sefoark10012

70
KÄLLOR OCH LITTERATUR.
Otryckta källor.
Boskaps-utsädes-mantalslängder,jordeböcker 1620-1639.Riksarkivet.
Älvsborgs lösen 1613.Bunt 51-59. "
Kvarntulls och mantalslängder 1642-1695. "
Karta och beskrivningar.Lantmäteriverket,Gävle.
Roterings och utskrivningslängder 1621-1648
Krigsarkivet
Generalmönsterrullor för Västerbottens regemente
och Jämtlands fältjägarregemente 1620 - 1694. "
Generalmönsterrullorna har varit det dominerande studiematerialet,
men de har varit svåråtkomliga framför allt för korrigering,eftersom
kopior inte har funnits i Umeå.
Anförd litteratur.
Bennedich m fl.1924.Västerbottens och Norrbottens Fotfolk.
Bergenstråhle C G A,1917.Kungliga Västerbottens Regementes
Krigshistoria.
Almgren C E m fl.1966.Kungliga Jämtlands Fältjägarregementes
Historia.
Generalstaben 1936.Sveriges Krig 1611-1632.
Stecksén Bertil.1955.Västerbottens Regementes Officerare till 1841.
Övre Norrlands Historia.1962 och 1965.Del I och II.
Nordisk Familjebok.1951-1955.
Odhner.Odhners Historia för skolans högre klasser.
Carlsson Sten,Rosen Jerker.1962.Svensk Historia del I.
Äberg Alf.1978.Vår svenska Historia.
Lindegren Jan.1980.Utskrivning och Utsugning.Produktion och
reproduktion i Bygdeå 1620-1640.
Lext Gösta.1968.Mantalsskrivning före 1860.
Andersson Lennart.1982.En äldre by i Västerbotten.
Den bok som särskilt är underlag för utredningen är "Kungl.
Västerbottens Regementes Krigshistoria."av C G A Bergenstråhle.
Anteckning.
Skildringen om umeåbygdens knektar 1620 - 1695 är inte på något sätt
ett uttalande mot landets försvar eller en propaganda för krig utan
ett försök att objektivt beskriva något som skedde i en bygd och som
i hög grad berörde bygdens befolkning och påverkade bygdens utveckling.