6 - ATL

Nr 6 

2010 

En tidning från landets skogsägarföreningar 

Marianne 

samlar 

nya krafter 

Skogens 

skola i ur 

och skur 

Älgskadat virke 

guld för Erik 

Johan tog 

priset i 

Hollywood

Nr 6 

2010 

En tidning från landets skogsägarföreningar 

Marianne 

samlar 

nya krafter 

Skogens 

skola i ur 

och skur 



Johan tog 

priset i 

Hollywood

Nr 6 

2010 

och skur 

ingår som en medlemsförmån i landets 

fyra skogsägareföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din 

skogsägareförening: 

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna 

www.sodra.se www.norra.se 

0470-890 00 090-15 67 00 

INNEHÅLL Nummer 

6 2010 

Nästa nummer utkommer den 10 februari 

TEMA: Föryngring & Förädling 



Marianne 

samlar 

nya krafter 

Skogens 

skola i ur 

Johan tog 

priset i 

Ho lywood 

På omslaget: 

Erik Hjärtfors 

Foto: Pierre Kjellin 

Skogsägarna Norrskog Mellanskog 

www. norrskog.se www.mellanskog.se 

0612-71 87 00 018-17 09 00 

REDAKTION 

Tf redaktör: Pierre Kjellin 

Telefon: 08-588 369 41 

0703-34 50 09 

E-post: pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling (tjänstledig) 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Anne-Charlotte Morgan 

Telefon: 040-601 64 89 

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, 

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin 

Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. 

Hemsida: www.atl.nu/skog 

i samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2008: 96 700 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

KAMERAN GÅR: 

Filmbolagsdirektör 

Johan Heurgren 

sätter skogen på 

vita duken. 

5. LEDARE: Naturvård; 

det går åt rätt håll. 

6. KAMPANJ: Kraftsamling 

Skog – även 

succéer har ett slut. 

8. PROFILEN: Marianne – skogsägarrörelsens 

egen coach. 

12. MARKFÖRVALTNING: Erstavik – ett 

välbesökt skogsbruk. 

16. UTBILDNING: Skogsbrukskursen går 

till skogs. 

20. UTBILDNING: Bergströms öppnar 

skogen för ungdomen. 

22. MASKINER: Udda fågel som vägrar gå 

i pension. 

30 år, och still going strong. 

Lovisa 

– snart 

hållbar 

skogsbrukare. 

Skogsindustrins 

egen 

Janne 

Josefsson. 

24. HOLLYWOOD: Han driver skogsbranschens 

enda fi lmbolag. 

26. MARKNAD: Brasved – en marknad 

som gapar efter mer. 

28. NATURVÅRD: KOMET-programmet 

igång. 

30. NATURVÅRD: KOMET – så funkar 

det i Finland. 

32. EKONOMI: Medlemskapet rymmer 

många förmåner. 

34. EKONOMI: Kraftsamtalet hjälper Olof 

ta nästa steg. 

36. SKOGSSKÖTSEL: 28 år med tallföryngring: 

älgen vann. 

46. KRÖNIKAN: Organiserade står vi starka. 

OXEN 

MINILUNNARE 

Gallring, vindfällen 

Tandem-OXEN 

Myreback MASKIN 

 

VI SKOGSÄGARE 6/10 3

Elektrisk servostyrning, EPS 

Hög & lågväxel 

Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift 

Vätskekyld 558cc motor 

Inbyggt motorbromssystem på alla fyra hjul 

Individuell hjulupphängning 

Flera förvaringsfack 

Digital instrumentpanel 

Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo 

Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar 

2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket 

sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en kompakt 

elmotor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar 

som används för att ge optimal och lätt styrning under alla förhållanden. EPS systemet dämpar 

slag och ryck i styret och gör att förarkomforten höjs betydligt. 

Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsle - 

insprutning. Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4 

är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska 

Ultramatic transmission. Ultramatic transmissionen ger en kraftfull och jämn motorbroms 

på alla fyra hjulen, som ger en trygg och säker körning nedför. 

Rek. ca-pris: 79.920:- exkl moms (99.900:- inkl. moms) 

Grizzly 550 

www.yamaha-motor.se

” 

Det som 

också kan 

komma att fördröja 

förändringen är 

människorna. Det 

är samma människor 

som förut. 

LEDAREN 

Vi har vunnit mark 

Frågan om att permanent avsätta mark för naturvård 

har alltid varit brännande för familjeskogsbruket. 

Även de skogsägare som tycker att stora 

skogsarealer ska lämnas för fri utveckling tycker inte 

alltid att det är just deras mark ska avsättas. Det handlar 

om att själv få bestämma över den mark man äger, 

och som man kanske har ärvt och som varit i släkten i 

generationer. Eller som man köpt, delvis för känslan att 

få vårda sin egen plätt på jorden. 

FRÅGORNA OM MARKAVSÄTTNING har 

vi levt med länge, men det politiska landskapet har 

förändrats rejält det sista året. Och det som hänt är 

positivt. Vi har fått Komet, ett program för ökad 

frivillighet i avsättningarna. Och vi har fått kraftigt 

höjda ersättningar vid permanenta intrång. 

Komet provas i fem områden. Det är för tidigt att 

säga hur det kommer att gå, men redan nu är det klart 

att intresset och engagemanget från markägarna är 

stort, och det var något som myndigheterna ifrågasatte 

inför starten. 

Höjda ersättningar får alla som får intrångsersättning. 

Det får ett antal följdverkningar. Naturvårdarna 

tycker bland annat att reservat blir dyrt. Man vill bara 

lösa in den mest värdefulla marken. Det som inte har 

riktigt lika höga naturvärden vill man hellre hitta 

andra lösningar för. Lösningar som kräver en dialog 

med markägaren, dvs någon form av frivillighet. Det 

tycker vi också är ett framsteg. 

I vissa län har man redan nått målen för hur 

mycket mark som ska avsättas. Trots det jobbas det 

vidare med naturvårdsavsättningar. När jag frågar 

företrädare för Naturvårdsverket får jag till svar att 

det är rimligt att om familjeskogsmark trots uppfyllt 

mål är aktuellt för mer skydd så ska det vara frivilligt. 

Ungefär som Komet alltså. 

JAG TYCKER man kan säga att vi vunnit mark! 

Det tråkiga, om man ska se saken mera ideologiskt, 

är att naturvårdsavtalen inte hängde med. Vi 

har fått bra former för avtal, med årliga utbetalningar 

och varierande löptid, och även för avtalen höjdes 

ersättningsnivån. Men den höjning av ersättningen 

för reservat på i praktiken närmare 35 procent som 

kom i augusti gör att avtalen trots den tidigare höjningen 

inte hängt med. Det medför att många väljer 

reservat i alla fall. Det är skogsägarens eget val, och 

pengar betyder rätt mycket för de flesta av oss. 

Det som också kan komma att fördröja förändringen 

är människorna. Det är samma människor som 

förut. Som har inarbetade vanor och rutiner. Och 

relationer. Sånt ändrar man inte över en natt. Men 

med lite tålamod och rätt inställning så går det! 

Linda Hedlund, vd, LRF Skogsägarna 


Med samlad kraft 

KAMPANJ 

Kampanjen Kraftsamling Skog inleddes i Sunne år 2007. I oktober var det dags att packa 

ihop kappsäcken. 

– Det har varit en fantastisk tid, summerar projektledaren Marianne Eriksson. 

Text: Pierre Kjellin Foto: Rolf Segerstedt 

Tillsammans med bortåt 200 eldsjälar från LRF och 

skogsägarföreningarna summerade hon fyra års kraftsamlande 

på konferensgården Aronsborg i Bålsta, väster 

om Stockholm. 

En rad mål har satts upp för kraftsamlingsåren, både 

för deltagarantal och åtgärder i skogen. 

– Nu har vi har under hösten packat kappsäcken för 

framtiden med alla goda erfarenheter från Kraftsamling 

Skog. Vi vill nu integrera det här aktiva sättet att jobba i 

den rådgivning och det arbete som skogsägareföreningarnas 

personal utför till vardags, säger Marianne Eriksson. 

NÄR DET GÄLLER antalet studiecirklar har man dock 

en bit kvar, säger Marianne Eriksson och tillägger att 

det blir fler studiecirklar under våren. 

När det gäller tillväxten i medlemmarnas skog ser 

det också ljust ut. Efterfrågan på förädlade plantor 

har ökat rejält under projekttiden. 

Och det var just skogens tillväxtpotential 

som var fröet till det som senare skulle 

bli Kraftsamling Skog, påminner Mellanskogs 

informationschef Per Bengtsson: 

– DET BÖRJADE MED att skogsägardelegationen 

2004 beställde en 

undersökning om tillväxtmöjligheterna 

i privatskogsbruket. Sedan började 

man fundera på hur man skulle få ut 

resultaten och slutsatserna till medlemmarna. 

Ur detta föddes Kraftsamling 

Kraftsamling Skog 

Gemensam utbildningskampanj mellan LRF och 

de fyra skogsägarföreningarna Norra Skogsägarna, 

Norrskog, Mellanskog och Södra. 

Projekttid: 2007–2010 

Finansiering: LRF har satsat 18 miljoner kronor, 13 

miljoner kommer från landsbygdsprogrammet. 

Dessutom uppskattas skogsägarföreningarnas insats 

till 15–20 miljoner per år. Totalt har cirka 100 miljoner 

kronor satsats på kampanjen. 

Deltagare: Målet var minst 50 000 av landets 

350 000 enskilda skogsägare. 

Resultatet blev 72 000 deltagare. 

Av de 72 000 har 50 000 varit med på en 

endagarsaktivitet, 12 000 har fått personlig rådgivning, 

8 000 har deltagit i studiecirklar och 2 500 

på andra kurser. 

Drygt var tionde deltagare var under 35 år, tre av tio 

var över 65 år och 18 procent var kvinnor. 

25 % av deltagarna har mer än 100 ha skog 

18 % har mindre än 25 ha skog 

26 % av deltagarna är inte registrerade skogsägare 

58 % av deltagarna är LRF-medlemmar 

Källa: LRF Skogsägarna 

Nöjd deltagare fick bekräftelse och ny 

Nya kunskaper och bekräftelser på att det man gjort 

i skogen är rätt. Så summerar skogsägaren och demonstrationsgårdsinnehavaren 

Svarte Swartling sina 

erfarenheter som deltagare i Kraftsamling Skog. 

Svarte Swartling äger och driver 

sedan många år de 620 hektaren 

produktiv skogsmark på 

gården Västra Norrfors väster 

om Umeå. 2007 blev Swartes 

fastighet utvald som en av 140 

demonstrationsgårdar i Kraftsamling 

Skog-projektet. 

Varför ville du medverka 

– Jag har alltid varit väldigt 

intresserad av skogsvård och 

skogsskötsel, sedan har jag 

Text: Pierre Kjellin Foto: Rolf Segerstedt 

gjort en del skogsskötselåtgärder 

på min fastighet som andra 

har tyckt varit intressant; hyggesbränningar 

till exempel, och 

jag har provat lite olika utländska 

trädslag, något som fått 

skogsägarföreningen intresserad 

av vad jag håller på med. 

Hur har du hunnit med allting, 

har projektet tagit 

mycket tid 

– Jo, det har gått åt fantastiskt 

mycket tid. Man har blivit insyltad 

i så många olika projekt. 

Min medverkan i Kraftsamling 

Skog har gett smittoeffekter, 

säger Svarte, som utöver uppdraget 

som gårdsvärd bland annat 

även lett studiecirklar, varit 

handledare i sitt eget SBOområde 

och gått med i ett annat 

projekt som heter ”Bioenergigårdar 

i norr”. 

Vad har Kraftsamling Skog 

inneburit för ditt skogsbruk 

– Det har dels inneburit att 

jag har fått bekräftelse på att det 

jag tidigare gjort i min skog har 

varit rätt – att bruka skogen aktivt 

och höja tillväxten. Och det 

är inget hokuspokus, det handlar 

egentligen om att följa reglerna 

i grundboken, skogsbrukets 

ABC. Det handlar inte om 

någon ny strategi utan om att 

man behöver röja i skogen – att 

man behöver ”göra”, helt enkelt. 

Har du varit med om någon 

aha-upplevelse under Kraftsamlingstiden 

– En sak som påverkat min 

uppfattning radikalt är inställningen 

till främmande trädslag. 

Jag har tidigare avfärdat contortan 

som ett fult och dåligt 

trädslag. Jag har kategoriskt 

6 

VI SKOGSÄGARE 6/2010

i bagaget 

Nu går hon 

från samling 

till handling 

En ännu tajtare samverkan mellan LRF och 

skogsägarföreningarna och ett starkare fokus 

på företagande. Så vill Kraftsamling Skogs projektledare 

Marianne Eriksson att skogsägarrörelsen 

går från kraftsamling till krafthandling. 

Text: & foto: Pierre Kjellin 

kunskap 

sagt nej till contortan. Men om 

jag är med i en kampanj där 

man säger att det är viktigt med 

produktion, att vi producerar 

mer virke på vissa ytor för att 

kunna avsätta andra för naturvårdsändamål, 

då måste vi 

bruka skogen ännu effektivare 

på de produktionsytor som 

finns kvar. Och då kan man 

inte bortse från ett trädslag som 

contortan, säger Svarte och berättar 

att han själv föryngrat i 

skogen med sådd contorta. 

– Jag har fått väldigt bra tillslag 

på groningen på de hyggena, 

men det är förstås långt 

kvar innan jag kan se resultatet. 

VI SKOGSÄGARE 6/2010 

Gänget som 

rott Kraftsamling 

Skog i land 

packar ihop. Från 

vänster Kristin 

Gustavsson, Mats 

Lundberg, Maria 

Boström, Mårten 

Karlow och 

Yngve Norgren 

som jobbat 

tillsammans med 

Marianne Eriksson 

de fyra åren. 

Skogsägaren Svarte Swartling har både 

lärt sig och lärt ut under Kraftsamlingsåren. 

– Jag ser det som viktigt 

nu att jobba vidare för att 

få den praktiska samverkan 

mellan LRF och 

skogsägarföreningarna 

att fungera. Jag känner 

båda världarna, och jag 

ser stora fördelar om vi 

kunde kugga i tajtare i 

varandra, nyttja varandras 

kompetenser. Ett plus ett 

kan verkligen bli tre. 

Krafthandling – med 

företagande i fokus 

Kampanjen Kraftsamling Skog 

har nått ut till många skogsägare, 

men i första hand till de 

mest aktiva och intresserade. 

Men nu är man redan i gång 

med kampanjen ”Krafthandling 

Skog” som riktar sig till 

bl a framtidens skogsägare, 

det vill säga nya och blivande 

skogsägare. 

Krafthandlingen har ett företagarperspektiv. 

Några av målen 

som satts upp för kampanjen är: 

8 200 deltagare i olika utbildningsaktiviteter, 

1 500 av deltagarna ska ha 

upprättat en handlingsplan för 

sitt skogsföretag. 

Läs mer om 

Marianne Eriksson sid 8 

– TÄNK BARA på LRF:s 

företagarcoacher, som har 

permanentats nu i den nya 

organisationen. De utgör 

ju en viktig funktion som 

kan vara till stor hjälp 

även för skogsägarna. 

Ett starkare fokus på 

företagande är redan något 

man börjat jobba med, berättar 

Marianne: 

– När vi skissar på framtiden, 

utifrån erfarenheterna 

från Kraftsamling 

Skog, då har vi mer av företagandeperspektiv 

på de 

kommande utbildningarna. 

Vi lägger mycket fokus 

på att lära sig använda 

skogsbruksplanen. 

Den personliga rådgivningen 

till skogsägarmedlemmarna 

ska också bli 

mera avancerad, och även 

kunna leda till att skogsägaren 

kan jobba fram en 

handlingsplan för sitt företagande, 

menar Marianne: 

TROTS ATT projektet 

Kraftsamling Skog är slut 

så har Marianne fullt upp 

med skogsägarfrågor 

även framöver: 

– Till en början har jag 

jobb med eftervård av 

Kraftsamling Skog-projektet, 

att följa upp en rad 

olika saker som projektet 

jobbat med. 

Sedan har vi ett nytt 

landsbygdsprogram-projekt 

som 

jag ska se till att vi 

får fart på. 

≤P≥

PROFILENSkogens kraftfulla 

betonar det mänskliga 

Jag jobbar inte med skog, jag jobbar med människor! 

Så sammanfattar Marianne Eriksson sitt arbete på LRF 

Skogsägarna. 

Vi Skogsägare träffade Kraftsamling Skogs general 

hemma i Ås utanför Östersund – precis hemkommen 

från en hejdundrade avslutning av projektet. 

Text & foto: Pierre Kjellin 

Marianne Eriksson är utbildad 

jägmästare och är numera en 

del av skogsägarrörelsens ”utvecklingsavdelning”. 

De senaste 

fyra åren har Marianne 

lett vad hon själv kallar ”millenniets 

största skogliga studiekampanj” 

– Kraftsamling 

Skog: 

– Jag har varit med om millenniets 

hittills största skogliga 

studiekampanj och engagemanget 

hos förtrondevalda hos 

både LRF och skogsägareföreningarna 

har varit fantasiskt. 

Det har varit en fröjd att uppleva 

detta, säger Marianne. 

NÄR VI SKOGSÄGARE träffar 

Marianne har hon knappt 

hunnit pusta ut efter Kraftsamling 

Skogs avslutningsfestligheter 

dagen innan: 

– Jag har fortfarande huvudet 

fullt av Kraftsamling Skog. 

Den här känslan, när de människor 

som gjort jobbet, de 

människor som har riggat och 

raggat och fixat och donat – att 

de får samlas och fira att de 

gjort något bra, få inspiration, 

träffa varandra och känna feststämning. 

Det är en mäktig 

känsla. Att få träffa alla dessa 

eldsjälar, det ger energi. 

Lugna stunder hemma är guld värt 

för Marianne, som reser en hel del 

och träffar mycket folk i jobbet. 

MED MÅNGA ÅR inom LRF 

och nu LRF Skogsägarna är 

Marianne en föreningsmänniska, 

men man torde lika gär- 

” 

Jag har varit 

med om millenniets 

hittills största 

skogliga studiekampanj. 

na kunna sätta epitetet ”coach” 

eller ”inspiratör” på hennes visitkort. 

Marianne har tidigare jobbat 

på Skogsstyrelsen och på skogsbruksskola. 

Åren som lärare på 

naturbruksgymnasiet Skedom 

utanför Sollefteå gav henne 

nyttiga erfarenheter när det gäller 

tillämpad pedagogik, något 

hon sedan haft nytta av i alla 

lägen. 

– NÄR MAN SKA lära andra 

det som man själv behärskar, 

då tvingas man sortera, och 

prioritera, och strukturera, och 

motivera. Det är nyttigt. Under 

mina år som lärare grundlades 

min pedagogiska grundsyn. 

Det spelar ingen roll hur mycket 

fakta som lämnar sändarens 

mun, det enda som räknas är 

hur mycket som blir kvar i 

mottagarens huvud och händer. 

Och skogen är den bästa 

lärosal som finns. 

MARIANNES TIO kommande 

år på dåvarande Skogsvårdsstyrelsen 

handlade också 

mycket om lärande, dels i jobbet 

som ”ambulerande kursledare”, 

men även för henne 

själv: 

– Det var oerhört lärorika år. 

Det är ju så många skogsmänniskor 

jag har träffat på alla 

LÄRAKTIG LÄRARE. I sitt 

arbete har Marianne hållit i 

åtskilliga kurser. ”Men jag har 

också lärt mig oerhört mycket 

från alla kursdeltagare”, påpekar 

hon. 

kurser och andra aktiviteter. 

Även om jag formellt var kursledare 

så lärde jag mig mycket 

av alla kursdeltagare. Det lokala 

skogskunnandet och erfarenheterna 

kan man aldrig läsa 

sig till, det måste förvärvas. Det 

är nog de år som har format mig 

som yrkesmänniska mest. 

– De åren var som en enda 

lång utbildning för mig också, 

skulle man kunna säga. 

– En annan positiv grej från 

den här tiden var att få uppleva 

all den kraft och engagemang 

som fanns ute i byarna. I byg- 

8 


general 

degården luktade det nykokt 

kaffe och vid bysågen fanns 

alltid någon frivillig sågare som 

gjorde apteringskursen till ett 

spännande äventyr. 

MED DETTA I bagaget var 

valet lätt när Marianne på 

90-talet erbjöds tjänsten som 

regionchef på LRF Jämtland. 

– Jag valde att få jobba nära 

landsbygdens entreprenörer, 

dom som fixar det mesta och 

inte ger upp i första taget. 

Åren på LRF var intensiva 

och lärorika. 

– Ja vilken diversehandel det 

var. Jag lärde mig om kooperation, 

om medias makt, om lobbying, 

om företagande och en 

massa annat som inte fanns på 

jägmästarschemat. Förut bestod 

mitt yrkesliv av skogsbruk och 

en däromkring kretsande omvärld. 

Nu blev skogen istället 

en bland alla pusselbitar som 

tillvaron är uppbyggd av. 

Marianne har sina rötter i 

byn Bingsta utanför Svenstavik 

i södra Jämtland men är uppvuxen 

i Östersund: 

– Mina föräldrar tillhörde 

den generation som tömde 

landsbygden och flyttade till 

stan. Deras hjärtan fanns dock 

kvar i Bingsta och det smittade. 

DET BLEV SKOGEN när 

Marianne skulle välja utbildning 

efter gymnasiet. 

– Som tjej i Jämtland på 

70-talet började man antingen 

på strumpfabriken Vinetta, eller 

så läste man vidare. Och strumpor 

var jag inte så intresserad 

av. Jag ville läsa någonting som 

Fortsättning sid 10 

” 

Som tjej 

började man 

antingen på 

strumpfabriken, 

som hette Vinetta 

på den tiden, eller 

så läste man vidare. 

Och jobba på 

strumpfabriken var 

inte jag så intresserad 

av. 


Nordea Bank AB (publ) 

Välj en specialist 

med fötterna på 

jorden! 

 

 

 

 

 

 

nordea.se/jord&skog 

Gör det möjligt 

Fortsättning: 

Den kraftfulla 

generalen... 

ledde till något konkret och 

jordnära och då var det jord, 

skog och trädgård som var 

alternativen. Trädgård känns 

för oss jämtar lite främmande 

och jordbruk hade jag inte i 

blodet. Men både pappa och 

andra släktingar jobbade i 

skogen så det kändes hemtamt. 

– OCH PÅ den vägen är det. 

Men ett tag sneglade Marianne 

på en helt annan yrkesbana: 

– Journalist funderade jag 

allvarligt på att utbilda mig 

till. Jag tycker om det här att 

nå ut med ett budskap, påverka 

attityder och sprida 

kunskap. 

Det är också något Marianne 

får utlopp för i sitt arbete 

i LRF och skogsägarrörelsen: 

– Att jobba i en medlemsorganisation 

innebär att man får 

vara partisk, ta ställning. Det 

passar mig väldigt bra. 

Marianne Eriksson 

Bor: hus i byn Ås, 1 mil norr 

om Östersund. 

Familj: maken Alf som jobbar 

på Skogsstyrelsen, två döttrar 

och en son – 20, 25 och 28 

år gamla. 

Jobbar: varit projektledare 

för Kraftsamling Skog, ska nu 

förankra projektet i skogsägarföreningarnas 

löpande 

arbete. Jobbade dessförinnan 

som regionchef i tio år för 

LRF Jämtland. Tidigare jobbat 

på bland annat Skogsstyrelsen 

i Sollefteå och Jämtland 

med rådgivning, som lärare 

på skogsutbildningen på Skedoms 

naturbruksgymnasium 

utanför Sollefteå. 

-En ny kollektion av komfortabla 

& slitstarka skogskläder från OREGON® 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Timmerklingor 

Kampanj! 

Svensktillverkade ”Nässjöklingor” 

Kolstål, hårdmetall, stellite. Steg- eller Frosttand 

Centrumhål 50, pinnhål 17 mm, k/k 16,5 mm 

SVENSKA BLOUNT AB 

Tel. 0340 645480 

Fax. 0340 645481 

E-post: info@svenskablount.se 

Rekomenderade 

försäljningspriser 

inklusive moms* 

Jacka 890 Kr 

Midjebyxa 1490 Kr 

Hängslebyxa 1590 Kr 

* Varje återförsäljare bestämmer själv det 

exakta försäljningspriset. 

www.oregonchain.se 

BLOUNT EUROPE SA/NV - ALL RIGHTS RESERVED - 2010 - PRINTED IN EU - 3154/10 

Prisexempel 

Kolstål 1000 mm, 60 tänder, färdigbehandlad 

2990:- exkl. moms. 

Stellite 1000 mm, 52 tänder, stegtand 

4500:- exkl. moms. 

Pris för övriga typer/dimensioner 

Kampanjen gäller t.o.m. jan. 2011 

Falun Samuelsdalsvägen 4. tel. 023-77 78 00 

fax. 023-63316 (Bredvid Falu Djursjukhus) 

Butiken öppen mån-fre 7-16.30 

10 


PRISKAMPANJ! 

 

 

 

 

 

 

 

12.900:- 

KAMPANJ FLISHUGG 

 

 

 

 

 

119.900:-

MARKFÖRVALTNING 

Erstaviks gård är 

granne med city 

Motorvägen mellan Stockholm och Saltsjöbaden skär genom Erstaviks skogar. Två av de viktigaste arrendeinkomsterna 

utgörs av radio- och telekommunikationsmasterna i bakgrunden. 

Markupplåtelser är största inkomstkällan 

Hur förvaltar man en 

skogsfastighet som ligger 

omringad av storstan och 

har två miljoner besökare 

om året 

Text & foto: PIERRE KJELLIN 

Med en fastighet som utgör 

ett av huvudstadens närmaste 

friluftsområden kan det vara på sin 

plats med skyltar som informerar 

om markägaren och om allemansrätten. 

Se kontinuerligt över dina arrendeavtal 

och samverka med 

friluftslivet, lyder receptet på 

fideikommisset Erstaviks gård 

i Stockholm. 

MED SINA 1 400 hektar produktiv 

skog och 150 hektar 

brukad mark och beten ligger 

fastigheten Erstavik i dag inringad 

av vägar, järnvägar och 

bostadsområden en dryg mil 

öster om Stockholms city. 

På Erstaviks marker bedrivs 

ett rationellt skogsbruk, frekvent 

jakt och odling av hösilage 

på de öppna markerna. Och 

detta utan uppslitande protester 

från allmänheten. 

12 

Hur är det möjligt 

– Vi tar lite mer hänsyn än 

– Det är väldigt lite protester mot vårt skogsbruk, berättar Carl af Petersens 

som basar över förvaltningen av Erstavik. 

vad lagen kräver i vårt skogsbruk, 

därför att vi har valt att 

göra så. Sedan är vi lite hjälpta 

av att det oftast är små skiften 

på våra marker. Hyggena är sällan 

större än 1-1,5 hektar, säger 

Carl af Peterens som är ansvarig 

för förvaltningen av Erstavik. 

SKOGEN PÅ Erstaviks marker 

är delvis av skärgårdsnära 

karaktär med en hel del impedimentmark 

insprängd. Andelen 

äldre skog är hög. Men ändå 

är det inte skogsbruket som 

är den största och viktigaste: 

– I dag är det olika former av 

markupplåtelser som är den 

största nettobidragsgivaren. Vi 

har i dag runt 70-talet sådana. 

Det är också det ben i vår verksamhet 

som har potential att 

växa, och då handlar det dels 

om att omförhandla gamla avtal 

och även teckna nya markupplåtelser, 

upplåta ny mark. 

Vi får förfrågningar hela tiden. 

DEN HUVUDSAKLIGA inriktningen 

för markförvaltningen 

på Erstavik är att fortsätta 

att bruka skogen som i 

dag, och att inte sälja av någon 

mark från egendomen: 

– Samtidigt finns det ett antal 

områden som ligger utmed vägar, 

där vi ser att man till exempel 

kan upplåta mark för 

etablering av lättare industrier. 

Skogsbruket är det näst största 

inkomstbenet. Uthyrningen 

av bostäder och jordbruket ger 

bara ett netto på marginalen 


VI SKOGSÄGARE 6/10

SYNK KOMMUNIKATION 

Lättare att köpa skog 

med Landshypotek 

Världen har skådat en del mindre säkra placeringar på senare tid. Skogsinvesteringar 

tillhör dock inte dessa. Värdet på skogsmark ökar stadigt och inget 

pekar på att denna utveckling skulle rubbas. Finansierar du med Landshypotek 

kan du känna dig extra trygg. Då får du en partner som specialiserat sig på 

skogsfinansiering i 175 år. Du får tillgång till Sveriges kanske bästa värderare 

och till kreditgivare som kan den lokala skogsmarknaden som sin egen ficka. 

Och apropå egen – Landshypotek är ditt låneinstitut, bokstavligt. Du och våra 

övriga ca 50 000 låntagare/ägare delar på överskottet. 

Läs mer på www.landshypotek.se eller ring 0771-44 00 20 om du vill ha 

en personlig kontakt. 

Jordnära finansieringar

MARKFÖRVALTNING 

Fortsättning: 

Erstavik är 

granne… 

men har ändå en viktig funktion 

genom att bibehålla hela 

fastighetens karaktär; hålla 

markerna öppna och ge inkomster 

för underhåll av alla byggnaderna. 

Carl af Petersens. 

Erstaviks gård 

Inkomster: skogsbruk, 

hösilageproduktion, arrenden 

och nyttjanderättsavtal, 

uthyrning av ett 25-tal 

bostäder samt en extern 

hyresfastighet i Stockholm. 

Anställda: Två anställda i 

jordbruket och en anställd i 

skogsbruket per år. 

TROTS DET intensiva friluftslivet 

möter de väldigt sällan 

protester mot skogsbruket. 

– Senast vi gjorde en avverkning 

intill ett bostadsområde så 

var det flera grannar som blev 

arg, men vi löste faktiskt det 

väldigt smidigt. Efter att ha varit 

där och tittat och förklarat 

hur vi skulle hugga, vilka träd 

vi skulle lämna och det ekonomiska 

värdet på träden vi tänkte 

avverka, så kom vi överens. 

De ersatte oss för virkesvärdet 

på den trädridå som vi lämnade 

framför deras hus. 

MAN HAR också ett lite speciellt 

nyttjanderättsavtal med 

kommunen (Nacka): 

– Avtalet ger kommunen rätt 

att lägga stigar, cykelvägar, friluftsbad, 

sätta upp skyltar och 

liknande saker. 

Ett av få kvarvarande 

fideikommiss 

Erstavik är sedan 1763 ett 

fideikommiss inom familjen 

Petersens, där Carl af 

Petersens far är nuvarande 

innehavare. Egendomsformen 

är en sorts begränsad 

äganderätt där innehavaren 

har rätten till eventuell 

avkastning men inte får sälja 

fideikommissegendom. Lagen 

om avveckling av fideikommiss 

ger regeringen rätt att besluta 

att ett fieikommiss inte ska 

avvecklas om det ligger i det 

allmännas intresse. 

I avtalet ingår också en ersättning 

från kommunen för de 

merkostnader som det höga besökstrycket 

väntas medföra; det 

är allt från slitage och nedskräpning 

till merarbete: 

– Det kan handla om till exempel 

att åka och stänga grindar 

som folk lämnat öppna eller 

planeringsmöten med arrangörer 

av friluftsaktiviteter. 

– Om exempelvis orienteringsklubben 

ska ha aktiviteter 

vill vi alltid i förväg granska 

kartorna, se så att kontrollerna 

är bra lagda, inte ligger för 

nära hus eller så att deltagarna 

blir frestade att gena över tomtert. 

De som vistas i Erstaviks 

skogar är oftast friluftsintresserade 

och kunniga. Men det 

finns även de som inte har så 

stor vana vid naturen, till exempel 

mountain bike-åkare, menar 

Carl. Han skulle gärna se 

att fanns möjligheter att i vissa 

fall inskränka allemansrätten: 

– I VISSA OMRÅDEN, som 

exempelvis Erstavik, som är 

väldigt välbesökta skulle det 

kanske behövas en modell för 

att kunna inskränka allemansrätten 

utan att använda reservatsredskapet. 

Inte bara ur ett 

markägarperspektiv utan 

minst lika mycket ur brukarens 

perspektiv. 

– Det kan vara cyklister som 

kör fort och skrämmer de gående, 

hundägare som inte kopplar 

sina hundar och skrämmer 

slag på andra besökare. 

Då skulle möjligheten att till 

exempel förbjuda cykling på 

vissa vägar eller ha permanent 

kopplingstvång för hundar i 

vissa områden vara användbara 

redskap, tror Carl. 

Skogslikvidkonto 

– en bra början 

Alla är vi små i början. Människor och företag. Träd. 

Små – men med en vilja och kraft att nå högre. Du vet 

nog säkert vad vi pratar om. Med skogens växtkraft 

skapas dina intäkter. Med ett Skogslikvidkonto i 

Handelsbanken, får de en bra plats att växa sig ännu 

större på. Du kan dessutom använda Skogslikvidkontot 

som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. 

Så ge dina pengar möjlighet att 

expandera på ett effektivt sätt. Ge dem en bra början. 

Läs mer på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. 

14 

VI SKOGSÄGARE 6/10

Copyright © 2010 Jonsered. All rights reserved. 

PRODUKTER MED PERSONLIGHET 

www.jonsered.se

Kunskapstörst i 

UTBILDNING 

Med nästan dubbelt så många sökande som 

platser är den en av Linnéuniversitetet i Växjös 

tio mest sökta utbildningar. Kursen Hållbart 

familjeskogsbruk är privatskogsbrukets egen 

universitetsutbildning. 


Regnet strilar och kvicksilvret är nära nollan när studenterna från Hållbart familjeskogsbruks grundkurs står i en av gallringsytorna på 

När Hållbart familjeskogsbruk 

startade för snart tio år sedan 

fanns det ingen riktigt bred 

kurs i skogsbruk för nybörjare. 

Och man är fortfarande ensamma 

om konceptet, säger 

Nina Albrecht på Linnéuniversitetet. 

” 

Många har 

skog som de 

ärvt eller planerar 

att ta över. Många 

vet inte riktigt hur 

de ska sköta skogen 

och vill lära sig. 

MAN BÖRJADE 2001 med 

130-talet kursplatser. I dag har 

Hållbart familjeskogsbruk 

plats för knappt 250 studenter 

om året. Till det kommer ett 

80-tal programstudenter som 

läser samma kurs och ett hundratal 

studenter på fortsättnings- 

och fördjupningsnivå. 

– Det visade sig vara ett väldigt 

bra koncept, säger Nina 

Albrecht. 

En majoritet av kursdeltagarna 

är skogsägare. 

– Och många har skog som 

de ärvt eller planerar att ta över. 

Många vet inte riktigt hur de 

ska sköta skogen och vill lära 

sig att antingen själva förvalta 

den eller förbättra sin beställarkompetens 

– grundläggande 

kunskaper som man behöver 

när man ska beställa skogsskötseltjänster. 

UNDERVISNINGEN SKER 

på distans. Studenterna loggar 

in på en lärplattform på webben 

där de hittar kursmaterial, 

filmade föreläsningar och dokumentation 

från exkursionerna. 

Dessutom anordnas ett antal 

träffar då föreläsningar 

varvas med övningar i fält och 

studiebesök. 

Hållbart familjeskogsbruk är 

egentligen tre kurser: 

1. Grundkurs: uppdelad i tio 

delkurser – bland annat skogsuppskattning, 

skogsskötsel, 

skogsproduktion, skogsförsälj- 

FAKTA Hållbart 

familjeskogsbruk 

Drygt 200 kursplatser 

Studieform: distans 

Studietakt: halv- eller 

kvartsfart 

Kursens omfattning (inkl. 

fortsättnings- och fördjupningsdelen): 

90 p 

Allmän behörighet: (inga 

tidigare kunskaper i skogsbruk 

krävs). 

16 

VI SKOGSÄGARE 6/10

vått och torrt 

FAKTA Skogsutbildningar 

Asa försökspark norr om Växjö. 

ning, skogsnäringens marknader 

och logistik, skogsekologi 

och naturhänsyn. 

2. Fortsättningskurs: fördjupningar 

i skogsskötsel, planering, 

marknad och ekonomi. 

3. Fördjupningskurs: inriktad 

på lövskog. Går igenom de vanligaste 

skötselprinciperna för de 

svenska lövträden med avseende 

på virkesproduktion, naturvård 

och rekreation. I examensarbetet 

analyseras en skogsfastighet 

utifrån dess möjligheter till lövvirkesproduktion. 

Kursen kan också fungera 

som inkörsport till fortsatta 

studier i skog och trä på Linnéuniversitetet. 

Man kan tillgodoräkna 

sig poängen från Hållbart 

familjeskogsbruk på 

Skog- och träprogrammet, som 

är en två- alternativt treårig 

högskoleutbildning. 

Några av Hållbart familjeskogsbruks 

kurser går också att 

ta med sig i det treåriga ingenjörsprogrammet 

Skog- och träteknik. 

Lantbruksuniversitetet 

Jägmästarutbildningen: 300 p, särskild behörighet i 4 ämnen. 

Skogsmästarutbildningen: 180 p, särskild behörighet i 3 ämnen. 

Läs mer på: www.slu.se /sv/utbildning/grundniva. 

Skogligt basår: 1-årig grundutbildning på Jälla naturbruksgymnasium 

i Uppsala, där godkänt på hela utbildningen ger behörighet 

och garanterad plats på skogsmästarutbildningen. 

Linnéuniversitetet, Växjö 

Skog och träteknik; högskoleingenjör, 180 p, särskild be hörighet i 

3 ämnen. 

Skogs- och träprogrammet: 180 p, (ges bara på halvfart distans), 

grundläggande behörighet. 

Övriga utbildningar 

Produktionsledare inom snickeri, möbel och inredning; 1-årig 

KY-utbildning, Jönköpings tekniska högskola (ges i Nässjö) 

Avancerad processoperatör i skogsindustrin; 120 p, särskild 

behörighet i 3 ämnen, Mittuniversitetet, Sundsvall. 

Gymnasieutbildningar i skogsbruk 

Skogsbruksutbildningar ges på totalt 21 av landets naturbruksgymnasier 

från Kalix i norr till Klippan i söder, varav tre har 

riksintag: 

Helgesbogymnasiet, Ålem utanför Oskarshamn; Ingelstadgymnasiet, 

Växjö; Ryssbygymnasiet, Ljungby. 

Nästa sida: Cecilia var med från början 


UTBILDNING 

Hon öppnade dörren till universitetsvärlden 

Det som började med en halvfartskurs 

för självverksamma, har i dag blivit ett helt 

kurspaket. Som med vidare studier kan ge 

en kandidatexamen. 

Cecilia Malmqvist var med och drog 

igång kursen Hållbart familjeskogsbruk 

för tio år sedan. 


Starten av hållbart familjeskogsbruk 

var egentligen en 

spegling av den satsning på trä 

och träförädling – från träd till 

färdig produkt – som Växjö 

universitet inledde 

” 

då, förklarar Cecilia, 

som är utbildad 

jägmästare och en 

av de ansvariga för 

kurspaketet Hållbart 

familjeskogsbruk. 

– MAN SÅG ATT det behövdes 

en annan typ av utbildning 

för dem som man inte fångade 

in genom andra aktiviteter som 

anordnas. Och SLU har aldrig 

riktat sig till privatskogsägarna. 

Hur kan det komma sig 

– De jobbar med professionsutbildningarna, 

de jobbar ett 

Det finns ju 

så mycket i 

gruppen att hämta. 

I processen som 

föregick kursen 

har LRF hela tiden 

funnits med genom 

den referensgrupp 

som man sitter med 

i. 

steg högre upp 

på utbildningsstegen. 

Sedan 

är det väl inte 

riktigt lika fint 

att hålla på 

med privatskogsbruket. Men 

när man befinner sig i 

Växjötrakten är det ju så påtagligt 

att skogsbruket i hög grad 

bedrivs genom familjeskogsbruk. 

KURSDELTA- 

GARNA i Hållbart 

familjeskogsbruk 

speglar i dag 

skogsägarkollektivet 

ganska bra, 

tycker Cecilia: 

– Vi har pendlat mellan 40 

och 50 procent kvinnor på våra 

kurser, och det motsvarar ganska 

bra hur verkligheten ser ut: 

ungefär 40 procent av landets 

skogsägare är kvinnor. 

– Det är väldigt stor spännvidd 

i ålder och erfarenhet. 

Många är också helt nyblivna 

skogsägare där varenda begrepp 

är helt nytt för dem, och 

en del har hållit på med skog i 

20–30 år. 

Är det inte svårt 

att hålla ihop en 

sådan studiegrupp 

– Jo, men det är 

samtidigt det som 

är så otroligt bra. 

Det finns ju så 

mycket i gruppen 

att hämta. Om man 

får till den här dynamiken 

i gruppen 

kan vi lärare i princip 

stå bredvid och 

stötta och pusha, medan de utbyter 

erfarenheter, lär varandra 

och tillför varandra nya perspektiv. 

Och de får nya kontakter, 

breddar sitt nätverk. 

– Jag tror att man kan se saker 

på ett nytt sätt, och allt kan 

man ju sällan. Och i vissa fall 

tror jag det kan handla om att 

man kan kalibrera in sina kunskaper 

mot nya fakta och 

forskningsrön som tillkommit 

sedan man själv satt i skolbänken. 

Lovisa: ”Jag vill vara med och ta alla beslut” 

25-åriga Lovisa Ronnfors och hennes sambo 

blev skogsägare för två år sedan. Nu går hon 

kursen i Hållbart familjeskogsbruk för att lära 

sig sköta skogen. Vi Skogsägare träffade henne 

under en skogsskötselövning i Asa försökspark. 


2008 köpte Lovisa Ronnfors 

och hennes sambo en mindre 

släktgård med ca 23 hektar 

skog i hennes hemtrakter utanför 

Eksjö i Småland. 

Gården dela- 

” 

des mellan flera 

släktingar. Men 

när en av ägarna, 

en faster till Lovisa, 

dog häromåret bestämde 

sig Lovisa och hennes sambo 

för att köpa ut gården eftersom 

inga av de andra var intresserade 

av att ta över. 

18 

LOVISA, som går grundkursen 

i Hållbart familjeskogsbruk, 

valde att läsa den på 

kvartsfart. Hon har egentligen 

inte så mycket tid över för egna 

studier: Hon 

läser veterinärutbildningen 

på lantbruksuniversitetet 

i Uppsala 

på helfart, en utbildning med 

mycket schemalagd undervisning 

och praktik. Men med 

kursen i Hållbart familjeskogsbruk 

är det nästan tvärtom, säger 

Lovisa: 

– Man har inga tentor nästan, 

I somras 

lärde han 

mig att köra röjsåg. 

Skogens bästa 

kunskapskälla 

www.kunskapdirekt.se 

utan det är enbart inlämningsuppgifter 

på alla modulerna, 

och de kan du göra när du vill. 

Och träffarna är frivilliga. 

LOVISAS SAMBO sökte också 

till kursen, men kom inte in: 

– Men hans pappa har tidigare 

haft ett skogsföretag och 

min sambo har jobbat en hel del 

i skogen. Så han har redan en 

hel del kunskaper. 

– Så det är lite därför som jag 

går den här kursen. Jag vill 

också kunna vara med och 

vara delaktig och ta alla beslut 

som rör skogen, och inte bara 

sitta bredvid och inte begripa 

någonting. 

Lovisa och hennes sambo 

vill så småningom flytta tillbaka 

till Småland och ut på 

gården: 

– Det finns ett hus att bo i på 

gården, men det är uthyrt i nuläget. 

Men tanken är att vi ska 

flytta dit när jag har pluggat 

klart i Uppsala. 

Lovisa och hennes sambo är 

redan i dag aktiva skogsägare. 

– Min sambo är väldigt aktiv 

i skogen, så vi gör mycket själva 

på fastigheten. I somras 

lärde han mig att köra röjsåg. 

VI SKOGSÄGARE 6/10

UTBILDNING 

Hos bröderna 

Bergström är 

skogen skolan 

Sex studenter från arkitekt - 

utbildningen bygger för första 

gången i trä, och i full skala. 

Allt handlar inte om pengar i skogen. Det är Johan 

och Magnus Bergström levande bevis på. Deras gård 

i Östergötland har ständigt öppet hus för allt från 

studenter till dagisgrupper som vill lära känna skog 

och trä bättre. 


När Vi Skogsägare är på besök 

är sex studenter från arkitektutbildningen 

på Stockholms 

universitet i full färd med att 

snickra ihop en trädgårdspaviljong 

eller lusthus från det 

virke de varit med och hämtat 

från Johans och Magnus skog 

dagen innan. Det är en blåsig 

och lite råkall höstdag, så studenterna 

håller till i det som 

ska bli maskinhall och verkstad 

för Johans och Magnus 

två skogsmaskiner. 

– SYFTET MED det här momentet 

är att de ska få bygga i 

full skala. Det de gör här blir 

en slags miniatyr av ett byggprojekt, 

även om 

” 

det är extremt 

komprimerat. 

Från trädet som 

växer i skogen, 

behandlingen 

och sönderdelningen. 

Sedan 

till idéarbetet, det som pågår 

nu; vad ska vi göra med materialet 

– det som är arkitektens 

vanligaste arbetsuppgift – till 

att sedan gå till att bygga också 

– det som i vanliga fall andra 

än arkitekterna sköter, förklarar 

Katarina Bonnevier, arkitekt 

och lärare på arkitektutbildningen. 

DAGEN INNAN har studenterna 

varit med Johan ute i 

skogen för att hämta hem ett 

träd, kapa upp det och såga det 

20 

Det de gör 

här blir en 

slags miniatyr av 

ett byggprojekt. 

Johan och Magnus Bergström har en strid ström av studiebesök 

till sin skogsgård. 

till brädor i Johans och Magnus 

sågverk. 

När arkitektstudenterna lämnat 

Ormestorp 

står två utbytesstudenter 

på tur: 

– Nästa vecka 

kommer det två 

killar som går på 

en motsvarande 

skogssbruksskola 

i Slovenien. De ska bo hos 

oss i en vecka, berättar Johan. 

Han ska också ta emot ett 

gäng ungdomar som inte klarat 

av studierna i gymnasiets IVprogram. 

De ska bara stanna 

några timmar och kommer för 

att hämta lite inspiration och få 

inblick i skogsbruk. 

BRÖDERNA MAGNUS och 

Johan Bergström driver gården 

Ormestorp med 400 hektar, 

varav cirka 300 hektar skog, 

tillsammans. Förutom köttdjursuppfödning 

bedriver de 

entreprenadverksamhet med 

en gallringsskördare och en 

skotare. 

Och en livaktig besöksverksamhet 

för skolungdomar och 

studenter. 

DET BÖRJADE med att Johans 

fru Ethel, som jobbar som 

lärare, tog hem en skolklass 

till gården. Men Besöksverksamheten 

är inget som Johan 

och Magnus ägnar sig åt för 

pengarnas skull. Den ger inget 

netto utan tar egentligen bara 

tid från de övriga verksamheterna 

på gården. 

– Vi gör det här för vi tycker 

det är så roligt. Sedan är det väl 

på sätt och vis en investering 

för framtiden. Det gagnar ju 

oss, och hela skogsbranschen, 

om ungdomarna får intresse för 

skogen och kan få lite inblick i 

branschen, säger Johan. 


Elin – en arkitekt 

med känsla för trä 

Den västmanländska skogen var hennes 

vardagsrum under barndomen. I sitt framtida 

yrke som arkitekt hoppas Elin Persson kunna 

föra in mer trä i byggandet. Text & foto: Pierre Kjellin 

För första gången har arkitektutbildningen 

på Kungliga Tekniska 

Högskolan flyttat en del 

i utbildningen – 

eller rättare sagt 

” 

ett kursmoment 

(workshop) – ut 

till skogen. För 

Elin Persson, 

som går fjärde 

året på utbildningen 

känns 

det både naturligt 

och självklart. 

– Jag tycker det är en väldigt 

bra workshop. Det är kul att få 

vara med ute i skogen, se när 

de fäller träd, tar ut det ur skogen 

och sågar upp det. 

Men varför måste arkitekter 

kunna så mycket om trä – det 

mesta byggs ju ändå i betong 

och stål 

– Jag tycker det är viktigt att 

känna till egenskaperna hos ett 

material som man jobbar med. 

Sedan tror jag också att det är 

viktigt att komma ut och träffa 

människor som jobbar med de 

praktiska delarna i byggprocessen 

– hantverkarna och de som 

tar fram råvaran. 

Elin tror inte att byggbranschen 

någonsin kommer att 

överge betongen, men hon tycker 

det finns fördelar hos trä som 

gör det till ett 

minst lika bra 

Jag tycker 

det är viktigt 

att känna till egenskaperna 

hos ett 

material som man 

jobbar med. 

eller bättre materialval 

i 

många fall: 

– Trä är så 

mycket mera 

flexibelt om 

det går sönder. 

Man kan byta 

ut eller jobba 

om en liten del, utan att behöva 

riva hela konstruktionen och 

bygga nytt. 

Och vad kan ni arkitekter 

lära dem 

– Vet inte riktigt. Helhetsperspektivet, 

kanske. Skogen har 

också en viktig roll för arkitekten 

i egenskap av miljö runt 

husen som byggs. 

Elin växte upp i Fagersta i 

nordvästra Västmanland. Hon 

har aldrig haft skogen som arbetsplats, 

men under uppväxten 

fungerade den lite som hennes 

vardagsrum. 

– När jag växte upp hade jag 

alltid nära till skogen, och det 

var alltid i skogen jag var när 

jag lekte. 

Arkitektstudenten Elin Persson visar skissen till det som ska bli 

ett lusthus i trä. 


21

UTBILDNING 

Hos bröderna 

Bergström är 

skogen skolan 

Sex studenter från arkitekt - 

utbildningen bygger för första 

gången i trä, och i full skala. 

Allt handlar inte om pengar i skogen. Det är Johan 

och Magnus Bergström levande bevis på. Deras gård 

i Östergötland har ständigt öppet hus för allt från 

studenter till dagisgrupper som vill lära känna skog 

och trä bättre. 


När Vi Skogsägare är på besök 

är sex studenter från arkitektutbildningen 

på Stockholms 

universitet i full färd med att 

snickra ihop en trädgårdspaviljong 

eller lusthus från det 

virke de varit med och hämtat 

från Johans och Magnus skog 

dagen innan. Det är en blåsig 

och lite råkall höstdag, så studenterna 

håller till i det som 

ska bli maskinhall och verkstad 

för Johans och Magnus 

två skogsmaskiner. 

– SYFTET MED det här momentet 

är att de ska få bygga i 

full skala. Det de gör här blir 

en slags miniatyr av ett byggprojekt, 

även om 

” 

det är extremt 

komprimerat. 

Från trädet som 

växer i skogen, 

behandlingen 

och sönderdelningen. 

Sedan 

till idéarbetet, det som pågår 

nu; vad ska vi göra med materialet 

– det som är arkitektens 

vanligaste arbetsuppgift – till 

att sedan gå till att bygga också 

– det som i vanliga fall andra 

än arkitekterna sköter, förklarar 

Katarina Bonnevier, arkitekt 

och lärare på arkitektutbildningen. 

DAGEN INNAN har studenterna 

varit med Johan ute i 

skogen för att hämta hem ett 

träd, kapa upp det och såga det 

20 

Det de gör 

här blir en 

slags miniatyr av 

ett byggprojekt. 

Johan och Magnus Bergström har en strid ström av studiebesök 

till sin skogsgård. 

till brädor i Johans och Magnus 

sågverk. 

När arkitektstudenterna lämnat 

Ormestorp 

står två utbytesstudenter 

på tur: 

– Nästa vecka 

kommer det två 

killar som går på 

en motsvarande 

skogssbruksskola 

i Slovenien. De ska bo hos 

oss i en vecka, berättar Johan. 

Han ska också ta emot ett 

gäng ungdomar som inte klarat 

av studierna i gymnasiets IVprogram. 

De ska bara stanna 

några timmar och kommer för 

att hämta lite inspiration och få 

inblick i skogsbruk. 

BRÖDERNA MAGNUS och 

Johan Bergström driver gården 

Ormestorp med 400 hektar, 

varav cirka 300 hektar skog, 

tillsammans. Förutom köttdjursuppfödning 

bedriver de 

entreprenadverksamhet med 

en gallringsskördare och en 

skotare. 

Och en livaktig besöksverksamhet 

för skolungdomar och 

studenter. 

DET BÖRJADE med att Johans 

fru Ethel, som jobbar som 

lärare, tog hem en skolklass 

till gården. Men Besöksverksamheten 

är inget som Johan 

och Magnus ägnar sig åt för 

pengarnas skull. Den ger inget 

netto utan tar egentligen bara 

tid från de övriga verksamheterna 

på gården. 

– Vi gör det här för vi tycker 

det är så roligt. Sedan är det väl 

på sätt och vis en investering 

för framtiden. Det gagnar ju 

oss, och hela skogsbranschen, 

om ungdomarna får intresse för 

skogen och kan få lite inblick i 

branschen, säger Johan. 


Elin – en arkitekt 

med känsla för trä 

Den västmanländska skogen var hennes 

vardagsrum under barndomen. I sitt framtida 

yrke som arkitekt hoppas Elin Persson kunna 

föra in mer trä i byggandet. Text & foto: Pierre Kjellin 

För första gången har arkitektutbildningen 

på Kungliga Tekniska 

Högskolan flyttat en del 

i utbildningen – 

eller rättare sagt 

” 

ett kursmoment 

(workshop) – ut 

till skogen. För 

Elin Persson, 

som går fjärde 

året på utbildningen 

känns 

det både naturligt 

och självklart. 

– Jag tycker det är en väldigt 

bra workshop. Det är kul att få 

vara med ute i skogen, se när 

de fäller träd, tar ut det ur skogen 

och sågar upp det. 

Men varför måste arkitekter 

kunna så mycket om trä – det 

mesta byggs ju ändå i betong 

och stål 

– Jag tycker det är viktigt att 

känna till egenskaperna hos ett 

material som man jobbar med. 

Sedan tror jag också att det är 

viktigt att komma ut och träffa 

människor som jobbar med de 

praktiska delarna i byggprocessen 

– hantverkarna och de som 

tar fram råvaran. 

Elin tror inte att byggbranschen 

någonsin kommer att 

överge betongen, men hon tycker 

det finns fördelar hos trä som 

gör det till ett 

minst lika bra 

Jag tycker 

det är viktigt 

att känna till egenskaperna 

hos ett 

material som man 

jobbar med. 

eller bättre materialval 

i 

många fall: 

– Trä är så 

mycket mera 

flexibelt om 

det går sönder. 

Man kan byta 

ut eller jobba 

om en liten del, utan att behöva 

riva hela konstruktionen och 

bygga nytt. 

Och vad kan ni arkitekter 

lära dem 

– Vet inte riktigt. Helhetsperspektivet, 

kanske. Skogen har 

också en viktig roll för arkitekten 

i egenskap av miljö runt 

husen som byggs. 

Elin växte upp i Fagersta i 

nordvästra Västmanland. Hon 

har aldrig haft skogen som arbetsplats, 

men under uppväxten 

fungerade den lite som hennes 

vardagsrum. 

– När jag växte upp hade jag 

alltid nära till skogen, och det 

var alltid i skogen jag var när 

jag lekte. 

Arkitektstudenten Elin Persson visar skissen till det som ska bli 

ett lusthus i trä. 


21

MF 1200 bär 

Då var den ett muskedunder 

avsett för jordbruket. 

Nu, tre årtionden senare, 

tjänar den midjestyrda 

Massey Fergusontraktorn 

i Långshyttan fortfarande 

troget sina herrar – i både 

skogen och på åkern. 

Text & Foto: Pierre Kjellin 

Träd fram – 

ge oss din idé! 

Du som har skog har ett stycke framtid 

i dina händer. 

Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av 

små och stora skogar för att tydliggöra 

skogens potential för hela vårt land. 

Vi ska se till att alla förstår vilken resurs 

skogen är i det hållbara samhället. 

För att lyckas ännu bättre behöver vi 

nya krafter. 

Vi behöver dig som har tankar och 

idéer om framtiden. 

Vi behöver dig som vill skapa en 

levande och dynamisk landsbygd och 

ett skogsbruk i framkant. 

Vi behöver dig som vill förändra och 

göra skillnad. Och vi behöver dig nu! 

Skicka dina idéer till: 

skogsuppropet@lrf.se 

Lantbrukarnas Riksförbund, 

Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se 

Då, en stordragare som var 

före sin tid. Nu, en veteranmaskin 

still going strong. Efter 

snart 30 år på gården i Långshyttan 

knotar Sunes midjestyrda 

Massey Ferguson 1200 

fortfarande troget på – med 

skogskärran i skogen med Sune, 

eller med harven på åkern 

med dottern Helena bakom 

ratten. 

MF 1200:an i Långshyttan i 

Dalarna är en av tiotalet exemplar 

i landet. När den introducerades 

i slutet på 1970-talet var 

den en udda fågel i Sverige. 

– Den var egentligen lite för 

modern för jordbruket när den 

kom. Det var inte många här 

som ville 

” 

ha en sådan 

trak- 

Det 

är en 

tor eller 

som alls riktig dragare. 

förstod 

vad man skulle med en sådan 

maskin till på gården, säger 

pensionerade lantbrukaren 

Sune Sundell. 

HAN KÖPTE sin MF 1200 

begagnad. Då bedrev han han 

jordbruk med djur och växtodling 

på gården och ville ha 

en fyrhjulsdriven traktor. Sune 

bytte in sin tvåhjulsdrivna MF 

595 mot MF 1200:an som hade 

gått ungefär 1 000 timmar. 

Han minns inte exakt vad det 

stod på prislappen: 

– Den kostade någonstans 

mellan 120 000 och 150 000, 

om jag inte minns fel. 

NU HAR Sunes MF gått runt 

4 000 timmar och används 

mest till att skota fram virke ur 

skogen eller harva i dottern 

Helenas jordbruk. Sune är 

fortfarande mycket nöjd med 

MF:en: 

– Det är en riktig dragare. 

Den har bra viktfördelning; 3,5 

ton över framhjulen och 1,5 ton 

på bakhjulen, så den slirar aldrig. 

Men i dag skulle man vilja 

ha lite mera kraft. Det är bara 

100 hästar under huven, så det 

är ingen kraftfull motor. 

– Sedan är det väl ingen 

landsvägsmaskin direkt. Midjestyrningen 

gör att man inte 

gärna kör så fort med den på 

landsväg. 

Så här i efterhand hade Sune 

22 

VI SKOGSÄGARE 6/10

sina 30 år med stolthet 

Slirar 

aldrig 

Lättöverskådligt, men reglaget 

för luftkonditioneringen får 

man leta förgäves efter. 

MASKINER 

Ny förarstol 

är en av 

de få saker 

Sune Sundell 

har bytt på 

traktorn – en 

investering han 

inte ångrar. 

105 hästkrafter var 

mycket 1979, men 

några fler kusar 

hade inte suttit fel, 

tycker Sune. 

Massey Ferguson 1200 

Tillverkades 1972–1980. Under 1970- och 80-talet tillverkade MF 

en rad midjestyrda modeller för både den europeiska och 

nordamerikanska marknaden i versioner med motorer på upp till 

400 hästkrafters effekt och med samma växellåda, bakaxel samt 

hydraulik som hos modellerna MF 185 och MF 188. 

Motor: 6-cylindrig Perkins, 77 kW (105 hk). 

Transmission: Mekanisk växellåda med hydraulisk snabbväxel som 

ger 12 växlar framåt och 4 bakåt. Fördelningsväxellåda till fram- och 

bakaxel. 

Hydraulmanövrerad diffspärr. 

Kraftuttag: (1 000 rpm) med hydraulisk manövrering. 

Trepunktskoppling (lyftkraft 33,32 kN). 

Nypris: 194 500 kr (1980). 

hellre valt en motorstorlek större. 

Snäppet över hans MF fanns 

MF 1250 med samma motor fast 

med turboöverladdning. Den 

hade gett runt 20 hästar till. 

ÄVEN OM MF 1200:an kanske 

inte hade skogsbrukare som 

målgrupp så är den väl lämpad 

för skogen, tycker Sune. Den 

pendlande midjan, som ger alla 

hjulen markkontakt även i 

ojämn terräng, tillsammans 

med fyrhjulsdriften och viktfördelningen 

ger en maskin 

med bra framkomlighet. 

Helena, som tagit över jordbruket 

och MF 1200:an, är inte 

lika förtjust i maskinen. En sak 

som hon däremot uppskattar är 

den hydrauliska snabbväxeln, 

som gör att man kan stanna 

med maskinen i uppförsbacke 

och sedan köra iväg utan att 

behöva frikoppla för att lägga i 

växeln: 

– Det är väldigt smidigt när 

man står i uppförsbacke och 

ska ut på stora vägen. 

HÄROM ÅRET lossnade kranen 

från sina infästningar under 

lastning, men annars har 

MF 1200:an jobbat på utan att 

kräva några större reparationer, 

berättar Sune. 

– Jag bytte till en bättre förarstol 

för några år sedan. Sedan har jag 

bytt koppling på den. 

Familjen Sundells MF 1200 

är avskriven för länge sedan 

och körs så länge den håller 

ihop, säger Helena. 

Detsamma gäller för den 

gula Fiat-lastmaskinen anno 

1979, som bortsett från ett motorbyte 

(som gick på garantin) 

fungerat i alla år. 


HOLLY-WOOD 

Han har ofta skogen som arbetsplats. Och 

alltid filmkameran som arbetsredskap. 

Möt Johan Heurgren, Sveriges främste 

filmare i skogsbranschens tjänst. 


Film och 

skog i skön 

förening 

”Det finns inga skogar, som 

inte trampats av mänskliga 

fötter eller som inte bär spår av 

mänsklig aktivitet. Spår som 

fortfarande finns kvar…”. 

Den engelska berättarröstens 

lugna tonläge ackompanjeras 

av långsamma klipp mellan 

bilder på strida forsar, granstammar 

och stenrösen. 

Johan Heurgren vet hur man 

skapar stämning i skogen på 

vita duken. Han har producerat 

filmer åt skogsbranschen i över 

20 års tid. 

Men Johans skogliga bana 

började egentligen långt tidigare. 

Det var kul, 

men det 

kändes som om det 

saknades något. 

1978 GICK han ut naturbruksgymnasiets 

tvååriga skogsutbildning. 

Johan praktiserade 

i skogen som bland annat skogvaktarpraktikant 

i Kanada och 

som skogsförman på fång- 

” 

vårdsanstalten 

Hall. På 1980- 

talet startade han 

eget tillsammans 

med en kompis. 

– Vi gjorde en 

hel del motormanuella 

jobb, 

hade anställda som planterade 

och vi tog på oss förvaltningsuppdrag. 

Men Johan hade inte hittat 

sitt drömjobb. 

– Det var kul, men det kändes 

som om det saknades något. 

Jag tyckte jag fick för lite näring 

till mina konstnärliga intressen. 

Skogsbruk är ju ganska 

förutbestämda arbetsuppgifter. 

JOHAN hoppade på en kortare 

filmutbildning i Sverige 

och gick sedan en kurs i USA. 

1989 dök en tjänst som filmproducent 

upp hos föregångaren 

till Skogforsk i Uppsala. 

Johan fick jobbet. 

– Nu fick jag det bästa av två 

världar, både skog och film. 

På den tiden hade han kollegor 

i branschen. 

– Skogsstyrelsen hade en 

anställd filmproducent och 

SLU hade två; en i Garpenberg 

och så en i Uppsala. Så mig 

inräknad var vi fyra anställda 

filmare och producenter som 

jobbade samtidigt. SLU höll på 

mycket med småskogsbruk och 

centralt i Uppsala gjordes det 

mycket både 

från veterinärutbildningen 

och på lantbrukssidan, 

men det gjordes 

även 

mycket film 

kring skog. Och han på Skogsstyrelsen 

gjorde mycket 

anslags tavlefilmer. 

Johan blev en av de sista filmare 

som skogsbranschen anställde. 

Han stannade på sin 

tjänst i sju år, tills han sade upp 

sig på egen begäran. 

Här spelas 

kortfilmen 

”Pärlan” in. 

Huvudpersonen 

Conrad 

Olmos är i 

skogen och 

letar efter sin 

bortsprungna 

hund. Där 

upplever han 

något som 

kommer att 

förändra hans 

liv. 

24 

VI SKOGSÄGARE 6/10

Prisad 

Johan Heurgren plockade nyligen hem en silvermedalj i världens 

största filmfestival för beställningsfilm i Hollywood, med filmen ”För 

säkerhets skull”. 

Totalt deltog 1 000 filmer i tävlingen International Film and Video 

Festival som arrangerades i Los Angeles. 

Filmen ”För säkerhets skull” som finansierats av LRF tog silver i 

tävlingsklassen yrkesutveckling och fortbildning. Dokumentärfilmen 

berättar om lantbrukare som råkat ut för svåra olyckor under sin 

yrkesutövning. 

– Jag ville själv bli frilans. En 

stor del av anledningen var att 

få möjlighet att jobba med 

andra uppdragsgivare och egna 

projekt. 

I HÖST har Johan jobbat med 

en informationsfilm om skogsgödsling 

samt en film om virkestransporter. 

Han filmar 

också naturbilder 

till långfil- 

” 

men ”Simon och 

ekarna” som 

kommer på bio 

våren 2011. Utöver 

det söker 

han finansiering 

till den egna tv-filmen ”Pärlan”. 

Det ska bli en film för 

barn och ungdomar som handlar 

om rädslan och ointresset 

för skogen i en tid när ungdomar 

hellre sitter inne framför 

datorer och låtsas vara i skogar 

och andra världar. Men i ”Pärlan” 

får huvudpersonen uppleva 

något i den riktiga skogen 

som förändrar honom för alltid. 

Johan har också jobbat med 

flera stora projekt åt LRF. Det 

har bland annat blivit två filmer 

om säkerhetsfrågor i lantbruket, 

filmer som han vunnit priser 

för i USA. 

Nu fick jag 

det bästa 

av två världar, både 

skog och film. 

Under årens lopp har Johan 

även hunnit sticka emellan med 

en hel del filmande för tv, reklamfilmer 

och musikvideos 

och lite industrifilm åt andra 

branscher. 

– I de sammanhangen har jag 

bara varit en anonym filmare. 

Men som filmare i skogsbranschen 

så har jag så mycket kunskaper 

utöver 

filmandet som 

är värdefulla. 

Att veta vad 

bonitet är och 

att kunna 

skilja en gran 

från en tall 

och en skördare från en skotare 

gör att både manusarbete och 

filmning blir både roligare och 

bättre. 

SOM FILMARE kommer nog 

Johan aldrig att överge skogsbranschen: 

– Jag tycker nog att jag har 

hittat den perfekta kombinationen 

i mitt jobb – dels få känna 

den här veddoften som jag älskar, 

och dels att få träffa alla 

människor. 

– Det är ju inte bara myror 

och älgar i skogen utan även 

massor med intressanta människor 

som jobbar där. 


MARKNAD 

Skogsindustrin 

både och i 

Kronisk överkapacitet, men också nischtillverkare 

och företag som lyckats omstrukturera. Jan Rennels 

historieskildring av svensk skogsindustri i modern 

tid går både i dur och i moll, där Södra Cell lyfts fram 

som ett framgångsrikt exempel. Text & foto: Pierre Kjellin 

I sin bok kommer Jan Rennel skogsindustrin in på bara skinnet 

med hjälp av ett digert statistikunderlag. 

Nyutgivna boken ”Långsiktigt 

värdeskapande och värdeförstöring 

– framgångsrika och 

misslyckade investeringar i 

skogsindustrin” bjuder på 400 

sidor fulla med både intressant 

och ny statistik över skogsindustrins 

hälsotillstånd. Författaren 

Jan Rennel är utbildad 

tekn.lic. och har i nästan 50 år 

arbetat i skogsindustrin som 

forskare, marknadsanalytiker 

och ledarskapskonsult. 

BOKEN BLICKAR bland annat 

tillbaka på de riktigt goda 

åren på 1970-talet. Eller vad 

sägs om Modo Paper som 1974 

hade en avkastning på nästan 

40 procent på sin nya finpappersmaskin 

i Husum. Eller det 

då Wallenbergägda tidningspappersbruket 

i Hylte som efter 

starten 1972 snabbt blev 

extremt lönsamt bland annat 

tack vare bristen på tidningspapper 

som uppstod i oljekrisens 

spår. 

MED DEN djupa lågkonjunkturen 

1975 med sänkta värdsmarknadspriser, 

ofördelaktiga 

växelkurser och höga löneökningar 

så vände lyckan för 

skogsindustrin. Statliga stimulanser 

till fortsatt överproduk- 

Rennel: ’’Pappersbruken förlorar 

Värdeskapande är en 

term som Jan Rennel 

återkommer till i sin 

analys av skogsindustrins 

hälsotillstånd. Text: Pierre Kjellin 

– Med värdeskapande menas 

avkastningen på sysselsatt kapital 

minus kostnaden för sysselsatt 

kapital. Blir summan 

positiv, då är verksamheten 

värdeskapande. Är den negativ, 

ja då är den värdeförstörande, 

förklarar Jan. 

Det låter ju enkelt. Ändå 

lyckas inte skogsindustrin så 

bra med att följa denna 

grundregel 

– En förutsättning för all affärsverksamhet 

är att man har 

intäkter som är större än vad 

kapitalet kostar. Har man inte 

det på längre sikt är det dömt 

att misslyckas. 

ETT PROBLEM ÄR att lönsamheten 

i branschen är och 

länge har varit svag, menar 

Jan. 

Vad beror det på, och hur ser 

marknaden ut i dagsläget 

– I de regioner som står för 

ungefär 50 procent av papperskonsumtionen 

– Europa, Nordamerika 

och Japan – så är det i 

princip ingen tillväxt av konsumtionen, 

i vissa fall är det till 

och med negativ tillväxt. Däremot 

i regioner som Kina, övriga 

Asien, Ryssland och Östeuropa 

ökar konsumtionen 

mycket kraftigt. 

En stor del av pappersindustrin 

ligger ju i Europa och 

Nordamerika; borde den inte 

flytta till Sydostasien i stället, 

där marknaden växer 

– Jo, man skulle vilja kunna 

exportera till exempelvis Kina. 

Problemet är att merparten av 

det som konsumeras i Kina numera 

även produceras där. 

MEN DET FINNS pappersprodukter 

där konsumtionen 

växer. Wellpapp, kartong och 

hygienprodukter är några exempel, 

menar Jan. 

Kan man säga att de producenter 

som nischat sig klarat 

sig bäst 

– Ja. Förpackningssidan är 

klart intressant, medan tidningspapper 

har det dystert. 

Men detta är väl skogsindustrin 

väl medveten om 

– Jo, men det kostar pengar 

och tar tid att lägga ned kapacitet. 

Och det är stort motstånd, 

internt och även i samhället, 

mot en sådan här utveckling. 

Men på lång sikt håller 

Avverkningarnas rotnetto i Sverige 1951–2008 

Rotnettovärde, fast pris, SEK/m3f pb, priset justerat enligt KPI till 2008 års prisnivå. 

600 kr 

1952: 

580 kr/m3f pb 

300 kr 

Källa: SKOGSSTYRELSEN 

1968: 

141 kr/m3f pb 

0 kr 

1955 

1960 

1965 

1970 

1975 

26 VI SKOGSÄGARE 6/10

får 

bok 

Vedproducenten Mikael Lindström och 

hans kollega möter en efterfrågan som 

tycks vara närmast omättlig. 

xxxxxxxxxxx 

tion förvärrade läget genom att 

öka pressen på världsmarknadspriserna. 

VISSA AV skogsindustrikoncernerna 

försatte sig i en svår 

ekonomisk sits genom stora 

lånefinansierade företagsköp 

och dåliga affärer. Även Södra 

hade problem på 1970-talet, 

med många nyförvärvade dyra 

och olönsamma fabriker. Men 

till skillnad från konkurrenterna 

hade man en kärna av 

moderna industrier som man 

satsade på – massabruken i 

Mönsterås, Mörrum och Värö. 

Södra fokuserar än i dag med 

stor framgång på avsalumassa. 

Men framgångarna stavas inte 

”bulk” utan snarare skräddarsydd 

massaproduktion där man 

tar fram ett 50-tal olika massakvaliteter 

efter kundernas behov. 

pengar’’ 

det naturligtvis inte. Pappersbruken 

förlorar pengar. 

Men även marknaden för 

vanligt tryck- och skrivpapper 

minskar, bedömer Jan. I takt 

med att till exempel fler använder 

sig av internetbaserade 

banktjänster skickar bankerna 

allt mindre pappersbrev till 

kunderna. 

– Den papperskvalitet som för 

tiotalet år sedan ökade snabbast 

var A4-papper, som användes 

framför allt till alla kopieringsmaskiner. 

Allt skulle kopieras 

och man arkiverade det gärna i 

pärmar. Men nu lagrar vi ju nästan 

allting i digital form. 

Vedmarknaden ökar varje år 

En marknad som ökar för 

varje år och där producenterna 

säljer slut på 

sina lager varje säsong. 

Hos huvudstadsområdets 

största vedproducent, 

Stockholms Vedlager, ser 

man ljust på framtiden. 

Text: & foto: Pierre Kjellin 

I år hanterar Mikael och hans 

kollega Niklas runt 4 000 fastkubikmeter 

virke till sin vedproduktion. 

Det är en ökning 

med bortåt 70 procent sedan 

förra året. 

– Och vilken nivå vi landar 

på nästa år vet vi inte. Det enda 

Stockholms Vedlager AB 

Verksamhet: tillverkning och 

utkörning av huggen ved, 

försäljning av vedsäckar (40 liter 

resp. 2 m 3 ) 

Utrustning: två stycken 

Kisa-vedmaskiner som kapar 

och klyver veden, två lastbilsekipage 

(bil + släp), en liten 

hjullastare 

Personal: två heltidsanställda 

chaufförer, en anställd som 

sköter bl a lager och till nästa 

vedsäsong även två inhyrda som 

ska sköta vedmaskinerna. 

vi vet är att vi behöver mer 

mark och skulle behöva köpa 

två nya vedmaskiner. 

Vedmarknaden tycks vara 

långt ifrån mättad. 

– Det är ungefär likadant för 

alla större vedtillverkare i landet, 

alla säljer slut på sitt lager 

varje år. 

Men förra året, med en ovanligt 

kall och lång vinter, torde 

var väl ändå ha varit ett 

exceptionellt bra år för Sveriges 

vedtillverkare 

–Vi tycker varje år hittills har 

varit ett väldigt bra år. Efterfrågan 

ökar för varje år som går. 

MEN TROTS ATT både efterfrågan 

och försäljningen 

Omsättning 2009: ca 9,9 milj. 

kr 

Ber. omsättning i år: ca 15 milj. 

kr 

Virkesleverantör: Mellanskog 

(samt några få mindre 

leverantörer) 

Leveransområde: från Uppsala 

i norr till Nyköping i söder 

Se prislistan på: 

www.stockholmsvedlager.se 

Fler vedleverantörer hittar 

du på Svensk Veds hemsida: 

www.svenskved.com 

stadigt ökar har det inte hänt 

så mycket med priset, tycker 

Mikael: 

– Priserna har nog varit ganska 

konstanta sedan vi började. 

Råvarupriserna har nog ökat 

mer än konsumentpriset. 

Varför går det inte att höja 

priserna, när efterfrågan 

hela tiden ökar 

– Dels tror jag det handlar 

om att öka priset stegvis, lite 

varje år. Vi skulle nog kunna 

höja priserna med trettio procent 

och ändå sälja slut på vårt 

lager. Men vi prioriterar att behålla 

en så stabil kundkrets 

som möjligt, och se till att ha 

nöjda kunder. 

ÄVEN OM de har sina kunder 

i Storstockholmsområdet är 

marknaden för färdighuggen 

ved god även utanför storstadsområdena, 

menar Mikael: 

– Vi säljer även förpackningsmaterial, 

vedsäckar, både 

i Sverige och Finland och vi ser 

en stadigt växande efterfrågan 

i hela landet. 

Vissa vedproducenter börjar 

få svårt att få tag i vedråvara, 

säger Mikael och berättar att de 

köper färdigpackad ved i småsäck 

ända från Skellefteå. Trots 

avståndet är prisskillnaden 

bara marginell. 

Produktionen av papper 

och papp i världen 2008 

Kina (22%) USA (21%) 

Japan (7%) Tyskland (6%) 

Sverige (3%) Övriga (40%) 

Produktionen av pappersmassa 

i världen 2008 

USA (27%) Kina (10%) 

Kanada (10%) Brasilien (7%) 


Produktionen av sågade och 

hyvlade trävaror i världen 

USA (17%) Kanada (14%) 

Tyskland (8%) Ryssland (7%) 


1980 

1985 

VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥ 6/10 

1990 

1995: 

266 kr/m3f pb 

1995 

2000 

2005: 

140 kr/m3f pb 

2005 

2008: 

222 kr/m3f pb 

27

NATURVÅRD 

Skogsägare nappar 

på Komet-programmet 

Myndigheterna behandlar 

nu de första ansökningarna 

från skogsägare till 

försöksballongen Komet– 

den nya ersättningsmodellen 

som ska ge 

mark ägarna större möjlighet 

att ta egna initiativ till 

skydd av egen skog. 

Text: Pierre Kjellin 

Det så kallade Komet-programmet 

ska under en försöksperiod 

på fem år prövas i fem 

områden runt om i landet. 

Hittills hade Skogsstyrelsen 

och länsstyrelserna i september 

fått in runt 60 ansökningar omfattande 

totalt cirka 400 hektar 

skogsmark från 

skogsägare om att 

få skydda skog enligt 

Komet-programmet. 

FÖR naturvårdsavtal 

väntas 

Skogsstyrelsen 

vara generös när 

det gäller storleken 

på området, 

enligt Magnus 

Westerlund som 

jobbar med Komet-programmet 

på Skogsstyrelsens 

kontor i Bjurholm i 

Västerbotten: 

– Jag kan tänka mig att man 

utanför Komet-områdena inte 

Magnus Westerlund, 

Skogstyrelsen i Bjurholm. 

gärna tecknar naturvårdsavtal 

för 

områden som är 

mindre än 2-3 hektar. 

– MEN fortfarande 

måste vi väga kostnaden 

mot nyttan. 

Det är väldigt 

mycket administration 

kring tecknandet 

av naturvårdsavtal. 

För den skogsägare 

som till exempel tecknar 

ett naturvårdsavtal betalas ersättningen 

ut som en engångssumma, 

eller årsvis under 

maximalt 5 år. 

Försöksområdena i 

Komet-programmet: 

1. Västerbottens kustland: 

Robertsfors, Umeå, Vindelns, 

Vännäs, Bjurholms, och Nordmalings 

kommuner 

2. Södra Hälsingland: Bollnäs, 

Söderhamns och Ovanåkers 

kommuner 

3. Dalsland: Dals-Eds, Bengtsfors, 

Åmåls, Melleruds och 

Färgelanda kommuner samt 

församlingarna Frändefors, Brålanda, 

Gestad och Sundals Ryr i 

Vänersborgs kommun 

4. Kronobergs län: Samtliga 

kommuner 

5. Östra Skåne: Hässleholms, 

Osby, Östra Göinge, 

Bromölla, Kristianstads, Simrishamns 

och Tomelilla kommuner 

Ersättningsregler 

för naturvårdsavtal 

Tecknas mellan markägaren och Skogsstyrelsen 

eller länsstyrelsen. Markägaren 

bestämmer hur lång avtalstid han vill ha, 

men avtalstiden är maximalt 50 år. 

Ersättningen beräknas på områdets virkesvärde 

minus avverkningskostnader (rotnettot) 

och tiden som avtalet tecknas för 

(1,2 procent av rotnettot per år). För till exempel 

ett 50-årigt avtal får man ca 60 procent 

av rotnettot i ersättning. Dessutom 

tillkommer en engångsersättning på 8 000 

kronor som man får vid tecknandet av avtalet. 

Man har också möjlighet att ingå skötselavtal 

för åtgärder som ska utföras för att nå 

syftet med skyddet. 

Ersättningsregler för 

biotopskyddsområden 

Används för att bevara livsmiljöer för små 

skyddsvärda naturtyper i skogs- eller jordbrukslandskapet. 

På skogsmark är det vanligen 

Skogsstyrelsen som beslutar om biotopskyddsområden 

och de är normalt inte större 

än 20 hektar. 

Biotopskyddsområdet inrättas för all framtid, 

men markägaren fortsätter att äga området. 

Full ersättning, plus ytterligare 25 % av 

värdet för de begränsningar i brukandet som 

biotopskyddsområdet innebär, som exempelvis 

att man inte får avverka. 

Markägaren har också möjlighet att ingå 

skötsel avtal för åtgärder som ska utföras för 

att nå syftet med skyddet. 

Fortsättning sid 30: 

I Finland köar 

man för att… 

Gårdar, skog och 

generationsskiften 

Att köpa eller sälja 

en gård är en sak, 

att äga och driva 

den en annan. Vi 

hjälper dig hela 

vägen - före, under 

och efter affären. 

28 

VI SKOGSÄGARE 6/10

NATURVÅRD 

Skogsägare nappar 

på Komet-programmet 

Myndigheterna behandlar 

nu de första ansökningarna 

från skogsägare till 

försöksballongen Komet– 

den nya ersättningsmodellen 

som ska ge 

mark ägarna större möjlighet 

att ta egna initiativ till 

skydd av egen skog. 


Det så kallade Komet-programmet 

ska under en försöksperiod 

på fem år prövas i fem 

områden runt om i landet. 

Hittills hade Skogsstyrelsen 

och länsstyrelserna i september 

fått in runt 60 ansökningar omfattande 

totalt cirka 400 hektar 

skogsmark från 

skogsägare om att 

få skydda skog enligt 

Komet-programmet. 

FÖR naturvårdsavtal 

väntas 

Skogsstyrelsen 

vara generös när 

det gäller storleken 

på området, 

enligt Magnus 

Westerlund som 

jobbar med Komet-programmet 

på Skogsstyrelsens 

kontor i Bjurholm i 

Västerbotten: 

– Jag kan tänka mig att man 

utanför Komet-områdena inte 

Magnus Westerlund, 

Skogstyrelsen i Bjurholm. 

gärna tecknar naturvårdsavtal 

för 

områden som är 

mindre än 2-3 hektar. 

– MEN fortfarande 

måste vi väga kostnaden 

mot nyttan. 

Det är väldigt 

mycket administration 

kring tecknandet 

av naturvårdsavtal. 

För den skogsägare 

som till exempel tecknar 

ett naturvårdsavtal betalas ersättningen 

ut som en engångssumma, 

eller årsvis under 

maximalt 5 år. 

Försöksområdena i 

Komet-programmet: 

1. Västerbottens kustland: 

Robertsfors, Umeå, Vindelns, 

Vännäs, Bjurholms, och Nordmalings 

kommuner 

2. Södra Hälsingland: Bollnäs, 

Söderhamns och Ovanåkers 

kommuner 

3. Dalsland: Dals-Eds, Bengtsfors, 

Åmåls, Melleruds och 

Färgelanda kommuner samt 

församlingarna Frändefors, Brålanda, 

Gestad och Sundals Ryr i 

Vänersborgs kommun 

4. Kronobergs län: Samtliga 

kommuner 

5. Östra Skåne: Hässleholms, 

Osby, Östra Göinge, 

Bromölla, Kristianstads, Simrishamns 

och Tomelilla kommuner 

Ersättningsregler 

för naturvårdsavtal 

Tecknas mellan markägaren och Skogsstyrelsen 

eller länsstyrelsen. Markägaren 

bestämmer hur lång avtalstid han vill ha, 

men avtalstiden är maximalt 50 år. 

Ersättningen beräknas på områdets virkesvärde 

minus avverkningskostnader (rotnettot) 

och tiden som avtalet tecknas för 

(1,2 procent av rotnettot per år). För till exempel 

ett 50-årigt avtal får man ca 60 procent 

av rotnettot i ersättning. Dessutom 

tillkommer en engångsersättning på 8 000 

kronor som man får vid tecknandet av avtalet. 

Man har också möjlighet att ingå skötselavtal 

för åtgärder som ska utföras för att nå 

syftet med skyddet. 

Ersättningsregler för 

biotopskyddsområden 

Används för att bevara livsmiljöer för små 

skyddsvärda naturtyper i skogs- eller jordbrukslandskapet. 

På skogsmark är det vanligen 

Skogsstyrelsen som beslutar om biotopskyddsområden 

och de är normalt inte större 

än 20 hektar. 

Biotopskyddsområdet inrättas för all framtid, 

men markägaren fortsätter att äga området. 

Full ersättning, plus ytterligare 25 % av 

värdet för de begränsningar i brukandet som 

biotopskyddsområdet innebär, som exempelvis 

att man inte får avverka. 

Markägaren har också möjlighet att ingå 

skötsel avtal för åtgärder som ska utföras för 

att nå syftet med skyddet. 

Fortsättning sid 30: 

I Finland köar 

man för att… 

Gårdar, skog och 

generationsskiften 

Att köpa eller sälja 

en gård är en sak, 

att äga och driva 

den en annan. Vi 

hjälper dig hela 

vägen - före, under 

och efter affären. 

28 

VI SKOGSÄGARE 6/10

I Finland köar man för 

NATURVÅRD 

Komet-programmet, modellen för frivilligt skogsskydd 

med finska Metsoprogrammet som förebild, testas nu på 

försök i fem olika områden i Sverige. 

Här berättar den finska tidningen Skogsbruket hur det 

fungerar i Finland. Här intill finns också ett räkneexempel 

på vad avtalet ger en finsk skogsägare i plånboken. 

Text: MARIANNE PALMGREN och GERD MATTSSON-TURKU 

Foto: MARIANNE PALMGREN 

– Det här området kring rännilen 

har tidigare varit betesmark 

för djur. Med hjälp av 

växtligheten kan man ännu 

skönja dragen av skogsbete, 

förklarar naturvårdsrådgivare 

Mona Bäckman från Kustens 

skogscentral medan hon visar 

upp rännilen. En rännil är ett 

av de vanligaste miljöstödsobjekten 

på finska sydkusten. 

Vattnet i rännilen strömmar 

med olika hastighet genom ett 

kärr och vidare genom ett lundområde 

innan den förgrenar sig 

och rinner ut i ett åkerdike. Frodiga 

fräken- och bräkenväxter, 

mossor, klibbal och sälg kantar 

rännilen. 

Det kryllar av småkryp i en rännil. 

Även större djur söker upp rännilen 

för skydd och vatten. 

” 

Det är 

ganska 

vanligt att miljöstödsobjektet 

har ett känslomässigt 

värde 

för skogsägaren. 

SKOGSÄGARNA BRUKAR 

ofta känna till om de har ett 

speciellt område i sin skog, säger 

Mona Bäckman: 

– Redan deras far- eller morföräldrar 

kan tidigare ha lämnat 

objektet utanför skogsbruket. 

Det är ganska vanligt att 

miljöstödsobjektet har ett känslomässigt 

värde för skogsägaren. 

Men just nu är väntetiden 

lång, säger Mona Bäckman. 

– Jag har många skogsägare 

i kö som vill ha ett anbud på 

miljöstödsobjekt. 

Innan Mona Bäckman tittar 

på objektet går hon igenom kartor 

och flygbilder över skogsfastigheten. 

MILJÖSTÖDSOBJEKTET i 

sig behöver inte räcka till för 

att ingå ett miljöstödsavtal, så 

Mona tittar om det finns andra 

lämpliga objekt på skogsfastigheten 

att lägga till avtalet. 

Till exempel kärr och stup är 

intressanta. 

– Dessutom inverkar det hur 

mycket avverkningsbart virke 

skogsägaren har i sin skog. Som 

tumregel kan man hålla i minnet, 

att om det finns mycket att 

Byt till Log Max och få marknadens 

mest driftsäkra och tillförlitliga 

skördar aggregat. 

Fråga bara våra konkurrenter... 

Ring så berättar vi mer: 

Lars Strömsund 070-347 65 74 

Besök oss på nätet: www.logmax.se 

30 

VI SKOGSÄGARE 6/10

att få delta 

– Sälgen är är viktig viktig 

för skogens mångfald, 

säger Mona 

Bäckman. 

avverka på skogsfastigheten 

och miljöstödsobjektet är trädfattigt 

så når skogsägaren inte 

upp till självrisknivån. 

– DEN HÄR RÄNNILEN är 

trädfattig, här finns max 150 

kubikmeter virke per hektar. 

Den behöver kompletteras med 

ett annat miljöstödsobjekt för 

att nå upp till självrisknivån. 

När Mona Bäckman är ute 

och granskar ett miljöstödsobjekt 

undersöker hon först områdets 

naturvärden. 

Därefter diskuterar hon med 

skogsägaren hur han eller hon 

vill utveckla objektet, och jämför 

olika ekonomiska alternativ. 

– DET FINNS EN hel del 

aspekter att tänka på. Den här 

rännilen går tvärs genom skogsfastigheten. 

Då borde man i 

miljöstödsavtalet rita in ett separat 

körstråk över rännilen för 

En skogsägare äger 30 hektar skog, där det enligt skogsbruksplanen 

står 1 000 m 3 avverkningsmogen Fortsättning skog. I skogen sid 8 finns ett skyddsvärt 

område, en bäck med omgivande skogsridå. Bäcken med intilliggande 

skog omfattar 1,2 ha och rymmer 250 m 3 avverkningsbart virke. 

Genomsnittspriset för virket på rot är 28,98 €/m 3 . Miljöstödsavtal 

gäller alltid en period på 30 år. 

10 gånger genomsnittspriset per påbörjad 

hektar 

priset på rot minus självrisken. Om 

priset på rot understiger självrisken utgår ingen ersättning. 

till exempel utgift för skogsbruksplan, avgränsning 

och utmärkning av det skyddsvärda området i terrängen 

1 000 m3 x 28,98 € = 28,980 € 

250 m 3 x 28,98 = 7,245 € 

 

28 980 € x 0,04 = 1,159 € 

 

7,245–1.159 = 6.086 € 

2 x 10 x 28,98 = 580 € 

6.666 € 

 

6,666 €/3 = 2,222 € 

Genomsnittspriset för virket på rot justeras var 10:e år. Annan 

ersättning, som t.ex. utgift för skogsbruksplan, utbetalas i samband 

med första delbetalningen. 

Miljöstödsavtalet gäller även om skogen byter ägare. 

 

Priserna är inte dagsaktuella utan bara ett fingerat exempel. 

att komma åt att avverka skogen 

bakom den. Miljöstödsobjektet 

ska inte hindra skogsägaren 

från att bedriva skogsbruk 

på den övriga delen av fastigheten. 

SKOGSÄGARNA HAR haft 

möjlighet att söka om miljöstöd 

sedan 1997. I miljöstödet 

är oftast kärnan, i exempelfallet 

rännilen, skyddad enligt 

skogslagen men genom att ingå 

ett miljöstödsavtal väljer 

skogsägaren att skydda ett lite 

större område runt rännilen. 

– ENLIGT SKOGSLAGEN 

får man vid avverkningen inte 

ändra på mikroklimatet vid 

rännilen. Om rännilen är i 

nord-sydlig riktning lämnas 

på västra stranden en lite bredare 

kant. Och om rännilen är 

i väst-östlig riktning lämnas 

på sydsidan en trädlängd och 

nordsidan kan vara smal. Mikroklimatet 

runt rännilen blir 

stabilare ju bredare område 

man lämnar runt den, förklarar 

Mona Bäckman. 

I LUNDEN som kantar rännilen 

växer björkar och under 

dem har granarna fått en god 

start. 

– Med tiden blir det att ta 

ställning till om man ska framhäva 

de karakteristiska dragen 

för rännilen eller lunden. Rännilen 

behöver skuggan som 

granarna ger. Om man däremot 

vill framhäva lundens karakteristiska 

drag borde man plockhugga 

granarna på bekostnad 

av rännilen. 

Få miljöstödsobjekt behöver 

en skötselplan, men vid behov 

skrivs skötselåtgärderna i miljöstödsavtalet. 

Skogsägaren 

kan söka om ersättning för de 

arbetskostnader som miljöstödsavtalet 

förbinder honom 

till. 

Stubbehandling 

kan bli lönsamt 

ATT rötskyddsbehandla 

stubb arna kan vara lönsamt, 

även vid slutavverkning. 

Men för att bli riktigt 

lönsamt bör dagens stubbehandlingssystem 

designas 

om. 

Det är Södra som i slutet 

av september i år har testat 

stubbehandling vid slutavverkningar 

i fält. En slutavverkningsskördare 

i en av 

Södras egna maskinenheter 

har kört utrustad med stubbehandlingsutrustning. 

Viktiga faktorer för att få 

ekonomi i stubbehandling 

vid slutavverkning visade 

sig bland annat vara kalibrering 

av utrustningen för att 

minska spillet och att se till 

att hela stubbytan behandlas. 

Amerikaresor 

i repris 

I VÅR drar Norrskog västerut 

– igen. Det är Torp- 

Stöde & Borgsjö-Havre 

Skogsbruksområden i Medelpad 

som gör en repris på 

den studieresa som genomfördes 

2009. 

Resan startar i Seattle i 

delstaten Washington och 

går sedan med buss genom 

Oregon och ner i Kalifornien 

och avslutas i San Francisco. 

På besöksschemat står förutom 

skogsbruk bland annat 

världens högsta träd, en ångsåg 

i kommersiell drift och 

en titt på världens största julträdsfarm. 

SKYLTEN TILL Södra 

Skogs kontor Nej, hundratalet 

meter höger om skylten 

döljer sig i stället den lilla byn 

med samma namn. Belägen 

alldeles vid sjön Örkens västra 

strand mittemellan Braås 

i söder och Ramkvilla i norr 

ligger byn mitt i Småland. 


Rusta dig för 

framtiden! 

Medlem – 

Vilka förmåner har du egentligen som medlem 

i en skogsägarförening Virkespremien vid avverkning 

och rabatt när du köper ny motorsåg 

är två medlemsförmåner som syns direkt i 

plånboken. 

Men medlemskapet rymmer betydligt fler förmåner 

än så. Vi Skogsägare reder ut de viktigaste 

begreppen. 

Av Pierre Kjellin 

Du som har investeringar i skog vinner 

på ett medlemskap i LRF. 

Vi bevakar och driver dina intressen så 

att du kan förvalta skogen på bästa sätt 

till kommande generationer. Vi arbetar 

bl a för stärkt äganderätt och bättre 

villkor i samband med expropriation. 

Som medlem i LRF erbjuds du också 

utbildningar och expertrådgivning 

inom t ex juridik, arrende och affärsutveckling. 

Johan och Magnus Bergström, Södramedlemmar. 

MED I 

SÖDRA 

”Man känner 

sig privilegierad” 

Med medlemstidningarna Land, 

Skogsland och Land Lantbruk samt 

LRF Konsults omvärldsanalyser håller 

du dig enkelt uppdaterad om senaste 

nytt inom skogsbruket. 

Rusta dig för framtiden. 

Bli medlem i LRF! 



Medlemskapet ger 

ordentligt med valuta 

för pengarna – bokstavligen. 

Det tycker Södramedlemmarna 

Johan och 

Magnus Bergström på 

Ormestorps gård i Östergötland. 


Johan och Magnus äger sedan 

1989 tillsammans gården Ormestorp 

utanför Söderköping. 

De sköter en stor del av röjnings- 

och gallringsarbetet på 

gårdens 300 hektar skog själva, 

men brukar ge avverkningsuppdragen 

till Södra. 

Som Södraansluten är man inte 

bara medlem, påpekar Johan: 

– Man är ju även delägare i 

Södra och deras industrier. Och 

det går bra för företaget så vi 

får bra avkastning på insatta 

medel. Och vi får ju kanonbra 

ränta, tycker jag. 

Johans och Magnus mor 

köpte för tiotalet år sedan till 

andelar i Södra, pengar som har 

växt rejält, säger Magnus. De 

utnyttjar långt ifrån alla medlemsförmåner, 

utom en: 

– Vi har köpt virke i paket 

från Södras såg i Kisa några 

gånger, och då får vi ju rabatt 

som Södra-medlemmar, säger 

Magnus: 

– Som medlem känner man 

sig privilegierad. Det tycker jag 

verkligen Södra har lyckats bra 

med. 

32 


så här funkar det 

EKONOMI 

En viktig grundprincip med 

medlemskapet i en skogsägarförening 

är att det ska löna sig 

att göra alla sina affärer med 

sin förening när man exempelvis 

säljer virke. 

EN ANNAN grundprincip är 

att man får del av föreningens 

avkastning. En tredje är att det 

ska löna sig om man är ambitiös. 

En särskild virkespremie 

för medlemmar som certifierat 

sin skog är ett exempel på detta. 

En garanterad avsättning 

för virket och hjälp att få ut det 

ur skogen är ett annat. 

Skogsägarföreningarnas näringspolitiska 

arbete, till exempel 

opinionsbildning kring intrångsfrågor, 

kommer dessutom 

alla skogsägare till del, påpekar 

Per Bengtsson, informationschef 

på Mellanskog. 

ÄVEN OM skogsägarföreningarna 

inte regelmässigt toppar 

virkesprislistorna så är 

medlemskapet i en skogsägarförening 

ur prissynpunkt lönsamt, 

säger Per Bengtsson: 

– Det är min absoluta övertygelse 

att genom en stark skogsägarförening 

kan man få upp 

virkespriserna till bra nivåer. 

Att sedan en och annan betalar 

några tior till då och då är en 

annan sak. Den grundläggande 

nivån tror jag avgörs av marknadsandelar 

och leveranssäkerhet. 

Detta är en viktig medlemsförmån 

som ju även 

kommer andra skogsägare till 

del. 

Förmånerna varierar mellan föreningarna 

De fyra olika föreningarna har lite olika premier och förmåner och lite 

olika utformning av dessa. Vi reder ut de viktigaste begreppen här. 

Insats 

Insatsen hör till de få plikter man har som 

medlem. Insatskapitalet motsvarar aktiekapitalet 

i ett aktiebolag. Varje medlem bidrar till 

föreningen ekonomiskt genom sitt insatskapital 

utifrån storleken på den egna fastigheten. 

Både minimiinsatsen och maximalt tillåten 

insats skiljer sig åt något mellan föreningarna. 

Flera av föreningarna har ingen övre gräns 

för hur stor insats medlemmar får erlägga. 

Hos Norrskog ska minimiinsatsen också vara 

erlagd inom en viss tid – tre år. 

Som medlem bygger du sucessivt upp ditt 

insatskapital (ägarkapital). 

Utdelning 

Utdelningen får du som medlem i flera olika 

former: 

Efterlikvid: 

– Efterlikviden baseras 

på virkesvärdet, det 

samlade bruttovärdet 

på det virke 

som du har sålt till 

föreningen under 

året – oavsett 

vilken form 

du sålt virket i, 

förklarar Södras 

medlemschef 

Magnus Berg. 


Utdelning och avkastning på insatskapital: 

– Den andra delen av utdelningen baseras på 

det insatskapitalet, vilket är ett riskkapital 

som man betalar 

in i samband med 

virkesleverans. När 

du säljer virke 

till föreningen så avsätter du en procentandel 

– fyra eller åtta procent av virkesvärdet. 

Men man kan begränsa andelen som avsätts 

årligen, så att insatsavdraget i praktiken blir 

lägre om man vill, förklarar Magnus Berg. 

– Avkastningen på insatskapital kommer i 

två former; Det ena är utdelningen, och den 

fungerar på samma sätt som efterlikviden. 

Den utgår som enprocentandel av insatt kapital 

och betalas ut samtidigt som efterlikviden 

direkt efter stämman. 

– Det andra är det som vi kallar insatsemission. 

Det är ingen kontantutdelning utan 

det innebär att fritt eget kapital överförs till 

medlemmarnas insatskonto. Kapitalet tillhör 

sedan medlemmarna och är underlag för 

framtida utdelningar. 

Leveranspremier 

Alla föreningar ger en särskild leveranspremie 

för virket för medlemmar som certifierat sin 

skog enligt FSC och PEFC. De flesta föreningar 

ger också virkespremier. Flera av föreningarna 

gör detta i form av en paketlösning. 

Norrskogs paketlösning – ”Skogsbruksavtalet” 

– löper på 5 år, där premier och rabatter 

baseras på hur mycket virke som levererats 

under avtalsperioden. 

– När de fem åren gått redovisar vi skogsbruksavtalet 

och betalar ut depengar som 

intjänats med premier och rabatter. Skogsägaren 

får ränta på pengarna under avtalets 

löptid, förklarar Olof Falkeström, marknadsutvecklarepå 

Norrskog. 

Norrskog ger även en ”bärighetspremie” för 

bra skogsbilvägar vid avverkningar. 

– Den utgår utifrån när avverkningen kan 

utföras och bygger på både bärighet i skog 

och vägarnas beskaffenhet. Det finns alltså 

pengar att tjäna på att rusta upp vägar så att 

det t.ex. går att köra virke vid ofruset tillstånd. 

Då slipper man ju även plogningskostnader, 

säger Olof Falkeström. 

Rådgivning 

Rådgivning med en inspektor på skogsägarföreningen 

är en tjänst som många medlemmar 

använder. Förra året lanserade skogsägarföreningarna 

tillsammans med LRF Konsult 

också den nya rådgivningstjänsten ”Kraftsamtal 

Skog” (läs mer om den på sid 6). 



33

EKONOMI 

Olof tog 

chansen 

Skogsägaren Olof Johansson har bokat ett kraftsamtal. 

Tillsammans med Mellanskogs inspektor Fredrik Lindberg 

och Tage Vedung från LRF Konsult ska han gå igenom 

möjligheter och problem med fastigheten. Bland 

annat har han skog som skogsstyrelsen vill skydda. 

Olof Johansson bor sedan 1981 

på släktgården utanför Älvkarleby, 

där han 

” 

sköter de 50 

hektaren skog: 

– Jag har 

skyddsvärda 

områden på skogen 

som legat 

som en belastning väldigt länge. 

Och jag vill ha reda på hur vi 

ska hantera den marken, nu och 

framöver. 

VILKEN STATUS de skyddsvärda 

områdena kommer att få 

utreds just nu av Skogsstyrelsen, 

och det vilar en död hand över 

några områden på Olofs skog. 

Men Olof är ute i god tid, 

tycker hans inspektor Fredrik 

Lindberg när de en oktobereftermiddag 

träffas för ett första 

”kraftsamtal” på Mellanskogs 

För mig har 

det här varit 

ett värdefullt möte. 


kontor i Uppsala. Olof vill dels 

få hjälp med en bra lösning för 

sitt skogsbruk 

på lång sikt 

och dels lösa 

de akuta problemen 

till 

följd av Skogsstyrelsens 

utredning: 

– Jag vill i alla fall kunna ta 

mig fram till de brukningsbara 

delarna av skogen som ligger 

bortom det skyddsvärda området. 

Men i nuläget har jag inte 

ens tillstånd att åka igenom den 

skyddsvärda delen, så jag kan 

inte ta mig dit. 

– Vi tittar på alternativ för 

Olof när det gäller brukandet av 

skogen i framtiden. Ett exempel 

är att köpa en fastighet någon 

annanstans i landet, eller att 

avyttra sitt ägande, förklarar 

Olof Johansson (till höger) har just avslutat ett första Kraftsamtal med 

på Mellanskogs distriktskontor i Uppsala. 

Fredrik. Och tillägger att det i 

det här skedet gäller för skogsägaren 

att själv ta initiativet: 

– SKOGSSTYRELSEN har 

gått och dragit på det här ärendet 

väldigt lång tid, av den 

enkla anledningen att de inte 

har tillräckligt med pengar och 

resurser till den här typen av 

ärenden. 

– Och är det så att skogsägaren 

inte stöter på så händer det 

väldigt sällan någonting. 

För Tage Vedung från LRF 

Konsult Skogsbyrån är uppdraget 

från Olof glasklart: 

– Jag ska hjälpa Olof att få 

bästa tänkbara ekonomiska utfall 

oavsett vad Skogsstyrelsens 

beslut landar i och oavsett vilken 

väg han väljer att gå. Jag 

tittar bland annat på konsekvenerna 

för Olof i det fall han 

tvingas avyttra mark eller om 

han erbjuds ersättningsmark. 

Nu lägger kraftsamtalen i en högre 

Skogsägarföreningarnas försök med Kraftsamtal Skog 

har blivit en succé. Men nu ska man lägga i en högre 

växel för att få fler medlemmar att nappa på den nya 

rådgivningstjänsten. 


I februari 

2009 

lanserade 

LRF Konsult och skogsägarföreningarna 

den nya gemensamma 

rådgivningstjänsten 

Kraftsamtal Skog, men då under 

namnet ”Trepartssamtal”. 

34 

Succé 

Tanken 

med den 

nya rådgivningstjänsten är att 

hjälpa medlemmen med en 

handlingsplan för sitt skogsägande. 

Utöver förvaltningen av 

medlemmarnas skogsbruk, erbjuds 

en paketlösning där även 

bokslut, deklaration och rådgivning 

ingår. 

DRYGT ETT OCH ett halvt 

år senare tycker man på LRF 

Konsult att satsningen på 

Kraftsamtal Skog hittills fallit 

väl ut. 

Den nya rådgivningstjänsten 

drivs än så länge som ett pilotprojekt, 

varför föreningarna hittills 

marknadsfört tjänsten i blygsam 

omfattning. Men den 

utvärdering som gjorts visar att 

de medlemmar som nyttjat Kraftsamtal 

Skog är mycket nöjda: 

– Skogsägarna visade i den 

utvärdering som har gjorts att 

de verkligen efterfrågat den här 

typen av tjänst och att behovet 

att en samsyn av produktion 

och ekonomi är nödvändig för 

att driva verksamheten åt rätt 

håll och få pengar kvar i sitt 

företag, säger Johan Roos, affärschef 

för norra Sverige på 

LRF Konsult. 

Sättet att jobba på i Kraftsamtal 

Skog – rådgivning i 


Äger du några träd 

eller en hel skog 

Du som har skog, liten som stor, spelar 

en viktig roll i de gröna näringarna. 

inspektorn Fredrik Lindberg (till vänster) och Tage Vedung från LRF Konsult 

– Jag tror det är värdefullt med 

det här allmänna samtalet, där man 

inte är alldeles bestämd från början 

var man ska landa. Det kanske 

visar sig under samtalets gång. 

Två timmar har gått och det 

är dags att runda av mötet. Men 

man bokar inte in något nytt 

möte. Än: 

– Vi har fortsatt kontakt. Men 

nu gäller det att låta allting 

sjunka in först, säger Fredrik 

Lindberg. 

– Nu har det handlat om att 

vi diskuterat olika möjligheter. 

Sedan kan det vara så att vissa 

bitar faller på plats. Nya möjligheter 

som vi inte tidigare sett 

kanske utkristalliserar sig, inflikar 

Tage Vedung. 

– FÖR MIG har det här varit 

ett värdefullt möte. Jag har fått 

mina problem belysta från olika 

håll, summerar Olof Johansson 

kraftsamtalet. 

Tillsammans med andra som äger skog 

kan vi skapa bättre förutsättningar för 

skogsbruket och för landsbygden. 

Tillsammans kan vi stärka äganderätten 

och se till att naturen får det skydd 

den behöver för att överleva på lång 

sikt. 

Med många medlemmar blir LRF en 

stark röst i debatten. Vi blir också ett 

stort nätverk som kan utbyta idéer och 

erfarenheter med varandra. 

växel 

form av trepartssamtal – är en 

arbetsmetod som ligger rätt i 

tiden, menar Johan Roos. Och 

det är definitivt en tjänst som 

LRF Konsult och föreningarna 

kommer fortsätta att utveckla 

i framtiden, tillägger han: 

– KRAFTSAMTAL SKOG 

är något unikt på marknaden 

och rådet till alla skogsägare 

är att verkligen ta vara på 

chansen att genomföra ett 

Kraftsamtal under hösten då 

priset är starkt rabatterat. 

Kraftsamtal Skog 

Kraftsamtal Skog innebär att 

medlemmen går igenom sin 

skogsfastighet tillsammans 

med en skogsinspektor från 

skogsägarföreningen och en 

ekonomisk rådgivare från 

LRF Konsult. 

Antalet genomförda samtal 

är sammanlagt drygt 200, 

men antalet kommer att 

växa markant till årsskiftet. 

Målet är att genomföra 

1000 samtal över hela landet 

till och med årsskiftet. 

Lokalavdelningen är hjärtat i LRF. 

Där kan du delta i aktiviteter och utbildningar 

och vara med och påverka 

det som händer i bygden. 

Du är viktig. 

Varmt välkommen till LRF! 




SKOGSSKÖTSEL 

Älgen gick hårt åt 

Foto: HANS JERNELID 

En av de studerade ytorna i Furudals 

Bruk som inte hade hägnats in. Bilden är 

tagen 1979 när studien inleddes. Älgen 

har redan hunnit gå hårt åt tallbeståndet 

och flertalet träd har redan dött. 

Bilden är ett montage. 

Stor tillväxtnedsättning, relativt stor avgång och 

förmodat rejäl kvalitetsnedsättning. Så såg det ut i de 

hårdast drabbade delarna av ett dussin tallföryngringar 

i Dalarna som forskare studerat under 28 år. 

Forskningen ännu bara i sin linda 

Folke Pettersson, jägmästare 

och forskare med skogsproduktion 

och gödsling som specialområden 

på Skogforsk, är 

medförfattare till rapporten 

från den 28-åriga studien i 

Furudals Bruk. 


I studien, som bedrivits av 

lantbruksuniversitetet och 

Skogforsk, avgränsade man 

1979 tolv stycken 25 gånger 25 

meter stora ytor i ett tallskogsområde 

vid Furudals Bruk 

strax norr om Orsa. 

Tallskogen i de 12 ytorna var 

mellan 16 och 25 år gammal 

när försöket startade. Ytorna 

anlades i ett område med mycket 

tallungskog som när försöket 

anlades hade varit utsatt för 

älgbetning i flera års tid. Över 

hälften av stammarna i de tolv 

ytorna hade färska eller gamla 

skador från älgbetning. 




SEX AV de tolv ytorna hägnades 

in, för att man i studien 

skulle kunna iaktta hur de skadade 

träden återhämtar sig. 

De hägnade ytorna hade avsevärt 

bättre volymtillväxt och 

knappt någon dödlighet bland 

träden. I de ohägnade ytor som 

drabbats hårdast av betningen 

dog bortåt hälften av stammarna 

under den 28-åriga försöksperioden. 

Sammantaget var volymtillväxten 

i de hårt skadedrabbade 

och ohägnade ytorna en knapp 

tredjedel så stor som volymtillväxten 

i de minst skadedrabbade 

hägnade ytorna. 

ATT ÖKAD barrutglesning 

ger högre dödlighet bland träden 

och lägre tillväxt är knappast 

ny vetenskap. Men något 

Han tycker att studien tydligt 

visar på de skador som älgbetningen 

befaras ge: 

– Älgarna gör tre olika typer 

av skador på ungträden; 

toppskottsbetning, barkskador 

och stambrott. Och vi har omfattande 

skador av alla tre typer 

hos tallarna i Furudalsförsöket. 

förvånande var kanske att de 

studerade tallarna i Furudals 

Bruk visade sig klara barkgnag 

bättre än väntat. Där påverkade 

barkgnaget tillväxten först 

om den översteg 50 procent av 

stammens omkrets. 

Totalt sett var dock dödligheten 

hög under studien; en 

tredjedel av de stambrutna och 

41 procent av de toppskottsbetade 

träden dog under den 

28-åriga perioden. 

Registrerade älgtätheter och 

skogsskadorna på tall var 

mycket höga i Furudalstrakten 

under de åren som tallarna i 

Furudalsstudien drabbades av 

– NÅGRA SAMBAND mellan 

skadefrekvens och markbeskaffenheten 

har man hittills 

inte kunnat se, säger Folke 

Pettersson. Och hur virkeskvaliteten 

och tillväxten hos dagens 

älgskadade tallar ser ut 

om ytterligare mer än 30 år, då 

träden närmar sig slutavverkning, 

är ännu en obesvarad 

fråga eftersom det inte finns 

studier som går längre tillbaka 

i tiden än Furudalsstudien. 

– MEN DEN stora konsekvensen 

för tallsågverken blir nog 

att mängden tallsågtimmer 

kommer minska i framtiden, 

när det blir slutavverkningar 

av de älgskadade bestånden, 

säger Folke. 

Men kunskapsluckan kring 

36 

VI SKOGSÄGARE 6/10

Dalaskog 

Södra Odlarna 

Plantor med kvalitet 

i Götaland 

God 

ad 100007499-01 

Jul & 

Gott Nytt År 

älgbetning. Som mest registrerades 

70 älgar per 1 000 hektar 

under försöksperioden, och i 

den centrala delen av området 

var älgtätheten ännu högre. 

Det var med andra ord tre till 

fyra gånger fler älgar per hektar 

ungskog i Furudal än för hela 

landet i genomsnitt. Samtidigt 

bör påpekas att andelen ungskog 

var förhållandevis hög i 

området. 

MEN VILKEN relevans har 

egentligen Furudalsstudien för 

dagens skogsbruk 

Å ena sidan finns det många 

hårt älgbetesdrabbade områden 

i landet, inte minst de norrländska 

dalgångarna där betestrycket 

torde ha varit minst lika 

högt som i Furudal, menar forskarna. 

Å andra sidan har få 

liknande studier gjorts i Sverige, 

så det finns inte mycket att 

jämföra med. 

EN SAK som dock tycks skilja 

ut Furudal från andra områden 

med högt älgbetestryck var att 

andelen stambrott var mycket 

hög i förhållande till andelen 

toppskottsbete i ytorna. 

Detta är enligt forskarna ett 

förväntat mönster i områden 

med hårt betestryck. 

 

 

www.sodra.com 

Folke Pettersson. 

”…mängden tallsågtimmer 

kommer 

minska i framtiden, när det 

blir slutavverkningar av de 

älgskadade bestånden. 

ad 100007501-01 

de långsiktiga konsekvenserna 

av älgbetning på tall är fortfarande 

stor, medger Folke Pettersson. 

Någon omfattande 

studie under längre tid likt den 

i Furudal har ännu inte gjort i 

södra Sverige. 

Nästa uppslag: 

Eriks skräpvirke 

guld värt… 


Roliga och lärorika böcker 

för motorintresserade barn 

Härliga 

barnböcker 

99:– 

Vad är det som 

snurrar i vind och vatten 

Färgglada, verklighetstrogna 

bilder och korta, lättförståeliga 

texter om hur man 

utvinner energi ur naturen. 

Pris 99 kr 

Sigurds traktor 

Sigurd önskar att han 

hade en egen traktor. 

Han bestämmer sig för 

att spara pengar så att 

han kan köpa en alldeles 

egen. Bok med härligt 

illustrerade bilder. 

Pris 99 kr 

Alfred & den blå traktorn 

Alfred älskar verkligen traktorer. 

Framförallt den gamla blå 

traktorn på gammelmormors 

gård. Bok med fi na närbildsfoton 

på traktordelar för alla 

motorintresserade barn. 

Pris 99 kr 

Tuffa racerbilar 

En interaktiv bok, fylld 

med luckor, fl ikar och 

spakar att dra i och en 

tuff knapp med riktiga 

racerbilsljudet! 

Pris 99 kr 

 

SVARSKORT Beställ här eller direkt på mediahyllan.se 

JA TACK! Jag vill gärna beställa. (Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.) 

st Vad är det som snurrar 

i vind och vatten à 99 kr 

Art.nr: 20290000 

st Alfred & den blå traktorn à 99 kr 

Art.nr: 21220000 

st Sigurds traktor à 99 kr 

Art.nr: 20300000 

st Tuffa racerbilar à 99 kr 

Art.nr: 22250000 

TIPS! Beställ snabbt & enkelt 

www.mediahyllan.se 

Webbshoppen för 

dina intressen! 

Frankeras ej 

Mediahyllan 

betalar portot 

Namn 

Adress 

Postadress 

Telefon 

Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att 

kontakta mig med förmånliga erbjudanden. 

E-post 

Mobil 

Erbjudandet gäller t.o.m. 31 december 

2010 eller så långt lagret räcker, endast 

inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter 

för att kunna fullgöra kundrelationer 

och lämna förmånliga erbjudanden 

om egna och andras produkter. För kontroll, 

rättelse eller anmälan om spärr av 

personuppgifter kontakta LRF Media AB, 

Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06. 

kundservice@mediahyllan.se 

tel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99 

Svarspost 

205 180 69 

685 20 Torsby

Den här tallen ska 

bli ett bonsaiträd, 

och en del av 

jobbet har älgen 

redan gjort! 

Erik har gjort älgskadan 

till försäljningsargument. 

Flera tyskar har redan 

köpt sådana här brädor 

till fönsterfoder. 

Eriks älgskadade virke 

blir bonsaiträd 

eller fönsterfoder 

Skräpvirket guld värt 

Där andra ser sand känner 

Erik Hjärtfors vittring 

på guld. Han har sålt älgskadat 

virke som fönsterfoder 

och hoppas kunna 

förvandla uppätna plantor 

till bonsaiträd. 


Varför lägga allt älgskadat 

gallringsvirke i massavedstraven 

– när man kan vidareförädla 

det Det tycker Erik 

Hjärtfors, som sågat upp fönsterfoder 

och experimenterar 

med bonsaiträd. 

När Erik Hjärtfors för några 

år sedan var ute och förstagallrade 

en hårt drabbad tallföryngring 

på sin och hans brors 

gemensamma skogsfastighet 

föddes tanken på att använda 

det älgskadade virket. 

Det en hektar stora tallbeståndet 

som planterades i tvåmetersförband 

1974-75 var på 

1980-talet till åtminstone 85 

procent helt sönderbetat. I dag 

står de allra flesta av stammarna 

kvar, och många av dem 

bär spår av typiska älgskador 

som toppbrott och stamgnag. 

Erik tog med sig några av de 

fällda tallstammarna från 

första gallringen och sågade 

upp dem. 

– De höll mellan 15 och 20 centimeter 

i diameter, och det räcker 

för att göra fönsterfoder av. 

Att några av brädorna hade 

vankant såg Erik inte heller 

som något problem: 

– Man sätter dem bara så att 

vankanten kommer utåt på fodren. 

ERIKS TANKE med att använda 

älgskadat virke är att 

just framhäva skadan: 

– Skadan som oftast hamnar 

i mitten på brädan – antingen 

barkgnag eller ett toppbrott – 

kommer att sitta helt synligt på 

dörr- eller fönsterfodret så att 

man ser att, här har älgen varit. 

Och jag tror att det kan vara 

som en liten kul grej, speciellt 

för tyska köpare. 

OCH ERIK HAR redan sålt 

några paket med älgskadat 

dörr- och fönsterfoder. Till 

tyska köpare förstås. Och fler 

paket med älgskadat fodervirke 

lär det bli, tror Erik som då 

och då även producerar lite 

möbler med naturnära känsla 

och former: 

– Om man vill ha något unikt 

hemma eller i sitt fritidshus, 

inredning eller möbler med naturnära 

känsla, då tror jag det 

här är något som kan sälja. 

Erik har även grävt upp några 

skadade tallplantor och planterat 

om dem i en kruka. Med 

intensiv, och framför allt rätt, 

skötsel tror han de skulle kunna 

utvecklas till en för Sverige helt 

ny produkt: bonsaiträd. 

– Jag håller fortfarande på att 

lära mig hur man gör. Det här 

med bonsaiträd är ju oerhört 

exklusivt och dyrt i Japan, och 

vad är det egentligen som säger 

att det inte skulle kunna bli det 

även här i Sverige 

ERIK VILL INTE förringa 

problemen med älgbetning, 

försäkrar han. Men med tanke 

på problemen, både med älgbetning 

och odling av kvalitetstall 

i södra Sverige i allmänhet, 

tycker han det är angeläget 

att försöka se en utkomstmöjlighet 

i allt det som 

den egna skogen har att ge – 

även ”skräpvirket”. 





Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING 

Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor, 

vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på 

www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29 

För öppna landskap 

nu även för uthyrning! 

Plan- och släntklippare 

- en av marknadens kraftigaste! 

Testa 

oss! 

 

 

 

(slagor 1,9 kg) 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:- 

även storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

Info och video på 

www.lotico.se 

Proffsverktyg från Pellenc 

Selion stångsåg passar till 

mycket inom skogsbruket. Att 

röja i rätt tempo, göra bra stamval, 

bra stamkvistning, inte 

stressad av sågen. Röja utmed 

åkerkanter o beten, göra körvägar 

för lastbil o sko- t are. 

Toppa tallar och lövträd 

till viltbetningsmat. 

I röjningar med långa 

gångavstånd är denna elröjsåg 

att föredra. Kraftfullt 

litiumjon-batteri med lång 

driftstid. 

Tel. +46 (0)414-242 60 

EN INVESTERING I RÄTT OCH 

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR 

DU ALDRIG! 

Stångsåg 

Längder: 

1.30, 2.0 och 

3.0 meter. 

Avgas-, 

buller- och 

vibrationsfri! 

Ett Sverige 

vart tredje år! 

Tropikskogarna 

försvinner 

Visa ditt stöd. 

Pg 90 1974-6 

Världsnaturfonden WWF 

www.wwf.se, 08-624 74 00 

God Jul & 

Gott Nytt År 

Snickerimaskiner till specialpris 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med 

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning 

för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Direkt från 

importören 

Pris 8 796:- 

exkl moms 

Fraktfritt 

Plan- och rikthyvel 

PT310 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5 000 rpm 

Matningshastighet 7 m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 310 mm 

Bordsstorlek 1 040x312 mm 

Planhyvlingsbredd 305 mm 

Planhyvlingshöjd 200 mm 

Vikt 175 kg 

Artikelnummer 104030 

Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås 

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30 

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se 

http://www.duabhuset.se 

Kombinerad, kraftig och professionell för såväl 

stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord 

i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. 

Plan & rikthyvel DUAB ML394Q 

med långhålsborrsbord 

Motor 400 V 3 kW/4 hk 


Varvtal kutter 4000 rpm 

Matningshastighet 8 m/minut 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyveldjup 5 mm 

Bordsstorlek 1600x440 mm 

Planhyvel 


Max hyvelhöjd 220 mm 

Max hyveldjup 5 mm 

Bordsstorlek 750x410 mm 

Vikt 440 kg 


Pris 17 596:- 

exkl moms 

Fraktfritt 

Beställ vår 

nya produktkatalog 

2010 

eller se vår 

hemsida 

www.duabhuset.se 

Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor 

samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord), 

matarvalsar tillverkade i stål. 

Plan- & rikthyvel 

DUAB ML392B 

Riktbord 1050x250 mm 


Planbord 600x250 mm 

Varvtal kutter 4000 rpm 

Antal stål i kuttern 

3 st 250x30x3 mm 


Matningshastighet 8 m/min 

Max planhöjd 180 mm 

Max hyvlingsdjup 5 mm 

Vikt 148 kg 


Pris 5 196:- 

exkl moms 

Specialerbjudande på plan- 

& rikthyvlar, spånsugar, 

kombimaskiner, div storlekar! 

Industrispånsugar av högsta 

kvalitet till specialpriser 

DUAB 

FM230-L1 

kap 1 050 m 3 /h 

Artikelnummer: 

107680 

Pris 1 116:- 

exkl moms 

Bandsåg DUAB BAS 470 

Max såghöjd 285 mm 



Pris 7 196:- 

exkl moms 

Med reservation för tryckfel 

och valutaförändringar. 

Pris 3 196:- 

exkl moms 

DUAB 300S 

kap 3 000 m 3 /h 


108812 

Pris 1 596:- 

exkl moms 

DUAB 

FM300 

kap 2 000 m 3 /h 


107679 

Yt-& kantbandputs 

DUAB MM-2315 

Kraftig,oscillerande 

bandputsmaskin 

försedd med ett 

kraftigt och långt 

arbetsbord i gjutjärn 

som är höj- och sänkbart. 


Bandstorlek 152x2515 mm 


Pris 4 600:- 

exkl moms 

40 VI SKOGSÄGARE 6/10 

Fraktfritt

SKOGSFASTIGHETER SÖKES 

V söker nya fastigheter i alla storlekar. 

Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu. 

Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer 

och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa. 

Vi marknadsför fastigheterna även internationellt. 

SPARA PENGAR 

Genom att välja rätt bränsle. Att värma 

upp en villa som förbrukar 

El 

25 000 kW timmar/år kostar: 

Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri 

värdeuppskattning. 

Peter Olsson 

Mikael Sjöberg 

Skogsmästare 

Lantmästare 

peter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se 

0705-54 24 49 076-768 81 13 

Olja 

Fjärrvärme 

Pellets 

Bergvärme 

Flis 

Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 

www.skanegardar.se 

40 000:- 

27 500:- 

20 500:- 

13 750:- 

12 500:- 

6 250:- 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av 

bioenergi. Det självklara valet för dig som 

vill ha frihet att välja bränsle. 

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING 

VETOMAT 500 liter 

Villabrännare för max 40 kW 

som lämpar sig för alla 

biobränslen såsom flis, spån, 

briketter, pellets och torv. 

I en normalvilla räcker en 

påfyllning 5 dygn under vintern 

med pellets. 

Mer info 

www.sp.se 

Ett urval av våra objekt: 

Sundsvall 

Skogsgård 100 ha i Liden vid Indalsälven 

Vi visar vägen... 

till en lyckad försäljning! 

VETO 8 

8 000-11 000 liter 

Brännaren med större 

bränsleförråd. 

Effekter 

40-160 kW med 

kraftig matarskruv som går att 

förlänga upp till 4 m från förrådet. 

Matning med fjäderomrörare. 

VÄRMECENTRALER 

Helt kompletta 30 kW–8 MW 

Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Björn Målsäter 

Uppsala 

018-374 375 

Örjan Hansson 

Jönköping 

036-440 04 05 

Anders Nyhlén 

Borås/Varberg 

0320-395 20 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

Johan von Arnold 

Nyköping 

0150-300 05 

Specialisterna på jord och skog! 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

Bengt Folkesson 

Ronneby 

0457-178 35 

PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! 

www.egendomsmaklarna.se 

ÅTERFÖRSÄLJARE: 

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070- 341 74 59 

FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240 

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 

KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64 

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97 

RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB 0457-100 00, 0739-242 417 

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197 

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 

VINGÅKER Ving Bioenergi 070-834 03 90, 070-642 40 12 

VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100 

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07 

GENERALAGENT I SVERIGE 


41

Behåll greppet 

och hamna inte på glid 

Broddbult sats 

70 st Std brodd 

30 par Bandlåsbult 

M 14x40 10/9 inkl mutter 

1558:- inkl frakt 

Renovering, Bandlås, Brodd 

Nya boggiband 400-750 mm 

Griper M 

www.nyvab.se 

Årets 

investering! 

SNÖKEDJOR 

SLIRSKYDD 

DÄCKSKYDD 

467 olika dimensioner och 

mönster i lager. 

Griper M 

Kraftig piggkedja som även 

är lämplig för vägkörning. 

343 36 Älmhult, Tel 0476-521 35 

E-post: info@nyvab.se 

 

E-post: info@messmide.se 

messmide.se 

Förädla skogen med Bamsesågen och Bamsefräsen, 

nu även med klingsåg. Se även våra nyheter på hemsidan! 

 

Skydda gårdens mindre 

fordon och maskiner med 

säkra dörrar från EAB. 

Tillverkas av varmförzinkat 

stål efter dina önskemål 

och mått. 

Ring oss gärna eller 

gör din förfrågan via 

www.eab.se 

Hydraulvinsch 

Dragkraft 1400/1700/2200 kp. 

Manuell och radiostyrd. 

Enkel montering på alla kranar. 

333 33 SMÅLANDSSTENAR 

TEL 0371-340 00 www.eab.se 

TIMMERMATARE 

Från små timmermatare 

till stora anläggningar 

Växellåda 

Växellåda med upp, nerväxling eller 

enbart som vändlåda till t ex såverk 

fläktar, vattenpumpar, generatorer 

m m upp till 100 kW. 

Andra produkter: 

Större matarbord 

Längdtransportörer 

Sorteringslinjer 

Sågintag 

Stockvändare 

Hydraulaggregat 

Automation 

Stegmatare med enkel pålastning 

Kan även fås med tippande pålastning 

eller ställas efter ett stort matarbord 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 

+372-566 144 05 

www.logcon.se 

Nyhet! 

Högkapacitetsanläggningar 

Mottagningstransportör 

med enkel och effektiv 

accdeleration utan drivrullar 

Mönster nr: 80584 

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING 

Raka sågstockar som krokiga vedstockar. 

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek 

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED 

info@logcon.se 

Hydraulik 

Hydraulik 

Hydraulsystem 

Pump med växellåda. 

Slangsatser och tankar. 

Kugghjuls- och kolvpumpar. 

Flöde upp till 240 l/min. 

Ergo el prop spak med inbyggd 

Kranventiler förstärkare, kan manuella ersätta 

servohydrauliska andra spakar. eller 

elproportional. 

El kranventil 

Kylare max flöde och 80L filter. Slang och kopplingar. 

med ställbara chocker 

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se 


Vad sa dom 

på Rapport 

i går kväll 

Det blir svårare att hänga 

med när man börjar höra lite 

dåligt. Ring Hörsellinjen 

0771-888 000. 

www.horsellinjen.se 

BEG FYRHJULINGAR! 

FRI FRAKT INOM SVERIGE 

Även nya fyrhjulingar 

samt ett stort urval av tillbehör 

till bra priser. 

 

WWW.FRITIDSDEPAN.SE 

 

 

 

 

 

Hörselskadades Hörselskadades Riksförbund Riksförbund 

 

 

III 

— — 

Helautomatisk 

Vedhantering! 

NYHET! 

Stöd vårt 

Östersjöarbete! 

Hjälp oss arbeta mot övergödning, 

utsläpp och överfiskning så att vi 

får behålla livet i havet. 

Bli medlem eller skänk en gåva! 

Läs mer på: 

www.naturskyddsforeningen.se 

Flexibelt maskinkoncept för 

skonsamt skogsbruk 

Tel 0565-920 90 

info@pergonova.se 

www.pergonova.se 

Vedprocessor 

Snabb - Säker - Effektiv 

1m 3 /min 

För broschyr 

o information 

Ny knivdesign 

och nytt längdregleringssystem 

Ny effektiv utmatningstransportör 

Lågt effektbehov 

Passar alla traktorer 

Även lämplig 

för sågytor 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter 

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på ny långved 

Dahlberg Maskin AB 

Tel 0612-503 62 

VEDHANTERING 

 

 

 

 

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. 

Nu även småskalig hantering. 

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. 

Stegmatare, lagringsbord mm. 

Stegmatare 

- gör jobbet 

lättare 

Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21 

www.ipab.se info@ipab.se 


43

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem Servostyrning Växellåda 

Automatlåda Vevaxeltätning Konverter 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar 

i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 

8x8 

Mapro Systems AB 

Tel 0174-716 10 

www.Mactrac.se 

Tel: 0660-29 70 50 

Hemsida: www.orionoljor.se 

Email: info@orionoljor.se 

Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

Ecosågen Twin 400 

Mobilt eller stationärt enmanssågverk 

Inbyggt kantverk 

“Quattro” 

4 sågklingor 

Se Video på vår hemsida 

www.ecosagen.se 

Tillbehör: 

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd 

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 

Väggrindar och skyltar 

 

 

 

TEMA 

2011 

Nr 1 

10 febr 

Föryngring & 

Förädling 

Nr 2 

7 april 

Energi & 

Skogsvård 

Nr 3 

3 juni 

Renovera & 

Bygg 

DÖDLIG SJUKDOm: 

ont i halsen 

Läkare Utan Gränser verkar på platser 

där vanliga sjukdomar får ovanligt stora 

konsekvenser, för att krig och våld trasat 

sönder vården. Två miljoner människor 

dör i sviterna av luftvägsinfektioner varje 

år – människor som kunde ha räddats 

med rätt vård. Sms:a LIV till 72990 för 

att skänka 50 kronor, lämna ett bidrag på 

www.lakareutangranser.se eller plusgiro 

90 06 03-2 så kan vi ge den vården. 

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

Skördaraggregat 

Skördaraggregat BJM 350 bygger på 

stegmatarprincipen. Detta tillsammans med 

uppbyggnad på enkla och driftsäkra 

komponenter, gör att aggregatet lämpar sig 

att monteras på flera olika typer av basmaskiner, 

som t e x jordbrukstraktorer, skotare, 

grävmaskiner och traktorgrävare. 

Röjklinga 

Till vårt sortiment hör också BJM Röj 

-aggregat 80 som är ett lätt röjaggregat 

för ledningsgator och vägkanter, 

men som även kan användas för 

skogsröjning. 

Kontakta oss för mer information! 

Tel 0528-700 00, 

kvällar 0528-700 11 

www.bjmmaskin.se 

Nr 4 

8 sept 

Jakt & Fiske 

Nr 5 

20 okt 

Förädling & 

Fordon 

NR 6 

15 dec 

Utbildning & 

Ekonomi 


Hydraulcylindrar 

Snökedjor 

För traktorer, lastbilar, 

truckar och 

ATV. 

Ring 019-304320. 

Stor 

kapacitet 

Köttkvarnar 

1-fas 230V 

MR9 1hk 250kg/h 3380:– 

MR10 1,5hk 400kg/h 4320:– 

Varmluftspannor 

Mobila. Dieseldrift. 

Modell effekt tank Panna Slang 7,5m 

Antares 25 25kW 36lit 9800:– 2380:– 

Antares 30 32kW 70lit 10800:– 2496:– 

Antares 50 48,5kW 70lit 11980:– 2496:– 

Antares 70 71,0kW 120lit 13300:– 3660:– 

Antares 80 80,6kW 120lit 13980:– 3660:– 

Storsäck för ved 

 

3 

×100× 150cm 

 

stroppar 

 

Erbjudande 

30st 108:– 

ord. pris 120:– 

Batteriladdare 

Telwin 320 12/24V. Maxstart 300A. 

Laddström max 45A. 1920:– 





Vakuumpackar 

Alice Automatic 2240:– 

Maxima 3780:– 

Påsar, 50st 20×29cm 148:– 

2st rullar,6m×20cm 124:– 

2st rullar,6m×30cm 148:– 

Bradleyrökar 

Lämplig för kall– och varmrökning. 

Sköter sig själv utan 

tillsyn upp till 8 timmar. 

Original 3740:– 

Digital 4 galler 4760:– 

Digital 6 galler 5596:– 

Snökäppar 2m 

Förpackning om 25st. 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019-304325 

www.nimaab.se 

Vid köp av Bradleyrök 

erhålls 1st digitaltermometer 

samt ett 60-pack 

blandade bricketter. 

Snökäpp med reflex 16:– 

250st med reflex 14:40 

Dick knivset 

Maxi Grip 

Dubb för arbetsfordon. 

Traktorer, entreprenadmaskiner 

m.m. 

Monteras med vanlig 

skruvdragare. 

Härdat specialstål XM 

436:– 

460:– 

Hårdmetalldubb HM 

1036:– 

1180:– 

Styckkniv 15cm 

Styckkniv Flexblad 

15cm 

Allroundkniv 

15cm 

292:– 

Nyhet! 

Knivslip 

Rapid 

Steel 

Rökbriketter 

Välj mellan al, ek, körsbär, hickory, 

lönn, mesquit, pecan och äpple. 

48-pack 184:– 3 ×48-pack -15% 

120-pack 428:– 3 ×120-pack -15% 

5 280:– 

Värmematta 3 ×1m 

Effekt 1000W. 230V. 2,5m anslutningskabel. 

S-märkt. 

Skogspaket 

Hjälm med FMradio 

och 

anslutning för 

MP3- 

spelare 

Försett med 

etsat visir. 

1060:– 

Gratis 

katalog! 

260 sidor 

John Deere 

skördare 

Skala 1:32 

NYHET! 

780:– 

Slipar som 

ett skärpstål 

fast snabbare och enklare. De 

fjäderbelastade slipytorna är 

gjorda av rostfritt stål med 

extremt hård skärpyta. 

Nima Maskinteknik AB 

Butik: Gryts industriområde 

Exkl. moms Fraktfritt över 2400:– 

860:– 

Kallrökningsenhet 

Kolla in vår hemsida: 

www.nimaab.se 

Joski boggiekärra 

Tippbar bakåt 672:– 

Fortuna vagn Fendt 930 

Tippbar sidan 672:– Med IR-kit 1140:– 

John Deere med IR-kit 1140:– 

Claas Axion 850 med IR-kit 1340:– 

Eka slaktset 

Flå–, ben– och köttkniv 

plus buköppnare. 

Levereras i fodral. 

556:– 

Frostskyddskabel 

 

Kabel 2m 304:– 






Kabel 10m 608:– 

Kabel 12m 688:– 

Kabelförskr. 128:– 

Timber 

Skogsstövel sågskydd 

klass 2, 

stövel-pådrag. 

Storlek 

36–48. 

540:– 

Skala 1:32 

532:– 

Saltlakespruta 

1140:– 

Order 019-304320 

Växel 019-304300

Samverkan gör skillnad 

KRÖNIKAN 

För sisådär en månad sedan 

gjorde Mellanskogs styrelse en 

resa till Ryssland för att studera 

landets skogsbruk och den industri 

som baseras på skogens råvaror. 

Vi såg bland mycket annat hur 

Ikea har byggt upp världens största 

limträfabrik och lokaliserat den i ett 

område rikt på den råvara fabriken 

vill ha. 

 

Man blir lätt imponerad av de enorma 

områden med skogsmark som finns 

där borta och vilken enorm potential 

för ett lönsamt skogsbruk man har. 

Men som vi också kunde konstatera 

så var mycket eftersatt och ineffektivt. 

Man gör ju gärna jämförelser 

med hur det ser ut i sin egen omgivning 

och sitt eget land. Och när äganderätten 

och förfoganderätten brister 

– som i Ryssland – så finns heller inte 

motivationen för ett välskött skogsbruk. 

 

Om vi ser på utvecklingen i Sverige 

så har vi sedan mer än hundra år 

haft en ökande skogstillväxt och jag 

tror det finns flera förklaringar till 

det. För det första handlar det just 

om ägande- och förfoganderätten 

över sin egen fastighet. Det är säkert 

den viktigaste drivkraften. Det måste 

också finnas en konkurrenskraftig 

industri som kan förädla råvaran, och 

det har svensk industri genom åren 

bevisat både genom omstrukturering 

och modernisering. 

Och jag är säker på att svenskt 

familjeskogsbruk inte hade varit en 

så stark faktor om vi inte organiserat 

oss i föreningar där det skett stora 

förändringar genom åren till följd av 

teknikutvecklingen, omstruktureringen 

av hela samhället samt globaliseringen. 

 

Dagens fyra stora skogsägarföreningar 

har viktiga uppgifter förutom 

att ta hand om skogsägarnas virke. 

De ska tillsammans vara ledande i 

rådgivning, utbildning och näringspolitiskt 

arbete både på svenska och 

Tuffa förutsättningar för ryskt skogsbruk. 

internationella arenor. Och då är det 

viktigt att visa upp en sammanhållen 

skogsägarrörelse och vad den betyder 

för den enskilde skogsägaren! 

Det finns många historiska exempel 

på vad som åstadkommits, men 

jag vill i stället peka på vad vi har 

omedelbart framför oss. 

Genom LRF och LRF Skogsägarna 

ska vi vara aktiva i det nya älgförvaltningssystemet. 

För närvarande 

ligger en proposition till riksdagen, 

som fattar beslut i början av december 

om det går som planerat. Här har 

hela skogsägarrörelsen en mycket 

viktig uppgift att vara med och utse 

folk i älgförvaltnings- och älgskötselområden 

och därtill utbilda sina 

representanter. Det är personer med 

mycket lokal förankring, och de ska 

ha förmåga att se både till skogens 

och viltstammens bästa. 

 

Skogen är Sveriges viktigaste exportinkomstkälla 

och samtidigt föremål 

för olika intressen i samhället. 

Mycket handlar om att skydda skog. 

Förutom den frivilliga avsättningen 

så har vi miljömålen, men även andra 

grupper kommer in och gör anspråk 

på att bevara vissa områden. En viktig 

uppgift för hela skogsägarrörelsen 

är därför att upprätthålla goda kontakter 

med politiker både lokalt och 

på riksplanet så att vi fortsättningsvis 

kan bedriva ett hållbart skogsbruk 

som blir lönsamt för den enskilde 

skogsägaren och samtidigt ge inkomster 

till landet. 

Jag vill också nämna två av våra 

mycket framgångsrika projekt: Säker 

Skog och Kraftsamling Skog. 

Säker Skog riktar sig till hela 

skogsnäringen med syfte att minimera 

personskadorna i skogsbruket. 

Denna satsning gå nu in i en ny och 

bestående fas med vidgad verksamhet 

mot röjning och fyrhjulskörning. 

 

Kraftsamling Skog för ökad tillväxt 

och lönsamhet i familjeskogsbruket 

har med besked visat vad man kan 

åstadkomma med förenade krafter 

och jag är mycket glad att på nära 

håll ha fått följa utvecklingen. Nu 

går vi vidare och tar med oss allt det 

positiva in i den ordinarie verksamheten 

som kommer att vara till nytta 

för våra medlemmar. 

Börje Lagerquist 

Ordförande Mellanskog 

Foto: Per Österman 


En effektiv 

partner i skogsbruket 

NIAB-ägare älskar sin skog! 

Börje Nyström, Hälserud, Sunne 

Det är en av de första verkligt underbara vårdagarna vi besöker 

Börje på hans gård som ligger strax väster om Sunne. 

Gården har ca 50 ha skog som Börje sköter både avverkning 

och skotning på med hjälp av sin NIAB traktorprocessor och 

FARMA skogsvagn. 

NIAB:en hämtades en morgon och när Staffan Kvarnstöm på 

Sunne Bil & Maskin såg honom komma tillbaka med traktorn 

på kvällen tänkte han – ”vad har nu hänt” Inget hade dock 

hänt. Börje ville bara berätta hur nöjd han var och hur bra arbetet 

flöt från första stund. Börje vill gärna påpeka hur viktig 

fällningen är för att systemet skall fungera. Själv använder 

han fällriktare som han även rekommenderar andra. 

Ulf Pettersson, Björkefors Gård, Sunne 

Ulf äger och verkar på en sägenomspunnen gård som ligger 

strax norr om Sunne på den östra sidan av Övre Fryken på 

en gård vid namn Björkefors Gård. Gården finns omnämnd 

av Selma Lagerlöf i Gösta Berlings saga under namnet Fors. 

Det är dock för att Ulf kört NIAB i över 20 år som vi är här och 

besöker honom samt hans kära vän, hunden Sigge. Gården 

har ca 200 ha produktiv skogsmark och ca 40 ha åker som 

tillhör gården plus lika mycket arrende. I skogen sköter Ulf 

all gallring med sin NIAB men skotningen lejer han bort. När 

vi frågar om han är nöjd blir svaret att han annars inte skulle 

kört NIAB i över 20 år. Det säger ju det mesta. För ca 4 år sedan 

bytte han sin svarta NIAB, på Sunne Bil & Maskin, mot 

den senaste modellen, 5-15B. 

Lars Stålhandske, Edsbjörke, Sunne 

Till Lars kommer vi precis när vårbruket är i full gång i Fryksdalen. 

Gården har verkligen ett andäktigt läge och vi njuter 

av utsikten över Frykensjön. Läget är det allra bästa, få 

förunnat att leva och verka i. Lars som kör timmerbil i skift 

åt ett lokalt åkeri sköter också sin skog på ca 50 ha plus ca 

16 hektar åker där Lars har vall för försäljning. Han sköter 

både avverkning och skotning. Något som gjordes även 

innan dess NIAB införskaffades för snart tre år sedan. Nu 

finns dock orken kvar efter en dags arbete i skogen. Att 

ha ork kvar till annat gör ju det mesta roligare säger Lars. 

Först hade Lars tankar på en begagnad maskin men insåg 

snart NIAB:s höga andrahandsvärde. Då slog han till på en ny 

hos Sunne Bil & Maskin. 

För mer om dessa tre herrar och deras fantastiska historier se vår hemsida/nyheter www.forsmw.com 

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support 

och reservdelar: 

011-165 770. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade 

återförsäljare för närmare information 

se hemsida www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av 

specifikationer samt pris utan föregående 

information.

POSTTIDNING B 

VI SKOGSÄGARE 

Box 78 

685 22 Torsby 

NYHET! 

BigX uppgraderad modell i ny design. 

Kapdiameter 50 cm, 4-30 t klyvkraft. 

Ytterligare 

ökad kapacitet 

Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen 

på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och 

tillbehör optimerar vedhanteringskedjan för varje brukares 

unika behov. Den höga kvaliteten säkerställer lång livslängd 

och effektiv vedframställning. 

 

 

 

 

 

 

 

TREJON Ved-1009 

Vi har maskinerna för hela energikedjan. 

Kontakta Ditt Trejon Center för mer information! 

info@trejon.se, www.trejon.se 

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19

6 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?