You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 1<br />
2012<br />
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
Nr 1<br />
2012<br />
<br />
<br />
ingår som en medlemsförmån i landets<br />
fyra skogsägareföreningar tillsammans<br />
med en bilaga från respektive förening.<br />
Vid adressändring kontakta din<br />
skogsägareförening:<br />
INNEHÅLL Nummer<br />
1 2012<br />
TILLBAKA<br />
I STORMSKOGEN<br />
Nästa nummer utkommer 5 april<br />
TEMA: Energi<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Omslagsfoto:<br />
Pär Fornling<br />
<br />
<br />
Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna<br />
www.sodra.se www.norra.se<br />
0470-890 00 090-15 67 00<br />
Skogsägarna Norrskog Mellanskog<br />
www. norrskog.se www.mellanskog.se<br />
0612-71 87 00 010-482 80 00<br />
REDAKTION<br />
Chefredaktör och ansvarig utgivare:<br />
Pär Fornling<br />
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö<br />
Telefon: 040-92 25 55<br />
Fax: 040-601 64 49<br />
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se<br />
Redigeringsansvarig:<br />
Anne-Charlotte Morgan<br />
Telefon: 040-601 64 89<br />
E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se<br />
ANNONS<br />
Birgit Emilsson<br />
Box 6044, 200 11 Malmö<br />
Telefon: 040-601 64 55<br />
Fax: 040- 601 64 49<br />
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Ronny Gustavsson<br />
113 92 Stockholm<br />
Telefon: 08-588 367 97<br />
Fax: 08-588 369 99<br />
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Annonsmaterial:<br />
annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />
PRENUMERATION<br />
Telefon: 040-601 64 93<br />
Fax: 040-601 63 55<br />
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se<br />
Prenumerationspris helår<br />
(6 nummer) 295 kronor inkl moms<br />
Lösnummer 55 kronor inkl moms<br />
REDAKTIONSRÅD<br />
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,<br />
Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Urban<br />
Blomster och Karin Vestlund-Ekerby.<br />
Hemsida: www.atl.nu/skog<br />
i samarbete med tidningen <strong>ATL</strong>.<br />
För ej beställt material ansvaras ej.<br />
Vi Skogsägare produceras av LRF<br />
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.<br />
TS-upplaga 2008: 96 700<br />
Tryck: Hansaprint, Åbo<br />
Repro: LRF Media AB, Malmö<br />
Sverker Henckel går har gått från en storm till<br />
en annan. På Södra arbetade han med Gudrun.<br />
De erfarenheterna kommer väl till pass när<br />
han nu, som inspektor på Norrskog, är mitt<br />
uppe i arbetet efter Dagmar. Foto: Pär Fornling<br />
5 LEDARE: Kritiken om bristande miljöhänsyn<br />
vid avverkningar vilar på lös grund.<br />
6 PROFILEN: Gunilla och Lars-Ivar bjuder<br />
in alla kommunens skolbarn till skogsgården.<br />
10 NÄRINGSPOLITIK: Nu kommer<br />
lärdomarna från Gudrun och Per till nytta.<br />
12 STORMEN: En kamp mot<br />
klockan och barkborrarna.<br />
16 FÖRETAGANDE: Föreningen<br />
tittar bortom lågkonjunkuren och<br />
investerar miljardbelopp.<br />
18 DEBATT: Missvisande beskrivning av<br />
hotade arter.<br />
20 FORSKNING: Digital revolution<br />
underlättar för skogsägarna.<br />
21 SKOGSSKÖTSEL: Fem tips för bra<br />
tillväxt och lönsamt skogsbruk.<br />
22 MARKNAD:<br />
Inget slår virkespriserna under koreaboomen.<br />
Dyster konjunkturrapport.<br />
23 ÄLGSKADOR<br />
Plantering med betesskador på alla tallarna!<br />
Den nya älgförvaltningen<br />
lägger<br />
ramarna för älgjakten.<br />
Chans för<br />
markägarna att<br />
träda fram i älgskötselområdet.<br />
30 FÖRYNG-<br />
RING: Förädlade<br />
plantor på gång som<br />
växer 35 procent<br />
Foto: Pär Fornling<br />
bättre.<br />
32 EKONOMI: Fem praktiska tips för att få<br />
ordning på ekonomin.<br />
34 SKOGSGÅRDEN: Goda råd inför<br />
generationsskiftet.<br />
36 TEKNIK: Gripen fi xar det mesta.<br />
38 TEKNIK: Den gamla traktorn ett bra<br />
alternativ till fyrhjuling.<br />
45 NAMN & NYTT: Trä i tiden.<br />
46 KRÖNIKAN: Från ett händelserikt år<br />
till ett annat.<br />
OXEN<br />
MINILUNNARE<br />
Gallring, vindfällen<br />
Tandem-OXEN<br />
Myreback MASKIN<br />
<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12 3
En välkommen dialog<br />
En lång skugga faller från Skogsstyrelsens<br />
kontroll av miljöhänsyn vid avverkningar.<br />
I den slagskuggan har enskilda skogsägare<br />
och hela det svenska skogsbruket förpassats till<br />
skamvrån på osäkra grunder.<br />
Myndigheten har själv, hedersamt nog, dubbelkollat<br />
det egna arbetet.<br />
Resultaten är häpnadsväckande. I över hälften av<br />
fallen gör tjänstemännen helt olika bedömningar.<br />
Drygt hälften av de hyggen som underkänns av<br />
den ene kontrollanten godkänns av den andre och<br />
vice versa. Träffsäkerheten är med andra ord inte<br />
större än det statistiska utfallet av att kasta krona<br />
och klave.<br />
DET HANDLAR OM att kontrollera den ”generella<br />
hänsynen” genom så kallade ”polytaxinventeringar”.<br />
Det är ungefär lika krångligt som ordvalet<br />
antyder.<br />
Arbetet börjar med att Skogsstyrelsen väljer ut<br />
ett antal hyggen som kontrolleras i hemlighet både<br />
före och efter avverkningen. Man kollar om det<br />
lämnats trädridåer vid vattendrag, död ved, gamla<br />
träd och en massa andra saker.<br />
Resultaten som presenterats av den här manövern<br />
är nedslående. Myndigheten har basunerat ut att<br />
över en tredjedel av skogsägarna inte klarar miljöhänsynen.<br />
Nu visar det sig att resultaten i sig inte är<br />
till förlitliga. Men frånsett det är påståendet lika<br />
nyanserat som en stoppsignal med två lägen: rött<br />
och grönt.<br />
FÖR ATT BLI underkänd räcker det att missa<br />
en enda detalj. En skogsägare kan ha gjort rätt till<br />
95 procent (plus en del extra miljöhänsyn genom<br />
certifieringen) och ändå få underkänt.<br />
Om skolan haft samma rigida betygssystem<br />
skulle det bli många år i varje klass. Alla rätt på<br />
alla prov, annars blir det underkänt.<br />
Efter mycket kritik testade Skogsstyrelsen det<br />
egna kontrollsystemet. Helt oberoende av varandra<br />
kollade två tjänstemän samma hygge och i drygt<br />
häften av fallen kom de alltså till olika resultat.<br />
Det är faktiskt inte så konstigt.<br />
Att mäta och kontrollera miljö hänsyn på ett<br />
objektivt sätt är inte lätt och ger<br />
utrymme åt olika tolkningar.<br />
Myndigheten har inte<br />
gjort det lättare genom<br />
ett komplicerat system<br />
med liten insyn och en haltande pedagogik för att<br />
bättra på resultaten. Att det nu visat sig rättsosäkert<br />
förvånar inte. Det blir en sorts skönhetstävling<br />
och skönheten sitter som bekant i betraktarens<br />
öga. Det hela blir ganska subjektivt.<br />
I ÄRLIGHETENS NAMN har Skogsstyrelsen<br />
ingen lätt uppgift och det är utmärkt att man nu,<br />
på eget initiativ, tagit tag i problemen. Myndigheten<br />
inser att något är fel och har har inlett ett<br />
så kallat dialogprojekt där man försöker hitta nya<br />
vägar att värna och kontrollera miljöhänsynen,<br />
vilket är angeläget. Mycket kan helt säkert bli<br />
bättre och systemfel i kontrollsystemet ursäktar<br />
inte bristande miljöhänsyn.<br />
För att komma någonstans måste alla inblandade<br />
vara överens om tydliga spelregler. Därför är det<br />
bra med dialog.<br />
VÄGEN TILLBAKA är inte helt lätt.<br />
Nyligen kunde vi läsa hur den ansedda tidningen<br />
National Geographic gav det svenska skogsbruket<br />
en riktig bredsida. Utgångspunkten och ingången<br />
till artikeln är den nu kollapsade larmrapporten.<br />
För miljöorganisationerna som byggt upp sin<br />
kritik på samma lösa grund är det<br />
förstås inte lätt att backa. Och man vet<br />
ju inte riktigt hur läget är. Enligt den<br />
egna revisionen spretar de olika<br />
bedömningarna åt bägge hållen.<br />
Där en kontrollant vill<br />
fälla vill en annan fria och<br />
tvärtom.<br />
Nu återstår ett mödosamt<br />
arbete för att återfå<br />
trovärdigheten. Och<br />
skuggan är lång.<br />
Pär Fornling, Chefredaktör<br />
LEDAREN<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12
PROFILEN<br />
Ur Skogsstyrelsens motivering<br />
att tilldela Lars-Ivar Olofsson,<br />
Ebbemåla i västra Blekinge,<br />
konungens förtjänstmedalj i<br />
silver:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
I våras fick Lars-<br />
Ivar Olofsson<br />
Skogsstyrelsens<br />
förtjänstmedalj.<br />
Det var en dag han<br />
minns med glädje.<br />
Lars-Ivar Olofsson<br />
Bor: Ebbemåla, ett par<br />
mil från Olofström.<br />
Yrke: Skogsbrukare.<br />
Fastighet: Gården<br />
kom in i släkten i slutet av<br />
1800-talet. Skogen, som<br />
nu ägs av sönerna, är på<br />
270 hektar. Det senaste<br />
tillskottet var köpet av<br />
100 hektar på 1980-talet.<br />
Skog: 90 procent<br />
barrskog och det allra<br />
mesta gran. Älgen hindrar<br />
anläggningen av nya tallbestånd.<br />
Brinner för: Att ge<br />
skolungdomar kunskap<br />
om skogen.<br />
Aktuell som: Medaljerad<br />
skogsägare.<br />
<br />
En exklusiv skara skogsägare har medalj på att de<br />
är duktiga.<br />
Lars-Ivar Olofsson är en av dem. Han jobbar<br />
hängivet i skogen. Oftast är det ensamarbete men<br />
ett par dagar om åren är det fullt av skolungdomar<br />
på gården!<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
ite lätt generad och väldigt stolt<br />
plockar Lars-Ivar fram utmärkelsen<br />
från Skogsstyrelsen, som han fick i<br />
våras.<br />
Hustrun Gunilla fyller på kaffekopparna<br />
och vi talar om livet bakom medaljen. Det<br />
är en lång yrkesgärning på gården i Ebbemåla,<br />
några mil från Olofström i Blekinge.<br />
Det är många skolbarn som hittat hit genom<br />
åren.<br />
En del av dem kommer entusiastiskt cyklande<br />
i full fart på grusvägen. Andra tar<br />
bussen och alla samlas på gårdsplanen för<br />
att ge sig ut i skogen och lära sig mer om<br />
naturen och skogsbruket.<br />
Lars-Ivar berättar engagerat om sina<br />
många möten med barnen under 25 år.<br />
– Målet är att alla mellanstadieelever i<br />
kommunen får komma hit en dag. Då pratar<br />
vi plantering, gallring och naturvård.<br />
De får prova på att plantera och får en<br />
planta med sig hem. När vi träffar barnen<br />
i något annat sammanhang får vi ofta berättelser<br />
om hur det gått med plantan de<br />
fick med sig hem här från gården.<br />
Varför bjuder ni in eleverna<br />
– Entusiasmen och responsen från ungdomarna<br />
är värd mycket i sig. Men framför<br />
allt tror jag det är viktigt att visa hur saker<br />
och ting hänger samman. Vill vi ha toalett-<br />
6 VI SKOGSÄGARE 1/12
Gunilla och Lars-Ivar Olofsson träffades 1968 och tog över gården två år senare.<br />
I finrummet<br />
hänger fotot från<br />
sönernas dubbelbröllop,<br />
Torbjörn<br />
gifte sig med<br />
Helen och Mikael<br />
med Magdalena.<br />
Det är den tillträdade<br />
generationen<br />
på gården.<br />
Formellt är<br />
generationsskiftet<br />
redan klart.<br />
”<br />
Jag tror det<br />
är viktigt att<br />
visa hur saker och<br />
ting hänger samman.<br />
Vill vi ha toalettpapper<br />
kan inte alla<br />
träden sparas utan<br />
då måste vi bruka<br />
skogen långsiktigt.<br />
<br />
papper kan inte alla träden sparas utan då<br />
måste vi bruka skogen långsiktigt. Många<br />
unga har väldigt liten inblick i hur jord och<br />
skogsbruket fungerar.<br />
Hur fick du själv inblickar i skogen<br />
som liten grabb<br />
– Det kom naturligt. Min farfars far<br />
köpte gården. Jag är alltså fjärde generationen<br />
och är föddes in i bondelivet.<br />
Var det självklart att du skulle ta över<br />
– Det kan man nog säga. Min bror har<br />
aldrig varit intresserad av jord och skog.<br />
För egen del tänkte jag aldrig på något annat<br />
än att bli bonde.<br />
Har ni planerat för nästa generation<br />
– Vi har två söner, Torbjörn som är 38<br />
och Mikael 35 år. Generationsskiftet blev<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12<br />
klart under året. Skogen och jorden har<br />
delats i två jämnstora delar. Ekonomibyggnaderna<br />
och huset där vi bor har styckats<br />
av tillsammans med sju hektar.<br />
Känns det jobbigt att dela gården<br />
– Inte alls. Vi tycker det här är en bra<br />
lösning. Jag fortsätter jobba i skogen som<br />
tidigare, fast nu på uppdrag av sönerna. Att<br />
sköta skogen känns ännu roligare nu när<br />
jag vet att de tar över.<br />
Varför lämnade ni över stafettpinnen<br />
nu<br />
– Det är inte bra att vänta för länge, utan<br />
passa på när man har någorlunda kraft både<br />
mentalt och fysiskt. Jag är 64 år och kan<br />
börja trappa ner en del. Pojkarna har åldern<br />
för sig och visade intresse för att ta över.<br />
Har du några råd till andra som funderar<br />
över generationsskiften<br />
– Låt det ta tid och ta hjälp. Vi hade<br />
både Södra och LRF Konsult som bollplank.<br />
Det hela tog ungefär två år. Från<br />
början hade vi tänkt oss ett delat ägande,<br />
efter hand växte klyvning fram som bästa<br />
alternativet.<br />
Hur stor är gården<br />
– Här finns 240 hektar skogsmark som<br />
nu är jämt fördelat mellan sönerna. Det är<br />
nästan bara granskog. Egentligen borde det<br />
vara mer tall men det är omöjligt att anlägga<br />
med tanke på älgen.<br />
Fortsättning nästa sida<br />
7
PROFILEN<br />
Fortsättning:<br />
Han har medalj på att<br />
han tänker rätt<br />
Och jordbruket<br />
– När vi tog över 1970 var det en traditionell<br />
bondgård med grisar och mjölkkor.<br />
Det var roligt men tidskrävande. För 15 år<br />
sedan bytte vi ut korna mot 20 highland<br />
cattle.<br />
Vad är inriktningen med skogsbruket<br />
– Det är ganska konventionellt. Jag följer<br />
skogsbruksplanen så gott det går.<br />
Hur mycket gör du själv<br />
– Jag röjer, planterar och gallrar. Numera<br />
får föreningen göra slutavverkningarna,<br />
men förut gjorde jag dem också.<br />
Vilka maskiner använder du<br />
– Jag har en traktor, Valmet 6350 med<br />
skogshytt. Till den har jag en Hypro processor<br />
755 med en 7,5 meters kran och<br />
Hypros 14-tons skotarvagn. Det fungerar<br />
utmärkt och ger ett varierat arbete.<br />
Berätta hur en gallring går till…<br />
– Jag fäller träden manuellt med motorsågen,<br />
därefter kommer jag med traktorn,<br />
plockar upp träden med kranen, kvistar och<br />
kapar med processon. När det är klart återstår<br />
att koppla på vagnen och köra ut stockarna<br />
till vägen.<br />
Hur mycket virke upparbetar du med<br />
processorn på en dag<br />
– Det beror på trädens diameter. En bra<br />
dag kanske det blir 30 kubikmeter.<br />
Har du funderat på en begagnad<br />
skördare<br />
– Nej, det här passar mig perfekt. Traktorn<br />
kan man använda till lite allt möjligt<br />
på gården. Dessutom är jag inte intresserad<br />
av att skruva med maskiner. Det här är en<br />
robust teknik som fungerar bra.<br />
Lägger du upp stickvägar<br />
– Ja. För att komma fram med traktorn<br />
behöver de vara 3–3,5 meter breda, vilket<br />
kanske är lite snålt. Jag får vara försiktig<br />
så att inte de kvarvarande träden skavs.<br />
Hur ofta gallrar du<br />
– Tre gånger innan slutavverkning.<br />
Egentligen börjar det med en tidig röjning.<br />
Nästa steg är en tidig första gallring som<br />
går till pannved. Därefter görs två vanliga<br />
gallringar som ger massaved och lite timmer.<br />
Blev ni drabbade av vinterstormen<br />
– Den tog en hel del kantträd, men jämfört<br />
med Gudrun och Per var det inte så<br />
farligt.<br />
Är du aktiv i föreningen<br />
– Jag engagerar mig gärna i olika saker<br />
och jag har nyligen tagit på mig att vara<br />
ordförande i älgförvaltningsgruppen. Dessutom<br />
har jag varit med i Södras förtroenderåd<br />
sedan 80-talet, tillsammans med en<br />
del andra uppdrag. Det är intressant och<br />
ger en möjlighet att vara med och påverka.<br />
Vad ska ni göra i älgförvaltningsgruppen<br />
En besättning highland<br />
cattle håller betesmarkerna<br />
öppna.<br />
”<br />
För 15 år<br />
sedan bytte<br />
vi ut korna mot 20<br />
highland cattle.<br />
När Lars-Ivar började i skogen var det häst som gällde. Nu gallrar han med hjälp av<br />
processorn från Hypro. En bra dag kör han igenom runt 30 kubikmeter.<br />
– Ytterst handlar det om att bestämma<br />
om älgstammens storlek. Vi är tre markägare<br />
och tre jägare i gruppen som ska<br />
försöka ha koll på ett större område, med<br />
flera jaktlag. Vår älgförvaltningsgrupp har<br />
hand om 68 000 hektar fördelade på fem<br />
älgskötselområden.<br />
Hur ska ni veta vilket som är lagom<br />
antal älgar<br />
– Vi måste få fram ett bättre faktaunderlag,<br />
vilket jag tjatat om i årtionden. Vi behöver<br />
veta hur stort betestrycket är och<br />
utgå från att det finns mat till älgarna. Under<br />
tiden jag hållit på med jakt har slaktvikterna<br />
på kalvar halverats från 100 till<br />
50 kilo. Det visar att något är fel.<br />
Är du engagerad på något annat sätt<br />
– Under några år har jag hållit kurser för<br />
motorsågskörkort.<br />
Använder du själv säkert hörn vid<br />
fällning<br />
– Ja, men det tar lite tid för oss gamlingar<br />
att lära om. Mycket har förändrats<br />
sedan jag började köra motorsåg. Det är<br />
ingen nackdel att vara nybörjare när man<br />
tar motorsågskörkort.<br />
Arbetar du lika fort med den nya<br />
fälltekniken<br />
– När man väl lärt sig de nya momenten<br />
är det knappast någon skillnad. Fördelen<br />
är att precisionen blir bättre.<br />
Därmed slipper du många fastfällningar<br />
som både är farliga och tar en massa tid att<br />
rätta till.<br />
Var det roligt att få medalj<br />
– Jag blev väldigt glad. Det<br />
känns som ett erkännande för<br />
det man gjort.<br />
8 VI SKOGSÄGARE 1/12
NÄRINGSPOLITIK<br />
<br />
<br />
<br />
Planera med god marginal<br />
tormen Dagmar var inte på<br />
det värsta scenariot med en varm vår<br />
långa vägar lika kraftfull som<br />
och sommar kan behovet öka kraftigt<br />
Gudrun och hon nådde heller<br />
av ”sök- och -plock”-insatser.<br />
inte Pers styrka.<br />
Jag var själv delaktig i upprensningen<br />
efter både Gudrun och Per<br />
under min tid på Södra Skog och sett i<br />
backspegeln var det mycket som gick<br />
bra. Vi lärde oss en hel del läxor som<br />
kan vara bra att komma ihåg vid andra<br />
omfattande stormfällningar. Det som<br />
kan vara bra att ha med sig nu är lärdomarna<br />
av arbetet efter stormen Per<br />
Foto: Pär Fornling<br />
<br />
Efter Per kunde det hända att vi<br />
fick åka tillbaka till fastigheter där<br />
vi redan upparbetat vindfällen för<br />
att ta tillvara insektsangripna träd.<br />
När maskinerna får ligga och rulla<br />
på vägarna och ägna en massa tid åt<br />
att hitta insektsangripna ströträd så<br />
tappar man naturligtvis mycket av<br />
produktionstakten.<br />
under våren och sommaren 2007. Även<br />
<br />
om Per fällde kanske tre gånger så stor är svårt att bedöma omfattningen Jag tror att även om Dagmar inte<br />
volym som Dagmar ser vi ett likartat av en vindfällning, särskilt när fällde mer skog än vad som normalt<br />
mönster med spridda vindfällen över stormområdet är stort och vindskadorna<br />
utspridda. Det ledde till att vi det en bra idé att ha en rejäl marginal<br />
kan tas emot i den lokala industrin, är<br />
en stor areal och att det, åren före stormen,<br />
hade byggts upp en stor population<br />
av barkborrar inom området. och fick revidera totalvolymen uppåt flödet från avsättning till transport<br />
underskattade omfattningen i början från början vid planeringen av hela<br />
<br />
efter hand. Detta fördröjde upparbetningen<br />
av virket och vi drabbades av redan nu planera<br />
och avverkning. Det kan innebära att<br />
En förutsättning för att lyckas<br />
med hanteringen av en större storm brist på avverknings- och transportresurser.<br />
Det blev väldigt ansträngt lagring och<br />
för terminal-<br />
är att få med sig skogsägarna tidigt.<br />
Finns vindfällda träd på fastigheten på slutet innan vi hade fått in allt på anskaffning av<br />
och i så fall var Skogsägare med terminaler eller industrier. Det finns mer resurser för<br />
motorsågsutbildning och erfarenhet nu förbättrade rutiner som gör det avverkning och<br />
av upparbetning kan göra stor nytta möjligt att få bättre skattningar även transport. Görs<br />
med att upparbeta och ta tillvara små om det inte är en exakt vetenskap. detta på rätt sätt<br />
volymer efter kontakt och kontrakt<br />
<br />
finns möjligheter<br />
med inspektoren. En rekommendation Vädret kan också ställa till det. att rädda virkesvärden<br />
och hålla<br />
är att jobba ihop med grannen för En varm vår och sommar kan ge<br />
att undvika ensamarbete och minimera<br />
olycksrisken. Från skogsbruks-<br />
både för näringsgnag och föryngring. ökningarna vid<br />
barkborrarna goda förutsättningar nere kostnadsområdet<br />
kan man få kontakter för att En sommar med ihållande regn gör stormupparbetningen<br />
ute på de Sten Frohm<br />
anmäla virke eller information om träden mer vitala och motståndskraftiga<br />
mot insektsangrepp. Vi vet inte drabbade skogs-<br />
chef LRF<br />
motorsågsutbildning.<br />
En viktig erfarenhet var att det hur vädret kommer bli 2012 men i gårdarna.<br />
Skogsägarna<br />
Läs tidigare nummer på<br />
www.atl.nu/viskogsagare<br />
<br />
10 VI SKOGSÄGARE 1/12
STORMEN<br />
<br />
Vi träffar<br />
bröderna Lars<br />
och Per-Gunnar<br />
Holm mitt i<br />
arbetet med att<br />
röja upp efter<br />
Dagmar.<br />
Det började<br />
med en dramatisk<br />
upptakt.<br />
Text och foto: Pär Fornling<br />
Sundsvall<br />
Nr 1<br />
2012<br />
En tidning från landet skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms<br />
<br />
<br />
12<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Norrskogs vd Janne<br />
Björck diskuterar<br />
läget med Lars och<br />
Per-Gunnar Holm.<br />
<br />
Losskapare Johan<br />
Andersen jobbade<br />
i 11 månader på<br />
Gudrunhyggen och<br />
är nu tillbaks i stormens<br />
efterdyningar<br />
Västernorrland.
Julfriden fick ett abrupt slut. Många skogsägare nödgades parera<br />
stormens härjningar och runt om på föreningarna avbröts ledigheten.<br />
Innan vindarna bedarrat möttes storm grupper i Mellanskog,<br />
Norrskog och Södra. (Norra Skogsägarna var relativt förskonat).<br />
Fältarbetet kom igång fort och läget var snabbt under kontroll.<br />
Genom att flytta om resurserna ryms det mesta inom en någorlunda<br />
normal avverkning. Men för enskilda skogsägare är det många tragedier.<br />
Och flera hot lurar runt hörnet. En ny storm skulle vara<br />
för ödande eftersom många träd står löst. Ett ordentligt snöfall på<br />
den stormfällda skogen försvårar arbetet.<br />
Granbarkborrarna förökar sig snabbt i försvagade och vindfällda<br />
träd. Därför gäller det att få bort allt virke innan insekterna får<br />
chansen att föröka sig i den varma vårsolen.<br />
Berit, Emil och framför allt Dagmar fällde ungefär 6 miljoner<br />
kubikmeter skog, varav en betydande del hos medlemmar i<br />
skogsägarföreningar (Norrskog 550 000, Mellanskog 700 000 och<br />
Södra 750 000 kubikmeter).<br />
<br />
nnandag jul var bara tre timmar<br />
gammal när Per-Gunnar vaknade<br />
av en obehaglig känsla. Vinden<br />
ven med en kraft han aldrig upplevt, trots<br />
att det brukar friska på en hel del från<br />
havet som skymtar mellan träden.<br />
Han ringde sin bror som inte hörde signalerna<br />
för allt oväsen. Hela övervåningen<br />
på det gamla timmerhuset var i rörelse när<br />
orkanbyarna toppade på 37 meter i sekunden.<br />
Till slut fick bröderna kontakt med<br />
varandra och gick gemensamt ner till gårdens<br />
gamla kraftstation i beckmörkret,<br />
klockan fyra på morgonen.<br />
GÅRDEN, några mil norr om Sundsvall,<br />
är resterna av ett järnbruk från 1600-talet<br />
som farfar köpte. Till Åviks bruk hörde ett<br />
elverk som varit igång sedan 1884. Då elnätet<br />
slås ut stannar kraftverket automatiskt.<br />
– Det var riktigt otäckt. I strålkastarna<br />
såg vi hur träd fallit och det var inget väder<br />
man ville vara ute i, men för att undvika<br />
översvämning var vi tvunga att öppna<br />
dammluckorna, berättar Per-Gunnar.<br />
Första dygnet gick åt till att röja vägar och<br />
ordna reservkraft så att<br />
gårdens 30 kor kunde<br />
mjölkas sent på annandagen,<br />
efter ett hektiskt<br />
dygn.<br />
DÄREFTER var det dags<br />
att tänka på skogen. När<br />
telefonerna började fungera<br />
var Norrskogs inspektor,<br />
Sverker Henckel, en<br />
av de första som ringde.<br />
Bröderna hade redan<br />
Sverker Henckel,<br />
Norrskogs<br />
inspektor.<br />
beställt en större avverkning på 5 000 kubikmeter.<br />
Nu blev det något helt annat, men<br />
gården fanns redan i planeringen.<br />
En vecka efter olycksnatten rullade Valmets<br />
största skördare och skotare in på<br />
gården. Norrskog ordnade också två<br />
losskapare som går före skördaren och<br />
kapar träden från rotvältorna.<br />
– Erfarenheterna från Gudrun visar att<br />
det höjer produktionen för skördaren med<br />
ungefär 25 procent om stammen kapats<br />
Bröderna Lars och Per-Gunnar Holm i<br />
en skog som inte är sig lik. De kärnfulla<br />
noteringarna i kalendern ger förklaringen:<br />
”Orkan!!”, ”Elav 04.00”, ”Stora skador på<br />
skogen”.<br />
i förväg, berättar Sverker Henckel.<br />
Han arbetade med stormarbete på Södra<br />
efter Gudrun, vilket är erfarenheter som<br />
nu kommer till god nytta.<br />
NÄR VI BESÖKER gården i slutet av januari<br />
är arbetet i full gång och läget börjar<br />
klarna.<br />
Nära 6 000 kubikmeter har tvångsavverkats<br />
(ungefär 10 procent av hela<br />
skogsinnehavet).<br />
Det största stormhygget gav 700<br />
kubikmeter, i övrigt finns många mindre<br />
områden kring 100 kubikmeter.<br />
Dessutom finns en mängd enstaka vindfällen<br />
som bröderna själva tänker ta hand<br />
om under våren.<br />
– Det är oerhört viktigt att få ut alla vindfällen<br />
innan granbarkborrarna börjar<br />
svärma. Insekterna var ett bekymmer<br />
redan innan stormen och Skogsstyrelsen<br />
har skärpt reglerna om hur mycket virke<br />
som får lämnas, berättar Dan Björne som<br />
arbetar med att planera maskinresurserna<br />
på Norrskog.<br />
EKONOMISKT BERÖRS bröderna<br />
Holm, liksom alla andra Dagmardrabbade<br />
skogsägare, på flera sätt:<br />
Avverkningskostnaden i stormskog är<br />
ungefär dubbelt så hög per kubikmeter.<br />
Kvaliteten och därmed värdet på virket<br />
blir lägre, även om den här stormen varit re-<br />
Fortsättning nästa sida <br />
VI SKOGSÄGARE 1/12 13
Fortsättning:<br />
Dagmar tog<br />
deras skog<br />
STORMEN<br />
lativt skonsam. Marken var inte tjälad, därför<br />
välte flera träd i stället för att knäckas.<br />
En hel del klenare träd i gallringar som<br />
borde fått växa till sig fälldes nu i förtid.<br />
Försäkringen ger ersättning för skador<br />
på mer än ett halvt hektar där mer än halva<br />
virkesmängden blåst ner.<br />
– Vi kan kanske få en del för ökade avverkningskostnader,<br />
men de flesta områden<br />
är för små. På något sätt känns det som om<br />
försäkringen är felkonstruerad, det är ju<br />
alla småbitarna som kostar pengar och ger<br />
bekymmer, säger Lars Holm.<br />
Virkeshögarna växer hos<br />
bröderna Holm. Oftast<br />
brukar de första beräkningarna<br />
vara i underkant och<br />
nu pekar det mot 6 000<br />
kubikmeter nedblåst virke.<br />
KOSTNADERNA STANNAR förstås<br />
inte där. På Åviks bruk och alla andra<br />
drabbade gårdar nödgas man leva länge<br />
med stormen. I nästa skede handlar det<br />
om att återkomma till alla stormytorna,<br />
fixa till hyggeskanterna och kanske hugga<br />
lite till för att få ett hanterbart bestånd.<br />
Därefter väntar föryngringar med efterföljande<br />
skogsvård. Och för föreningarna<br />
handlar det om att hinna med de avverkningar<br />
man egentligen skulle gjort innan<br />
Dagmar kullkastade planerna.<br />
– De stora brötarna är egentligen inte<br />
problemet. Utmaningen är att ta hand om<br />
alla spridda vindfällen, säger Dan Björne.<br />
”<br />
Utmaningen<br />
är att hantera<br />
virket från alla mindre<br />
områden. Det gäller att<br />
hitta dem och planera<br />
för maskinerna så<br />
avverkningen<br />
blir effektiv.<br />
<br />
Avverkningsmaskiner har<br />
flyttats, personal extrainkallats<br />
och planer gjorts om.<br />
Om inget oförutsett händer är<br />
därmed läget under kontroll.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
et här är inte alls i nivå med Gudrun<br />
och på ett övergripande plan påverkas<br />
inte marknaden. Men många enskilda<br />
skogsägare är hårt drabbade. På gårdsnivå<br />
kan det vara lika illa som vid en<br />
Gudrunkatastrof, säger Göran Olsson.<br />
– I första hand hjälper vi medlemmarna<br />
och i mån av tid andra intresserade skogsägare.<br />
HAN ÄR REGIONCHEF för Mellanskog<br />
i Hälsingland–Härjedalen där Dagmar<br />
gick hårt fram. Det lite speciella där<br />
är att 80 procent av träden som blåst ner<br />
är tallar, oftast i form av fröträställningar<br />
och gallringar.<br />
I övriga landet är det mest gran som<br />
fällts.<br />
– Det känns som vi har det här under<br />
kontroll, säger Göran Olsson.<br />
Men ett ymnigt snöfall förvärrar arbetet.<br />
Och en ny storm vore riktigt bekymmersam.<br />
Göran<br />
Olsson,<br />
regionchef<br />
för<br />
Mellanskog<br />
i Hälsingland–Härjedalen.<br />
Foto::<br />
Mellanskog<br />
Beredskapen är i alla fall god.<br />
– Så fort det är stormvarning förbereds<br />
en beredskapsgrupp via sms, därefter har<br />
vi regelbundna möten, berättar Håkan<br />
Svensson, skogsdirektör på Södra Skog.<br />
I Norrskog höll stormgruppen sitt första<br />
möte på annandagen under ledning av vd<br />
Janne Björck.<br />
– Då visste vi förstås inte omfattningen.<br />
Till att börja med handlar det om att försäkra<br />
sig om att ingen kommit till personlig<br />
skada och att få koll på infrastrukturen.<br />
– Väldigt många har ställt upp på ett<br />
otroligt sätt och personal har på eget initiativ<br />
ringt och erbjudit sig att avbryta<br />
julledigheten.<br />
INNAN DET handfasta arbetet med att<br />
ta hand om skogen inleds, gäller det att<br />
inventera och få koll på läget. Det behövs<br />
inte minst för att planera arbetet och veta<br />
Håkan<br />
Svensson,<br />
skogsdirektör<br />
på Södra<br />
Skog.<br />
Janne<br />
Björck,<br />
vd Norrskog.<br />
vilka resurser som behövs. För att pricka<br />
rätt används en kombination av flyginventering<br />
och koll på marken.<br />
ÄVEN OM det övergripande arbetet är<br />
gjort manas skogsägare att gå vidare, se<br />
över fastigheten och anmäla avverkningen.<br />
– Det är lätt att lura sig på den här<br />
stormen. Vindbyarna har slagit till på ett<br />
svårberäkneligt sätt. Mitt i områden som<br />
verkar helt i sin ordning ligger det plötsligt<br />
en grupp träd, konstaterar Janne<br />
Björck.<br />
När arbetet i skogen så småningom är<br />
klart tipsar han om att fortsätta vid skrivbordet.<br />
– För många blir det här oplanerade<br />
inkomster, vilket kräver ekonomisk planering.<br />
Det finns all anledning att planera<br />
ekonomin så att inte onödigt mycket<br />
försvinner i skatt.<br />
14<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12
FÖRETAGANDE<br />
Mitt i lågkonjunkturen har Södra antagit en<br />
investeringsplan på två miljarder kronor under<br />
det här året. Dessutom fördjupas engagemanget i<br />
ett ryskt massabruk som öppnar dörren till Kina.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
Allt fler kläder och<br />
textilier tillverkas<br />
med trä som råvara.<br />
<br />
<br />
<br />
id ett styrelsemöte onsdag den 7:e<br />
december beslöt styrelsen om en<br />
fyrklöver med investeringar.<br />
Lignoboost<br />
Det är en ny teknik att ta vara på ligninet<br />
vid tillverkningen av pappersmassa. I första<br />
hand blir det ett högvärdigt bränsle,<br />
men lignin kan också användas till plaster,<br />
kolfiber och många andra produkter.<br />
Efter flera års testkörningar på Bäckhammars<br />
bruk kommer världens första<br />
fullskaliga anläggning vid Södras bruk i<br />
Mörrum.<br />
Textilfiber<br />
Den första lasten av textilmassa skeppades<br />
ut från Mörrum i början av året.<br />
I Mörrum har en av de bägge produktionslinjerna<br />
byggts om för textilmassan.<br />
Nästa steg är att tillverka textilfiber (dissolvingmassa)<br />
i Mönsterås, Värö eller norska<br />
Tofte. I dag används björk som råvara.<br />
Den här gången handlar det sannolikt om<br />
barrmassaved och väsentligt större volymer.<br />
Pellettillverkning<br />
Kombinatet i Värö med massabruk och<br />
sågverk får dessutom en fabrik för pellettillverkning.<br />
Ny mesaugn<br />
Investeringen görs vid massabruket i<br />
Värö. Genom den nya ugnen kan fler kemikalier<br />
återvinnas. Precis som de övriga<br />
satsningarna (frånsett pelletfabriken) handlar<br />
det om investeringar på flera hundra<br />
miljoner kronor vardera.<br />
UTÖVER de här nya projekten<br />
rullar investeringsprogrammet på<br />
som vanligt. Ett normalår brukar<br />
det handla om en knapp miljard,<br />
det här är alltså en fördubbling.<br />
– Dels fortsätter vi energiinvesteringarna.<br />
Dels utvecklar vi nya produkter. Vi<br />
måste anpassa oss och kan inte köra på som<br />
vanligt när marknaden ändras, säger Christer<br />
Segerstéen.<br />
Inte minst märks förändringarna på<br />
pappersmarknaden. I första hand backar<br />
tidningspapper, men även efterfrågan på<br />
finpapper mattas av.<br />
– Textilmassan är ett bra alternativ.<br />
Marknaden för textilfiber är enorm.<br />
Bomull, som delvis börjar ifrågasättas ur<br />
miljösynpunkt, står för 25 procent av<br />
marknaden. Konstfiber påverkas av tillgången<br />
och priset på olja. Volymen konstfiber<br />
motsvarar produktionen från världens<br />
samtliga massabruk.<br />
DET BRUNGULA ligninpulvret i Mörrum<br />
kommer i första hand att ersätta eldningsoljan<br />
och göra bruket fossilfritt.<br />
I dag hamnar ligninet i kokvätskan<br />
(svartluten) som blir kvar när alla träfibrer<br />
tagits tillvara. Vätskan kommer till nytta<br />
genom att eldas i brukets ugnar.<br />
Ligninpulver är ett bättre bränsle än<br />
svartlut, med ungefär samma bränsle värde<br />
som kol. Om ligninbränslet säljs till andra<br />
användare eller blir råvara till andra produkter<br />
kan man behöva kompensera genom<br />
att tillföra bioenergi för massatillverkningen,<br />
men samtidigt görs bruken effektivare<br />
för att minska behovet av energi till<br />
den egna processen.<br />
EFTERSOM DET ÄR den första anläggningen<br />
i sitt slag bidrar Energimyndigheten<br />
med 90 miljoner<br />
kronor med förhoppningen att<br />
andra tillverkare ska följa efter.<br />
Potentialen är stor. Om 20 procent<br />
av ligninet från landets bruk för tillverkning<br />
av sulfatmassa tas tillvara motsvarar<br />
det en miljon ton lignin.<br />
Om allt används till energi ger det 8<br />
TWh, vilket är långt mer än vad landets<br />
alla värmepumpar producerar.<br />
Räkneexemplet ges av professor Hans<br />
Theliander på Chalmers, som utvecklat<br />
tekniken.<br />
ETT PAR GÅNGER de senaste åren har<br />
Christer Segerstéen rest till Rysslands<br />
centrala delar, långt öster ut från Moskva<br />
16 VI SKOGSÄGARE 1/12
”<br />
Dels<br />
fortsätter vi<br />
energiinvesteringarna.<br />
Dels utvecklar<br />
vi nya produkter. Vi<br />
måste anpassa oss<br />
och kan inte köra<br />
på som vanligt när<br />
marknaden ändras.<br />
Man planerar för att använda lastbilar med<br />
flishugg som flisar direkt ner i lastutrymmet.<br />
Genom Lignoboost utvinns ligninet till<br />
torra klumpar som kan sönderdelas till<br />
pulver.<br />
Christer Segerstéen,<br />
ordförande i Södra.<br />
och bortom Uralbergen. Där, i Sibirien,<br />
vid den mäktiga floden Yenisei planeras<br />
för ett nytt massabruk.<br />
– Någon industri att bygga vidare på<br />
finns inte och hela infrastukturen måste<br />
förbättras. Men området har gott om råvara<br />
och Ryssland är på gång, säger han.<br />
30 mil söder ut ligger Sibiriens tredje<br />
största stad Krasnojarsk, med universitet<br />
för skogsutbildning. Ännu längre söder ut<br />
ligger Mongoliet och framför allt Kina.<br />
– Framtidens marknader är Kina, Asien<br />
och inte minst Ryssland självt.<br />
Företaget Angara Paper planerar att<br />
bygga ett massabruk som producerar drygt<br />
en miljon ton pappersmassa.<br />
Därmed blir det ett av världens största<br />
massabruk.<br />
Kostnaden för projektet är 18–20 miljarder<br />
kronor.<br />
– Vi har en överenskommelse där Södra<br />
hjälper till med teknisk expertis och eventuellt<br />
upphandling av fabriken. För det har<br />
vi en speciell organisation under ledning<br />
av Ulf Johansson, som tidigare var chef för<br />
vårt bruk i Mönsterås.<br />
– Dessutom har vi en överenskommelse<br />
att sälja pappersmassan från Ryssland, berättar<br />
Christer Segerstéen.<br />
EVENTUELLT KOMMER arbetet med<br />
projektet att ersättas med aktier i det ryska<br />
bolaget. Föreningen blir då minoritetsägare<br />
med kanske 10 procent.<br />
Christer Segerstéen framhåller att den<br />
stora fördelen är försäljningen av massa.<br />
Genom ökade volymer blir man starkare<br />
på marknaden och kan bygga upp en<br />
egen säljorganisation på plats.<br />
– Det är viktigt att vara stor och ett förstahandsval<br />
hos kunderna. Att komma i<br />
andra och tredje hand ger sämre villkor<br />
och du riskerar att åka ut vid en lågkonjunktur.<br />
TROTS ATT flera steg har tagits är<br />
Christer Segrestéen lite försiktig då det<br />
gäller målgången.<br />
– Arbetet rullar på, men det är väldigt<br />
många och stora beslut som krävs om allt<br />
från broar och vägar till industri och finansiering.<br />
– Jag har träffat Putin. Han liksom flera<br />
andra tunga beslutsfattare är inställda på<br />
att fullfölja bygget. Å andra sidan finns det<br />
en risk när tunga beslut hänger på enskilda<br />
personer. Kulturen är annorlunda i Ryssland<br />
och det är inte helt lätt att bedöma<br />
utifrån, men jag tror på de här möjligheterna.<br />
Råvaran finns, produkterna är efterfrågade<br />
och förr eller senare byggs industrin.<br />
– Vi tar en relativt liten risk, med stora<br />
möjligheter. Och syftet är, precis som för<br />
alla investeringarna, att öka och långsiktigt<br />
säkra betalningsförmågan för råvaran,<br />
säger Christer Segerstéen.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12 17
Med kritiska ögon har journalisten, jägmästaren och debattören<br />
Carl Henrik Palmér läst en ny rapport från Artdatabanken.<br />
Han reagerar både mot bilden som ges av det svenska skogsbruket<br />
och vilseledande språkbruk om hotade arter.<br />
DEBATT<br />
<br />
Hur många torskar<br />
finns det i den svenska<br />
röd listan Ja, det är det<br />
ingen som vet, men helt<br />
klart är att många arter<br />
som klassas som hotade<br />
inte är hotade i<br />
verkligheten. De riskerar<br />
inte alls att försvinna<br />
från Sverige.<br />
enom en medveten eller<br />
omedveten glidning<br />
på orden får politiker<br />
och allmänhet en överdriven<br />
hotbild.<br />
Vi tar det från början: en rödlista<br />
redovisar risken för att en<br />
art ska dö ut från ett visst område.<br />
Den svenska rödlistan<br />
visar alltså vilka arter som riskerar<br />
att försvinna från Sverige.<br />
En art som riskerar att dö ut<br />
kallas ”hotad”.<br />
Insekterna gör ingen skillnad<br />
på virkeskvalitet, också<br />
impedimenten är viktiga<br />
livsmiljöer.<br />
Så tar vi ett exempel: skogsalmen.<br />
Trädet är i den svenska rödlistan<br />
klassad som sårbar. Det<br />
innebär att den är hotad – den<br />
löper enligt rödlistans definition<br />
hög risk för att försvinna<br />
från Sverige på sikt.<br />
MEN VÄNTA: Almen är förvisso<br />
hårt drabbad av almsjuka,<br />
men det är väl ingen som<br />
på allvar tror att den helt kommer<br />
att försvinna helt från<br />
Sverige, inte ens Artdatabanken<br />
Ett faktablad kopplat till rödlistan<br />
säger att ”almsjukan angriper<br />
endast vuxna träd vilket<br />
gör att träden normalt hinner<br />
reproducera sig innan de blir<br />
angripna. Det leder till att almen<br />
troligen kommer att fi nnas<br />
kvar i framtiden...”.<br />
Alltså: det är enligt Artdatabanken<br />
ingen risk för att almen<br />
ska dö ut i Sverige. Men<br />
den klassas ändå som hotad.<br />
Inte helt klockrent!<br />
TORSKEN ÄR ett annat exempel.<br />
Den är också rödlistad<br />
och klassad som starkt hotad.<br />
Det är den näst högsta hotkategorin<br />
och innebär en mycket<br />
hög risk för att arten ska dö ut<br />
– ja, enligt ett kriterium till<br />
rödlistan ska det vara minst 20<br />
procents risk för att en art i den<br />
här gruppen ska dö ut inom 20<br />
år.<br />
MEN TROR någon att alla<br />
torskar kan vara helt borta om<br />
20 år<br />
Utdöd innebär ju att alla torskar<br />
ska vara borta. Inte en<br />
torskpinne får finnas kvar någonstans.<br />
Det finns i dag massor<br />
med torsk i Östersjön och<br />
Öresund, kanske lite mindre<br />
Västerhavet.<br />
Kan fiskeflottorna någonsin<br />
bli så effektiva att de kan ta<br />
bort varenda torsk från alla de<br />
här vattnen<br />
NEJ, DET ÄR extremt osannolikt,<br />
speciellt som hotet mot<br />
torsken framför allt kommer<br />
just från kommersiellt fiske,<br />
som ju rimligen borde minska<br />
när man nästan inte får upp någon<br />
torsk.<br />
Dessutom: en enda torskhona<br />
som slinker förbi fiskarnas nät<br />
kan lägga en halv miljon ägg...<br />
Nä, sannolikheten för denna<br />
torskfria nollvision är väl just<br />
noll! Men ändå klassas torsken<br />
som starkt hotad enligt rödlistan.<br />
Detta är ingen kritik mot<br />
Artdatabanken, som tar fram<br />
underlaget till rödlistan. Man<br />
följer de internationella riktlinjerna<br />
för hur en art ska bedömas.<br />
Både almen och torsken har<br />
minskat påtagligt på senare år<br />
och då ska de rödlistas och<br />
klassas som hotade. Trots att de<br />
alltså inte alls är hotade i vanligt<br />
språkbruk...<br />
DET HÄR KAN låta som en<br />
strid om påvens skägg, men<br />
det har bäring på skogsdebatten.<br />
Alla har väl hört att 2 000<br />
svenska skogsarter är rödlistade<br />
och att nästan 1 000 av dem<br />
är hotade – oftast med det uttalade<br />
eller outtalade tillägget<br />
att det beror på ”det moderna,<br />
intensiva skogsbruket”.<br />
Men: den absoluta merparten<br />
av de hotade skogsarterna har<br />
rödlistats enligt ett kriterium<br />
som heter populationsminskning.<br />
Det baseras dock sällan på en<br />
objektiv mätning av antalet individer<br />
vid olika tidpunkter,<br />
utan är en indirekt ”gissning”<br />
av typ: arten lever i gammal<br />
skog, andelen gammal skog<br />
minskar, alltså minskar<br />
populationen – alltså är den<br />
hotad.<br />
DET ÄR ETT fullt rimligt resonemang,<br />
om vi hade anledning<br />
att tro att all gammelskog<br />
var på väg att försvinna. Men<br />
så är det inte. Enligt SCB (Statistiska<br />
centralbyrån) finns det<br />
i dag 1,8 miljoner hektar skog<br />
som är skyddad enligt miljöbalken<br />
i form av nationalparker,<br />
natur reservat, naturvårdsavtal<br />
och biotopskydd.<br />
Till detta kommer 4,5 miljoner<br />
hektar skogklädda impediment,<br />
som inte får brukas enligt<br />
skogsvårdslagen.<br />
Och så har vi skogsbrukets<br />
frivilliga avsättningar, det är<br />
ytterligare 1,2 miljoner hektar.<br />
Dessutom: i samband med<br />
slutavverkning lämnar skogsbruket<br />
numera nästan alltid så<br />
kallade hänsynsytor med skog<br />
som ska stå kvar.<br />
Omräknat till hela Sverige<br />
18 VI SKOGSÄGARE 1/12
”<br />
Kontakta<br />
Det är enligt Artdata banken<br />
ingen risk för att almen ska<br />
dö ut i Sverige. Men den klassas<br />
ändå som hotad. Inte helt klockrent!<br />
motsvarar det kanske 1 miljon<br />
hektar skog, som rimligen heller<br />
aldrig kommer att slutavverkas.<br />
Vi kan alltså med lite god<br />
vilja komma upp till 8,5 miljoner<br />
hektar skyddad skog i Sverige.<br />
Inte dåligt för ett land som<br />
har 28 miljoner hektar skogklädd<br />
mark. Det är 30 procent!<br />
MÅNGA EKOLOGER anser<br />
att det går en tröskel vid 20<br />
procent – så länge det finns 20<br />
procent lämpligt habitat för en<br />
art kvar, så kommer den att<br />
klara sig. Går man däremot<br />
under 20 procent så riskerar de<br />
mest svårspridda arterna att dö<br />
ut.<br />
I miljödebatten har detta omtolkats<br />
så att vi måste spara 20<br />
procent av all skog för fri utveckling<br />
för att klara alla<br />
skogsarter.<br />
Den här glidningen är inte<br />
helt lätt att förstå – all skog i<br />
det förhistoriska Sverige var<br />
knappast orörd gammelskog.<br />
Naturliga bränder skapade ett<br />
varierande skogslandskap där<br />
den riktiga gammelskogen säkert<br />
bara var en mindre del.<br />
Den fanns mest i fuktiga, skyddade<br />
lägen, där branden inte<br />
kom åt.<br />
MEN LÅT oss ändå acceptera<br />
20-procentsnivån. Då skulle vi<br />
ju vara i hamn! Med råge!<br />
Vi har ju 30 procent skyddad<br />
skog!<br />
Okej, den skyddade skogen<br />
är snedfördelad, det är mycket<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12<br />
i norr, mindre i söder. Och<br />
svaga marker är överrepresenterade.<br />
Men det är väl ingen<br />
katastrof om vi i någon region<br />
skulle hamna under 20 procent<br />
Det innebär inte att vi får en<br />
plötslig massutrotning där – det<br />
är ju bara de mest svårspridda<br />
arterna som riskerar att försvinna<br />
– och bara från den regionen.<br />
Dessutom: i södra Sverige är<br />
20-procentsgränsen tveksam<br />
– merparten av de ”hotade” arterna<br />
där finns inte i orörd gammelskog.<br />
HUR MÅNGA av skogens arter<br />
är då hotade, i betydelsen<br />
riskerar att försvinna från Sverige<br />
Ja, det är det ingen som<br />
vet.<br />
Och det är nog inte så lätt att<br />
ta reda på det heller. Man skulle<br />
behöva analysera varje enskild<br />
art och ta hänsyn till dess<br />
miljökrav, spridningsförmåga<br />
med mera.<br />
Men det är helt klart färre än<br />
den långa hotlista som Artdatabanken<br />
har upprättat.<br />
För att återknyta till ingressen:<br />
i rödlistan finns det många<br />
almar och torskar, alltså arter<br />
som inte ens i de mörkaste av<br />
scenarier riskerar att dö ut i<br />
Sverige! Och för denna stora<br />
grupp är rödlistans användning<br />
av ordet ”hotad” vilseledande.<br />
Carl Henrik Palmér<br />
Fotnot: Rapporten om<br />
Tillståndet i Skogen ges ut av<br />
Artadabanken och kan laddas<br />
ner från deras hemsida, klicka” på<br />
publikationer.<br />
Aspen är en viktig industriråvara,<br />
grunden för ett långsiktigt lönsamt lövskogsbruk.<br />
SKOGSGRIP<br />
130<br />
TERRA<br />
din ordinarie virkesköpare eller oss direkt.<br />
<br />
www.swedishmatchindustries.se<br />
<br />
SUPERSTUD<br />
130TS<br />
PIGGELIN<br />
FLEX<br />
Vi köper<br />
och<br />
förädlar<br />
din asp.<br />
Grepp och bärighet från världens<br />
ledande tillverkare av slirskydd.<br />
ROCKY<br />
GROUZER<br />
MEGASTUD<br />
160TS<br />
TXL<br />
GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00<br />
www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com<br />
19
FORSKNING<br />
<br />
Datorn innebär stora vinster för skogsägaren<br />
Lite grand i det tysta<br />
håller den digitala revolutionen<br />
i skogen att ta ett<br />
jättekliv framåt.<br />
Det förenklar skogsägarens<br />
vardag och ger massor<br />
av nyttig information.<br />
Text: Carl-Henrik Palmér<br />
ling säger det i skogsägarens mailbox.<br />
Hon öppnar mailet och ser att<br />
det är ett ”kvitto” från avverkningen<br />
borta vid Fallet. Redan, tänker hon, glatt<br />
överraskad. Det var ju bara någon vecka<br />
sedan skördaren lämnade fastigheten. Förr<br />
fick man ju vänta i månader innan man fick<br />
ett hum om hur avverkningen hade gått.<br />
MAILET VISAR hur många fastkubikmeter<br />
och skogskubikmeter som har avverkats<br />
totalt och den avverkade arealen.<br />
En tabell visar antalet timmerstockar i<br />
olika dimensioner och en annan visar antalet<br />
massavedsbitar. Det finns också en<br />
skattning på hur mycket grot som kommer<br />
att kunna plockas ut.<br />
Och så finns det digitala kartor: en visar<br />
avverkningens gränser, en ståndortsindex<br />
i olika delar av beståndet och en frekvensen<br />
röta i olika delområden.<br />
DET HÄR ÄR snart verklighet, tror Johan<br />
J Möller, som arbetar med ett projekt för<br />
återföring av skördardata vid Skogforsk.<br />
– Lite i det tysta sker det nu en digital<br />
revolution i skogen. Alla Sveriges skördare<br />
kommer inom ett par år att rapportera<br />
in alla data om alla avverkade stockar<br />
och massavedsbitar till de centrala systemen<br />
för virkesredovisning.<br />
Hittills har skördarna bara skickat in<br />
summerade rapporter. Det var en nödvändig<br />
anpassning till den dåliga bandbredden<br />
ute i skogen.<br />
Men de senaste åren har de digitala näten<br />
byggts ut och täcker nu stora delar av landet.<br />
Samtidigt har bandbredden ökat dramatiskt.<br />
Branschen är därför mogen för<br />
”det stora språnget”.<br />
FÖR VARJE avverkad bit, timmer såväl<br />
som massaved, kommer skördaren nu att<br />
skicka in data om trädslag, sortiment,<br />
längd och diameter samt läge i trädet (om<br />
det är en första-stock, andra-stock och så<br />
vidare).<br />
Om skördaren har en gps lagras också<br />
”<br />
skördarens koordinater för varje stock och<br />
massavedsbit.<br />
– Detta är en digital guldgruva, säger<br />
Johan.<br />
– Ta bara det här med arealen. Hittills<br />
har det varit svårt att veta hur stort ett<br />
hygge är, speciellt om det är ojämna kanter.<br />
Men med gps-koordinaterna vet vi exakt<br />
var skördaren har varit och kan lätt beräkna<br />
arealen. Det är bra och matnyttig<br />
information för markberedaren och för<br />
planteringen.<br />
Man får en snabbare och bättre<br />
återkoppling om avverkningen<br />
plus matnyttig information om skogen.<br />
Johan J Möller<br />
DETSAMMA GÄLLER för ståndortsindex.<br />
Datorn kan beräkna en trädhöjd genom<br />
att summera längden för varje stock<br />
och massavedsbit och så lägga till en ”normaltopp”.<br />
När man har trädhöjden och<br />
skogens ålder kan datorn beräkna markens<br />
bördighet. Och då inte bara ett utsmetat<br />
medeltal för hela beståndet.<br />
– Vi kan få en karta som visar boniteten<br />
i olika delar av beståndet. Den underlättar<br />
för den skogsägare som vill ståndortsanpassa<br />
föryngringen.<br />
– Vi arbetar också med ett system för<br />
automatisk gallringsuppföljning baserad på<br />
Bland all information från avverkningen<br />
ges en prognos om<br />
volymen skogsbränsle. Utöver den<br />
ges besked om volymer, arealen<br />
på hygget, hur markens bördighet<br />
varierar och massor av annan fakta.<br />
Foto: Erik Viklund<br />
skördardata och ett annat för beräkning av<br />
grotvolymen och skördbar volym stubbar.<br />
– På lite sikt kommer det säkert också<br />
att finnas rutiner för automatisk uppdatering<br />
av skogsbruksplanen och den digitala<br />
skogskartan, tror han.<br />
EN FÖRUTSÄTTNING är förstås att<br />
skördarna mäter längd och diameter tillräckligt<br />
korrekt.<br />
Det finns bra rutiner för kontroll och<br />
kalibrering som de flesta företag använder<br />
i dag. I Finland litar man så på skördarnas<br />
mätning att uppgifterna används rakt av<br />
för att räkna fram ersättningen till skogsägaren<br />
– man har alltså normalt ingen betalningsgrundande<br />
industrimätning för<br />
skogsägarna, som ju är standard i Sverige.<br />
– Skogsägarna har så mycket att vinna<br />
på det här, avslutar Johan.<br />
– Man får en snabbare och bättre återkoppling<br />
om avverkningen plus matnyttig<br />
information om skogen, som i sin tur kan<br />
ge bättre och säkrare skogsbrukplaner och<br />
därmed bättre beslutsunderlag för framtiden.<br />
20 VI SKOGSÄGARE 1/12
Nils Broman,<br />
skogschef Norra<br />
Skogsägarna.<br />
Foto: Pär Fornling<br />
<br />
<br />
Nils Broman, skogschef<br />
på Norra Skogsägarna,<br />
tipsar om skogsskötsel.<br />
Varaktig värdetillväxt<br />
Mitt första tips är att alltid<br />
prioritera åtgärder som markberedning,<br />
plantering, ungskogsröjning<br />
och gallring för<br />
att skapa en långsiktigt hög<br />
skogsproduktion och god<br />
värdetillväxt.<br />
Börja med att investera i en<br />
skogsbruksplan för att få bra en<br />
grund för planeringen.<br />
Investera i egen kunskap<br />
I kampanjen Kraftsamling<br />
Skog år 2007–2010 utbildades<br />
över 70 000 skogsägare i hur<br />
man kan öka lönsamheten genom<br />
ökad tillväxt. Projekt<br />
Krafthandling Skog år 2010–<br />
2013 skapar goda möjligheter<br />
till fortsatt kompetensutveckling<br />
för enskilda skogsägare.<br />
Boka tid för en personlig rådgivning<br />
där du tillsammans<br />
med din skogsinspektor kan<br />
utforma en handlingsplan för<br />
vilka utbildningar som passar<br />
de närmaste åren. Med ett ökat<br />
kunnande kommer du att se nya<br />
möjligheter och det blir samtidigt<br />
roligare att äga och bruka<br />
egen skog.<br />
Fixa skogsbil vägar<br />
Det finns ett stort behov av att<br />
bygga nya skogsbilvägar och att<br />
rusta befintliga vägar så att de<br />
kan användas under större delen<br />
av året, inte bara vintertid. Ökad<br />
tillgänglighet genom bra vägar<br />
ökar också värdet på ditt virke,<br />
vilket avspeglas i prissättning<br />
på såväl leveransvirke som avverkningsuppdrag.<br />
Rensa rågångar<br />
Tyvärr har många rågångar<br />
sedan länge vuxit igen och<br />
fasta markeringar som rösen<br />
eller visare kan ha förstörts vid<br />
avverkning eller markberedning.<br />
Kontakta dina rågrannar<br />
för att tillsammans röja upp och<br />
markera era rågångar. Om osäkerhet<br />
uppstår kontaktas en<br />
skogsinspektor som med stöd<br />
av karta och gps ofta kan lösa<br />
problemet.<br />
Kvarstår osäkerhet eller tvist<br />
uppstår, återstår möjligheten att<br />
anlita en lantmätare för laga<br />
förrättning, ofta till en betydande<br />
kostnad.<br />
Gödsla<br />
Du hittar knappast andra åtgärder<br />
som kan matcha den<br />
ekonomiska avkastning som<br />
skogsgödsling ger.<br />
Investeringen förräntar sig<br />
med cirka 10 procent på 8–10<br />
år. Med stöd av gps och digitala<br />
kartor, skapas möjlighet till<br />
rationell planering och spridning<br />
med hög noggrannhet. Det<br />
möjliggör kostnadseffektiv<br />
samverkan mellan privata<br />
skogsägare så att även mindre<br />
objekt kan gödslas utan att<br />
spridningskostnaden blir för<br />
hög.<br />
<br />
<br />
Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd<br />
för att skydda skogsplantor mot<br />
snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas<br />
vid en skyddsväst av lim och sand.<br />
Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier<br />
men har lika stor skyddseffekt.<br />
Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling.<br />
Ett klokt val för dig och din skog!<br />
Kontakta oss för mera information om plantor och<br />
föryngringstjänster.<br />
<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12 21
En analys på djupet ger nytt ljus över virkespriserna.<br />
I flera årtionden har de varit stabila – men inget slår<br />
början av 1950-talet.<br />
Text: Pär Fornling<br />
MARKNAD<br />
Stabila priser men inga rekord<br />
riserna var fantastiska, det räckte<br />
med en liten dålig avverkning för<br />
att köpa en helt ny bil, berättar en<br />
av veteranerna som var med på femtiotalet.<br />
Det var under den så kallade ”Koreaboomen”.<br />
Redan innan Koreakriget<br />
(1950–1953) var det bra tryck på marknaden<br />
genom återuppbyggnaden efter andra<br />
världskriget.<br />
När en ny global konflikt hotade i Korea<br />
började världen hamstra virke. Avverkningsresurserna<br />
var begränsade (träden<br />
fälldes med handsåg) vilket gjorde att efterfrågan<br />
var större än tillgången och priserna<br />
gick i höjden.<br />
Jämfört med i dag var virkespriserna<br />
3–4 gånger högre.<br />
Regeringen satsar 20 miljoner<br />
kronor om året för att öka<br />
företagandet på skogsgården.<br />
Pengarna, som delas ut av Skogsstyrelsen,<br />
går till utbildning och projekt som<br />
ökar förädlingen på gårdsnivå.<br />
Skogsstyrelsen får också i uppdrag att<br />
stärka turismen genom att lyfta fram skogens<br />
alla värden i samarbete med Visit<br />
Sweden och Tillväxtverket.<br />
100<br />
Netto virkespriser<br />
Procent.<br />
Utbo<br />
Självverksam<br />
0<br />
1952 1960 1970 1980 1990 2000 2008<br />
DET FRAMGÅR av ett examensjobb som<br />
Marcus Pettersson har gjort vid institutionen<br />
för skogsekonomi på lantbruksuniversitetet.<br />
Han har kartlagt privatskogsägarens nettoinkomster<br />
vid avverkningar mellan 1952<br />
och 2008.<br />
Det intressanta är att han har vägt in<br />
flera saker för att få en rättvis jämförelse<br />
över åren:<br />
Inflationen<br />
När hänsyn tas till inflationen har virkespriserna<br />
fallit hela tiden. Möjligen<br />
märks ett trendbrott de allra senaste åren.<br />
Produktionen<br />
De fallande virkespriserna har kompenserats<br />
av sänkta drivningskostnader. År<br />
1955 presterade en skogarbetare 1,5 kubikmeter<br />
per dagsverke. År 2005 var prestationen<br />
nästan 60 kubikmeter.<br />
Skatterna<br />
Hur mycket skogsägaren får över, netto,<br />
beror också på hur mycket som försvinner<br />
i skatt. En förbättring var när skogsvårdsavgiften<br />
avskaffades, men de stora skillnaderna<br />
kom med skattereformen i början<br />
av 1990-talet.<br />
DEN SJÄLVVEKRSAMME skogsägaren,<br />
som lever på skogsgården, jämförs med<br />
utbon som både har inkomster från en<br />
vanlig anställning och från gården.<br />
Fram till 1991 lades inkomsterna från<br />
skogen ovanpå den vanliga inkomsten, vilket<br />
gjorde att marginalskatten sänkte nettot.<br />
Upp till 80 procent av skogsinkomsten<br />
kunde försvinna i skatt.<br />
Genom planering och räntefördelning<br />
kan inkomsterna i dag ofta beskattas som<br />
kapital, vilket innebär 30 procents skatt.<br />
RESULTATET bygger förstås på förenklingar.<br />
Exempelvis finns inga maskinkostnader<br />
med för den självverksamme<br />
skogsägaren.<br />
Pengar att söka till gårdsprojekt<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Kurvorna visar den procentuella utvecklingen av virkespriset (netto) jämfört med 1952. I<br />
jämförelsen har effekten av inflationen tagits bort. Exempelvis fick den självverksamme<br />
skogsägaren 2008 en tredjedel (32 procent) jämfört med nettot 1952. Utbon fick ungefär 40<br />
procent av priset jämfört med 1952. Den som kallas ”utbo” kan förstås bo på gården, men<br />
han eller hon lever på tjänsteinkomster utifrån.<br />
Det hela är en del i landsbygdsminister<br />
Eskil Erlandssons satsning på Skogs riket.<br />
– Jag hoppas att det leder till att fler företag<br />
utvecklas, att nya idéer förverkligas<br />
och att intresset och kunskapen om skogsföretagande<br />
och hållbart brukande ökar,<br />
säger Eskil Erlandsson.<br />
Då det gäller turism och rekreation tror<br />
han på en stor potential.<br />
– Tusentals svenskar använder redan i<br />
dag skogen för idrott, naturupplevelser,<br />
jakt, fiske, bär- och svampplockning. Jag<br />
I verkligheten varierar förut sättningarna<br />
mellan alla skogsägare.<br />
– Det intressanta är utvecklingen i stort.<br />
Många förställer sig nog att virkespriserna<br />
var betydligt bättre för några årtionden<br />
sedan, men tittar vi på nettot är det ganska<br />
konstant. För utborna bidrar dessutom<br />
skatteförändringarna till ett rejält lyft, konstaterar<br />
Marcus Pettersson.<br />
EN ANNAN SAK är hur virkespriserna<br />
har utvecklats i jämförelse med andra inkomster.<br />
År 1952 var inkomsten för den<br />
som avverkade 450 kubikmeter om året<br />
3,5 gånger så stor som en industriarbetarlön.<br />
– I dag är rollerna ombytta. Industrilönen<br />
är tre gånger högre än för den självverksamme<br />
som avverkar 450 kubikmeter<br />
om året, konstaterar Marcus Pettersson.<br />
Landsbygdsministern tror att turismen<br />
med anknytning till natur och skog är<br />
ett växande företagande.<br />
är övertygad om att skogens alla möjligheter<br />
kan locka många utländska besökare<br />
till oss och på så sätt skapa jobb och utveckling<br />
i de svenska landsbygderna.<br />
≤P≥ VI SKOGSÄGARE 1/12
Prisutveckling<br />
200<br />
Exportprisindex, trävaror och timmer<br />
fritt skogsbilväg.<br />
Timmerpris<br />
150<br />
100<br />
Trävarupris<br />
20 000<br />
19 000<br />
18 000<br />
17 000<br />
16 000<br />
Produktion<br />
Sågade trävaror i Sverige. Miljoner m 3 .<br />
Glidande 12 månader.<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
Husbyggande USA<br />
Antal påbörjade bostäder,<br />
1 000 enheter. Årstakt.<br />
50 000<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
Husbyggande Sverige<br />
Antal påbörjade bostäder, 1 000<br />
enheter,. Glidande 12 månaders<br />
medelvärde.<br />
50<br />
2006<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
2011<br />
15 000<br />
2001<br />
2005<br />
2011<br />
0<br />
2004<br />
2007<br />
2011<br />
10 000<br />
2005<br />
2008 2011<br />
Källa: Skogsindustrierna<br />
<br />
En rad ganska dystra<br />
rapporter från träföretagen<br />
bekräftas av skogsindustrins<br />
konjunkturrapport.<br />
en senaste rapporten kom vid årsskiftet.<br />
Därefter har virkesmarknaden<br />
gått fortsatt trögt och konjunkturen har<br />
knappast förbättrats.<br />
FÖR SÅGADE TRÄVAROR sjönk årstakten<br />
i produktionen till 15,6 miljoner<br />
kubikmeter. För några år sedan tangerade<br />
produktionen 20 miljoner kubikmeter.<br />
Exporten ökade visserligen med 1 procent,<br />
men för något år sedan var ökningstakten<br />
4 procent.<br />
Storbritannien, som är den klart viktigaste<br />
marknaden efter Sverige, backade<br />
med 6 procent.<br />
Avgörande för efterfrågan är byggandet.<br />
Efter en försiktig uppgång faller åter byggandet<br />
i Sverige.<br />
MASSA- OCH pappersindustrin går bättre<br />
än sågverken, även om det är tufft även<br />
där. Det gäller främst papper, där konsumtionen<br />
dessutom håller på att förändras.<br />
Produktionen av tidningspapper minskade<br />
med tre procent, medan magasinpapper<br />
ökade med tre procent.<br />
Det är en direkt spegling av läsvanorna.<br />
Dagstidningar backar och det kommer fler<br />
blanka magasin.<br />
TOTALT SETT minskar konsumtionen<br />
av papper i Sverige.<br />
I tio år har den legat kring 2,2 miljoner<br />
ton per år. Nu är konsumtionen 1,9 miljoner<br />
ton.<br />
Kina är ett undantag i de här sammanhangen,<br />
där ökade pappersproduktionen<br />
med 15 procent.<br />
Pressad marknad<br />
för massaveden<br />
Det är tufft på virkesmarknaden<br />
med relativt stora lager<br />
av massaved vilka fylls på<br />
ytterligare av stormvirke.<br />
I mitten av januari sänkte<br />
Södra priset på barrmassaved<br />
med 25 kronor per m 3 fub.<br />
Däremot lämnades priset på<br />
samtliga lövmassavedssortiment<br />
oförändrat.<br />
– Prissänkningen är en<br />
anpassning till den rådande<br />
efterfrågan och det är gott<br />
om råvara på Södras samtliga<br />
massabruk, säger Södras<br />
skogsdirektör, Håkan Svensson.<br />
Efter prisjusteringen blev det nya<br />
barrmassavedspriset är 300 kronor per<br />
m 3 fub och björkmassavedspriset<br />
oförändrat 350 kronor per m 3 fub.<br />
Bommar igen pappersbruk<br />
Första industrioffret till följd av<br />
problemen för Norske Skog är Follum<br />
pappersbruk som läggs ner i mars månad<br />
och 356 anställda förlorar jobbet.<br />
– Norske Skog säljer mindre papper än<br />
förr, eftersom många ersätter papper med<br />
elektroniska media. Då behöver vi<br />
dessvärre inte så många fabriker längre,<br />
säger Norske Skogs vd, Sven Ombudstvedt,<br />
i ett pressmeddelande.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12<br />
Norra Skogsägarna köper skog av Setra<br />
Norra Skogsägarna har köpt drygt<br />
1300 hektar skogsmark av<br />
Sveaskog. Marken, som är fördelad<br />
på två bolag, ligger strax utanför<br />
Kalix.<br />
Energi i medvind<br />
Under förra året producerade vindkraften<br />
mer el än en kärnkraftsreaktor.<br />
På 52 veckor levererade vindkraften 5,91<br />
terawattimmar (TWh), samtidigt som de<br />
tio kärnkraftsreaktorerna producerade<br />
58,2 TWh.<br />
Utvecklingen går mot allt större<br />
vindkraftverk parallellt med<br />
anläggningar på gårdsnivå.<br />
– Med den kunskap vi har kring förvaltning<br />
av skog ser vi detta som en<br />
mycket bra investering. Det löser både<br />
Setras behov av kapitaltillförsel och vårt<br />
behov av att hitta framtidssäkra placeringar,<br />
säger Norra Skogsägarnas vd Pär<br />
Lärkeryd.<br />
Efter det aktuella förvärvet uppgår föreningens<br />
egna<br />
skogsinnehav till<br />
cirka 8 000 hektar<br />
produktiv skogsmark.<br />
– Vi har medvetet<br />
en försiktig investeringspolicy<br />
eftersom<br />
vi förvaltar<br />
våra medlemmars<br />
kapital och denna<br />
affär ligger helt i<br />
Norras vd Pär<br />
Lärkeryd.<br />
linje med vår övertygelse om att investeringar<br />
i skog är en trygg och långsiktigt<br />
god affär, säger Pär Lärkeryd.<br />
≤P≥
ÄLGSKADOR<br />
Vid närmare granskning hittar vi inte en enda perfekt tall på 1,5 hektar.<br />
<br />
När älgarna betar granar<br />
är något fel – frågan är<br />
vad. Skogsägare Stig<br />
Lundström är bekymrad<br />
och efterlyser mer fakta.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
läckvis påminner granplanteringen<br />
mest om kvastar som tryckts ner på<br />
hygget, med en vippa på toppen och<br />
grundligt betad stam.<br />
Träden lär klara sig men tappar tillväxt<br />
när grönmassan förlorats.<br />
– Det är trist, men inte hela världen. Däremot<br />
är det tecken på hur hårt betestrycket<br />
är. Älgen mår inte bra av att äta gran och<br />
väljer i första hand andra träslag, säger Stig<br />
Lundström.<br />
”…det är ett<br />
tecken på hur<br />
hårt betestrycket<br />
är. Älgen mår inte<br />
bra av att äta gran<br />
och väljer i första<br />
hand andra träslag.<br />
PÅ ETT Gudrunhygge någon kilometer<br />
bort bekräftas teorin.<br />
– Under normala omständigheter hade<br />
jag släppt fram ek och asp tillsammans<br />
med annat löv. Här är bra förutsättningar<br />
för självföryngring och jag är mån om att<br />
behålla lövandelen på gården, säger Stig.<br />
Vis av erfarenheten blev det ändå en<br />
granplantering, vilket visar sig helt riktigt.<br />
Mellan granplantorna finns ett rikt uppslag<br />
av ask, rönn, sälg och ek. Problemet<br />
är att allt är nedbetat till yviga buskar, varav<br />
många redan dött.<br />
På det hektarstora hygget hittar vi bara<br />
en enda rönn som möjligen kan klara sig<br />
till ett fullstort träd!<br />
VI ÅKER någon kilometer på skogsbilvägen<br />
och kommer till en 15-årig ungskog av<br />
självsådd tall. Här upprepar sig historien i<br />
en ny tappning.<br />
Vid första anblicken ser det rätt bra ut,<br />
men vid närmare granskning hittar vi inte<br />
en enda felfri stam på det 1,5 hektar stora<br />
området. Mellan de betade tallarna är det<br />
en hel del uppslag av gran.<br />
– Med dagens insikt skulle jag nog ha<br />
satsat på gran från början, men inte heller<br />
det är ett bra alternativ. Vi är på en höjd<br />
24 VI SKOGSÄGARE 1/12
”<br />
Älgarna<br />
betar upp<br />
hela foderkapitalet<br />
i stället för att<br />
leva på räntan.<br />
med risk för torka. När granarna,<br />
med sina grunda rötter,<br />
växer till sig är det risk att de<br />
Bekymrad<br />
granskar Stig<br />
Lundström<br />
älgens framfart.<br />
De betade<br />
granarna är ett<br />
illavarslande tecken.<br />
dör av vattenbrist, säger Stig<br />
och låter för ovanlighetens<br />
skull en smula uppgiven.<br />
VILTÅKER. På gården har Stig gjort många försök för att skapa<br />
föda till älgen. Han har huggit meterhöga björkar och gödslat<br />
dem för att öka näringsinnehållet och han har anlagt viltåkrar.<br />
På bilden står han mitt ute i en viltåker av jordärtskockor. Och<br />
älgarna uppskattar maten, men det räcker inte för att hålla<br />
dem borta från planteringarna.<br />
<br />
<br />
Stig Lundström är<br />
en av många skogsägare<br />
som för en<br />
ojämn kamp mot<br />
betesskadorna. Han<br />
hoppas det blir<br />
bättre med den nya<br />
älgförvaltningen.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
i behöver framför allt ha<br />
mer kunskap om älgen<br />
och inte bara utgå från att<br />
räkna djur när det gäller att<br />
bestämma avskjutningen.<br />
Det säger Stig Lundström<br />
som tycker att tillgången på<br />
bete är en bättre utgångspunkt.<br />
DEN EGNA gården, utanför<br />
Sibbhult, är på 100 hektar.<br />
Den har hittills gett en tilldelning<br />
på en kalv. Jaktlaget<br />
som har totalt 600 hektar får<br />
skjuta två vuxna djur och två<br />
kalvar.<br />
– Kalvarna förra året vägde<br />
kring 35 kilo. De bör minst<br />
ha en vikt på 80 kilo och har<br />
uppenbarligen inte tillräckligt<br />
med foder, konstaterar<br />
Stig.<br />
OM DET inte är en balans<br />
mellan antalet älgar och fodertillgången<br />
förutser han en<br />
ond spiral.<br />
– Älgarna betar upp hela<br />
foderkapitalet i stället för att<br />
leva på räntan. Kommer det<br />
inte fram nya lövträd är det<br />
förödande på sikt, inte bara<br />
för viltet utan också den biologiska<br />
mångfalden. Vi kommer<br />
att få skogar som bara<br />
består av gran och björk.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12 25
ÄLGSKADOR<br />
<br />
Nya grupper av förtroendevalda<br />
funderar över<br />
hur många älgar som ska<br />
skjutas de närmaste åren.<br />
Markägarna är nöjda<br />
men frågan är hur<br />
kalaset ska betalas.<br />
Text: Pär Fornling<br />
anken med den nya älgförvaltningen<br />
är att gå från tyckande till kunskap,<br />
vilket är bra. Det räcker inte<br />
att bara prata om skadorna på skogen. Vi<br />
måste veta mer och kunna visa på sambanden.<br />
Det säger Anders Wetterin som ansvarar<br />
för jakt- och viltfrågor på LRF.<br />
Vi träffar honom i pausen under en intensiv<br />
turné kring årsskiftet. Han åker runt<br />
till landets skogsägarföringar för att informera<br />
och inspirera markägare och förtroendevalda<br />
i den nya älgförvaltningen.<br />
– Jag är positivt överraskad. Det finns ett<br />
bra engagemang och man är väl påläst,<br />
konstaterar Anders Wetterin.<br />
DET NYA ÄR att landet delas in i ett 150-<br />
tal Äfo (Älgförvaltningsområden).<br />
I norra Sverige kan varje område vara<br />
kring en miljon hektar och i söder är de<br />
ofta runt 100 000 hektar.<br />
Målet är att varje område ska hysa en<br />
naturlig älgstam.<br />
Varje Äfo leds av en grupp på sex personer,<br />
varav tre representerar markägarna<br />
från skogsägarföreningar, bolag och andra<br />
skogsägare.<br />
Markägarna är<br />
ordförande i gruppen<br />
och har därmed<br />
utslagsröst.<br />
TANKEN ÄR att<br />
Äfo-gruppen träffas<br />
minst ett par gånger<br />
om året och ger förslag<br />
på hur många<br />
älgar som behöver<br />
skjutas i området.<br />
För att kunna fatta<br />
vettiga beslut måste<br />
Anders Wetterin,<br />
jakt och viltansvarig<br />
på LRF.<br />
Foto: Pär Fornling<br />
man veta hur många älgar det är i dagsläget<br />
och hur mycket foder som finns i skogen<br />
de närmaste åren. Dessutom behövs mycket<br />
kunskap om både älgar och skog.<br />
Det kostar pengar att få fram fakta, inte<br />
minst är det dyrt att göra flyginventeringar<br />
för att räkna älgar. Dessutom ska det göras<br />
foderprognoser, vilket Skogsstyrelsen åtar<br />
sig – om det finns resurser.<br />
Äfo-grupperna kostar också pengar att<br />
administrera genom arvode, resor och<br />
andra utlägg.<br />
Till det här kommer de andra delarna i<br />
viltförvaltningen som i stort sett är kvar<br />
som tidigare.<br />
DE ÖKADE kostnaderna finansieras på<br />
två sätt;<br />
Höjda fällavgifter.<br />
I dag kostar det 250–900 kronor att skjuta<br />
en älg, beroende på i vilket län skottet<br />
avfyras. Kanske kan kostnaden stiga upp<br />
mot 2 000 kronor, men det återstår att se.<br />
Dessutom införs fällavgifter på kalvar.<br />
Registeravgift.<br />
Kostnaden att registrera ett älgskötselområde<br />
ökar från några hundralappar till<br />
2 300 kronor, men det är en engångsavgift<br />
som inte ger så mycket i längden.<br />
– Jag tror att systemet är underfinansierat<br />
och någonstans finns förstås en smärtgräns<br />
för hur mycket fällavgifterna kan<br />
höjas innan jägarna avstår från att skjuta,<br />
säger Anders Wetterin.<br />
Han är ändå förhoppningsfull om möjligheterna.<br />
– Det kommer säkert att finnas skilda<br />
åsikter mellan jägare och markägare framöver<br />
också, men jag har gott hopp om att<br />
man nu får ett forum som skapar ordning<br />
och reda.<br />
FORTFARANDE ÄR det länsstyrelsen<br />
som slutligen bestämmer om allt från älgskötselområden<br />
till avskjutning.<br />
Mycket är sig alltså likt. Nyheten är alla<br />
Äfo-områden vilka bildar ett sorts paraply<br />
över landet.<br />
– Även om de formellt inte har avgörandet<br />
i sin hand förutsätter jag att de får<br />
mycket att säga till om.<br />
– Om Äfo-grupperna arbetar fram väl<br />
underbyggda förslag för avskjutningen<br />
finns det ingen anledning för länsstyrelsen<br />
att gå emot och varje älgskötselområde bör<br />
anpassa sina planer för att passa in i helheten,<br />
säger Anders Wetterin.<br />
En tredjedel<br />
Inför jaktsäsongen finns det ungefär<br />
300 000 älgar i landet, varav knappt<br />
100 000 skjuts av under året.<br />
Det är med andra ord en vinterstam på<br />
ungefär 200 000 djur.<br />
Foto: Lennart Ström<br />
Markägare manas att ta större ansvar<br />
Markägarna har möjlighet att bestämma<br />
mer över jakten i flera forum. Även<br />
den som inte jagar kan sitta i styrelsen<br />
för älgskötselområdet. Text: Pär Fornling<br />
Efter årsskiftet finns det tre alternativ för<br />
älgjakten.<br />
Oregistrerad mark.<br />
Det är oftast enskilda jägare som inte vill gå<br />
med i systemet. De får skjuta en kalv under<br />
fem dagar.<br />
Licensområden.<br />
Länsstyrelsen bestämmer hur många älgar<br />
som får skjutas.<br />
Älgskötselområden.<br />
De omfattar flertalet av jägarna. Området,<br />
oftast med flera jaktlag, leds av en styrelse<br />
som tar fram en skötselplan och får<br />
bestämma mycket själva.<br />
– Här har markägarna naturligtvis ett ord<br />
med i laget och jag tycker de bör ta tillvara<br />
möjligheten till inflytande.<br />
– Hittills har områdena oftast haft stadgar<br />
som utformats av Jägareförbundet, men nu<br />
arbetar vi med att ta fram en modernare<br />
variant med hänsyn till markägarna, berättar<br />
Anders Wetterin.<br />
Ett exempel är att han tycker markägare<br />
bör sitta med i styrelsen för området, även<br />
om han eller hon inte jagar själv.<br />
Furudal<br />
En utlösande faktor som bidragit till att<br />
det nu händer något är forskningsförsöken<br />
i Furudal, några mil norr om Rättvik.<br />
Att tallskogen skadas är förstås ingen<br />
nyhet, men försöken visar också på<br />
drastiskt minskad tillväxt genom att<br />
grönmassan försvinner när älgarna tuggar<br />
i sig barren.<br />
Efter 30 år var tillväxten innanför hägn<br />
180 skogskubikmeter per hektar.<br />
Där älgarna fått härja fritt var<br />
tillväxten 60 skogskubikmeter.<br />
Älgarna minskade med andra ord<br />
tillväxten till en tredjedel.<br />
26 VI SKOGSÄGARE 1/12
JAKT<br />
Kerstin Sunnerheim hinner med<br />
ungefär tusen tallar i timmen med<br />
ryggsprutan.<br />
Avskräckande<br />
doft för älgen<br />
Kerstin Sunnerheim har blandat<br />
ihop ett medel som tycks hålla älgarna<br />
borta. Hon arbetar på Mittuniversitetet<br />
och är själv skogsägare utanför<br />
Östersund. Under 25 år har Kerstin<br />
Sunnerheim forskat om kemiskt försvar<br />
inom olika områden och för 5 år<br />
sedan började testerna på tallarna.<br />
– Det senaste försöket var tillsammans<br />
med en markägare utanför<br />
Östersund. Där blev 35 procent av de<br />
obehandlade tallarna betade och två<br />
procent av de behandlade, berättar hon.<br />
Medlet, gjort av naturliga produkter,<br />
har döpts till Antibeta och Kerstins<br />
barn har bildat ett bolag för att lansera<br />
det. Att registrera medlet är både kostsamt<br />
och tar lång tid. Kerstin hoppas<br />
att allt ska vara klart om år.<br />
– Det löser inte grunden till betesproblemen,<br />
men kan vara en hjälp.<br />
<br />
Frågan är om jägarna och<br />
markägarna lyckas komma<br />
överens i den nya förvaltningen<br />
och hur det hela kommer<br />
att fungera praktiskt.<br />
Facit finns redan i Örnsköldsvik.<br />
Text: Pär Fornling<br />
i har lyckats resonera oss fram och nå<br />
en samsyn. Det är alltid ett givande<br />
och ett tagande, men några direkta konflikter<br />
har vi inte haft, säger Anders<br />
Åström, Holmen skog.<br />
HAN ÄR ordförande i Örnsköldsviks<br />
älgförvaltningsområde (ÄFO) med<br />
800 000 hektar.<br />
Precis som landets övriga<br />
ÄFO:n är det nybildat, men här<br />
var det mest en formsak. Verksamheten<br />
fortsätter som den gjort<br />
sedan år 2004 då landet landets<br />
första ÄFO bildades på försök.<br />
– Skillnaden är att vi nu får<br />
mer formell makt och att vi får<br />
fram mer fakta genom lantbruksuniversitetet<br />
och Skogsstyrelsen,<br />
Örnsköldsvik<br />
säger Anders Åström.<br />
Men i grunden är det ingen skillnad.<br />
Redan tidigare fanns en styrelse med<br />
sex personer. De har träffats fyra gånger<br />
om året för att bestämma älgstammens<br />
storlek.<br />
I området finns ungefär 450 jaktlag<br />
fördelade på åtta älgskötselområden.<br />
– Vi har haft möten med representanter för<br />
varje älgskötselområde där vi gått igenom<br />
hur många älgar de tänkt skjuta och jämfört<br />
det med vår övergripande analys.<br />
– Det har inte varit några problem<br />
att komma överens så att planerna<br />
stämt in med helheten, säger Anders<br />
Åström.<br />
TILL SAKEN HÖR att det är ett<br />
harmoniskt område med bra relationer<br />
mellan mark ägare och jägare,<br />
vilket var grunden till att man valde att<br />
”tjuvstarta” med den nya förvaltningen.<br />
– Det kan nog skilja över landet och<br />
bli en del konflikter, men på det hela<br />
taget tror jag det här är en bra och framkomlig<br />
väg.<br />
GRUNDEN FÖR att bestämma älgstammens<br />
storlek har varit inventeringar<br />
läs hållbart familjeskogsbruk på distans<br />
Populära kurser för<br />
privata skogsägare<br />
äger du en skogsfastighet Vill du<br />
lära dig mer om skogsfastighetsskötsel<br />
Sedan starten 2001 har ca 3 000<br />
skogsägare och andra skogsintresserade<br />
läst kurser i Hållbart familjeskogsbruk.<br />
Några studenter har levt med skogen<br />
sedan barnsben, medan andra just köpt<br />
eller ärvt en fastighet.<br />
kurserna är indelade i tre block;<br />
grund-, fortsättnings- och fördjupningsblocket.<br />
Det sistnämnda har en<br />
särskild inriktning mot det svenska<br />
lövskogsbruket, medan de två första<br />
fördjupar dina kunskaper inom Skogsskötsel,<br />
Skogsproduktion, Ekonomi<br />
och marknad, Trämateriallära, Nya<br />
affärsmöjligheter, samt andra områden<br />
som är relevanta för att kunna sköta din<br />
skogsfastighet på bästa sätt. Kurserna<br />
ges på halv- och kvartsfart och läses<br />
på distans. Många studenter har valt<br />
att tillgodoräkna sig poängen och läsa<br />
vidare på Skogs- och träprogrammet.<br />
år 2011 firade Hållbart familjeskogsbruk<br />
tioårsjubileum. Detta firade vi<br />
med Skogsdagen 2011 i november. Du<br />
hittar filmer och intervjuer från dagen<br />
på vår hemsida. Där kan du även läsa<br />
mer om kurserna och våra andra utbildningar<br />
inom Skog och trä:<br />
lnu.se/amnen/skog-och-tra<br />
Kontakta gärna vår studievägledare<br />
Stanley om du har frågor:<br />
stanley.neergaard@lnu.se<br />
tel 0470-70 86 25<br />
Kalmar Växjö<br />
28<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12
”<br />
<br />
Det kan nog<br />
skilja över landet<br />
och bli en del konflikter,<br />
men på det hela taget<br />
tror jag det här är en<br />
bra och framkomlig väg.<br />
av betestrycket som jaktlagen gjort på<br />
prov ytor, tillsammans med Skogsstyrelsens<br />
inventeringar.<br />
Det har landat i målet om att ha fem älgar<br />
per tusen hektar i vinterstam i inlandet och<br />
sex älgar per tusen hektar vid kusten.<br />
– Vi är inte där ännu, men är på god väg.<br />
Det måste få ta lite tid.<br />
EN DEL i arbetet som Anders Åström är<br />
speciellt nöjd med, är en egen hemsida där<br />
jaktlagen omedelbart rapporterar in när<br />
en älg skjutits.<br />
– Det ger en bra överblick och jag tycker<br />
det vore något för övriga landet att ta efter.<br />
Tips för surfaren<br />
http://www.oviksalg.se<br />
En av de många nya förtroendevalda i landets<br />
älgförvaltningsområden är Martin Lundgren, Norra<br />
Skogsägarna.<br />
<br />
Han har ett långt engagemang i föreningen<br />
och dessutom personliga skäl att<br />
ta sig an viltfrågorna. Drygt en halvmil<br />
från bostadshuset har Martin ett skifte<br />
med 20 hektar ungskog av tall.<br />
Han planterade det för 15 år sedan. Nu<br />
börjar träden växa in i betningssäker ålder<br />
– men det har varit en tuff resa dit!<br />
UPPÅT 70 PROCENT av plantorna<br />
har skadats genom sänkt kvalitet och<br />
minskad tillväxt.<br />
– Ett allmänt mål är att det ska finnas<br />
1 800 oskadade stammar när träden är<br />
ungefär fem meter höga och risken är över<br />
för betning. Här finns knappast 1 000<br />
stammar, säger Martin Lundgren och påpekar<br />
att han inte är värst drabbad.<br />
– I Västerbotten räknar storskogsbruket<br />
med att 10 000 hektar är så illa skadade<br />
att de kvarvarande träden måste<br />
kapas ner och man börjar på ny kula med<br />
markberedning och plantering.<br />
LÄNET ÄR UPPDELAT i fem älgförvaltningsområden<br />
med knappa en miljon<br />
hektar vardera.<br />
Martin Lundgren<br />
sitter i styrelsen för<br />
den Nordöstra<br />
Martin Lundgren.<br />
ÄFO-gruppen, tillsammans<br />
med två andra markägarrepresentanter<br />
och tre jägare.<br />
– Hittills har vi haft två möten och det<br />
blir några till under året. Jag tror inte vi<br />
hinner få fram en plan för älgstammens<br />
storlek förrän till hösten, vilken därmed<br />
berör nästa års jakt.<br />
– Det tar lite tid att komma igång, men<br />
jag tycker det har börjat bra och jag räknar<br />
med att vi kan få en samsyn runt de<br />
här frågorna.<br />
I DAGSLÄGET ÄR vinterstammen<br />
kring åtta djur per 1 000 hektar. Hur<br />
många det bör vara i framtiden vill han<br />
inte spekulera kring.<br />
– Först behöver vi mer fakta i målet.<br />
Det finns sannolikt utrymme för lite mer<br />
älg vid kusten än i inlandet.<br />
– När vi är klara återstår att se till så<br />
att planerna i alla älgskötselområden passar<br />
med helheten. Det är en hel del jobb,<br />
men jag känner att vi är på rätt väg.<br />
Borta bra<br />
Att ta över en skogs- eller lantbruksfastighet innebär ofta att<br />
du fått förmånen att förvalta en dröm. Men ibland kommer<br />
beskedet oväntat. Du har helt plötsligt blivit företagare –<br />
med allt vad det innebär. Ambitionen fi nns, men kanske inte<br />
all kunskap. Då känns det tryggt att ha en bank med rötter<br />
både i stan och på landsbygden. Vi kan med våra tjänster<br />
förenkla din vardag. Men vi kan även, tack vare våra samarbetspartners,<br />
hjälpa dig med mer praktiska frågor som t.ex. att<br />
upprätta en skogsbruksplan. Att äga en fastighet på landet<br />
ska vara ett långsiktigt nöje. Även för dig som bor i stan. Gå<br />
in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk och läs mer,<br />
eller kontakta ditt lokala bankkontor.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12 29
FÖRYNGRING<br />
På kort tid går det att få fram nya rekordplantor<br />
av gran. Tillväxten är 35 procent<br />
bättre än oförädlade plantor! Text & foto: Pär Fornling<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
kylrummet hos Skogforsk, utanför<br />
Svalöv, ligger påsar med 50 000 granfrö.<br />
De är visserligen bruna, men ändå<br />
små guldklimpar.<br />
– Plantorna från de här fröerna växer upp<br />
till 35 procent bättre än oförädlad gran.<br />
Eftersom träden växer betydligt snabbare<br />
kan de också avverkas tidigare.<br />
– På marker med normal bördighet räknar<br />
vi med att omloppstiden blir 57 år jämfört<br />
med 69 år för vanlig, oförädlad, gran,<br />
berättar Bo Karlsson.<br />
FRÖERNA KOMMER från korsningarna<br />
av de allra bästa förädlade träden.<br />
50 000 fröer förslår förstås inte långt<br />
med tanke på att det årligen produceras<br />
330 miljoner plantor i landet...<br />
– Genom konventionell förökning i fröplantager<br />
kommer de här plantorna att finnas<br />
i handeln om 40 år, men den medvetne<br />
skogsägaren kan redan nu börja fundera på<br />
de här möjligheterna, säger Bo Karlsson.<br />
DET FINNS TVÅ snabbspår för att få<br />
fram plantorna.<br />
Somatisk embryogenes (SE)<br />
Genom att låta granfröets embryo växa<br />
till sig i laboratoriemiljö kan varje frö i<br />
princip ge oändligt många plantor. Tekniken<br />
finns, men befinner sig ännu på utvecklingsstadiet.<br />
Sticklingar<br />
Genom att klippa kvistar som rotar sig<br />
kan varje moderplanta ge mer än 100 sticklingar.<br />
Tekniken finns redan och Södra<br />
Odlarna, som är<br />
först ut, har i år omkring<br />
700 000<br />
sticklingsplantor till<br />
försäljning.<br />
De växer 22–25<br />
procent bättre än<br />
oförädlade plantor.<br />
Fröpåsarna med extra<br />
växtkraft på 35<br />
procent är alltså ytterligare<br />
ett rejält<br />
lyft!<br />
Bo Karlsson med<br />
rekordplantor.<br />
EFTERSOM ÖKNINGEN av tillväxten<br />
är procentuell lönar det sig mest att plantera<br />
förädlade plantor på de bästa markerna.<br />
– På den allra bördigaste granmarken<br />
kan man teoretiskt betala nästan 15 kronor<br />
för en sticklingsplanta från de nya fröerna<br />
och ändå göra en god affär, jämfört med<br />
oförädlade plantor, konstaterar Bo Karlsson.<br />
I verkligheten är prisskillnaderna långt<br />
ifrån så stora. En sticklingsplanta kostar<br />
4,15 kronor (om man köper 10 000 stycken).<br />
Det är knappa 1,50 kronor mer än en<br />
vanlig, hyfsat förädlad, täckrotsplanta.<br />
PROBLEMET ÄR snarare tillgången.<br />
Det är betydligt mer manuellt jobb med<br />
sticklingar och det är inte många som behärskar<br />
tekniken.<br />
– Vi är förstås intresserade av de nya<br />
fröerna. Går allt bra kan vi ha plantor<br />
Dagens sticklingsplantor<br />
hos Södra Odlarna växer<br />
22–25 procent snabbare<br />
än oförädlade plantor.<br />
framme våren 2015, säger Johan Henriksson,<br />
produktionschef på Södra Odlarna.<br />
EGENTLIGEN ÄR det alldeles för trubbigt<br />
att bara tala om förädlade plantor, det<br />
skiljer både mellan olika generationer och<br />
olika plantager.<br />
– Det kommer alltid att vara brist på de<br />
bästa fröerna, konstaterar Bo Karlsson.<br />
Med andra ord är det upp till skogsägaren<br />
att hitta de bästa plantorna.<br />
Då det gäller tillväxt finns en glidande<br />
skala; Ortens beståndsfrö – frö från Östeuropa<br />
– 1:a generationens plantagefrö –<br />
2:a generationens plantagefrö – sticklingar.<br />
TILL DET HÄR kommer tredje generationens<br />
plantager som börjar generera<br />
plantor kring år 2020.<br />
Dessutom finns mellangenerationer och<br />
framför allt skillnader mellan olika plantager.<br />
– Det lönar sig att välja rätt och nettot<br />
varierar förstås. Generellt är vinsten flera<br />
hundra kronor per hektar och år om man<br />
återbeskogar med plantor från fröplantage<br />
i stället för lokalt material, säger Bo Karlsson.<br />
Tips för surfaren<br />
I nr 3 2009 av Vi Skogsägare finns ett reportage<br />
om somatisk embryogenes, det och<br />
andra tidigare nummer kan läsas på<br />
www.atl.nu/viskogsagare.<br />
30 VI SKOGSÄGARE 1/12
Deklarationen är ett av årets största bekymmer<br />
för många skogsägare. Här ger Åsa Willén några<br />
handfasta tips som förenklar arbetet, både i år<br />
och för kommande år.<br />
EKONOMI<br />
<br />
1 SKILJ DEN PRIVATA EKONOMIN<br />
FRÅN NÄRINGSVERKSAMHETEN<br />
För skogsägare<br />
består<br />
deklarationen<br />
av två<br />
delar som<br />
sedan summeras<br />
i en<br />
gemensam<br />
skatteberäkning:<br />
Dels din<br />
privata deklaration<br />
där<br />
du redogör<br />
för tjänsteinkomster<br />
och dina privata<br />
kapitalinkomster.<br />
Dels en<br />
redovisning<br />
av din näringsverksamhet, skogen.<br />
Av detta kan man förstå att det blir enklare<br />
om man skiljer den privata ekonomin<br />
från företagets. Om du har möjlighet är<br />
internetbanken oftast det enklaste att använda.<br />
Håll isär dina bankkonton för skogen<br />
från de privata.<br />
Transaktionskonto<br />
Alla behöver ett transaktionskonto. Från<br />
detta konto sköts alla in- och utbetalningar<br />
som hör till skogen. Se till att styra alla<br />
transaktioner som hör till skogsverksamheten<br />
till detta konto direkt så slipper du<br />
dubbelarbete.<br />
Sparkonto<br />
Har man pengar i verksamheten som ska<br />
stå på konto under längre tid kan det vara<br />
aktuellt att titta på ett tilläggskonto till<br />
transaktionskontot som ger lite högre ränta.<br />
Transaktionskonton har normalt<br />
väldigt låg eller ingen ränta. Det finns<br />
olika typer av sparkonton för skogspengar<br />
beroende på vilken bank du<br />
har.<br />
Kort<br />
Är verksamheten större och du fortlöpande<br />
handlar bränsle till motorsågar<br />
och annat kan man koppla ett företagskort<br />
till sitt transaktionskonto.<br />
Genom att använda kortet hamnar<br />
alla betalningar på en faktura per månad.<br />
Något som förenklar redovisningen.<br />
Många företagskort har också olika former<br />
av förmåner och rabatter som du som<br />
skogsägare kan dra nytta av.<br />
2 ENKLAST MÖJLIGA BOKFÖRING<br />
När du har separerat företagets ekonomi<br />
från din privata kommer det att bli<br />
mycket enklare att sköta bokföringen som<br />
alla skogsägare är skyldiga att göra.<br />
Mitt tips är att hålla bokföringen så enkel<br />
som möjligt. En vanlig kassabok räcker<br />
gott för de allra flesta skogsägare.<br />
Från och med nästa år kommer det att<br />
vara än viktigare att fortlöpande ha kontroll<br />
över sin bokföring. Då ändras redovisningsreglerna<br />
för moms. De allra flesta<br />
redovisar i dag moms i självdeklarationen<br />
som lämnas in i maj.<br />
Från och med 2014 kommer alla att redovisa<br />
sin moms i en särskild skattedeklaration<br />
som ska lämnas senast i februari.<br />
Bokföringen måste alltså vara klar redan<br />
då.<br />
Kassabok<br />
Kassaböcker finns i en mängd olika utföranden.<br />
De säljs i boklådor och av olika<br />
aktörer skogsägare möter. Mitt tips är att<br />
se till att få tag på en kassabok som är anpassad<br />
för dig som skogsägare. Det blir då<br />
mycket enkelt att hitta rätt kolumn för intäkter<br />
och kostnader utan att behöva anpassa<br />
boken.<br />
Till vissa följer också med en tydlig instruktion<br />
hur man gör. För de flesta räcker<br />
kassaboken i flera år.<br />
Databokföring<br />
Det finns en mängd bokföringsprogram<br />
på marknaden. Det kan vara både roligt<br />
och lärorikt att bokföra på datorn. De<br />
största fördelarna är att det går fortare när<br />
du väl lärt dig och att du får fram bra rapporter<br />
som underlag för din deklaration.<br />
Nackdelarna är att programmen<br />
ofta är ganska<br />
dyra och kräver<br />
lite större kunskap om<br />
bokföring.<br />
Det har under de<br />
senaste åren dykt upp<br />
nätbaserade program.<br />
Där laddar du inte<br />
ner programvaran till<br />
din dator utan kopplar<br />
upp dig mot en<br />
server. Fördelen med detta är att du alltid<br />
har tillgång till senaste versionen av programmet<br />
och att du får automatisk säkerhetskopiering<br />
av din bokföring. För att<br />
detta ska fungera bra så krävs en bra och<br />
stabil uppkoppling mot internet.<br />
e-bokföring<br />
En ytterligare variant på databokföring<br />
är e-bokföring. Detta är en bokföring som<br />
är direkt kopplad till din internetbank.<br />
Samtidig som du betalar en räkning i internetbanken<br />
så bokför du den på rätt<br />
konto.<br />
Du har på så sätt alltid en uppdaterad<br />
bokföring som går snabbt och enkelt att<br />
göra. De flesta större banker erbjuder denna<br />
möjlighet. Ta kontakt med din bank för<br />
att se hur det ser ut hos dem.<br />
3 VAD HÄNDER NU OCH FRAMÅT<br />
Många tycker att de har gjort jobbet<br />
med deklarationen när de är färdiga med<br />
bokföringen, men då är faktiskt den viktigaste<br />
delen kvar.<br />
Bokföringen är en redovisning av hur det<br />
gick förra året men den skattemässiga planeringen<br />
handlar mer om vad som händer<br />
framåt.<br />
Den grundläggande frågan är: Vilka inkomster<br />
och kostnader har jag under de<br />
kommande åren<br />
Här är skogsbruksplanen din hjälp på<br />
vägen. Gör en uppskattning av kommande<br />
intäkter och kostnader och hur de fördelar<br />
sig i tiden. Om du inte kan själv så ta hjälp<br />
av din inspektor.<br />
Genom framförhållning kan man göra<br />
en bra skatteplanering som innebär att du<br />
får större utbyte av din skog.<br />
32 VI SKOGSÄGARE 1/12
4 VAD SKA ÖVER-<br />
SKOTTET<br />
ANVÄNDAS TILL<br />
Verktygslådan för<br />
skatteplanering innehåller<br />
flera olika verktyg<br />
som kan kombineras<br />
på olika sätt beroende<br />
hur du ska använda<br />
ett eventuellt<br />
överskott.<br />
Om du ska använda pengarna privat bör<br />
du upprätta deklarationen på ett sätt och<br />
om pengarna ska återinvesteras i verksamheten<br />
nu eller om några år så kan du göra<br />
deklarationen på ett annat sätt.<br />
Det är därför viktigt att tänka igenom<br />
detta innan.<br />
5 TA HJÄLP MED<br />
SKATTEPLANERINGEN<br />
De flesta skogsägare är aktiva i sin<br />
skogsskötsel och tar hjälp med det som de<br />
inte själva vill, kan eller hinner göra. Man<br />
köper de tjänster som behövs.<br />
Tyvärr så är det alltför vanligt att man<br />
blir lite snål när det kommer till ekonomisk<br />
rådgivning.<br />
Det går fort att skatta bort stor del av<br />
sina skogsinkomster som man lagt ner stor<br />
möda på att få fram. Ta hjälp av någon att<br />
upprätta deklarationen eller be någon titta<br />
på den du har gjort själv för att se att det<br />
har blivit bra.<br />
Om du planerar för avverkning så planera<br />
skatten innan du skriver kontrakt så<br />
att man kan titta på hur skatten kommer<br />
att bli.<br />
Om man ligger i framkant så kan man<br />
undvika de allra högsta skattesatserna och<br />
få en rimlig beskattning.<br />
<br />
<br />
Rädda<br />
skogen<br />
Stoppa rotrötan!<br />
cloco.se<br />
Stubbehandla vid slutavverkning!<br />
Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet.<br />
Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad.<br />
Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan<br />
överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar<br />
och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!<br />
Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling<br />
med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet<br />
på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur<br />
Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se<br />
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12 33
SKOGSGÅRDEN<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
I jobbet som skogsinspektor<br />
får Ulrika ofta frågan<br />
om generationsskiften,<br />
dessutom har hon<br />
personliga erfarenheter.<br />
Här är några av hennes<br />
tankar och råd.<br />
Text & foto: Lena Hedman<br />
är det blev aktuellt med generationsväxling<br />
på hemgården i Ottsjön<br />
utanför Föllinge så var Ulrika<br />
Isvén intresserad. Resultatet blev att hon<br />
och hennes äldre bror köpte ut mellanbrodern<br />
för ett år sedan.<br />
– Min far undrade hur vi syskon ville<br />
göra. Det var bra att han tog tag i det medan<br />
vi är unga. Jag tror att man har ett annat<br />
driv i den här åldern, säger Ulrika som är<br />
29 år.<br />
Tall är Ulrikas favoritträd,<br />
och det finns fina tallbackar<br />
i Bergs kommun.<br />
SAMSYN VIKTIGT<br />
Ulrika tycker egentligen inte det inte är<br />
någon optimal lösning att driva en fastighet<br />
tillsammans med syskon, men eftersom<br />
bägge har ett passionerat skogsintresse<br />
så känns det rätt.<br />
– Det är skönt att vara två som kan dela<br />
på ansvaret. Vi hjälps åt att dra lasset och<br />
har ungefär samma filosofi. Det handlar<br />
inte bara om att plocka ut pengar, utan<br />
också om att återinvestera i fastigheten,<br />
säger hon.<br />
– Det gäller att ha en samsyn och ett<br />
gemensamt mål med ägandet.<br />
Hemgården i Ottsjön som <br />
styckats av till föräldrarna.<br />
Skogen ägs av Ulrika och<br />
hennes bror.<br />
Foto: Privat<br />
VÄRDERA ARBETET<br />
Först har de fått ta tag i akutåtgärder med<br />
återplantering, eftersom det är sorkskador<br />
på flera hyggen. Det finns också röjningar<br />
som måste göras.<br />
En del arbete gör de själva och en del lejs<br />
bort.<br />
– Min bror har mer intresse av att arbeta<br />
i skogen, eftersom han har ett kontorsjobb.<br />
Jag blir ibland mätt på att vara ute<br />
eftersom det ingår i mitt jobb, säger Ulrika.<br />
Det är viktigt att de som äger skog tillsammans<br />
värderar och ersätter arbetsinsatser.<br />
Annars blir det en källa till irritation.<br />
– Man måste inse att det finns kostnader<br />
med att äga skog, säger hon.<br />
UNDVIK KUSINNIVÅN<br />
Ulrika tycker inte att man ska äga hus tillsammans<br />
med syskon. Hemgården med<br />
husen styckas av och hennes föräldrar<br />
behåller dem.<br />
Därmed är frågan om generations växling<br />
löst för den här gången, men Ulrika tycker<br />
det är viktigt att också se längre fram i<br />
tiden.<br />
Hon tror inte det är hållbart att äga skog<br />
på ”kusinnivå”. Det blir oftast för många<br />
delägare.<br />
– Då kanske inga skogsåtgärder blir<br />
gjorda. Det kan vara så att några delägare<br />
inte har behov av pengar, och andra vill<br />
plocka ut mera ur skogen.<br />
ANLITA RÅDGIVARE<br />
Ulrika tycker att det är bättre att köpa ut<br />
dem som inte har intresse av att engagera<br />
sig i skogen. Vid generationsväxlingar ska<br />
34 VI SKOGSÄGARE 1/12
Samsyn<br />
Värdera<br />
arbetet<br />
Undvik<br />
”kusinnivån”<br />
Anlita<br />
rådgivare<br />
Tänk och<br />
samtala<br />
”<br />
Det är skönt att<br />
vara två som kan<br />
dela på ansvaret. Vi hjälps<br />
åt att dra lasset och har<br />
ungefär samma filosofi.<br />
en värdering göras, och man bör ta hjälp<br />
av rådgivare. Det är viktigt att alla berörda<br />
blir nöjda.<br />
– Vad som är det förmånligaste sättet att<br />
ta över fastigheten är svårt att klura ut själv,<br />
menar Ulrika.<br />
TÄNK OCH SAMTALA<br />
Hennes bästa råd inför generationsväxlingar<br />
är att prata igenom allt ordentligt.<br />
För dem som äger skogen tillsammans<br />
gäller det att försäkra sig om samsyn i<br />
ägandet.<br />
Och för den som väljer att bli utköpt är<br />
det viktigt att tänka igenom vad man tackar<br />
nej till.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12<br />
<br />
<br />
Arbetet som skogsinspektor<br />
är varierat och roligt.<br />
Det tycker Ulrika Isvén på<br />
Norrskog.<br />
Hon vill få skogsägarna att<br />
planera långsiktigt – och<br />
engagera fler kvinnor.<br />
Text: Lena Hedman<br />
on hade först tänkt läsa fysik eller bli<br />
personalvetare, men utbildade sig i<br />
stället till jägmästare i Umeå, vilket ledde<br />
vidare till arbetet som skogsinspektor.<br />
– Det är ett trevligt och varierat jobb. Jag<br />
är både ute och inne, och har mycket kontakt<br />
med skogsägare, säger Ulrika när vi<br />
träffas på Norrskogs kontor i Hackås i<br />
Jämtland.<br />
Utsikten är hänförande över jordbruksmark,<br />
sjö och fjäll.<br />
NÄR SKOGSÄGARE kontaktar Ulrika<br />
handlar det oftast om en aktuell avverkning,<br />
men hon vill gärna också inspirera<br />
till att planera långsiktigt och göra skogsbruksplaner.<br />
– Det betalar sig att ha bra framförhållning.<br />
– Skogsägare väntar ofta för länge med<br />
röjning, vilket gör att det blir problem med<br />
gallringen som då inte ger samma netto,<br />
säger Ulrika.<br />
Hon tycker att man ska passa på att röja<br />
i samband med intäkter från avverkning.<br />
I arbetet med att bygga upp långsiktiga<br />
relationer med skogsägarna blir det många<br />
turer ut i skogen. När snön ligger djup är<br />
det skidåkning som gäller.<br />
JUST NU är det mycket arbete i spåren av<br />
vinterns stormar.<br />
Dagens besök<br />
i skogen<br />
förbereds vid<br />
datorn.<br />
– Många skogsägare är hårt drabbade i<br />
de södra delarna av Jämtland, en hel del<br />
skog har blåst ner i närheten av kontoret<br />
här i Hackås.<br />
– Ofta är det nygallrade bestånd med<br />
relativt ung skog som fällts av vindarna,<br />
vilket förstås är väldigt trist.<br />
Något säkert sätt att gardera sig mot naturkrafterna<br />
finns inte, men hon betonar<br />
vikten av att röja och gallra tidigt, vilket<br />
bidrar till att träden hinner rota sig bättre.<br />
I JOBBET ingår också att hålla kurser,<br />
och nu har Norrskog bjudit in skogsägarkvinnor<br />
till skogsdagar.<br />
– Det finns en stor andel kvinnliga skogsägare<br />
och många vill vara mer aktiva.<br />
Många tror att det är ett svårt och tungt<br />
arbete, men så är det inte.<br />
UNDER VANLIGA skogsdagar är det<br />
ofta mansdominerat, och Ulrika tycker<br />
sig se att kvinnor då ofta tar ett steg tillbaka<br />
och inte ställer så många frågor.<br />
Norrskog har också ett kvinnligt nätverk<br />
där deltagare kan få inspiration och råd av<br />
varandra.<br />
Stövlarna står på<br />
kontoret. En inspektor<br />
är alltid beredd<br />
att ta sig ut i skogen.<br />
≤P≥
TEKNIK<br />
<br />
Det uppfinningsrika<br />
företaget Hypro i<br />
Lönsboda hittar<br />
många nya tekniska<br />
lösningar för små och<br />
medelstora maskiner.<br />
it hör fällgripen som utvecklats<br />
successivt. Den<br />
senaste varianten lämpar sig<br />
för att plocka ut bioenergi och<br />
klenare gallring. Den är inte<br />
ackumulerande, men genom<br />
gripklons breda gap fångas<br />
många klena stammar in i ett<br />
moment.<br />
Gripen har ett listigt utformat<br />
sågsvärd som klarar allt från<br />
buskar till 35 centimeter grova<br />
stammar.<br />
Efter att trädet, eller knippet<br />
av röjningsstammar, sågats av<br />
tiltas gripen automatiskt och<br />
det kapade lastas på vagnen<br />
eller läggs i en välta.<br />
Fällgripen väger bara 140<br />
kilo och passar alla kranar med<br />
rotator.<br />
Fällgripen har ett brett<br />
register.<br />
Till företagets övriga nyheter<br />
hör att den lite större processorn<br />
755, som manövreras från<br />
traktorhytten, har fått en längre<br />
kran (7,5 meter) och en ny version<br />
av joysticken som ger mjukare<br />
körning.<br />
Moderiktigare arbetskläder<br />
Arbetskläderna har blivit<br />
mycket bättre under senare år<br />
med hjälp av design och nya<br />
material. Den som provat<br />
motorsågsbyxor i stretch går<br />
ogärna tillbaks till den tidigare<br />
generationen.<br />
En ny kollektion från Husqvarna<br />
kallas ”Technical Extreme”.<br />
Det är lätta plagg med<br />
lite smalare passform och hög<br />
säkerhetsnivå. Byxorna är certifierade<br />
för säkerhetsnivå klass<br />
1 (20 m/s).<br />
Lättare – och snålare – motorsåg<br />
Husqvarna har trimmat motorerna<br />
till motorsågarna och<br />
fått ner bränsleförbrukningen<br />
med 20<br />
procent.<br />
Dessutom<br />
har den funktionen<br />
kallad<br />
Nya Husqvarna<br />
är lite lättare.<br />
”auto tune” som automatiskt<br />
ställer in motorn för optimal<br />
drift med hänsyn till temperatur,<br />
luftfuktighet och bränslefilter.<br />
Motorsågsbyxorna<br />
kostar<br />
drygt 3 000<br />
kronor.<br />
I övrigt är sågen två hekto<br />
lättare än föregångaren.<br />
En effekt är att avgasutsläppen<br />
uppges<br />
minska<br />
med 75 procent.<br />
Den nya<br />
sågen finns<br />
i två modeller:<br />
545 för knappa 8 000<br />
kronor och den mer påkostade<br />
550XP för knappa 9 000 kronor.<br />
36 VI SKOGSÄGARE 1/12
TRAKTORER<br />
Med en begagnad<br />
jordbrukstraktor<br />
klaras häftigaste<br />
snösvängen.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Den gamla traktorn kan<br />
göra mycket nytta på<br />
skogsgården.<br />
Text och foto: Per Ericsson<br />
ör en bråkdel av priset för en fyrhjuling<br />
får du väldigt mycket jordbrukstraktor,<br />
givetvis begagnad,<br />
men i många fall även med skogsvagn och<br />
praktiska redskap.<br />
Uppdragen är närmast oändliga: köra ut<br />
vindfällen, köra vedlass, plöja potatislandet,<br />
slå ängarna, sladda vägen, bära grus<br />
och skotta snö....<br />
FÖR ATT pejla hur mycket jordbrukstraktor<br />
du får för pengarna har Vi Skogsägare,<br />
utan att göra anspråk på en total marknadsanalys,<br />
kollat in utbudet i prisklassen<br />
upp till 50 000 kronor.<br />
I listan här intill finns några av de vanligaste<br />
gårdstraktorerna. Det är relativt<br />
små fordon, de tyngsta väger drygt tre ton,<br />
vilket ger minimala markskador.<br />
En avgörande skillnad mot fyrhjulingar<br />
är att traktorer har hydraulik som standard.<br />
Under 1960-talet fick snudd på alla nya<br />
traktorer dessutom dubbelverkande hydraulsystem.<br />
Det innebär att man kan ansluta<br />
en vagn utrustad med fast monterad<br />
och spakmanövrerad griplastare direkt<br />
till traktorns hydrauluttag.<br />
Har traktorn enkelverkande hydraulik<br />
går den visserligen att bygga om för att få<br />
dubbelverkande funktion till vagnens<br />
kran, men smidigare är att skaffa en vagn<br />
vars hydraulik drivs av traktorns kraftuttag.<br />
KÄNNER DU dig osäker inför köpet så<br />
ta med någon som ”kan” traktorer.<br />
Fordonets allmänna skick är det första<br />
man bör tänka på. Om det är risigt tyder<br />
mycket på att traktorn som helhet kan bli<br />
ett dåligt köp. Andra vanliga bekymmer<br />
är eftersatt smörjning som ger glapp i<br />
styrningen, speciellt om traktorn gått med<br />
frontlastare. Slitna kopplingslameller,<br />
mystiska växellägen och missljud från<br />
växellådan förebådar att plånboken måste<br />
öppnas.<br />
Och hur var det med däcken En omgång<br />
nya däck till en traktor med den vanliga<br />
dimensionen 16-tum fram och 28-tum<br />
bak kostar från 7 000 kronor.<br />
MOTORNS oljetryck bör minst ligga på<br />
2-3 kilo då den är varm. Det är lätt att avläsa<br />
då många äldre traktorer har oljetrycksmätare.<br />
Har motorn missljud köper<br />
du inte traktorn! Oljefukt på traktorkroppen<br />
från motor och hydraul är ofrånkomligt.<br />
Men droppar det så kostar det och du<br />
blir värsta miljöboven.<br />
Och till slut ett tips. Följer det inte med<br />
en instruktionsbok till, så skaffa en. Inte<br />
bara för att boken ofta är ett smått festligt<br />
och väldigt tidstypiskt dokument utan för<br />
att du faktiskt kommer att behöva den för<br />
att sköta din traktor.<br />
38 VI SKOGSÄGARE 1/12
För den som planerar att<br />
köra mycket är en dieseldriven<br />
traktor att föredra då<br />
bränslekostnaden per timme<br />
blir lägre. För den som inte<br />
har daglig körning är en av<br />
Volvos äldre bensindrivna<br />
traktorer ett bra alternativ.<br />
Med en bränsleförbrukning<br />
på 4-6 liter per timme kan<br />
den okomplicerade Volvo T24<br />
anses som riktigt billig i drift.<br />
Halvband underlättar men är<br />
inget krav när Lars Jonsson<br />
kör fram björkveden. Traktorn,<br />
en Nuffield 10/60 är utrustad<br />
med takmonterad griplastare<br />
och hydrauldriven Vretenvagn.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12<br />
Gårdagens ekipage, BM 35 och Rossödoning,<br />
duger än. Halvbandsutrustningen ger jordbrukstraktorn<br />
oöverträffad framkomlighet i<br />
skogsterrängen.<br />
Efterfrågan på moderna skogsvagnar som<br />
passar äldre jordbrukstraktorer är större än<br />
man kan tro. Tillsammans kostar en ny vagn<br />
och en äldre traktor mindre än hälften av ett<br />
komplett ATV-skogsekipage.<br />
Fortsättning nästa sida<br />
<br />
<br />
<br />
UNDER 10 000 KRONOR<br />
I den lägsta prisklassen, upp till 10 000 kronor,<br />
hittar vi Volvos storsäljare på 1950-talet. De<br />
bensindrivna traktormodellerna T24 och T25, samt<br />
de något större T31 och T32, har än i dag hög<br />
användbarhet som behändiga gårdstraktorer,<br />
vilket väl motiverar priset. Dessutom går det<br />
utmärkt att sommartid köra på E85, något att<br />
tänka på för den som vill vara miljösmart.<br />
UPP TILL 15 000 KRONOR<br />
Segmentet omfattar främst 1960- talets<br />
mindre dieseltraktorer. De mest<br />
framträdande på marknaden i dag är de<br />
som var populärast när det begav sig; Nuffield<br />
10/60, Massey Ferguson MF35, International<br />
Harvester B250 och B414, BMCNuffield 342,<br />
Fordsons modeller Super Major och Super Dexta,<br />
samt David Brown 880.<br />
Den något äldre Volvo BM T35/36 får också<br />
räknas in här då den fortfarande är en mycket<br />
uppskattad och eftersökt traktor på begagnatmarknaden.<br />
UPP TILL 30 000 KRONOR<br />
Med priser runt och strax över 20 000 kronor<br />
hittas attraktiva brukstraktorer som Valmet 565,<br />
Massey Fergusons modeller 175 och den något<br />
mindre 135, BMCNuffield 4-65, samt den något<br />
dyrare Volvo BM 350 Boxer. Samtliga tillverkades<br />
fram till den senare delen av 1960- talet. Och<br />
åtskilliga gör fortfarande aktiv tjänst på många<br />
gårdar.<br />
Noteras bör att även den några år äldre<br />
evighetsmaskinen Volvo BM 230 Victor platsar i<br />
prisklassen.<br />
UPP TILL 40 000 KRONOR<br />
I den här klassen hittar du mycket som är<br />
prisvärt. Förutom fina exemplar av den tidigare<br />
nämnda BM Volvo 350 Boxer finns här bland annat<br />
International Harvester IH 674.<br />
Östeuropeiska Zetor har alltid haft ett behagligt<br />
begagnatpris i Sverige. Modellen Zetor 6718 sålde<br />
för övrigt bra på den svenska marknaden under<br />
1970-talet.<br />
UPP TILL 50 000 KRONOR<br />
Översta segmentet av vår prislista toppas<br />
av flera modeller från 1970- och det tidiga<br />
1980- talet. Många traktorer från senare delen av<br />
1970-talet är dessutom bra utrustade. Frontlastare<br />
var ofta standard.<br />
Hydraulsystem med höga flöden gör det smidigt<br />
att ansluta en skogskran eller andra hydrauliskt<br />
manövrerade redskap.<br />
I prisklassen hittas godsaker som Volvo BM<br />
700 Turbodiesel, den mindre Volvo BM T500, BM<br />
Boxerns efterföljare T600, samt klassikern<br />
Volvo BM T650.<br />
Massey-Ferguson hade flera modeller på den<br />
svenska marknaden, liksom Fiat, Ford och IH.<br />
Väl hållna exemplar av dessa är oftast ett bra<br />
köp. Men titta även på John Deere. Den USAtillverkade<br />
traktorn var populär i Sverige. Och<br />
faktiskt, den som letar kan till och med göra affär<br />
på en fyrhjulsdriven traktor i det här prisläget.<br />
Prisuppgifterna är hämtade från Internetsajter<br />
samt lantbrukstidningar. Men som alltid avgörs<br />
priset av behovet, skicket och plånboken.
xxxxxxxxxxx<br />
TRAKTORER<br />
Halvband var nästan ofrånkomliga om den lilla Grållen skulle ha<br />
en chans i skogsbruket. Skidor istället för framhjul, som Urban<br />
Bergmans traktor är utrustad med, förbättrade avsevärt styrförmågan<br />
i snöföre.<br />
<br />
En speciell plats i många läsares<br />
hjärtan har förmodligen Ferguson<br />
”Grålle”, eller TE-20 som<br />
den egentligen heter.<br />
en lilla traktorn, som presenterades<br />
på den svenska marknaden<br />
år 1947, blev oerhört populär i lantbrukets<br />
begynnande mekanisering.<br />
I dag är Grållen en hett eftertraktad<br />
entusiasttraktor. Det gör att priserna<br />
inte står i paritet med användbarheten.<br />
För ett hyfsat exemplar med dieselmotor<br />
är det inte ovanligt att prisnivån<br />
närmar sig 20 000 kronor. Fotogen-<br />
och bensinvarianterna ligger<br />
cirka 8 000 –10 000 kronor lägre. Det<br />
är alltså avsevärt mycket mer än för<br />
motsvarande traktorer som lyfts fram<br />
i artikeln här bredvid.<br />
Den som ändå funderar på en Grålle<br />
bör se till att traktorn är utrustad<br />
med störtbåge och vara noga med att<br />
koppla vagnar och redskap på rätt<br />
sätt.<br />
Orsaken är att Grållen, i likhet med<br />
andra småtraktorer, är lätt i framändan<br />
och riskerar att välta bakåt, framför<br />
allt under motlutskörning.<br />
Till fördelarna med Grållen hör att<br />
den är smidig, lättkörd och servicevänlig.<br />
Dessutom är det är gott om<br />
reservdelar varav en hel del nytillverkas.<br />
Vedmaskinen kostar kring 100 000 kronor och en begagnad traktor mindre än en<br />
tiondel så mycket.<br />
<br />
os Evert Forsström i Bispgården drar<br />
samlartraktorn den nya vedmaskinen.<br />
– Äldre småtraktorer är så otroligt smidiga.<br />
De går att använda till mycket mer<br />
än man tror, konstaterar Evert.<br />
Volvo T 24-traktorn från 1954 kan utan<br />
problem dockas med den helt nya vedmaskinen<br />
av märket Pilkemaster.<br />
– Traktorns kraftuttag kopplas enkelt<br />
till vedmaskinens teknik och med lyftarmar<br />
på traktorn både förankrar jag maskinen<br />
och bär den vart jag vill.<br />
Den fyrcylindriga motorn, som egentligen<br />
ska matas med fotogen, ger 28 hästar,<br />
men Evert kör med E85 för miljöns skull.<br />
Kraften blir något lägre men räcker gott<br />
till vedmaskinen.<br />
40 VI SKOGSÄGARE 1/12
© AB RIGNELL-ZANDER<br />
<br />
I mars går en av veteranerna<br />
inom skogsägarrörelsen<br />
i pension: Ola<br />
Persson, informationsansvarig<br />
på LRF Skogsägarna.<br />
När och varför började du<br />
på Skogsägarnas Riksförbund<br />
– Det var 1976 och min tvillingbror<br />
Jerker, som då var<br />
informationschef på Sveriges<br />
Skogsägareföreningars Riksförbund<br />
(SSR), gav mig ett<br />
påhugg. Det visade sig att jag<br />
höll måttet trots att jag var humanist<br />
och inte hade en aning<br />
om vad jägmästare höll på<br />
med.<br />
Hur många skogsägarföreningar<br />
fanns det då<br />
– Då fanns det elva föreningar<br />
och som redaktör för årsskriften<br />
Skogsåret hade jag ett<br />
himla snärj med att få in alla<br />
Efter åren i skogsägarrörelsen<br />
får Ola Perssons passionerade<br />
bokintresse ännu mer tid.<br />
statistiska uppgifter från föreningarna.<br />
Då fanns bara telefon<br />
och Postverket!<br />
Vad är det mest dramatiska<br />
som hänt under de här<br />
åren<br />
– Tre dramatiska händelser<br />
minns jag som kraftigt ökade<br />
turbulensen och sammansvetsningen<br />
på kontoret: Vänerskogs<br />
konkurs, Södras kris och Gudruns<br />
härjningar.<br />
Nämn någon allmän lärdom<br />
eller insikt om skogsägarrörelsen<br />
– Jag kom in i rörelsen något<br />
vänsterorienterad och upptäckte<br />
ett mycket starkare kort än<br />
socialismen, nämligen kooperationen.<br />
Att arbeta med samverkan<br />
som grundidé och med<br />
människor som vill påverka för<br />
denna samverkan har varit en<br />
oslagbar kombination. Jag har<br />
aldrig velat byta det jobbet och<br />
kommer att sakna det!<br />
Vad ska du göra nu<br />
– Nu ska jag bara handla<br />
med gamla och sällsynta böcker,<br />
en mångårig sidosyssla som<br />
tvillingbroder Jerker också<br />
ledde mig in på...<br />
Marianne<br />
Eriksson<br />
tar över<br />
Den 1 mars<br />
blir jägmästare<br />
Marianne Eriksson<br />
ny informatör på<br />
LRF Skogsägarna<br />
efter Ola Persson.<br />
Många känner henne som<br />
ledare för den framgångsrika<br />
kampanjen Kraftsamling skog.<br />
Innan dess har hon arbetat<br />
inom skogsvårdsorganisationen<br />
och varit regionchef för LRF<br />
Jämtland, där hon har sina rötter.<br />
– Det ska bli en spännande<br />
utmaning att vara med<br />
och lyfta fram skogens och<br />
familje skogsbrukets möjligheter<br />
i rampljuset, säger<br />
Marianne Eriksson.<br />
– Skogen är ju ryggraden<br />
i Sveriges ekonomi och<br />
familje skogsbruket är det<br />
som bär upp landsbygden.<br />
NAMN & NYTT<br />
Trä i tiden<br />
En klocka – ett träd – ett<br />
jordklot. Det är en slogan för<br />
klockor i trä från italienska<br />
Wewood.<br />
Marknadsföringen lyfter<br />
fram att trä är ett miljövänligt<br />
material och för varje<br />
klocka som säljs lovar man att<br />
plantera ett träd i samarbete<br />
med American Forests.<br />
Målet är att ”restaurera moder<br />
natur en klocka i taget...”<br />
Träklockorna har dykt upp i flera modemagasin<br />
och kostar omkring 1 000 kronor<br />
på internet (googla på Wewood).<br />
Skogsfolk i akademien<br />
Kungliga Skogs- och<br />
Lantbruksakademien grundades<br />
1811. Då som nu var<br />
tanken att bilda ett nätverk<br />
av kunniga personer inom<br />
jord- och skogsbruket för<br />
att bidra till utvecklingen.<br />
I år har akademien<br />
berikats med tre ledamöter<br />
från skogsägarrörelsen.<br />
Det är Sture Karlsson, vd<br />
för Mellanskog, Jan-Olof<br />
Thorstensson, ordförande<br />
för LRF Skogsägarna och<br />
Marianne Eriksson på LRF Skogsägarna.<br />
Totalt har akademien 449 svenska<br />
ledamöter.<br />
Sture Karlsson,<br />
vd för<br />
Mellanskog<br />
och nu också<br />
akademiledamot.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
© AB RIGNELL-ZANDER<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Här är lösningen på julkryssen<br />
r en väldig hög med korsordslösningar<br />
har vi dragit vinnarna.<br />
Fölande krysslösare får en kvistsåg:<br />
Gunilla Nilsson, Virserum<br />
Margareta Ahlander, Jönköping<br />
Margaretha Engström, Luleå<br />
Följande personer får vattenboken, som<br />
ges ut av skogsägarförningarna:<br />
Karin Blåns, Borlänge<br />
Sverker Grahn, Piteå<br />
Gunnar Hellgren, Solna<br />
<br />
<br />
Örjan Wikander, Strömsund<br />
Nils Svanstedt, Träslövsläge<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Vinnarna i dragningen av juniorkrysset<br />
får cd-album:<br />
Ida Wikström, Sollefteå<br />
Erik Holgersson, Strömsund<br />
Fredrik Ollsson, Arbrå<br />
Ett stort grattis till vinsterna! Och i nästa<br />
tidning kommer fler korsord, med nya<br />
chanser att vinna fina priser.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/12 45
KRÖNIKA<br />
Ett händelserikt år<br />
yårsaftonen bjöd på gnistrande<br />
kyla med åtskilliga minusgrader<br />
och fyrverkerier som för en gång<br />
skull kom till sin rätta. När detta skrivs<br />
har vädret åter förbytts till plusgrader,<br />
regn och dimma. Skillnaden mot de senaste<br />
vintrarna är stor.<br />
<br />
Skogens år 2011 satte verkligen skogen<br />
i centrum. För skogsägarföreningarna har<br />
det varit ett intensivt år med mycket arbete<br />
på det näringspolitiska området, både<br />
för våra medarbetare och för förtroendevalda<br />
på alla nivåer. Även om mycket återstår<br />
har en mängd processer påbörjats där<br />
vi på många sätt är delaktiga. Och förutsättningarna<br />
är goda för att skapa ett långsiktigt,<br />
uthålligt och ekonomiskt bärkraftigt<br />
skogsbruk.<br />
<br />
Under 2012 hoppas jag att alla bollar<br />
som är i luften landar bra så att vi kan<br />
skapa trygghet och framtidstro kring skogens<br />
möjligheter. För Sveriges och den<br />
svenska landsbygdens framtid är brukandet<br />
av skogen avgörande. Skogsbruket skapar<br />
sysselsättning och ekonomiska värden i<br />
och för hela landet.<br />
Förra året lanserade landsbygdsministern<br />
Skogsriket och där har Pär Lärkeryd,<br />
Norra Skogsägarna, och Sven-Erik Hammar,<br />
Mellanskog, tagit plats som skogens<br />
ambassadörer. Förväntningarna på Skogsriket<br />
är stora, att kunna utveckla skogsbruket<br />
med ett ökat exportvärde med 20 procent<br />
till 2020 är ambitiöst, och kräver att<br />
alla bidrar.<br />
<br />
En milstolpe för svensk skogsägarrörelse<br />
under Skogens år var när vi undertecknade<br />
ett dokument om utbyte med den<br />
kinesiska skogsmyndigheten. Svenska<br />
skogsägarföreningar kommer att<br />
vara förebilder när Kina vill utveckla<br />
sina skogsägarföreningar.<br />
Det innebär att förtroendevalda<br />
och medarbetare i våra<br />
föreningar kommer att få<br />
möjligheten att berätta om<br />
svenskt skogsbruk både här hemma<br />
och i Kina.<br />
Och att svensk skogsägarrörelse har<br />
fått internationell uppmärksamhet för principen<br />
”ansvar under frihet” vad gäller att<br />
balansera produktion och miljöhänsyn i sin<br />
egen ägandes skog.<br />
Detta är resultatet av årtionden med<br />
framgångsrik skötsel av både skog och föreningar.<br />
<br />
År 2012 har FN utsett till Kooperationens<br />
år.<br />
Nu är det ingen slump att FN vill lyfta<br />
fram kooperationens möjligheter där medlemmarna<br />
står i centrum. Dessutom är<br />
kooperationen den företagsform som växer<br />
snabbast i dag. Globalt så är fattigdomsbekämpning,<br />
sysselsättning och social<br />
integration viktiga ledord för att utveckla<br />
kooperationen.<br />
Detta känns kanske inte lika aktuellt i<br />
dagens Sverige men var en gång även här<br />
kraften bakom de första kooperativen såväl<br />
i skogsbruket som i jordbruket.<br />
Kooperationen främsta uppgift<br />
är att skapa bättre ekonomiska<br />
förutsättningar för<br />
sina medlemmar/ägare.<br />
Snart är det dags för årsmöten<br />
i våra föreningar och<br />
då har alla ni medlemmar<br />
en chans att vara med och påverka<br />
framtiden.<br />
Där andra har förlorat denna möjlighet<br />
har skogsägar rörelsen fortfarande<br />
den kvar. Den måste vi vara rädda om!<br />
<br />
Dagarna blir redan lite längre och vi ser<br />
alla fram mot våren.<br />
Var nu rädd om din skog och använd<br />
återstoden av vintern till att se över markerna<br />
så att inte vindfällda träd efter alla<br />
stormar blir kvar<br />
till skadeinsekterna.<br />
Jan-Olof<br />
Thorstensson<br />
Ordförande LRF<br />
Skogsägarna<br />
46 VI SKOGSÄGARE 1/12