hög. 

Ordentlig 

dokumentation 

och 

skyltar är en 

viktig del i ett 

arboretum. 

Vid en hastig blick verkar flera träd 

lika, bären hjälper till att identifiera den 

här thujan. 

Den makedonska 

tallen 

känns igen 

på att den är 

fembarrig. 

Fujigranen (Abies veitchii) hör hemma 

bland Japans kalla fuktiga berg på 

höjder över 1 500 meter. 

Väl tummade 

böcker. 


33

ARBORETUM 

Nötterna förvaras i svalen för att 

hålla sig färska. De här är blivande 

hickoryplantor. 

Fortsättning: 

En resa världen 

runt... 

full med frön och nötter. På så 

sätt håller de sig färska och 

blir invintrade. Nästa steg är 

odling i kruka och vinterförvaring 

i jordkällaren. 

– Det finns en del grundläggande 

regler, men inget färdigt 

facit. Man får helt enkelt prova 

sig fram, säger Sven-Erik och 

granskar skotten på ett av de 

många spirande träden. 

– Det är en äkta kastanj som 

stått i kruka tills den var fyra 

år, därefter har jag satt plantor 

på flera olika ställen och här 

verkar den trivas bra. 

SLUTTNINGARNA kring 

gården bidrar till många olika 

klimatlägen och med hjälp av 

traktorn flyttar Sven-Erik 

jordmassor och anlägger dammar. 

Det praktiska arbetet kompletteras 

med ett växande trädbibliotek. 

De latinska namnen har blivit 

hemtama och han läser gärna 

om trädens historia och utbredningsområden. 

Han försöker att få fröer från 

trädens nordligaste 

utbredningsområde 

och från hög höjd för 

att klara det kärva 

klimatet. 

Odlingarna kantas 

förstås också av flera 

misslyckanden. Hittills 

har inte sitkagranen 

klarat vintern, 

hickoryn fryser trots 

bra läge och flera träd 

toppfryser. Den typen 

av historier tillhör 

vardagen och det är 

bara att experimentera 

vidare. Vart annat år brukar det 

bli en längre resa. Närmast blir 

det nog Afrika och senast var 

det Kina och Sydamerika. 

Favoritresorna går väster ut, 

till USA. 

Allt finns dokumenterat i 

pärmar och resedagböcker. 

En kaukasisk vingnöt, 

ett både tåligt och 

snabbväxande träd. 

En ungersk ek från 

sydligare breddgrader. 

I de kringliggande 

skogarna finns inte 

ens den vanliga skogseken 

eller bokträd, 

vilka trivs utmärkt på 

gården i Hällefors. 

Hickory är känslig 

för kalla vintrar, 

därför står den i 

skydd av husen, men 

hittills har det inte 

riktigt lyckats. 

Planteringsspade och sekatör är de viktigaste 

redskapen. 

En douglasgran väcker 

minnen från en resa 

genom Yellowstone och 

Dakota där fröet till 

plantan hämtades. 

Stammen påminner 

lite om en orm, det är 

väl därför den heter 

omrmskinnstall (pinus 

lecodermis). 

34 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Eget arboretum 

– så lyckas du 

Vi frågade ett proffs 

om tips till den som vill 

anlägga ett arboretum. 

Enligt växtboken kan den äkta kastanjen bara växa i södra 

Sverige. Det finns uppenbarligen undantag. 

År 2003 gick turen till 

Montana. I resväskan hem 

fanns 45 påsar med träd av 26 

olika arter. Av dessa har 16 

överlevt. 

År 2007 kom Sven-Erik 

och Kerstin hem från Illinois 

med 47 påsar, mest träd men 

också en del buskar och blommor. 

Redan samma år hann 

man också plocka hem 26 påsar 

från Ukraina... 

– Jag har svårt för vanliga 

solsemestrar, träden ger något 

mer och bestående från resorna, 

säger Sven-Erik. 

Börje Drakenberg är en hängiven 

biolog som undervisat 

många studenter och skogstjänstemän. 

Han är också 

ansvarig för två arboretum: 

Garpenberg i Dalarna och 

Ekolsund utanför Enköping. 

Det här är några av hans 

råd: 

Sluttningar. 

Undvik åkermark och 

sumpmark. Bäst är sluttande 

terräng. 

Testa. 

Mikroklimatet varierar, 

prova därför olika platser. 

Nära en husvägg kan man 

ofta klara känsliga sorter. 

Marken kan dessutom täckas 

på vintern. Barmarksvintrar 

är värsta hotet. 

Håll avståndet. 

Ett vanligt misstag är att 

plantera för tätt. I Garpenberg 

har man tänkt på det här och 

planterat små grupper av träd 

med 10 meter mellan grupperna. 

Välj tema. 

Vanligast är att plantera efter 

släktskap, med exempelvis 

alla granar på ett ställe, eller 

utgå ifrån geografin och ha 

Asiens träd på en plats osv. 

Börje Drakenberg har ett passionerat 

intresse för träd och 

biologi. 

Skylta. 

Markskyltar kan vara knepigt 

att hålla ordning på. När 

träden är små kan man hänga 

skyltar i trädet och när de är 

stora kan de spikas fast med 

träspik. 

Dokumentera 

Bokför och håll reda på 

fakta. 

Hägna. 

Djuren älskar allt som avviker, 

därför behövs hägn. 

Ursprung. 

Håll koll på var plantorna 

kommer ifrån, oavsett om du 

plockar egna fröer eller köper 

på plantskolan. Det är oftast 

en fördel att välja nordligt ursprung. 

Inspireras. 

Besök trädsamlingar. Kivik, 

Eklosund, Göteborgs botaniska 

trädgård, Alnarp, 

Hemsön/Härnösand och Remingstorp/Östergötland 

är 

några tips. Föreningen skogen 

arrangerar i år tre arboretumvandringar 

i Alnarp, Arboretum 

norr och Ekolsund (www. 

skogen.se) 

En del rådjur 

hittar andra 

vägar in i 

planteringen, 

med förskräckande 

följder. 

Men de värsta 

skadegörarna 

är sorkarna, 

Sven-Erik 

släpper ner 

rykande karbid 

i hålen för att 

avskräcka. 

En lönn från resan till Kina. 

Fram till pensioneringen 

arbetade Sven-Erik 

som elektriker. Han 

hade med andra 

ord inga problem 

att bygga den här 

viltskrämmaren. En 

rörelsedetektor 

startar radion på 

hög volym, vilket 

får både rådjur och 

harar att fly. 

Tips om utflykter 

En odling av olika träd och 

buskar i någon form av 

studiesyfte kallas arboretum 

efter latinets arbor (träd). För 

den som är intresserad finns 

det gott om trädsamlingar att 

besöka över hela landet och i 

världen. 

Ett riktigt gammalt arboretum 

är Trisento utanför Dubrovnik 

i Kroatien. Det anlades år 

1492. 

En del tips finns på 

http://tradguide.blogspot.com 


35

TEKNIK 

Grova träd förvandlas till ved. 

Kraftig maskin till gården 

Det finns allt fler riktigt 

kraftiga vedmaskiner för 

den som säljer ved, eller 

för grannar som samsas 

om en maskin. 

Från Pallax kommer KS50. 

Klipp för 

bioenergi 

Ytterligare en maskin har 

utvecklats för att skörda 

bioenergi. 

Den kommer från Malwa i 

Västergötland. Företaget började 

produktionen förra året 

med miniskotaren 360. Den 

har växt till Malwa 460, där 

en variant är en bioskördare. 

I första hand är den tänkt 

för konfliktbestånd, med eftersatta 

röjningar. 

På kranen (5,5 meter lång) 

sitter ett klippande flerträdsaggregat 

från finska Mecanil. 

Den klipper stammar upp 

till 20 centimeter i diameter, 

Den kapar stockar upp till 48 

centimeter i diameter och delar 

bitarna i 12 vedträn. Kapningen 

görs med svärd. Det 

går inte lika snabbt som med 

klinga, men är å andra sidan 

billigare. Det blir mer diameter 

för pengarna. 

men oftast handlar det om betydligt 

klenare dimensioner. 

Aggregatet ackumulerar 

normalt 4–5 stammar. De 

läggs direkt på lasset som 

trycks ihop med klämbankar. 

När det är dags att lasta av 

tilltas aggregatet och blir en 

vanlig grip. 

En hel del teknik känns 

Klyvkraften ändras automatiskt 

från 4 till 24 ton efter motståndet. 

Allt styrs hydrauliskt 

via joystick. 

Maskinen säljs av Närlant 

och en modell med kombinerad 

el- och traktordrift kostar kring 

340 000 kronor. 

Test av det 

nya energiekipaget. 

igen från större maskiner, 

däribland gsm-modem. Det 

gör att verkstaden kan göra 

felsökning över telefonen och 

få larm om exempelvis oljetemperaturen 

är för hög. 

Maskinen är 1,95 meter 

bred, lastar 4 ton och kostar 

kring en miljon kronor. 

www.malwa.se 

En av de större modellerna monterad 

på en Ford. I grundutförandet 

kostar modulen kring 200 000 

kronor plus moms. 

MONTERA ”HUSET” 

OVANPÅ BILEN 

Den som har en pickup kan 

komplettera med bostad på 

flaket. Företaget Camperways 

introducerar husmoduler från 

amerikanska Northstar, med 

50 års erfarenhet på hemmamarknaden. 

Tillbyggnaden finns för ett 

flertal olika modeller av pickuper. 

I grundutförandet finns 

oftast fyra sovplatser och en 

köksavdelning. 

Husmodulen har höjbara ben. 

När den monteras är det bara 

att hissa upp huset och backa in 

det på flaket. Operationen uppges 

ta en kvart med lite träning. 

En fördel jämfört med husvagn 

är att det inte råder några 

speciella hastighetsbegränsningar 

eller krav på besiktning 

av ekipaget. www.camperways.se 

NY BANDSÅG FIXAR REJÄLA PLANKOR 

Övergrova träd kan leda till Rälsen är i grunden sex meter 

lång och kan förlängas. 

prisavdrag, trots att kvaliteten 

är god. 

Övergrov sågning innebär 

Med tanke på det har Logosol, 

tillsammans med kanaden- 

sågverket nyutvecklad 

långt fritt sågblad. Därför har 

siska Norwood, utvecklat en keramisk bladstyrning 

bandsåg som klarar dimensioner 

upp till 85 centimeter. Den båda sidor. 

med trepunktsstöd på 

är i första hand tänkt för mindre 

träförädlare. 

hjul (52 centimeters diameter) 

Tack vare ett rejält såg- 

För att klara de grova stockarna 

har sågverket en bred med 32 eller 38 millimeters 

klarar sågverket produktion 

självbärande räls. 

sågband. 

36 

Här går det att göra mer än 70 

centimeter breda brädor. 

Modellen heter LM pro och 

kostar kring 65 000 kronor. 

www.logosol.se 

En oxe på fri fot men ändå under 

kontroll. 

NU KAN OXEN 

FJÄRRSTYRAS 

Minilunnaren Oxen brukar 

man få leda framåt i terrängen 

genom fasta tag i tömmarna, 

eller rättare sagt handtaget. 

Nu finns en fjärrstyrd variant. 

Fördelen visar sig inte 

minst om man passerar genom 

täta buskage, använder oxen 

som markberedare eller något 

liknande jobb. 

VI SKOGSÄGARE 3/10

Torkat trä ersätter kol 

På Elmiamässan World 

Bioenergy visades en 

process som kallas 

torrefiering. 

Metoden är känd sedan länge 

och innebär att trä torkas i syrefri 

miljö vid cirka 300 grader. 

– Resultatet är ett kolliknande 

material med stor potential 

att bli ett miljövänligt alternativ 

till kol i befintliga kraftverk, 

säger Johan Lilliehöök, försäljningsansvarig 

på Torkapparater 

AB. 

I processen bildas gaser som 

innehåller tjära. Dessa används 

som bränsle i processen vilket 

gör att processen bara kräver 

lite tillskottsenergi. 

Under 2010 ska Torkapparater 

starta en pilotanläggning i industriell 

skala för att i detalj studera 

och utveckla processen. 

NYHETER 

Älgen lockar både turister och 

jägare. 

Lockande älgar 

Den genomsnittlige jägaren 

får 54 kilo viltkött med sig 

hem varje år. 

Totalt för hela landet blir 

det 15 miljoner kilo. 

En betydande del är älgkött, 

som en normal jägare 

jagar 9 dagar om året. 

Utöver värdet för köttet 

lockar älgen ut en hel del folk 

i naturen. Vintertid besöker 

2 000 naturturister dalgången 

i Kiruna för att studera 

älgar. 

Detta framgår av lantbruksuniversitetets 

älgforskning. 

www.moose-research.se 

Norrländsk kärnfuru 

klarar danska krav 

Enligt danska normer får 

fönsterämnen maximalt ha 

fyra millimeter mellan årsringarna. 

Kravet ställs för att få ett 

virke som är mer formstabilt 

och med bättre motståndskraft 

mot röta. 

Det gjorde att Martinssons 

valt norrländsk kärnfuru till 

en rekordorder på 3 000 kopparklädda 

fönster till SEB:s 

bygge i Köpenhamn. 

Tillverkningen görs av 

Fönsterspecialisten i Lönsboda. 

Kortvarig rekordbro 

Landets hittills längsta träbro 

blir en tillfällig historia. 

Under tre år ska den 181 meter 

långa bron från Moelven 

i Töreboda lösa trafikomläggningen 

vid ett vägbygge 

i Solna. 

Bron kommer att vara i 

drift under tre år. För att 

bygga den går det åt 2 200 

kubikmeter limträ. 

MYCKET VIRKE SLÄNGS PÅ BYGGENA 

Vid en del byggen kasseras i förhållande till stammens 

nästan en tredjedel av virket längdriktning och denna lutning 

kallar man fibervinkel. 

för att det är skevt. 

Det framgår av en avhandling 

om hur problemen kan träd med hög fibervinkel (växt- 

Sågade brädor och plank från 

minskas genom att förädla fram vridna träd) blir ofta oacceptabelt 

skeva under torkningen. 

bra plantor. 

Henrik Hallingbäck visar i sitt I avhandlingen, vid Lantbruksuniversitetet, 

konstateras 

doktorsarbete att fibervinkeln i 

veden har stor betydelse. att man kan mäta fibervink- 

De avlånga fibercellerna i eln under bark i förädlingsarbetet. 

barrträd lutar ofta åt något håll 




Rusta dig för 

framtiden! 

Du som har investeringar i skog vinner 

på ett medlemskap i LRF. 

Vi bevakar och driver dina intressen så 

att du kan förvalta skogen på bästa sätt 

till kommande generationer. Vi arbetar 

bl a för stärkt äganderätt och bättre 

villkor i samband med expropriation. 

Som medlem i LRF erbjuds du också 

utbildningar och expertrådgivning 

inom t ex juridik, arrende och affärsutveckling. 

Med medlemstidningarna Land, 

Skogsland och Land Lantbruk samt 

LRF Konsults omvärldsanalyser håller 

du dig enkelt uppdaterad om senaste 

nytt inom skogsbruket. 

Rusta dig för framtiden. 

Bli medlem i LRF! 




Klena träd får 

FÖRÄDLING 

Fyrås trä har inte märkt 

så mycket av lågkonjunkturen. 

Förädlingen av 

senvuxna tallar har en 

stabil tillväxt. 


I början av 1980-talet högg 

Paul Pålsson i skogen, både på 

den egna gården i Fyrås och 

som arbetsledare för ett arbetsmarknadsprojekt. 

Med tanke på de täta årsringarna 

och den goda kvalitén 

tyckte han det var synd att de 

klena undertryckta tallarna 

hamnade i högen för massaved. 

De borde vara värda ett bättre 

öde än att kokas sönder. 

– När projektet upphörde 

blev jag arbetslös och fick fundera 

på nya möjligheter. Då 

startade jag och Åke Mattson, 

på granngården, förädling av 

de där klena tallarna, berättar 

Paul Pålsson. 

Man kan säga det blev stolpe 

in! 

DET BÖRJADE med en anläggning 

för impregnering i ett 

gammalt grustag utanför 

Hammerdal i Jämtland. De 

bägge företagarna högg virke 

på vintern och förädlade råvaran 

till stolpar under resten av 

året. 

I dag har Fyrås trä 28 personer 

anställda och gör 1,5 miljoner 

stolpar om året. 

– För skogsägaren betyder 

det ungefär 100 kronor mer per 

kubikmeter för råvaran, jämfört 

med om den skulle ha gått 

till massaved, säger Anders 

Pålsson. 

Han har nyligen tagit över 

vd-skapet efter pappa Paul, som 

arbetar kvar i rollen som ”seniorrådgivare”. 

Kanske kommer de att sättas i marken för att skydda en plantering. 

38 

FÖRETAGET KÖPER ungefär 

50 000 kubikmeter virke 

som förädlas till 25 000 kubikmeter 

stolpar. Dimensionerna 

varierar från 4 till 20 

centimeter och det är ett välkänt 

specialsortiment vid avverkningar 

i ett växande upptagningsområde, 

från Ljusdal 

VI SKOGSÄGARE 3/10

nytt värde 

Paul Pålsson kollar 

resultatet, det har 

hänt en del sedan 

han var med och 

startade för 25 år 

sedan. 

Det är tätt mellan 

årsringarna. 

upp till Åsele. En hel del förmedlas 

via skogsägarföreningarna. 

– Det finns rätt gott om råvara, 

men det är lite synd att de 

klenaste dimensionera inte tas 

” 

tillvara i högre 

grad. Även om 

de är jobbiga att 

hantera för maskinförarna 

är 

det en värdefull 

kvalitet, säger 

Paul Pålsson. 

– För den engagerade 

skogsägaren kan det 

vara idé att avverka dem 

manuellt innan avverkningsmaskinerna 

går in i beståndet. 

För skogsägaren 

betyder 

det ungefär 

100 kronor mer 

per kubikmeter. 

TILL SKILLNAD från sågverken 

går företaget stabilt 

genom konjunktursvängningarna. 

– Visst märktes en liten nedgång 

förra året, men marknaden 

är ändå väldigt stabil. Vi 

fortsätter att växa i lagom takt, 

säger Anders Pålsson. 

FÖRETAGET omsätter omkring 

75 miljoner kronor och 

gör en vinst på 5–6 miljoner 

kronor, som återinvesteras 

i rörelsen. 

Ungefär 40 procent 

går på export 

och man hittar 

ständigt fler användningsområden 

för stolparna. 

– Efter Gudrun var det en 

uppgång i Götaland med alla 

hyggen för lövplanteringar som 

skulle stängslas, hästfolket 

behöver mycket stolpar och 

hemmasnickarna är en växande 

grupp. Dessutom gör vi svarvat 

trä med planade sidor som 

byggvirke, det ersätter slipers 

vid trädgårdsanläggningar och 

används vid flera konstruktioner, 

berättar Paul Pålsson. 

Carolines droppar 

kan ersätta oljan 

Teorin håller. Det går att 

tillverka metanol från 

svartlutsförgasning vid 

massabruk. 

Caroline Häggström, doktorand 

vid Luleå tekniska universitet, 

är först i världen med 

att tillverka biometanol, som 

kan ersätta bensin som drivmedel. 

– En liten gasström kan ledas 

in från Chemrecs förgasningsanläggning 

till mitt labb. Där 

har jag arbetat med att omvandla 

gasen till metanol. Nu har jag 

visat att processen även håller 

i praktiken, inte bara i teorin, 

säger hon. 

RESULTATET FRÅN försöket 

blev fyra deciliter som 

innehåller mestadels metanol, 

men även små mängder vatten. 

– Det blev precis som förväntat, 

säger hon. 

Kärleken till skogen tilltar 

med åren. I åldern 15 till 

29 år uppger 40 procent 

att de helst tillbringar 

friluftsliv i skog och skogsmark. 

Caroline Häggström, doktorand vid 

Luleå tekniska universitet. 

Foto: Tony Berglund 

En pilotanläggning för tillverkning 

av BioDME är under 

uppbyggnad i anslutning till 

pappersbruket i Piteå. 

MED EN FULLSTOR DMEanläggning 

vid varje svenskt 

massa- och pappersbruk kan 

hälften av all fossil diesel för 

den tunga fordonstrafiken bytas 

ut mot miljövänligt bränsle. 

Det skulle minska Sveriges 

oljenota med tio miljarder kronor. 

Många älskar ek och björk 

Ett älskat trädslag. 

I åldern 50 till 64 år är andelen 

63 procent. Längtan att tillbringa 

tid i skogen varierar 

också mellan könen. Av de 

tillfrågade kvinnorna uppger 

61 procent att de helst bedriver 

friluftsliv i skog och skogsmark. 

Motsvarande andel för 

männen är 50 procent. 

Det framgår av en Sifo-undersökning 

son LRF låtit göra. 

Resultaten visar också att 

björk och ek är de överlägset 

mest populära trädslagen i Sverige. 

Var tredje person har björk 

som favoritträdslag och var 

femte föredrar ek. På frågan 

vad man tycker mest om att 

göra i skogen svarar 44 procent 

vandring. Som god tvåa placerar 

sig bär och svampplockning 

med en andel på 27 procent. 

Nätverk kräver mycket mer reservat 

Nätverket Skydda skogen är Deras krav är att 20 procent 

långt ifrån nöjda med andelen ska skyddas. 

reservat. Enligt nätverkets sätt Enligt organisationen har 

att räkna håller 2 procent av nästan 200 forskare, 25 organisationer 

och tusentals privat- 

den produktiva skogsmarken, 

nedanför fjällgränsen, på att få personer skrivit under ett upprop 

med det formellt skydd. 

målet. 

NYHETER 


39

Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

VEDPANNA 

Molle 

45 kW 

Miljögodkänd 

50 cm. 

vedlängd 

26.000:- 

inkl moms 

Mollepannan AB 

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

För mer info: www.vimek.se eller 0933-135 15 

Combikran 

Svensktillverkad 

 

 

 

 

 

. 

 

! 

 

 

 

 

* 360° Sväng 

* Räckvidd 4 meter 

* Runtomsvängande rotator 

Pris från 41.300:- 2 

Moms och frakt tillkommer 

Flistugg 

Matningsöppning 270x270cm, 

Varvtalsvakt och Såll 

30 

 

 

Tr 

Grästorp www.sonnys.se 

0514-10505 info@sonnys.se 

Snickerimaskiner till specialpris 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med 

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning 

för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Direkt från 

importören 

Pris 8 796:- 

exkl moms 

Plan- och rikthyvel 

PT310 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5 000 rpm 

Matningshastighet 7 m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 310 mm 

Bordsstorlek 1 040x312 mm 

Planhyvlingsbredd 305 mm 

Planhyvlingshöjd 200 mm 

Vikt 175 kg 

Artikelnummer 104030 

Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås 

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30 

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se 

http://www.duabhuset.se 

Kombinerad, kraftig och professionell för såväl 

stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord 

i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. 

Plan & rikthyvel DUAB ML394Q 

med långhålsborrsbord 

Motor 400 V 3 kW/4 hk 


Varvtal kutter 4000 rpm 

Matningshastighet 8 m/minut 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyveldjup 5 mm 

Bordsstorlek 1600x440 mm 

Planhyvel 


Max hyvelhöjd 220 mm 

Max hyveldjup 5 mm 

Bordsstorlek 750x410 mm 

Vikt 440 kg 


Pris 17 596:- 

exkl moms 

Fraktfritt 

Beställ vår 

nya produktkatalog 

2010 

eller se vår 

hemsida 

www.duabhuset.se 

Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor 

samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord), 

matarvalsar tillverkade i stål. 

Plan- & rikthyvel 

DUAB ML392B 

Riktbord 1050x250 mm 


Planbord 600x250 mm 

Varvtal kutter 4000 rpm 

Antal stål i kuttern 

3 st 250x30x3 mm 


Matningshastighet 8 m/min 

Max planhöjd 180 mm 

Max hyvlingsdjup 5 mm 

Vikt 148 kg 


Pris 5 196:- 

exkl moms 

Specialerbjudande på plan- 

& rikthyvlar, spånsugar, 

kombimaskiner, div storlekar! 

Industrispånsugar av högsta 

kvalitet till specialpriser 

Pris 7 196:- 

exkl moms 

DUAB 

FM230-L1 

kap 1 050 m 3 /h 

Artikelnummer: 

107680 

Golvmodell, industri 

Max såghöjd 285 mm 

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk 3-fas 


Pris 1 116:- 

exkl moms 

Bandsåg DUAB BAS 470 

Med reservation för tryckfel 

och valutaförändringar. 

Pris 3 196:- 

exkl moms 

DUAB 300S 

kap 3 000 m 3 /h 


108812 

Pris 1 596:- 

exkl moms 

DUAB 

FM300 

kap 2 000 m 3 /h 


107679 

Yt-& kantbandputs 

DUAB MM-2315 

Kraftig,oscillerande 

bandputsmaskin 

försedd med ett 

kraftigt och långt 

arbetsbord i gjutjärn 

som är höj- och sänkbart. 

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk 

Bandstorlek 152x2515 mm 


Pris 4 600:- 

exkl moms 


Info och video på 

www.lotico.se 

Proffsverktyg från Pellenc 

Selion stångsåg passar till 

mycket inom skogsbruket. Att 

röja i rätt tempo, göra bra stamval, 

bra stamkvistning, inte 

stressad av sågen. Röja utmed 

åkerkanter o beten, göra körvägar 

för lastbil o sko- t are. 

Toppa tallar och lövträd 

till viltbetningsmat. 

I röjningar med långa 

gångavstånd är denna elröjsåg 

att föredra. Kraftfullt 

litiumjon-batteri med lång 

driftstid. 

Tel. +46 (0)414-242 60 

EN INVESTERING I RÄTT OCH 

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR 

DU ALDRIG! 

Stångsåg 

Längder: 

1.30, 2.0 och 

3.0 meter. 

Avgas-, 

buller- och 

vibrationsfri! 

RH-Pusher 

Trädfällriktare 

r 

rån,5 

vä20r 

 

bun 

 

För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller 

Reipal AB 

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 

Nisula 280 E+ 

Energiklipp med 

extra stor 

ackumulering 

Kontakta oss 

- det lönar sig! 

nu till 

kampanjpris 

från 

179 000:- 

exkl. moms 

Skogsvagn 10 ton 

Vagnar i världsklass 

Marknadens 

kraftigaste, 

stabilaste 

& dessutom 

snyggaste 

skogsvagn 

UTNÄS INDUSTRI 

Utnäs, 342 64 Ör Tel: 0472-763 35 

Mobil: 0708-76 33 50 www.utnasindustri.se 

Nisula 

150 E 

Lätt energiklipp 

Passar även huggarvagnskranen. 

Fälldiam 15 cm 

Nisula 400 

Rullmatat aggregat för gallring 

Nisula 

200 E 

Kraftigt klipphuvud 

Fälldiameter 

20 cm 

Scorpion tdi/ tdi Kombi 

Nisula 

280 E 

Energiklipp. 

Ackumulerande 

fällhuvud. Fälldiameter 

20 cm 

Arbro 

350 E 

Engreppsskördare 

2 olika datorval 

Fälldiameter 45 cm 

Anders Skogsskördare AB 

Mossbogatan 3, Valdemarsvik 

0123-290 60, 070-341 10 13 

Besök gärna vår hemsida för video och mer info: 

www.andersskordare.se 

Munkfors, tel 0565-920 90 

www.pergonova.se 

CG NORD AB 

www.cgnord.se 

Tel: 0321-50053 

Prisvärda vagnar - ATV / Bil 

Stenspräckarkilar fr 159 sek 

Tälthallar i alla storlekar 

Smartaste vedmaskinen för 

grävmaskin. 

Grävaggregat till traktorn 


Väggrindar och skyltar 

r 

 

med mera 

STORSÄLJAREN 

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:- 

även storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

För öppna landskap 

nu även för uthyrning! 

Plan- och släntklippare 

- en av marknadens kraftigaste! 

Testa 

oss! 

ko 

(slagor 1,9 kg) 

 

 

 

 

 

 

fi 

a 

Sportsman 500 HO 

2010 

59 900:- 

Exkl. moms 

Bromölla 

www.claessonsmotor.se 

Industrig. 11. 0456-230 30. Öppet: måndagar 9-20, tisd-fred 9-18, lörd 9-13. 

 

 

Klyvert 2000 

Vedmaskinen som kapar, klyver 

och transporterar 

Endast 32 30.900:- 

beställning senast 31 exkl dec, 2000:- moms rabatt 

Ring för broschyr, film eller demonstration. 

Magnabo AB 

SE-449 90 Nol 

Tel 0303 –74 32 43 

info@klyvert.se www.klyvert.se 

RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA 

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN! 

Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar 

och fördyrar allt arbete i 

skogen. Se därför över och rusta upp 

fastighetsgränserna nu, medan de 

gamla markeringarna syns. 

Perfekt som: 

-Rågångsstolpe 

-Markering av basväg 

-Elstängselstolpe 

-Snöstolpe 

-Markering av 

vandringsled 

-Markering 

av jaktpass 

För mer 

information 

ring oss på 

0371-510910 

KEBAstolpen Original 

KEBAstolpen Lite 

Nyhet 

KEBAstolpen 

finns numera 

i 2 utföranden. 

KEBAstolpen Lite 

Ny lättviktsstolpe i 

glasfiberarmerad plast 

som lätt kan bäras med 

i skog och mark. 

KEBAstolpen Original 

En beprövad och rejäl 

stolpe tillverkad i en 

kombination av galvat 

stål och plast. 

Tel. 0528–700 00, 

kvällar 0528–700 11 

www.bjmmaskin.se 

Allergi kan drabba vem 

som helst,när som helst. 

Stöd forskningen. 

Plusgiro 90 03 74-0 

Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 


Skydda gårdens mindre 

fordon och maskiner med 

säkra dörrar från EAB. 

Beg fyrhjulingar! 

Timmervagnspaket 

inkl vedvagn, kran samt vinsch med fjärrstyrning 

Fler tillbehör finns: 

Flakinsats, jaktramp och bevattningsinsats. 

10 400:- + moms (13 000:- inkl moms) 

 

WWW.FRITIDSDEPAN.SE 

Tillverkas av varmförzinkat 

stål efter dina önskemål 

och mått. 

Ring oss gärna eller 

gör din förfrågan via 

www.eab.se 

333 33 SMÅLANDSSTENAR 

TEL 0371-340 00 www.eab.se 

KRANMAN 330 

KAMPANJ 

77 000:- 

+ moms och frakt 

www.kranman.com 

Ett urval av våra objekt: 

Varberg/Karl Gustav 

Återförsäljare Sökes! 

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem Servostyrning Växellåda 

Automatlåda Vevaxeltätning Konverter 

Välskött skogsfastighet på 89 ha. Hög bonitet. Högt virkesförråd. 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i 

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 

INTERNOVA SVENSKA AB 

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50 

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD 

Email: info@orionoljor.se 

Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Björn Målsäter 

Uppsala 

018-374 375 

Anders Nyhlén 

Borås / Varberg 

0320-395 20 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

VEDHANTERING 

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. 

Nu även småskalig hantering. 

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. 

Stegmatare, lagringsbord mm. 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-721630 

Örjan Hansson 

Jönköping 

036-440 04 05 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

Johan von Arnold 

Nyköping 

0150-300 05 

Specialisterna på jord och skog! 

Stegmatare 

- gör jobbet 

lättare 

PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! 

www.egendomsmaklarna.se 

Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21 

www.ipab.se info@ipab.se 

www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 


SPARA PENGAR 

Genom att välja rätt bränsle. Att värma 

upp en villa som förbrukar 

El 

40 000:- 

25 000 kW timmar/år kostar: 

Olja 

27 500:- 

20 500:- 

Fjärrvärme 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av 

bioenergi. Det självklara valet för dig som 

vill ha frihet att välja bränsle. 

VETOMAT 500 liter 

Villabrännare för max 40 kW 

som lämpar sig för alla 

biobränslen såsom flis, spån, 

briketter, pellets och torv. 

I en normalvilla räcker en 

påfyllning 5 dygn under vintern 

med pellets. 

Pellets 

13 750:- 

12 500:- 

Bergvärme 

Flis 

6 250:- 

Mer info 

www.sp.se 

VETO 8 

8 000-11 000 liter 

Brännaren med större 

bränsleförråd. 

Effekter 

40-160 kW med 

kraftig matarskruv som går att 

förlänga upp till 4 m från förrådet. 

Matning med fjäderomrörare. 

VÄRMECENTRALER 

Helt kompletta 30 kW–8 MW 

ÅTERFÖRSÄLJARE: 

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070- 341 74 59 

FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240 

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 

KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64 

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97 

RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB 0457-100 00, 0739-242 417 

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197 

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 

VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100 

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07 

Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

III 

— — 

Helautomatisk 

Vedhantering! 

Vedprocessor 

Snabb - Säker - Effektiv 

1m 3 /min 

Även lämplig 

för sågytor 

För broschyr 

o information 

Ny knivdesign 

och nytt längdregleringssystem 

Ny effektiv utmatningstransportör 

Lågt effektbehov 

Passar alla traktorer 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter 

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på ny långved 

Dahlberg Maskin AB 

Tel 0612-503 62 

NYHET! 

 

 

 

 

Våra 

produkter: 

JAPANSKA BESKÄRNINGSVERKTYG 

KONSULTVERKSAMHET 

UTBILDNING 

SILKY SÅGAR 

KAPAR LÄTT & SLÄTT 

Älgtrac och 

Combitrac 

Reservdelar och 

service till din maskin 

hittar du hos oss. 

Komplett reservdelslager. 

Snabba leveranser. 

Bo Arnesson AB 

680 60 SYSSLEBÄCK 

070-399 17 00 

NR 4 2010 

TEMA 

Jakt & 

Fiske 

Utgivning 

9 september 

Sista bokningsdag 

9/8 

Sista materialdag 

13/8 

Kontakta: 

Ronny Gustavsson 

Tel 08-588 367 97 

Fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Mårten Bäck 

Tel 08-588 367 38 

Fax 08-588 369 79 

marten.back@lrfmedia.lrf.se 

Birgit Emilsson 

Tel 040-601 64 55 

Fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 


KÖPTIPS 


KALENDER 

179:– 

Ta vara på frukostbordet 

Gallra inte bort sälgen! 

Den maningen kommer från 

Bengt Ehnström, författare till 

boken Sälg, livets viktigaste 

frukost. 

Magnus Hall, vd för Holmen, fick 

en tuff start då han tillträdde posten 

mitt under strejken på pappersbruken. 

Han efterträdde Södras ordförande, 

Leif Brodén som ägnat 

mycket av sina två år åt skogens roll 

i miljöarbetet. 

– Inget annat svenskt trädslag ger 

mat åt så många fjärilsarter och 

många andra insektsarter. Varje 

sälg är en biologisk skattkammare 

som myllrar av liv under hela dess 

levnad. 

– I sälgens blommor finns livets 

viktigaste frukost för vilda bin och 

humlor som yrvaket börjar surra re- 

Ett honungsbi 

äter 

frukost. 

dan då vintern fortfarande har sitt 

grepp om landskapet, säger författaren, 

som värnar speciellt för sälgar 

i åkermarkskanter. 

Boken ges ut av Centrum för biologisk 

mångfald och kostar drygt 

100 kronor. 

Hall tar över stafettpinnen 

Den tunga rollen som ordförande 

för Skogsindustrierna 

roterar vartannat år. 

Har det gett resultat 

– Det visade sig vid klimatmötet i 

Köpenhamn där glädjande nog skogen 

kom med som 

en viktig faktor, säger 

Leif Brodén. 

Vad betyder det 

praktiskt för klimatarbetet 

– Första steget är 

att stoppa avskogningen, 

då löser vi 

Ny ordförande, 

Magnus Hall. 

20 procent av klimatustläppen. Därefter 

handlar det om att harmoniskt 

återställa skogen, precis som vi gör 

här i Sverige. Tänk om Indonesien 

kan återbeskogas. Det vore stort! 

NAMN & NYTT 

Tioårsdagbok 

Svensk kvalitetsdagbok för ett eller fl era 

års noteringar. Årsneutral trådbunden inlaga 

med åldersbeständigt och miljövänligt 

papper. Omslag i tåligt textil. Matchande 

märk- och kapilärband. 

Format: A5 

Färg: Svart 

PÅ NYA UPPDRAG 

Efter fem år som vd 

för Norra Skogsägarna 

har Bo T Holm beslutat 

att lämna sin post. 

Han har tills vidare 

ersatts av ekonomichefen 

Eva-Maria Ekström 

(bilden). 

Vid generalförsamlingen med den 

europeiska skogsägarfederationen 

CEPF i Tjeckien omvaldes Christer 

Segerstéen, LRF Skogsägarna, som 

ordförande för ytterligare två år. 

Eva Thunholm är ny marknadsdirektör 

för Södra Timber. Hon kommer 

närmast från Stora Enso Nymölla. 

Personalkarusellen hos jordbruksminister 

Eskil Erlandsson har roterat 

ett varv. Det började med att statssekreterare 

Rolf Eriksson fått en ny 

tjänst i Bryssel. Ny statssekreterare är 

Magnus Kindborn, som tidigare varit 

stabschef. Ny stabschef är Therese 

Nerlund som varit pressekretere. 

Och ny pressekreterare är Anna-Karin 

Nyman. 

KÖP DINA TIDNINGAR, 

BÖCKER OCH FILMER 

SNABBT & ENKELT PÅ 


EN WEBBSHOP FRÅN LRF MEDIA 

Det glimmar av 

guld på Maria 

Norrfalks kavajslag. 

PRINSEN DELADE UT ÅRETS GULDKVISTAR 

Att belönas med en guldkvist är en inriktning mot trä. 

av de finaste utmärkelser man kan I år det dags igen. 

få inom skogsnäringen. I år delade Den 9 maj fram till 

prins Carl Philip ut kvisten till: 10 september pågår 

Maria Norrfalk, som är landshövding 

i Dalarna och senast aktuell 2010”. 

utställningen ”Trä 

som älgutredare. 

Hans Nilsagård, 

Hennes karriär började i skogsägarrörelsen 

och fortsatte till Skogs- 

skogsförhandlare. 

internationell 

styrelsen och Sida, där hon var generaldirektör. 

delats ut av fören- 

Utmärkelsen har 

Henrik Teleman, skogsägaren 

som driver Virserums konsthall med 

ingen Skogen sedan mitten av 

1900-talet. 

45

Tack för elva fantastiska år 

KRÖNIKAN 

Våren gör sitt intåg på Hamra. 

Åter fylls livet med ljuva förhoppningar. 

I den nyanlagda 

dammen i parken putsar en gräsanddrake 

på sin fjäderskrud och ett par 

storskrakar spanar från vattnet efter 

ett lämpligt boträd uppe i ekhagarna. 

Det här har varit min fasta punkt 

under de elva år som jag haft den 

stora äran och glädjen att leda 

skogsägarrörelsen som ordförande i 

LRF Skogsägarna. Den 1 juli lämnar 

jag över stafettpinnen till Jan-Olof 

Thorstensson, skogsägare från Påryd 

ett par mil från Kalmar. 

 

Vad har då betytt mest under dessa 

år Det finns naturligtvis mycket att 

välja på, men jag vill främst peka på 

skogsägarrörelsens utveckling och 

vår plats i den politiska agendan. 

År 1998 gick Skaraborgs 

Skogsägare i konkurs. Mellanskog 

var på väg mot obestånd. 

Skogsägarrörelsen stod på randen till 

en ”härdsmälta”. 

I denna svåra kris samlade sig 

skogsägarföreningarna och LRF 

förtjänstfullt kring ett kraftfullt 

åtgärdspaket. Det är det som vi kan 

se frukterna av i dag. Fyra väl fungerande 

föreningar till gagn för sina 

medlemmar under den kooperativa 

företagsformen samt en smidig 

samverkan genom LRF Skogsägarna. 

Utan samverkan genom den 

kooperativa företagsformen hade vi 

inte varit där vi är idag. Och vi har 

all anledning att fortsätta att utveckla 

den. Annars finns risken att hamna 

i en lika olycklig nedåtspiral som 

hos vännerna i den övriga lantbrukskooperationen. 

 

Den politiska resan har varit mycket 

stimulerande och givande – vilket 

vi inte kunde tro när den började för 

elva år sedan. Vårt idoga näringspolitiska 

arbete har givit bra resultat. 

Familjeskogsbrukets plats i samhället 

har blivit tydligare, från ett särintresse 

bland många till en viktig kugge i 

utvecklingen mot framtidens uthålliga 

samhälle. 

Vi skogsägare har genom vårt 

Det våras hemma på Hamra och tanken går till den grönskande kooperativa företagsformen. 

skogsbruk blivit en del av lösningen. 

Samtliga partier från vänster till 

höger betraktar oss i dag mer eller 

mindre som en möjlighet och inte ett 

hinder och ett problem. Och 

möjligheten ligger i att satsa på 

tillväxt och bruka skogen, men inte 

överutnyttja den. Den måste räcka till 

– och bli över – för allt det vi vill ha 

ut av skogen från nya produkter till 

rikt växt- och djurliv och att bara få 

vara där och njuta och ströva. 

 

För oss inom skogsägarrörelsen är 

det näringspolitiska arbetet ett adelsmärke. 

Om vi inte samverkade, vem 

skulle då föra den enskilde skogsägarens 

talan Vad hade resultatet 

blivit för oss skogsägare under och 

efter stormen Gudrun om vi inte hållt 

ihop Utan samverkan når man inte 

de framgångar som vi nått. 

Genom mitt mångåriga internationella 

engagemang för familjeskogsbruket 

kan jag jämföra förhållandena 

mellan olika länder. Vi 

ligger långt före en stor del av övriga 

Europa, vilket också ger oss ett 

ansvar som förebild och vägvisare. 

Vi skogsägare i samverkan har 

vår givna plats i samhället och det 

oavsett kulör på regeringen i höst. 

Dialogen med samhället som så här 

långt gett bra resultat ska vi värna 

om, lika mycket som vi värnar om 

ägande rätten som grundstenen för ett 

framgångsrikt familjeskogsbruk. 

 

Jag riktar ett stort och varmt tack till 

medarbetarna på LRF Skogsägarna 

och berörda avdelningar inom LRF 

samt till alla mina vänner i skogsägarföreningarna 

för dessa underbara 

elva år. 

Samverkan och den kooperativa 

företagsformen har varit vår grundstomme 

och förutsättningen till 

framgång och ska så bli även i framtiden. 

Christer Segerstéen 

Ordförande LRF Skogsägarna 


AS FORS MW 

FARMA CT 3,8–6 

FARMA CT 5,1–8 

FARMA har bredden, om du har skogen... 

Hos FARMA finner du allt från den lilla vedvagnen 

för dig som brukar en mindre areal till vagnen för 

dig som arbetar kontinuerligt i din skog, kanske 

också i besvärlig terräng, där vår drivna vagn kan 

komma väl till pass. Här finner du som standard 

det andra tar extra betalt för. Mer än 10.000 

sålda talar för sig själv! FARMA är tillverkad av en 

skogsägare för skogsägare! 

Våra vagnar och kranar går att kombinera i 

fler modeller än visade i annonsen. För mer 

information om FARMA-programmet besök gärna 

vår hemsida eller våra duktiga återförsäljare som 

hjälper dig att komma fram till vad som passar 

just dig och dina behov! 

FARMA CT6,3–10 

FARMA CT 8,5–12 4WD 

Beställ vår nya FARMA broschyr! Maila namn och adress till info@forsmw.com 

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support 

och reservdelar: 

011-165 770. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare 

för närmare information se hemsida 

www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer 

samt pris utan föregående information.

Posttidning B 

LRF Media AB 

Box 6132, 200 11 Malmö 

GÖR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN 

Framgångsrik 

i skogen 

Bästa utrymmet 

i lastzonen tack vare 

vinklad kranbom. 

Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag 

i skogen. Det breda utbudet av modeller och kranar tillsammans 

med olika tillbehör och utrustningsalternativ medför att varje vagn 

kan anpassas efter kundens specifika behov. 

• 7 - 14 tons lastförmåga 

• 5,3 - 8,3 m parallell- eller vikkran 

• Ram- eller boggistyrning 

• Smörjbara/utbytbara bussningar i alla leder 

• Alla delar pulverlackerade 

• Kraftiga nav och stora TRAC-hjul 

• Tät lastbrygga mellan grind/banke 

• Kraftiga stöttor och holkar 

Vi har maskinerna för hela energikedjan. 

Kontakta Ditt Trejon Center för mer information! 

info@trejon.se, www.trejon.se 

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19 

TREJON Skog-1006

3 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?