Sågverkare av rätta virket - ATL

Nr 4
2010
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
Hon ser ljust
på framtiden
Med sikte
på älggodis
Sågverkare
av rätta
virket
Senaste tio åren:
Svagt uppåt för sågtimmer
Ny metod:
Mät skogen från bilen

Nr 4
2010
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
Hon ser ljust
på framtiden
Med sikte
på älggodis
Sågverkare
av rätta
virket
Senaste tio åren:
Svagt uppåt för sågtimmer
Ny metod:
Mät skogen från bilen

Nr 4
2010
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
INNEHÅLL Nummer
4 2010
En tidning från landet skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
Hon ser ljust Med sikte
på framtiden på älggodis
Nästa nummer utkommer den 21 oktober
TEMA: Förädling och fordon
Omslagsfoto: Pierre Kjellin
Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna
www.sodra.se www.norra.se
0470-890 00 090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se www.mellanskog.se
0612-71 87 00 018-17 09 00
REDAKTION
Tf redaktör: Pierre Kjellin
Telefon: 08-588 369 41
0703-34 50 09
E-post: pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling (tjänstledig)
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Annonsmaterial:
annons.visk@lrfmedia.lrf.se
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 63 65
Fax: 040-601 63 55
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,
Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin
Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
Sågverkare
av rätta
virket
Senaste tio åren:
Svagt uppåt för sågtimmer
Ny metod:
Mät skogen från bilen
På omslaget:
Martin Ravanis.
KJELL BYTTE
anställning mot
egen såg.
Sidorna 44–45
5 LEDARE: Låt viltet gnaga
– någon annanstans.
6 PROFILEN: Bengt-Olov
förverkligade drömmen.
10 SKOGSGÅRDEN: Bengt
och Lennart har ett fruktbart
samarbete.
14 RIKSDAGSVALET:
Skogsägarbasarna lutar åt
Alliansen.
16 ENTREPRENÖR: Maria
vill röja fram en ny nisch.
18 VD HAR ORDET: Är
kilometerskatten ett straff
20 MARKNADEN: De har
skapat en egen nisch med
liggande ramsåg.
22 TEKNIK: Göran satsade på
en fi nsk ”häcksax”.
26 TRÄKULTUR: I Virserums
konsthall tar man i trä.
30 VEDHANTERING: Ska
mobila vedbodar ge vedbranschen
ett lyft
HAN lärde oss såga solo.
Sidorna 6–8
NY FRIGGEBOD Nej,
mobil vedbod. Sidan 32
TRÄKULTUR i Virserum.
Sidorna 26–27
34 VIRKESMÄTNING:
Danskar mäter i farten.
36 ENTREPRENÖR: Takstolstillverkare
med unika
maskiner.
40 SKOGSVÅRD: Gunnar
och Per planterar godis åt älgen.
42 JAKT: Rådjuren är på gång
på Gotland.
44 SÅGNING: Kjell bytte
anställning mot legosågning i
egen regi.
54 KRÖNIKAN: Vi KAN ta
ansvar för friheten!
OXEN
MINILUNNARE
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Myreback MASKIN
Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com
VI SKOGSÄGARE 4/10 3

Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo
Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar
2WD/4WD samt inkopplingsbar diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket
sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en elektrisk motor som
blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar som används för att
styrningen ska fungera optimalt under alla förhållanden. Styrningen är lätt och bekväm i alla typer av
terräng. Systemet dämpar även slag och ryck i styret. Det höjer komforten betydligt, så att man som
förare orkar köra längre.
Den vätskekylda motorn på 558 cc och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning, EFI. Motorn har ett
massivt vridmoment och gott om kraft. Grizzly 550 4x4 är en idealisk arbetsmaskin, tack vare Yamahas
unika helautomatiska transmission. Yamaha Ultramatic har ett inbyggt system som ser till att ge otroligt
fin motorbroms, vilket är vikigt när man kör i nedförslut med lastad vagn. Instrumenteringen är en digital
informationsdisplay med all nödvändig information.
Rek ca-pris: 81.520:- exkl moms (101.900:- inkl moms)
Grizzly 550
www.yamaha-motor.se

Vi kan inte skjuta bort viltskadorna
Vi kommer aldrig att kunna öka avskjutningen
av älg så att betesskadorna kommer
ned till en acceptabel nivå. Det anser
skogsägaren Gunnar Eriksson, som i stället prövat
en annan väg i kampen mot viltskadorna, och som
du kan läsa mer om på sidan 40.
Kanske är det hög tid för skogsbranschen att
följa Gunnars exempel. Pröva nya vägar.
Lösningen kanske finns i att skogsägaren i
stället försöker dra nytta av viltet. För det kommer
alltid att finnas, och vi vill ju också ha det i vår
skog.
MÅNGA JAKTINTRESSERADE markägare
och en del lantbrukare jobbar sedan längre med
att försöka styra viltets framfart på sina marker.
De anlägger viltåkrar, viltvatten eller röjer
fram viltbegärliga lövträd i skogslandskapet för
att nämna några exempel. Låt oss kalla detta för
”viltanpassning av fastigheten”.
Ovanstående skulle man förstås kunna avfärda
som dyra åtgärder som aldrig kommer att betala
sig i framtiden. Visst, somliga skogsägare har inte
råd att satsa på sådana åtgärder och på vissa
Är föreningens uppgift att vara prisledande
”
Över tid måste en förening kunna betala
bäst. Om den inte över tid kan betala bäst
är det svårt att se varför den ska existera.”
Det sa Göran Persson i en intervju i Skogsland
den 2 juli i år, som svar på frågan om man som
medlem ”bör vara lojal mot sin skogsägarförening”.
Har Göran Persson rätt
I DAG ÄR DET bara en minoritet
av landets skogsägare som mer
eller mindre lever på
sin skog. En stor och
växande andel av skogsägarkåren
består av
människor som vare sig
fastigheter är det inte praktiskt genomförbart eller
ens meningsfullt. Och för skogsägare som enbart
ser virkesuttagen som en inkomstkälla är kanske
viltanpassning inte heller något att satsa på.
MEN FÖR SKOGSÄGARE som ser fler möjligheter
med skogen än enbart virkesuttag och
ökad tillväxt skulle viltanpassning kunna bli en ny
inkomstkälla. Men framför allt har den potential
att bli en viltskadeförebyggande åtgärd.
Viltanpassning handlar om att hålla viltet borta
från ungskogen genom att på sin egen mark skapa
mat för viltet; anlägga viltåkrar, så in solrosor i
vägkanter och bryn, röja fram godis som sälg och
rönn i bryn och vägkanter, för att nämna några
exempel.
EN LYCKAD VILTANPASSNING av fastigheten
åter betalar sig i minskade betesskador, men
den kan också ge markägaren fina möjligheter att
satsa på jaktturism.
Och de nya naturupplevelser som viltanpassningen
ger går knappast att värdera i kronor och
ören.
lever på skogen eller ens bor vid den. Många blir
skogsägare genom ett arv och de delar ofta fastigheten
med andra.
FÖR MÅNGA AV DEM kan det mycket väl vara
andra värden än de rent ekonomiska som är den
främsta drivkraften i förvaltandet av skogen. De
kanske i stället värderar en fullödig förvaltning
och rådgivning från föreningen högre. Eller sätter
stort värde på skogen som jaktmark. En och annan
skogsägare värderar faktiskt naturvärdena högre
än allt annat.
Och en och annan skogsägare har avkastning
från skogen som främsta drivkraft, men fokuserar
på andra områden än virkesuttag; till exempel
jakt, eller turism.
LEDAREN
Pierre Kjellin, Redaktör
VI SKOGSÄGARE 4/10
ölj arbetet med tidningen i realtid! Gå med i Facebook-gruppen ”Vi Skogsägare” – där
bjuder vi på lite förhandsinfo om vad vi jobbar med till kommande nummer.
5

PROFILEN
Bengt-Olov Byström...
Familj: Barnen Mattias , Joakim och Katarina
Bor: Hus i Härnösand
Äter: Husmanskost, allra helst kötbullar
Gör på fritiden: Jagar hare, älgjakt, sportfiske
Senast lästa bok: Fågelsång – 150 svenska fåglar och deras läten
Blir glad av: ”Det är ganska mycket faktiskt”
Hur många som blivit med Solosåg sedan det
lilla hobbysågverket lanserades på marknaden
för över tjugo år sedan vet inte Bengt-Olov
Byström exakt. Men en sak är säker. Hans
företag, Logosol, har förvandlat många
hemmafixare till sågverkare. Text & foto: Pierre Kjellin
Han förverkligade
Med sin gula plåtfasad och halvtomma
parkering ser den anonyma
industribyggnaden i Härnösands
norra industriområde ut
som vilket kontor som helst.
ETT LIKA anspråkslöst intryck
gör företagets grundare
när han svänger in på parkeringen.
Med sin hyfsat nya
men högst vardagliga Citroenkombi
och sin synnerligen diskreta
och anspråkslösa klädsel
ser han inte ut som en dynamisk
företagsledare som erövrat
världen.
BENGT-OLOV växte upp på
en gård i byn Hundsjö utanför
Örnsköldsvik i Ångermanland.
Förutom arbete med jorden
och skogen drev Bengt-
Olovs far en snickeriverkstad
och en liten snickerifabrik, där
Bengt-Olov ofta hjälpte till:
– Vi gjorde höräfsor i trä och
liar. Vi hade produktion under
hela året, och försäljning.
– För mig har det länge varit
en dröm att en dag ha en egen
fabrik, egen tillverkning.
Men det skulle dröja många
år innan den drömmen besannades.
Under skolåren började
Bengt-Olov läsa företagsekonomi.
Han fastnade för ämnet
och fortsatte studierna på högskolan.
Bengt-Olov fortsatte att
forska och undervisa i företagsekonomi
och så småningom
började han som konsult på dåvarande
Utvecklingsfonden
(som senare blev Almi).
OM MAN FÅR tro Bengt-
Olov så föddes idén till Solosågen
efter ett samtal med en
granne, som berättade att man
i USA sågar upp virke med
hjälp av motorsåg. Sin allra
första sågbänk tillverkade
6
VI SKOGSÄGARE 4/10

Bengt-Olovs efterträdare på vd-stolen, Malte Frisk började
tidigare i år. ”Vi var överens om att vi ville ha nån som kunde
se på verksamheten med friska ögon”, säger Bengt-Olov.
”
Jag har väl
inte varit
den här affärsmannen
direkt,
utan mera
koncentrerat
mig på att göra
bra grejer.
drömmen om eget
Bengt-Olov helt i trä. Den
fungerade över förväntan och
Bengt-Olov satte genast i gång
att konstruera en ny, denna
gång av aluminiumprofiler.
Den fungerade bättre än den
ursprungliga träbänken.
Året var 1989 och den första
Solosågen var född.
De första Solosågarna fick
sättas ihop hemma i gillestugan,
men senare samma år var
verksamheten redo för bolagisering.
Bengt-Olov kunde nu
förverkliga drömmen om en
egen fabrik. Till en början bestående
av några hyrda lokaler
i samma byggnad som i dag är
Logosols huvudkontor.
Men Bengt-Olovs bana som
innovatör och entreprenör tror
han snarare grundlades i pappans
snickeri än under högskolestudierna:
Fortsättning sid 8
Logosol AB
Omsättning (2009): Ca 100
miljoner kr (2006 var omsättningen
knappt 70 miljoner kr)
Antal anställda: 34
Försäljning: i 65 länder
VI SKOGSÄGARE 4/10
7

PROFILEN
Spännande
dokumentärer!
Stormskog del 1
Natten mellan den 8 och 9 januari 2005
föll över 250 miljoner träd under stormen
Gudruns härjningar främst i Halland och
Småland. Här är en fi lm om stormnatten, återställningen
av strömmen och om timrets väg.
Pris 249 kr
JA TACK! Jag vill gärna beställa.
(Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.)
st Loggers à 249 kr
Art.nr: 3367
st Stormskog 1 à 249 kr
Art.nr: 3374
st Stormskog 2 à 249 kr
Art.nr: 3375
Namn
Adress
Postadress
Telefon
Genom att fylla i e-postadress och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att
kontakta mig med förmånliga erbjudanden.
E-post
Mobil
Erbjudandet gäller till och med 31 december 2010 eller så långt lagret räcker,
endast inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra
kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter.
För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter kontakta
LRF Media AB, Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06.
Spännande
DVD-er från
249 :–
Loggers
Följ det spännande men farliga
arbetet med skogsavverkning i
det svårtillgängliga och vackra
Vancouver Island i British
Columbia. Engelskt tal.
Pris 249 kr
5%
Webbrabatt!
Du får 5% rabatt
på alla traktorfilmer
när du köper direkt på
www.mediahyllan.se
Stormskog del 2
I del två får vi bl a se jättelika timmerlager
vid Ströby inte långt från Växjö samt vid
Byholma nära Ljungby, timmerbilar på
kö, märkliga lossningsmetoder mm.
Pris 249 kr
SVARSKORT
Beställ här eller direkt på mediahyllan.se
TIPS! Beställ snabbt & enkelt
www.mediahyllan.se
Webbshoppen för
dina intressen!
Frankeras ej
Mediahyllan
betalar portot
Svarspost
205 180 69
685 20 Torsby
Köp dina tidningar, böcker och fi lmer snabbt & enkelt på mediahyllan.se
kundservice@mediahyllan.se tel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99
Fortsättning:
Han
förverkligade...
– Det är klart att akademiska
studier gör att du vidgar dina
vyer, tränar upp en massa färdigheter
och förbereder dig för
vuxenlivet. Men en bra bakgrund
för att starta
eget företag tror jag
ändå är att jobba i ett
företag, att jobba
med affärer. Det tror
jag är den bästa
grunden att stå på.
Och det är väl den
biten jag saknar lite.
– Jag har väl inte
varit den här affärsmannen
direkt, utan mera koncentrerat
mig på att göra bra
grejer, ställa upp för kunderna
och vara duktig på marknadsföring,
skapa en berättelse om
företaget.
OCH ATT VARA tillgänglig
och tillmötesgående är kanske
några av Bengt-Olovs – och
hans företags – framgångsfaktorer.
Bengt-Olov berättar att
de upptäckt en och annan kund
genom åren som själva byggt
om eller modifierat sin Solosåg
därhemma.
– Vi tycker bara det är kul. Vi
brukar säga lycka till till dem
och att de gärna får höra av sig
om de har kommit på någon bra
lösning och vill tipsa oss.
Med sitt företag har Bengt-
Olov Byström i praktiken skapat
en ny bransch, tycker
han.
– Den fanns ju inte när vi
Logosols historia
1989: Bengt-Olov Byström
startar firman Logosol och visar
för första gången Solosågen på
Skogs-Elmia i Jönköping.
1993: Det första elektriskt
drivna sågaggregatet E5000
presenteras.
1995: Logosols första bandsåg,
BS350, presenteras – grundkonstruktionen
kom till under
personalens julfest -94, och
ritades upp på bordsduken!
började. Det som fanns när vi
körde i gång var bysågarna,
med en 3 000 – 4 000 verksamma.
Dels var de lite mera
professionella, de hade större
produktion och det var mer på
allvar. Sågningen var en viktig
försörjningskälla för många av
dem. Och de hade gamla maskiner.
Medan många av bysågarna
i dag är nedlagda
så är det en och annan
Solosågenägare
som tagit ett
steg till och blivit
professionella sågverkare,
menar
Bengt-Olov Byström.
– Nu finns det
flera tusen personer
som har småskalig
sågning som en livsstil.
Tre av barnen arbetar och är
delägare i Logosol och tre av
de anställda är respektive eller
nära släktingar till familjen.
Barnen fick följa med Bengt-
Olov en hel del i hans jobb när
de var små.
– De har sprungit mycket på
kontoret, och de var ofta med
när jag var ute på mässor och
andra arrangemang.
I BÖRJAN PÅ året trappade
Bengt-Olov ned på sitt engagemang
och lämnade vd-stolen.
Men i stället för att överlåta ledarskapet
på något av barnen
rekryterades den nye vd:n externt.
– Det var ett gemensamt beslut
i styrelsen. Vi var helt överens
om att vi ville ha någon
utanför familjen, någon som
kunde komma in med friska
ögon, säger Bengt-Olov.
1999: Startar dotterbolag i USA,
Tyskland och Norge.
2006: Anders Nykvist slår världsrekord
genom att med seriekopplade
Solosågar såga världens
längsta planka på 36,9 meter.
2009: Logosol övertar
försäljningen av företaget Låks
ramsågar.
2010: Logosol får, i och med
rekryteringen av Malte Frisk, sin
första externa vd.
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
8
VI SKOGSÄGARE 4/10

Grymt produktiv.
Och grymt skonsam.
840TX – Optimal kombination av skonsamhet och lastkapacitet
Maximalt produktiv till ett minimum av träd- och markskador. Där har du fördelarna hos nya
gallringsskotaren Valmet 840TX i ett nötskal. Stor del av produktiviteten får du genom den
höga lastkapaciteten och dragkraften, 12 ton respektive 155 kN. Skonsamheten bottnar dels i
de fantastiska spårningsegenskaperna som den nykonstruerade bakramen ger. Men också i det
mycket låga marktrycket tack vare möjligheten att montera 1023 mm breda band på den bakre
boggin. Ju känsligare och mer krävande gallringar, desto bättre betalar sig Valmet 840TX!
Quality Comes In Red.
TX = Thinning Xperts
Komatsu Forest
Sweden
komatsuforest.se

SKOGSGÅRDEN
Två skogsägare
Lennart klarar hela förädlingsprocessen
hemma på gården, och Bengt håller sitt mobila
sågverk i gång. Tillsammans skapar de arbetstillfällen
på landsbygden och inkomster till sina
egna relativt blygsamma fastigheter.
Text & foto: Pierre Kjellin
I juli levererade Lennart en större order på 135 och 180
millimeter breda ektiljor till Dybäcks slott i södra Skåne. Det
är generationsskifte på egendomen och barnfamiljen som
flyttar in ville förnya golven.
Vid sidan om jobbet som ingenjör
på Alfa Laval i Lund
har Lennart Bosrup i sex års
tid ägnat fritiden åt att producera
exklusiva ekgolv. En nödvändig
förutsättning har förstås
varit hans 90 hektar stora
skogsfastighet, med ett rikt inslag
av gamla ekar.
Men en komplett verkstad
med klyvsåg, 4-kutterhyvel och
en fräs och virkestorken har
Lennart fått bygga upp alldeles
själv. Den sistnämnda har Lennart
dessutom förfinat med ett
egenhändigt konstruerat dataprogram
med vilket han kan
styra temperatur och fuktighet
i torken via internet.
– JAG KAN sitta hemma i
Lund och styra torkprocessen,
det är bara för mig att logga in
på datorn och göra justeringar
om det behövs, säger Lennart.
En annan nödvändig förutsättning
för Lennarts helt
gårdsbaserade
golvproduktion
är arbetskraften
– fyra grannar
som bokstavligen
bor runt hörnet.
Utom Bengt Jansson,
som bilar ner
med sitt Wood
Mizer-sågverk på
släpet från Lönsboda några mil
norrut.
FÖR BENGT är legosågning i
Skåne med omnejd ett bärande
ben i det egna företaget, där
den egna gården med åtta hektar
skog ingår. Trots den blygsamma
arealen har Bengt varje
år plockat ut mellan 100 och
150 kubikmeter virke ur sin
skog – trots att han aldrig slutavverkar:
– Jag plockhugger bara, precis
som de före mig har gjort i alla
år, säger Bengt och tillägger
att han naturligtvis inte är inne
och plockar det gottaste ur kakan.
Åtta hektar är trots allt lite
för lite skog för att sysselsätta
Bengt hela året. Hos Lennart
Bosrup brukar det bli två-tre
Jag plockhugger
bara,
precis som de före
mig har gjort i alla
år.”
besök varje år med lite eksågning.
FÖR LENNART, som precis
pensionerats från sin anställning,
blir detta år det första
som han kan ägna golvtillverkningen
all sin tid. Det blir också
det första år som hans tålmodiga
träförädlingssatsning ger ett
överskott. Omsättningen kommer
att hamna kring 500 000
kronor i år, vilket gör golvtillverkningen
till gårdens överlägset
största verksamhetsgren.
OMSÄTTNINGEN från avverkning
och gallring på Lennarts
90 hektar stora skogsfastighet
ligger i snitt på runt
200 000 kronor per år, där huvuddelen
är gran- och lövvirke
som han säljer till Södra.
Bortsett från röjning överlåter
Lennart skötseln av fastighetens
granskog till Södra,
medan han kon-
centrerar sig på
golvtillverkningen
och skötseln
av ekskogen.
Lennarts enda
marknadsföringskanal
är
en hemsida.
Men den, i kombination med
mun till mun-metoden har ändå
fått kunderna att strömma till.
Och när det gäller hemsidan
kan man göra en hel del själv
för att öka genomslaget, påpekar
Lennart:
– JAG FÖRSÖKER få en så
hög position som möjligt på
Google. Söker man på ”ekgolv”
så hittar man mig.
Ett sätt att hamna högt upp
på Googles träfflista är att länka
till många andra webbadresser
från sin egen hemsida, tipsar
Lennart.
– Och så gäller det att skicka
ut pressreleaser så fort man har
något spännande på gång.
Bortsett från lappen på bilru-
Fortsättning sid 12
10
VI SKOGSÄGARE 4/10

och en såg
Bengt kompletterar inkomsterna från
legosågningen med bland annat sågat
från egna skogen och hyresintäkter från
torpet.

SKOGSGÅRDEN
Tävla med
din skogsbild
Har du bilder från Kraftsamling
Skog-aktiviteter Då kan du vara
med i en fototävling, där första
priset är 5 000 kronor.
Kraftsamling Skog söker bilder
som på olika sätt speglar projektet
– människor, miljöer, händelser och
arbete som bär fram budskapet
om ökad tillväxt och lönsamhet.
Fina priser hägrar för de tre bästa
bilderna och till den bild som får
publikens röst; 5 000, 3 000
respektive 1 000 kronor.
Skicka in bilderna senast den 29
september 2010, till:
info@skogsagarna.lrf.se
Maila bilderna i formatet jpg. Ingen
bild får vara större än 8 MB och
mailet i sin helhet får inte
överstiga 10 MB. Berätta när och
var du tog bilden och gärna
historien bakom den. Glöm inte
namn, adress och telefonnummer.
Lennart Bosrup engagerar en stor del av grannskapet när det mobila sågverket kommer på besök.
Fortsättning:
Två skogsägare
skapar...
tan med hans mobiltelefonnummer
gör Bengt Jansson
inte mycket reklam för sitt sågverk.
Kunderna hittar honom ändå:
– Jag träffar ju så mycket folk
när jag är ute och sågar, så det
sprider sig väl vidare från mun
till mun.
12
LENNART BOSRUP har
breddat sitt golvsortiment med
ett parkettgolv med steninlägg.
Han har också kommit på en
lösning för hur man slipar parkettgolvet
– utan att ta bort
stenbitarna.
Förr lade man ofta parkettgolven
i vackra och variationsrika
mönster. Det hoppas Lennart
också att hans kunder ska
vilja göra.
DÄRFÖR HAR han tagit fram
ett golvmönster med ett inlägg
med en ruta be-
”
stående av diabassten
i centrum
av parkettrutan.
– Jag blev inspirerad
av en
golvtillverkare i
Danmark som
gör liknande
golv.
Hittills har Lennart bara sålt
in diabas-golvet till en privatkund.
– Folk är ganska konservativa
när de köper parkettgolv.
Men hur slipar man egentligen
ett trägolv med steninlägg
– Det var lite funderande kring
hur jag skulle göra med stenen.
Men Lennart kom på en enkel
lösning på problemet: på
undersidan av de tolv millimeter
tjocka stenplattorna limmar
han en träplatta.
– När det är
dags att slipa
Jag blev
inspirerad
av en golvtillverkare
i Danmark som gör
liknande golv.
vänder man
bara stenplattan
upp och ned, så
att det är träsidan
som är
uppåt när man
slipar.
Råvaran till
stenplattorna – diabasstenen –
fanns snudd på bakom husknuten:
– Det gick en järnväg, som är
nedlagd sedan många år, över
vår fastighet och när tågtrafiken
och SJ försvann så hade
man lämnat kvar en massa
stenblock vid en lastplats som
också ligger på vår fastighet.
Foto: Lasse Modin
SCA:s skördare
varvar ner
Sänkt varvtal på motorn är ett
av flera nya grepp som skogskoncernen
SCA prövar för att minska
energiåtgången hos sina avverkningsmaskiner.
Flera av SCA:s avverkningslag kör
sedan ett tag tillbaka enligt den så
kallade RECO-metoden (även
kallad rationell drivning). Målsättningen
är att både öka produktiviteten
och minska bränsleåtgången
hos avverkningsmaskinerna.
– Det handlar inte om att köra
fortare utan om att endast utföra
de moment som är nödvändiga för
att kunna köra rätt och på så sätt
spara bränsle och tid”, säger Petter
Karltun, SCA:s projektledare.
Några av knepen som SCA:s
skördarförare prövar för att sänka
bränsleförbrukningen är sänkt
arbetsvarv på maskinen, det vill
säga det varvtal som maskinen har
under arbete, minimera tomgångskörningen,
hitta kortaste vägen till
varje träd och förbättra tekniken
för på- och avlastning av virke.
VI SKOGSÄGARE 4/10

SKOGSGÅRDEN
Tävla med
din skogsbild
Har du bilder från Kraftsamling
Skog-aktiviteter Då kan du vara
med i en fototävling, där första
priset är 5 000 kronor.
Kraftsamling Skog söker bilder
som på olika sätt speglar projektet
– människor, miljöer, händelser och
arbete som bär fram budskapet
om ökad tillväxt och lönsamhet.
Fina priser hägrar för de tre bästa
bilderna och till den bild som får
publikens röst; 5 000, 3 000
respektive 1 000 kronor.
Skicka in bilderna senast den 29
september 2010, till:
info@skogsagarna.lrf.se
Maila bilderna i formatet jpg. Ingen
bild får vara större än 8 MB och
mailet i sin helhet får inte
överstiga 10 MB. Berätta när och
var du tog bilden och gärna
historien bakom den. Glöm inte
namn, adress och telefonnummer.
Lennart Bosrup engagerar en stor del av grannskapet när det mobila sågverket kommer på besök.
Fortsättning:
Två skogsägare
och en såg
tan med hans mobiltelefonnummer
gör Bengt Jansson
inte mycket reklam för sitt sågverk.
Kunderna hittar honom ändå:
– Jag träffar ju så mycket folk
när jag är ute och sågar, så det
sprider sig väl vidare från mun
till mun.
12
LENNART BOSRUP har
breddat sitt golvsortiment med
ett parkettgolv med steninlägg.
Han har också kommit på en
lösning för hur man slipar parkettgolvet
– utan att ta bort
stenbitarna.
Förr lade man ofta parkettgolven
i vackra och variationsrika
mönster. Det hoppas Lennart
också att hans kunder ska
vilja göra.
DÄRFÖR HAR han tagit fram
ett golvmönster med ett inlägg
med en ruta be-
”
stående av diabassten
i centrum
av parkettrutan.
– Jag blev inspirerad
av en
golvtillverkare i
Danmark som
gör liknande
golv.
Hittills har Lennart bara sålt
in diabas-golvet till en privatkund.
– Folk är ganska konservativa
när de köper parkettgolv.
Men hur slipar man egentligen
ett trägolv med steninlägg
– Det var lite funderande kring
hur jag skulle göra med stenen.
Men Lennart kom på en enkel
lösning på problemet: på
undersidan av de tolv millimeter
tjocka stenplattorna limmar
han en träplatta.
– När det är
dags att slipa
Jag blev
inspirerad
av en golvtillverkare
i Danmark som gör
liknande golv.
vänder man
bara stenplattan
upp och ned, så
att det är träsidan
som är
uppåt när man
slipar.
Råvaran till
stenplattorna – diabasstenen –
fanns snudd på bakom husknuten:
– Det gick en järnväg, som är
nedlagd sedan många år, över
vår fastighet och när tågtrafiken
och SJ försvann så hade
man lämnat kvar en massa
stenblock vid en lastplats som
också ligger på vår fastighet.
Foto: Lasse Modin
SCA:s skördare
varvar ner
Sänkt varvtal på motorn är ett
av flera nya grepp som skogskoncernen
SCA prövar för att minska
energiåtgången hos sina avverkningsmaskiner.
Flera av SCA:s avverkningslag kör
sedan ett tag tillbaka enligt den så
kallade RECO-metoden (även
kallad rationell drivning). Målsättningen
är att både öka produktiviteten
och minska bränsleåtgången
hos avverkningsmaskinerna.
– Det handlar inte om att köra
fortare utan om att endast utföra
de moment som är nödvändiga för
att kunna köra rätt och på så sätt
spara bränsle och tid”, säger Petter
Karltun, SCA:s projektledare.
Några av knepen som SCA:s
skördarförare prövar för att sänka
bränsleförbrukningen är sänkt
arbetsvarv på maskinen, det vill
säga det varvtal som maskinen har
under arbete, minimera tomgångskörningen,
hitta kortaste vägen till
varje träd och förbättra tekniken
för på- och avlastning av virke.
VI SKOGSÄGARE 4/10

SKOGSGÅRDEN
Tävla med
din skogsbild
Har du bilder från Kraftsamling
Skog-aktiviteter Då kan du vara
med i en fototävling, där första
priset är 5 000 kronor.
Kraftsamling Skog söker bilder
som på olika sätt speglar projektet
– människor, miljöer, händelser och
arbete som bär fram budskapet
om ökad tillväxt och lönsamhet.
Fina priser hägrar för de tre bästa
bilderna och till den bild som får
publikens röst; 5 000, 3 000
respektive 1 000 kronor.
Skicka in bilderna senast den 29
september 2010, till:
info@skogsagarna.lrf.se
Maila bilderna i formatet jpg. Ingen
bild får vara större än 8 MB och
mailet i sin helhet får inte
överstiga 10 MB. Berätta när och
var du tog bilden och gärna
historien bakom den. Glöm inte
namn, adress och telefonnummer.
Lennart Bosrup engagerar en stor del av grannskapet när det mobila sågverket kommer på besök.
Fortsättning:
Två skogsägare
och en såg
tan med hans mobiltelefonnummer
gör Bengt Jansson
inte mycket reklam för sitt sågverk.
Kunderna hittar honom ändå:
– Jag träffar ju så mycket folk
när jag är ute och sågar, så det
sprider sig väl vidare från mun
till mun.
12
LENNART BOSRUP har
breddat sitt golvsortiment med
ett parkettgolv med steninlägg.
Han har också kommit på en
lösning för hur man slipar parkettgolvet
– utan att ta bort
stenbitarna.
Förr lade man ofta parkettgolven
i vackra och variationsrika
mönster. Det hoppas Lennart
också att hans kunder ska
vilja göra.
DÄRFÖR HAR han tagit fram
ett golvmönster med ett inlägg
med en ruta be-
”
stående av diabassten
i centrum
av parkettrutan.
– Jag blev inspirerad
av en
golvtillverkare i
Danmark som
gör liknande
golv.
Hittills har Lennart bara sålt
in diabas-golvet till en privatkund.
– Folk är ganska konservativa
när de köper parkettgolv.
Men hur slipar man egentligen
ett trägolv med steninlägg
– Det var lite funderande kring
hur jag skulle göra med stenen.
Men Lennart kom på en enkel
lösning på problemet: på
undersidan av de tolv millimeter
tjocka stenplattorna limmar
han en träplatta.
– När det är
dags att slipa
Jag blev
inspirerad
av en golvtillverkare
i Danmark som gör
liknande golv.
vänder man
bara stenplattan
upp och ned, så
att det är träsidan
som är
uppåt när man
slipar.
Råvaran till
stenplattorna – diabasstenen –
fanns snudd på bakom husknuten:
– Det gick en järnväg, som är
nedlagd sedan många år, över
vår fastighet och när tågtrafiken
och SJ försvann så hade
man lämnat kvar en massa
stenblock vid en lastplats som
också ligger på vår fastighet.
Foto: Lasse Modin
SCA:s skördare
varvar ner
Sänkt varvtal på motorn är ett
av flera nya grepp som skogskoncernen
SCA prövar för att minska
energiåtgången hos sina avverkningsmaskiner.
Flera av SCA:s avverkningslag kör
sedan ett tag tillbaka enligt den så
kallade RECO-metoden (även
kallad rationell drivning). Målsättningen
är att både öka produktiviteten
och minska bränsleåtgången
hos avverkningsmaskinerna.
– Det handlar inte om att köra
fortare utan om att endast utföra
de moment som är nödvändiga för
att kunna köra rätt och på så sätt
spara bränsle och tid”, säger Petter
Karltun, SCA:s projektledare.
Några av knepen som SCA:s
skördarförare prövar för att sänka
bränsleförbrukningen är sänkt
arbetsvarv på maskinen, det vill
säga det varvtal som maskinen har
under arbete, minimera tomgångskörningen,
hitta kortaste vägen till
varje träd och förbättra tekniken
för på- och avlastning av virke.
VI SKOGSÄGARE 4/10

Skogsägarrörelsen tror på Alliansen
VALET
Hur röstar skogsägarföreningarnas företrädare, och vilka skogsfrågor brinner de för Vi ställde tre frågor till
fyra företrädare från skogsägarrörelsen:
1. Vilket politiskt block tror du bäst kommer att företräda skogsägarnas och skogs branschens intressen
2. Vilka skogsfrågor tycker du är viktigast för kommande regering att ta tag i
3. I dag sorterar skogsfrågorna under jordbruksministern. Borde skogsfrågorna få en egen minister i nästa
regering
Text: Pierre Kjellin
Foto: Mellanskog
Börje Lagerquist,
ordförande
Mellanskog:
1. – Det är alliansen, men jag ser
vissa farhågor även med dom.
2. – Frågan för dagen är skatt på
väg (kilometerskatt) som kommer
att drabba hela skogsnäringen. För
övrigt ser jag äganderätten och
därtill förfoganderätten där båda
blocken har svårt att tala i klartext.
3. Naturligtvis ska landets
viktigaste näring ha en minister.
Foto: Norrskog
Gunnar Heibring,
ordförande
Norrskog:
1. – Båda blocken är säkerligen
mycket medvetna om hur stor
betydelse skogen har för våra
exportinkomster (…). Det oroar
mig därför, att representanter för
de rödgröna vid LRF-stämman i
juni deklarerade klart och tydligt
att de ska införa en kilometerskatt
på tunga transporter.
2. – Ökade insatser till forskning
och produktutveckling med fokus
på träfiber.
3. – Självklart ska en skogsnation
som Sverige där skogen är den
viktigaste exportnäringen ha en
minister som jobbar heltid med
skogsfrågor i nära samarbete med
berörda parter.
Foto: Norra Skogsäg.
Tomas Mörtsell,
ordförande Norra
Skogsägarna:
1. – Jag anser inte att en
skogsägarförening ska ta ett
partipolitiskt ställningstagande, vi
ska ha en god relation till
regeringen oavsett färg.
2. – Ägande- och brukanderättsfrågorna
är alltid centrala. Jag vill se
en annan syn på hur vi ska skydda
skogsmark, där jag tycker att det
borde finnas utrymme för en syn
där kvaliteten på avsättningar är
viktigare än kvantiteten.
3. – Det är en smaksak, vad jag
däremot efterlyser är en hantering
av frågorna som inte innebär den
splittring på flera departement
som vi har i dag när det gäller
skogsfrågorna.
Foto: Klas Sjöland
Jan-Olof
Thorstensson,
ordförande LRF
Skogsägarna och
styrelseledamot i
Södra:
1. – Med erfarenheten från
senaste mandatperioden så kan vi
konstatera att många av de
näringspolitiska frågor som
skogsägarrörelsen drivit under lång
tid har kommit på plats nu. Men vi
i södra delen av landet har heller
inte glömt den förra regeringens
stöd i samband med stormen
Gudrun.
2. – Få igång trepartsmarkbyten,
så att skogsägare med värdefulla
biotoper kan få ersättningsmark,
begränsa regelverket kring
skogsskötsel, vilket ger mångfald i
brukandet, ständigt bevaka
äganderätten.
3. – Som jag ser det är det inte
hur en minister är organiserad
som är det viktiga utan hur man
lägger upp arbetet, samspelet med
ministrar och myndigheter har
stor betydelse.
Gör ditt testamente till en gåva för livet
Att skriva testamente är att uttrycka din
vilja för framtiden. En personlig önskan
som lever vidare efter din bortgång. Det är
också en trygghet för närstående att känna
till och kunna respektera hur du själv vill att
dina ägodelar och ekonomiska tillgångar ska
fördelas.
Ja, jag vill ha
broschyren
om att skriva
testamente
Testamente
- en gåva för livet
Beställ vår broschyr om hur du skriver
testamente och vilka regler som gäller. Läs
också hur du gör när du vill ge delar av dina
tillgångar till välgörande ändamål. Ett sätt
att rädda liv i kommande generationer är att
stödja forskningen om cancer - en av vår tids
största folksjukdomar.
Namn
Adress
Postnr
Postadress
Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR på
kuvertet, så slipper du sätta på frimärke. Du kan även beställa
broschyren på telefon 020-59 59 59, via cancerfonden.se eller
genom att skicka e-post till info@cancerfonden.se
VS
14
VI SKOGSÄGARE 4/10

PRISKAMPANJ
HYDRAULSERVO
Erbjudande:12.900:-

ENTREPRENÖR
Jag ser det
väl lite så att
jag ska ta sådana
”skitjobb” som inte
proffshuggarna vill
ta.”
Maria satsar på
landskapsvård
Med ett stort intresse
för skog och med
yrkeserfarenheten
från trädgårdsarbete i
bagaget bestämde sig
Maria Åkesson för att
både starta eget och
satsa på en ny nisch:
restaurering av betesmarker.
Maria Åkesson bor i hjärtat av
”Sveriges trädgård”, Blekinge,
i en stuga på Sturkö i Karlskronas
skärgård. Här är landskapet
ett lapptäcke av åker,
äng, beteshagar och lummig
lövskog, ofta i varierande stadier
av igenväxning.
Inom några mils avstånd
finns också en uppsjö naturreservat,
naturvårdsområden samt
en hel del stadsnära skogsmark
i närbelägna Karlskrona.
FÖR NÅGRA ÅR sedan gick
Maria Åkesson en tvåårig yrkesutbildning
i trädgårdsskötsel,
med inriktning på landskapsvård.
Det blev sommarjobb
hos bland annat Skogssällskapet.
– Jag tog hand om trädgården
16
Text & foto: Pierre Kjellin
på deras gods, Göholms gård.
Jag beskar lindalléer och gjorde
lite annat trädgårdsarbete,
berättar Maria.
Sedan följde jobb som trädgårdsmästare
hos ett företag,
tills det gick i konkurs häromåret.
Maria, som tillsammans
med mamma och en syster är
skogsägare på familjegården en
bit bort, har också ett stort intresse
för skog och har gjort ett
antal arbetstimmar med röjsåg
och motorsåg.
MED DESSA erfarenheter i
bagaget tillsammans med ett
hyfsat kontaktnät bestående av
gamla kunder som hon redan
gör trädgårdsarbeten åt har
Maria precis tagit steget och
startat egen firma. Som går
under namnet Törnåkra Landskapsvård.
Att ”landskapsvård” än så
länge tycks vara en angelägenhet
för offentliga institutioner
visar en sökning på Google.
Där hittar vi i skrivande stund
ett enda företag som erbjuder
praktiska landskapsvårdstjänster.
Maria hoppas främst på jobb
med uppröjning av igenväxta
betesmarker. Men tack vare sin
trädgårdsskötarutbildning och
jobberfarenhet kan hon även ta
skogsvårdsjobb och trädgårdsskötseluppdrag:
– Jag har lite kunder sedan
tidigare som jag gör trädgårdsarbete
åt. Sedan gör jag de enklare
arbetena i vår egen skog
– som röjning.
Maria tror även att Rut-avdraget
ökat efterfrågan på trädgårdstjänster.
PÅ SIKT VILL Maria även
kunna hjälpa kunderna att söka
bidrag för sin betesmark.
– Jag tror att folk skulle uppskatta
om man kan erbjuda en
totallösning, att jag gör hela
jobbet och kanske både letar
information om vilka bidrag
man kan söka för åtgärden och
även sköter kontakten med
myndigheten. Men jag vet inte
om bidragssökanden får överlåta
kontakterna med myndigheten
till en tredje part, funderar
Maria.
– Men det går aldrig att garantera
att kunden verkligen får
det sökta bidraget, påpekar
hon.
MARIA TROR INTE att hon
kommer att konkurrera med
skogsvårdsföretagen i någon
nämnvärd usträckning.
– Är man proffshuggare vill
man nog inte gå in och till exempel
röja vandringsleder, naturreservat
eller gamla kulturmarker
– jobb där man inte kan
gå in med maskiner. Jag ser det

Maria trivs
med att
jobba med
motorsågen.
Men när betesmark
ska
återställas är
det främst
röjsågen som
kommer till
användning.
Man bör inte röja för hårt, påpekar
Maria. Ett visst inslag av buskar och
snår i beteshagen gynnar fågel- och
insektslivet.
väl lite så att jag ska ta sådana
”skitjobb” som inte proffshuggarna
vill ta.
Samtidigt är landskapsvård
mer än bara restaurering av betesmarker
och hagar, påpekar
Maria.
– UNDER UTBILDNINGEN
gick vi även igenom skötsel av
tätortsnära skog, och där får
man ju tänka helt annorlunda.
Där är det till exempel negativt
med buskar och tät vegetation
och det är viktigt att förhållandena
för belysningen är bra.
Där ska man ju ha fokus på att
de som går i skogen känner sig
trygga. Och om skogen ligger
nära ett dagis så ska den vara
lekvänlig. Och är det mycket
äldre och pensionärer som vistas
där så ska skogen vara promenadvänlig.
SKÖTSELN AV familjeskogen
överlåter dock Maria och
hennes familj än så länge med
varm hand till Södra.
– Beslut om vad som ska göras
överlämnar vi åt dem. Vi är
inte så aktiva ägare på det sättet.
Men visst, skulle jag bara
jobba med skogen skulle jag
lätt kunna ha jobb med det på
heltid. Men där befinner jag
mig inte. För det skulle jag behöva
mycket mera kunskap,
sedan har jag inte den maskinpark
som krävs.
17

Kilometerskatt kan slå fel
VD HAR ORDET
Valet närmar sig med stormsteg.
Det gör att näringspolitiska
betraktelser knappast
låter sig göras utan att ta valutgången
med i diskussionen. För hur den än
blir så tror jag att skogsägaren
påverkas. Det är flera heta frågor där
det finns tydliga skiljelinjer mellan
blocken som berör skog, energi och
naturvård, för att nämna ett par
huvudfrågor.
Kilometerskatt på tung trafik har
också dykt upp igen. Det är lite
”gubben-i-lådan” över den frågan, den
kommer och går.
Ett starkt argument för just kilometerskatt
är att kunna ta betalt
för utländska långtradare som kör
transit genom Sverige på väg mot
Norge eller Finland, eller till och
med Ryssland. Tankar gör dom före
gränsen, för dieseln är redan mycket
dyrare i Sverige, och sen kör dom helt
”gratis” genom Sverige. På sträckor
där järnvägen går parallellt.
Ur det perspektivet är det lätt att
förstå argumenten för en kilometerskatt
på Europavägarna, helt enligt
EU:s regelverk.
Däremot blandar politikerna bort korten
när det gäller hur skatten skulle
påverka svenska åkare, skogsåkare
till exempel. Vi har hört allt
från att skogsnäringen ska undantas,
att ”Norrland” ska undantas, att
skogsenergin eller jordbruket inte ska
drabbas med extra pålagor, med mera.
Ur Lindas kalender
14–15 sept: Nordiska skogsägarnas årliga rådsmöte, i år i Norge.
15 sept: Skogsindustriernas årliga Virkesforum i Stockholm.
7 okt: Pub Treklövern i LRF-huset i Stockholm.
21–22 okt: Europeiska skogsägarna har samråd om Natura2000 i Tallin.
25–26 okt: Kraftsamling Skog avslutas med buller och bång på Aronsborg.
17 nov: Europeiska skogsägarnas medlemsdag i Bryssel.
1–2 dec: SLU:s årliga skogskonferens i Uppsala.
Foto: Rolf Segerstedt
EU:s konkurrenslagstiftning tilllåter
inte den typen av undantag
från skattesatser. Antingen har vi en
kilometerskatt på vissa vägar eller
också inte. Däremot kan vi i princip
bestämma vilka vägar vi ska ha
den på själva. Precis som vi kan ha
trängselskatt i Stockholm (eller var
annars vi skulle vilja ha det). Enda
undantaget är att de vägar som EU
räknar som ”EU-vägar” (i stort sett
våra E-skyltade motorvägar) måste
likabehandlas. Det vill säga där måste
man antingen ha eller inte ha skatt på
alla.
En kilometerskatt komponerad på det
sättet, för att i första hand få skatteinkomster
från transittrafik, tror
jag svensk skogsnäring skulle klara.
Det som oroar mej är att förslaget
inte presenteras på det viset. Är det
okunskap hos politikerna, eller finns
det baktankar att man faktiskt vill ha
en straffskatt på landsbygden, eller
skogsbruket, också
Linda Hedlund
LRF Skogsägarna
Mera flis med DH flistuggar!
Flistugg DH 910 är mycket effektiv med stor inmatningsrulle och
inmatarband, som ger bra tryck på virket, och därmed jämnare flis. Kan
registreras för 80 km/h. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet är
egenskaper som gör den även lämplig som terminalmaskin. Låg ljudnivå
och riktbar kastfläkt, är mycket uppskattat på sågverken. Finns nu även
som bandgående modell, 910K, för ökad framkomlighet i svår terräng.
Flistugg DH 608 Puma
Denna smidiga flistugg har DH 910’s alla
fördelar och kan dessutom rotera övervagnen
270° för att underlätta
inmatning på trånga ytor.
Finns även lastbilsmonterad.
Nu även med
King Pin!
Även
Lastbilsmonterad!
BILLEBERGA TEL: 0418–44 62 70 www.opsystem.se
ett starkt val!
18
VI SKOGSÄGARE 4/10

Maskinens enastående funktion och styrka gjorde valet enkelt.
Ronnie Johansson, Bodafors

500
Svag uppgång för sågtimmer de senaste 10 åren
kr/m 3 fub
MARKNAD
400
300
200
Sågtimmer: Tall
Sågtimmer: Gran
Massaved: Barr
Massaved: Björk
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Genomsnittspriser på leveransvirke, fasta priser till 2008 års prisnivå.
Priserna för 2:a kvartalet i år anges i dagens prisnivå.
Källa: Skogsstyrelsen, SDC (Skogsnäringens IT-företag)
Han vill kvalitetsmärka
handgjorda träprodukter
En kvalitetsmärkning för handgjorda
kvalitetsprodukter i trä. Det hoppas
Timo Andersson, ordförande för
Småsågarnas Riksförbund, ska bli
verklighet inom en snar framtid.
– I dag kvalitetsmärker vi livsmedel
som är lokalproducerade,
och det här är precis samma
typ av koncept, fast för
träprodukter, förklarar Timo
Andersson som själv bland annat
tillverkar möbler.
Timo har presenterat sin idé
för de andra i Småsågarnas
Riksförbund, och de var entusiastiska.
Nu ska föreningen
skissa på ett koncept för en kvalitetsmärkning
av trävaror.
– Har du en stämpel som säger
att det här är handgjort, med
material som är särskilt utvalt
för ändamålet så visar den att
det här är något extra, något
med kvalitet, säger Timo.
HAN SER INTE märkningen
enbart som en angelägenhet
för Småsågarna och dess medlemmar,
utan tror att alla träföretagare
som sysslar med
Av Pierre Kjellin
Kv 2
2010
Foto: Karin Johansson
småskalig och hantverksmässig
kvalitetsproduktion kan ha
intresse av att kunna kvalitetsmärka
sina produkter.
– Det är svårt för hantverkare
i dag att ta betalt för det arbete de
lägger ned. En kvalitetsmärkning
skulle kunna göra det lättare att
skilja ut handgjorda produkter
från massproducerade varor.
– JAG ÄR SJÄLV hantverkare
och har ett litet snickeri. När jag
gör möbler tar jag tillvara det
bästa ur stocken och tillverkar
min produkt med omsorg. Men
samma produkt kan ju se nästan
likadan ut fastän den är tillverkad
i Kina. Det är det som är
problemet, förklarar Timo.
Timo tror att skogsägarrörelsen
skulle kunna vara en bra
partner kring ett koncept för
kvalitetsmärkning av träprodukter.
Mannen som gjort björksavsvinet till en världskänd delikatess,
Peter Mosten, kliver nu av som vd för sitt livsverk –Sav. Samtidigt plöjs
sex nya miljoner ned i aktiebolaget genom en nyemission, den fjärde i
ordningen. Än så länge får man råvaran – björksav – gratis av
markägarna. Men en ersättning till markägarna kan bli aktuell om
företaget expanderar, avslöjar Peter Mosten.
De sågar i
Med sin gamla ramsåg
från 50-talet, gedigna
kunskaper i båtbyggande
och kompromisslösa
kvalitetstänkande
har bröderna
Ravanis på Kullahalvön
sågat sig in i en egen
nisch.
Text & Foto: Pierre Kjellin
Det är inte många andra sågverk
i Sverige som klarar av att
såga 135 centimeter breda
okantade bräder ur 25-metersstockar.
Ännu färre kan leverera
bräder och plankor med
en antikvarisk ramsågad yta.
Martin och Mathias Ravanis
på Nyhamns Såg & Båtbyggeri
utanför Höganäs kan bådadera.
DEN LÅNGSAMMA och regelbundna
matningen på deras
dansktillverkade liggande
ramsåg från 1950-talet ger en
regelbundnen yta som efterfrågas
när trähus renoveras på
ett antikvariskt riktigt sätt.
Så har också bröderna Ravanis
byggt två skeppsbåtar till
Ostindiefararen Götheborg, levererat
virke till återställandet
av en 200-årig timmerstuga i
Lund, och till gamla väderkvarnar
för att nämna några
objekt.
Allt barrvirke de arbetar med
avverkas och sågas på vintern
för att minska risken för angrepp
av blånadssvamp. Och de
lufttorkar allt virke de arbetar
med för att minimera risken för
sprickbildning och att träet slår
sig. Och det mesta av virket
kvarterssågas, så att bräderna
får stående årsringar.
Företaget
Nyhamns Såg & Båtbyggeri:
Verksamheter: golvtillverkning,
båtbyggeri på beställning,
viss legosågning samt,
virkesförsäljning.
MARTIN VISAR EN trave
med riktigt tätvuxen 130-årig
europeisk lärk som de köpt
från Södermanland. Stockarna
ska sågas upp till klädselbrädor.
– Men det är svårt att hitta fin
lärk i dag, säger Martin.
Hybridlärk jobbar vi inte med.
Det är bara skräp. Virket är
mycket ljusare, det är ofta väldigt
frodvuxet och det är ganska
mycket splintved i den.
– Skogsägare som har lärk av
riktigt fin kvalitet får gärna
höra av sig till oss. En stor del
av vårt jobb handlar om att
hitta rätt virke med rätt kvalitet.
Förr var vi ute i skogen mycket
själva, men nu har vi inte tid
med det i samma utsträckning,
berättar Martin.
MYCKET AV VIRKET hittar
de genom upparbetade kontakter.
Mycket av virket,
främst furu, kommer från
trakterna av Värmland och
Hälsingland.
Martin och Mathias bana i
sågverksbranschen tog sin början
1989, med att de skulle
renovera sin gamla träbåt. Då
upptäckte de att det var både
svårt, och dyrt, att få tag i virke
av bra kvalitet. Så småningom
köpte bröderna sin första såg, en
ramsåg från 1950-talet tillverkad
i Nyköbing i Danmark.
– Den hade gått hos Hallandsåsens
Trä, men stått still i
20 år. Vi gav inte mer än 6 000
kronor för den, men den var
nästan skrotfärdig så vi fick
lägga ned en hel del jobb på att
renovera den, säger Mathias.
De har fått gjuta några nya
delar till sågen, smörja och
putsa den och linda om elmotorn.
– Det är en väldigt rejäl och
robust konstruktion, allt är ju
gjort i gjutjärn, påpekar Mathias.
20 VI SKOGSÄGARE 4/10

en klass för sig
Martin och Mathias
gamla danska såg är
en av förmodligen
mycket få kvarvarande
liggande
ramsågar i landet.
Norska staten öser in bidrag till
flisning. Foto: Carina S:son-Wigren
Snabb tillväxt
för norskt
flisbidrag
Det är inte bara olja och
gas som flödar i vårt
västra grannland.
Av Pierre Kjellin
Den norska statens särskilda bidrag
till uttag av skogsbränsle
för flisning har växt till det
dubbla, till 31 miljoner norska
kronor sedan det infördes i fjol.
Förra året införde norska staten,
som en del i sitt krispaket,
ett bidrag till skogsägare som
tar ut och flisar träddelar ur den
egna skogen. Förra året beräknades
det norska flisningsbidraget
efter både flisningskostnaden
och den avverkade arealen.
I år betalas bidraget ut enbart
efter volymen skogsflis som tas
ut.
Men inte nog med det. I vintras
beslöt det norska ”lantbrugs-
og matdepartementet”
att sätta av 22 norska miljoner
till flisningsbidraget. I somras
meddelade departementet att
ännu mer pengar skjuts till. Efter
det senaste tillskottet har
totalt 31 miljoner norska kronor
satts av till flisningsbidraget.
Såvida inte lantbrugs- og
matdepartementet inte återigen
lättat på plånboken…
Bröderna Ravanis har varken
gamla anor, något arv eller gedigen
utbildning att luta sig
tillbaka på.
Såväl båtbyggande som sågning
och golvtillverkningen har
de lärt sig genom praktiskt arbete
och ett brinnande intresse
för trä.
– Vi har samlat in mycket
gamla båtar genom åren och
studerat dem noga, säger Mathias.
Handelsplatser för virke på Internet
Att hitta virke med hög kvalitet
och grövre dimensioner handlar
fortfarande till stor del om
kontakter, lokalkännedom och
ibland en del detektivarbete.
Men Vi Skogsägare har tagit en
titt på tre relativt nystartade
köp- och säljsajter för virke och
trävaror.
www.tratorget.se: köp- och
säljsajt för trävaror och tjänster
samt diskussionsforum. Drivs av
Småsågarnas Riksförbund med
stöd av LRF.
www.virkeshandel.se: köp- och
säljsajt för virke och skog på rot.
Drivs av företaget Esea
Webbproduktioner, som även
driver diskussionsforumet
Skogsforum.se.
www.virkesmarknaden.se:
köp- och säljsajt för virke, trävaror
och tjänster. Drivs i privat regi.
Hjortron
80 000 ton
Lingon
150 000 ton
Andra bär
20 000 ton
Blåbär
250 000 ton
Årlig bärväxt i Sverige.
● Varje år växer cirka 500 000
ton bär i Sverige, tre av fyra bär
växer i Norrland.
Källor: Skogsbärbranschens
intresseförening, Lantbruksuniversitetet,
Tidningarnas Telegrambyrå.
VI SKOGSÄGARE 4/10 21

TEKNIK
BEKYMMERSFRITT. Göran
Normelli (till vänster) och
Hans Törnblom har inte behövt
lägga ned mycket tid på
underhåll. Hans började köra
med det nya aggregatet i
maj. Han har fortfarande inte
behövt slipa knivarna.
Göran röjer med precision
Större precision. Mindre stenskott. Mindre
oväsen. Skogsägaren Göran Normelli satsade
på ett oprövat kort när han köpte nytt
röjningsaggregat. Och han är nöjd hittills.
Det ser ut som en motordriven
häcksax i jätteformat, men är
ett röjningsaggregat som klarar
av att kapa stammar med
en diameter på upp till 15 centimeter.
Det var bland annat precisionen
i aggregatet som fick Göran
Normelli, som sköter om de
900 hektaren skog på sin gård
Lundby Säteri utanför Eskilstuna,
att beställa ett exemplar
av den finska tillverkaren Menses
nya patenterade röjningsaggregat
till sin beståndsgående
Samposkördare.
– DET ÄR MINDRE känsligt
för sågning i sten och sedan
kan du röja med större precision.
Du kan sticka in aggregatet
för att ta enstaka stammar, förklarar
maskinföraren Hans
Törnblom, som kört åtskilliga
timmar med det nya röjningsaggregatet.
Göran Normelli fick sitt första
röjningsaggregat från Men-
Text & foto: Pierre Kjellin
se i november 2008. I maj 2009
bytte han det mot ett nytt, som
förbättrats på flera punkter.
Bland annat smörjs knivarna
med fett i stället för hydraulolja,
något som minskat förbrukningen
av smörjmedel radikalt,
berättar Göran.
Menses första röjningsaggregat
hade raka knivar. Men på
det nya aggregatet är knivarna
mjukt tandade:
– Det gör att man får betydligt
bättre grepp. Med det förra
aggregatet vek sig ofta stammarna
och gled av när man
skulle klippa dem, säger Hans
Törnblom.
DET NYA aggregatet klarar
dessutom grövre stammar
bättre än det gamla:
– Man tar upp till 9 centimeter
tjocka stammar. Men man
kan även såga av enstaka stammar
på upp till 15 centimeter,
berättar Göran.
Röjningsaggregatet arbetar
som bäst i bestånd där stammarna
är mellan cirka 5 och 8
centimeter, tycker Göran. Det
bör heller inte vara för storblockig
eller kuperad terräng
eller för blött, då är det för dålig
ekonomi med ett sådant här
aggregat, menar Göran.
– I Finland har de lyckats
komma upp i 1,8 hektar per dag
med röjningsaggregatet, men
det var på flacka tallhedar.
HITTILLS HAR Göran låtit
röjningsaggregatet gå i den egna
skogen. Det har använts i
underröjningar före slutavverkning,
röjning av skogsbilvägar
och i naturvårdsröjningar. Nu
ser han dock fram emot att få
jobb med att avverka salixodlingar:
– Det är salixplanteringar
som har fått stå för länge och
där salixen blivit övergrov, så
att de inte längre kan ta den
med de speciella salixtröskor
som används. Vi har redan
provkört det i ett salixfält och
det fungerade bra, berättar Göran.
Han tror att det kommer att
finnas gott om jobb framöver
för den som har ett röjningsaggregat.
– Banverket har trädsäkrat
många mil banvall. Om några
år blir det dags att röja där. Och
efter Gudrun breddar man
många kraftledningsgator – det
blir många nya hektar att röja
där också om några år.
Menses röjningsaggregat har
bara funnits på marknaden i
ungefär två år. Man har hittills
sålt dryga tio aggregat i Finland
och precis sålt sitt andra aggregat
till Sverige, berättar Göran.
HAN BESKRIVER det lilla
företaget Mense Oy som en
framgångssaga.
När mannen bakom företaget
Mense, Seppo Mentula, tog
över ett lantbruk i sydöstra Finland
bedömde han att inkomsterna
från jordbruket inte
skulle räcka.
Dessutom var han inte nöjd
med de matarhjul till skördare
som fanns på marknaden. Så
han började utveckla egna
matarhjul.
Så småningom började han
konstruera aggregat för röjning
längs vägkanter.
Då fick han idén att försöka
anpassa aggregatet även till
skogsmiljö.
22 VI SKOGSÄGARE 4/10

”
Mense röjningsaggegat
Finns i två storlekar: RP 80 och (RP 40)
Pris: ca 16 000 Euro
Vikt: 300 kg (230 kg)
Skärbredd: 90-120 cm
Återförsäljare: Alex Skogsservice AB, Sorunda (Nynäshamn)
Knivarna drivs hydrauliskt och har en skärfrekvens på 100-120 slag
per minut.
Man tar upp till 9 centimeter
tjocka stammar. Men man
kan även såga av enstaka stammar
på upp till 15 centimeter.
Aggregatet är något smalare i en
sektion längst ut, för att öka smidigheten
vid röjning i trånga lägen.
Aggregatet jobbar, precis som
häcksaxen, med överlappande knivar
som rör sig fram och tillbaka.
Knivarna är lätt tandade, för att få
bättre grepp om stammarna.
Storbolagen
håller i gång
marknaden
Sedan hösten 2009
är Tomas Axelsson
som driver
Alex Skogsservice
i Sorunda i Södermanland
ensam
återförsäljare i
Sverige av Menses
röjningsaggregat.
Av Pierre Kjellin
Hittills har han bara
levererat två aggregat.
Men med tanke på konjunkturläget
är Tomas
inte förvånad:
– Vi har haft en rejäl
lågkonjunktur och det
har varit hårda tider för
många av oss i branschen.
VISSERLIGEN råkar
de två första köparna
vara små enskilda aktörer,
men generellt är det
de stora aktörerna på
marknaden som håller i
gång marknaden för röjningsaggregat,
menar
Tomas Axelsson:
– Det är de stora skogsbolagen
som efterfrågar
de här aggregaten. Det är
bara de som har pengar
avsatta för att experimentera
och prova nytt.
De små och privatskogsägarna
har inte intresse
eller resurser till sådana
investeringar, menar Tomas
Axelsson.
Det nya röjningsaggregatet ihop med den beståndsgående Samposkördaren och en 7-meters kran passar Göran
Normellis behov som hand i handske. På bilden är det konstruktören Seppo Mentula som kör maskinen.
HAN TROR att underröjningar
före slutavverkning,
som entreprenören
Göran Normelli
gör med sitt aggregat (se
artikeln här intill), är en
typ av objekt som passar
som hand i handske för
Menses röjningsaggregat.
Bäst lämpade för Menseaggregaten
tycker Tomas
att Eco Logs beståndsgående
maskiner
och Vimek 606 är, de är
både lätta och smala.
VI SKOGSÄGARE 4/10 23

TEKNIK
Anders Ragnarsson vid inmatningen för bioenergi. Karbid-tänderna på den roterande trumman krossar allt från
stubbar till grenar.
Maskinen som krossar allt
En ny mobil maskin
sväljer allt som kan
användas till bioenergi.
Grot, stubbar och
stockar krossas på
plats i skogen.
Text & foto: Pär Fornling
Den färdiga flisen vinner inga
skönhetspriser, men Anders
Ragnarsson konstaterar att den
går utmärkt att elda i kraftvärmeverket.
Han flyttade till USA i mitten
av 1980-talet och grundade
CBI (Continental Biomass Industries)
som tillverkar kraftfulla
maskiner för att sönderdela
biomassa.
– Målet är att göra bränsle av
allt som kan brinna, i stället för
att det ska ligga och ruttna.
UNDER SENASTE lågkonjunkturen
passade företaget på
att utveckla en ny generation
maskiner. Ett av resultaten är
en lastbilsmonterad kvarn.
Det nya är att en och samma
24
Resultatet är en ganska grov och
ojämn flis, men fullt eldningsbar i
flera värmeverk.
maskin kan ta hand om allt material.
– En kross är betydligt robustare
än en konventionell flishugg.
Här är det ingen fara att
få med stenar och andra föroreningar.
Jämfört med en vanlig
flistugg kan du köra ett par
hundra gånger längre tid innan
”
Målet är att
göra bränsle
av allt som kan
brinna, i stället för
att det ska ligga och
ruttna.
det är dags för tillsyn och byte
av slitdelar, säger Anders Ragnarsson.
KROSSEN DRIVS av lastbilens
egna motorer. Tanken är
att dra fram stubbar, grenar
och energived till bilvägen ute
i skogen. Där flisas materialet
direkt ner i en container för vidare
transport till värmeverket.
Monterad på en Scania (620
hästkrafter) kostar ekipaget
kring 5,6 miljoner kronor.
En längre artikel om Anders
Ragnarsson och hans företag
fanns i Vi Skogsägare nr 5
2008. Den och andra tidigare
utgåvor kan läsas på www.atl.
nu/skog/viskogsagare.jsp
Den nya kaminen från
Vimmerby.
VED OCH PELLETS
I SAMMA KAMIN
Det började med att
Trä-energi-teknik i Vimmerby
konstruerade en pelletsbrännare
till den vanliga
pannan. Med erfarenheterna
därifrån har man utvecklat en
kamin med en del unika
egenskaper.
Den kan eldas både med ved
och pellets, vilket tillhör
ovanligheterna.
Den brinner och matar fram
pellets kontinuerligt, takten
beror på energibehovet.
Kaminen kan drivas med ett
vanligt bilbatteri.
Priset är knappa 70 000
kronor.
NANOPAPPER – NU
ÄVEN MAGNETISKT
För två år sedan lyckades
forskare vid Kungliga Tekniska
Högskolan i Stockholm få fram
ett superstarkt papper.
Nu har forskarna utvecklat
papperet och gjort det
magnetiskt, skriver tidningen
Ny Teknik.
Papperet kan användas till
mycket annat än att skriva på;
sensorer, medicinska
implantat och filter som
filtrerar bort metallpartiklar
ur maskinolja är några
exempel.
Så här tillverkas papperet:
Först görs en extremt porös
så kallad aerogel, som består
av 2 procent cellulosafibriller
och 98 procent porer.
Cellulosa-gelen doppas i en
saltlösning samtidigt som
magnetiska partiklar av
kobolt-ferrit skapas.
Partiklarna är drygt 40 nanometer
stora och binder starkt
till cellulosan.
VI SKOGSÄGARE 4/10

Skärgården inte
vildsvinssäker
Vildsvinsjakt och havsutsikt
– går det ihop
Asperö utanför Göteborg
blev förstasidesstoff på
nyheterna när tre vildsvin
i maj filmades när de klev
i land efter en simtur på
dryga 2,5 kilometer.
I slutet på juli hade man lyckats
skjuta det sista djuret.
– Vi trodde först att detta,
den tredje och sista grisen skulle
vara en sugga med nu sent
födda kultingar, men min åtelkamera
visade att även denna
var en galt, ca 1,5 år gammal.
Han som sköt har jagat på ön i
hela sitt liv men kunde inte
drömma om att han en dag
skulle få skjuta en gris, berättar
Paul Kewenter som till vardags
jobbar som logistikansvarig på
Derome Skog men var en av
dem som lade mycket tid på att
jaga de tre skärgårdsvildsvinen.
VILDSVINEN var riktigt svåra
att fälla, berättar Paul:
– Den första, en galt, sköts på
Styrsö. Den andra, också en
galt, sköts av min far på Köpstadsö
där vi bor på sommaren,
efter att jag drivit ut de två övriga
grisarna från en vass.
– Den tredje var riktigt tuff.
När den blev ensam kvar ändrade
den sitt beteende och blev
mycket tillbakadragen. Jag började
mata den grisen och min
vän sköt den på åtel.
VILDSVINEN HANN besöka
flera öar och ställa till med
en hel del irritation bland
öborna och oreda i både trädgårdar
och potatisland innan
de till sist sköts.
Flera barnfamiljer blev oroliga
vilket var olyckligt eftersom
vildsvin i likhet med björnar
är försiktiga och ofarliga
djur så länge de inte är skadade,
menar Paul.
MEN DE VÄRST drabbade
öborna fick i alla fall lite plåster
på såren, då de fick dela på
köttet efter de skjutna grisarna,
berättar Paul.
Vildsvin som tar sig en simtur
är inte så ovanligt som man
kan tro. Våren 2009 blev till
exempel en jägare vittne till
elva vildsvin som klev i land
vid Horns Udde på norra Öland
efter en simtur över Kalmarsund.
Träd fram –
ge oss din idé!
Du som har skog har ett stycke framtid
i dina händer.
Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av
små och stora skogar för att tydliggöra
skogens potential för hela vårt land.
Vi ska se till att alla förstår vilken resurs
skogen är i det hållbara samhället.
För att lyckas ännu bättre behöver vi
nya krafter.
Vi behöver dig som har tankar och
idéer om framtiden.
Vi behöver dig som vill skapa en
levande och dynamisk landsbygd och
ett skogsbruk i framkant.
Vi behöver dig som vill förändra och
göra skillnad. Och vi behöver dig nu!
Paul Kewenter (t h) och skytten, Ingemar Johansson, bredvid den sista av
de grisarna som sköts efter att ha huserat i Göteborgs skärgård i somras.
Foto: Privat
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
Skicka dina idéer till:
skogsuppropet@lrf.se
Lantbrukarnas Riksförbund,
Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se
VI SKOGSÄGARE 4/10 25

xxxxxxxxxxx
TRÄKULTUR
”Trä är en viktig
Anders Wijkmans
politiska engagemang
handlar nu
mest om miljöfrågorna.
– Ett hus byggt i trä
har ett helt annat
budskap än ett
betongbygge. Tänk
bara på doften och
det taktila, att ta i
trä. Det är ett vänligt
material, säger Annika
Eriksson, som
producerat utställningen.
Den välvda utställningshallen med bågar i limträ byggdes till träbiennalen 2004.

del av lösningen”
Konsthallen i Virserum
vidgar perspektiven
och lyfter fram trä i
ett större sammanhang.
Det blir en del
av nödvändighetens
arkitektur.
Text & foto: Pär Fornling
– Vi vill bidra till bygdens ekonomiska
utveckling. Kan vi
förädla skogen mer får fler
människor arbete här.
Den handfasta förklaringen
ger konsthallschefen Henrik
Teleman till varför det handlar
så mycket om trä på konsthallen
i Virserum. Han är själv
skogsägare, men utöver den här
jordnära kopplingen finns en
större vision där trä är en möjlighet
för en bättre värld.
Årets upplaga heter ”Om vi
vill” och är den tredje stora
träutställningen. Den pågår till
den 19:e september och går därefter
på turné i hela landet.
Utgångspunkten är miljöproblemen,
klimathotet och hur vi
slösar med naturresurserna.
– Om vi vill så kan vi bryta
mönstret. Och här kommer trä
Utställningen är uppbyggd kring ett
antal rum med olika teman, från
klimathotet till möjligheterna.
in som en del av lösningen, säger
Annika Eriksson, som producerat
utställningen.
FÖR DE REDAN träfrälsta är
det välkänt. Nyheten är sammanhanget.
Utgångspunkten
är inte trä i sig – utan utmaningen
att leva uthålligt.
Arkitektkontor världen över
har medverkat med förslag till
”Nödvändighetens arkitektur”.
En mängd bidrag presenteras,
där långt ifrån allt handlar om
trä. Men det är en viktig del och
den insikten förstärks av utställningen.
Under två ”trädagar” lyftes
Några arkitektkontor har bidragit
med installationer på temat ”nödvändighetens
arkitektur”. Här är
Henrik Teleman i närkontakt med
”Redet” från Nyréns arkitektkontor.
frågan genom möte med internationella
arkitekter och samhällsforskare.
En av huvudpersonerna, Anders
Wijkman, presenterade ett
par konkreta förslag;
● Ta bort skatten på arbete
och höj skatten på resurser.
● Rusta upp bostäderna från
miljonprogrammet.
– Trä är en viktig del av lösningen
på världens miljöproblem.
Här har Sverige mycket
att bidra med, både i form av
resurser och kunnande. Jag lyfter
gärna fram Södra som ett
föredöme. Det är ett excellent
företag som visar på möjligheterna,
sa Anders Wijkman.
LEIF GUSTAVSSON, professor
i ekoteknik, gör jämförelser
mellan trä och betongbyggande.
– Det handlar om livscykelanalyser.
Det är inte helt lätt att
väga in allt, för exempelvis
armeringsjärn handlar det om
hela vägen från malmbrytning
till rivning av huset.
Resultaten visar i alla fall att
trähusen vinner över betonghusen
i miljövänligt byggande.
Men än viktigare under husets
livslängd är vilken livsstil de
boende har, i allt från uppvärmning
till transporter.
Leif Gustavsson konstaterar
att virkesförrådet i landet har
ökat med 50 procent från 1950
till 2010.
– Jag räknar med att det ökar
med ytterligare 50 procent fram
till 2100. Och ett bra skogsbruk
med ökad tillväxt är fundamentalt
viktigt inför framtiden, säger
han.
INSPIRERANDE KONST
Att tälja figurer är ett konsthantverk och lite av en folkrörelse.
På årets träutställning i Virserum visade några av landets många
duktiga träkonstnärer upp sina inspirerande verk.
Jörgen
Melins
eleganta
avocadoskål
och
de uttrycksfulla
djuren.
Trägubbarna blev Kjell Janssons avkoppling
från ett stressigt arbete. Vid köksbordet
med täljkniven i hand kopplade
han av. Under stormen Gudrun avled
Kjell tragiskt vid en olycka.
När Greta Rask var en liten flicka fick
hon en täljkniv av morfar. Intresset har
hållit i sig. Där andra ser en träbit ser
hon ett fantasifullt djur. Och nu är det
hon som ger bort täljknivar och lär ut
konsten till en yngre generation.
VI SKOGSÄGARE 4/10
27

Handelsbankens annons i Tidningen Skogen nr 5 1950

Allt är förändrat, men inget har hänt.
Kanske tycker du att det låter motsägelsefullt, men när det gäller oss stämmer det. Vi har
förnyat oss på många plan genom åren. Nya produkter och tjänster har tagits fram, inte
minst för dig som äger en skog- och lantbruksfastighet. I grund och botten är vi dock
samma bank som vi alltid har varit. En bank som jobbar långsiktigt, nära sina kunder
och där besluten om dina affärer tas av det lokala kontoret. Nu som då är vi en bank
som förstår och respekterar din vardag och kan din affär.
Välkommen till Handelsbanken - en riktig skog och lantbruksbank.
www.handelsbanken.se

VEDHANTERING
När veden hos familjen
Castenhag är färdigtorkad
körs alla vedhäckarna upp
till huset.
Vedtransporter
– en uppallad historia
De professionella vedleverantörerna föredrar
Europapallar och storsäckar när de ska ha ut
veden till kund.
Text & foto: Pierre Kjellin
30
Men på Sonesgården i Dalarna
tycker man att ”vedhäcken” är
ett praktiskt alternativ.
Rationell vedhantering innebär
att ett och samma vedträ
hanteras så få gånger som möjligt.
Det tycker man på Sonesgården
i Dala-Järna. Där har man
tagit fram en egen typ av pall
som man kallar ”vedhäck”.
– DET BLIR ofta så, att man
plockar med samma vedpinne
en fem-sex gånger innan den
hamnar i vedpannan.
– Men vi tyckte att man borde
kunna rationalisera bort en
del av plockandet, förklarar
Lennart Castenhag.
Lennart och Maja-Lisa Castenhags
vedhäck har innermåtten
60x80x74 centimeter, rymmer
cirka en tredjedels kubikmeter
ved och kostar dryga
hundralappen att tillverka.
Familjen Castenhag flyttar
sina vedhäckar med en jord-
VI SKOGSÄGARE 4/10

ukstraktor utrustad med
pallgafflar.
CASTENHAGS producerar
bara ved för husbehov, så deras
vedhäckar är för små för
dem som säljer och transporterar
ved med lastbil, säger Lennart.
– De som gör vedhäckar för
VI SKOGSÄGARE 4/10
att sälja ved gör dem mycket
högre, så att de rymmer mycket
mer ved. Men för vårt behov
är den här storleken perfekt.
IDÉN TILL att göra en vedhäck
fick Lennart från en lantbrukare
i närheten som hade
egentillverkade, och avsevärt
större, vedhäckar.
Veden hos Castenhags
1. Vedhäcken fylls med ved vid
klyvningen och flyttas till
lämplig plats för torkning och
lagring.
2. När veden är färdig att
använda flyttas vedhäcken till
lämplig plats nära huset.
3. Ved plockas in med
vedhämtare till pannan/braskaminen.
Här läggs
veden
i korgar
När Bengt Jansson kör
ut veden till sina kunder
tycker han att vedsäckarna
är smidigast att
hantera. Men ibland passar
de 1 kubikmeter stora
metallkorgarna bra.
Text & Foto: Pierre Kjellin
De kraftiga metallkorgarna är
egentligen behållare avsedda
för dunkar med besprutningsmedel
som används
i lantbruket.
Bengt har
sexton stycken
likadana korgar
som han köpt
av återförsäljare
av bekämpningsmedel
för
en billig penning.
Veden häller Bengt Jansson.
Bengt direkt i
behållarna.
– DET SKULLE ta för lång tid
om jag står och travar veden i
en snygg hög.
Väl framme hos kunden välter
Bengt ut veden.
– Så det blir stjälpt mått när
jag levererar, inflikar Bengt.
Bengt tycker egentligen inte
att metallkorgarna är särskilt
praktiska, i alla fall inte att
transportera.
Han har som mest fått med
16 kubikmeter – alla vedkorgar
– på sin lilla Volvolastbil.
– MEN DET var så knöligt.
Det var svårt att få plats med
dem och de kunde bli tillbucklade
när man lastade på dem.
Det var ett helsike sist, det är
för mycket jobb med det.
Så nu har jag skaffat en halvkubiks
säckar i stället att lägga
veden i, berättar Bengt.
Men Bengt använder fortfarande
vedkorgarna. De är praktiska
att lagra i och det kommer
folk ibland som bara vill ha en
kubik med ved.
Nästa sida:
Sätt vedboden på lastbilen
31

VEDHANTERING
Att transportera större
mängder ved är alldeles
för bökigt, det måste finnas
en bättre lösning än
att trava den på Europapallar.
Det tyckte Per
Sandberg, och konstruerade
en mobil vedbod.
Text Pierre Kjellin
Brädpanelen är bara ett bländverk.
Den mobila vedboden är egentligen
en ”vedbur”. Illustration: Per Sandberg
Sätt vedboden på lastbil
Pallar, storsäckar, löst på lastbilsflak.
Det finns många varianter
på vedtransport men
ingen som är riktigt praktisk
och rationell, tyckte skogsägaren
Per Sandberg utanför
Alingsås.
– Jag gör själv ved för husbehov,
och sedan vill även släkten
och lite andra bekanta ha lite
ved. Och då har jag märkt att
det är ett himla besvär att leverera
ved till folk.
DÄRFÖR började Per att fila
på en alldeles egen transportlösning
för brasved:
Den mobila vedboden.
– Jag pratade med Åkericentralen
här i Alingsås och de
blev eld och lågor över min förfrågan.
De vill gärna frakta
sådana här vedbodar.
När det kommer till själva
transporten har Per tänkt till.
Måtten på vedboden, som finns
i två storlekar, följer standarden
för sopcontainrar. Poängen
med det är att vedbodarna ska
kunna fraktas av en containerbil
av så kallad ”liftdumpertyp”.
– CONTAINERN stannar
kvar hos villaägaren som en
elegant vedbod. Det enda han
behöver göra är att hänga på fasadbeklädnaden,
förklarar Per.
Vedbodar
Görs i två storlekar:
2 x 1,7 meter: rymmer ca 5,6
kubikmeter ved. Lämplig för
den som trivseleldar
5 x 1,7 meter: rymmer ca 13
kubikmeter ved. Lämplig för
den med bostadshus med ved
som huvudsaklig eller delvis
uppvärmningskälla.
Pris liten vedbod: 32 000
kronor (exklusive moms och
trädelar).
Stor bod: 50 000 kronor (exklusive
moms och trädelar).
– Den här metoden ger bra
förutsättningar för rationell och
fullskalig stordrift av vedproduktion.
– MAN SKULLE till exempel
kunna ha en vedprocessor som
står och jobbar och matar
veden direkt i de här bodarna,
som kommer på ett löpande
band och sedan lyfts av för
torkning och slutligen körs ut
till kund på lastbil.
Det ska tilläggas att Per
Sandbergs mobila vedbod än så
länge bara finns på ritbordet.
Men de är färdiga för produktion,
påpekar han.
Bodarna är konstruerade i ett
ritprogram där allt från vikt
och volym till hållfasthet är
specificerat.
Per tror på en modell där
transportören eller vedtillverkaren
är den som äger vedboden
och att kunden, förbrukaren,
hyr vedboden och äger
själva fasadbeklädnaden.
– Sedan när vedboden är tom
så hänger man av fasadbeklädnaden
och så kommer lastbilen
och hämtar boden för påfyllning
av ved.
TRÄFASADEN till den större
vedboden sitter i sektioner och
hängs enkelt upp genom att ett
antal spikar i träfasaden passas
in i förborrade hål i stålburen.
– Det är bara att hänga upp
dem på väggen, ungefär som en
tavla.
Men vedbodarna bör transporteras
med fasaden avplockad,
påpekar Per.
OM MAN vill transportera
boden med fasadbeklädnaden
på, kan man till exempel säkra
med ett spännband runt om.
– Fasadbeklädnaden sätter
man lämpligen på när veden
har torkat färdigt.
Köpa eller sälja gård - vinter som sommar.
Vi finns alltid på www.areal.se
Välkommen!
Att köpa eller sälja
en gård är en sak,
att äga och driva
den en annan.
Vi hjälper dig hela
vägen - före, under
och efter affären.
32
VI SKOGSÄGARE 4/10

VEDHANTERING
När veden hos familjen
Castenhag är färdigtorkad
körs alla vedhäckarna upp
till huset.
Vedtransporter
– en uppallad historia
De professionella vedleverantörerna föredrar
Europapallar och storsäckar när de ska ha ut
veden till kund.
Text & foto: Pierre Kjellin
30
Men på Sonesgården i Dalarna
tycker man att ”vedhäcken” är
ett praktiskt alternativ.
Rationell vedhantering innebär
att ett och samma vedträ
hanteras så få gånger som möjligt.
Det tycker man på Sonesgården
i Dala-Järna. Där har man
tagit fram en egen typ av pall
som man kallar ”vedhäck”.
– DET BLIR ofta så, att man
plockar med samma vedpinne
en fem-sex gånger innan den
hamnar i vedpannan.
– Men vi tyckte att man borde
kunna rationalisera bort en
del av plockandet, förklarar
Lennart Castenhag.
Lennart och Maja-Lisa Castenhags
vedhäck har innermåtten
60x80x74 centimeter, rymmer
cirka en tredjedels kubikmeter
ved och kostar dryga
hundralappen att tillverka.
Familjen Castenhag flyttar
sina vedhäckar med en jord-
VI SKOGSÄGARE 4/10

ukstraktor utrustad med
pallgafflar.
CASTENHAGS producerar
bara ved för husbehov, så deras
vedhäckar är för små för
dem som säljer och transporterar
ved med lastbil, säger Lennart.
– De som gör vedhäckar för
VI SKOGSÄGARE 4/10
att sälja ved gör dem mycket
högre, så att de rymmer mycket
mer ved. Men för vårt behov
är den här storleken perfekt.
IDÉN TILL att göra en vedhäck
fick Lennart från en lantbrukare
i närheten som hade
egentillverkade, och avsevärt
större, vedhäckar.
Veden hos Castenhags
1. Vedhäcken fylls med ved vid
klyvningen och flyttas till
lämplig plats för torkning och
lagring.
2. När veden är färdig att
använda flyttas vedhäcken till
lämplig plats nära huset.
3. Ved plockas in med
vedhämtare till pannan/braskaminen.
Här läggs
veden
i korgar
När Bengt Jansson kör
ut veden till sina kunder
tycker han att vedsäckarna
är smidigast att
hantera. Men ibland passar
de 1 kubikmeter stora
metallkorgarna bra.
Text & Foto: Pierre Kjellin
De kraftiga metallkorgarna är
egentligen behållare avsedda
för dunkar med besprutningsmedel
som används
i lantbruket.
Bengt har
sexton stycken
likadana korgar
som han köpt
av återförsäljare
av bekämpningsmedel
för
en billig penning.
Veden häller Bengt Jansson.
Bengt direkt i
behållarna.
– DET SKULLE ta för lång tid
om jag står och travar veden i
en snygg hög.
Väl framme hos kunden välter
Bengt ut veden.
– Så det blir stjälpt mått när
jag levererar, inflikar Bengt.
Bengt tycker egentligen inte
att metallkorgarna är särskilt
praktiska, i alla fall inte att
transportera.
Han har som mest fått med
16 kubikmeter – alla vedkorgar
– på sin lilla Volvolastbil.
– MEN DET var så knöligt.
Det var svårt att få plats med
dem och de kunde bli tillbucklade
när man lastade på dem.
Det var ett helsike sist, det är
för mycket jobb med det.
Så nu har jag skaffat en halvkubiks
säckar i stället att lägga
veden i, berättar Bengt.
Men Bengt använder fortfarande
vedkorgarna. De är praktiska
att lagra i och det kommer
folk ibland som bara vill ha en
kubik med ved.
Nästa sida:
Sätt vedboden på lastbilen
31

VEDHANTERING
Att transportera större
mängder ved är alldeles
för bökigt, det måste finnas
en bättre lösning än
att trava den på Europapallar.
Det tyckte Per
Sandberg, och konstruerade
en mobil vedbod.
Text Pierre Kjellin
Brädpanelen är bara ett bländverk.
Den mobila vedboden är egentligen
en ”vedbur”. Illustration: Per Sandberg
Sätt vedboden på lastbil
Pallar, storsäckar, löst på lastbilsflak.
Det finns många varianter
på vedtransport men
ingen som är riktigt praktisk
och rationell, tyckte skogsägaren
Per Sandberg utanför
Alingsås.
– Jag gör själv ved för husbehov,
och sedan vill även släkten
och lite andra bekanta ha lite
ved. Och då har jag märkt att
det är ett himla besvär att leverera
ved till folk.
DÄRFÖR började Per att fila
på en alldeles egen transportlösning
för brasved:
Den mobila vedboden.
– Jag pratade med Åkericentralen
här i Alingsås och de
blev eld och lågor över min förfrågan.
De vill gärna frakta
sådana här vedbodar.
När det kommer till själva
transporten har Per tänkt till.
Måtten på vedboden, som finns
i två storlekar, följer standarden
för sopcontainrar. Poängen
med det är att vedbodarna ska
kunna fraktas av en containerbil
av så kallad ”liftdumpertyp”.
– CONTAINERN stannar
kvar hos villaägaren som en
elegant vedbod. Det enda han
behöver göra är att hänga på fasadbeklädnaden,
förklarar Per.
Vedbodar
Görs i två storlekar:
2 x 1,7 meter: rymmer ca 5,6
kubikmeter ved. Lämplig för
den som trivseleldar
5 x 1,7 meter: rymmer ca 13
kubikmeter ved. Lämplig för
den med bostadshus med ved
som huvudsaklig eller delvis
uppvärmningskälla.
Pris liten vedbod: 32 000
kronor (exklusive moms och
trädelar).
Stor bod: 50 000 kronor (exklusive
moms och trädelar).
– Den här metoden ger bra
förutsättningar för rationell och
fullskalig stordrift av vedproduktion.
– MAN SKULLE till exempel
kunna ha en vedprocessor som
står och jobbar och matar
veden direkt i de här bodarna,
som kommer på ett löpande
band och sedan lyfts av för
torkning och slutligen körs ut
till kund på lastbil.
Det ska tilläggas att Per
Sandbergs mobila vedbod än så
länge bara finns på ritbordet.
Men de är färdiga för produktion,
påpekar han.
Bodarna är konstruerade i ett
ritprogram där allt från vikt
och volym till hållfasthet är
specificerat.
Per tror på en modell där
transportören eller vedtillverkaren
är den som äger vedboden
och att kunden, förbrukaren,
hyr vedboden och äger
själva fasadbeklädnaden.
– Sedan när vedboden är tom
så hänger man av fasadbeklädnaden
och så kommer lastbilen
och hämtar boden för påfyllning
av ved.
TRÄFASADEN till den större
vedboden sitter i sektioner och
hängs enkelt upp genom att ett
antal spikar i träfasaden passas
in i förborrade hål i stålburen.
– Det är bara att hänga upp
dem på väggen, ungefär som en
tavla.
Men vedbodarna bör transporteras
med fasaden avplockad,
påpekar Per.
OM MAN vill transportera
boden med fasadbeklädnaden
på, kan man till exempel säkra
med ett spännband runt om.
– Fasadbeklädnaden sätter
man lämpligen på när veden
har torkat färdigt.
Köpa eller sälja gård - vinter som sommar.
Vi finns alltid på www.areal.se
Välkommen!
Att köpa eller sälja
en gård är en sak,
att äga och driva
den en annan.
Vi hjälper dig hela
vägen - före, under
och efter affären.
32
VI SKOGSÄGARE 4/10

ARE
YOU
READY
Världsnyheten MS 261 är här!
En motorsåg för tuff användning där vi fokuserat på det allra viktigaste – våra användare.
En motorsåg som skonar miljön och din hälsa samt sparar pengar och tid. Perfekt till det
mesta som gallring, fällning, kvistning och avverkning upp till medelgrova bestånd.
Läs mer på vår hemsida.
I am.
The leader gives it all.

VIRKESMÄTNING
RULLANDE MÄTNING. Kameran på
taket fotograferar av virkestraven utan
att man behöver stanna. Foto: Dralle A/S
Här rullar virkesmätningen
Utskrift på mätdata från en inmätt virkestrave.
34
Lägg namnet ”S Scale” på
minnet. Det är namnet på
en ny teknisk lösning för
mobil mätning av virkestravar.
Text: Pierre Kjellin
Den har utvecklats av det
danska företaget Dralle A/S
och ger även detaljerad information
om virkets ursprung.
S Scale har provats i större
skala bland annat av den tyska
delstaten Bayerns skogsförvaltning
(Bay SF).
På Bay SF har man stickprovsmätt
med hjälp av en S Scaleutrustning
monterad på taket på
en bil, som fotograferar virkestraven
utan att behöva stanna.
Mätkameran fotograferar av
virkestraven medan fordonet
kör långsamt förbi virkestraven.
ALLA INSAMLADE mätdata
från fotografierna kan sedan
skickas trådlöst till en server
som utrustningen på biltaket
är uppkopplad mot.
Från och med augusti i år kör
Bay SF i samarbete med
sågverksföretaget Sägewerk
Schwaiger med ett antal timmerbilsekipage
utrustade med
en vidareutvecklad version av
S-Scales mätutrustning.
PÅ VARJE timmerbil sitter
upp till åtta mätkameror monterade.
Dessa fotograferar också av
stockändarna och skickar bilderna
via internet till det företag
som stockarna levereras
till.
Datorprogrammet sparar
Dralles virkesmätningssystem
Mäter hela timmervältan. ✔ virkestravens netto- och
Styrs från datorn.
bruttovolym
Mätkamerorna mäter stockarnas:
cirka 0,5 Euro per kubikmeter
Mätkostnaden är enligt Dralle
✔ fastkubikmeter under och på såld trävara.
bark
Felintervallet är enligt tillverkaren
mellan 2 och 3 procent.
✔ antal stockar i vältan/virkeslasset
Mätutrustningen kan leasas på
✔ stockens medeldiameter månatlig basis av Dralle A/S.
Mätportal är senaste
steget i utvecklingen
Om virkestraven rullar, ja
då får mätutrustningen
stå still! Tänkte danska
Dralle A/S och monterade
upp mätkamerorna
på en portal. Text: Pierre Kjellin
På portalens alla tre sidor sitter
sex mätkameror monterade.
Genom den kör timmerbilen,
samtidigt som kamerorna mäter
in hela virkeslasset. Det är
det senaste steget i danska
Dralles utveckling av sin kamerabaserade
teknik för virkesmätning.
Utvecklingsarbetet bedrivs i
samarbete med delstaten Bayerns
skogsförvaltning och sågverksföretaget
Sägewerk
Schwaiger.
Läs mer om S Scale på:
www.dralle.dk
VI SKOGSÄGARE 4/10

Vem påstår att rotröta
inte är något problem
Rotrötan har ökat med 23% på 20 år.
Hur ser det ut om 20 år
1983 2001
Rötfrekvensen hos gran i hela Sverige, mätt i brösthöjd, har från perioden 1983-92 till
perioden 1993-2001 ökat från 6,4% till 7,9%. Detta är en ökning på 23%. Rötfrekvensen
i stubbhöjd är ungefär dubbelt så hög som i brösthöjd. Fakta: Riksskogstaxeringen.
När kylan avtar och temperaturen överstiger +5° C är det viktigt
att behandla med Rotstop. Behandla alltid mot rotröta vid gallring. Lika viktigt
är det att behandla vid slutavverkning för att undvika rotröta i framtida bestånd.
Du riskerar att förlora 30 000 kronor/ha – helt i onödan!
Ju friskare bestånd du slutavverkar desto viktigare är det att behandla. Rotstops
förmåga att förhindra spridningen är så hög som 95-99% vid praktisk användning.
Rotstop finns också i mindre förpackning för manuell behandling.
– BIOLOGISKT BEKÄMPNINGSMEDEL – REG NR 4622 –
Läs mer på www.interagroskog.se
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se

ENTREPRENÖR
Byggare med
spetskompetens
Anders och Rune i jämtländska Pilgrimstad
skräddarsyr takstolar. Och skulle de få lite
tid över kan de alltid tillverka fuskknutar och
panel med timmerutseende i sin specialgjorda
maskin.
Text: Karin Johansson Foto: Timo Andersson
NÄR ARBETSGIVAREN för
tio år sedan drogs med i en
konkurs startade Rune Åkervall
och Anders Tjernström
eget och köpte loss utrustningen.
Pilgrimstad Takstolar AB
var grundat.
– Vi hade ingen aning om hur
marknaden såg ut, men vi ville
ha jobb och kände att det inte
fanns något att vara brydd för.
Med facit i hand har det gått
väldigt bra, konstaterar Anders
Tjernström.
Båda hade erfarenhet som
snickare. Rune hade jobbat på
takstolsfabriken i flera år, Anders
i drygt ett år. Rune specialiserade
sig på ritning och konstruktion,
och Anders på
material och virkeskvalitet.
– VI ÄR CERTIFIERADE hos
SP och får P-märka takstolar.
Vi har också kvalificerat oss
för CE-märkning och följer
därmed europeisk standard.
36
Kraven för P- och CE-märkning
är desamma. Under en
övergångsperiod används båda
märkningarna. P-märkningen
är ett intyg på att takstolarna är
korrekt konstruerade, dimensionerade
och tillverkade.
Certifieringen innebar en hel
del stök inledningsvis. Både
utrustning och kunskap skulle
dokumenteras och godkännas.
Minst två gånger per år kommer
kontrollanter på oaviserade
besök för att göra tillsyn och
stickprov. Det kostar cirka
10 000 kronor per gång. Krånglet
och kostnaden ska vägas
mot det faktum att vissa kunder
bara accepterar anbud från certifierade
leverantörer.
– DET FINNS INGA ”standardtakstolar”.
Alla takstolar
som vi tillverkar är arkitektritade
eller så har kunden ett
förslag som Rune ritar upp och
beräknar i datorn. Mått och
Fuskknutarna görs ur block och ger enligt Rune och Anders helt täta
knutar som sitter ordentligt fast.
snölaster varierar för varje
projekt, och det finns olika
modeller av takstolar: för sadeltak,
mansardtak, fackverk,
räknar Anders upp.
– Dessutom gör vi takbalkar,
riktigt långa om det behövs.
DET EVIGA problemet för
den som tillverkar långa och
grova produkter är frakt. Pilgrimstad
Takstolar AB har löst
det på enklast tänkbara sätt:
försäljningsvillkoret är ”fritt
fabrik”.
– Vi kan hänvisa till åkare
men kunderna får lösa det själva,
annars skulle vi inte få göra
annat än jaga fraktpriser. Vi får
för dåliga avtal, säger Anders.
Kunderna finns huvudsakligen
i Mellannorrland, i ett brett
band från Sundsvall till Åre
och norska gränsen. En del går
till fritidshus i Härjedalen. I det
här området har Pilgrimstad
Takstolar AB ingen större konkurrens.
– Vi får kunder via mun-tillmun-metoden.
Det är små
byggfirmor, några husfabriker
och mycket till privatpersoner
och lantbruk: garage, maskinhallar
och liknande.
– Under sommaren kan leveranstiden
bli ett par månader,
trots att vi jobbar dubbla skift.
Men vi pusslar och om något
bygge blivit försenat av andra
orsaker kan vi ta andra kunder
emellan. Än har vi inte gått
bet.
Under vintern är det lugnare
men inte stiltje. Folk bygger på
vintern också, och några försäkringsjobb
kan det bli när hus
har brunnit.
SKULLE EFTERFRÅGAN
på takstolar gå ned så har Anders
fört in ytterligare en produkt
i sortimentet: hantverksmässigt
gjorda fuskknutar och
huggen timmerpanel som ger
illusionen av timmerhus åt vilket
regelverk som helst. Minus
isoleringsvärdet, förstås.
Konceptet är inte unikt, i inredningstidningarna
finns det
emellanåt annonser på samma
tema från andra företag.
– Skillnaden är att de knutarna
är maskintillverkade. De
här knutarna är äkta hantverk,
de sitter ordentligt fast och blir
helt täta, säger Anders.
Den huggna timmerpanelen
tillverkas i en särskild maskin
som Anders pappa Nils-Erik
”Nisse” Tjernström konstruerat.
Takstolsfabriken förfogar
över två exemplar.
– De har specialstål och drar
fram brädorna lite ojämnt, så
VI SKOGSÄGARE 4/10

Anders
Tjernström
och Mattias Åkervall
fäster ihop delar
med hullingförsedda plåtar.
En pressning per plåt så är det
klart. Att skruva tar för lång tid och
blir för dyrt.
”
Det finns inga standardtakstolar.
Alla takstolar
som vi tillverkar är arkitektritade
eller så har
kunder ett förslag
som Rune ritar
upp och beräknar
i datorn.
Tysk skogsmässa
expanderar norrut
Funderar du på att vidga dina
skogsvyer, bortom Noliamässan
och Elmia Wood
För den som är beredd att åka
utomlands för att gå på skogsmässa
blir det i år lite närmare,
närmare bestämt 52 mil eller
knappa sex timmar från Malmö
räknat.
Den tyska skogsmaskin- och
skogsteknikmässan ”Forst Live”,
som äger rum utanför Offenburg i
södra Tyskland, öppnar i år en filial
utanför Hannover i norra delarna
av landet.
Forst Live i Hannover äger rum
den 10–12 september i år.
Forst Live i Offenburg äger rum
9–11 april i år. Där räknar
arrangören med cirka 250
utställare från 10 länder samt mer
än 20 000 besökare.
Skogsmässan Forst Lives hemsida
finns på adressen:
http://www.forst-live.de/
det blir inte ett helt symmetriskt
mönster. Det ser ut som
när nån som är riktigt duktig på
att tälja varit framme.
NISSE HAR också byggt takstolspressen
som väckt stort
intresse. Så grova pjäser finns
nämligen inte på maskinmarknaden.
Andra har frågat efter
att få köpa men Nisse säger
nej.
– Han är en sån där klurgubbe.
Han gillar att räkna ut hur
man kan konstruera något, men
när det är gjort är han klar med
den utmaningen, konstaterar
Anders.
VI SKOGSÄGARE 4/10
I fabriken står denna maskin som Anders pappa, Nils-Erik, konstruerat:
man matar in brädor och ut kommer huggen timmerpanel. En person
håller i gång två maskiner; de är inte så snabba.
Artikeln är hämtad ur tidningen Småsågaren (nr 1 2010) som ges ut av Småsågarnas Riksförbund
(http://smasagarna.se).
Omstridd
gödsling i norr
SCA:s skogsgödsling är inte
alldeles okontroversiell. Både
bärplockare och rennäringen
påverkas av åtgärden.
SCA, som är en stor skogsägare i
norra Sverige, gödslar på flera håll.
I trakterna av Åsarna i Jämtland
har man i slutet av augusti gödslat
gallringsskog med hjälp av traktor.
Det har i likhet med tidigare år
väckt en del kritik från boende
och andra som plockar bär och
svamp i området, och som tycker
att SCA kunde ha valt en annan
tidpunkt.
Söder om Vuollerim i Lappland
har SCA inlett ett fältförsök för
att se hur skogsgödsling påverkar
de marklavar som renarna livnär
sig på.
Renägare är oroliga för att
gödslingen ska göra att lavarna
trängs tillbaka av gräs, lövuppslag
och lingonris.
Asken överges
på kontinenten
Först almsjukan, och nu askskottsjukan.
Farsoterna är på god väg att
radera ut stora delar av Europas
och Nordamerikas almar och
askar.
En konsekvens av detta är att
knappt någon längre planterar ask.
I ett av EU:s skogrikaste länder
och tillika stor exportör av
lövvirke, Tyskland, rekommenderas
nu skogsägarna på många håll att
byta ut asken mot exempelvis ek,
fågelbär och al när det är dags för
återplantering.
37

NYHETER
Bedragarna är tillbaka
Den som fått ett brev
från ”expo guide” har
anledning att slänga det i
papperskorgen.
Text & Foto: Pär Fornling
Vid en hastig genomläsning
får läsaren intrycket av att Elmia
vill uppdatera sitt register
över utställare. När man läser
det finstilta uppdagas en annan
sanning:
Att bekräfta de förtryckta
uppgifterna och returnera det
portofria kuvertet kostar 35 000
kronor.
KOSTNADEN motiveras med
att uppgifterna läggs in i ett register
till en kostnad av 1 181
euro om året.
Genom att bekräfta deltagandet
förbinder man sig att medverka
i tre år. Och inte nog med
det, ”kontraktet” rullar på om
det inte sägs upp skriftligt tre
månader innan det löper ut.
Det som gör texten försåtlig
är att den inledningsvis handlar
om en gratis uppdatering på
internet och glider över till villkoren
för skriftlig uppdatering
i en form av fotnot, med minimal
text.
DET ÄR INTE
”
bara utställare
på Elmia som
drabbas. Den
tveksamma affärsidén
är densamma
för en
lång rad mässor.
Företaget ”Construct Data” i
Österrike har arbetat på samma
sätt genom sin ”Fair guide”,
Den tveksamma
affärsidén
är densamma för
en lång rad mässor.
En logotyp
med varningsklockor.
men bromsades efter långa
rättsprocesser. Om det finns
någon koppling till ”Expoguide”
är oklart.
Företaget uppger en hemadress
i Mexiko
och brevet
är adresserat
från Spanien.
FÖR DEN
som vägrat
betala till
”Construct Data” ledde det till
hot från ett inkassoföretag,
men åtminstone i ett antal fall
fullföljdes inte hoten.
Använd ansiktsskydd
mot damm
Jobbar du med träbearbetning
och utsätts för trädamm
Då bör du skydda luftvägarna
med ett andningsskydd. Annars
löper du stor risk att få
problem med ögon, näsa och
andning.
Det är Skåne Universitetssjukhus
som låtit 99 anställda på
fem olika företag i träbranschen
svara på frågor om sin
hälsa. Närmare en tredjedel av
dem uppgav att de hade
arbetsrelaterade problem med
näsan. Många uppgav också att
de hade besvär med torrhosta,
kronisk bronkit och med
rinnande och kliande ögon.
De flesta som svarade på
enkäten var män och hade
jobbat längre än tolv år i
branschen.
Bara 15 av de svarande
uppgav att de någon gång
använder andningsskydd,
medan alla använder hörselskydd
regelbundet.
Det enklaste sättet att skydda
sig mot trädamm är att
använda andningsskydd. En
annan effektiv metod är att
installera utsug vid särskilda
arbetsmoment som alstrar
trädamm.
Ny skogsindustriutbildning
Var rädd om dina almar och askar
Har du en alm eller en ask med
något decennium på nacken, som
fortfarande ser frisk ut och har
god tillväxt Håll ögonen på den,
och var rädd om den! Om den
Mittuniversitetet startar
en ny utbildning inriktad
mot skogsindustrin. Den
heter ”Avancerad processoperatör”
och är en
tvåårig högskoleutbildning.
Av Pierre Kjellin
Den nya 2-åriga högskoleutbildningen
avancerad processoperatör/tekniker
startar i
höst på Mittuniversitetet, som
bedriver utbildning i bland annat
Sundsvall, Östersund och
Härnösand.
Utbildningen kommer att bedrivas
i samarbete mellan Mittuniversitetet,
regionens industri
och Sundsvalls kommun.
– Det här är en utbildning
som leder till jobb i en industri
med stort anställningsbehov de
kommande åren, säger Olof
Björkqvist, ansvarig för utbildningen
i ett pressmeddelande.
Kurser, i bland annat kemioch
processteknik, varvas med
flera perioder med praktik ute
på någon industri.
De som vill kommer också
att kunna lämna utbildningen
efter ett års tid, då med en kompetensprofil
inriktad mot tekniskt
underhåll.
fortfarande lever och har hälsan
om ytterligare några år kan den bli
värdefull som både frö- och
genbank, när det bara återstår
spillror av Europas almar och askar.
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
38
VI SKOGSÄGARE 4/10

SKOGSVÅRD
Knipsar man av skotten längst upp
så kommer ett helt knippe av nya
skott – i fin serveringshöjd för
älgen dessutom, berättar Gunnar
Eriksson.
Salix är
mums
för älgen!
I Mickelsvattnets viltvårdsområde
provar
man nya vägar för att
hejda älgens framfart
bland tallplantorna.
Här planterar man
tall växelvis med gran,
och odlar godis åt
älgen.
Av Pierre Kjellin
Skogsägaren och jägaren Gunnar
Eriksson i Arnäsvall norr
om Örnsköldsvik insåg att det
aldrig kommer gå att öka avskjutningen
av älg så att betesskadorna
kommer ned till
en acceptabel nivå.
Så han började fundera på
andra sätt att hejda älgens
framfart. Att öka fodertillgången
och försöka styra älgarna dit
de gör minst skada såg Gunnar
som en väg värd att pröva.
Han hade själv inget lämpligt
hygge, men grannen Per Nordin
ställde upp.
På 1,5 hektar hygge på goda
mellanmarker har man planterat
gran, stakat ut framtida
stickvägar med 20 meters mellanrum
och i dessa planterat
tall i kombination med sticklingar
av salix.
OM UNGEFÄR ett år kan älgarna
gå här och mumsa på
salixen, som Per och Gunnar
planterat på hygget. Tallen som
Per planterat i stickvägarna
dröjer ytterligare några år innan
den blir aptitlig, den är som
bäst för älgen mellan sju och
sjutton år.
Men salixen har sina begränsningar,
påpekar Gunnar:
– Salixen ger väldigt bra gensvar
när vi sätter den på åkermark.
Men den växer dåligt på
lite torrare och fastare mark.
– TANKEN MED att plantera
älggodis i de framtida stickvägarna
är att producera foder på
ytor som ändå inte kommer att
ge ett värdefullt slutbestånd.
En tugga här ger en tugga mindre
på ett annat ställe, i bästa
fall skonas en tallföryngring,
förklarar Gunnar:
– Om våra försök gör att vi
ökar älgtillgången inom viltvårdsområdet,
då är risken stor
att vi går back. Men då har
samtidigt någon annan markägare
någon annanstans vunnit
på det. Om metoden ska ge en
effekt att tala om så måste den
tillämpas på mycket stora områden.
GUNNAR OCH Per har noggrant
mätt både tidsåtgång och
materialkostnader för det arbete
de lagt ned på Pers 1,5
hektar stora granplantering.
Och det är vare sig några jättesummor
eller oceaner av tid
som krävts:
Utsättning och märkning av
stickvägar tog 1 timme och 40
minuter för två man, planteringen
av de cirka 1 000 salixsticklingarna
tog cirka 6 mantimmar
och plantorna kostade
40
VI SKOGSÄGARE 4/10

Skogsägarna Per Nordin och Gunnar Eriksson vill locka
älgarna till stickvägarna genom att plantera ”älggodis” där.
”En tugga här ger en tugga mindre på något annat ställe”,
resonerar de.
Foto: Pierre Kjellin
600 kronor, tallen i stickvägarna
planterade Per i samband
med planteringen av gran.
– Men allt arbete vi har lagt
ner är helt ideellt. Att köpa
tjänsten blir för kostbart, menar
Gunnar.
INOM viltvårdsområdet har
man också lagt lite krut på att
nyttja slyet längs vägkanterna,
berättar Gunnar:
– Vi har friröjt vide som
växer längs skogsbilvägarna.
Sedan har vi gödslat dem, och
då har vi sett en både starkt
ökad tillväxt och att de blir
begärligare för älgarna. Kostnaden
för den ökade foderproduktionen
ligger helt inom
rimliga gränser.
Många marker i Gunnars
och Pers hemtrakter, Västernorrlands
kustland, är typiska
mellanmarker där både tall
och gran trivs, men av flera
skäl vill man inte överge tallen.
Därför har Per på ett hygge
provat att plantera både gran
och tall.
– Även om älgen går hårt åt
tallarna så har jag i alla fall
chans att få ut en timmerskörd
av granen, säger Per.
TALLEN bör helst sås och
granen planteras, förklarar
Gunnar. Granen får då ett försprång
på några år som kompenserar
för tallens snabba
tillväxt under de första åren –
trädslagen ger varandra en
ömsesidig kvalitetsdaning.
Även på granmarker i områden
där betestrycket är högt
kan odlingsprincipen med fördel
tillämpas. Där kommer tallen
främst att utgöra foder åt
älgen och därmed indirekt
även ge en skonande effekt på
andra tallområden, menar
Gunnar.
Öka fodertillgången och försök
styra älgarna dit de gör minst skada.
Foto: Rolf Segerstedt
Läs mer om
älggodis på
nästa sida
VI SKOGSÄGARE 4/10
41

JAKT
Dikeskanten
som älgskafferi
Älgen har inget emot att bli blöt om fötterna när
han äter. Det har Sveaskog tagit fasta på i ett försök
att plantera salix i återskapade våtmarker, för att öka
tillgången på foder för viltet.
Text: Pierre Kjellin
I ekopark Halle- och Hunneberg,
de två tvillingbergen vid
Vänerns sydspets, har Sveaskog
återskapat flera hektar
våtmark. Man har satt igen
några av dikena som löper i ett
rutnät genom de 40-åriga granplanteringarna
uppe på bergsplatåerna,
avverkat skogen i en
korridor om tio meter på var
sida om dikena och planterat
med salixsticklingar.
PÅ HALLE- och Hunneberg
stoppade man i våras ned salixsticklingar
från Misterhult i
Småland. Sticklingarna har
satts extra glest för att underlätta
för älgen att komma åt
stammarna.
– Vi har stoppat ner sticklingarna
så djupt ner i marken
vi bara kan, så att älgen inte
kommer åt sticklingarna innan
de hunnit slå rot ordentligt, säger
Sofia Hammarskjöld,
ansvarig för viltförvaltning på
Sveaskog.
Än så länge är man nöjd med
resultatet, berättar Sofia. Kanske
beror det på att sticklingarna
valdes med omsorg:
– Vi har letat upp välbetade
exemplar och så har vi tagit
kvistar
från dem.
– Om vi
genom
plantering
av salix
dessutom
får mer
viltfoder,
och det
leder till
att betestrycket
Träd och buskar viktiga för fälthönsen
Inslag av lövträd och buskar i
skogen är inte bara värdefullt för
älgen och rådjuret. Täta snår av
buskar och träd utgör livsviktiga
miljöer även för fälthönsen.
Att spara enstaka rönnar och
sälgar vid röjningen betyder
attraktiv mat åt älgen, och att
tallarna runt omkring kanske får
vara ifred i stället. Denna
kunskap sprider sig sakta i
skogsägarleden.
Vad som kanske inte är lika känt
är att buskar är viktiga livsmiljöer
även för fälthönsen.
För fasanen erbjuder täta och
gärna ogenomträngliga busksnår
ett livsviktigt skydd mot
duvhöken, som gärna jagar fasan.
I likhet med flertalet andra
fågelarter är fälthönsen
Om älgen får välja tar
den helst vårtbjörk.
Foto: Pär Fornling
minskar på angränsande områden
med tallskog, så är det en
mycket bra åtgärd, säger Per
Petersson som är NS-samordnare
på Sveaskog i Götaland.
– FRÅN början var det tänkt
att vi skulle göra detta på 50
hektar av skogen, men nu blev
det bara på ett litet område.
Men vi hoppas att försöket slår
väl ut och att vi får fortsätta på
ett större område, säger Sofia
Hammarskjöld.
Bakgrunden är att Sveaskog
noterat att naturliga lövföryngringar
av främst björk men även
sälg och vide ofta kommer som
ett brev på posten, i synnerhet
när man återskapar mindre våtmarker.
beroende av varierande och
brutna landskap med riktligt
inslag av täta och snåriga
buskage.
Fasanen och rapphönan är två
exempel på fågelarter som starkt
minskat i antal sedan 1950- och
60-talet.
En viktig orsak till detta är det
moderna skogsbruket, där
bortröjning av bärande buskar
och träd i bryn och kantzoner
har gjort att livsviktigt skydd har
försvunnit för fåglarna.
En annan viktig orsak är
jordbruket, där höstplöjning på
sädesstubben tagit bort mycket
av fälthönsens vinterfoder.
Källa: Jägareförbundet,
Lantbruksuniversitet.et
Rådjuret är på väg tillbaka på Gotland med stormsteg. Stammen växer
snabbt och de kalkrika markerna borgar för både höga slaktvikter och
praktfulla horn.
Foto: Lennarth Ström
Rådjuren allt
fler på Gotland
En snabbt växande och
praktfull stam är på väg
att göra rådjursjakten till
en intressant nisch för
Gotlands skogsägare.
Text: Pierre Kjellin
För närvarande beräknas det
finnas över 4 000 rådjur på ön.
– De kommer att få Sveriges
bästa bockjakt snart på Gotland.
Det säger Patrik Bunge-Meyer
som arrangerar jakter runt
om i landet och som själv jagar
på ön.
– Slaktvikterna ligger konstant
på 24–26 kilo per fullvuxen
bock här på Gotland. På
fastlandet får du vara glad om
du får djur som ger över 20
kilo, berättar jägaren och lantbrukaren
Ingmar Palmgren
utanför Roma, som anlagt både
viltvatten och viltåkrar åt rådjuren
på sin mark.
GOTLAND erbjuder flera
fördelar för rådjuren. Den
kalkrika berggrunden gör det
lätt för öns rådjur att täcka sitt
dagsbehov av kalk, vilket
bland annat gynnar hornens
tillväxt. Kalkberggrunden i
kombination med klimatet och
omfattande skogsbete tidigare
i historien gör också att öns
barrskogar är rika på örter,
buskar och lövträd, vilket gör
att rådjuren sällan behöver
lämna skogen för att hitta mat.
Dessutom saknar Gotlands
rådjur naturliga fiender som
varg och lodjur.
RESULTATET från den spillningsinventering
som gjordes
av Gotlands Skarpskytte- och
Jägaregille i våras visade föga
förvånande att det före årets
föryngring fanns cirka 4 500
rådjur på ön och att det gick
ungefär 17 djur per hektar. Enligt
en liknande inventering
som gjordes i fjol var rådjursstammen
då knappt hälften så
stor.
Det skjuts i dag omkring 600
rådjur på Gotland varje år.
Forntida benfynd visar att
rådjur liksom vildsvin tidigare
funnits på Gotland. Rådjuret
utrotades på grund av omfattande
jakt troligen under
1800-talet.
42
VI SKOGSÄGARE 4/10

Hon prisas för vård
av unikt äppelträd
Hon har lyckats hålla liv
i ett över 90 år gammalt
äppelträd – i växtzon VII i
Lappland!
Av Pierre Kjellin
Nu har Inga Irdalen belönats
för sitt enträgna arbete.
Den 7 augusti förärades Inga
Irdalen Guldärtan av länsstyrelsen
i Västerbotten, eller rättare
sagt av landshövding Chris
Heister.
Karlsgårdsäpplet på gården
Karlsgård utanför Lycksele
planterades 1918 av Inga Irdalens
svärmor Hedvig, som det
året kom till Karlsgård från
Sandhult i Västergötland för att
gifta sig med Gustav. Från det
praktfulla äpple hon fick av sin
nyblivne make sparade Hedvig
kärnorna och planterade dem i
en kruka. Så småningom kom
det upp fyra små äppelträd
som planterades ut vid husets
södervägg.
Ännu på 1960-talet levde
flera av träden fortfarande, men
i dag finns bara ett träd kvar
och ger varje höst en ordentlig
skörd äpplen.
Flög själv hem
sitt nya sågverk
Chris Wesolowski utanför
Anchorage i Alaska, som till
vardags försörjer sig på personoch
godstransporter med sitt
lilla propellerplan, flög lugnt och
säkert hem sitt nya Solosågensågverk
fastspänt under flygplanskroppen.
Något alternativ fanns inte,
då Chris gård ligger 7 mil från
närmaste väg.
Den långa flygfrakten till trots
så betalade sig sågverket redan
efter det första större projektet
– sågning av virke till en verkstadsbyggnad
på 50 kvadratmeter,
intygar Chris.
GUSTAV OCH HEDVIG framför
ett av äppelträden på Karlsgård.
Det är oklart när fotot är taget
men det avslöjar att äppelskörden
var riklig detta år. Foto: PRIVAT
En ymp från Karlsgårds äppelträd
har samlats in av lantbruksuniversitetet
och målet är
att så småningom kunna sälja
nya träd.
Tysklands skogar
vinner terräng
Tysklands skogar, som redan
hyser ett större virkesförråd än
Sveriges, fortsätter att växa i
snabb takt. Återbeskogning är en
av orsakerna.
Bayern i södra Tyskland är en av
delstaterna som för en expansiv
skogspolitik.
Enligt färska siffror från i somras
växte Bayerns skogsareal med
motsvarande 375 fotbollsplaner
förra året.Så ligger också avverkningarna
i den bergiga delstaten
på blygsamma nivåer.
2009 avverkades totalt 303
hektar medan 571 hektar
planterades.
Lönsamt vaccinera almen – i stadsmiljö
Med flera hundra kronor per
år och träd blir almsjukevaccinet
för dyrt för att rädda större almbestånd.
Men att ta ned ett sjukt träd i
park- eller gatumiljö blir betydligt
dyrare.
Det holländska vaccinet mot
almsjukan, ” Dutchtrig”, beräknas
kosta i runda tal 200–300 kronor
per träd och år. Kostnaden beror
på tjockleken på de träd som
vaccineras, men blir sannolikt för
stor för att vaccinering av större
almbestånd ska komma i fråga.
Men för almar i parker eller i
gatumiljö kan vaccinering bli
en god affär, påpekar Inga-Lena
Östbrant som är projektledare för
den kampanj mot almsjukan som
länsstyrelsen på Gotland just nu
bedriver.
Rusta dig för
framtiden!
Du som har investeringar i skog vinner
på ett medlemskap i LRF.
Vi bevakar och driver dina intressen så
att du kan förvalta skogen på bästa sätt
till kommande generationer. Vi arbetar
bl a för stärkt äganderätt och bättre
villkor i samband med expropriation.
Som medlem i LRF erbjuds du också
utbildningar och expertrådgivning
inom t ex juridik, arrende och affärsutveckling.
Med medlemstidningarna Land,
Skogsland och Land Lantbruk samt
LRF Konsults omvärldsanalyser håller
du dig enkelt uppdaterad om senaste
nytt inom skogsbruket.
Rusta dig för framtiden.
Bli medlem i LRF!
Lantbrukarnas Riksförbund,
Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se
VI SKOGSÄGARE 4/10 43

EU-pengarna ledde till
SÅGNING
För två år sedan bytte Kjell Andersson en
trygg anställning inom handeln mot en tillvaro
som egen i sågverksbranschen.
Text & foto: Pierre Kjellin
– Utan pengarna från Landsbygdsprogrammet
hade jag
kanske inte vågat investera, säger
Kjell.
När Kjell och hans fru köpte
gården strax väster om Uddevalla
för 20 år sedan var det
lantbruk som blev hans försörjning.
De satsade de på grisproduktion.
De utfodrade grisarna
med matrester från skolkök,
men i samband med EU-inträdet
skärptes reglerna kring
hanteringen av matrester, be-
”
rättar Kjell.
– Då lade vi
ner grisproduktionen.
Sedan provade
Kjell med lite
nötdjursuppfödning.
Därefter
blev det några år
som lastbilschaufför
tills
Kjells knän sa ifrån.
EFTER EN tids sjukskrivning
och arbetslöshet fick Kjell möjlighet
att gå en chark- och styckningsutbildning.
Sedan blev det
sju år som anställd på charkavdelningen
på ICA Maxi.
Så kom stormen Gudrun
2005, som fällde en hel del
skog även på Västkusten. Kjells
11 hektar klarade sig ganska
bra. Men det blev en del stormfällt
och annat skadat virke att
ta rätt på. Men den blöta våren
gjorde att virket blev liggande
länge:
– Så jag fick kapa bort mycket
och lägga i massavedshögen.
Men att kapa bort så fint
virke kändes onödigt, tyckte
44
Kjell och tänkte att han kunde
ta vara på det själv i stället.
SEDAN VAR han på en skogsdag
och fick syn på ett eldrivet
Logosolsågverk som han köpte.
Men efter två år hade det
blivit för litet för Kjells behov.
Han bytte bort Logosolsågen
för ett större eldrivet klingsågverk
med tvillingklingor och
kantverk från Ljungby.
Den relativt stora investeringen
på, i Kjells fall cirka
260 000 kronor
En tre – fyra
hundår får
man räkna med,
sedan ska det ge
åtminstone en
normal lön.
(exklusive
moms) blev
möjlig tack vare
ett investeringsbidrag
från
EU:s Landsbygdsprogrammet.
Att Kjell
sökte investeringsstödet
var
mer eller mindre en ren händelse.
Han blev tipsad av en
bekant som jobbar på länsstyrelsen:
– Hon sa till mig det, att det här
bidraget måste du bara söka.
Kjell fick bidrag till 25 procent
av investeringskostnaden.
Men det krävdes en hel del förarbete
innan han kunde lämna
in sin ansökan:
– Det var en hel del pappersexercis.
Jag fick göra beräkningar
på till exempel vilken
omsättning jag kunde tänkas
få, budget och intäkter, och det
är sådant som är väldigt svårt
att räkna på.
MEN KJELL lyckades få ihop
sin ansökan utan dyr konsulthjälp.
Landsbygdsprogram
Programmet pågår åren 2007–2013. Det riktar sig till lantbrukare,
småföretagare och andra aktörer på landsbygden. Det kan vara stöd
för att starta eller förbättra konkurrenskraften i lant- eller skogsbruk,
eller hålla kurser om hur man driver ett företag.
Investeringsstödet utgår med 25 procent av investeringskostnaden,
och i vissa fall upp till 30 procent. Bidraget söks hos länsstyrelsen.
– De på länsstyrelsen var väldigt
hjälpsamma och svarade
på mina frågor om vad som
skulle fyllas i, och var det något
som inte var komplett i ansökan
så hjälpte de mig.
Att få lån till sågverksköpet
hos banken var inte heller några
problem:
– Nej, de såg det som en relativt
riskfri investering.
MED UNDANTAG för en
nedgång under finanskrisens
allra svartaste månader har
Kjell haft mer eller mindre
fullt upp med legosågning.
Han bygger även bland annat
friggebodar på uppdrag, en sidoverksamhet
som växt rejält:
– I år har det varit sjukt
mycket att göra.
Men Kjell är inte så säker på
att ROT-avdraget är hela förklaringen:
– Jag tror det var en del folk
som fick lägga snickrandet och
byggandet på is i vintras eftersom
snön låg så djup. Och när
snön smälte kom konjunkturen
igång ordentligt. Det fick nog
fart på många byggen, tror jag.
Kjells skogsfastighet är för
liten för att kunna försörja hans
sågverk med virke. Det köper
han i stället av skogsägande
grannar, andra markägare i
närheten och ibland av de större
skogsbolagen. Svårt att få tag
i virke brukar det inte vara:
VI SKOGSÄGARE 4/10

ny tillvaro
ETT
RIKTIGT
ORIGINAL
Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper
dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga
fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion
och med en maximal lyftkapacitet på 2600 kg (17 ggr
kraften du vevar med) är den förmodligen starkast
i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och
idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag
och markägare.
lindstromdesign.se
www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80
– Problemet är att få tag i bra
timmer. Mycket av det som
finns är vindpinat med mycket
tjurved i.
DÅ OCH då kompletterar
Kjell med färdigsågat och hyvlat
virke:
– Jag har beställt hem från
Moelven flera gånger i år, men
det är snart slut.
Kjell skulle gärna investera i
en större hyvel, en fyrkutterhyvel.
– Men jag har investerat ganska
mycket nu, i både griplastarvagn
och sågen, så jag lugnar
mig lite.
– Jag klarar mig med min
Logosolhyvel som jag har nu.
Kjell Andersson
satsade dryga
200 000 kronor på
sågverk i egen regi.
Nu har han mer jobb än
han hinner med.
De jobb jag inte klarar av nu får
jag tacka nej till, helt enkelt.
Kjell får visserligen inte så
många förfrågningar på sådana
jobb:
– Men det är sådana jobb som
jag kan ta ganska bra betalt för.
Kjell tror inte att han kommer
att bli rik på legosågandet:
– Sågning i den här skalan är
ju inte nån jättelönsam affär
precis, men det är tillräckligt
för att jag ska kunna leva på
det, säger Kjell.
– Jag ska ge det fem år, har
jag sagt. En tre–fyra hundår får
man räkna med, sedan ska det
ge åtminstone en normal lön.
Och gör det inte det, då får det
bli en fritidssyssla igen.
VILTSKADOR
Plantskydd AB, Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed
VI SKOGSÄGARE 4/10 45

Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se
Ett urval av våra objekt:
Uppland
Återförsäljare Sökes!
Problem med oljeläckage i
Hydraulsystem Servostyrning Växellåda
Automatlåda Vevaxeltätning Konverter
ORION 288 Tätningsrekonditionerare
tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i
alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.
Ingen demontering krävs!
INTERNOVA SVENSKA AB
Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50
Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD
Email: info@orionoljor.se
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
275 ha välarronderad jord och skogsgård i Uppland.
Björn Målsäter
Uppsala
018-374 375
Anders Nyhlén
Borås / Varberg
0320-395 20
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
TT 700 Bandsåg
Robust bandsåg - Stokkdiam. 80 cm
Standard: Skärelängd 5,20 m, Motor 7,5 kW, Avstånd
sågband och ramme 40 cm, Flyttbare labanker m/
stokklåsing, Kabelopphäng över sågen. Vikt: 900 kg
Extrautstyr: Data, Barkfräs, Elektrisk returfunktion,
Sågbänkforlänger 3,25 m
Beställ DVD
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-721630
Örjan Hansson
Jönköping
036-440 04 05
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
Johan von Arnold
Nyköping
0150-300 05
Specialisterna på jord och skog!
PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!
www.egendomsmaklarna.se
Nkr.
64.900
standard
tlf. +47 45039404
treteknikk@miljosaga.com
www.miljosaga.no
Snickerimaskiner till specialpris
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med
räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning
för precis justering och god stabilitet på planbordet.
Direkt från
importören
Pris 8 796:-
exkl moms
Plan- och rikthyvel
PT310
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5 000 rpm
Matningshastighet 7 m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvlingsbredd 310 mm
Bordsstorlek 1 040x312 mm
Planhyvlingsbredd 305 mm
Planhyvlingshöjd 200 mm
Vikt 175 kg
Artikelnummer 104030
Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås
Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30
Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se
http://www.duabhuset.se
Kombinerad, kraftig och professionell för såväl
stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord
i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd.
Plan & rikthyvel DUAB ML394Q
med långhålsborrsbord
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Matningshastighet 8 m/minut
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Vikt 440 kg
Artikelnummer 108578
Pris 17 596:-
exkl moms
Fraktfritt
Beställ vår
nya produktkatalog
2010
eller se vår
hemsida
www.duabhuset.se
Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor
samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),
matarvalsar tillverkade i stål.
Plan- & rikthyvel
DUAB ML392B
Riktbord 1050x250 mm
Max hyvelbredd 250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal stål i kuttern
3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Matningshastighet 8 m/min
Max planhöjd 180 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Vikt 148 kg
Artikelnummer 100585
Pris 5 196:-
exkl moms
Specialerbjudande på plan-
& rikthyvlar, spånsugar,
kombimaskiner, div storlekar!
Industrispånsugar av högsta
kvalitet till specialpriser
Pris 7 996:-
exkl moms
DUAB
FM230-L1
kap 1 050 m 3 /h
Artikelnummer:
107680
Pris 1 116:-
exkl moms
Bandsåg SBW 4300 CE
Industrimodell
Max såghöjd 300 mm
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Artikelnummer 100117
Med reservation för tryckfel
och valutaförändringar.
Pris 3 196:-
exkl moms
DUAB 300S
kap 3 000 m 3 /h
Artikelnummer:
108812
Pris 1 596:-
exkl moms
DUAB
FM300
kap 2 000 m 3 /h
Artikelnummer:
107679
Yt-& kantbandputs
DUAB MM-2315
Kraftig,oscillerande
bandputsmaskin
försedd med ett
kraftigt och långt
arbetsbord i gjutjärn
som är höj- och sänkbart.
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Bandstorlek 152x2515 mm
Artikelnummer 102394
Pris 4 600:-
exkl moms
46 VI SKOGSÄGARE 4/10

VEDHANTERING
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
Stegmatare
- gör jobbet
lättare
SKOGSFASTIGHETER SÖKES
Inför hösten söker vi nya fastigheter i alla storlekar.
Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu.
Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer
och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa.
Vi marknadsför fastigheterna även internationellt.
Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri
värdeuppskattning.
Peter Olsson
Mikael Sjöberg
Skogsmästare
Lantmästare
Kristianstad
Jönköping
peter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se
0705-54 24 49 076-768 81 13
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21
www.ipab.se info@ipab.se
LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING
III
— —
Helautomatisk
Vedhantering!
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
1m 3 /min
Även lämplig
för sågytor
För broschyr
o information
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Lägg långved på inmatningstransportören.
Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
NYHET!
Skydda dina plantor mot viltskador
- använd Trico
Börja behandlingen redan nu, du behöver
inte vänta tills plantorna invintrat. Genom
en tidig behandling håller man djuren borta
även från höstbetningen.
Trico har mycket god effekt
Trico är vattensäker, vilket ger
en långvarig effekt
Trico är en helt naturlig produkt - den
repellerande substansen består av fårfett
Trico kan användas på ett stort antal
växter, såsom tall, gran, lärk och lövträd
utan negativ påverkan på plantan
Plantorna kan behandlas under hela
säsongen
Trico är lätt att hantera då sprutan rengörs
enbart med diskmedel och vatten
Erfarenheterna efter flera års användning
har visat Tricos mycket goda och
långvariga effekt mot rådjur, älg, hjort,
kronhjort m.fl.
Försäljning i samarbete med Gullviks.
För information: 070-581 82 30, info@organox.se
CG NORD AB
www.cgnord.se
Tel: 0321-50053
Prisvärda vagnar - ATV / Bil
Stenspräckarkilar fr 159 sek
Tälthallar i alla storlekar
Smartaste vedmaskinen för
grävmaskin.
Grävaggregat till traktorn
VI SKOGSÄGARE 4/10 47

Skördaraggregat
Skördaraggregat BJM 350 bygger på stegmatarprincipen.
Detta tillsammans med uppbyggnad
på enkla och driftsäkra komponenter, gör att
aggregatet lämpar sig att monteras på flera olika
typer av basmaskiner, som t e x jordbrukstraktorer,
skotare, grävmaskiner och traktorgrävare.
Röjklinga
Till vårt sortiment hör också BJM Röjaggregat
80 som är ett lätt röjaggregat
för ledningsgator och vägkanter, men
som även kan användas för skogsröjning.
Kontakta oss för mer information!
Tel 0528-700 00,
kvällar 0528-700 11
www.bjmmaskin.se
Nya boggiband 400 & 500
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
RH-Pusher
Trädfällriktare
r
rån,5
vä20r
bun
För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller
Reipal AB
Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84
Renovera
med Halvmånar
Inför Jakten
Älgdragarvagn och
andra ATV-vagnar
Arnlo Jord och Skog
Tel 0640-450 09
www.arnlo.com
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:-
även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
VEDPANNA
Molle
45 kW
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
26.000:-
inkl moms
Mollepannan AB
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
Markus Edlund
Myckelgensjö
0661-220 00
070-203 34 84
www.messmide.se
Brodd till boggiband
18x45x40 mm härdat borstål
70 st Endast 1198:- 1098:-
✗
Inkl frakt inom Sverige. Exkl moms
Älgtrac och
Combitrac
Reservdelar och
service till din maskin
hittar du hos oss.
Komplett reservdelslager.
Snabba leveranser.
Bo Arnesson AB
680 60 SYSSLEBÄCK
070-399 17 00
Markberedare
MB 650
Info och video på
www.lotico.se
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval,
bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar
för lastbil o sko- t are.
Toppa tallar och lövträd
till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg
att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
Stångsåg
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
TROLLE-Lunnare
Agne Eriksson AB
Medle 248 931 98 Skellefteå
Tel/fax 0910-77 03 11
www.agneeriksson.se
48 VI SKOGSÄGARE 4/10

Många
bäckar
små...
Ditt bidrag
är viktigt!
Hydraulvinsch
Växellåda
Växellåda med upp, nerväxling eller
enbart som vändlåda till t ex såverk
fläktar, vattenpumpar, generatorer
m m upp till 100 kW.
Dragkraft 1400/1700/2200 kp.
Manuell och radiostyrd.
Enkel montering på alla kranar.
SPARA PENGAR
Genom att välja rätt bränsle. Att värma
upp en villa som förbrukar
El
40 000:-
25 000 kW timmar/år kostar:
Olja
27 500:-
20 500:-
Fjärrvärme
Pellets
13 750:-
12 500:-
Bergvärme
Flis
6 250:-
Veto har mer än 50 års erfarenhet av
bioenergi. Det självklara valet för dig som
vill ha frihet att välja bränsle.
Ring
08-624 74 00
Världsnaturfonden
WWF
Postgiro
90 1974 - 6
Hydraulsystem
Pump med växellåda.
Slangsatser och tankar.
Kugghjuls- och kolvpumpar.
Flöde upp till 240 l/min.
Hydraulik
Kranventiler manuella
servohydrauliska eller
elproportional.
Kylare och filter. Slang och kopplingar.
Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
Band- och slirskydd som tar dig dit du vill!
För omgående leverans!
VETOMAT 500 liter
Villabrännare för max 40 kW
som lämpar sig för alla
biobränslen såsom flis, spån,
briketter, pellets och torv.
I en normalvilla räcker en
påfyllning 5 dygn under vintern
med pellets.
Mer info
www.sp.se
VETO 8
8 000-11 000 liter
Brännaren med större
bränsleförråd.
Effekter
40-160 kW med
kraftig matarskruv som går att
förlänga upp till 4 m från förrådet.
Matning med fjäderomrörare.
VÄRMECENTRALER
Helt kompletta 30 kW–8 MW
070 39 73 654
Skydda gårdens mindre
fordon och maskiner med
säkra dörrar från EAB.
Tillverkas av varmförzinkat
stål efter dina önskemål
och mått.
Ring oss gärna eller
gör din förfrågan via
www.eab.se
ÅTERFÖRSÄLJARE:
DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070- 341 74 59
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97
RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB 0457-100 00, 0739-242 417
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving Bioenergi 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100
ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07
GENERALAGENT I SVERIGE
333 33 SMÅLANDSSTENAR
TEL 0371-340 00 www.eab.se
www.energiteknik.net
VI SKOGSÄGARE 4/10 49

KRANMAN 330
KAMPANJ
77 000:-
+ moms och frakt
www.kranman.com
Jag har
rätt till
utbildning
NU SVART PÅ VITT!
Jaktradio ROYAL fr 1695:-
5 av 5 möjliga i Jaktjournalens & vildsvinsklubbens
tester & full pott i Jakt & Jägare
Fråga alltid oss först! Vi har prisgaranti!
Flexibelt maskinkoncept för
småskaligt skogsbruk
Tel 0565-920 90
info@pergonova.se
Våra
produkter:
JAPANSKA BESKÄRNINGSVERKTYG
KONSULTVERKSAMHET
UTBILDNING
www.pergonova.se
eftersök/arbetslampa XO-2
Lyser 150 lumen! 180 min brinntid, laddningsbart
batteri. Både 220 &12V laddare
Högsta resultat i Svensk Jakt &
Jaktjournalens tester!
marknadspris 1995:-
Just nu ingår Åtelbelysning solcell vid köp av
åtel- övervakningskamera. Värde 595:-
795:-
marknadspris 1995:- 995:-
Jaktradiospecialisten
Vapenskåp superpriser! Fr2995:-
Neoprenstövlar
Bästa tänkbara resultat i Jaktmarker &
Fiskevattens test!!
marknadspris 995:- Fr 795:-
Prisex: Lerduvekastare
Supertrap 12 V
Jakttorn bärbart, fristående
i aluminium
Skinnryggsäck med stol
Jaktkläder hos oss till rätt priser!
Chevalier, Härkila, Pinewood, Swedteam,
Woodline
Fodermajs 25 & 1000 kg
Avståndsmätare
6 x förstoring Max avvikelser på
600mtr+-1mtr
NU även utrustad med scanning!
3995:- Kikare 10x30 medföljer utan extra
kostnad
värde 795:-
marknadspris 3995:- 2595:-
Rödpunktsikte från
HYLTE LANTMÄN
En bra affär!
HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00
www.genzo.se För listiga kunder!
Åtel- & övervakningskamera
SG-55OVX
Digital med 5,0 MP, 2 GB minne,
IR-blixt, trådfjärrkontroll med LCDdisplay
marknadspris 3495:-
Kängor
Astro Till rätt pris!
bockhuvud av 5
Skogs, Teleskop o Takfotsantenn möjliga i Jaktjournalen
Full pott i Svensk Jakt
marknadspris 1995:-
Fr 1195:-
Nu till rätt pris hos oss!
Kikare
8x42, 10x42 1195:-
Sportskytteammunition, lerduvor & kastare!
1495:-
1995:-
2495:-
Högsta pott i Jaktmarker & Fiskevattens test
Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll.
Klyvert 2000
Vedmaskinen som kapar, klyver
och transporterar
Att få gå i skolan och
lära sig läsa och
skriva är långt ifrån
självklart för många
barn.
IM är en biståndsorganisation
som
arbetar för att utbildning
ska bli tillgänglig
för alla oavsett kön,
ursprung eller
intellektuella och
fysiska förutsättningar.
Ditt stöd behövs nu!
SMS:a IM till 72950
och bidra med 50 kr
(ordinarie SMS-taxa)
Medmänsklighet
förändrar världen!
SILKY SÅGAR
KAPAR LÄTT & SLÄTT
Endast 32 30.900:-
beställning senast 31 exkl dec, 2000:- moms rabatt
Ring för broschyr, film eller demonstration.
Magnabo AB
SE-449 90 Nol
Tel 0303 –74 32 43
info@klyvert.se www.klyvert.se
IM-255
www.manniskohjalp.se
pg 90 07 06-3
50 VI SKOGSÄGARE 4/10

NR 5 2010
TEMA
Förädling
&
Fordon
Utgivning
21 oktober
Sista bokningsdag
20 september
Sista materialdag
24 september
Väggrindar och skyltar
r
med mera
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
HUMMERN
Hydrauldriven busk- och träklipp med grip, passande samtliga
typer av mindre grävare från 2,5 ton och uppåt. Maximal klippöppning
17 cm och den totala vikten är ca 160 kg.
Bråbo-Liften AB Fredrik Svensson Hultberg 011-369512
fredrik.s.h@brabo.se, www.hummern.se
VEDFABRIKEN
Peltec Vedkombi 550
Kapar-klyver-transporterar, en komplett
”vedfabrik” för små som stora vedförbrukare.
Riktigt bra pris just nu!
GRÄVARE
Film skickas vid förfrågan
Kontakta:
Ronny Gustavsson
Tel 08-588 367 97
Fax 08-588 369 79
ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Mårten Bäck
Tel 08-588 367 38
Fax 08-588 369 79
marten.back@lrfmedia.lrf.se
Birgit Emilsson
Tel 040-601 64 55
Fax 040-601 64 49
birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se
RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!
Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar
och fördyrar allt arbete i
skogen. Se därför över och rusta upp
fastighetsgränserna nu, medan de
gamla markeringarna syns.
Perfekt som:
-Rågångsstolpe
-Markering av basväg
-Elstängselstolpe
-Snöstolpe
-Markering av
vandringsled
-Markering
av jaktpass
För mer
information
ring oss på
0371-510910
KEBAstolpen Original
KEBAstolpen Lite
Nyhet
KEBAstolpen
finns numera
i 2 utföranden.
KEBAstolpen Lite
Ny lättviktsstolpe i
glasfiberarmerad plast
som lätt kan bäras med
i skog och mark.
KEBAstolpen Original
En beprövad och rejäl
stolpe tillverkad i en
kombination av galvat
stål och plast.
Oaccy Maskintrading AB
070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se
För öppna landskap
nu även för uthyrning!
Plan- och släntklippare
- en av marknadens kraftigaste!
Testa
oss!
ko
(slagor 1,9 kg)
fi
a
VI SKOGSÄGARE 4/10 51

BEG FYRHJULINGAR!
FRI FRAKT INOM SVERIGE
MADE IN SWEDEN
Stoker Brännare
Tänk om nästa vinter blir
lika kall som förra
Sänk dina uppvärmningskostnader!
För uppvärmning av villa,
verkstad, industrin, stall, osv.
Kan eldas med pellets, flis,
spannmål, spån m m. Finns i
flera storlekar 24-450 kW.
TÜV-märkt och CE-certifierad.
Industrigatan 3 Grästorp 0514-10505 www.sonnys.se
Förädla skogen med Bamsesågen
och vår timmerfräs
se även våra nyheter
Med skinn
är du alltid
välklädd
Även nya fyrhjulingar
samt ett stort urval av tillbehör
till bra priser.
Tel: 0910-880 19
Se även vår klingsåg på
www.bamseprodukter.se
Belyst rödpunkt i 11 steg.
30 mm tub för bästa ljus.
5 års garanti.
WWW.FRITIDSDEPAN.SE
www.jimstirling.nu
MONTANA 3-9x44
www.oxo-optik.se
Telefon 0411-399 50
Häggbloms
jakt & fritid
Tel 070-340 92 55
BISON
4-12x50 vidvinkel
KANSAS 1,5-6 x 42
995:-
1395:-
1195:-
Ny tysk lag ska stärka
de små skogsägarna
I skogliga sammanhang
är Tyskland på
många håll fortfarande
ett lapptäcke av små och
ofta splittrade fastigheter.
Det som här hemma
rationaliserat förvaltning
och skötsel – skiftesreformerna
där fastigheter
slagits samman och arronderats
om – har hittills
inte alls haft samma
genomslag för skogsägandet
i EU:s ekonomiska
motor.
DESSUTOM är skogsbruket
i Tyskland ofta
Skogsplantor
för alla behov
Höstplantering
– ett bra alternativ!
Vi har plantor för omgående leverans:
Täckrot i augusti-september, barrot i oktober.
Fördelar!
vid försommartorka
Vi utför också markberedning och
planteringsuppdrag samt vilt- och
insektsbehandlingar.
Flexcoat - 2 års effekt mot snytbagge
Obs!
småskaligt med stort inslag
av så kallat naturnära
skogsbruk, med luckhuggningar
eller enbart
plockhuggning, vilket
här i Sverige brukar gå
under begreppet ”kontinuitetsskogsbruk.
Detta
har bidragit till att det i
dag finns en hög andel
gammal skog och stort
inslag av död ved i de
tyska skogarna.
MEN NU ska Tysklands
små skogsägare stärkas
genom ändringar i landets
skogslagstiftning.
Tysklands skogar vinner snabbt terräng
Tysklands skogar, som
redan hyser ett större
virkesförråd än Sveriges,
fortsätter att växa i snabb
takt.
Återbeskogning är en av
orsakerna.
Bayern i södra Tyskland är
en av delstaterna som för
en expansiv skogspolitik.
Enligt färska siffror från
i somras växte Bayerns
skogsareal med motsvarande
375 fotbollsplaner förra
Sista chansen för bidrag till Gudrunhyggen.
Hög kvalitet och personlig service
SYDPLANTOR AB
- med mer än 20 års erfarenhet
Den 19 juni beslutade
Tysklands lagstiftande
organ (Bundesrat) bland
annat att enbart skogsbranschrelaterade
organisationer
och sammanslutningar
ska ha rätt att
sälja trävaror på marknaden.
DENNA REFORM
”säkrar tillgången till
marknaden för små
skogsfastigheter och förbättrar
trävaruindustrins
möjligheter att försörja
sig med virke”, heter det
i ett pressmeddelande.
året. Så ligger också avverkningarna
i den bergiga
del staten på blygsamma
nivåer.
2009 avverkades totalt
303 hektar medan 571
hektar planterades.
tel 0476-620 00
info@sydplantor.se
www.sydplantor.se
52

En vinnare
gallrades fram
Skotning, motorsågning och kapning med yxa.
Skogliga tävlingsgrenar har av hävd alltid handlat
om praktiskt skogsbruk. Men i Vittsjö
i norra Skåne var det för 23:e året i rad en
tävling i gallring i slutet av maj.
Text: Pierre Kjellin Foto: Ebbe Persson
Årets tävling gick av stapeln i
ett tallbestånd. På en yta av
knappt ett hektar fanns 100
uppmärkta tallstammar, där
de 32 tävlingsdeltagarna skulle
avgöra om stammen skulle stå
kvar eller gallras bort.
– Kriterierna var att gallra så
att kronor bibehålls och utvecklas
och att gynna de bättre
stammarna, berättar Stig Hermansson,
enväldig domare och
till vardags distriktschef på
Skogsstyrelsen i Hässleholm.
DET VAR OCKSÅ Stig som
hade ställt sin skog till förfogande
för tävlingen; ett tallbestånd
planterat 1986 på ganska
mager mark och hyfsat förskonat
från älgskador.
Flest rätt, 80 av 100 träd,
lyckades Bengt Jeppsson från
Osby pricka in.
– Efteråt brukar jag få försvara
mina ställningstaganden,
berättar Stig Hermansson.
Tidsramarna för tävlingen
var tämligen generösa:
– Man har hela dagen på sig,
så man kan gå där i lugn och ro.
De flesta brukar väl gå där i en
och en halv, två timmar, berättar
Ebbe Persson som var med och
arrangerade tävlingen och var
Vinnaren, Bengt Jeppsson, fick
kämpa under mindre angenäma
omständigheter som åska och kalla
vindar.
den som tog initiativ till att återuppta
tävlingen för 23 år sedan
efter många års uppehåll.
– JAG FICK TAG på domare
och då ingen ville släppa till
skog fick det bli i min egen.
Gallringstävlingen är ett
samarrangemang där Centerpartiets
lokalavdelning och
Jordbrukarnas Ungdomsförbund
står bakom.
Tanken på att introducera
gallring som ett inslag på någon
av landets skogsmässor har
dock aldrig föresvävat någon av
tävlingsarrangörerna:
– Nej, vi är en grupp på tre
personer. Att göra arrengemanget
på en skogsmässa skulle
vara alldeles för stort för oss,
säger Ebbe Persson.
Äger du några träd
eller en hel skog
Du som har skog, liten som stor, spelar
en viktig roll i de gröna näringarna.
Tillsammans med andra som äger skog
kan vi skapa bättre förutsättningar för
skogsbruket och för landsbygden.
Tillsammans kan vi stärka äganderätten
och se till att naturen får det skydd
den behöver för att överleva på lång
sikt.
Med många medlemmar blir LRF en
stark röst i debatten. Vi blir också ett
stort nätverk som kan utbyta idéer och
erfarenheter med varandra.
Lokalavdelningen är hjärtat i LRF.
Där kan du delta i aktiviteter och utbildningar
och vara med och påverka
det som händer i bygden.
Du är viktig.
Varmt välkommen till LRF!
Lantbrukarnas Riksförbund,
Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se
Ett gäng skogsmänniskor studerar stam och krona innan avgörandet faller.
VI SKOGSÄGARE 4/10 53

KRÖNIKAN
Jag har Sveriges just nu roligaste
skogsjobb. Jag är kampanjledare
för Kraftsamling Skog. Varje dag
är fylld av glädje och stolthet över allt
det som sker ute i landet.
Hundratals terränggående inspektörer
och förtroendevalda riggar
skogsdagar, cirklar och kurser som
sedan mängder av skogsägare vallfärdar
till. 68 000 har de senaste tre åren
förkovrat sig i hur man ökar tillväxt
och lönsamhet i sitt skogsbruk, och
fler ska det bli.
Frihet under ansvar myntades som
begrepp i skogspolitiken på 90-talet.
Från och till har vi skogsägare från
vissa håll utsatts för syrliga kommentarer
angående det ansvaret. Med
Kraftsamling Skog visar LRF och
skogsägarrörelsen i konkret handling
att vi tar vårt fulla ansvar.
Vi har satsat hårt på att höja vår
pedagogiska kompetens och därmed
höja kvaliteten på vår rådgivning och
utbildning för skogsägare. Med ökad
skogsskötselkompetens ökar den
enskilde skogsägarens förmåga att ta
ansvar för en hög och uthållig skogsproduktion
med god naturhänsyn.
Det gagnar skogsägarens lönsamhet,
det gagnar möjligheten till försörjning
på landsbygden, det gagnar
samhällets omställning till hållbara
energisystem och det gagnar vårt globala
klimat. Snacka om att ta ansvar!
I många år arbetade jag med rådgivning
och utbildning på dåvarande
Skogsvårdsstyrelsen.
Det var också ett roligt jobb, men
många gånger sneglade jag avundsjukt
på hur skogsägarföreningen
mobiliserade sina förtroendevalda på
skogsdagar och mässor.
Det myllrade av frivilliga och
engagerade skogsägare som fixade
och donade, satte upp skyltar och
kokade kaffe, tog hand om folk och
pratade med bönder på bönders vis.
Där var det aldrig tal om begränsningar
som övertid, semesterdagar
och dålig arbetsmiljö.
Och nu har jag själv förmånen att
jobba med den unika tillgång som
Vi vill, vi kan, vi törs!
Kratfsamling Skog blir nu Krafthandling Skog.
Kompetensen bland skogsägarna ska höjas.
Foto: Börje Försäter
skogsägarföreningarnas lokala nätverk
utgör.
Personkännedom, engagemang
och gemensamma värderingar är
resurser som inte går att köpa för
pengar. Där finns en av nycklarna till
Kraftsamling Skogs framgångar.
Ibland kan jag försjunka i stunder
av reflektion över mitt yrkesliv med
rådgivning och utbildning för skogsägare.
Var, när och hur tar olika skogsägare
bäst till sig kunskap Vad är det
som gör skillnad mellan att man bara
ser och hör, jämfört med att man tar
tag i och gör något i sin skog Spelar
det någon roll vem budbäraren är
Vill man gå på danskurs hos Rock’nroll-klubben
eller Folkhälsoinstitutet
Vems råd väger tyngst, expertens
eller grannens
Är goda råd dyra Hur mycket är
man som skogsföretagare beredd att
investera i mjukvara som sin egen
kompetens
Det finns inga enkla svar på frågorna
här ovan. En sak är jag i alla fall
säker på – att skogsägarföreningarna
har goda förutsättningar att utveckla
en bra och effektiv utbildnings- och
rådgivningsverksamhet för skogsägare.
Vi har skoglig och pedagogisk
kompetens. Vi har färdiga demonstrationsgårdar,
lokala nätverk och floder
av engagemang.
Skogsstyrelsen låg i en stark marknadsledning
ända in på 90-talet men
har sedan mer eller mindre ofrivilligt
abdikerat från tronen.
Vi kan som medlemsorganisation
inte passivt se på hur det uppstår
ett vakuum vad gäller kompetensutveckling
för skogsägare, särskilt
inte som det finns både svenska
myndighetsmedel och EU-pengar
avsatta för detta. Därför tar vi nu
efter Kraftsamling Skog steget in i
Krafthandling Skog – en satsning på
kompetensutveckling för framtidens
skogsägare.
I skogspolitiken är vi tydliga med att
VI VILL ha frihet under ansvar.
I Kraftsamling Skog har vi visat
att VI KAN ta ansvar för friheten.
I Krafthandling Skog ska vi visa
att VI TÖRS ta ansvar för framtiden.
Marianne Eriksson
Projektledare Kraftsamling Skog
54 VI SKOGSÄGARE 4/10

AS FORS MW
FARMA CT 3,8–6
FARMA CT 5,1–8
FARMA har bredden, om du har skogen...
Hos FARMA finner du allt från den lilla vedvagnen
för dig som brukar en mindre areal till vagnen för
dig som arbetar kontinuerligt i din skog, kanske
också i besvärlig terräng, där vår drivna vagn kan
komma väl till pass. Här finner du som standard
det andra tar extra betalt för. Mer än 10.000
sålda talar för sig själv! FARMA är tillverkad av en
skogsägare för skogsägare!
Våra vagnar och kranar går att kombinera i
fler modeller än visade i annonsen. För mer
information om FARMA-programmet besök gärna
vår hemsida eller våra duktiga återförsäljare som
hjälper dig att komma fram till vad som passar
just dig och dina behov!
FARMA CT6,3–10
FARMA CT 8,5–12 4WD
Beställ vår nya FARMA broschyr! Maila namn och adress till info@forsmw.com
Fabrik: E-mail: info@forsmw.com
www.forsmw.com
FARMA NORDEN AB
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Alla priser exkl. moms och frakt.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare
för närmare information se hemsida
www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer
samt pris utan föregående information.

Posttidning B
LRF Media AB
Box 6132, 200 11 Malmö
GÖR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN
Framgångsrik
i skogen
Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag
i skogen. Det breda utbudet av modeller och kranar tillsammans
med olika tillbehör och utrustningsalternativ medför att varje
vagn kan anpassas efter kundens specifika behov.
Multiforest gallrings- och energigrip finns i flera olika modeller
med eller utan uppsamling/accumulering. Passar de flesta kranar
på marknaden.
woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner med kvalitet och prestanda
i en klass för sig, erbjuder effektiv vedframställning och
lågt energipris.
MULTI PC flistuggar med såll i rotorhuset är ensam på den
Svenska marknaden. Den patenterade tekniken ger pelletsflis
utan stickor och kvistar!
TREJON Skog-1008
Vi har maskinerna för hela energikedjan.
Kontakta Ditt Trejon Center för mer information!
info@trejon.se, www.trejon.se
Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19