You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 2<br />
2013<br />
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
succé
Hur smidig vill du ha<br />
din gallringsskotare<br />
Minst plats tar förstås John Deere 810E. Ett annat mycket smidigt alternativ är<br />
11-tonsskotaren 1010E i extra kort utförande. Det är en 1010E med den speci-<br />
<br />
<br />
<br />
Ramlängden är densamma som i standardutförande. 12-tons lastkapacitet likaså.<br />
<br />
Den yttre vändradien minskar nämligen med 7 procent och den inre med 10!<br />
JohnDeere.se
ingår som en medlemsförmån i landets<br />
fyra skogsägareföreningar tillsammans<br />
med en bilaga från respektive förening.<br />
Vid adressändring kontakta din<br />
skogsägareförening:<br />
Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna<br />
www.sodra.se www.norra.se<br />
0470-890 00 090-15 67 00<br />
INNEHÅLL Nummer<br />
2 2013<br />
Nästa nummer utkommer den 31 maj<br />
Skogsägarna Norrskog Mellanskog<br />
www. norrskog.se www.mellanskog.se<br />
0612-71 87 00 010-482 80 00<br />
REDAKTION<br />
Chefredaktör och ansvarig utgivare:<br />
Pär Fornling<br />
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö<br />
Telefon: 040-92 25 55<br />
Fax: 040-601 64 49<br />
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se<br />
Redigeringsansvarig:<br />
Anne-Charlotte Morgan<br />
Telefon: 040-601 64 89<br />
E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se<br />
ANNONS<br />
Claes Kullman, 040-601 63 03<br />
claes.kullman@lrfmedia.lrf.se<br />
Marianne Månsson, 040-601 64 31<br />
marianne.mansson@lrfmedia.lrf.se<br />
Roger Mattsson, 08-588 368 25<br />
roger.mattsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Eftertext/skogsmarknaden:<br />
Ronny Gustavsson, 08-588 367 97<br />
Mårten Bäck, 08-588 367 38<br />
marten.back@lrfmedia.lrf.se<br />
Annonsmaterial:<br />
annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />
Box 6044, 200 11 Malmö<br />
PRENUMERATION<br />
Telefon: 040-601 64 93<br />
Fax: 040-601 63 55<br />
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se<br />
Prenumerationspris helår<br />
(6 nummer) 295 kronor inkl moms<br />
Lösnummer 55 kronor inkl moms<br />
REDAKTIONSRÅD<br />
Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik<br />
Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla<br />
Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia<br />
Boman och Jenny Spets Woyarskij.<br />
Hemsida: www.atl.nu/skog<br />
i samarbete med tidningen <strong>ATL</strong>.<br />
För ej beställt material ansvaras ej.<br />
Vi Skogsägare produceras av LRF<br />
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.<br />
TS-upplaga 2011: 97 900<br />
Tryck: Forssa Print, Finland<br />
Repro: LRF Media AB, Malmö<br />
441 428<br />
TRYCKSAK<br />
5 LEDARE: Familjeskogsbruket bör sätta<br />
sin egen dagordning.<br />
6 PROFILEN: Oro för miljömålsberedningen.<br />
9 NÄRINGSPOLITIK: Onödig brådska<br />
att ändra skogsvårdslagen.<br />
12 SKOGSSKÖTSEL: Tips om röjning.<br />
14 TIPS: Massor av tips för att underhålla<br />
motorsågen och röjsågen.<br />
20 SKOGSGÅRDEN: Unga företagare<br />
hittar nya verksamheter.<br />
23 SKOGSVÅRD: Återför aska i bra<br />
granskog.<br />
18 EKONOMI: Höj värdet på skogsgården.<br />
25 MARKNAD:<br />
Nedläggningar påverkar massavedsmarknaden.<br />
Ljusning för råvaran på sikt.<br />
VEDFÖRSÄLJNINGEN från<br />
den egna skogsgården blev början<br />
på en mycket större affär för<br />
Carita och Håkan Andersson.<br />
Sidan 20<br />
28 FÖRÄDLING: Bra<br />
sits för trä.<br />
32 MILJÖ: Kritik från<br />
Naturskyddsföreningen.<br />
34 SKOGSSKÖTSEL:<br />
Ta vara på lövskogen.<br />
38 FORSKNING: Poppel<br />
till norra Sverige.<br />
40 SKOGSSKÖTSEL:<br />
Lönande att röja.<br />
Ta vara på björken<br />
och få granen på köpet.<br />
44 TEKNIK: Kameran kollar huset.<br />
MATS BLOM-<br />
BERG – en<br />
profil i näringspolitiken.<br />
Sidan 6<br />
46 SKOGSGÅRDEN: Förädlar skogen till<br />
möbler.<br />
53 NAMN & NYTT: Då kom modellen.<br />
54 KRÖNIKAN: Visa träfi berns möjligheter.<br />
<br />
<br />
1 års fast ränta<br />
2,20 %<br />
2013-02-25<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
lansforsakringar.se/lantbruk<br />
Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag,<br />
alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.
Palms är Europas ledande skogsvagnstillverkare och har modeller från 5 m/8 ton till 8,4 m/14 ton.<br />
SPARA-RYGGEN-KAMPANJ<br />
Hydraulservo är ett lätt och mycket smidigt paket. Det är lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi.<br />
Vikt endast ca. 3 kg. Sparar din rygg!<br />
Hydraulservo fungerar på Palms skogskranar P625 till och med P680.<br />
Hydraulservo, pris vid köp av nytt Palms skogsekipage: 14.900:- (24.900)<br />
Pris: 14.900:-<br />
Farmi flishugg CH260HFEL<br />
Bästa priset på energiflis fixar du själv!<br />
Förmodligen Sveriges mest sålda fl ishugg.<br />
Dubbla huggskivor. Inmatningsöppning 26 x 32 cm.<br />
Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning.<br />
Pris: ........................119.900:-<br />
Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning<br />
är ett prisvärt alternativ för landskapsvård. Producerar<br />
högkvalitativt fl is. Klarar trädstammar upp till 18 cm.<br />
Pris: ......................................................... 36.000:-<br />
Besök oss på Facebook och Youtube!<br />
Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se
icket för att mingla på en fest är göra<br />
precis tvärtom. Luta armbågen mot<br />
spiselkransen för att med en gin & tonic<br />
i handen lugnt stå still och vänta på att övriga<br />
gäster ansluter sig.<br />
Minglandet kan annars vara rätt jobbigt, speciellt<br />
om man är dåligt bekant med omgivningen. Det<br />
är lätt att gå runt alldeles för mycket, bli svettig<br />
och smått nervös rotera från grupp till grupp utan<br />
att slappna av tillräckligt för att komma in i något<br />
samtal.<br />
Den som lugnt och värdigt väntar vid spiselkransen<br />
får oftast en grupp av andra minglare<br />
kring sig. Det där är en erfarenhet som kan<br />
komma till glädje i flera sammanhang.<br />
HELA SKOGSNÄRINGEN OCH inte minst<br />
familjeskogsbruket frestas att mingla runt lite väl<br />
frenetiskt i stället för att stanna upp och själva<br />
sätta agendan, vilket i sin tur inger respekt och<br />
intresse hos andra gäster.<br />
Snackisen på mingel-festen har länge varit<br />
biologisk mångfald. Det är ett intressant och<br />
angeläget ämne, speciellt efter den produktionsinriktade<br />
skogspolitiken som gällde tidigare (1978<br />
års beslut).<br />
Men utan riktig eftertanke och övertygelse i<br />
hjärtat har skogsbruket minglat runt för att komma<br />
till tals med olika grupper.<br />
På sätt och vis var det samma sak, fast tvärtom,<br />
när privatskogsbruket, några årtionden tidigare,<br />
drogs in i kampanjen mot lövskog med alla tänkbara<br />
medel, inklusive hormoslyr. Hjärtat var aldrig riktigt<br />
med. Någon annan satte dagordningen.<br />
FÖR ATT SAKER och ting ska bli riktigt bra<br />
måste det finnas en inre övertygelse. Naturligtvis<br />
måste man förhålla sig till lagar och regler i<br />
samhället, men i stället för att följsamt lägga all<br />
energi på att mingla runt är det klokt bromsa upp,<br />
fundera över vad som fyller hjärtat och formulera<br />
dagordningen. Det finns en del sådana frågor och<br />
fler lurar runt hörnet.<br />
Vattnet är ett exempel där familjeskogsbruket<br />
tagit initiativet med boken ”Skogens vatten” och<br />
allt som följer i dess spår. Ingen vill ha körskador<br />
och livet i bäckarna ligger nära<br />
både skogsägare och allmänhet.<br />
På så sätt hakar frågan in<br />
på ”sociala värden”.<br />
Det handlar kort och gott om att det ska vara<br />
trevligt att vistas i skogen, inte i första hand för<br />
lavar och insekter utan för människor.<br />
I FÖRRA TIDNINGEN skrev vi om<br />
konstnären och skogsägaren Eva Magnusson.<br />
Många läsare hörde av sig och kände igen sig<br />
i hennes önskan att lyfta fram estetiken i skogen.<br />
Det handlar om att med relativt små medel göra<br />
det lite trevligare. Att fundera över hur ett hygge<br />
ser ut för det mänskliga ögat och visa omsorg om<br />
detaljerna i en ganska ordinär produktionsskog.<br />
Det finns alla möjligheter att ta initiativet och<br />
sätta dagordningen. Om inte är det någon annan<br />
som gör det, då vet man inte hur det slutar.<br />
Skogen värderas högt av allmänheten, men<br />
skogsbruket ligger betydligt sämre till än vad vi<br />
i näringen gärna hoppas och tror.<br />
I stället för onödiga konflikter finns all<br />
anledning att ta vara på vännerna.<br />
Kulturvärden är en annan fråga som borde ligga<br />
nära familjeskogsbruket. Många känner sorg<br />
i hjärtat när markberedaren brusar in i ett<br />
bronsåldersröse eller då torpgrunder raseras.<br />
LÄS GÄRNA INTERVJUN med<br />
Naturskyddsföreningens företrädare längre<br />
fram i tidningen. De förtjänar respekt för<br />
sitt arbete och för att framgångsrikt,<br />
utifrån sin övertygelse,<br />
lyckas sätta dagordningen.<br />
Men inget talar för att skogsbruket<br />
någonsin kommer helt<br />
överens med SNF.<br />
Att en smula nervöst<br />
försöka armbåga sig fram<br />
i minglet är måttligt<br />
framgångrikt. Dialogen<br />
har mycket bättre<br />
förutsättningar att<br />
lyckas om man utgår<br />
från sin egna ärliga<br />
övertygelse och står still<br />
vid spiselkransen.<br />
Pär Fornling, Chefredaktör<br />
LEDAREN<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13
PROFILEN<br />
<br />
<br />
Även om nya stridsfrågor<br />
seglar upp har<br />
myndigheternas attityd<br />
förbättrats. Det menar<br />
en av veteranerna i det<br />
näringspolitiska arbetet.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
är är tre bilder av Mats Blomberg:<br />
I publikhavet på Sweden Rock<br />
Festival, där han hängivet rör sig<br />
till den tunga musiken från Europe på<br />
scenen.<br />
Vilt skrikande från avbytarbåset en<br />
mörk och kall höstkväll med Elitfyra-laget<br />
Kalmar AIK på planen.<br />
Ett engagerat möte vid ett vattendrag<br />
i skogen där han förklarar för politikerna<br />
varför alla vinner på skogsägarnas frihet<br />
under ansvar.<br />
VI MÖTER MATS Blomberg i den senare<br />
rollen, som näringspolitisk handläggare<br />
på Södra, men det ligger nära till hands att<br />
också snegla lite på rockmusiken och fotbollen.<br />
Eftersom han gång på gång återkommer<br />
till hur viktigt det är att arbeta tillsammans<br />
med medlemmarna och de förtroendevalda<br />
känns det naturligt att träffas hos<br />
Mats Löfgren som är ordförande i skogsbruksområdet.<br />
– Jag informerar och utbildar de förtroendevalda<br />
som gör mycket av arbetet i<br />
kontakten med medlemmar, politiker och<br />
tjänstemän på myndigheterna, säger Mats<br />
Blomberg.<br />
Han framhåller att arbetssättet passar<br />
honom bra eftersom han är ”kooperatör i<br />
själ och hjärta” och tror på samverkan och<br />
betydelsen av en demokratisk organisation.<br />
– Det handlar om att arbeta tillsammans<br />
för att få gemensam styrka.<br />
Vad är den viktigaste frågan just nu<br />
– Det som oroar mig mest är miljömålsberedningens<br />
förslag.<br />
Varför<br />
– Vi riskerar att få nya detaljregler i<br />
skogsbruket. Det vore olyckligt. Moroten<br />
för att få människor engagerade är att de<br />
får vara delaktiga i besluten. Att försöka<br />
driva fram bättre miljövård genom att slå<br />
lagboken i huvudet på folk är kontraproduktivt.<br />
Då förlorar man det frivilliga<br />
engagemanget som betyder mycket för de<br />
här frågorna.<br />
Vad är alternativet<br />
– Under 1,5 år har Skogsstyrelsen haft<br />
ett så kallat dialogprojekt om god miljöhänsyn<br />
i skogen. Vi från näringen har varit<br />
med och formulerat en tydligare målbild<br />
för skogsbruket. Rimligen borde det arbetet<br />
synkroniseras ihop med miljömålsberedningen.<br />
Vilket betyg ger du dialogprojektet på<br />
en femgradig skala<br />
– En klar femma. Jag har suttit med i två<br />
av de sex arbetsgrupperna och det har varit<br />
mycket bra. Vi vinner på ett gemensamt<br />
synsätt. Nu ska det bli verkstad av arbetet.<br />
Under slutet av året är det dags att omsätta<br />
alla målbilder i handledningar och instruktioner.<br />
Ett problem som miljömålsberedningen<br />
vill lösa är att dagens lag är otydlig.<br />
– Jag kan hålla med om problemet. Det<br />
är inte helt lätt att säga vad skogsvårdslagen<br />
kräver i form av miljöhänsyn, men just det<br />
arbetar vi med i dialogprojektet. Det behövs<br />
inga dramatiska förändringar av<br />
skogsvårdslagen.<br />
Vari ligger dramatiken<br />
– I dag finns ett regelverk i form av föreskrifter<br />
och allmänna råd som kan förtydligas,<br />
anpassas och förbättras i takt med<br />
ny kunskap. Att överföra regelverket till en<br />
förordning, som är ett förslag i miljömålsberedningen,<br />
innebär en ny lagstiftning<br />
som bara kan ändras genom politiska beslut.<br />
Hur länge har du arbetat med näringspolitik<br />
”<br />
Moroten för att<br />
få människor<br />
engagerade är att de får<br />
vara delaktiga i besluten.<br />
– När jag började på Södra för snart 14<br />
år sedan hade jag arbetat med liknande<br />
frågor på LRF i Kalmar under tio år.<br />
Vad är den största enskilda händelsen<br />
under de 24 åren<br />
– Den största upplevelsen för mig var<br />
demonstrationen på Sergels torg efter stormen<br />
Gudrun.<br />
Har det blivit bättre med åren<br />
– Det beror på frågorna. Jag tycker att<br />
det finns en ökad förståelse för de äganderättsliga<br />
frågorna hos myndigheterna. Det<br />
visar sig inte minst i Kometprogrammet,<br />
6 VI SKOGSÄGARE 2/13
Mats Blomberg<br />
Namn: Mats Blomberg.<br />
Ålder: 59 år<br />
Familj: Hustrun Louise, som är psykolog och barnen: Viktor,<br />
26, Charlotta, 24, och Maja, 14 år, och barnbarnet Disa, 3 år.<br />
Karriär: Född i Hudiksvall och uppväxt i byn Näverkärret<br />
utanför Lindesberg innan familjen flyttade tillbaks till<br />
Hälsingland. Pappa var kronojägare på Domänverket vilket<br />
inspirerade till utbildningen som skogsmästare. Några olika<br />
anställningar, däribland på lantbruksnämnden i Härnösand<br />
och Enköping kommun, ledde vidare till LRF i Kalmar 1988.<br />
Därifrån var steget till Södra nära.<br />
Fritid: Ordförande i Kalmar AIK, musik, helst bluesbaserad<br />
hårdrock från 1970-talet, vilket också präglar vinyl samlingen,<br />
jakt och sommarstugan i Hälsinglands skärgård.<br />
Dröm: Att skaffa en egen skogsgård och ett minisågverk.<br />
ÄLGAR och äganderätt är två av många saker som<br />
diskuteras vid köksbordet hos Mats Löfgren, skogsägare<br />
utanför Växjö. Äganderätten är nyckelfrågan som Mats<br />
Löfgren lyfter fram och den nya älgförvaltningen är ett<br />
av de områden där han är engagerad som förtroendevald<br />
(ordförande i älgförvaltningsgruppen).<br />
– Arbetet med den nya älgförvaltningen är en av de frågor<br />
som engagerat oss mest under senare år. Hela skogsnäringen<br />
har gått samman i gemensamma ställningstaganden<br />
för att öka markägarnas inflytande. Det är bra<br />
när vi kan arbeta över gränserna, säger Mats Blomberg.<br />
Vad innebär det för skogsbruket<br />
– Allmänheten som vistas i skogen vill<br />
ha pelarsalar av relativt gammal men skött<br />
skog. Vi kan bidra med att anpassa<br />
skogsbruket genom mindre hyggen<br />
och skärmställningar. Blir det kostsamma<br />
åtgärder måste förstås skogsägaren<br />
få ersättning. Det handlar också om att<br />
förklara för allmänheten hur skogsbruket<br />
fungerar. Jag tror att vi med relativt små<br />
medel kan göra mycket för att få med oss<br />
allmänheten och få mer förståelse för vad<br />
vi gör i skogs bruket. Det anknyter till vattenfrågorna,<br />
där vi gör mycket.<br />
Vilket vatten tänker du på<br />
– Alla skogsägarföreningarna arbetar<br />
med vattenfrågorna. Tillsammans tog vi<br />
fram boken om Skogens vatten och nu har<br />
studiecirklarna börjat. Vi jobbar för att<br />
minska körskadorna och tar in vattnet i<br />
skogsbruksplanerna genom en blå målklassning.<br />
Hur går det med studiecirklarna<br />
– De är i igång. Målet är att 10 000<br />
skogsägare ska ha deltagit i cirklar eller<br />
studiedagar fram till år 2015.<br />
där markägare erbjuder samhället skyddsvärd<br />
mark.<br />
På vilket sätt är det en attitydförändring<br />
– Historiskt har jag flera exempel där<br />
myndigheten haft rätt i sak, men saboterat<br />
allt genom dålig hantering utan dialog med<br />
markägaren. Hela naturvårdshanteringen<br />
började fel med ett uppifrån och ner-perspektiv,<br />
där markägaren fick ålägganden<br />
utan inflytande och vettig information. Det<br />
har självklart lett till konflikter. I Kometprogrammet<br />
däremot är det ett möte mellan<br />
två jämbördiga parter. Markägaren<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
kommer med ett erbjudande och därefter<br />
börjar en förhandling om ersättnings nivåer<br />
och hur området ska skyddas.<br />
Vad är morgondagens stora näringspolitiska<br />
fråga<br />
– Det tycks vara ett ökat intresse för<br />
människan i skogen, det handlar då om<br />
friluftsliv, sociala värden och rekreation.<br />
Berätta om ett bra fotbollsminne!<br />
– Jag är ordförande i Kalmar AIK som<br />
länge kämpat för att komma upp i trean.<br />
Första kvalmatchen förra året vände vi 0–2<br />
till oavgjort. Känslan av förväntningar och<br />
glädjen när vi åkte hem från Tollarp den<br />
där höstlördagen har etsat sig fast.<br />
Hur gick det sedan<br />
– Det är en annan historia.<br />
Varför är du engagerad<br />
– Jag har alltid gillat föreningsliv där<br />
man tillsammans uträttar saker. En extra<br />
dimension med fotbollen är de<br />
många invandrarkillarna i klub-<br />
7
PROFILEN<br />
Fortsättning:<br />
Hårdrock, fotboll<br />
och näringspolitik<br />
ben. Det är mitt bidrag till integrationen i<br />
samhället.<br />
Och musiken<br />
– Den har jag alltid haft med mig. Årets<br />
höjdpunkt är Sweden Rock Festival där jag<br />
bara bommat ett år sedan festivalen började.<br />
I år får jag smita lite tidigare från<br />
Elmia för att hinna dit. En riktig höjdpunkt<br />
blir kanadensiska Rush.<br />
Mats<br />
Blomberg på<br />
ett av många<br />
möten.<br />
Hur kan byråkratin förenklas och livet<br />
bli enklare för skogsföretagare<br />
– Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag<br />
att förenkla skogsägarens vardag<br />
som kallas ”en dörr in”. Tanken med förslaget<br />
är att det ska räcka med en myndighetskontakt.<br />
En del har blivit bättre, men<br />
det finns mycket mer att göra.<br />
Ge två exempel.<br />
– Vid dikesrensning ansvarar Skogsstyrelsen<br />
för samråd och tillsyn. Det är inte<br />
ovanligt att ett dike är så igenväxt att rensningen<br />
gränsar till markavvattning. Då kallar<br />
man in länsstyrelsen för att avgöra om ett så<br />
kallat naturligt tillstånd inträtt. Skogsstyrelsen<br />
borde ha mandat att ta fullt ansvar hela vägen.<br />
Det är i princip samma sak med frågor kring<br />
kulturminnen där skogsstyrelsen inte har<br />
mandat att ta beslut om vilken hänsyn som<br />
ska lämnas vid ett fornlämningsområde.<br />
Vad är kärnan i ditt arbete<br />
– Att föra fram medlemmarnas åsikter<br />
och bygga broar mellan oss, myndigheterna<br />
och andra aktörer. Jag träffar många<br />
handläggare på myndigheterna. Det är viktigt<br />
att ha respektfulla samtal och även<br />
förstå samhällets önskemål. Oftast är det<br />
bäst att träffas på plats i skogen, det är en<br />
utmärkt miljö för problemlösning.<br />
Rädda<br />
skogen<br />
Vid temperatur över<br />
+5° C<br />
Tid att behandla!<br />
Rotröta – skogens värsta skadegörare!<br />
När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på<br />
färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid.<br />
Lika viktigt vid gallring som vid slutavverkning.<br />
Kom då också ihåg att även små stubbar på endast några centimeter sprider rotröta.<br />
Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att<br />
förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!<br />
Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut och valet borde därför vara ganska enkelt – eller<br />
hur<br />
Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se
POWER UP FOR ACTION.<br />
NYHETER!<br />
I våra nya 50 cc-sågar finns allt<br />
du behöver för att kunna arbeta<br />
effektivt. Clean Power-motorn<br />
är både stark, snål och snabb.<br />
Nyheten Peak-pulse ger en<br />
acceleration utöver det vanliga.<br />
Och den låga tyngdpunkten,<br />
slimmade motorkroppen och<br />
kvicka gasresponsen gör att<br />
sågen reagerar direkt.<br />
JONSERED CS 2253/<br />
CS 2253 WH<br />
Kompromisslös såg för<br />
heltidsproffs.<br />
50,1 cc, 2,8 kW, 5,0/5,2 kg.<br />
JONSERED CS 2252<br />
Optimal såg för<br />
markägare.<br />
50,1 cc, 2,5 kW, 5,0 kg.<br />
8.300:-/9.100:-<br />
7.500:-<br />
www.jonsered.se<br />
Alla angivna priser är ord. rek. ca priser inkl. moms.
NÄRINGSPOLITIK<br />
äldigt mycket av tiden och engagemanget<br />
för LRF Skogsägarna,<br />
LRF och skogsägarföreningarnas<br />
näringspolitiska experter har i vinter gått<br />
till arbetet med miljömålsberedningen.<br />
Vi bestämde oss tidigt för att inta en<br />
konstruktiv hållning och vi har kommit<br />
med ett stort antal förslag på hur vi kan<br />
förbättra miljöarbetet ute i skogen. Tyvärr<br />
har man från beredningens sida valt att<br />
inte i någon större utsträckning lyssna till<br />
våra förslag. Man har i stället, i ett<br />
rasande tempo, kommit med nya regelförslag<br />
som vi förväntas förhålla oss till<br />
utan att man beskriver konsekvenserna av<br />
förslagen.<br />
<br />
Vi är i ett läge där det tagits fram ett<br />
skarpt förslag på ändring av skogsvårdslagen<br />
som leder från frihet under ansvar<br />
tillbaka till detaljreglering och som<br />
kommer att leda till rättsosäkerhet. Vi<br />
känner oss förundrade – är det verkligen<br />
så har det ska gå till när man stiftar nya<br />
lagar i Sverige<br />
Ett problem med att välja en ”hårdaretag-väg”<br />
med lagstiftning och sanktioner<br />
är att det riskerar att bli kontraproduktivt.<br />
Vem kommer att känna engagemang för<br />
det frivilliga miljöarbetet när vi får<br />
signalen att allt vi gör är fel<br />
Samtidigt är vi djupt engagerade i<br />
Skogsstyrelsens dialogprocess som förväntas<br />
lösa samma problem som tas upp i<br />
miljömålsberedningen. Det känns lite<br />
som en Kafkaprocess just nu...<br />
<br />
Ett annat problem är att bara miljöfrågorna<br />
avhandlas. För mig är det självklart<br />
att hållbart brukandet enligt den ”Svenska<br />
modellen” förutom miljöhänsyn även<br />
omfattar en hållbar skogsproduktion, lönsamhet<br />
samt hänsyn till sociala värden.<br />
Risken är att miljöfrågorna blir till en<br />
gökunge som leder till ett sämre totalt<br />
resultat än om man hade hanterat<br />
helheten från början.<br />
Frågan om den ”Svenska modellen”<br />
behandlades på Kungliga Skogs- och<br />
Lantbruksakademien nyligen.<br />
Men kom fram till att mycket fungerar<br />
bra men att modellen behöver utvärderas.<br />
Forskningprogrammet Future Forests<br />
under ledning av SLU har fått över 100<br />
miljoner kronor för att under fyra år göra<br />
en ordentlig utvärdering av vårt sätt att<br />
bruka skogen.<br />
Varför är det så bråttom att ändra på<br />
regelverket i skogsvårdslagen innan det är<br />
ordentligt utvärderat<br />
Arbetet i miljömålsberedningen<br />
kommer att fortgå under våren och skogsdelen<br />
ska vara klar i mitten av juni. Vi<br />
fortsätter att föra en konstruktiv dialog<br />
med politikerna för att visa vad vi redan<br />
gör och hur vi kan förbättra miljöhänsynen,<br />
men jag tycker att det börjar bli dags<br />
för våra politiker att komma ut på banan<br />
och ta debatten. Varför är det så bråttom<br />
att ändra lagen Varför vill man gå ifrån<br />
frihet under ansvar Varför kan man inte<br />
låta dialogprocessen<br />
ha sin<br />
gång<br />
<br />
Och finns det<br />
inte viktigare<br />
frågor att<br />
diskutera, däribland<br />
hur vi<br />
skapar en konkurrenskraftig<br />
skogsnäring som<br />
ger jobb på<br />
landsbygden och<br />
nettointäkter till<br />
landet<br />
Sten Frohm<br />
Chef LRF<br />
Skogsägarna<br />
Dags att deklarera<br />
Ska du deklarera näringsverksamhet Logga in på vår e-tjänst<br />
Om du bara ska godkänna deklarationen kan du ringa, sms:a<br />
eller använda appen.<br />
Deklarera senast den 2 maj.<br />
www.skatteverket.se/deklarera2013
SKOGSKONTO:<br />
FÖRVANDLA DINA<br />
trädkronor till många<br />
ENKRONOR.<br />
Som experter på jord- och skogsbruk vet vi vad som krävs<br />
för att du ska kunna bedriva ett fungerande skogsföretag.<br />
Landshypoteks Skogskonto ger dig för närvarande 2,50 %<br />
i ränta och är du medlem blir din ränta än mer fördelaktig.<br />
Dessutom får du möjlighet att dela upp intäkterna från<br />
avverkningen över flera år, vilket ger en bättre fördelad<br />
inkomst och en jämnare beskattning.<br />
Gå in på landshypotek.se och läs mer eller kontakta oss<br />
på 0771-44 00 20 så hjälper vi dig få ut mer av din skog.<br />
Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i<br />
Landshypotek med ett belopp som motsvarar högst 100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag Landshypotek<br />
försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.
Karin Vestlund<br />
Ekerby arbetar<br />
med frågor om<br />
skogsbruk och<br />
forskning på LRF<br />
Skogsägarna.<br />
5-8 juni 2013<br />
MER<br />
ElmiaWood<br />
MERinnovationer<br />
Elmia Wood söker<br />
problemlösare och<br />
gränsöverskridare<br />
Nyheter föds, får växtkraft och utvecklas på Elmia<br />
Wood. Skogsentreprenörer och skogsägare är<br />
kreativa problemlösare. Många lyckas förverkliga<br />
sina idéer och då visas de först på Elmia Wood.<br />
Var med och berätta din historia! Skanna QR-koden<br />
för att se filmen. Eller besök vår hemsida för att se<br />
denna och andra filmer.<br />
www.elmiawood.com<br />
Se filmen!<br />
5-8 JUNI 2013<br />
I skogen · Nyheter · Möten · Maskiner<br />
· Demo · Teknologi · Bioenergi · Ekonomi<br />
www.elmiawood.com<br />
@elmiawood<br />
facebook.com/elmiawood<br />
<br />
<br />
Röjningen bäddar för<br />
kommande inkomster<br />
från skogsbruket.<br />
Sträck ut armarna<br />
Fokusera på vilka träd du vill<br />
gynna och se till att de inte står<br />
för tätt. I vanlig barrskog är<br />
rekommendationen att 2 500<br />
stammar per hektar ska stå<br />
kvar efter röjningen. Men vad<br />
innebär det egentligen Jo, att<br />
avståndet mellan stammarna<br />
ska vara två meter. Så sträck ut<br />
armarna, den spännvidd du har<br />
ger ett bra resultat.<br />
Vid val av enskilda stammar<br />
ska träd som växer bra och har<br />
god kvalitet gynnas. Spara träd<br />
som är friska och som ”inte<br />
sticker ut” i beståndet.<br />
Det är viktigare att lämna bra<br />
stammar än att de står på exakt<br />
rätt avstånd, men det bör vara<br />
minst en halv meter mellan<br />
varje träd. Detta för att det ska<br />
vara enklare för maskinföraren<br />
(och billigare för dig) att gallra.<br />
Använd nätet<br />
Även i röjning är det viktigt att<br />
ta hänsyn till natur- och kulturvärden<br />
genom att välja trädslag,<br />
skapa bryn och röja fram<br />
kulturminnen.<br />
För mer information se www.<br />
kunskapdirekt.se. Det är en<br />
stor kunskapsbank om skog.<br />
Här hittar du svar på frågor<br />
som du inte ens visste om att<br />
du hade.<br />
Röjsågskörkort<br />
Det kan vara både roligt och<br />
enkelt att röja själv, men det<br />
bygger på att du har tid, ork<br />
och lust samt bra utrustning<br />
och arbetsteknik. Genom att<br />
lära mer om sågens skötsel,<br />
teknik för att fälla träd dit du<br />
vill och planera för röjningen<br />
blir jobbet säkrare, roligare<br />
och effektivare. Just nu kan<br />
du få utbildningsbidrag via<br />
Landsbygdsprogrammet för<br />
att ta ett röjsågskörkort. Se mer<br />
på www.sakerskog.se<br />
Anlita hjälp<br />
Den bästa röjningen är den<br />
som blir utförd. Om stamantalet<br />
är alltför högt i början av<br />
omloppstiden blir skogen instabil<br />
och risken för snöbrott<br />
liksom vindfällen ökar. Dessutom<br />
får träden för liten grönkrona<br />
och tappar i tillväxt. Jag<br />
vill verkligen rekommendera<br />
att leja för röjning så att den<br />
blir gjord, i stället för att den<br />
blir ett dåligt samvete. Kontakta<br />
din skogsägarförening så<br />
hjälper de dig.<br />
Framför önskemål<br />
Har du väl bestämt dig för att<br />
anlita någon för att röja så ställ<br />
krav på genomförandet. Vill<br />
du exempelvis ha löv i sänkan<br />
så är det bäst att du berättar<br />
det. Många som röjer upplever<br />
att de får för dålig instruktion<br />
om hur markägaren vill att<br />
skogen ska se ut efter röjningen.<br />
12 VI SKOGSÄGARE 2/13
ÖKA TILLVÄXTEN<br />
AVVERKNINGEN SOM FÅR SKOGEN OCH PLÅNBOKEN<br />
ATT VÄXA BÄTTRE<br />
Din skog är en värdefull investering. Du kan själv påverka dess värdeutveckling genom en<br />
rad kloka val. Ett sådant är att bland annat avverka mogen skog. Den befintliga skogen växer<br />
nämligen betydligt långsammare än om du ersätter den med nya, förädlade plantor. Med<br />
nytt plantmaterial ökar tillväxttakten 12-25 procent, jämfört med den skog som står där nu.<br />
Genom att avverka och föryngra kan du alltså korta omloppstiderna betydligt, få intäkten<br />
tidigare och få högre avkastning på din skog.<br />
Kontakta din inspektor för att diskutera hur din skog kan ge en bättre avkastning genom<br />
avverkning, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person.<br />
Med Södra gör du alltid en god affär<br />
Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com
TIPS<br />
Vad gör man när röjsågen inte startar och varför<br />
”klistrar” motorsågen igen av vegetabilisk kedjeolja<br />
Det är ett par av många frågor om skogsgårdens<br />
mest flitigt använda verktyg.<br />
Vi bad ”Mr motorsåg” Tomas Gullberg (verksamhetsledare<br />
för Säker Skog) att reda ut begreppen och fick<br />
ytterligare tips under fotograferingen hos en erfaren<br />
reparatör, Jim Åkesson på Bepps i Sjöbo.<br />
<br />
Om arbetet med röjsåg<br />
och motorsåg ska bli<br />
roligt och effektivt måste<br />
verktygen fungera väl.<br />
Text: Tomas Gullberg Foto: Pär Fornling<br />
edjan och klingan på röjsågen ska<br />
hållas väl skärpta, det handlar både<br />
om säkerhet och effektivitet.<br />
Såga aldrig med dåliga eller farliga<br />
verktyg!<br />
Skärverktyg med sprickor eller alltför<br />
korta tänder ska bytas.<br />
Använd mall för filning av skärtänder<br />
och underställningsklackar på motorsågskedjor.<br />
Använd skränkverktyg för röjklingor.<br />
Om du sågat i sten, bedöm hur mycket<br />
filning som behövs för att tänderna ska bli<br />
helt felfria och välj att fila bort hela skadan<br />
eller byta till ny kedja/klinga.<br />
Fila aldrig halvklart!<br />
VAR NOGA med rätt kedjespänning och<br />
skärpa på tänderna så behöver du inte<br />
spänna efter så ofta. Kedjan ska inte hänga<br />
ner men ändå gå lätt. En skarp kedja går<br />
inte varm och blir slak. Kontrollera att<br />
svärdet är rakt och inte för slitet. Fila bort<br />
eventuella grader.<br />
Kontrollera att drivhjulet inte är för<br />
slitet.<br />
Om kedjan går ryckigt finns troligen slitage<br />
mellan kedja och drev. En tumregel är<br />
att slitaget får vara högst en milllimeter<br />
djupt på ringdrivhjul. Ett nytt svärd och<br />
drivhjul håller normalt till minst tre kedjor.<br />
Kolla att alla tre bromsarna fungerar. Till<br />
vänster ”tri brake”till höger kastskyddet.<br />
Dessutom har sågen en inbyggd broms som<br />
ska utlösas vid tvära kast.<br />
Om det inte kommer fram<br />
bensin kan det bero på<br />
membranen i förgasaren.<br />
Membranet uppe till vänster<br />
är alldeles för buckligt.<br />
Kolla att kedjefångartappen<br />
är hel.<br />
Den breda nederdelen<br />
av handtaget<br />
ska vara hel. Det är<br />
en säkerhetsdetalj<br />
som skyddar vid<br />
kedjebrott.<br />
Ibland är justerskruven,<br />
bakom svärdet, lite krånglig<br />
att komma åt…<br />
Det främre gamla drivhjulet<br />
behöver bytas mot ett nytt.<br />
På tomgång ska kedjan stå<br />
still. Om den rör sig behöver<br />
förgasaren justeras. Det kan<br />
också hjälpa att smörja axeln<br />
till svänghjulet.<br />
…på nyare sågar är<br />
det betydligt enklare<br />
att reglera kedjespänningen.<br />
RENGÖR LUFTFILTRET med diskmedel<br />
och vatten regelbundet, dagligen på<br />
sågar utan centrifugalrening. Tag bort kåpor<br />
och se till att kylflänsar på cylinder<br />
och fläkt är rena och ger kylning.<br />
Svärdets topptrissa rekommenderas nu-<br />
14<br />
Håll<br />
kylflänsarna<br />
rena.<br />
Låsmuttern<br />
på röjklingan<br />
behöver<br />
bytas regelbundet.<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13
Glöm inte säkerhetskontrollen!<br />
Kolla att kedjebromsen fungerar.<br />
Aktivera den med vänster hands handled vid lätt gaspådrag.<br />
Kolla tröghetsutlösningen, med avslagen såg släpps svärdspetsen mot<br />
en stubbe eller träbit. Då ska bromsen slå till.<br />
Kedjan ska stå still på tomgång.<br />
Om kedjan snurrar på tomgång kan det vara för hög tomgång, brusten<br />
kopplingsfjäder eller skräp vid kopplingslagret (kanske trådar från sågskyddsbyxorna).<br />
Kolla vidare att:<br />
Spärren för ofrivilligt gaspådrag fungerar.<br />
Kedjefångartappen är hel.<br />
Stoppreglaget fungerar.<br />
Skyddskåpor, vibrationsdämpning och ljuddämpare är hela.<br />
För röjsågen är det i princip samma sak. Tänk extra på att klingans<br />
låsmuttern fungerar (den ska bytas efter tio<br />
åtdragningar).<br />
<br />
mer att inte smörjas då kedjeoljan normalt<br />
räcker att smörja nållagret i svärdspetsen.<br />
Om man börjat smörja med fett ska man<br />
dock fortsätta.<br />
Luftfiltret kan rengöras,<br />
men om det är så dåligt<br />
som på bilden, med flera<br />
hål, måste det bytas.<br />
Börjar man smörja topptrissan<br />
är det lika bra att<br />
fortsätta.<br />
Jim Åkesson med stor erfarenhet av att serva sågar vid<br />
Bepps i Sjöbo.<br />
KOPPLINGSLAGRET KAN behöva lite<br />
fett någon gång. Om det är svårt att starta<br />
sågen med bromsen i kan felet vara att<br />
kopplingslagret är dåligt smort.<br />
Kontrollera vinkelväxelns fettnivå på<br />
röjsågen. Det är lämpligt att där finns ungefär<br />
lika mycket fett som luft. Peta med<br />
en liten skruvmejsel eller spik och bedöm<br />
hur mycket fett som finns. Observera att<br />
vinkelväxeln inte får vara helt fylld med<br />
fett då tätningar lätt kan börja läcka.<br />
För att rengöra sågen från kåda och torkad<br />
vegetabilisk olja är varmt vatten minst<br />
lika bra som starkare lösningsmedel.<br />
VEGETABILISK KEDJESMÖRJOLJA<br />
är bättre för miljön och hälsan än mineralolja.<br />
Vegetabilisk olja har dock nackdelen att<br />
den efter en längre tids uppehåll vill torka<br />
och bilda en klistrig film. Det händer att<br />
kedjor sitter fast och att oljepumpar havererar<br />
på grund av stelnad olja.<br />
En varmluftspistol kan underlätta för att<br />
mjuka upp den klistriga oljan.<br />
Den som använder sågen regelbundet<br />
brukar inte ha några problem. Ett alternativ<br />
är att köra sista tanken inför ett längre<br />
uppehåll med mineralolja. Den som kör<br />
väldigt lite och sporadiskt bör nog ändå<br />
överväga att använda mineralolja.<br />
Vegetabilisk kedjeolja kan<br />
bli klistrig, vill det sig illa<br />
måste oljepumpen bytas.<br />
Avvibrering görs med<br />
metallfjädrar på nyare<br />
sågar…<br />
Ibland<br />
blockerar<br />
en liten<br />
kvist eller<br />
skräp<br />
stoppreglaget.<br />
… alternativt används gummi.<br />
Ibland brister fjädern<br />
eller gummibussningen, då<br />
hänger sågkroppen löst.<br />
Spärren<br />
för ofrivilligt<br />
gaspådrag.<br />
PÅ VINTERN kan snö och frusen fukt<br />
vara ett problem för röjsågen genom igensatt<br />
luftfilter och kärvande gasreglage till<br />
röjsågar. Sätt på så kallad vintertillsats<br />
som hindrar snö att dras in i motorn och<br />
låt röjsågen torka upp i ett varmt utrymme<br />
efter varje dag.<br />
<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
15
TIPS<br />
ar noga med startproceduren vid<br />
kall såg. Börja med att lägga i choke<br />
och startgasläge (oftast med en<br />
spak på nyare sågar) och drag tills sågen<br />
tänder till. Det kan vara en lätt ”puff”.<br />
Lägg ur chokeläget och fortsätt dra tills<br />
sågen startar.<br />
OM MAN missat ”puffen” och drar vidare<br />
med ilagd choke blir sågen sur och startar<br />
inte innan den torkat upp. Har sågen<br />
blivit sur krävs ofta många drag utan choke<br />
och med startgasläget innan den torkat<br />
upp. Man kan också skruva loss tändstiftet<br />
för att ventilera ut bränslet.<br />
Luftfiltret bör rengöras ofta, särskilt på<br />
äldre sågar utan centrifugalrening.<br />
Börja inte skruva på förgasare innan du<br />
vet att luftfiltret är rent. Rengör filtret med<br />
diskmedel och borste. Observera att vissa<br />
sågar kan ha två luftfilter.<br />
OM SÅGEN vägrar starta beror det troligen<br />
på att den endera inte får bränsle eller<br />
att tillräcklig gnista saknas.<br />
Skruva ur tändstiftet och se om det är<br />
fuktigt eller torrt. Är det torrt efter åtskilliga<br />
drag kommer inte bensinen fram.<br />
Om det finns bensin i tanken kan bränsleslangen<br />
till förgasaren eller förgasarmembran<br />
vara skadat.<br />
Börja med att lägga i choke och startgasläge…<br />
Foto Stihl<br />
Om det kommer fram bensin fortsätt<br />
att kolla om tändstiftet ger gnista med<br />
det lösa tändstiftet i kontakt med cylindern.<br />
Om inte kan det vara fel på<br />
tändspole, tändkabel, startknapp eller<br />
tändstift.<br />
Handla nu och du är förberedd inför nästa vinter!<br />
30% rabatt<br />
till medlemmar i<br />
skogsägarföreningar<br />
Som avslutning på den gångna vintersäsongen<br />
erbjuder vi Gunnebo<br />
traktorkedjor till oslagbart pris:<br />
30% rabatt och fri frakt!<br />
Erbjudandet<br />
gäller t.o.m.<br />
30/4 2013<br />
www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com | GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-89 228<br />
16 VI SKOGSÄGARE 2/13
Stamstället för<br />
trygga skogskonton<br />
Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina<br />
tillgångar att få fortsätta växa på ett Skogskonto<br />
hos oss. Har du dina skogspengar placerade på<br />
annat håll Vi hjälper dig naturligtvis med flytten.<br />
Välkommen till Handelsbanken.<br />
En bank som kan skog och lantbruk.<br />
www.handelsbanken.se/skogochlantbruk<br />
Din bäste vän i skogen.<br />
Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har<br />
- det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda<br />
skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt<br />
arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.<br />
Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se<br />
FTG Cranes AB<br />
Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg<br />
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39<br />
E-mail: info@ftgforest.com<br />
www.ftgforest.com
ETT<br />
RIKTIGT<br />
ORIGINAL<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
lindstromdesign.se<br />
Gärdsmyg<br />
som trivs<br />
i många<br />
olika naturmiljöer<br />
är en av<br />
de stora<br />
vinnarna.<br />
Foto: Wikipedia<br />
Fler fågelarter<br />
hittar hem i norr<br />
En studie vid Lunds<br />
universitet visar<br />
att Sverige har fått<br />
fler fågelarter på<br />
platser där det tidigare<br />
inte funnits så<br />
många arter.<br />
rämst är det i Norrland<br />
och fjällen som artrikedomen<br />
har ökat.<br />
– Totalt sett har Sverige inte<br />
fått fler arter utan det handlar<br />
om att tidigare artfattiga platser<br />
har blivit rikare, säger Åke<br />
EU-lag mot illegalt virke<br />
Nya regler förbjuder handel<br />
med trävaror av olagligt virke.<br />
Såväl skogsägare, första köpare<br />
av avverkat virke som importörer<br />
av virke och trävaror<br />
omfattas av EU:s timmerförordning,<br />
– Det blir främst en utmaning<br />
för trävaruimportörer<br />
efter som de, om de inte redan<br />
har det, själva måste bygga upp<br />
Lindström, forskare vid Biologiska<br />
institutionen vid Lunds<br />
universitet.<br />
– Tar man hänsyn till andra<br />
faktorer står ändå temperaturökningen<br />
ut som den drivande<br />
faktorn.<br />
Framför allt är det de arter<br />
som trivs och klarar sig i flera<br />
olika naturmiljöer som ökar,<br />
exempelvis gärdsmyg och gök.<br />
De arter som har mer specifika<br />
krav på naturmiljön, som sånglärka<br />
och backsvala, går det<br />
generellt sämre för.<br />
Sverige håller på detta sätt<br />
på att få en mer likartad fågelfauna.<br />
system för att visa att virket<br />
inte är olagligt avverkat, säger<br />
Stefan Karlsson, skoglig handläggare,<br />
Skogsstyrelsen.<br />
– För svenska skogsägare blir<br />
det inte några omfattande förändringar,<br />
då vi redan har ett<br />
system med statlig tillsynsverksamhet<br />
av skogsvårdslagen och<br />
miljöbalken samt krav på avverkningsanmälan.<br />
Ljus i tunneln för trähusbyggare<br />
Setras dotterbolag Plusshus har under årets första månader<br />
tecknat nya order på motsvarande 45 miljoner kronor.<br />
– Det är verkligen glädjande att se ett ljus i tunneln på den<br />
tuffa byggmarknaden, säger vd Nils Clausén.<br />
– Det här innebär att vi ökar bemanningen i våra husfabriker<br />
i Skellefteå och Kristinehamn med sammanlagt 20–25<br />
personer.<br />
<br />
Avverkningen minskade<br />
Den anmälda arealen för föryngringsavverkning<br />
uppgick<br />
under 2012 till 210 965 hektar,<br />
vilket är en minskning med<br />
8 procent eller 17 230 hektar<br />
jämfört med 2011. Minskningen<br />
har skett i alla län förutom<br />
i Kalmar och Örebro.<br />
18 VI SKOGSÄGARE 2/13
GRIZZLY<br />
– working class heroes<br />
När det gäller hårt arbete och utmanande terräng är det ingen som slår<br />
Yamaha Grizzly 450, 550 och 700 på fingrarna. Tack vare helautomatisk transmission,<br />
hög/lågväxel, in/urkopplingsbar 4-hjulsdrift och inkopplingsbar diffspärr, som ger<br />
100% äkta 4-hjulsdrift, får du arbetet gjort. Dessutom har våra EPS-modeller elektrisk<br />
servostyrning som gör det betydligt lättare och smidigare att köra i terräng.<br />
Vi har<br />
marknadens<br />
största sortiment<br />
av svensktillverkade<br />
tillbehör!<br />
Kampanj!<br />
Grizzly 550 IRS 4x4<br />
Pris 63.920:- ex moms (79.900:- inkl)<br />
Finns även i blått<br />
Kampanj!<br />
Grizzly 450 IRS 4x4<br />
Pris 55.920:- ex moms (69.900:- inkl)<br />
Finns även i grönt<br />
Grizzly 700 EPS 4x4. Servostyrning.<br />
Pris från 87.920:- ex moms (109.900:- inkl)<br />
Finns även i blått, camo, mattsvart,<br />
metallic röd<br />
Grizzly 550 EPS 4x4. Servostyrning.<br />
Pris från 79.920:- ex moms (99 900:- inkl)<br />
Finns även i grönt, camo, metallic röd<br />
Grizzly 450 EPS 4x4. Servostyrning.<br />
Pris från 84.900:- ex moms (99 900:- inkl)<br />
Finns även i blått, camo<br />
Grizzly 300 2x4<br />
Pris 37.520:- ex moms (46.900:- inkl)<br />
Finns även i grönt, blått<br />
Vinsch med kombifäste ingår, värde 6.200:- (gäller ej Grizzly 300)<br />
GRIZZLY<br />
www.yamaha-motor.se
SKOGSGÅRDEN<br />
Vedförsäljning, röjning<br />
eller kanske ett minisågverk.<br />
Skogsgården är en<br />
bra grogrund för många<br />
unga företagare, men det<br />
finns hinder på vägen.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
i åker i spåren efter kampanjen för<br />
”unga skogsföretagare” och funderar<br />
över hur det gick med alla förhoppningarna.<br />
– Utmärkt. Vi samlade ett 80-tal personer<br />
och många av dem startade företag med<br />
olika verksamheter på skogsgården, berättar<br />
Susanne Öberg.<br />
I dag är hon regionchef för LRF Västernorrland<br />
och själv skogsägare med många<br />
idéer.<br />
PÅ HENNES GÅRD i Bollsta pulsar vi<br />
fram genom snön till ett hägn med ett hektar<br />
masurbjörk.<br />
Här planterades fröförädlade plantor för<br />
fem år sedan och nu reser sig de klena träden<br />
genom ett metertjockt snötäcke.<br />
– Går det bra är det min pensionsförsäkring.<br />
Med dagens priser kan jag i bästa fall<br />
skörda ett bestånd som är värt en miljon<br />
kronor, säger Susanne och påpekar att det<br />
inte varit någon dans på rosor.<br />
– Ofta är vi dåliga på att också dela med<br />
oss av misstag. Då det gäller masurn har<br />
mycket gått bra, men vi borde ha markberett<br />
den gamla betesmarken betydligt<br />
hårdare. Nu har vi fått hjälpplantera tre<br />
gånger på grund av problem med gräset.<br />
Att utbyta erfarenheter och inspirera<br />
varandra är något hon tror mycket på.<br />
Det är den röda tråden i projektet med<br />
20<br />
unga skogsföretagare som LRF i Västernorrland<br />
arrangerat tillsammans med<br />
Norrskog och Norra Skogsägarna.<br />
Deltagarna har mött många goda exempel<br />
och gjort studieresor till idérika skogsföretagare.<br />
– Vi bildade ett nätverk som fått inblick<br />
i allt från träföretag till intensivare skogsbruk<br />
med nya trädslag, säger Susanne.<br />
Det hela började med att hon och Karin<br />
Nolén, som nu arbetar på Norrskog, såg<br />
hur självverksamheten bland de unga är<br />
väldigt låg.<br />
– Målet är att få ett aktivt företagande i<br />
stället för ett passivt skogsägande. Nu har<br />
vi en paus i kampanjen men snart är det<br />
nog läge att fånga upp en ny generation<br />
skogsföretagare.<br />
EN FÖRSTA UTMANING är att hitta<br />
de blivande företagarna och ge dem chansen,<br />
vilket inte är så lätt.<br />
Skogsägarföreningarna har ingen ungdomsverksamhet<br />
utan vänder sig till etablerade<br />
skogsägare, där dessutom sena<br />
generationsskiften bidrar till en hög medelålder.<br />
– Vi behöver nya fräscha sätt att träffas<br />
och vara tillsammans där vi kan intressera<br />
och fånga upp både ungdomar och barnfamiljer,<br />
säger Susanne Öberg.<br />
– Det är viktigt att vara välkomnande.<br />
En idé är att erbjuda en mentor till nya<br />
medlemmar.<br />
Det handlar om att fånga upp och öppna<br />
möjligheter för en ung generation.<br />
I stället för en massa tomma hus på<br />
landsbygden tror Susanne att avfolkningen<br />
kan vändas om de unga får chansen.<br />
– Det finns ett stort intresse hos barnfamiljer<br />
för skog, friluftsliv och att komma<br />
tillbaka till rötterna.<br />
FÖR EGEN DEL var Susanne 32 år då<br />
hon blev skogsägare.<br />
– Det var en äldre bekant till familjen,<br />
utan egna barn, som ville att jag skulle ta<br />
över gården. Det kom faktiskt som en total<br />
överraskning, berättar hon.<br />
Susanne var i alla fall väl införstådd med<br />
vad skogsägandet handlar om genom en<br />
pappa som varit inspektor i Norrskog och<br />
ett brinnande intresse för skogen från<br />
barnsben.<br />
– Vi är många som har det intresset, men<br />
oftast kommer ägandet först genom ett<br />
generationsskifte, ganska sent i livet.<br />
– I en så här långsiktig näring är det förstås<br />
en fördel om man, som jag, har möjlighet<br />
att komma igång någorlunda tidigt<br />
och får utveckla sina idéer.<br />
En tanke hon lyfter fram är någon form<br />
av successivt generationsskifte, så kallad<br />
”share-farming”.<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13
Carita och Håkan Andersson började<br />
affärsverksamheten med skogsgården<br />
och vedförsäljning.<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
”<br />
Ofta är vi<br />
dåliga på<br />
att också dela med<br />
oss av misstag.<br />
Susanne Öberg med skogsbruksplanen för<br />
gårdens 160 hektar produktiva skogsmark.<br />
– Det kan finnas flera idéer och inte<br />
minst är det viktigt att tala om de här sakerna<br />
både inom familjen och i andra sammanhang.<br />
Ofta känns det svårt och ibland<br />
vill man hålla det lite hemligt. Jag tror det<br />
är bra att vara öppen och lyfta fram goda<br />
exempel, säger Susanne.<br />
I hennes fall hjälpte LRF Konsult till<br />
med en lösning där gården köptes genom<br />
en uppgörelse som formellt kallas ”gåva<br />
med motprestation”.<br />
I hägnet<br />
röjer Susanne<br />
Öberg fram<br />
björk och när<br />
den skördats<br />
kommer<br />
självföryngrad<br />
gran.<br />
– I alla sådana här sammanhang är mitt<br />
råd att vara ute i god tid och anlita en duktig<br />
ekonomisk rådgivare som både kan<br />
juridiken och har respekt för mjuka värden<br />
med olika känslor och önskemål.<br />
I MAJ VÄNTAR Susanne och Jan sitt<br />
andra barn och den här våren lär det därför<br />
bli mindre tid för arbete i skogen.<br />
Annars har det varit några intensiva år<br />
för att med stöd av skogsbruksplanen bygga<br />
upp framtiden.<br />
Genom nätverket har hon inte bara<br />
inspirerats till masurbjörk.<br />
Susanne funderar på att gödsla den unga<br />
granskogen och på gården finns ett jättelikt<br />
hägn (3,5 hektar) med björk (framröjd och<br />
planterad), en del poppel och självföryngrad<br />
rönn.<br />
– På så sätt räknar jag med att kunna<br />
skörda lövtimmer och i nästa generation<br />
kommer granen spontant. En bärande<br />
tanke, som vi också lyft fram i nätverket,<br />
är att ta vara på möjligheterna i varje<br />
bestånd och våga tänka lite nytt, inte bara<br />
gran och fur.<br />
– Det handlar om att sätta upp mål och<br />
fundera över vilken typ av företag jag kan<br />
driva utifrån mina förutsättningar.<br />
<br />
<br />
<br />
En inspirerande resa till<br />
Småland ledde vidare till<br />
egen vedförsäljning. I dag har<br />
de ett helt affärsimperium.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
För tio år sedan köpte Håkan och Carita<br />
Andersson sin första skogsfastighet,<br />
därefter har det blivit flera affärer.<br />
– Det där med skogen har alltid varit mitt<br />
stora intresse och det var inte svårt att få in<br />
Carita på samma spår, berättar Håkan.<br />
Dessutom har de uppenbarligen ett<br />
gemensamt affärsintresse som började<br />
blomma ut genom nätverket för skogsföretagare.<br />
PARET INVESTERADE runt 100 000<br />
kronor i en Bilke vedprocessor och andra<br />
maskiner för vedhantering.<br />
– Här i norr var vi tidigt ute med att sälja<br />
mindre vedförpackningar till mackar och<br />
andra återförsäljare. Det gick bra och vi<br />
hade leveranser ända ner till Gävle, berättar<br />
Carita.<br />
Men det var också hårt jobb. En förpackning<br />
som de fick 35 kronor för såldes ofta<br />
vidare till konsumenten för 89 kronor.<br />
– En lärdom var att veden ska se snygg och<br />
tilltalande ut. Dessutom måste den självklart<br />
vara riktigt torkad.<br />
AFFÄRERNA GAV blodad tand och när<br />
butiken i Husum blev till salu slog de till.<br />
Den ligger i anslutningen till bensinmacken<br />
och inkluderar en verkstad. Nästa steg var<br />
att köpa ett bageri i Husum som flyttades till<br />
samma lokaler, där de nu har fem anställda.<br />
Därmed har de fått en egen försäljningskanal<br />
för veden, men hinner inte med så<br />
många externa leveranser.<br />
VAD HAR DE då för råd till andra skogsägare<br />
i företagstankar<br />
– Oavsett om det är ved eller turism är<br />
det säkert någon annan som gått före och<br />
trampat upp stigen. Det finns mycket att lära<br />
av andra och erfarenhetsutbyte är viktigt.<br />
Det är både inspirerande och lärorikt att<br />
träffa andra skogsägare och höra om deras<br />
idéer.<br />
21
Jan-Olof Lundkvist<br />
kombinerar jobbet på<br />
gården med att arbeta<br />
som hovslagare.<br />
SKOGSGÅRDEN<br />
<br />
Med en måttlig<br />
investering startade<br />
Jenny ett skogsvårdsföretag<br />
– och hon har<br />
massor av uppdrag!<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
an ska våga ta steget och tro på<br />
sig själv, säger Jenny Lundkvist.<br />
Hon började med planteringar,<br />
tog motorsågskörkort och fortsatte med att<br />
hugga i ledningsgator och arbeta med<br />
röjningar.<br />
Nu växlar hon mellan röjsågen och<br />
arbetet med att göra skogsbruksplaner åt<br />
Norra Skogsägarna, plus allt annat som<br />
hänger ihop med livet på landet.<br />
Maken, Jan-Ove, är hovslagare och på<br />
gården några mil norr om Örnsköldsvik<br />
finns arbetshästar, fjällkor och pälsfår.<br />
Dessutom hyr de ut ett extra hus till<br />
turister och sköter några naturreservat.<br />
FÖR ATT FÅ det hela att gå runt gäller<br />
det att vara lite av mångsysslare – och<br />
Jenny stortrivs.<br />
– Man kan gott säga jag har levt ut min<br />
dröm. Jag växte upp i en villa i Domsjö,<br />
men längtade av någon anledning hela<br />
tiden ut på landet. Det här känns helt<br />
rätt.<br />
– För tio år sedan, när<br />
våra fyra barn vuxit till sig,<br />
började jag leta efter extra<br />
arbete. Det var så skogen<br />
kom in i bilden. Studieresorna<br />
med nätverket för<br />
skogs företagare gav extra<br />
inspiration att bygga upp en<br />
egen verksamhet, berättar<br />
Jenny.<br />
Det bidrog också till att<br />
hon engagerade sig i Norra<br />
Skogsägarna och är nu ordförande<br />
i Örnsköldviks norra<br />
”<br />
skogsbruksområde.<br />
Studieresorna<br />
med nätverket<br />
för skogsföretagare<br />
gav<br />
extra inspiration<br />
FÖR ARBETET MED röjsågen<br />
debiterar hon 360 kronor<br />
i timmen, plus moms.<br />
Att göra skogsbruksplaner<br />
betalas per hektar, beroende<br />
på vilken typ av uppdrag det<br />
är.<br />
– Den som börjar som entreprenör med<br />
röjsågen får också räkna med ackord per<br />
Jenny Lundkvist med en<br />
av gårdens hästar som<br />
får arbeta i den egna<br />
skogen.<br />
hektar. När du etablerat dig och visat vad<br />
du går för finns möjlighet till timlön, vilket<br />
fungerar bättre och är enklare. Jag tycker<br />
ersättningen är okej, men du<br />
har förstås en hel del omkostnader<br />
i form av utrustning och<br />
bensin.<br />
ÄR DET ETT större uppdrag<br />
flyttar Jenny dit en koja.<br />
– Nu i kylan är jag mån om<br />
att byta kläder vid varje fikapaus.<br />
Då är det förstås bekvämare<br />
med kojan.<br />
Hon har flera röjsågar för<br />
att slippa bli stående om tekniken<br />
krånglar.<br />
– Likväl är det en rätt måttlig<br />
investering för den som<br />
vill bli egen företagare och det<br />
finns behov av hur mycket<br />
ungskogsröjning som helst,<br />
säger Jenny Lundkvist.<br />
– Jag trivs med det fysiska<br />
arbetet i skogen. Ibland undrar<br />
folk hur jag orkar, vilket<br />
jag aldrig hört någon fråga en gubbe... Allt<br />
handlar om rätt arbetsteknik och den mentala<br />
inställningen.<br />
22 VI SKOGSÄGARE 2/13
På bra granmarker kan<br />
det löna sig att återföra<br />
aska till skogen.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
fter en avverkning tas ofta grenar<br />
och toppar (grot) tillvara för bioenergi.<br />
Därmed försvinner en hel<br />
del näringsämnen från skogen.<br />
Det kan märkas i något sämre tillväxt<br />
för plantan, men det kompenseras av att<br />
föryngringen kommer igång snabbare när<br />
hygget rensats från grot.<br />
FRÅGAN ÄR VAD som händer på lång<br />
sikt.<br />
– Det vet vi faktiskt inte. Frågan är komplicerad<br />
och forskningen har inga säkra<br />
svar. För den som vill gardera sig inför<br />
framtiden kan det vara en säkerhetsåtgärd<br />
att återföra askan från bioenergin, säger<br />
Göran Örlander, skogschef på Södra.<br />
Föreningen är mitt inne i ett försök där<br />
askan från massabruken återförs på<br />
skogen.<br />
I STORT SETT är det samma aska som<br />
från bioeldade kraftverk; en restprodukt<br />
med kalcium, magnesium, fosfor och en<br />
rad andra näringsämnen (men inte kväve).<br />
Den specialbyggda maskinen sprider<br />
askan 10 meter i vardera riktningen i<br />
gallringsskogen och 25 meter på hygget.<br />
Kvaliteten på askan testas och den<br />
behandlas för att kunna spridas med ett<br />
specialekipage.<br />
Tanken är att återföra näringen till skogsgården,<br />
men den kan lika gärna spridas i<br />
ett bestånd med gallringsskog som på det<br />
grotrensade hygget.<br />
Oftast sprids kring fyra ton per hektar.<br />
DET ÄR LÅNGT ifrån någon självklar<br />
åtgärd i alla lägen. På magra marker har<br />
askan ingen effekt på tillväxten. Tvärtom<br />
kan den minska enligt en del forskningsförsök.<br />
Det beror på kvävetillgången. För att<br />
återföra näringen på magrare marker i<br />
norra Sverige kan askan blandas med kväve<br />
för att få ökad tillväxt.<br />
På bördiga marker i Götaland, med nedfall<br />
av kväve från luften, är det en annan<br />
historia.<br />
OM ASKAN SPRIDS i en gallrad granskog<br />
minst tio år innan slutavverkning räknar<br />
Göran Örlander med att skogen växer<br />
5–10 procent mer under minst tio års tid.<br />
Det gäller bra granmarker (G28 och uppåt).<br />
Att blanda kväve i askan är för övrigt<br />
inget alternativ i stora delar av Götaland<br />
på grund av restriktionerna för gödsling.<br />
I DEN FÖRSTA testomgången betalade<br />
markägaren 500 kronor per hektar. Priset<br />
har nu höjts till 1 100 kronor för att täcka<br />
kostnaderna.<br />
– Vi provar oss fram för att hitta rätt<br />
system och utveckla tekniken. Den ökade<br />
tillväxten betalar kostnaden för markägaren,<br />
men det är ju likväl inte självklart<br />
att han eller hon är intresserade. Det är en<br />
av de saker vi utvärderar efter vårens<br />
omgångar, då vi bestämmer hur vi går<br />
vidare med askåterföring.<br />
– Ur miljösynpunkt känns det helt rätt<br />
att sluta kretsloppet och återföra näringen,<br />
säger Göran Örlander.<br />
NYHETER<br />
Låt oss plantera en idé<br />
Idén är att effektivisera din skogsplantering. Även<br />
en sjumilaskog börjar med ett litet frö – eller en<br />
planta – och även om ett frö eller en planta kan<br />
tyckas obetydligt till storleken är det av största vikt<br />
hur de behandlas.<br />
När vi pratar maskinell plantering och Bracke P11 så<br />
är den varsammare och mer omsorgsfull än manuell<br />
plantering. Bracke P11 är en precisionsprodukt utvecklad<br />
för att göra föryngringsarbetet – markberedning<br />
och plantering – så effektivt och ekonomiskt som<br />
möjligt. Ett aggregat som höglägger och planterar<br />
<br />
bara en maskin kan ha.<br />
Men det är också kännetecknet för Bracke Forests<br />
produkter, att de överraskar våra kunder med både<br />
<br />
världen över.
EKONOMI<br />
Ekonomiska råd handlar oftast om att köpa<br />
fastigheter. Här vänder Tomas Karlsson på<br />
perspektivet och ger råd till säljaren.<br />
rocessen innan man kommer fram<br />
till beslutet att sälja sin skogsfastighet<br />
kan vara lång. För de flesta<br />
grundar sig beslutet inte så mycket på att<br />
man just nu kan få bra betalt utan det är<br />
andra faktorer som spelar in. Det kan vara<br />
dödsfall, generationsskifte, skilsmässa<br />
eller, som det oftast upplevs, att det helt<br />
enkelt är dags att sälja.<br />
Vad är då en attraktiv fastighet<br />
Och vad kan man göra för att stimulera<br />
efterfrågan och få bäst möjligt betalt<br />
En långsiktigt väl skött fastighet är förstås<br />
det bästa. Men här är tio konkreta<br />
förslag på åtgärder som betalar sig alldeles<br />
inför en försäljning:<br />
1 RENSA ARRENDEN.<br />
Försök att få din fastighet så ren som<br />
möjligt från belastande arrenden och nyttjanderätter<br />
inför försäljningen. Mentalt kan<br />
det vara tråkigt för en köpare att behöva<br />
vänta ett helt år extra innan man kommer<br />
i åtnjutande av exempelvis jakten.<br />
Ta inte för givet att det kommer gå att<br />
frivilligt komma överens med jordbruksarrendator<br />
eller nyttjanderättshavare av jakt.<br />
Ta reda på vad som gäller just i ditt fall<br />
med en korrekt uppsägning. Det är en omfattande<br />
lagstiftning kring besittningsskydd<br />
med mera, som inte alltid är helt<br />
logisk.<br />
2 UPPDATERA PLANEN.<br />
En färsk skogsbruksplan<br />
av hög<br />
kvalitet ska man<br />
inte snåla in på.<br />
Den minskar osäkerheten<br />
och ger<br />
ett bra beslutsunderlag<br />
för spekulanterna.<br />
3 FÖRYNGRA.<br />
Eftersatt återbeskogning är ett prissänke<br />
som signalerar att skogen generellt kan<br />
vara dåligt skött. Se till att det inte finns<br />
några åtgärdskrav så som hjälpplantering<br />
eller eftersläpande nyplantering.<br />
4 GRUSA VÄGARNA.<br />
Rusta vägarna så att de är lätt framkomliga<br />
och ser bra ut. Några gruslass och<br />
Att grusa och<br />
sladda vägarna<br />
är väl investerade<br />
pengar.<br />
sladdning av vägen är väl investerade<br />
pengar. Anlita en buskröjare. Den gör ett<br />
fantastiskt arbete till rimlig kostnad och<br />
ökar sikten både längs vägen och in i skogen.<br />
5 ÖPPNA UPP.<br />
När du ändå har buskröjaren på fastigheten<br />
ska du passa på att snygga till längs<br />
åkerkanter och andra öppna marker. Halvt<br />
igenvuxna åkrar ger ett tråkigt intryck.<br />
6 STÄDA.<br />
Ta bort eventuellt skrot som ligger ute<br />
i skogen.<br />
7 AVVERKA INTE.<br />
Slutavverka endast om du har särskilda<br />
skäl och bra skattesits. En köpare har<br />
oftast bättre möjligheter att behålla pengarna<br />
och man får som regel bättre betalt<br />
för den rotstående skogen än vad avverkningsnettot<br />
blir. Särskilt nu när priserna på<br />
både timmer och massaved har sjunkit men<br />
fastighetspriserna står sig relativt väl.<br />
Det är oftast ingen poäng<br />
att gallra eller slut avverka<br />
innan försäljning.<br />
8 LÄMNA GALLRINGEN.<br />
Låt den nye ägaren gallra i stället för<br />
Val av mäklare<br />
Det är stora pengar det handlar om när<br />
man säljer fastigheten. Och det kan skilja<br />
mycket i slutligt pris om man har lyckats<br />
marknadsföra på ett bra sätt och har<br />
många spekulanter med i budgivningen.<br />
Därför ska man vara angelägen om att<br />
anlita en mäklare med goda kunskaper, är<br />
väl insatt i branschen och marknadsför<br />
objektet på ett bra sätt. Dessutom ska<br />
mäklaren kunna hantera alla de olika<br />
situationer som kan uppstå. Att anlita<br />
den som erbjuder den billigaste<br />
försäljningsprovisionen har oftast en<br />
baksida. Försäkra dig om att marknadsföring<br />
kommer ske på ett bra sätt och<br />
att mäklaren har råd att lägga tillräckligt<br />
med tid på just din affär för att vaska<br />
fram bästa köparen och undvika<br />
bekymmer för framtiden.<br />
att du gör det innan försäljningen. Det finns<br />
två skäl till det.<br />
Det ena är att marknaden tenderar att<br />
betala lika mycket för alla rotstående<br />
kubikmetrar oavsett egentligt värde. Gallringsvirke<br />
med lågt avverkningsnetto<br />
betalas alltså väldigt mycket bättre som<br />
rotstående skog.<br />
Den andra anledningen är att det är lättare<br />
för en köpare att motivera ett ”för högt<br />
pris” om det ändå finns virkesuttag att<br />
göra i nära anslutning till köpet. En helt<br />
färdiggallrad fastighet utan andra avverkningsmöjligheter<br />
där det är långt till nästa<br />
virkesuttag kan kännas dyr.<br />
9 LÅTA KÖPAREN RÖJA.<br />
När det gäller röjning är det som regel<br />
även där bättre att låta köparen ombesörja<br />
det. En ny ägare är ofta full av entusiasm<br />
och vill ha något att sätta tänderna<br />
i. Särskilt gäller detta på mindre fastigheter<br />
som sköts av självverksamma.<br />
Observeraatt detta endast gäller röjning<br />
som man kan skjuta på ett eller ett par år.<br />
Släpp inte iväg skogsvårdsbehovet längre<br />
än så.<br />
10 BRA JAKTTORN.<br />
Om jakten är ett försäljningsargument<br />
är det positivt med väl placerade och snygga<br />
jakttorn. Det skapar förväntan på god<br />
jakt.<br />
Samma sak gäller exempelvis kräftfiske<br />
där en väl underhållen brygga och båthus<br />
är positivt att marknadsföra<br />
med.<br />
<br />
<br />
24 VI SKOGSÄGARE 2/13
Kronor per skogskubikmeter<br />
<br />
<br />
För första gången<br />
på 15 år sjönk priset<br />
på skogsfastigheter<br />
under 2012,<br />
framför allt under<br />
andra halvåret.<br />
et visar statistik från<br />
LRF Konsult. Därmed<br />
har En lång period av<br />
stadig prisuppgång stannat.<br />
– Det är särskilt i de norra<br />
delarna av landet som priserna<br />
sjunker, samt i Skåne och<br />
Småland. I övriga delar av<br />
södra Sverige ligger priserna<br />
stilla och inom vissa områden<br />
fortsätter de till och med att<br />
stiga, säger Carl Johan Jürss,<br />
chefsmäklare LRF Konsult.<br />
Byggandet planar ut – på bottennivå<br />
Trä- och Möbelföretagen räknar med att det påbörjas 4 000<br />
småhus under 2013. Orderingången ligger på en fortsatt<br />
rekord låg nivå. Trots att minskningen av orderingången nu<br />
planar ut syns ingen ökning.<br />
Testar lagens gränser<br />
– Vi ser en splittrad prisutveckling<br />
både geografiskt, men<br />
också på objektsnivå och spridningen<br />
mellan högsta och lägsta<br />
pris kan vara stor inom<br />
samma geografiska område.<br />
I DELAR AV norra Sverige har<br />
priserna gått ner med sju procent<br />
medan vissa fastigheter<br />
i samma område sålts till fortsatt<br />
höga priser. Det visar på<br />
att fastighetens egenskaper,<br />
så som virkesförråd, vägnät,<br />
arrondering och jaktmöjligheter<br />
är betydligt viktigare än tidigare.<br />
Priset på skogsmark för helåret<br />
2012 ligger på 399 kronor<br />
per skogskubikmeter på riksgenomsnittet,<br />
en minskning med<br />
drygt två procentenheter jämfört<br />
med 2011.<br />
För att testa skogsvårdslagens<br />
gränser skärper Skogsstyrelsen<br />
tillämpningen av lagen.<br />
I normalfallet är det rätt<br />
komplicerat att väcka åtal för<br />
brott mot pargraf 30 (om miljöhänsyn).<br />
Första steget är att<br />
utfärda ett förbud mot åtgärder<br />
som inte får genomföras, exempelvis<br />
att vissa delar av ett område<br />
inte får avverkas av miljöskäl.<br />
Om skogsägaren överklagar<br />
beslutet (eller struntar i det) blir<br />
det en prövning i domstolen<br />
som förtydligar lagen.<br />
Förra året utfärdades 58 förbud,<br />
vilket nästan är en fördubbling<br />
jämfört med året<br />
innan.<br />
Martin vet att din<br />
gård inte bara är<br />
siffror.<br />
Martin Lindskog<br />
Areal | Simrishamn<br />
Reg fastighetsmäklare,<br />
jägmästare och gårdsägare.<br />
Martin är en av våra kunniga<br />
fastighetsmäklare som vet det<br />
mesta om vad det innebär att<br />
köpa, äga och sälja en gård.<br />
Precis som alla våra<br />
fastighetsmäklare och<br />
ekonomiska rådgivare.<br />
Vill du också köpa och äga en<br />
bit land<br />
Välkommen till Areal.<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
25
400<br />
300<br />
Användning råvara i EU<br />
Miljoner kubikmeter<br />
2005 2010 2016<br />
600<br />
450<br />
300<br />
Virkesproduktion<br />
Miljoner kubikmeter<br />
1980 1995 2010<br />
MARKNAD<br />
200<br />
100<br />
0<br />
papper sågat energi<br />
Råvaruanvändning omräknat i miljoner<br />
kubikmeter virke. På kort tid kommer<br />
energin att ha ökat 100 miljoner kubikmeter.<br />
150<br />
0<br />
Nordamerika<br />
Latinamerika<br />
Europa<br />
Ryssland<br />
Afrika<br />
Världens virkes produktion i några regioner.<br />
En stor potential finns i Ryssland, men det tar<br />
tid att komma tillbaks efter Sovjetunionens<br />
upplösning.<br />
Sydafrika<br />
N Zeeland<br />
Japan<br />
Australien<br />
Chile<br />
Indonesien<br />
Indien<br />
Brasilien<br />
Kina<br />
USA<br />
Plantage<br />
Miljoner hektar<br />
Världens plantageskogar<br />
är stora och<br />
blir ännu större. Men<br />
det vägs upp av ökad<br />
efterfrågan på fiber.<br />
0 3,75 7,5 11,25<br />
Bildtext<br />
110<br />
88<br />
66<br />
44<br />
22<br />
0<br />
Österike<br />
Barrtimmerpris<br />
Euro vid fabrik 2011<br />
Råvarukostnad<br />
efter transport<br />
och hantering.<br />
Finland<br />
Sverige<br />
Ryssland<br />
Kanada<br />
Källa: Indufor<br />
Foto: Trons<br />
<br />
Även om dagsläget<br />
är dystert<br />
räknar Anders<br />
Portin med att<br />
behovet av råvara<br />
från skogen fortsätter<br />
öka.<br />
Text: Pär Fornling<br />
m jag vore skogsägare<br />
skulle jag sova ganska<br />
lugnt på natten. Virket<br />
behövs.<br />
Det säger Anders Portin. Han<br />
har lång erfarenhet från den<br />
finska skogsnäringen och arbetar<br />
nu på Indufor.<br />
Företaget gör globala analyser<br />
av skogsbruket och deltar i<br />
ett 80-tal projekt över hela världen.<br />
VID ÅRETS TING, med<br />
nyckelpersoner från landets<br />
skogsägarföreningar, presenterade<br />
Anders Portin en långsiktigt<br />
positiv analys av världens<br />
virkesmarknad, där mycket<br />
händer.<br />
Under de senaste tjugo åren<br />
har Latinamerika mer än<br />
fördubblat sin produktion och<br />
Europa (utan Ryssland) ökat sin<br />
virkesproduktion med nästan<br />
100 miljoner kubikmeter.<br />
(Som jämförelse avverkar<br />
Sverige ungefär 90 miljoner<br />
kubikmeter.)<br />
I Ryssland däremot är det annorlunda.<br />
Efter Sovjetunionens<br />
fall har de avverkade volymerna<br />
fallit drastiskt, men nu har<br />
det börjat vända uppåt.<br />
DEN STORA förbrukaren i<br />
världen finns längre österut.<br />
– Kina suger nog upp allt<br />
virke som finns, konstaterar<br />
Anders Portin.<br />
Och i Europa är det bioenergin<br />
som ger draghjälp.<br />
Enligt prognosen är råvarubehovet<br />
inom EU till massa-/<br />
pappersindustrin och sågverken<br />
ganska konstant de närmsta<br />
åren.<br />
Det nya är att bioenergin seglar<br />
upp som den största användaren<br />
av råvara från skogen (se<br />
diagram).<br />
För att nå energimålen måste<br />
uttaget av grot öka i fler länder.<br />
I dag är det bara Sverige, Finland<br />
och Tyskland som nyttjar<br />
möjligheterna.<br />
PLANTAGE brukar ibland<br />
lyftas fram som ett hot mot<br />
produktionen från naturskogarna.<br />
I dag kommer en tredjedel av<br />
världens virkesförsörjning (0,5<br />
miljarder kubikmeter) från<br />
plantageskogar.<br />
– Det tillkommer många nya<br />
plantager i Asien och Sydamerika.<br />
Globalt kan vi vara ganska<br />
säkra på att arealen fördubblas<br />
fram till år 2050, säger<br />
Anders Portin.<br />
Anders Portin på Indufor har<br />
tidigare arbetat med finsk<br />
skogspolitik.<br />
MED dagens produktion per<br />
hektar fördubblas den avverkade<br />
volymen från 0,5 till 1<br />
miljard kubikmeter.<br />
– Kanske kan man nå två<br />
miljarder kubikmeter med genmodifiering<br />
och bättre teknik,<br />
men samtidigt ökar världens<br />
konsumtion och produktion på<br />
andra håll. Jag tror att plantageskogarna<br />
kommer att stå för en<br />
tredjedel av världens virkesförsörjning<br />
också år 2050.<br />
– Enligt min bedömning<br />
finns det en fortsatt efterfrågan<br />
på virke från bärkraftiga naturskogar,<br />
säger Anders Portin.<br />
26 VI SKOGSÄGARE 2/13
I spåren av<br />
ned lagda fabriker<br />
förändras marknaden<br />
för massaved<br />
dramatiskt.<br />
Text: Pär Fornling<br />
anske Bank gjorde nyligen<br />
en analys som visar<br />
att besluten om<br />
nedlagda pappersmaskiner<br />
motsvarar ett bortfall på två<br />
miljoner kubikmeter massaved<br />
om året.<br />
Till det kommer nedläggningar<br />
i Norge som motsvarar<br />
en miljon kubikmeter.<br />
Och det är bara början.<br />
Minskat tidningsläsande gör<br />
att banken räknar med ett<br />
fortsatt bortfall på omkring en<br />
miljon kubikmeter massaved<br />
om året.<br />
FRÅGAN ÄR VAD som då<br />
händer på virkesmarknaden.<br />
Christer Segerstéen, ordförande<br />
för Södra, delar i stort<br />
sett bankens bedömningar och<br />
lägger till ytterligare orosmoln:<br />
Bioenergin, som varit ett<br />
”skyddsnät” för massavedspriset<br />
har slagit i taket.<br />
Dessutom påverkar bruksnedläggningarna<br />
i Finland<br />
Sverige.<br />
ALLT HÄNGER samman<br />
runt Östersjön. När exempelvis<br />
norska bruk stänger ligger<br />
det nära till hands för Stora<br />
Enso att ta överflödig råvara<br />
från Norge till Sverige.<br />
Och när Hylte stänger pappersmaskiner<br />
i Småland ökar<br />
utbudet av massaved inom Södras<br />
kärnområde.<br />
– Det kan innebära att vi<br />
inom vårt område kommer att<br />
se ett överskott av massaved,<br />
säger Christer Segerstéen.<br />
Han jämför situationen med<br />
kooperationens barndom då<br />
föreningarna bildades för att<br />
Flera pappersmaskiner<br />
avvecklas.<br />
Foto: Stora Enso<br />
säkra avsättning för råvaran.<br />
– Vi är inne i ett paradigmskifte.<br />
– Tidningsläsandet minskar<br />
och den europiska marknaden<br />
stagnerar. År 2011 tillverkades<br />
för första gången i modern tid<br />
mer pappersmassa i Europa än<br />
vad som förbrukas. Vi föruser<br />
att överskottet växer vidare.<br />
Exempelvis stänger UPM pappersmaskinen<br />
i Rauma. Kvar är<br />
ett toppmodernt massabruk<br />
som ytterligare spär på produktionen<br />
i Europa, säger Christer<br />
Segerstéen.<br />
HAN ÄR GLAD över att Södras<br />
tre återstående bruk inte är<br />
beroende av tidningspapper<br />
utan är inriktade på andra<br />
kvaliteter, däribland den nya<br />
viskosmassan. Till råga på allt<br />
ökar inte biobränsle i samma<br />
takt längre.<br />
– Hemma i Linköping planeras<br />
en ny stor fjärrvärmepanna<br />
som kommer att eldas med<br />
sopor i stället för med biobränsle.<br />
I Norrköping några mil<br />
bort har Eon deklarerat att<br />
bioenergin är för dyr och att<br />
man därför i stället ökar sopeldningen.<br />
– Det är två av flera tecken i<br />
tiden. För några år sedan fick vi<br />
många förfrågningar om att<br />
sälja pellets till England, nu har<br />
de upphört. I stället skeppas billig<br />
pellets från Kanada och USA,<br />
konstaterar Christer Segersteén.<br />
Det återstår att se om det<br />
händer något med ”den tredje<br />
generationens biobränsle” i<br />
form av storskalig förgasning<br />
till fordonsbränsle.<br />
TOTALT ÄR BOLAGEN på<br />
väg att stänga pappersmaskiner<br />
med en kapacitet på<br />
960 000 ton i Sverige. Däribland<br />
finns exempelvis Hylte<br />
där två av fyra maskiner stängs<br />
och det är en öppen fråga vad<br />
som händer med de två återstående.<br />
I Norge handlar det om<br />
650 000 ton.<br />
Förlusttyngd sågning<br />
Under förra året gjorde de<br />
flesta sågverken förlust för varje<br />
producerad kubikmeter.<br />
<strong>ATL</strong> har gjort en sammanställning<br />
där produktionen fördelas<br />
på de negativa rörelseresultaten.<br />
På så sätt för man fram en lista<br />
över förlusten per sågad<br />
kubikmeter.<br />
Sämst gick det för Södra<br />
Timber som förlorade 335<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
480<br />
USA<br />
210<br />
Kanada Ryssland Brasilien Sverige<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
kronor per sågad kubikmeter.<br />
Det hänger ihop med den nya<br />
Värösågen, där man är långt ifrån<br />
full produktion.<br />
För övrigt förlorade Rörvik 251<br />
kronor per kubikmeter, Holmen<br />
197 kronor, Norra 177, Bergs<br />
Timber 121, Rågsveden–Sweden<br />
Trä 85, Vida Timber 73, Moelven<br />
67 och Setra 50 kronor per<br />
kubikmeter.<br />
Ledande skogsnationer<br />
USA är det land i världen som avverkar<br />
mest skog i världen. Enligt FAO:s senaste<br />
sammanställning ser rangordningen ut så här,<br />
mätt i miljoner kubikmeter:<br />
134<br />
117<br />
85<br />
63<br />
Kina<br />
58 55<br />
Tyskland<br />
Finland<br />
Södra ger upp norska bruk<br />
Efter förra året redovisar<br />
Södra en miljardförlust. Nu<br />
avvecklas bruken i Norge och<br />
föreningen vässar Värösågen.<br />
Det negativa rörelseresultatet<br />
för koncernen blev 929<br />
miljoner kronor, alltså närmare<br />
en miljard.<br />
Av alla verksamhetsgrenarna<br />
är det bara Södra interiör<br />
som redovisar ett blygsamt<br />
resultat på två miljoner<br />
kronor.<br />
Den nybyggda Värösågen<br />
står för drygt 180 miljoner<br />
kronor av förlusten, med ett<br />
tredje skift på sågen hoppas<br />
man få upp lönsamheten.<br />
Massabruket Tofte i Norge<br />
står för nästan 450 miljoner.<br />
Delvis beror det på att bruket<br />
stått still vilket gjort det lättare<br />
för de svenska bruken<br />
att köra för fullt. Nu har<br />
Södra beslutat att avveckla<br />
bruket i Tofte med 300 anställda.<br />
Därmed avlutas det norska<br />
massaäventyret som inleddes<br />
år 2000 med köpet av bruken<br />
i Tofte och Folla.<br />
– Problemen i Norge, jämfört<br />
med Sverige, är att<br />
kostnads läget är högre och<br />
produktionen av energi är<br />
obefintlig. Vi kommer att<br />
sälja bruket om prislappen är<br />
den rätta, annars nödgas vi<br />
lägga ner, säger ordförande<br />
Christer Segerstéen.<br />
Han konstaterar att balansräkningen<br />
är fortsatt stark<br />
och trots det negativa resultatet<br />
föreslår styrelsen en<br />
vinst delning med 302 miljoner<br />
kronor till medlemmarna.<br />
27
BJÖRK är ett populärt träslag och ”björkigare” än<br />
så här blir det knappast. Den norska vilstolen kostar<br />
14 000 kronor, men då är det lite av konstverk också.<br />
Plankan stöds av ett diskret järnstativ.<br />
(www.worksby.com)<br />
FÖRÄDLING<br />
FÖRVARING och pall är den röda tråden<br />
i den här möbeln. Även om den ser ut<br />
som en modell är pallen i full storlek.<br />
Locket är gjort i lasergraverad bok av<br />
Martin Björnson.<br />
(hello@martinbjornson.com).<br />
BENEN i metall gör det enkelt att tillverka<br />
en bänk med råvara från skogen.<br />
Det är en konstruktion av Fredrik Karlsson,<br />
Stenbyskolan.<br />
(karl.olof@hotmail.com)<br />
”<br />
Grundtonen är ljust<br />
naturligt trä, som<br />
gärna muntras upp med<br />
en del färgstarka textilier,<br />
eller med målarfärg.<br />
<br />
Den som spanar på<br />
möbelmodet hittar mer<br />
än trä material som anknyter<br />
till naturen.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
<br />
öbelmässan<br />
i Stockholm är en<br />
bra värdemätare på vad som är<br />
på gång. Det är världens största<br />
mötesplats för skandinavisk design och<br />
den har hållit på i många år, vilket ger<br />
perspektiv på utvecklingen.<br />
Det var länge sedan plast sågs som ett<br />
framtidsmaterial och flirten med betong,<br />
för något år sedan, blev en kort fluga.<br />
NU ÄR DET miljö och naturmaterial<br />
som gäller. Trä har sin självklara roll och<br />
skogen återkommer i fondväggar och<br />
mönster, även på plastprodukter!<br />
Möbelföretaget Gemla fångar stämningsläget<br />
elegant när de beskriver tillverkningen:<br />
”Trädet har blivit en stol. I stolen finns<br />
minnet av trädet och skogen kvar.”<br />
EN INTRESSANT FRÅGA är vilka träslag<br />
som efterfrågas. Ek och björk är fortfarande<br />
favoriter.<br />
Ask ligger bra till och kanske kommer<br />
boken tillbaka.<br />
Furu försvann helt för många år sedan<br />
och valnöt dansade en sommar, nu är de<br />
mörka träslagen<br />
borta.<br />
Grundtonen<br />
är ljust naturligt<br />
trä, som gärna muntras<br />
upp med en del<br />
färgstarka textilier, eller<br />
med målarfärg.<br />
28<br />
BEKVÄMA fåtöljer för den<br />
som har svårt att resa sig<br />
behöver inte se ut som inredning<br />
till sjukhus. Lyftkraften<br />
i den här listiga stolen, med<br />
mycket trä, anpassas efter användaren.<br />
Fåtöljen görs av OH<br />
Sjögren i Tranås och kostar<br />
omkring 12 000 kronor.<br />
(www.easyriser.se)<br />
GUNGHÄSTEN<br />
i massiv bok görs<br />
av danska Brdr Kruger<br />
och kostar omkring 4 500<br />
kronor.<br />
(www.brdr-kruger.dk)<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13
ENKLARE än så här blir det knappast att<br />
montera och demonstrera bordsbenen i<br />
metall. Ett slag på träkilen är allt som krävs.<br />
(www.smakadesign.se)<br />
<br />
BOK är nästan borta från möbler, men<br />
nestorn Åke Axelsson konstaterar att det<br />
är bästa tänkbara träslag. Han förutser att<br />
boken är på väg tillbaks. För 50 år sedan<br />
ritade Åke Axelsson en klassisk bokstol<br />
som en del i dåtidens kampanj för svensk<br />
rödbok. Nu har han ritat stolen på bilden<br />
i obehandlad bok, den säljs av Gärsnäs där<br />
Åke Axelsson är delägare.<br />
(www.garsnas.se)<br />
<br />
BÖJTRÄ på traditionellt sätt är en<br />
specialitet för landets äldsta möbelfabrik,<br />
154-åriga Gemla i Diö. Askträet kokas<br />
i sex timmar, böjs och torkas en vecka<br />
i 65-gradig värme.(En vanlig genväg är<br />
annars att under högt tryck pressa sönder<br />
träets fiber, men det drabbar kvaliteten).<br />
Den nya stolen, T13, är ritad av Mats<br />
Theselius.<br />
(www.gemlaab.se)<br />
FINURLIGT nog har Oliver Söderlund,<br />
Lunds arkitekturskola, lyckas<br />
få svikt i träpallen. Trätapparna vilar<br />
på en kärna av kompakt skumgummi.<br />
(oliver.soderlund@gmail.com)<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
<br />
URSPRUNGET och historien bakom<br />
möbeln har en känslomässig betydelse.<br />
Bordet är gjort av granplank från det rivna<br />
kyrkodasset i Bjurum. Julia Söder, Linneuniversitet,<br />
kallar idén ”Talking Wood”. Hon<br />
skickar med en bild på huset och har graverat<br />
in koordinatorerna i en kompassros.<br />
(juliasoder@yahoo.se)<br />
29
ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är<br />
på många sätt imponerande. Tyvärr<br />
orsakar de skogsskador för enorma<br />
belopp, främst genom bete på ungtall.<br />
LRF samarbetar med skogsägarföreningarna<br />
och andra organisationer och<br />
myndigheter för att få hjortstammarna<br />
i balans med foder tillgången, bland<br />
annat i det nya älgförvaltningssystemet.<br />
INTRESSET FÖR AFFÄRER inom förnybar<br />
energi ökar snabbt och tusentals landsbygdsföretagare<br />
driver energiverksamhet.<br />
Därför lanserar vi Energiföretagaren, ett<br />
ma terial som inspirerar och vägleder till<br />
lönsamma affärer inom förnybar energi.<br />
FÖRR ELLER<br />
SENARE blir det<br />
aktuellt att lämna<br />
över skogen till en<br />
ny generation. Det<br />
finns en hel del att<br />
sätta sig in i för att<br />
det ska bli så bra<br />
som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens<br />
och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet.<br />
FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning,<br />
slutavverkning, naturhänsyn eller<br />
säkerheten i skogen LRF och<br />
skogsägarföreningarna arrangerar<br />
kurser, studie resor, studiecirklar<br />
och seminarier. Genom LRF får<br />
du även riktigt bra rabatter när du<br />
exempelvis ska köpa ny motorsåg,<br />
bil och drivmedel.<br />
DET SKA VARA MÖJLIGT<br />
för alla som vill att arbeta,<br />
bo och leva på landsbygden.<br />
Därför är det viktigt att vi<br />
driver frågor som förbättrar<br />
servicen och infrastrukturen<br />
på landsbygden. Alla har<br />
rätt till bra vägar, el, post,<br />
telefoni och bredband.
TIDNINGARNA LAND SKOGSLAND, Land<br />
Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften.<br />
Det gör också en basolycksfalls- och en<br />
livförsäkring. Dessutom får du tillgång till<br />
LRFs egna företagarcoacher.<br />
VEM VET VILKA PLANER stat och kommun<br />
har för din plats på jorden. LRFs experter<br />
arbetar ständigt med frågor kring äganderätt<br />
och markintrång.<br />
DET FINNS GODA MÖJLIGHETER att<br />
öka tillväxten i Sveriges skogar. Det<br />
skulle underlätta en omställning till ett<br />
grönare och mer håll bart samhälle.<br />
LRF samarbetar med skogsägarföreningarna<br />
genom bland annat satsningen<br />
Krafthandling Skog för att öka<br />
både lönsamheten och tillväxten i<br />
familjeskogsbruket.<br />
LRF HAR ÖVER 1 000 lokalavdelningar<br />
runt om i Sverige där<br />
medlemmar träffas för att dela<br />
med sig av sina erfarenheter<br />
och påverka utvecklingen i<br />
bygden. För medlemmar under<br />
36 år finns dessutom ett särskilt<br />
nätverk, LRF Ungdomen.<br />
Är det här din värld<br />
DÅ ÄR DU varmt välkommen till LRF-familjen och<br />
172 000 människor som också hör hemma<br />
i det gröna näringslivet.<br />
SOM MEDLEM I LRF är det tryggt<br />
att veta att den skogsförsäkring du<br />
kan teckna genom oss innehåller<br />
en allriskdel som täcker skador<br />
från exempelvis skadeangrepp,<br />
brand och storm.<br />
GÅ IN PÅ lrf.se/skog. Här kan du:<br />
1. Gå en tipspromenad och få mer infor mation om<br />
vad ett medlemskap kan betyda för dig. Du kan<br />
dessutom vinna en tidningsprenumeration.<br />
2. Ställa frågor till några av våra experter.<br />
VILL DU HELLRE PRATA med någon är du väl kommen<br />
att ringa Medlemsservice, 020–44 44 33.<br />
DU BEHÖVER INTE vara heltidsbonde för att vara<br />
medlem i LRF. Det viktiga är att du har ditt hjärta<br />
på landsbygden.<br />
FÖRST GUDRUN, sedan Per och Dagmar.<br />
Stormarna kan vi inte resonera<br />
med, men väl politiker och myndigheter<br />
när våra medlemmar drabbas.
MILJÖ<br />
<br />
<br />
Den tyngsta och mest<br />
kritiska rösten mot<br />
skogsbruket kommer<br />
från Naturskyddsföreningen.<br />
Vi har förhört oss om<br />
åsiktsskillnaderna.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
ed över 190 000 medlemmar är<br />
Naturskyddsföreningen större<br />
än LRF, och skogen har varit en<br />
av grundpelarna ända sedan starten 1909.<br />
Vi träffar Karin Åström på föreningens<br />
huvudkontor i Stockholm, hon är vice ordförande<br />
och talesperson för skogsfrågor.<br />
Vad är er kompass i skogen<br />
– Vi har en policy om skogen som i sin<br />
tur bygger på motioner till stämman.<br />
Många medlemmar är extremt engagerade<br />
i skogsfrågorna.<br />
Varför<br />
– Skogen i sig själv väcker mäktiga känslor,<br />
dessutom är det en långvarig konfliktzon<br />
med en extremt stark näring som är<br />
positivt särbehandlad.<br />
Vad då särbehandlad<br />
– Näringen får göra enorm inverkan på<br />
det vi kallar natur och man fortsätter trots<br />
rödlistor. När det går fel får man skylla på<br />
entreprenörerna. Ansvaret måste vara<br />
näringens.<br />
Förslag om ersättning<br />
Ett förslag från Naturskyddsföreningen<br />
är att höja ”tålighetströskeln” för hur<br />
stora intrång en markägare ska tåla.<br />
I stället för att beräkna ersättningen på<br />
”berörd del” föreslås att utgå från hela<br />
fastighetens värde.<br />
Procenttalen är inte kristallklara, men<br />
det är tydliga principiella skillnader;<br />
Ett hygge är en typiskt ”berörd del”.<br />
Om avverkningen är värd 100 000<br />
kronor och tålighetströskeln 10 procent<br />
nödgas markägaren tåla intrång för<br />
10 000 kronor.<br />
Räknat på hela fastigheten blir<br />
tröskeln högre. Om gården är värd<br />
10 miljoner kronor nödgas markägaren<br />
tåla intrång på 1 miljon kronor.<br />
Varför vill ni ha en skatt på papper<br />
– Tanken med avgiften är att finansiera<br />
det akuta behovet av att skydda mer skog.<br />
Vi klarar inte miljömålen och Sverige klarar<br />
inte Nagoyamålet. Vi funderade på en<br />
avverkningsavgift, men det skulle missgynna<br />
svenskt skogsbruk i konkurrensen.<br />
Pappersavgiften är neutral.<br />
Plastskatt låter miljöriktigare.<br />
– Vi jobbar på det också. Målet är att<br />
generellt minska överkonsumtionen.<br />
Flera bedömare menar att vi redan<br />
når FN-målet om skyddad natur, som<br />
slöts i Nagoya (se förra Vi Skogsägare<br />
sidan 10).<br />
– Det är nästan så man blir lite trött...<br />
Texten i uppgörelsen är tydlig. Dels är det<br />
17 procent representativ mark som ska<br />
skyddas, dels är det kopplat till andra mål<br />
som handlar om hållbart brukande. Vi har<br />
långt ifrån nått målen.<br />
Men bara impedimenten är ju<br />
14 procent!<br />
– Man kan inte göra det till en övning i<br />
markfördelning. Att hänvisa till impedimenten<br />
håller inte, där finns 3–4 procent<br />
av de rödlistade arterna. Det är produktiv<br />
mark som måste skyddas.<br />
Hur mycket bör man skydda enligt er<br />
– Det är inte helt lätt att svara på. Olika<br />
arter kräver olika mycket areal och kunskapsläget<br />
förändras. Dagens bästa gissning<br />
är 20 procent.<br />
Ni har väl inte glömt att räkna<br />
markägarnas frivilliga insatser<br />
– Det har vi förstås koll på. Det är bra<br />
att skogsägarna tar det ansvaret, men<br />
avsättningarna måste kartläggas och offentliggöras.<br />
Dessutom är frivilligheten i<br />
sig en komplikation med tanke på långsiktigheten.<br />
I dag kräver certifieringen fem<br />
procents avsättning, men vi tycker det ska<br />
vara tio procent.<br />
Det är lätt att fastna i obegripliga<br />
procentsiffror. Tycker du vi nått halvvägs<br />
för att uppfylla Nagoyaavtalet<br />
– Nej.<br />
Varför ska vi inte gödsla skogen när vi<br />
gödslar åkrarna<br />
– Det är en rimlig fråga. Vi förordar ett<br />
ekosystem som är likt det naturliga och i<br />
konsekvensens namn vill vi inte ha konstgödsel<br />
i jordbruket heller.<br />
Är det okej att använda förädlade<br />
plantor<br />
– Om den genetiska basen minskar<br />
blir skogen sårbar. Variation ger tålighet.<br />
Forskarna framhåller att den<br />
genetiska variationen faktiskt ökar<br />
jämfört med om träden föryngrar sig<br />
själva lokalt.<br />
– Det kan man ju säga, men det är ingen<br />
evolutionär process.<br />
Du verkar skeptisk till forskning.<br />
– Forskning och kunskapsinhämtning är<br />
bra, men storskaliga förändringar straffar<br />
sig även om vi tror de är ofarliga från<br />
början.<br />
Utan att förädla jordbruksgrödorna<br />
hade vi svultit ihjäl.<br />
– Det är en komplicerad fråga. Man kan<br />
också säga att vi inte hade blivit så<br />
många.<br />
Varför vill ni att miljöorganisationer<br />
ska få överklaga beslut om<br />
avverkning<br />
– Helt uppenbart måste någon kunna<br />
32<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13
Karin Åström bor på Gotland där<br />
hon tillsammans med sin man<br />
driver ett företag som arbetar<br />
med miljöinformation.<br />
Karin Åström<br />
Bor: På Gotland. ”Vi flyttade hit när första<br />
barnet föddes, då kändes det rätt att lämna<br />
stan”.<br />
Familj: Man, Jonas Nilsson, och tre barn; Olof,<br />
20 år, Stina, 16 år och Nils, 14 år.<br />
Fritidsintresse: Hästar och fågelskådning.<br />
Favoritmusik: Allt man blir glad av, gärna<br />
Motown och Michael Jackson.<br />
Bok att rekommendera: A planet under<br />
pressure, av Will Steffen, med flera. ”En extremt<br />
bra bok.”<br />
Bästa stunden i skogen: En fjällnära skog<br />
med vridna tallar, eller en mossig äldre granskog<br />
med<br />
svampar.<br />
överklaga myndighetens beslut och hålla<br />
ett vakande öga på den.<br />
Redan i dag får skogsägaren vänta sex<br />
veckor på avverkningsbeslut, med<br />
överklaganden kanske han eller hon<br />
nödgas vänta månader eller år.<br />
– Det är klart jag kan se ett dilemma för<br />
markägaren. Det är ju inget kul om<br />
grannarna överklagar bara för att jäklas.<br />
Miljöorganisationerna bär rimligen inga<br />
sådana grannfejder med sig, därför tycker<br />
vi de bör ha rätten att klaga. Vi vill inte att<br />
rätten ska missbrukas och man kan fundera<br />
över begränsningar.<br />
Tror du på skogen som råvara<br />
– Absolut. Vi vill ha ett fossilfritt<br />
samhälle och är angelägna om att använda<br />
skogsråvaran smart och effektivt.<br />
Skogsbruket är en viktig näring framöver.<br />
Kan dagens avverkningsnivå behållas<br />
– Det kan man inte svara på med dagens<br />
kunskapsnivå. Kanske kan nivån behållas<br />
om man är effektiv. Jag tror inte uttaget<br />
kan ökas drastiskt.<br />
Tycker du det är någon miljöskillnad<br />
mellan små familjeskogsägare och<br />
stora bolag<br />
– Man vill gärna tro att de som är mindre<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
klarar hänsynen bättre, men polytaxen<br />
visar att så inte är fallet. Bekymret är nog<br />
att både stora och små anlitar samma<br />
entreprenörer.<br />
Varför hoppade ni av dialogprojektet<br />
som arbetar med polytaxen och miljöhänsyn<br />
vid avverkningar<br />
– Vi gick in stenhårt i projektet, men<br />
utfallet motsvarade inte arbetsinsatsen. Vi<br />
har en hel värld att rädda och måste prioritera.<br />
Det är lite osvenskt att inte delta i<br />
överläggningar<br />
– Kollegor i andra länder tycker att vi är<br />
extrema som talar med näringen. Vi har<br />
inte gjort någon större affär av det här, men<br />
vi kan inte lägga hundratals timmar på sånt<br />
som inte tycks leda någon vart.<br />
Det handlar mycket om biologisk<br />
mångfald i ert arbete.<br />
– Vi lever av biologisk mångfald. Ekosystemen<br />
måste vara stabila, långsiktiga<br />
och robusta. Vi har också etiska skäl för<br />
att inte utrota en skalbagge, men jag lyfter<br />
gärna fram de ekologiska argumenten. Det<br />
handlar om en långsiktig produktion.<br />
För många läsare av den här tidningen<br />
är äganderätt och förfoganderätt<br />
nyckelord. Har du förståelse för det<br />
– Jag förstår känslan, men vi har gemensamma<br />
spelregler som bygger vårt samhälle.<br />
Vi har regler och inskränkningar<br />
inom nästan alla områden.<br />
Flera reagerar nog på förslaget mot att<br />
ändra ersättningsreglerna vid intrång<br />
(se faktaruta).<br />
– Jag förstår att markägare slår bakut<br />
och inte vill att andra ska komma in och<br />
bestämma över marken. Och jag förstår<br />
den lille markägaren som har det svårt<br />
ekonomiskt. Men jag förstår inte varför<br />
samhället ska betala för miljöstörande<br />
verksamhet bara för att det är skogsbruk.<br />
Vi har en princip att förorenaren betalar.<br />
Är strider viktiga för att få<br />
medlemmar<br />
– Nej, det tror jag inte alls. De flesta<br />
gillar inte bråk. Om man är med i Greenpeace,<br />
där det mer händer grejer, kanske<br />
det är lite annorlunda. Vi vinner på en hög<br />
trovärdighet, men gör inga spektakulära<br />
auktioner. Här maler vi på år efter år.<br />
33
SKOGSSKÖTSEL<br />
Delvis är det en myt att eken växer långsamt. Det här trädet är 80 år och den väl utvecklade<br />
kronan bäddar för bra tillväxt.<br />
<br />
<br />
Lövskogen är en slumrande resurs med många<br />
möjligheter. Dessutom finns ekonomisk hjälp för<br />
den som vill anlägga ny lövskog.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
nders Ekstrand lutar sig mot en<br />
ekstam och ser påtagligt nöjd ut.<br />
– Den här var ett långt, klent,<br />
självsått träd som jag röjde fram och<br />
började stamkvista. Nu är eken 60 år och<br />
värd ungefär 4 000 kronor. Väntar jag<br />
tills stammens diameter är 65 centimeter<br />
är värdet 10 000 kronor, berättar Anders.<br />
Han har med andra ord anledning att se<br />
nöjd ut. De värdefulla träden har kommit<br />
av sig själva i gränslandet mellan skog och<br />
tomt på den gamla skogsgården i Göingebygden,<br />
med en kringbyggd gård från slutet<br />
av 1600-talet.<br />
Det är en ganska typisk bild av lövskogsskötsel.<br />
Ofta kommer tillfället gratis, men<br />
för att fånga möjligheten krävs omsorgsfull<br />
skötsel.<br />
– Det är något som passar bra för den<br />
intresserade självverksamme skogsägaren,<br />
konstaterar Anders Ekstrand.<br />
HAN ÄR lövskogsspecialist på Södra och<br />
praktiserar kunskaperna på den egna gården<br />
och hoppas väcka intresset hos fler<br />
markägare:<br />
– I landets skogar avverkas bara hälften<br />
av lövskogens tillväxt. Lövet är en slumrande<br />
resurs som vi är för dåliga på att ta<br />
tillvara.<br />
MEN EKEN SKÖTER sig definitivt inte<br />
själv!<br />
UNDER EN TUR i skogen får vi flera<br />
Nästan nio meter av stammen är stamkvistad<br />
exempel på fler gratis möjligheter att<br />
och närliggande träd, som stör fånga i flykten:<br />
kronan, gallras bort i omgångar.<br />
34 VI SKOGSÄGARE X/XX
Eken är redan<br />
värd 4 000 kronor<br />
och mer blir det...<br />
”<br />
Poängen<br />
med de här<br />
kontrollerna är att<br />
de ska vara slumpvisa<br />
och anonyma.<br />
Eken är självsådd. För att skydda mot<br />
älgen har Anders drivit fram den i<br />
plaströr.<br />
Självsådd.<br />
Precis som vid huset finns självsådda<br />
ekar att ta till i blandbestånd, ute i skogen.<br />
När plantorna är små putsar Anders dem<br />
med sekatören och sätter över ett plaströr<br />
som skydd mot älgen. Rören står med sju<br />
meters mellanrum och mellan dem kommer<br />
självföryngrad björk och gran.<br />
Frostskydd.<br />
I en blöt, frostkänslig, del av ett hygge<br />
är förutsättningarna dåliga för att plantera<br />
gran. I stället har han röjt fram en timmerställning<br />
av självföryngrad björk, som<br />
trivs i fukten. Under björkarna kommer<br />
granen av sig själv.<br />
Röjning.<br />
I en eftersatt och misslyckad granplantering<br />
hjälper Anders en skogsägare att<br />
röja fram ekar och andra lövträd. Om<br />
arbetet lejs bort betalar jordbruksverket 60<br />
procent av kostnaden för att röja fram ädellövskog.<br />
En anna väg är förstås att plantera lövet.<br />
Läs mer på nästa sida<br />
VI SKOGSÄGARE X/XX 35
Fortsättning:<br />
Ta vara på<br />
alla gratis chanser<br />
På en nedlagd<br />
åkermark mitt i<br />
byn, någon mil<br />
bort, visar Anders<br />
ett 20-årigt<br />
bestånd av förädlad<br />
vårtbjörk.<br />
– Här mellan<br />
husen hade granen<br />
inte varit välkommen<br />
av este-<br />
Anders Ekstrand.<br />
tiska skäl.<br />
– I dag betalas både björktimmer och<br />
lövmassaved väl så bra som gran. Björken<br />
kan avverkas tidigare, men långsiktigt<br />
avkastar granen något mer.<br />
På den nedlagda åkermarken gissar<br />
Anders Ekstrand att förräntningen på<br />
markvärdet är 3 procent för björk och 3,5<br />
procent för gran.<br />
OM MÖJLIGHETEN TILL bidrag räknas<br />
in kan kalkylerna bli helt annorlunda.<br />
Den som planterar stödberättigad<br />
åkermark med poppel eller hybridasp (vilka<br />
räknas som energigrödor) får behålla<br />
gårdsstödet i 20 år. I genomsnitt handlar<br />
Kvarvarande torrkvistar ska bort för<br />
kvalitetens skull.<br />
det om 1 500 kronor per hektar, men nivån<br />
varierar.<br />
Dessutom kan skogsägaren få stöd till<br />
både stängsel och anläggning av beståndet.<br />
UTÖVER DET TILLKOMMER förstås<br />
den goda tillväxten för de snabbväxande<br />
träslagen.<br />
– I något fall har jag räknat fram en<br />
avkastning på 12 procent, vilket förstås är<br />
svårslaget, säger Anders Ekstrand.<br />
– I grunden är jag tveksam till bidrag<br />
och man bör inte bygga sin framtid på dem,<br />
Ekarna är lika grova, skillnaden är att den<br />
bakre inte är stamkvistad. Vid en diameter<br />
på 60 centimeter är värdet 9 000<br />
respektive 4 000 kronor.<br />
men det hindrar förstås inte från att nyttja<br />
de möjligheter som finns.<br />
NYLIGEN HAR Anders Ekstrand skrivit<br />
en bok om lövträ och lövskogsskötsel. Det<br />
finns mycket att lyfta fram, men hans två<br />
viktigaste tips är:<br />
Läs landskapet och välj lämplig,<br />
bördig, mark.<br />
Låt halva trädet vara grön krona för<br />
tillväxtens skull. Se till att den andra<br />
halvan av trädet är en kvistfri stam, för<br />
virkesvärdets skull.<br />
SKOGSSKÖTSEL<br />
KOM och SE DE<br />
HETASTE NYHETERNA<br />
FRÅN BRP!<br />
CAN-AM ®<br />
ÖKAR MEST I ANTAL!<br />
Källa: SCB<br />
Missa inte våra vassa erbjudanden<br />
SKI-DOO ® SPRING OFFER &<br />
LYNX ® SISU OFFER med 6.000 kr<br />
i rabatt! Och nyheten BUILD<br />
YOUR RIDE för Lynx. Läs mer på<br />
ski-doo.se och lynx.se<br />
NU RULLAR ÅRETS NYHETER från<br />
Lynx ® , Ski-Doo ® (2014) och Can-Am ®<br />
(2013) ute på vägarna. MISSA INTE<br />
chansen att kolla in våra klassledande<br />
marknadsledare, nyheter och tillbehör,<br />
mingla och snacka snöskoter och ATV<br />
hos våra engagerade återförsäljare!<br />
BRP on Tour besöker även ett antal av<br />
våra Can-Am-återförsäljare i södra Sverige<br />
med ett urval heta nyheter för ATV<br />
och Spyder roadster!<br />
THE WORLD IS OUR PLAYGROUND.<br />
Mer info på<br />
brp-tour.com<br />
© 2013 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). Alla rättigheter förbehålles. ®, och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag. brp.com<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
37
FORSKNING<br />
<br />
<br />
Ny snabbväxande poppel<br />
som passar hela landet<br />
är på gång, träden klarar<br />
både ett tuffare klimat<br />
och är bättre rustade<br />
mot sjukdomar.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
n isande kall dag besöker vi planteringen<br />
tillsammans med Ulf Johansson,<br />
försöksledare på lantbruksuniversitetet.<br />
Poppelträden har vuxit<br />
fem odlingssäsonger och flera av dem är<br />
redan tio meter höga.<br />
Att döma av vintervädret hade vi kunnat<br />
vara i Norrbotten... fast just den här försöksodlingen<br />
ligger i Halland några mil<br />
från Tönnesjöhedens försökspark.<br />
Liknande tester finns utanför Gällivare,<br />
Umeå och ytterligare några platser i landet.<br />
Det praktiska arbetet med odlingen görs<br />
av lantbruksuniversitetet på uppdrag av<br />
Sweetre Technologies, med syfte att få<br />
fram en ny generation poppelplantor till<br />
försäljning.<br />
NESTORN I DE här sammanhangen är<br />
professor Lars Christersson. Han är nu<br />
pensionerad, men fortsätter arbeta med<br />
frågorna och har varit med och grundlagt<br />
de här poppelförsöken.<br />
– Det har anlagts odlingar av poppel<br />
ända sedan 1920-talet. Väldigt många har<br />
misslyckats, vilket inte är så konstigt.<br />
Klonerna har kommit från Oregon, på motsvarande<br />
breddgrader som Frankrike och<br />
Spanien.<br />
– Den enda riktigt lyckade klonen är<br />
OP42, men vi behöver ett större genetiskt<br />
urval för att minska risken för bladrost och<br />
andra angrepp, berättar Lars Christensson.<br />
Ulf Johansson i försöksodlingen med<br />
poppel. Träden började som sticklingar<br />
i kruka våren 2007, och på sommaren<br />
planterades de i fält. De har alltså nått de<br />
här höjderna efter fem växtsäsonger.<br />
FÖRKORTNINGEN ”OP42” betyder<br />
Oxford Paper company år 1942, vilket<br />
antyder att inte så mycket har hänt med<br />
förädlingen på lång tid. Men under senare<br />
år har Skogforsk tagit fram en blandning<br />
av 12 kloner (varav en är OP42). Blandningen<br />
kan fungera längre norrut, men<br />
rekommenderas till milda lokaler i Götaland.<br />
Och mer är på gång.<br />
– Mitt tidigare uppdrag som professor i<br />
energiskog har gett många kontakter i världen,<br />
med hjälp av dessa har jag rest runt<br />
och samlat in frö.<br />
– I de här försöken odlas ett 30-tal olika<br />
poppelkloner från British Columbia och<br />
Alaska. De kommer från breddgrader som<br />
motsvarar Gällivare och söderut. Poppel<br />
växer väldigt bra i Norrland också, även<br />
om inte tempot riktigt är i nivå med Götaland,<br />
säger Lars Christersson.<br />
HAN FÖRUTSER ATT det kommer<br />
kloner som växer bra över nästan hela<br />
landet.<br />
– Det vi sett hittills är en tillväxt på<br />
40–50 kubikmeter per hektar och år. Vi får<br />
se vad förädlingen kan tillföra ytterligare<br />
och hur gödsling kan öka produktionen.<br />
– Jag har gjort en del mindre tester som<br />
visar att poppel svarar mycket bra på gödsling,<br />
säger Lars Christensson.<br />
Plantornas tillväxt<br />
kan dubbleras<br />
En vanlig granplanta växer 2,5 meter<br />
under fem år under optimala förhållanden.<br />
Tillväxtgränsen har testats genom<br />
noggrant utförd plantering, skydd mot<br />
frost och insekter samt näringsbevattning<br />
med hjälp av slangar.<br />
Då växer plantorna dubbelt så bra som<br />
under normala förhållanden.<br />
Men hur mycket av den potentialen kan<br />
man uppnå i praktiken<br />
– Jag tror att man kan realisera upp till<br />
50 procent bättre tillväxt hos dagens<br />
vanliga skogsplantor, säger Karin Johansson<br />
vid Skogforsk, som gjort testerna.<br />
– Med en ambitiösare markberedning<br />
där humus och mineraljord blandas kan<br />
näringen enklare tillgodogöras av plantans<br />
rötter. I våra försök hade plantorna utan<br />
näringsbevattning växt mer än två meter<br />
på fem år, det är riktigt bra!<br />
Förädling kan<br />
ge rakare virke<br />
Att träreglar, brädor och plankor är<br />
böjda och skeva är ganska vanligt.<br />
Men i framtiden hoppas forskarna kunna<br />
förädla fram rakare virke genom att<br />
använda träd med rätt genetiska egenskaper.<br />
Nyckeln till förbättrad formstabilitet<br />
ligger i trädens fibervinkel som kopplar till<br />
hur plankor från trädet beter sig efter<br />
sågning och torkning. Lite förenklat kan<br />
man säga att ju större trädets fibervinkel<br />
är, desto skevare blir det sågade virket.<br />
– Våra försök visar att det finns en tydlig<br />
koppling mellan trädens genetik, deras<br />
fibervinkel och formstabiliteten hos virket<br />
från de här träden, säger Karl-Anders<br />
Högberg vid Skogforsk.<br />
Trädens fibervinkel är dessutom enkel att<br />
mäta, så därför bör egenskapen finnas med<br />
när vi väljer ut avelsträd för skogsträdsförädling.<br />
Asken kan räddas<br />
Den fruktade askskottsjukan angriper<br />
och dödar askar i hela det svenska<br />
utbredningsområdet. Det finns inga kända<br />
botemedel, men det kan ändå finnas hopp<br />
för trädet. Forskare vid Skogforsk tror sig<br />
kunna odla fram motståndskraftiga askar.<br />
– Våra undersökningar visar att askskottsjukan<br />
är starkt genetiskt styrd och att det<br />
dessutom finns en stor genetisk variation i<br />
motståndskraften hos olika askar, säger<br />
Lars-Göran Stener vid Skogforsk i Ekebo.<br />
Därför finns det goda förutsättningar för<br />
att med hjälp av<br />
skogsträdsförädling<br />
odla fram mer<br />
vitala askar.<br />
– Inga askar är<br />
helt opåverkade av<br />
svampen, men<br />
några har betydligt<br />
högre motståndskraft<br />
än andra.<br />
Askskottsjuka.<br />
Foto:<br />
Gunilla<br />
Jarlid<br />
38 VI SKOGSÄGARE X/XX
Ta hand om din skog och mark<br />
Kör HYPRO<br />
HYPRO 755<br />
med HYPRO FG45 Fällgrip<br />
– <br />
traktorprocessorer. -<br />
<br />
<br />
Skonsamhet <br />
<br />
hög kapacitet <br />
<br />
god ekonomi -<br />
<br />
Vi ses på ELMIA, monter 187!<br />
HYPRO 450 XL<br />
För mer information, www.hypro.se<br />
eller ring oss på tel: 0479-220 59
i träffar honom en kylslagen dag<br />
på ett ”Gudrunhygge” där granplantorna<br />
kämpar mot en massiv<br />
vägg av björksly.<br />
Temat för dagens exkursion är röjning.<br />
– Vi lägger tusentals kronor på markberedning<br />
eller gödsling, men förlorar<br />
massor av tillväxt på att inte röja i tid. Lite<br />
förenklat förlorar man ett års tillväxt för<br />
varje år man skjuter fram röjningen, säger<br />
Urban Nilsson.<br />
Att vänta ett år för länge med röjningen<br />
betyder med andra ord att man också måste<br />
vänta ett år med slutavverkning.<br />
Tumregel gäller i den här hårda konkurren-<br />
sen med björk och förutsätter<br />
förstås att målet är en granskog.<br />
SKOGSSKÖTSEL<br />
”Vi underskattar effekten av röjning något<br />
makalöst”. Det framhåller Urban Nilsson,<br />
professor i skogsskötsel.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
Finskt försök<br />
Den finska experimentmaskinen för<br />
röjning på bilden rycker upp de unga<br />
björkarna med rötterna för att undvika<br />
stubbskott, som är problemet vid tidig<br />
komventionell röjning. Foto: Urban Nilsson<br />
FORSKARNA vet ganska<br />
mycket om hur man<br />
bör röja i trädslagsrena<br />
bestånd, exempelvis<br />
självföryngring av<br />
tall.<br />
Däremot är kunskapen<br />
låg om<br />
Här måste något göras,<br />
frågan är bara hur och när.<br />
En typisk utmaning för skogsägare<br />
över hela landet.<br />
40 VI SKOGSÄGARE X/XX
den här typen av hyggen, som är en realitet<br />
för många skogsägare.<br />
Stormen Gudrun blev en väckarklocka.<br />
Forskarna insåg det enorma röjningsbehovet<br />
som skulle följa i Gudruns spår<br />
och anlade försök i Småland, Halland,<br />
Dalarna och Västerbotten.<br />
– Oavsett om du är på ett hygge i Norrland<br />
eller i Götaland är frågorna i princip<br />
desamma, konstaterar Urban Nilsson.<br />
RESULTATEN FRÅN försöken börjar<br />
komma fram, även om det dröjer några år<br />
till en färdig rapport.<br />
En av slutsatserna är alltså betydelsen av<br />
att röja. Metoderna däremot tycks spela<br />
mindre roll. Viktigast är att göra något.<br />
Dessutom är det, enligt flera experter,<br />
lika bra att ställa in sig på två röjningar.<br />
Första röjningen görs när granen är<br />
1–2 meter och andra när den är 4–7<br />
meter.<br />
– Om det sedan räcker med en röjning<br />
får det bli en positiv överraskning, säger<br />
Hans Thunander som arbetar med de här<br />
frågorna på Sundins Skogsplantor.<br />
HAN PÅPEKAR ATT den som bara gör<br />
en plantröjning ofta nödgas göra en underröjning<br />
inför första gallringen.<br />
– Det är riskfyllt. När röjning och gallring<br />
görs samtidigt ökar risken för stormskador.<br />
En tidig röjning av klena björkar är relativt<br />
billig. Anledningen till att vänta är<br />
Professor Urban Nilsson<br />
missionerar om röjningens<br />
betydelse.<br />
problemen med efterföljande stubbskott.<br />
– I höstas var jag i Finland och tittade på<br />
en ny maskin som rycker upp de unga<br />
björkarna med rötterna. Det är ett spännande<br />
sätt att slippa rotskott, säger Urban<br />
Nilsson och visar några bilder av maskinen.<br />
MEN ÄN SÅ länge rör det sig om en prototyp.<br />
För skogsägaren är det fortfarande<br />
röjsågen som gäller.<br />
– Traditionellt har man röjt vid ungefär<br />
tre meters höjd och räknat med att björken<br />
därefter inte ska hinna ifatt granen. Men<br />
även små björkar stjäl växtkraft från<br />
granen. Nya resultat visar att skogsägaren<br />
har mer att vinna på en tidigare röjning än<br />
vad vi trodde förut.<br />
– Om det behövs en andra röjning kan<br />
den i flera fall finansieras av vinsten i ökad<br />
granproduktion, säger Urban Nilsson.<br />
Tack vare kedjeröjsågen har brunnsröjning<br />
blivit ett alternativ.<br />
– Man röjer en brunn med en diameter<br />
på ungefär 75 centimeter runt granstammen.<br />
– Den vanliga klingsågen är svår att<br />
hantera och få med sig genom björkslyet,<br />
med kedjeröjsågen kan du liksom simma<br />
dig fram mellan granplantorna, förklarar<br />
Magnus Petersson, skogsskötselchef på<br />
Södra.<br />
– Vi arbetar mycket med röjningsfrågorna<br />
och det här är en av metoderna<br />
som utvärderas, men vi behöver veta mer.<br />
JÄMFÖRT MED VANLIG totalröjning<br />
presterar den som röjer brunnar med kedjeröjaren<br />
dubbelt så mycket, mätt per hektar.<br />
Några klara forskningsresultat om vinsterna<br />
finns dock inte, men en som är övertygad<br />
om brunnsröjningens förträfflighet<br />
är röjningsproffset Bengt-Åke Alriksson.<br />
Han har själv varit med och utvecklat<br />
kedjesågen tillsammans med Husqvarna.<br />
<br />
<br />
En test av att koka riktigt klen<br />
massaved kan få betydelse för<br />
röjningsmetoderna.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
agens gräns för att virket ska användas<br />
till massaved är fem centimeters<br />
diameter i toppänden. På massabruket i<br />
Mönsterås testar Södra att använda björk<br />
som bara är 2–3 centimeter i toppänden.<br />
Om försöken lyckas kan det påverka taktiken<br />
i röjningsskogen.<br />
FRÅGAN ÄR OM man på ett någorlunda<br />
lönsamt sätt kan ta hand om björken som<br />
kommer spontant på flera hyggen.<br />
Som framgår av artikeln här bredvid är<br />
en möjlighet att låta granen utvecklas under<br />
skärmar av björk. När skärmen huggs<br />
ner gäller det att använda björkarna till<br />
något vettigt.<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
– En möjlighet är förstås bränsleved. Om<br />
en större andel dessutom kan användas till<br />
massaved ökar valmöjligheten, säger Göran<br />
Örlander, skogchef på Södra.<br />
– Dels kan det vara ett alternativ i eftersatta<br />
röjningar, men framför allt tänker vi<br />
på alla Gudrunhyggen. Där växer björken<br />
nu med en meter om året, så det är bråttom<br />
att hitta rätt vägval för röjningen.<br />
– Om vi ska våga rekommendera skärmar<br />
gäller det att tänka på hela vägen från<br />
skördaren till industrin. Medeldiametern<br />
på stammarna är helt avgörande för<br />
ekonomin och det är lätt hänt att avverkningarna<br />
blir en förlustaffär för skogsägaren.<br />
FÖR DEN SOM är självverksam och kör<br />
med en liten maskin blir det en annan kalkyl,<br />
då är det betydligt lättare att lönsamt<br />
avverka relativt små volymer skärmträd.<br />
– Testerna blir avgörande<br />
för hur vi går vidare,<br />
konstaterar Göran<br />
Örlander.<br />
– Ekonomin är helt annorlunda för småskaliga<br />
lösningar.<br />
– Det finns många idéer om ny teknik<br />
för att skörda klena stammar, men för vår<br />
del handlar det om att hitta lösningar för<br />
de maskinsystem vi kan erbjuda i dag,<br />
konstaterar Göran Örlander.<br />
På massabruket är utmaningen framför<br />
allt att barka de klena stammarna.<br />
41
SKOGSSKÖTSEL<br />
<br />
<br />
”Jag smeker fram granen med<br />
röjsågen.” Så poetiskt uttrycker sig<br />
röj- och björkentusiasten Bengt-Åke<br />
Alriksson.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
<br />
tt hygge med massor av självföryngrade<br />
björkar är ett eldorado för<br />
Bengt-Åke Alriksson. Som framgår<br />
av artikeln här bredvid har han varit<br />
med och utvecklat kedjeröjsågen som<br />
öppnat nya möjligheter för brunnsröjning.<br />
EN TYPISK BRUNNSRÖJNING kan<br />
se ut så här:<br />
42 VI SKOGSÄGARE 2/13
Bengt-Åke Alriksson i en 13-årig lövskärm.<br />
Efter åtta år röjdes den ner till<br />
3 500 stammar per hektar. Medeltillväxten<br />
har hittills varit 10 skogskubikmeter<br />
per hektar och år. Björkarnas diameter<br />
är 13 centimeter i brösthöjd. Foto: BÅA<br />
Bengt-Åke Alriksson har<br />
både utvecklat kedjeröjaren<br />
och röjningsmetoderna.<br />
Motorn till kedjeröjsågen bärs som en<br />
ryggsäck och klingan har byttes ut mot<br />
en motorsågskedja.<br />
Första ingreppet är när granen nått<br />
brösthöjd. Björken brukar då ligga en meter<br />
före i höjdutveckling.<br />
Granplantan friställs i en ”brunn”<br />
med en radie på ungefär 75 centimeter. En<br />
del närliggande björkar kapas bort, andra<br />
får sidokvistarna kapade med hjälp av<br />
kedje sågen (som också kan användas vertikalt).<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
Balanspunkten är att ge utrymme för<br />
granens toppskott, utan risk för piskskador<br />
från björkarna, men inte släppa ner så<br />
mycket ljus i brunnen att det provocerar<br />
fram en mängd stubbskott.<br />
Efter några år tas merparten av björken<br />
bort.<br />
ALTERNATIVET ÄR ATT satsa på björken<br />
fullt ut, när den ändå kommer gratis,<br />
och i nästa skede släppa fram den självföryngrade<br />
granen. Det görs i första hand<br />
på fuktiga ståndorter med tätt lövuppslag.<br />
En beprövad metod är den så kallade<br />
”Kronobergsmodellen” där lågskärmen av<br />
björk normalt avvecklas efter 12–15 år.<br />
Granen trivs och skyddas mot frost, men<br />
björkarna röjs bort innan de hunnit utveckla<br />
något användbart virke.<br />
Det tycker Bengt-Åke Alriksson är slöseri<br />
med tanke på björkens växtkraft i unga<br />
år. Därför testar han att hålla kvar skärmen<br />
längre och skörda björkvirke innan björken<br />
avvecklas helt och granen får ta över.<br />
– På en del ställen där det är ont om granplantor,<br />
eller i fuktiga partier där det aldrig<br />
borde planterats, tycker jag det är bättre att<br />
släppa fram en björkskärm. Granen kommer<br />
av sig själv under björken och när<br />
björken skördats blir det ett naturligt granbestånd.<br />
I ENKELHET HAR Bengt-Åke Alriksson<br />
följande tågordning:<br />
När björken börjar diameterskikta sig<br />
röjer han fram en ganska tät björkskärm.<br />
– Björken är då ungefär fyra meter hög<br />
och har lämnat sitt vassliknande stadium.<br />
Ett vanligt fel bland proffsröjarna är att gå<br />
för hårt fram. Det bör vara runt 3 000–<br />
6 000 stammar per hektar i skärmen.<br />
När björken börjar närma sig 7–8 meter<br />
görs en andra utglesning där antalet<br />
stammar halveras.<br />
Nästa ingrepp är en gallring som ger<br />
värdefullt virke.<br />
– Den kan kanske göras redan efter<br />
14–16 år på bördiga marker. Om skogsägaren<br />
däremot bara satsat på granen hade han<br />
eller hon fått vänta dubbelt så länge på gallringen.<br />
– Lönsamheten i hela skötselkonceptet<br />
ligger i just det faktum att föryngringen av<br />
björken är gratis och hur du använder röjsågen,<br />
betonar Bengt-Åke Alriksson.<br />
EN ANNAN EFFEKT av mycket och<br />
snabb tillväxt på hygget är att träden binder<br />
in mer kol, vilket är positivt för klimatet.<br />
Vid första gallringen bör virkesförådet<br />
vara vara 150 kubikmeter björkvirke ber<br />
hektar,<br />
– Granen växer långsamt i unga år. Om<br />
björken totalröjs riskerar jag i värsta fall<br />
en negativ kolbalans i uppemot 20 år. Genom<br />
en välsluten och välväxande björkskärm<br />
kan en nettobindning av kol uppnås<br />
på mycket kort tid, menar Bengt-Åke<br />
Alriksson.<br />
43
NYA PRODUKTER<br />
En lastare i den<br />
tyngre divisionen.<br />
<br />
<br />
et finns efterfrågan på riktigt stora<br />
skotare. Komatsu har utvecklat en<br />
helt modell som heter 895 och lastar 20<br />
ton. Maskinen väger omkring 25 ton, beroende<br />
på utrustning.<br />
Den mest synbara förändringen är den<br />
ljudtätade hytten med ståhöjd (om man är<br />
av normallängd). Den kan utrustas med<br />
”Comfort ride” som innebär att hytten vilar<br />
på fyra cylindrar för fjädring och pendling.<br />
Både drivlinan och kranen är nya. Hjulen<br />
är hela 28,5” för extra dragkraft. Även om<br />
maskinen är tung och lastar mycket framhåller<br />
Sten Karnebo på Komatsu att marktrycket<br />
inte behöver bli större än för de<br />
mindre modellerna om maskinen utrustas<br />
med band. Dessutom innebär den<br />
högre lastförmågan att det blir färre<br />
körningar för att få ut virket. Den nya<br />
skotaren kommer att presenteras på<br />
Elmia Wood.<br />
<br />
En liten finurlig kamera kan hålla koll<br />
på huset när man är borta. Då kameran<br />
känner av en rörelse i rummet, eller värmen<br />
från en människa, skickar den iväg en<br />
bild till telefonen (via mms) eller till datorn<br />
(via e-post).<br />
I apparaten monteras ett sim-kort med<br />
kontantbetalning (man laddar kortet med<br />
en summa pengar). Att skicka sms kostar<br />
lite, men bilder är något dyrare.<br />
För att få en bra kommunikation monteras<br />
en antenn utomhus. Om strömmen går<br />
finns det batterier som back-up.<br />
Man kan skicka ett sms till kameran och<br />
be den ta en bild, eller programmera den<br />
för fotografering vid speciella tidpunkter<br />
varje dygn.<br />
Vassa taggar är<br />
inget hinder.<br />
<br />
Kameran<br />
som kan kommunicera<br />
med<br />
telefonen.<br />
I mörker<br />
jobbar kameran<br />
i infrarött<br />
ljus, vilket<br />
uppges fungera hyfsat.<br />
Ett extra plus när man övervakar huset<br />
på distans är att den också kan avläsa temperaturen<br />
i rummet, vilket kan vara bra om<br />
det är risk för kyla som kan skada vattenledningarna.<br />
Kameran säljs av företaget Trygga Hem<br />
och kostar kring 2 500 kronor.<br />
Fila i fält<br />
Filning av<br />
kedjan går<br />
enklare om<br />
svärdet sitter<br />
fast ordentligt.<br />
Hemma i<br />
verkstaden är<br />
det enkelt att ta<br />
skruvstädet till<br />
hjälp, ute i<br />
skogen är<br />
filstödet från<br />
Stihl en<br />
möjlighet. Man Klart för filning.<br />
knackar fast<br />
järnet i en<br />
stubbe eller stock och därefter är det bara<br />
att börja filarbetet. Filstödet kostar ett par<br />
hundra kronor och finns i två varianter.<br />
Japan med bett<br />
En ny variant av de japanska<br />
kvistsågarna har fått förbättrad<br />
design. Dels är handtaget greppvänligare,<br />
dels finns en modell<br />
med bågformat blad. Huvudpoängen<br />
är fortfarande slipningen,<br />
bladet skär i draget och ger<br />
därmed ett mjukt arbetssätt.<br />
Den hopfällbara modellen säljs av<br />
Silky och kostar omkring 500 kronor.<br />
En ny modell<br />
av vedmaskin<br />
från Trejon har<br />
fått hydraulisk<br />
drivning av<br />
sågsvärdet i<br />
stället för kilrep.<br />
Det innebär att<br />
sågen står still<br />
när den inte<br />
används, vilket är<br />
nytt i den här<br />
storleksklassen<br />
(för stockar med<br />
diameter upp till<br />
För beskärning<br />
och stamkvistning.<br />
Anpassar klyvkraften<br />
En skyddslucka i ny<br />
design stänger av alla<br />
funktioner så fort den<br />
öppnas.<br />
38 centimeter). En annan finess är en<br />
renslucka som tar bort barkbitar och<br />
annat skräp, med resultatet att veden blir<br />
renare.<br />
Klyvkraften, upp till åtta ton, anpassas<br />
efter trädets diameter.<br />
Maskinen kostar knappa 150 000 kronor<br />
om den ska kunna köras på både el och<br />
traktorkraft.<br />
Hörby Bruk har tagit fram ett punkteringsfritt<br />
hjul till sina skottkärror. Det<br />
är gjort av polyuretan har enligt tillverkaren<br />
likvärdiga köregenskaper som<br />
luftfyllda däck.<br />
44 VI SKOGSÄGARE X/XX
Följ med Vi Skogsägare på en resa till<br />
VIETNAM<br />
10-23 november 2013<br />
xxxxxxxxxxx<br />
Med oss som ciceron och reseledare har vi Bo<br />
Ohlsson, skogsägare och styrelsemedlem i<br />
Västmanland SBO. Bo har lång erfarenhet av<br />
utvecklingsarbete och forskning i Vietnam.<br />
Pris pp för<br />
Vi Skogsägares<br />
prenumeranter<br />
26000:-<br />
ord pris 28 600:-<br />
Vietnams privata skogsbruk är unikt bland ”utvecklingsländerna” och<br />
har idag i vissa delar av landet vänt trenden från avskogning till ett<br />
väl fungerande bondebaserat privat skogsbruk.<br />
Syftet är att vi skall studera denna process och utbyta tankar och<br />
idéer med de Vietnamesiska bönderna.<br />
Vi kommer att besöka ett flertal byar och där få tillfälle att möta<br />
skogsägare, besöka gårdar, risfält, planteringar, teodlingar, lokala sågverk<br />
och studera djurhållning.<br />
Pappersbruket Bai Bang är ett av Sveriges<br />
största biståndsprojekt genom<br />
tiderna och självklart gör vi ett studiebesök<br />
här.<br />
Resan bjuder på en blandning av turistoch<br />
vardags - Vietnam.<br />
I huvudstaden Ha Noi finns en blandning<br />
av pampiga boulevarder kantade av<br />
franska kolonialbyggnader och brokiga<br />
smågator med tempel, pagoder och marknader<br />
samt franska och vietnamesiska restauranger. Sedan beger vi<br />
oss norrut till Vietnams bergstrakter, intill den kinesiska gränsen, där<br />
vi kommer att träffa olika minoritetsfolk.<br />
Vi kommer även att uppleva den dramatiska kusten under en kryssning<br />
i Ha Long Bay, där vi bor på båten i en märklig skärgård av<br />
kritklippor.<br />
I Ho Chi Minh City (Saigon) kommer vi att uppleva Mekongdeltat<br />
på nära håll med sitt skogsbruk och naturligtvis se de mest kända<br />
sevärdheterna.<br />
Vid våra gemensamma måltider möter vi det lokala köket, inte<br />
sällan med inslag av den Franska kolonialtiden.<br />
Välkommen på<br />
en spännande och<br />
annorlunda resa!<br />
Resan dag för dag i korta drag<br />
Dag 1: söndag 10/11 Stockholm - Bangkok<br />
Dag 2: måndag 11/11 Hanoi<br />
Dag 3: tisdag 12/11 Hanoi<br />
Dag 4: onsdag 13/11 Hanoi - Bai Bang<br />
Dag 5: torsdag 14/11 Bai Bang - Duan Hong och Ca Dinh by<br />
och Tuyen Quang<br />
Dag 6: fredag 15/11 Tuyen Quang - Ham Yen - Brigade No 5 by<br />
och Bac Quang<br />
Dag 7: lördag 16/11 Bac Quang - Pan Hou Village<br />
Dag 8: söndag 17/11 Pan Hou Village<br />
Dag 9: måndag 18/11 Pan Hou Village - Hanoi<br />
Dag 10: tisdag 19/11 Hanoi - Ha Long Bay<br />
Dag 11: onsdag 20/11 Ha Long Bay - Ho Chi Minh City<br />
Dag 12: torsdag 21/11 Ho Chi Minh City<br />
Dag 13: fredag 22/11 Ho Chi Minh City - Bangkok<br />
Dag 14: lördag 23/11 Stockholm<br />
I priset ingår:<br />
Reguljärfl yg i ekonomiklass<br />
med Thai Airways Stockholm<br />
- Bangkok - Hanoi t/r<br />
Reguljärfl yg i ekonomiklass<br />
sträckan Hanoi - Ho Chi Minh<br />
City<br />
Alla lokala transporter, utfl ykter,<br />
besök och entréer i Vietnam<br />
enligt program<br />
Inkvartering i delat dubbelrum<br />
11 nätter på 3-4 stjärniga hotell<br />
11 frukostar, 11 luncher, 9<br />
middagar exkl dryck, en fl aska<br />
vatten per person/dag, lättare<br />
fl ygplansmåltider t/r<br />
Svensk reseledare under hela<br />
resan samt engelsktalande<br />
lokalguider i Vietnam<br />
Dricks till lokalguider och<br />
chaufför för hela perioden<br />
Flygskatt och bränsletillägg (för<br />
närvarande SEK 3 192, kan<br />
komma att ändras)<br />
Enkelrumstillägg<br />
Enkelrumstillägg 11 nätter,<br />
per person SEK 2 700<br />
Giltigt pass erfordras för denna resa. Vi reserverar oss för programförändringar<br />
och omkastningar av programpunkterna.<br />
För denna resa gäller villkoren på detta programblad, i avreseinformationen<br />
samt i Svenska Resebyråföreningens Villkor för Paketresor med<br />
OmniaResors kompletteringar, vilka översänds på begäran och återfi nns<br />
på www.omniaresor.se<br />
VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥<br />
För mer information och bokning: OmniaResor<br />
Tel: 021-12 90 90. E-post: info@omniaresor.se<br />
www.omniaresor.se<br />
≤P≥
SKOGSGÅRDEN<br />
Erika och Johan Ranbrandt har många<br />
järn i elden.<br />
<br />
På gården vid Storsjöns<br />
strand i Jämtland träffar<br />
vi pristagarna av Ӂrets<br />
gröna guld”.<br />
Den egna skogen förädlas<br />
till möbler och är<br />
motorn i en mängd<br />
andra verksamheter.<br />
<br />
snickeriet lyser en solgul trädgårdsstol<br />
och Erika Ranbrandt är djupt koncentrerad<br />
på att limma ihop bitar av olika<br />
träslag till bordsskivor. Dessutom förbereder<br />
hon ett kök i björk. Traktens björk<br />
har en vacker mörk färg och tydlig ådring.<br />
– Jag använder virke från gårdens skog.<br />
I borden har jag gran, tall, sälg, asp, al,<br />
björk och funderar även på att använda<br />
rönn och hägg, berättar hon.<br />
Miljön i snickeriet är inspirerande med<br />
46<br />
Text & foto: Lena Hedman<br />
Brunflo<br />
en färgglad vägg som fond till maskinparken.<br />
EN BIT DÄRIFRÅN, vid en av<br />
lägen heterna till uthyrning, träffar vi<br />
maken Johan. Han tog över Fursteli gård<br />
tillsammans med systern Marie för ett par<br />
år sedan. Ägandet ska justeras så att även<br />
Erika har en del i gården.<br />
– Jag är glad över att vi fick ta över så<br />
tidigt, då är det lättare att satsa fullt ut,<br />
säger Johan.<br />
Förutom skogsbruk och Kravcertifierad<br />
växtodling hyr familjen ut en renoverad<br />
lada som festlokal, arrangerar timringskurs<br />
med dalaknut och Johans far Gunnar säljer<br />
ved.<br />
– Ibland känns det lite rörigt med alla<br />
verksamheter. Men vi vill hålla på med<br />
olika saker, säger Johan som även skriver<br />
böcker om friluftsliv.<br />
ANNAT SOM GER intäkter och trevnad<br />
är uthyrning av sex lägenheter på gården<br />
till vänner.<br />
Erika och Johan tycker att det är ett stort<br />
plus att ha kompisar så nära som de kan<br />
dela livet med.<br />
På guldgalan i Östersund fick paret<br />
”Årets gröna guld”.<br />
Priset på 15 000 kronor delas ut av LRF<br />
Jämtland och Norrskog till landsbygdsföretagare<br />
som är förebilder i de gröna<br />
näringarna.<br />
I motiveringen framhålls hur de uthålligt<br />
tar vara på gårdens naturresurser och utvecklar<br />
dem till affärer.<br />
– Vi kunde inte föreställa oss att vi skulle<br />
få pris och är stolta över motiveringen,<br />
säger Erika.<br />
Johan ser det som en spark i rumpan att<br />
gå vidare med gårdsverksamheten. Han<br />
menar att det finns en del att göra lönsamhetsmässigt,<br />
även om de är på rätt väg.<br />
SNICKERIET HAR GÅTT mycket bättre<br />
än vad Erika vågade tro och hon konstaterar<br />
att det är bättre ekonomi att göra<br />
kök och butiksinredningar än möbler.<br />
– Det går inte att konkurrera prismässigt<br />
med möbelvaruhus, men det finns en stark<br />
strömning till att göra hållbara köp. Jag<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13
Erika Ranbrandt limmar ihop bitar av<br />
olika träslag som ska bli ett bord....<br />
....Det färdiga bordet med många träslag<br />
från den egna skogen.<br />
Erika och Johans<br />
tips för gården<br />
Välj det roliga<br />
Ta gärna avstamp i det som är roligt att<br />
göra vid utveckling av gårdsverksamhet.<br />
Planera<br />
– Det är viktigt att tänka över hur man vill<br />
ha sitt liv. Att hyra ut boende på längre tid<br />
kräver mindre passning än Bed & breakfast.<br />
Utbildning<br />
– Skaffa utbildning och praktik för den nya<br />
verksamheten.<br />
Ta betalt<br />
– Att ta betalt är svårt, men jämför vad<br />
andra yrkesgrupper tar. Ingen reagerar på<br />
att betala en hantverkare 400 kronor i<br />
timmen.<br />
Nätverk<br />
– Det är viktigt med nätverk. Erika har<br />
kreativa vänner med företag, och någon att<br />
vända sig till med frågor om trä. Hennes<br />
svärmor är till stor hjälp med bokföringen.<br />
Våga!<br />
– Det handlar mycket om att våga säga ja.<br />
Man ska inte tänka efter för mycket.<br />
<br />
bygger möbler så att de<br />
ska kunna åldras med värdighet,<br />
säger Erika.<br />
Som liten lekte hon i<br />
morfars fars verkstad i<br />
Småland, vilket inspirerade<br />
till yrkesvalet.<br />
Hon har utbildat sig på<br />
högskolan och fått praktiska<br />
erfarenheter om möbeltillverkning<br />
av en mentor.<br />
På gården byggdes ett snickeri utan<br />
större investeringar och med begagnade<br />
maskiner.<br />
ERIKA HUGGER SJÄLV träden, sågar<br />
oftast hos en granne och konstruktionsvirke<br />
görs med egen såg. Med en mindre<br />
tork kan virket användas efter några veckor.<br />
Erika tror att kunderna ser det som ett<br />
mervärde att virket kommer från gårdens<br />
skog.<br />
Det blir ett speciellt tänk i skogsbruket<br />
för att få virke till snickeriet.<br />
– Jag sparar gärna lövträd när jag röjer.<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
Att ha blandade bestånd<br />
ger också en trevlig skog<br />
att gå i, säger Erika.<br />
Gården har 400 hektar<br />
skog. För avverkningar<br />
och andragallringar anlitas<br />
Norrskog, men första<br />
gallringen gör de själva<br />
med motorsågar och traktorprocessor.<br />
Under vintern kretsar mycket kring skogen.<br />
Från oktober till april jobbar de mestadels<br />
med gallring och röjning.<br />
Gungsoffan är Erikas<br />
egen design.<br />
OCH SÅ ÄR DET ÄVEN den dagen vi<br />
hälsar på. Erika och Johan packar in utrustningen<br />
och beger sig till gårdens fäbodar<br />
med röjsågarna.<br />
Solen lyser på öppna ängsytor och timrade<br />
hus.<br />
– Skogen är basen och det som bär, och<br />
den ligger närmast hjärtat för oss alla. Johans<br />
pappa känner skogen som sin egen<br />
ficka, och vi trivs att jobba tillsammans,<br />
säger Erika.<br />
För familjen handlar det inte bara om<br />
ekonomisk avkastning utan det är viktigt<br />
att sköta om skogen som är miljöcertifierad<br />
enligt PEFC.<br />
– Hela tanken med skog är det långa perspektivet<br />
med biologisk mångfald. Men det<br />
är svårt att veta vad som är rätt val, och det<br />
måste vara tillåtet att göra fel, säger Erika.<br />
DE BRUKAR ÄVEN skogen för friluftsliv,<br />
och drar med traktor upp 15 kilometers<br />
skidspår.<br />
– Den största drivkraften är att hitta en<br />
bra balans mellan arbete och resten av livet.<br />
Det är mer värt att kunna styra över<br />
tiden och komma ut på fjällturer, än att<br />
slita och få in extra pengar. Hellre leva<br />
snålt, säger Erika.<br />
De gillar att cykla i terräng och i hemmaskogen<br />
hjälper gårdens hyresgäster till<br />
att bygga en cykelstig.<br />
– Vi hoppas på en utveckling av skogscykling<br />
på samma sätt som i Skottland. Det<br />
finns affärsmöjligheter och kan generera<br />
mycket besökare. Drömmen är att hela<br />
länet blir en cykeldestination.<br />
47
Skogsmarknaden<br />
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97 eller Mårten Bäck tel 08-588 367 38<br />
Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />
www.ledlager.se<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING<br />
Huggknivar, hyvelstål, vändskär,<br />
sågklingor, vedkapsklingor m m.<br />
Se en del av vårt utbud på<br />
Monter 441<br />
5-8 juni<br />
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29<br />
SNÖKEDJOR/<br />
SLIRSKYDD<br />
Alboga Träteknik<br />
Bandsågverk TTM från<br />
Drozdowski och Wimmer<br />
Ramsågverk Drozdowski.<br />
Kvalitét, utbildning, kompetens,<br />
support ingår alltid.<br />
www.albogatrateknik.se<br />
Henrik Dolk tel 0705-312418<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Träbearbetning<br />
DUAB<br />
PT310<br />
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.<br />
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet.<br />
Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.<br />
Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för<br />
rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.<br />
Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100<br />
Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion,<br />
stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln<br />
sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.<br />
Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och<br />
nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och<br />
excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt<br />
motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av<br />
frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/<br />
minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.<br />
Tekniska data:<br />
Storlek arbetsbord 710x640 mm<br />
Arbetshöjd 900 mm<br />
Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm<br />
Storlek tappsläde 500x480 mm<br />
Max åkrörelse tappsläde 530 mm<br />
Spindeldiameter 30 mm<br />
Vertikal rörelse spindel 100 mm<br />
Spindel lutbar -5-30°<br />
Max verktygsstorlek 200 mm<br />
Max fräsdiameter i bord 200 mm<br />
Spindelhastigheter<br />
4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min<br />
Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V 10.396:-<br />
Vikt 202 kg<br />
Tekniska data:<br />
Rikthyvel<br />
Höger/Vänster 170 mm<br />
Motor 400 V 3 kW/4 hk Max hyvelbredd 410 mm Höj/Sänkbart 130 mm<br />
Varvtal motor 2 860 rpm Max hyveldjup 5 mm Mått 460x200 mm<br />
Kutterdiameter 95 mm Bordsstorlek 1600x440 mm<br />
Varvtal kutter 4000 rpm Planhyvel<br />
Dimensioner och vikt<br />
Antal hyvelstål 4 st<br />
Max hyvelbredd 410 mm Mått (lxbxh)<br />
410x30x3 mm<br />
Max hyvelhöjd 220 mm 1600x890x890 mm<br />
Diameter matningsrullar<br />
40 mm<br />
Bordsstorlek 750x410 mm bxh) 1680x770x1070 mm<br />
Max hyveldjup 5 mm Förpackningsstorlek (lx<br />
Matningshastighet 8 Långhålsborrsaggregat Vikt 440 kg<br />
m/minut<br />
Chuckkapacitet 16 mm Vikt med emballage 530 kg<br />
Spånstos 100 mm<br />
Slaglängd ut/in 130 mm<br />
Slaglängd<br />
17.596:-<br />
DUAB ML392B<br />
DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord<br />
(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och<br />
slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad<br />
planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.<br />
Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).<br />
Tekniska data:<br />
Max planhöjd 180 mm<br />
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk<br />
Max hyvlingsdjup 5 mm<br />
Riktbord 1050x250 mm<br />
Max arbetsbredd 250 mm<br />
Planbord 600x250 mm<br />
Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm<br />
Varvtal kutter 4000 rpm<br />
Förpackningsstorlek (lxbxh)<br />
Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm 1150x530x950 mm<br />
Kutterdiameter 75 mm<br />
Vikt 148 kg<br />
Matarvalsdiameter 32 mm<br />
Matningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- och 5.700:-<br />
Rikthyvlar - besök vår hemsida!<br />
48<br />
DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,<br />
hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.<br />
PLAN- & RIKTHYVLAR<br />
Tekniska Data:<br />
Planhyvel<br />
Motor 400 V 2,2kW/3 hk<br />
Max Hyvelbredd 305 mm<br />
Kutterdiameter 70 mm<br />
Max Hyvelhöjd 200 mm<br />
Varvtal kutter 5000 rpm<br />
Max Hyveldjup 3 mm<br />
Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) Bordsstorlek 605x330 mm<br />
Matningshastighet 7m/min<br />
Dimensioner & vikt<br />
Spånstos 100 mm<br />
Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm<br />
Rikthyvel<br />
Vikt 175 kg<br />
Max Hyvelbredd 310 mm<br />
Vikt med emballage 223 kg<br />
Max Hyveldjup 3 mm<br />
Bordsstorlek 1205x312 mm<br />
DUAB ML394Q med långhålsborrsbord<br />
DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med<br />
vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med<br />
finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd<br />
och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.<br />
Tekniska data:<br />
Motor 400 V 3,7 kW/5 hk<br />
Varvtal 3200 rpm<br />
Klingdiameter/centrumhål 400/25,4 mm<br />
Såghuvud<br />
- svänbart 180°<br />
- tiltbart 90°<br />
Fraktfritt!<br />
Radialarmsåg BS-999<br />
22.996:-<br />
Fraktfritt!<br />
Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!<br />
9.596:-<br />
Laserförsedd industriradialmaskin som klarar<br />
de flesta arbetsuppgifterna, såsom kap-,<br />
klyv-, gerings-, vinkel- och ritssågning.<br />
Sågbalken försedd med vev för<br />
anpassning av såghöjden.<br />
Levereras med benstativ i kraftig stålplåt<br />
och hårdmetallklinga.<br />
Passar för industribruk, snickerier<br />
samt hemmaproffs.<br />
Övrigt enligt CE-normer.<br />
Max sågbredd 1100 mm<br />
Max såglängd 900 mm<br />
Max Sågdjup 90° 120 mm<br />
Bordsstorlek 1350x1250 mm<br />
Mått (lxbxh) 1450x1250x1600 mm<br />
Vikt 250 kg<br />
BANDSÅGAR<br />
Fraktfritt!<br />
KOMBIMASKINER<br />
Bandsåg DUAB BAS 350<br />
14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som<br />
passar de flesta behov. Stabilt utförande<br />
med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade<br />
gummibelagda hjul i aluminium<br />
med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn,<br />
geringsbart 45°. Rejäla bladstyrningar<br />
(kullager). Levereras med geringsanhåll,<br />
klyvanhåll, stativ och sågblad. Sågen<br />
är försedd med 100 mm<br />
spånstos för utsug.<br />
Tekniska data:<br />
Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk<br />
Max såghöjd 165 mm<br />
Max sågdjup 345 mm<br />
Längd sågblad 2490 mm<br />
Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut<br />
Hjuldiameter 350 mm<br />
Spånstos 100 mm<br />
Sågbord geringsbart 45°<br />
Bordsstorlek 400x548 mm<br />
3.500:-<br />
Totalhöjd 1710 mm<br />
Vikt 70 kg<br />
För fler modeller av Bandsågar<br />
- besök vår hemsida!<br />
Södra vägen 3, Mönsterås<br />
Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66<br />
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30<br />
Besök oss på internet: www.duabhuset.se<br />
Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!<br />
5.900:-<br />
Bandsåg DUAB HBS400<br />
Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell<br />
som passar de flesta behov.<br />
Stabilt utförande, kraftig svetsad<br />
stålkonstruktion. Välbalanserade<br />
gummibelagda aluminiumgjutna hjul<br />
med dammtäta kullager. Sågbord<br />
i gjutjärn som är geringsbart 45°.<br />
Kraftig anhåll med stabil låsning.<br />
Bandsågen är utrustad med rejäl<br />
bladstyrningsanordning<br />
för stabil styrning<br />
av sågbladet.<br />
Tekniska data:<br />
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk<br />
Max Såghöjd 200 mm<br />
Max sågdjup 375 mm<br />
Längd sågblad 2950 mm<br />
Hjuldiameter 400 mm<br />
Sågbord geringsbart 45°<br />
Bordsstorlek 500x395 mm<br />
Totalhöjd 1760 mm<br />
Vikt 137 kg<br />
Vi lovar dig en prisvärd investering!<br />
Tekniska data:<br />
Plan & Rikthyvel<br />
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt<br />
Hyvel bredd 250 mm<br />
Planhöjd 180 mm<br />
Riktbord 1050x250 mm<br />
Planbord 600x250 mm<br />
Matningshastighet 8 m/min<br />
Varvtal kutter 4000 rpm<br />
Hyvelstål antal 3 st<br />
Kutterdiameter 75 mm<br />
Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger<br />
teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service<br />
och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.<br />
Matarvalsdiameter 32 mm<br />
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm<br />
Såg<br />
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt<br />
Varvtal 4050 rpm<br />
Sågdjup 90° 65 mm<br />
Sågdjup 45° 45 mm<br />
Klinga diameter 250 mm<br />
Bordsstorlek 1200x840<br />
(1080) mm<br />
Slaglängd justerbord 1400 mm<br />
Fräs<br />
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt<br />
Varvtal 3500/5500/7000 rpm<br />
Spindel diameter 30 mm<br />
Vertikal rörelse spindel 130 mm<br />
Max verktygsstorlek diameter<br />
140 mm<br />
Max verktygsstorlek höjd 100 mm<br />
Långhålsborrsbord<br />
Chuckkapacitet 16 mm<br />
Bordsstorlek 160x368 mm<br />
Slaglängd<br />
in/<br />
ut 85 mm<br />
Slaglängd Höger/vänster 140 mm<br />
Max rörelse upp/ner 80 mm<br />
Spänning 400 VAC<br />
Ljudnivå
Info och video på<br />
www.lotico.se<br />
Proffsverktyg från Pellenc<br />
Selion stångsåg passar till<br />
mycket inom skogsbruket. Att<br />
röja i rätt tempo, göra bra stamval,<br />
bra stamkvistning, inte<br />
stressad av sågen. Röja utmed<br />
åkerkanter o beten, göra körvägar<br />
för lastbil o sko- t are.<br />
Toppa tallar och lövträd<br />
till viltbetningsmat.<br />
I röjningar med långa<br />
gångavstånd är denna elröjsåg<br />
att föredra. Kraftfullt<br />
litiumjon-batteri med lång<br />
driftstid.<br />
Tel. +46 (0)414-242 60<br />
EN INVESTERING I RÄTT OCH<br />
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR<br />
DU ALDRIG!<br />
Stångsåg<br />
Längder:<br />
1.30, 2.0 och<br />
3.0 meter.<br />
Avgas-,<br />
buller- och<br />
vibrationsfri!<br />
Ecosågen Twin 400XL<br />
Mobilt eller stationärt enmanssågverk<br />
Se vår<br />
“Quattro”<br />
Tillbehör:<br />
Inbyggt kantverk<br />
NYA VIDEO!!<br />
4 sågklingor<br />
www.ecosagen.se<br />
Förmånlig<br />
Se Video på vår hemsida<br />
www.ecosagen.se<br />
finansiering ordnas!<br />
Tillbehör:<br />
Timringsfräs för för hustimring, 4”- 4”-8” blockbredd<br />
Grovsåg för för övergrovt timmer, max max 80 80 cm cm<br />
Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se<br />
Håll värmen!<br />
Värmecentraler<br />
kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m 3<br />
där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.<br />
Vad sa dom<br />
på Rapport<br />
i går kväll<br />
Det blir svårare att hänga<br />
med när man börjar höra lite<br />
dåligt. Ring Hörsellinjen<br />
0771-888 000.<br />
www.horsellinjen.se<br />
Hörselskadades Riksförbund<br />
Plan- & släntklippare<br />
- en av marknadens kraftigaste!<br />
Osma DHL finns i 160,<br />
190 och 220 cm arbetsbredd.<br />
Kanske inte billigast men bäst.<br />
3 års garanti på slagorna. En universalmaskin<br />
som används till ALLT.<br />
Nya boggiband 400 - 750<br />
Tel 0372-710 03,<br />
070-215 50 96<br />
Renovera<br />
med Halvmånar<br />
Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi.<br />
Det självklara valet för dig som vill<br />
ha frihet att välja bränsle.<br />
Komplett med förråd<br />
VETO 8<br />
Brännaren med<br />
större bränsleförråd,<br />
8-11 m 3 Effekter<br />
40-120 kW med<br />
kraftig matarskruv<br />
som går att förlänga<br />
upp till 4 m från förrådet.<br />
Matning med<br />
fjäderomrörare.<br />
<br />
Bygga själv<br />
Fjäderomrörare Den optimala<br />
lösningen för dig som vill nyttja en<br />
<br />
<br />
till 75 mm fraktioner! Kan byggas<br />
in även i rektangulära eller runda<br />
utrymmen. Vi hjälper till med att rita<br />
upp din anläggning.<br />
Markus Edlund<br />
Myckelgensjö<br />
0661-220 00<br />
070-203 34 84<br />
www.messmide.se<br />
Broddsats<br />
70 st<br />
1 198:- inkl frakt Exkl moms<br />
Vi har även lås, brodd och svetslänk<br />
Biobränslepannor<br />
upp till 1 MW komplett<br />
med automatisk<br />
sotning, askurmatning,<br />
cyklon, rök-<br />
<br />
efter era önskemål<br />
Andra produkter:<br />
Större matarbord<br />
Längdtransportörer<br />
Sorteringslinjer<br />
Sågintag<br />
Stockvändare<br />
Hydraulaggregat<br />
Automation<br />
TIMMERMATARE<br />
Från små timmermatare till stora anläggningar<br />
Stockbord 15 ton<br />
Pris 59 400:- exkl moms<br />
Nyhet!<br />
Återförsäljare<br />
FALKENBERG Glommens ÅTERFÖRSÄLJARE:<br />
Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18<br />
FALKENBERG<br />
GOTLAND<br />
Glommens<br />
Mathssons<br />
Rör &<br />
Svets<br />
Mek<br />
&<br />
0346-925<br />
Smide 0498-48<br />
50, 070-544<br />
10 40<br />
32 18<br />
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40<br />
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40<br />
KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86<br />
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice 036-313 240<br />
KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64<br />
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86<br />
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96<br />
LINDESBERG<br />
KARLSTAD<br />
Lindesbergs<br />
Solbergs<br />
VVS AB<br />
Gård<br />
0581-836<br />
070-646<br />
40,<br />
36<br />
Fax:<br />
64<br />
0581-808 80<br />
KATRINEHOLM LINGHED Ving Andersjons BioEnergi Mälardalen Gård 0246-221 AB 070-834 41, 070-394 03 90, 070-642 30 58 40 12<br />
LINKÖPING KUNGÄLV Energi Johnssons & Miljöteknik El 0303-540 013-29 11, 61070-541 60, 070-674 63 9609 97<br />
LINDESBERG SUNDSVALL Lindesbergs KA VVS Driftteknik AB, 0581-836 AB 0696-303 40, Fax: 50 0581-808 80<br />
SÖLVESBORG LINGHED Andersjons Lej:s Rörmontage Gård 0246-221 0456-218 41, 070-394 40, 0708-34 30 58 01 97<br />
ULRICEHAMN LINKÖPING Energi Ulricehamns & Miljöteknik Rörtjänst 013-296 0321-100 160, 60, 070-674 070-531 09 79 9789<br />
VINGÅKER Ving SUNDSVALL BioEnergi K.A Mälardalen Driftteknik AB AB, 070-834 0696-303 03 90, 50070-642 40 12<br />
SÖLVESBORG VÄXJÖ STV Lej:s i Växjö Rörmontage AB 070-325 0456-218 82 05, 40, 070-325 0708-340 01 00197<br />
ULRICEHAMN ÅRE Ulricehamns Attacus Stål Rörtjänst & Smide 0321-100 AB 0640-410 60, 070-531 91 79 89<br />
ÖSTERSUND VÄXJÖ STV Östersunds i Växjö AB 070-325 Energi & 01 VA 00, Bygg 070-325 HB 070-329 82 0536 07<br />
Logcon Hortinorr ab<br />
Logcon Eesti Oü<br />
Tel 070-652 38 18<br />
+372-566 144 05<br />
www.logcon.se<br />
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING<br />
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.<br />
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek<br />
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED<br />
info@logcon.se<br />
GENERALAGENT I SVERIGE<br />
www.energiteknik.net<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13 49
Järnhästen<br />
– din följeslagare i skogen<br />
Välkomna att titta<br />
närmare på en av<br />
Sveriges mest sålda<br />
skogsmaskiner för det<br />
egna skogsbruket.<br />
Kontakta oss direkt eller<br />
titta på vår hemsida för mer<br />
info.<br />
www.lennartsfors.com<br />
0573-32900<br />
Titta i vår webshop!<br />
shop.lennartsfors.com<br />
– förenklar eget skogsbruk<br />
HUMMERN<br />
HUMMERN 300<br />
<br />
<br />
<br />
Film skickas vid förfrågan<br />
Bråbo Mekaniska Verkstad AB, Fredrik Svensson Hultberg 011-36 95 12<br />
fredrik.s.h@brabo.se, www.hummern.se<br />
GRÄVARE<br />
Finns även<br />
i andra<br />
storlekar!<br />
Din leverantör av trailers för<br />
entreprenad, lantbruk och lastbil<br />
VEDHANTERING<br />
Gör jobbet lättare!<br />
www.sydprodukter.se<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.<br />
Nu även småskalig hantering.<br />
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.<br />
Stegmatare, lagringsbord mm.<br />
Succén från<br />
Elmia Wood<br />
Tel. 0502-175 40 Tel. 0502-175 Fax. 0502-145 40 21 Fax. 0502-145 21<br />
www.ipab.se www.ipab.se info@ipab.se<br />
info@ipab.se<br />
Skogsmaskintrailer<br />
Längd 13 900 mm<br />
Bredd 2 600 mm<br />
Höjd 500 mm<br />
Lastkapacitet 30 alt 35 ton<br />
Styrande axlar<br />
Fjäderassisterade ramper<br />
Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta<br />
Tel. 0454-572 001<br />
jonas.sydprodukter@telia.com<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
50<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13
Lotin<br />
<br />
WWW.LOTIN.SE 0380-261 64<br />
Vednätsäckar<br />
till EUR pall, 40, 60 L<br />
även storsäckar<br />
Tel 0708-40 11 33<br />
www.ino-q.se<br />
VEDPANNA<br />
MED FLÄKT<br />
Nyhet!<br />
Självsotande<br />
turbulatorer<br />
86% verkningsgrad.<br />
Acktjära 2209<br />
821 91 Bollnäs<br />
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,<br />
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Pris från 47 000:-<br />
Moms och frakt tillkommer<br />
HälsovästenR<br />
Hälsovästen tränar effektivt upp din<br />
hållning och ryggmuskulatur under<br />
promenaden, joggingrundan eller<br />
medan du arbetar.<br />
Patenterad<br />
Effektiv<br />
Snygg hållning<br />
Motverka ryggproblem<br />
Flera Modeller<br />
www.halsovasten.se<br />
044-590 00 00<br />
Skogsplantor för<br />
alla behov<br />
Tel 0476-620 00<br />
<br />
Hydraulvinsch<br />
Växellåda<br />
Växellåda med upp, nerväxling eller<br />
enbart som vändlåda till t ex såverk<br />
fläktar, vattenpumpar, generatorer<br />
m m upp till 100 kW.<br />
Hydraulik<br />
Hydraulik<br />
Dragkraft 1400/1700/2200 kp.<br />
Manuell och radiostyrd.<br />
Enkel montering på alla kranar.<br />
Hydraulsystem<br />
Pump med växellåda.<br />
Slangsatser och tankar.<br />
Kugghjuls- och kolvpumpar.<br />
Flöde upp till 240 l/min.<br />
Ergo el prop spak med inbyggd<br />
Kranventiler förstärkare, kan manuella ersätta<br />
servohydrauliska andra spakar. eller<br />
elproportional.<br />
El kranventil<br />
Kylare max flöde och 80L filter. Slang och kopplingar.<br />
med ställbara chocker<br />
Tel 0381-710 10 | www.weimer.se<br />
<br />
<br />
Handla i vår<br />
gåvoshop!<br />
www.afrikagrupperna.se<br />
Du hittar vackra<br />
pärlbroscher,<br />
spännande böcker,<br />
cd-skivor, gåvokort<br />
och mycket mer.<br />
Markberedare<br />
MB 50<br />
Markberedare<br />
MB 650<br />
Agne Eriksson AB<br />
Medle 248 931 98 Skellefteå<br />
Tel/fax 0910-77 03 11<br />
www.agneeriksson.se<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13<br />
51
RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA<br />
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!<br />
Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar<br />
och fördyrar allt arbete i<br />
skogen. Se därför över och rusta upp<br />
fastighetsgränserna nu, medan de<br />
gamla markeringarna syns.<br />
Perfekt som:<br />
-Rågångsstolpe<br />
-Markering av basväg<br />
-Elstängselstolpe<br />
-Snöstolpe<br />
-Markering av<br />
vandringsled<br />
-Markering<br />
av jaktpass<br />
För mer<br />
information<br />
ring oss på<br />
0371-510910<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
KEBAstolpen Original<br />
KEBAstolpen Lite<br />
<br />
Nyhet<br />
KEBAstolpen<br />
finns numera<br />
i 2 utföranden.<br />
KEBAstolpen Lite<br />
Ny lättviktsstolpe i<br />
glasfiberarmerad plast<br />
som lätt kan bäras med<br />
i skog och mark.<br />
KEBAstolpen Original<br />
En beprövad och rejäl<br />
stolpe tillverkad i en<br />
kombination av galvat<br />
stål och plast.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Väggrindar och skyltar<br />
<br />
<br />
<br />
III<br />
— —<br />
Helautomatisk<br />
Vedhantering!<br />
Vedprocessor<br />
Snabb - Säker - Effektiv<br />
1m 3 /min<br />
För broschyr<br />
o information<br />
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />
Ny knivdesign<br />
och nytt längdregleringssystem<br />
Ny effektiv utmatningstransportör<br />
Lågt effektbehov<br />
Passar alla traktorer<br />
Även lämplig<br />
för sågytor<br />
Lägg långved på inmatningstransportören.<br />
Maskinen sköter<br />
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.<br />
Allt medan du lägger på ny långved<br />
Dahlberg Maskin AB<br />
Tel 0612-503 62<br />
NYHET!<br />
Stöd<br />
Telefon: 08 - 605 82 70<br />
Plusgiro: 90 17 04 - 7<br />
UNIK RÖJKLINGA<br />
Vibrerar inte<br />
Skär lättare<br />
Nyper inte<br />
Segare plåt<br />
Skär mjukare<br />
Skär snabbare<br />
Hugger mindre<br />
Filas hälften så ofta<br />
Lägre bensinförbr<br />
Bättre acceleration<br />
Bättre vid stensågn<br />
www.strandverktyg.se<br />
Tel 0142-152 13<br />
ake@strandverktyg.se<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
52<br />
VI SKOGSÄGARE 2/13
När skogspolitiken diskuteras<br />
talas det mycket om den<br />
svenska modellen. Frågan är<br />
vad det innebär.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
rsprunget för modellen är Saltsjöbadsavtalet<br />
1935 då LO och arbetsgivarna<br />
gjorde upp i godo.<br />
Efter det används begreppet i många<br />
sammanhang.<br />
I skogen kan det vara allt från kortvirkesmetoden<br />
till ett omfattande privat<br />
ägande.<br />
Men oftast används ”den svenska modellen”<br />
för att beskriva vårt sätt att kombinera<br />
skogsbruk och miljöhänsyn.<br />
P-O BÄCKSTRÖM, tidigare dekan<br />
(chef) för lantbruksuniversitetets skogsavdelning,<br />
hade en avgörande betydelse<br />
när modellen föddes.<br />
Vid ett möte med Skogs- och lantbruksakademien<br />
under förra året berättade han<br />
den fascinerande historien, som ger ett<br />
förklaringens ljus till dagens debatt.<br />
Det handlar om upptakten till dagens<br />
P-O Bäckström,<br />
modellbyggare.<br />
politik med två jämställda<br />
mål (miljö/produktion).<br />
– Föregångaren, 1978<br />
års politik, var den mest<br />
produktionsinriktade vi<br />
haft, säger P-O Bäckström.<br />
Det var då man fick<br />
bidrag för att rensa bort<br />
lågproducerande skogar,<br />
varav nu många skyddas som<br />
nyckelbiotoper.<br />
I SLUTET AV 1980-talet vankades nya<br />
tider. Före detta jordbruksministern Svante<br />
Lundkvist (S) blev ordförande för en ny<br />
skogsutredning. När han dog blev ersättaren<br />
den halländske skogsbonden Sven-<br />
Eric Lorentzon.<br />
Efter ett tag stod det klart att biologerna<br />
i utredningen ville att 15 procent av den<br />
produktiva skogsmarken skulle skyddas<br />
till naturvård.<br />
P-O Bäckström berättar att han förstod<br />
vartåt det lutade och tillsatte en egen ”utredning”<br />
av experter på universitetet, från<br />
alla läger. Både miljö och produktion.<br />
– Det hela mynnade ut i tre förslag,<br />
berättar P-O Bäckström och plockar fram<br />
en gammal overheadbild med alternativen:<br />
Stora arealer reservat.<br />
Blandat brukande, med en del intensivskogsbruk.<br />
En mindre del som reservat och resten<br />
produktionsskog i kombination med miljöhänsyn<br />
(det som kom att kallas den<br />
svenska modellen).<br />
DET STOD OCH vägde i utredningen<br />
och en hel del talade för stora reservat.<br />
Utredningen körde fast och i allra sista<br />
stund, efter det sista mötet i april 1992, blev<br />
Bäckström tillfrågad om han kunde hjälpa<br />
till med miljöskrivningarna.<br />
– Jag fick två veckor på mig och det<br />
hela blev sju sidor i utredningen, berättar<br />
P-O Bäckström.<br />
Tack vare universitetets förutseende<br />
egna utredning hade han ett ess i rockärmen<br />
som kunde spelas ut.<br />
Med det underlaget kunde han på kort<br />
tid skriva ett PM som ordagrant togs in i<br />
utredningen och de sju utredningssidorna<br />
blev den svenska modellen.<br />
NAMN & NYTT<br />
Godeau på ny post<br />
Åsa Godeau är ny verksamhetsledare<br />
för ”Skogen i skolan” på nationell basis.<br />
Hon kommer närmast från en tjänst som<br />
rektor Futuraskolan Lännbo som ligger i<br />
Nacka.<br />
Setra får ny vd<br />
Redan efter tio månader lämnade Johan<br />
Padel vd-stolen på Setra.<br />
I ett press meddelande konstateras<br />
kortfattat att vd och styrelse haft olika<br />
uppfattning om hur verksamheten ska<br />
bedrivas.<br />
Fokus på sågverken<br />
Håkan Svensson på Södra har både varit<br />
skogsdirektör och tillförordnad vd för<br />
Södra Timber.<br />
Nu lämnar han den förstnämnda<br />
direktörsstolen och koncentrerar sig på<br />
sågverken.<br />
<br />
För ett år sedan skrev vi om<br />
Anders Ölunds snickeri och hans<br />
badkar i almträ.<br />
Nu har badkaret utsetts till bästa ädellövsprodukt<br />
i södra Östersjöregionen.<br />
Tävlingen har genomförts som en del av<br />
EU-projektet ”Hardwoods are good” där<br />
man lyfter fram lövträprodukter från<br />
Sverige, Polen, Tyskland, Litauen och<br />
Ryssland.<br />
Mässan trotsar konjunkturen<br />
Osäkerheten på skogsmarknaden märks<br />
inte i upptakten till världens största skogsmässa,<br />
Elmia Wood, 5–8 juni i år.<br />
– Förra Elmia Wood sålde vi 69 460 kvm<br />
monteryta till hela mässan men nu har vi<br />
redan passerat 72 000 kvm så det blir en<br />
fullspäckad mässa i år, säger Jörgen Andersson<br />
som ansvarar för monterförsäljningen.<br />
Bland utställarna är ungefär 30 procent<br />
av företagen internationella. Näst efter Sverige<br />
så kommer flest företag från Finland,<br />
Tyskland och Österrike.<br />
Det drar ihop sig till folksamling i skogen.<br />
Tydligare trämarknad<br />
Norra Skogsägarna samlar produktion<br />
och försäljning av trävaror och stolpar<br />
under varumärket Norra Timber.<br />
– Vår ambition att förtydliga vår position,<br />
säger marknadschef Erik Eliasson.<br />
Flisat och prisat<br />
Utmärkelsen Årets landsbygdsföretagare<br />
2012 gick till Ola Persson med företaget<br />
Blekinge Flis AB.<br />
Genom att utveckla en lastbilsburen<br />
flismaskin spar han både diesel och arbetstimmar,<br />
vilket bäddat för en växande<br />
verksamhet,<br />
Han fick motta priset av landsbygdsminister<br />
Eskil Erlandsson, som prisade kreativitet,<br />
entusiasm och nytänkande.<br />
VI SKOGSÄGARE X/XX 53
KRÖNIKAN<br />
<br />
ärdet på Sveriges gröna guld<br />
skogen är kopplat till att en<br />
industriförbrukare på ett lönsamt<br />
sätt kan tillverka en produkt som efterfrågas<br />
av en kund. Historiskt och fram<br />
till i dag har sågade trävaror och papper<br />
av olika typer och kvalitet varit de<br />
vanligaste produkterna. Att sågade<br />
trävaror till husbyggen och mycket annat<br />
fortsatt ska vara en eftertraktad, konkurrenskraftig<br />
och miljövänlig produkt med<br />
stor utvecklingspotential är vi många som<br />
instämmer i.<br />
<br />
När det gäller tidningspapper är<br />
trenden en helt annan och vi har under<br />
många år talat om den kommande<br />
förändring i vårt sätt att ta till oss<br />
nyheter, som numer i allt större omfattning<br />
sker via webbtidningar. Ett flertal<br />
dagstidningar erbjuder i dag webbprenumeration<br />
som alternativ till<br />
pappers tidningen. Detta paradigmskifte<br />
i mediavärlden kommer med all säkerhet<br />
att minska förbrukningen av<br />
tidnings papper ytterligare. Under fjolåret<br />
och i början av detta år ser vi följderna av<br />
den sjunkande efterfrågan på papperstidningar,<br />
då ett antal pappersmaskiner<br />
har tagits ur produktion och stora<br />
volymer träfiber frigjorts.<br />
Vilken typ av fiberförbrukande industri<br />
kan då ersätta de pappersmaskiner<br />
som nu avvecklas<br />
Träfibern är en miljövänlig förnyelsebar<br />
konstruktion som i framtiden kommer<br />
att finnas i ett flertal produkter som<br />
vi i dag har svårt att föreställa oss. Redan<br />
i dag finns kläder och dieselbränsle samt<br />
ytterligare ett antal produkter där träfibern<br />
ersätter fossila material. Allt som<br />
görs av olja i dag kommer i framtiden att<br />
kunna göras av träfiber, men denna teknikutveckling<br />
kräver både tid och pengar.<br />
Framtidens fiberförbrukare blir troligen<br />
en typ av bioraffinaderi där en investeringskostnad<br />
hamnar på mellan fem och<br />
tio miljarder kronor.<br />
<br />
För att skynda på utvecklingen krävs<br />
att våra förtroendevalda politiker ser<br />
möjligheten som skogsnäringen erbjuder<br />
och den potential som finns i utvecklingen<br />
av träfibern. Ett förslag är att ta fram<br />
ett nationellt skogsprogram där en strategi<br />
för framtiden med långsiktiga spelregler<br />
fastläggs. En kraftsamling från<br />
skogliga aktörer, forskare, riskkapitalister,<br />
politiker och övriga som vill vara<br />
med och lägga framtiden tillrätta är det<br />
dags att genomföra. Om vi gör som vi<br />
alltid har gjort får vi samma resultat men<br />
nu behövs något nytt.<br />
<br />
Att vi år 2025 har ersatt femtio procent<br />
av det fossila dieselbränslet i tunga fordon<br />
med dme-bränsle från skogen kan vara<br />
ett gemensamt mål och en härlig<br />
utmaning. Om<br />
inte vi som bor<br />
och verkar i<br />
skogslandet<br />
Sverige, som<br />
historiskt har<br />
byggt vårt välstånd<br />
av skogen,<br />
tror att vi också<br />
i framtiden ska<br />
kunna skapa<br />
arbetstillfällen<br />
genom att utveckla<br />
skogsråvaran<br />
– vem ska då göra<br />
det<br />
Gunnar<br />
Heibring<br />
Ordförande<br />
i Norrskog<br />
TEMARESOR FÖR SKOGSÄGARE OCH NATURINTRESSERADE<br />
• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Norrskog 5-16 maj. Skogsbruk,<br />
sågverk, Redwood & Sequoia. Från Seattle till San Francisco.<br />
• Sverige ”Rovdjur/Rovdjursförvaltning” 28-30 maj. Järvsö<br />
rovdjurs centrum, Vargas camp, fäbod, Orsa Björnpark, Skandinaviska<br />
Björnprojektet, Fågelsjö, Hamra, Norrigården mm.<br />
• USA/Mellanvästern ”I historiens fotspår” 13-26 juli. Svenskbygderna,<br />
prärien, Yellowstone & Black Hills/presidenterna/Crazy<br />
horse.<br />
• Kenya/Tanzania ”Safari när den är som bäst och mest”<br />
3-17 aug. Avsluta med sol och bad på Zanzibar.<br />
• Sverige ”Härliga Härjedalen” med Mellanskog 29 aug-2 sept.<br />
Skogs-/fjällbruk, rennäring, markvärdeutveckling och naturturism.<br />
• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Stora Enso 15-26 sept.<br />
• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Södra 20-31 okt.<br />
• Sydamerika/Bolivia-Peru ”Anderna och Inkakulturen”<br />
17-30 nov. La Paz, Machu Picchu, Cusco, Titicaca, Lima mm.<br />
I mån av plats är resorna<br />
öppna för alla<br />
intresserade.<br />
För mer info:<br />
www.skogsresor.se<br />
jan@skogsresor.se<br />
070-671 72 22 Jan<br />
070-224 07 30 Anna<br />
SKOGSSTYRELSENS<br />
PRODUKTER & TJÄNSTER<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Resegaranti enligt Kammarkollegiet<br />
Skog- Natur & Människomöten<br />
–Vi skapar minnen för livet!<br />
WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER<br />
54 VI SKOGSÄGARE 2/13
AS FORS MW<br />
Marknadens mest sålda skogsvagn!<br />
Vår 9- och 10-tons skogsvagn är marknadens mest<br />
sålda. Modellerna bygger på samma chassi med den<br />
unikt följsamma vagnen på grund av ramstyrningens<br />
konstruktion med styrningens ledpunkt bakom<br />
grinden. Tack vare konstruktionen med kraftiga stödben<br />
är det stabila och pålitliga vagnar med mindre<br />
benägenhet att tippa. Skillnaderna mellan vagnsmodellerna<br />
ligger främst kring däck och boggi där<br />
10-tonsvagnen försetts med 500-hjul (mot 400-hjul på<br />
9-tonsvagnen) och en något kraftfullare boggi.<br />
Reglageval<br />
Belysning<br />
Broms<br />
FARMA erbjuder marknadens bredaste<br />
sortiment av reglage till din FARMA<br />
kran. Vi har allt från en rad flerspaksalternativ,<br />
el proportionalstyrning,<br />
hydraulservo till vårt mesta sålda<br />
reglage – el on/off reglage som är ett<br />
lättviktspaket med en vikt på endast<br />
10,5 kg.<br />
Många önskar belysning på vagnen<br />
men irriterar sig på de fasta lösningar<br />
som marknaden erbjuder då dessa<br />
oftast är i vägen i arbetet. Hos oss finner<br />
du ett invikningsbart bakljus som<br />
du enkelt fäller in och skyddar vid<br />
arbetet. Samtliga modeller kan utrustas<br />
men vissa kräver en förlängningsbanke.<br />
I många länder är det ett lagkrav med<br />
broms på skogsvagnar. FARMA erbjuder<br />
för den som så önskar skiv- eller<br />
trumbroms på två eller fyra hjul på<br />
samtliga FARMA modeller. Till skillnad<br />
mot skivbromsen kräver trumbromsen<br />
regelbundet och noggrant rengöringsunderhåll.<br />
Vi har marknadens bredaste tillbehörssortiment. Läs mer på www.forsmw.com.<br />
Fabrik: E-mail: info@forsmw.com<br />
www.forsmw.com<br />
FARMA NORDEN AB<br />
Information försäljning:<br />
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.<br />
Göran Carlsson 0224-774 40.<br />
Teknisk support<br />
och reservdelar:<br />
011-165 770.<br />
Alla priser exkl. moms och frakt.<br />
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare<br />
för närmare information se hemsida www.forsmw.com<br />
Vi förbehåller oss rätten till<br />
ändringar av specifi kationer<br />
samt pris utan föregående<br />
information.
POSTTIDNING B<br />
VI SKOGSÄGARE<br />
Box 78<br />
685 22 Torsby<br />
DIN VÄN I SKOGEN<br />
En trygg investering<br />
Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag i skogen. Det breda<br />
utbudet av modeller och kranar tillsammans med olika tillbehör och utrustnings-<br />
<br />
• 7 - 14 tons lastförmåga<br />
• 5,1 - 8,3 m parallell- eller vikkran<br />
• Ram- eller boggistyrning<br />
• Smörjbara/utbytbara bussningar i alla leder<br />
• Alla delar pulverlackerade<br />
• Kraftiga nav och stora TRAC-hjul<br />
• Tät lastbrygga mellan grind/banke<br />
• Kraftiga stöttor och holkar<br />
Kontakta Ditt Trejon Center för en bra affär!<br />
trejon.se<br />
Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs<br />
Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län:<br />
Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby<br />
0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm<br />
0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik<br />
0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13<br />
77 00, Säe 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70<br />
Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla<br />
0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80<br />
00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95<br />
Följ oss: